Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

SETT -17 Boreson/Lycken Rüter

469 views

Published on

Om skolan som bildningsbubbla - MIK i praktiken

Published in: Education
  • Be the first to comment

SETT -17 Boreson/Lycken Rüter

  1. 1. Åt den som har skall varda givet – den nödvändiga bildningsbubblan Cecilia Boreson Katarina Lycken Rüter
  2. 2. Back on track?
  3. 3. Here, There and Everywhere? Ingvild Hunsrød, Bibliotek CC BY-SA Flickr
  4. 4. Att kasta sig ut! och tappa eleverna...
  5. 5. Undervisning i utveckling...
  6. 6. Möjligheternas paradox Snabb förändringstakt och enormt informationsflöde – det är nödvändigt att arbeta långsamt och fördjupande med utvalt stoff.
  7. 7. elevcitat: “Jag personligen fick genom att läsa några av hennes texter, en ny uppfattning och syn på historiska händelser jag tidigare bara hört årtal och händelseförlopp från. Nu har de händelser ansikten, de fick tankar och känslor som berörde mig på en ny nivå.” “Hon hittar inte på sina historier men lyssnar efter dom, det är hennes stil. Genom att lyssna på människor och deras historier så så drar hon det mest centrala i det och får ner det på papper.” “För att avsluta vill jag bara tala om att Svetlana är, enligt mig, en väldigt bra författare och lyssnare, hon är väl värd sitt Nobelpris. Hennes verk är ärliga och behövs i den värld vi lever i. Deras sanningar bör berättas för att få folk att förstå sig på sina medmänniskor.”
  8. 8. “Tidigare visste jag inte vem Aleksijevitj var, nu har jag dock blivit väldigt intresserad av att läsa hennes verk. Enligt mig är hon en väldigt unik och normbrytande författare som vågar göra det många är rädda för. Hon skriver det folk inte vill se, hon berättar det folk inte vill höra vilket är något jag blir väldigt imponerad utav.” “Till skillnad från i en lärobok eller faktatext på internet så hörs vanliga människors röster och läsaren får veta hur händelserna upplevdes av olika personer. Det berör otaliga gånger mer än en kall artikel där man bara listar upp platser och händelseförlopp i kronologisk ordning” “Avslutningsvis så borde alla läsa Aleksijevitjs böcker. Hennes sätt att sätta ihop sina böcker liknar ingenting jag läst tidigare. Det ger en en alldeles ny och djupare förståelse för människorna som växte upp i Sovjet och varför de känner som de gör.”
  9. 9. Tankar kräver… tid!
  10. 10. Det vidgade textbegreppet försvann... ...men vi behöver det språk som hjälper oss att tala om texter, textelement, vävar av betydelser som skapar både mening och förvirring. Den som till exempel redan kan läsa och tolka bilder har mycket vunnet, medan andra hamnar utanför. “Eleverna behöver inte hjälp. De behöver undervisning.”
  11. 11. Samma text?
  12. 12. MIK, medie- och informationskunnighet Processen genom vilken människor skaffar sig de kompetenser och förmågor som krävs för att finna, bearbeta, värdera, producera och förmedla information med de medier och den teknologi som omger oss “Utan medie- och informationskunniga medborgare, ingen demokrati.” Antidemokrater är också medie- och informationskunniga. Nya spelregler för demokratier? MIK innebär också att känna igen en berättelse och hur den är konstruerad, relatera till andra berättelser.
  13. 13. MIK i centrum
  14. 14. MIK kräver traditionella förmågor I den icke-linjära sökprocessen: • kunna ställa och omformulera frågor • ha utvecklade lässtrategier, god genrekunskap och säker textorientering
  15. 15. Söka och lära “Komplexa undersökningsfrågor tenderar att omformas till traditionella skoluppgifter. Ett inslag i sådana uppgifter är att eleverna löser dem genom att ta reda på enkla fakta om sitt ämne. Våra forskningsresultat visar att synsättet på informationssökning som faktasökning samspelar med bristfälliga inlärningsresultat.” “Informationskompetensen är tätt knuten till konkreta kunskaper inom ett visst område. Om man inte har ordentliga kunskaper, är det helt enkelt svårt att bedöma och värdera innehållet på ett kritiskt sätt. Därför måste detta tränas inom ramen för undervisningen i de olika ämnena.” (Louise Limberg)
  16. 16. MIK i praktiken: bildning “bildning är förmågan att kunna se sig själv och sin tillvaro i ett större sammanhang, att förstå hur världen och tillvaron hänger ihop. Och det är inte ett tillstånd, utan en process.” Sven-Eric Liedman (Skolverket/IT i skolan, 2010)
  17. 17. Bildning i en digital kontext “Ökad personifiering är därför en något motsägelsefull effekt av samtidens informationsöverflöd. I en digital kontext kommer bildningsbegreppet därför ofrånkomligen att individualiseras.” Pelle Snickars (DN 14 dec -15)
  18. 18. Skolan som bildningsbubbla En plats för sammanhang - innehållsligt och mänskligt. En plats för bredd genom djup. En plats där tanken får tid. Åt den som har ska varda givet...
  19. 19. To be continued... Tack! ceciliab@mediagymnasiet.se katarinal@mediagymnasiet.se
  20. 20. Medier och berättelser Idag används medier för att berätta det som stödjer den egna tron/de egna idéerna Ny tolkning av vetenskap för att bekräfta en linje (populism…) Harari: ”När genetisk ingenjörskonst och artificiell intelligens visar sin fulla potential kanske liberalism, demokrati och fri marknad blir lika föråldrade som flintknivar, kassettband, islam och kommunism.” https://www.svd.se/ar-gud-en-algoritm/om/bokvaren-2017
  21. 21. Begreppet bildning finns på ett ställe i läroplanen för gymnasiet Kunskaper och lärande Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan. ….Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.
  22. 22. Vad är informationskompetens? Förmågan att kunna värdera, strukturera, analysera och sammanställa information lyfts ofta fram som en nyckelkompetens i dagens samhälle. Men vad är det egentligen som avses när man talar om informationskompetens? — Ibland kan man få uppfattningen att det rör sig om en abstrakt, överförbar förmåga som man lär sig en gång för alla och sedan tillämpar i olika sammanhang och situationer, säger Sven-Eric Liedman. Men den forskning som Louise Limberg och andra bedriver, visar ju att informationskompetensen är tätt knuten till konkreta kunskaper inom ett visst område. Om man inte har ordentliga kunskaper, är det helt enkelt svårt att bedöma och värdera innehållet på ett kritiskt sätt. Därför måste detta tränas inom ramen för undervisningen i de olika ämnena.

×