Bort från "Jävla skitsystem!" - en bättre it-strategi för offentlig sektor

2,135 views

Published on

En presentation jag höll på IDGs event för chefer inom statsförvaltningen, 15 april 2011.

Published in: Technology
0 Comments
1 Like
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total views
2,135
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
121
Actions
Shares
0
Downloads
30
Comments
0
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • \n
  • \n
  • Dagens hashtaggar på twitter. Det nedre är jag på twitter, om ni vill följa mig.\n
  • För ett par dagar sedan fick jag mejl från en myndighet. De hade försökt betala min faktura, och bestämt sig för att dokumentera processen. Bilaga till mejlet var ett 26 sidors dokument med skärmdumpar, som beskrev problemen och hur svårarbetat systemet var. \nDet finns mycket man kan säga om de, men bara ett exempel. Vad är nästa moment att göra i den här skärmbilden? Nu ska användaren faktiskt betala och godkänna fakturan.\nTänk er att det här varit en e-handelssajt. Med all sannolikhet skulle sidan då ha haft en stor tydlig pil eller knapp, förmodligen, nere till höger, där det stod ”Beställ” eller ”Betala” eller liknande. Systemet skulle förmodligen har haft en tydlig steg-markering (”Steg 1 -> Steg 2 -> Steg 3” eller liknande, som guidat användaren genom systemet).\nSvaret är att längst ner till vänster (!) finns en tom (!) meny under den anonyma och inte på något sätt markerade rubriken ”Hantering”. Där ska du fortsätta jobba nu.\n
  • Här är ett annat fall. Det nya systemet för att lägga scheman på högskolan genererar nånting som är så svårgenomträngligt att det är ett allvarligt hinder för undervisningens effektivitet. \n
  • Här är ett annat fall. Det nya systemet för att lägga scheman på högskolan genererar nånting som är så svårgenomträngligt att det är ett allvarligt hinder för undervisningens effektivitet. \n
  • Här är ett annat fall. Det nya systemet för att lägga scheman på högskolan genererar nånting som är så svårgenomträngligt att det är ett allvarligt hinder för undervisningens effektivitet. \n
  • Det visar sig att systemet i första hand är tänkt för att styra lokalkostnader. Som schemaläggning har det införts utan att man testat det med lärare eller elever.\n
  • Ytterligare ett exempel, från våren 2011.\n
  • \n
  • Ytterligare ett exempel från våren 2011.\n
  • \n
  • De här fallen är en liten del av många, som människor hört av sig till mig om, efter att jag förra året gav ut boken ”Jävla skitsystem! Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet - och hur vi kan ta tillbaka kontrollen”.\n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Jag har arbetat med att ta fram digitala system sedan 1994 - i hög grad inom offentlig sektor. Med fler myndigheter än jag kan räkna upp. På senare tid har jag bland annat varit huvuddesigner för Försäkringskassans satsning på ”Mina sidor”. Jag har var engagerad i att hjälpa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att ge sig ut i sociala medier med krisinformation. Och jag har hjälpt den nya Pensionsmyndigheten att utveckla webbplats och intranät.\n
  • Jag har arbetat med att ta fram digitala system sedan 1994 - i hög grad inom offentlig sektor. Med fler myndigheter än jag kan räkna upp. På senare tid har jag bland annat varit huvuddesigner för Försäkringskassans satsning på ”Mina sidor”. Jag har var engagerad i att hjälpa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att ge sig ut i sociala medier med krisinformation. Och jag har hjälpt den nya Pensionsmyndigheten att utveckla webbplats och intranät.\n
  • Jag har arbetat med att ta fram digitala system sedan 1994 - i hög grad inom offentlig sektor. Med fler myndigheter än jag kan räkna upp. På senare tid har jag bland annat varit huvuddesigner för Försäkringskassans satsning på ”Mina sidor”. Jag har var engagerad i att hjälpa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att ge sig ut i sociala medier med krisinformation. Och jag har hjälpt den nya Pensionsmyndigheten att utveckla webbplats och intranät.\n
  • Jag har arbetat med att ta fram digitala system sedan 1994 - i hög grad inom offentlig sektor. Med fler myndigheter än jag kan räkna upp. På senare tid har jag bland annat varit huvuddesigner för Försäkringskassans satsning på ”Mina sidor”. Jag har var engagerad i att hjälpa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att ge sig ut i sociala medier med krisinformation. Och jag har hjälpt den nya Pensionsmyndigheten att utveckla webbplats och intranät.\n
  • Jag har arbetat med att ta fram digitala system sedan 1994 - i hög grad inom offentlig sektor. Med fler myndigheter än jag kan räkna upp. På senare tid har jag bland annat varit huvuddesigner för Försäkringskassans satsning på ”Mina sidor”. Jag har var engagerad i att hjälpa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att ge sig ut i sociala medier med krisinformation. Och jag har hjälpt den nya Pensionsmyndigheten att utveckla webbplats och intranät.\n
  • Jag har arbetat med att ta fram digitala system sedan 1994 - i hög grad inom offentlig sektor. Med fler myndigheter än jag kan räkna upp. På senare tid har jag bland annat varit huvuddesigner för Försäkringskassans satsning på ”Mina sidor”. Jag har var engagerad i att hjälpa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att ge sig ut i sociala medier med krisinformation. Och jag har hjälpt den nya Pensionsmyndigheten att utveckla webbplats och intranät.\n
  • Jag har arbetat med att ta fram digitala system sedan 1994 - i hög grad inom offentlig sektor. Med fler myndigheter än jag kan räkna upp. På senare tid har jag bland annat varit huvuddesigner för Försäkringskassans satsning på ”Mina sidor”. Jag har var engagerad i att hjälpa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att ge sig ut i sociala medier med krisinformation. Och jag har hjälpt den nya Pensionsmyndigheten att utveckla webbplats och intranät.\n
  • Jag har arbetat med att ta fram digitala system sedan 1994 - i hög grad inom offentlig sektor. Med fler myndigheter än jag kan räkna upp. På senare tid har jag bland annat varit huvuddesigner för Försäkringskassans satsning på ”Mina sidor”. Jag har var engagerad i att hjälpa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att ge sig ut i sociala medier med krisinformation. Och jag har hjälpt den nya Pensionsmyndigheten att utveckla webbplats och intranät.\n
  • Jag ska påpeka, att även om jag jobbat mycket med offentlig sektor, är det långt ifrån så att alla system där är dåliga. Det finns många skitsystem inom den privata sektorn, och det finns naturligtvis bra system inom offentlig sektor också.\nFokus för boken ”Jävla skitsystem!” är usel digital arbetsmiljö. Men det finns naturligtvis en koppling till vad vi diskuterar idag: bättre e-förvaltning. Dåligt fungerande system frestar inte bara på medarbetarnas tålamod och hälsa. De betyder givetvis också dålig effektivitet. \n
  • I diskussioner om it-lösningar och nya system finns det något som man sällan talar om. En ”elefant i rummet”, som man inte låtsas om.\n
  • \n
  • \n
  • Elefanten kan uttryckas så här. 82 procent av alla it-projekt i Sverige är misslyckade, enligt beställarna själva. Detta är siffrorna från Projektplatsens undersökning, publicerad 2007.\n\n\n
  • Elefanten kan uttryckas så här. 82 procent av alla it-projekt i Sverige är misslyckade, enligt beställarna själva. Detta är siffrorna från Projektplatsens undersökning, publicerad 2007.\n\n\n
  • Det betyder alltså att bara 18 % av projekten beteckans som lyckade - återigen, av beställarna själva. \nDet är chockerande låga siffror. \n
  • TIll och med bottenlaget i elitserien kom upp till 42 procent lyckade projekt - 23 vunna matcher av 55.\nOm it-branschen vore ett hockeylag, skulle det varje år flyttas ner till en allt lägre serie, och idag möjligen harva i division 5 eller 6.\n
  • TIll och med bottenlaget i elitserien kom upp till 42 procent lyckade projekt - 23 vunna matcher av 55.\nOm it-branschen vore ett hockeylag, skulle det varje år flyttas ner till en allt lägre serie, och idag möjligen harva i division 5 eller 6.\n
  • \n
  • Vad betyder då ”misslyckat”?\nAv de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.\n
  • Vad betyder då ”misslyckat”?\nAv de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.\n
  • Vad betyder då ”misslyckat”?\nAv de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.\n
  • Vad betyder då ”misslyckat”?\nAv de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.\n
  • Vad betyder då ”misslyckat”?\nAv de som misslyckade klassade projekten, lades ungefär hälften ner, utan att någoting alls åstadkoms. Ungefär en fjärdedel lyckades man i alla fall leverera någonting - men inte alls vad man utlovat från början. I ytterligare cirka en fjärdedel levererade man den utlovade funktionaliteten - men långt senare och/eller till en högre kostnad än beräknat.\n
  • Men det finns ytterligare ett märkligt förhållande. Låt oss sammantaget titta på de projekt som faktiskt levererade vad de skulle - både de som gick helt enligt plan, och de som blev dyrare/senare än beräknat. Hur många av dessa gav faktiskt de avsedda effekterna, i användning?\nProjektmåttet berättar bara ju om PROJEKTET gick i mål eller inte? Vad hände sedan? \nInnebar det levererade systemet den besparing, eller effektivisering, eller kvalitetshöjning man tänkt sig?\n
  • Det är ytterst sällsynt att man gör uppföljande mätningar. \nDet är till och med ytterst sällsynt att man beräknar konkreta effektvinster i förväg.\nDetta är i grund och botten obegripligt.\n
  • Tjugofem minuter är inte mycket för att försöka dra upp en ny strategi för offentlig sektors it-investeringar. Men låt mig snabbt dra fyra punkter som jag tror är väsentliga. \n
  • It-projekt idag styrs i hög grad mot FUNKTIONER. Det levererade systemet ska kunna utföra X, Y och Z.\nDet som saknas i den uträkningen, är förstås användarna och själva användningen. Kommer systemet att användas? \n
  • Som jag sagt innan. är mål för it-projekt sällan förankrade i en konkret . Quite often they are very distant, abstract, mythological - driven by unrealistic out-of-the-blue promises from iT companies. \nPIC On the other hand, quite often they are too close: it’s commmon to mistake means or even metrics for desired effects.\n
  • Det är en självklarhet som ofta glöms bort: funktionerna ger bara nytta om någon verkligen använder dem. Förmodligen har många av er en sådan här hemma. Ni använder förmodligen en oerhört liten del av de knappar som finns på dem. Alla de oanvända funktionerna är bortslösade investeringar.\nEtt projekt som levererat all denna funktionalitet kan vara lycket - med avseende på PROJEKTET - men ändå misslyckat, i det att de inte används.\n\nSkälen till att de inte används kan vara flera. Ett är att de är dåligt utformade. Men lika gärna kan det vara så att de helt enkelt inte är anpassade till vad användaren - dvs vi - vill göra. De rimmar inte med våra användningsmål. \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Det finns en etablerad metod som hjälper till att styra mot vekliga effekter, genom att fokusera på användarna (målgrupperna) och deras användningsmål. Metoden kallas Effektstyrning.\n
  • Det är en vanlig missuppfattning att effekter av IT-projekt inte går att mäta. \n
  • ... och när man mäter kan man också styra projektet mot de avsedda effekterna.\n\n
  • ... och när man mäter kan man också styra projektet mot de avsedda effekterna.\n\n
  • Som designer kan jag försöka göra enkla och intuitiva system - fjärrkontroller med färre och enklare knappar. Men inom offentliga sektorn är själva regelverket för tjänsterna ofta groteskt komplicerade.\n
  • Till exempel: föräldraförsäkringen. Den är groteskt komplicerad. Den har två olika ersättningsnivåer - varav den ena är så låg att den är praktiskt oanvändbar. Nivåerna har olika antal dagar kopplade till sig, och regler för när och hur man tar ut dem. Pengarna kan tas ut i många olika delar - t ex 75, 50, 25 % - men inte i procenttal som motsvarar att jobba två eller tre dagar av fem, så som de flesta pusslar ihop sina föräldraledigheter. Och så vidare. Bilden ovan visar en liten del av de sidor Försäkringskassan behöver för att förklara regelverket.\nJag vill poängtera att jag inte kritiserar Försäkringskassan. I själva veket har FK föreslagit flera förenklingar av regelverket - som regeringen sagt nej till.\nRegelverket är komplicerat på grund av politiks beslut; ofta av politiker som vill få poäng hos ytterligare någon särskild grupp.\n
  • Till exempel: föräldraförsäkringen. Den är groteskt komplicerad. Den har två olika ersättningsnivåer - varav den ena är så låg att den är praktiskt oanvändbar. Nivåerna har olika antal dagar kopplade till sig, och regler för när och hur man tar ut dem. Pengarna kan tas ut i många olika delar - t ex 75, 50, 25 % - men inte i procenttal som motsvarar att jobba två eller tre dagar av fem, så som de flesta pusslar ihop sina föräldraledigheter. Och så vidare. Bilden ovan visar en liten del av de sidor Försäkringskassan behöver för att förklara regelverket.\nJag vill poängtera att jag inte kritiserar Försäkringskassan. I själva veket har FK föreslagit flera förenklingar av regelverket - som regeringen sagt nej till.\nRegelverket är komplicerat på grund av politiks beslut; ofta av politiker som vill få poäng hos ytterligare någon särskild grupp.\n
  • Till exempel: föräldraförsäkringen. Den är groteskt komplicerad. Den har två olika ersättningsnivåer - varav den ena är så låg att den är praktiskt oanvändbar. Nivåerna har olika antal dagar kopplade till sig, och regler för när och hur man tar ut dem. Pengarna kan tas ut i många olika delar - t ex 75, 50, 25 % - men inte i procenttal som motsvarar att jobba två eller tre dagar av fem, så som de flesta pusslar ihop sina föräldraledigheter. Och så vidare. Bilden ovan visar en liten del av de sidor Försäkringskassan behöver för att förklara regelverket.\nJag vill poängtera att jag inte kritiserar Försäkringskassan. I själva veket har FK föreslagit flera förenklingar av regelverket - som regeringen sagt nej till.\nRegelverket är komplicerat på grund av politiks beslut; ofta av politiker som vill få poäng hos ytterligare någon särskild grupp.\n
  • Men nu skär vi ner förvaltningen, och utvecklar självservicetjänster. Men då vältrar vi över hanteringen av ett överkomplicerat regelverk på användarna. Tjänster som vi tidigare haft specialiserade administratörer som hanterat som en del av sitt yrke.\n\nVi kan förenkla till en viss gräns - jag ska visa det strax - men bara så långt. Det är inte rimligt att lämpa över detta på användarna. Regelverken - t ex de sociala välfärdssystemen - måste bli enklare.\n
  • Ett annan viktig delstrategi är att bekämpa något vi kan kalla ”ettismen”.\n
  • Det finns en stark lockelse i tanken att skapa ”ett enda system”, ”en enda kontakt”, ”en fullständig portal för alla ärenden”. Det visar sig också att sådana system ofta är dåligt anpassade till medborgarnas behov. Våra behov är flexibla och mångskiftande. Att ”one size fits all” och ”monopol” är dåliga recept är man rätt klar över på de flesta andra områden. Men när vi ska skapa datorsystem är det av någon anledning just sådana lösningar som prioriteras. Resultatet blir system som är svåra att använda i nästan alla situationer.\n
  • Vi kan också se att det just är i dessa fall som vi får stora, spektakulära krascher. Jag har en hel samling av citat som det ovan:\n\n
  • Ett annat exempel på ”ettismen”: Ofta får man för ett föreslaget it-system ständigt höra ett och samma scenario om varför det är bra och varför det bör införas. Bakom förslagen att bygga upp ett nationellt it-system för sjukvården fanns under många år ständigt ett enda och samma scenario: motorcyklisten, som körde omkull i ett annat landsting och blev medvetslös och var allergisk mot ett visst antibiotika. \nEtt scenario kan låta bra. Men om ni ständigt hör ett och samma scenario motivera ett tänkt system - bli misstänksam.\nJag har skrivit en del om motorcykel-scenariot här:\n
  • Den filosofi som visat sig fungera - både kommersiellt och tekniskt - är att arbeta med små oberoende enheter. Tänk världens snabbaste kommersiella it-framgång och snabbaste adoption: tänk appar. Tänk världens mest framgångsrika och största it-system över huvud taget - tänk internet. Internet består just av de - många små oberoende enheter, löst sammanfogade.\n
  • En förutsättning är att enheterna ska kommunicera med varandra på ett standardiserat sätt, så att inloggning och informationsutbyte sker enkelt. Så som två appar på din smartphone kommunicerar data med varandra. Dessutom ska de ha likartad och igenkännlig interaktion och gränssnitt för användaren, så det är lätt att skifta fram och tillbaka mellan dem.\n
  • Hur kommer vi till ett läge där vi har dessa små, interagerande system. En sak vi kan göra: öppna för inmatning.\n
  • Ni har hört mycket om att myndighetena ska släppa sina data för allmän användning. Det är bra; men det kommer inte att revolutionera Sverige. Data är bara data. Låt oss vända på det.\n
  • Idag utvecklar är det regelmässigt endast myndigheterna sina egna inmatningssystem - t ex för att ansöka om bygglov eller föräldrapenning eller något annat. Men att bygga inmatningsformulär på webben ska inte vara myndigheternas kärnverksamhet.\n
  • Myndigheternas kärnverksamhet är att ta emot data och verifiera att de stämmer: personnummer, datum, fastighetsbeteckning etc. Att bygga själva inmatningsgränssnittet måste släpas loss. \nGenom att definiera ett öppet API för t ex föräldrapenning - defineiera vilka uppgifter som ska matas in - kan vem som helst bygga inmatningsgränssnitt. Vi skulle få en helt annat dynamik och snabbhet i att skapa användarvänliga tjänster.\nMan skulle till och med kunna anmäla VAB via en Kinetic, via en Kindle eller en Nintendo Wii - om det finns ett behov finns det särkerligen någon som vill bygga det.\nMed all respekt: ingen e-förvaltningsdelegation kommer att kunna skapa tilräckligt användaranpassade tjänster tillräckligt snabbt och med tillräckligt konkurrenstryck.\n
  • Myndigheternas kärnverksamhet är att ta emot data och verifiera att de stämmer: personnummer, datum, fastighetsbeteckning etc. Att bygga själva inmatningsgränssnittet måste släpas loss. \nGenom att definiera ett öppet API för t ex föräldrapenning - defineiera vilka uppgifter som ska matas in - kan vem som helst bygga inmatningsgränssnitt. Vi skulle få en helt annat dynamik och snabbhet i att skapa användarvänliga tjänster.\nMan skulle till och med kunna anmäla VAB via en Kinetic, via en Kindle eller en Nintendo Wii - om det finns ett behov finns det särkerligen någon som vill bygga det.\nMed all respekt: ingen e-förvaltningsdelegation kommer att kunna skapa tilräckligt användaranpassade tjänster tillräckligt snabbt och med tillräckligt konkurrenstryck.\n
  • Myndigheternas kärnverksamhet är att ta emot data och verifiera att de stämmer: personnummer, datum, fastighetsbeteckning etc. Att bygga själva inmatningsgränssnittet måste släpas loss. \nGenom att definiera ett öppet API för t ex föräldrapenning - defineiera vilka uppgifter som ska matas in - kan vem som helst bygga inmatningsgränssnitt. Vi skulle få en helt annat dynamik och snabbhet i att skapa användarvänliga tjänster.\nMan skulle till och med kunna anmäla VAB via en Kinetic, via en Kindle eller en Nintendo Wii - om det finns ett behov finns det särkerligen någon som vill bygga det.\nMed all respekt: ingen e-förvaltningsdelegation kommer att kunna skapa tilräckligt användaranpassade tjänster tillräckligt snabbt och med tillräckligt konkurrenstryck.\n
  • Jag har en direkt, egen erfarenhet av detta. 2007 arbetade jag som interaktionsdesigner för Försäkringskassans självbetjäningssystem - ”Mina sidor”. Bland annat arbetade jag med att förenkla ansökningarna för föräldrapenning och tilfällig föräldrapenning (VAB).\n
  • I dag har flödet för Föräldrapenning upp till nio steg. Jag tog ner det till tre och förenklade interaktion och gränssnitt. Här ser ni steg ett.\n
  • Steg två ...\n
  • ... och några prototyper med färg och form.\n
  • Våra skisser och prototyper testades och fick mycket höga betyg. \nMen när Försäkringskassans dåvarande ledning beslöt att använda ett tyskt affärssystem för att bygga lösningen blev det, som ni vet - ett episkt tekniskt haveri. Och det på en grundläggande nivå - långt innan man över huvud taget började sätta samman de lösningar jag designat. \n\nUnder lång tid var jag oerhört frustrerad. Jag var säker på att inget av det jag hade designat någonsin skulle se dagens ljus.\n\nTill all lycka hade jag fel. Efter att ha reorganiserat verksamheten efter det tyska debaclet började Försäkringskassan sommaren 2010 lägga ut delar av det jag arbetat med - i första omgången ”Mina sidor”. Det ledde till att kassans webbplats av Internetworld hösten 2010 korades till bästa myndighetswebbplats - med Mina sidor som främsta skäl. \n\n\n
  • Det var naturligtvis roligt att det som jag designat 2007 räckte till utnämningen ”bästa webbplats” 2010.\n\nMen samtidigt hade det tagit lång tid. Och 2008, när frustrationen över att det verkade gå fel med det mesta i Försäkringskassan, började jag fundera över: det här med VAB till exempel. Skulle det inte gå att göra enklare? Så jag satte ihop följande koncept-demo.\n\n
  • Filmen går att se på http://www.youtube.com/watch?v=9IcwPVRZZwk \n
  • Poängen med att visa den här filmen är inte att visa hur jag gör design. Poängen är, att hade FK haft ett öppet API för inmatning ...\n
  • För att summerar: fyra små steg mot en strategi bort från ”Jävla skitsystem!” \n
  • För att summerar: fyra små steg mot en strategi bort från ”Jävla skitsystem!” \n
  • För att summerar: fyra små steg mot en strategi bort från ”Jävla skitsystem!” \n
  • För att summerar: fyra små steg mot en strategi bort från ”Jävla skitsystem!” \n
  • Det talas mycket inom statsförvaltningen om att systemen ska vara anpassade till användarna, ”användarvänliga”.\n
  • Vi vet ju hur man gör fungrande system. Det är väl känt sedan mer än 20 år tillbaka. Så kallad användarcentrerad utveckling - där man studerar vad användaren faktiskt gör och behöver - fungerar.\nMen fast man talar mycket om ”användaranpassning” eller ”användarvänliga system” blir processen ändå ofta bakvänd från början.\n\n
  • Det är mycket vanligt att själva utgångspunkten för en reform eller åtgärd är att något just har blivit tekniskt möjligt. Därefter försöker man göra detta så ”användarvänligt” som möjligt.\n
  • Men vi borde i stället mycket oftare utgå ifrån ”vad behöver medborgarna?” I så fall, vad är det bästa vi kan göra för dem?\nDet kanske inte alls är det nya (just tekniskt möjliga) datasystemet för vården. Det kanske är en mycket enklare åtgärd.\n\nSkälet till att det blir så här? Vinstintresset från teknikföretagen driver på utvecklingen. Det är lönsammare att sälja och bygga stora system än att göra enkla lösningar. Det låter också bra för politiker att kunna sitta i morgonsoffan och säga ”vi ska bygga en nationell databasportal för hela Sverige”. \n
  • VIll ni höra mer av mig, finns här två chanser till. Disruptive change den 24 maj i Stockholm. Och Offentliga rummet den 26 maj i Trollhättan.\n
  • Läs mer på inUse hemsida: http://www.inuse.se\n
  • ... och på http://www.javlaskitsystem.se\n
  • Finns att beställa hos nätbokhandlar (Adlibris, Bokus, Bokia m fl), samt hos Akademibokhandeln\n
  • Mail: jonas.soderstrom@inuse.se \n\nTwitter: Jonas_Blind_Hen\n\nSlideshare: Jonas_inUse\n\nSajt: www.javlaskitsystem.se\n\nMobil: 073 660 32 14\n\nLinked In: jonassoderstromkornet\n
  • Mail: jonas.soderstrom@inuse.se \n\nTwitter: Jonas_Blind_Hen\n\nSlideshare: Jonas_inUse\n\nSajt: www.javlaskitsystem.se\n\nMobil: 073 660 32 14\n\nLinked In: jonassoderstromkornet\n
  • Mail: jonas.soderstrom@inuse.se \n\nTwitter: Jonas_Blind_Hen\n\nSlideshare: Jonas_inUse\n\nSajt: www.javlaskitsystem.se\n\nMobil: 073 660 32 14\n\nLinked In: jonassoderstromkornet\n
  • Bort från "Jävla skitsystem!" - en bättre it-strategi för offentlig sektor

    1. 1. Bort frånjävla skitsystemJonas SöderströmInUse
    2. 2. Bort frånjävla skitsystem En bättre strategi föroffentliga sektorns it-system –Jonas SöderströmInUse
    3. 3. Bort frånjävla skitsystem En bättre strategi föroffentliga sektorns it-system – för medarbetarna och för medborgarnaJonas SöderströmInUse
    4. 4. twitter #eforvaltning #skitsystem@jonas_blind_hen
    5. 5. Betala fakturan• 26 sidors beskrivning av processen
    6. 6. Betala fakturan• 26 sidors beskrivning av processen
    7. 7. Schema för högskolan
    8. 8. Schema för högskolan• Elever ringer lärare varje morgon: ”Var ska vi vara?”
    9. 9. Schema för högskolan• Elever ringer lärare varje morgon: ”Var ska vi vara?”• Varje lektion störs av elever som gått fel och kommer försent
    10. 10. Schema för högskolan• Elever ringer lärare varje morgon: ”Var ska vi vara?”• Varje lektion störs av elever som gått fel och kommer försent• Fördubblad tidsåtgång för schemaläggning
    11. 11. Schema för högskolan Kontrollera• Elever ringer lärare varje morgon: kostnader för ”Var ska vi vara?” lokaler.• Varje lektion störs av elever som gått fel och Inte testat på kommer försent användare innan• Fördubblad tjänstetid för schemaläggningen införande.
    12. 12. Statliga tansportföretagetsnya lönesystem• Några har fått minusposter på sexsiffriga belopp på sin lönespec; några har fått plus.• Många mår dåligt av att arbeta i systemen. Lönekontoret har stängt av sin telefon ...• Införts utan riskbedömning eller tillräckliga tester
    13. 13. Statliga tansportföretagetsnya lönesystem• Några har fått minusposter på sexsiffriga belopp på sin lönespec; några har fått plus.• Många mår dåligt av att arbeta i systemen. Lönekontoret har stängt av sin telefon ...• Införts utan riskbedömning eller tillräckliga tester
    14. 14. Statliga tansportföretagetsnya lönesystem En sak vi funderar på är att samma system länge använts för att fakturera våra kunder. Om vi nu har så mycket• problem medminusposter på sexsiffrigavåra Några har fått våra löner, hur ser då belopp fakturor ut – och till vems fördel? på sin lönespec; några har fått plus.• Många mår dåligt av att arbeta i systemen. fackrepresentanter Lönekontoret har stängt av sin telefon ...• Införts utan riskbedömning eller tillräckliga tester
    15. 15. E-journalsystem för vården• På barncancer-avdelningen vågar man inte använda systemet för att hålla reda på cytostatika• Så svårarbetat att risken för dödliga misstag är oacceptabel• Problem under många år
    16. 16. E-journalsystem för vården• På barncancer-avdelningen vågar man inte använda systemet för att hålla reda på cytostatika• Så svårarbetat att risken för dödliga misstag är oacceptabel• Problem under många år
    17. 17. E-journalsystem för vården ”Jag får högt blodtryck en massa ggr per dag pga oförmåga att förstå hur jag t.ex. ska ordinera i läkemedelsmodulen.” klinikchef, överläkare vid universitetssjukhus• På barncancer-avdelningen vågar man inte använda systemet för att hålla reda på cytostatika• Så svårarbetat att risken för dödliga misstag är oacceptabel• Problem under många år
    18. 18. ”En ögonöppnare ... en ny syn på arbetsmiljö” suntliv.nu ”Årets bästa svenska bok om IT” Web Usability ”100% rätt hela tiden, utan undantag ... börläsas av alla som har med IT i vården att göra.” Vård IT ”En riktig holmgång med dåliga IT-lösningar och usel användbarhet” Dagens Socialförsäkring ”Borde läsas av alla arbetsgivare och IT-utvecklare”
    19. 19. ”sätter ord på något som faktiskt många inte hade identifierat som ett problem tidigare ...det finns nog knappast någon som hade skrivit den bättre än Jonas Söderström.” Digitala Affärer”Den här boken är en befrielse att läsa. Han ger ord åt det som många av oss knorrar om och svär över vid våra skrivbord dagligdags.” Västerviks-Tidningen ”I den här boken får du upprättelse” Vårdfokus ”Ett fynd” Gefle Dagblad
    20. 20. ”En ögonöppnare ... en ny syn på arbetsmiljö” suntliv.nu ”Årets bästa svenska bok om IT” Web Usability ”100% rätt hela tiden, utan undantag ... börläsas av alla som har med IT i vården att göra.” Vård IT ”En riktig holmgång med dåliga IT-lösningar och usel användbarhet” Dagens Socialförsäkring
    21. 21. den bättre än Jonas Söderström.” Digitala Affärer”Den här boken är en befrielse att läsa. Han ger ord åt det som många av oss knorrar om och svär över vid våra skrivbord dagligdags.” Västerviks-Tidningen ”I den här boken får du upprättelse” Vårdfokus ”Ett fynd” Gefle Dagblad
    22. 22. 1994
    23. 23. regeringen.se1994
    24. 24. regeringen.se riksdagen.se1994
    25. 25. regeringen.se riksdagen.se Räddningsverket1994
    26. 26. regeringen.se riksdagen.se Räddningsverket Konsumentverket1994
    27. 27. regeringen.se riksdagen.se Räddningsverket Konsumentverket Socialstyrelsen1994
    28. 28. regeringen.se riksdagen.se Räddningsverket Konsumentverket Socialstyrelsen MSB1994
    29. 29. regeringen.se riksdagen.se Räddningsverket Konsumentverket Socialstyrelsen MSB Försäkringskassan1994
    30. 30. regeringen.se riksdagen.se Räddningsverket Konsumentverket Socialstyrelsen MSB Försäkringskassan Pensionsmyndigheten1994
    31. 31. Usel digitalarbetsmiljö =bristande effektivitet
    32. 32. Det finns en elefant i rummet ...... som vi inte talar om.
    33. 33. Det finns en elefant i rummet ...... som vi inte talar om.
    34. 34. 82
    35. 35. 82procent av alla it-projekt är misslyckade, enligt beställarna själva.
    36. 36. 18 procent av alla it-projekt är lyckade.
    37. 37. 42 %
    38. 38. Internationella studierbekräftar De svenska siffrorna är inte något exceptionellt undantag. Standish-studien, som rullat i flera år, pekar på siffror i ungefär samma härad: 70 % av projekten misslyckade.
    39. 39. 8218
    40. 40. 8218 läggs ner
    41. 41. 8218 läggs ner på tid/ budget men ej full funktion
    42. 42. 8218 läggs ner på tid/ budget full funktion men ej men full över tid/ funktion budget
    43. 43. procent gav avsedda18 effekter
    44. 44. ? procent gav avsedda18 effekter
    45. 45. Vi vet nästan aldrig.Det är bara i undantagsfall som uppföljande mätningar görs.
    46. 46. ? Vi vet nästan aldrig.Det är bara i undantagsfall som uppföljande mätningar görs.
    47. 47. Styr mot effekter– inte funktioner
    48. 48. Nyttan – positiva effekter –av IT uppstår i användningen Om ingen använder dem, spelar det ingen roll hur fina funktioner systemet har. Jeremy Toeman/ Flickr
    49. 49. Metoden EffektstyrningEffekter Mer effektiv ordermottagning ✘ # # tid/order -30 % misstag -60 %Mål- Order-grupper mottagare Vill ha färre ofullständigaAnvänd- ofullständiga # ordrar -75 %ningsmål ordrar Validering ✔ ✔ Förenkla orderformuläretÅtgärder ✔ ✔
    50. 50. Detgår attmäta ...
    51. 51. ... och styra mot effekt
    52. 52. Förenklaregelverket
    53. 53. Vältras över på användarna
    54. 54. Bekämpaettismen
    55. 55. ”en nationell portal för alla ...” ”... en gemensam databas för alla” ”... ett dokument- hanteringssystem för hela ...”Playadura* / flickr
    56. 56. Typiskt exempel från verkligheten: ”...ett heltäckande PA- system vann överlägset i upphandlingen...” 10 månader senare avbryts projektet, systemet skrotas:”...blev långt mer komplext än vi hade väntat...”
    57. 57. Ett och samma scenario som exempel på nytta och användning?Frank Kehren / flickr
    58. 58. små sammanhängande enheter
    59. 59. ... med gränssnitt ochinteraktion standardiserade.
    60. 60. Öppna
    61. 61. Data
    62. 62. Inmatning
    63. 63. Inmatning
    64. 64. Inmatning
    65. 65. Inmatning
    66. 66. Inmatning
    67. 67. Case:Försäkringskassan
    68. 68. Interaktionsdesign: Begär TFP PA 06 45 Jonas Söderström Försäkringskassans självbetjäningstjänster 14 sep 2007 40Steg1ÖversiktVisar utseende avsteg 1 för kundsom är anställd.OBS: Denna
    69. 69. Interaktionsdesign: Begär TFP PA 06 46Jonas Söderström Försäkringskassans självbetjäningstjänster 14 sep 2007 40Ordinarie vårdnadshavare sjuk
    70. 70. Idé 2008: Så mycket enklare det skulle varamed ett touch-gränssnitt ...
    71. 71. Se filmen påhttp://www.youtube.com/watch?v=9IcwPVRZZwk
    72. 72. Hade FK haft ett öppet API för inmatning ... Inmatning... hade demon kunnat vara verklighet redan 2008.
    73. 73. Styr mot effekterFörenkla reglerUtmana ettismenFri inmatning
    74. 74. ... plus en bonus:Användar-anpassade system?
    75. 75. ... men ändå
    76. 76. Så här gör vi ofta idag:Tekniken medger något Hur gör vi det ”användarvänligt”?
    77. 77. Så här borde vi göra:Vad behöver medborgarna? Åtgärd
    78. 78. 24 maj, Stockholm
    79. 79. 24 maj, Stockholm26 maj, Trollhättan
    80. 80. www.javlaskitsystem.se
    81. 81. Finns att beställa hos nätbokhandlar (Adlibris, Bokus, Bokia m fl), samt hos Akademibokhandeln
    82. 82. Photo: Björn Falkevik
    83. 83. Tack! jonas.soderstrom@inuse.se Twitter: Jonas_Blind_Hen Slideshare: Jonas_inUse Sajt: www.javlaskitsystem.se Mobil: 073 660 32 14 Linked In: jonassoderstromkornetPhoto: Björn Falkevik

    ×