Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

UD talepunkter covid v 26

13,042 views

Published on

UD talepunkter covid v 26

Published in: Government & Nonprofit
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

UD talepunkter covid v 26

  1. 1. Uppdatering om utvecklingen i fråga om testning och smittspridning av Covid-19 i Sverige Testning och smittspridning I Sverige ser vi nu en gradvis och tydlig nedgång i antalet utnyttjade intensivvårdsplatser för covid-19-patienter och vi har allt färre personer som uppvisar allvarliga symtom. Det är mycket sannolikt att denna nedgång beror på en minskad smittspridning. Sverige har under det akuta utbrottsförloppet av covid-19 fokuserat på att testa patienter med covid-19-symptom i behov av vård, sjukvårdspersonal och särskilda riskgrupper (främst äldre individer). Befintliga personella resurserna har fokuserats på att begränsa smittspridningen och ge vård till de som varit i störst behov av densamma och på så sätt begränsa antalet dödsfall. När belastningen på intensivvårdsenheter nu minskar och dödstalen sjunker frigörs utrymme och kapacitet vilket möjliggör för utökad testning i stor omfattning. Sverige ökar därför dramatiskt sin testkapacitet. Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer bör alla med symtom testas för aktiv infektion (s.k. PCR-test). Alla regioner arbetar dessutom på att utöka kapaciteten för serologisk testning, dvs test för att påvisa genomgången infektion. Det ökade antalet PCR-tester kommer att innebära en ökning av antalet positiva smittfall i Sverige. Detta betyder inte nödvändigtvis att det föreligger en reell ökning av antalet smittade. En ökad diagnostisk aktivitet medför alltid upptäckten av fler positiva fall. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik ligger antal positiva fall på en liknande nivå som tidigare, vilket tyder på att ingen reell smittoökning skett. Man bör ha i åtanke att det kan finnas en statistisk eftersläpning av antalet smittade i Sverige. Hade Sverige testat mycket under lång tid hade den population som nu testas varit ”rensade” från en betydlig mängd av redan smittade. Detta hade sannolikt lett till en väsentligt mindre andel nya smittfall. I Sverige, som är EU:s till ytan tredje största land men med en relativt liten befolkning, är av förklarliga skäl de regionala skillnaderna i spridning avsevärda. I vissa delar av landet har vi spridning i likhet med de länder i Europa som har lägst spridning medan vi i andra delar har en högre spridning. För att möjliggöra för korrekta jämförelser mellan länder avseende smittspridning krävs gemensamt fastställda kriterier och urvalsmetoder för testning. I dagsläget finns inte några sådana. Varje land har genomfört testning utefter egna metoder och riktlinjer. Beroende på urval av grupper, regioner, ålder etc. för testningen kommer resultaten från olika länder att påverkas i olika riktningar. Om man enbart använder sig av inrapporterade smittfall per 100 000 i framtagandet av reserekommendationer föreligger därför risken att dessa blir missvisande och kan innebära minskade incitament att genomföra tester eller rapportera fullständiga resultat. Dödsfall I Sverige är 90 procent av alla avlidna till följd av covid-19 äldre än 70 år. Hälften av alla över 70 år avled på ett boende och en av fyra hade hemtjänst. Sverige har väl utvecklade register av sjukdomsdiagnoser och dödsorsaker. Vi har en lagstiftning som ger skyldighet att den rapporterade dödsorsaken är baserad på ett
  2. 2. diagnosunderlag. Alla länder i EU har regelverk för registrering av dödsfall men rapporteringen av antalet avlidna har gjorts på olika sätt inom EU. I Sverige gäller samma regler för register av sjukdomsdiagnoser och dödsorsaker också inom äldrevården som inom övrig sjukvård, d.v.s. vi måste redovisa diagnosunderlag för att fastställa orsaken till alla dödsfall. Praxis i denna fråga varierar mellan länder. Eftersom man i Sverige är skyldiga att ha diagnosunderlag för att fastställa dödsorsak kan vi förutsätta att alla som har rapporterats avlidna med en Covid-19-diagnos också har testats och därmed syns i statistiken. Jämförelser mellan olika länders statistik avseende antalet dödsfall orsakade av covid-19 kan innehålla osäkerheter och riskerar att bli missvisande. I efterhand kommer mer korrekta jämförelser kunna göras genom att mäta effekterna av utbrottet av covid-19 på flera sätt t.ex. överdödligheten i olika länder över en längre period.

×