Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Internet – en öppen infrastruktur?

2,101 views

Published on

Per-Olof Josefsson föredrag på seminariet "15 år med Internet i Sverige".

Published in: News & Politics
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Internet – en öppen infrastruktur?

  1. 1. Internet – en öppen infrastruktur? Per-Olof Josefsson Internetdagarna 3 november 2009
  2. 2. Hoten mot ett öppet Internet - exempel • Operatörer • Staten • Lagstiftningar • Intresseorganisationer • Andra stater
  3. 3. Per-Olof Josefsson – ”Internet CV” 1992 Tele2/SwipNet SwipNet var den första kommersiella Internetoperatören i Sverige och en bland de första i Europa. SwipNet var ett dotterbolag till Tele2 och var operationellt aktivt under perioden 1991-1994. 1993-1999 Tele2 Produktchef Tele2 Internet för uppringda och fasta Internetanslutningar resp. samordningsansvarig Tele2 Internet produktutveckling 2000 Chello broadband AB Sverigeansvarig chello broadband AB. Chello är ett dotterbolag till det europeiska kabelTV bolaget UPC och verksamt som Internetoperatör i 10 europeiska länder. 2002-2005 NIC-SE VD för NIC-SE, bolaget som ansvarade för registreringar av se-domäner mellan 1998 – 2005, därefter integrerades NIC-SE i II-stiftelsen därefter försäljnings och marknadschef på .SE (IIS - Stiftelsen för Internetinfrastruktur)
  4. 4. Per-Olof Josefsson – ”Internet CV” - forts 1988 -1991 STF Föreläsare TCP/IP Från 1992 Swedish Network Users Society – SNUS Ledamot av styrelsen 1993- 1996. Ordförande 2001 1996-1997 Internetutredningen Ledamot i Statskontorets och Kommunikationsdepartementets Internetutredning Från 1998 KTHNOC Ledamot i styrelsen KTH Network Operations Center - KTHNOC. KTHNOC var ansvarig för övervakning av SUNET, det svenska universitetsnätet, fram till 2007 1997 - 1998 II-stiftelsen Ledamot i första styrelsen för II-stiftelsen som är ägare till NIC-SE. 1997 - 2001 Swedish Operators Forum - SOF Ordförande i Swedish Operators Forum - SOF, som är ett samarbetsorgan för de större Internetoperatörerna som har direktkoppling till de nationella knutpunkterna.
  5. 5. Genombrottsåret 1994 • Carl Bildt mejl till Clinton • Skoldatanätet startar • Valresultat skickas via Internet • Webben och html introduceras
  6. 6. World Wide Web erövrar världen 1994 NCSA Mosaic 1.0 lanseras i december 1993
  7. 7. Exempel på tidiga problem med öppenhet - NSFNet • NSFnet (National Science Foundation Network) finns inte längre, men var namnet på ett nätverk för statliga myndigheter och akademiska institut i USA. • Det användes som transitnätverk av akademiska organisationer i Europa som ville komma till Asien och tvärt om. NSFnet hade en "Acceptable Use Policy" (AUP) som inte tillät kommersiella företag att utnyttja dem som transit, vilket var ett elände att hålla reda på i routerkonfigurationer. • NSFnet försvann i mitten av 90-talet.
  8. 8. Att bli ISP – Internet Service Provider • Inga formella krav, på gott och ont • Tidiga entrepenörer • Konsolidering till större aktörer • Olika typer av aktörer – Fiber och våglängd – Kommunikationsoperatörer, stadsnät – Applikationer, webb, epost – Innehållsleverantörer
  9. 9. IT är statens uppgift????
  10. 10. Telia ville ha med operatörsid i domännamnen för samtrafik med X400 Exempel: poj@sthlm.sales.company.(400net).se RFC 822 X400 Domännivå 1 C = SE Country <saknas> A = 400net ADMD - Administrative Domännivå 2 P = domain Private domain PRMD – Domännivå 3 Company O = Sales Organization Domännivå 4 OU1 = Organization unit level 1 Domännivå 5 Business OU2 = Sthlm Organization unit level 2 Användarid S = POJ Surname G Given name I Initial name
  11. 11. Varför slog inte ENUM?
  12. 12. Varför slog inte ENUM? • ENUM står för Telephone Number Mapping (mappning av telefonnummer).
  13. 13. Varför slog inte ENUM? • ENUM står för Telephone Number Mapping (mappning av telefonnummer). • ENUM länkar ett telefonnummer till en Internetadress som publiceras i DNS systemet. Ägaren av ett ENUM-nummer kan styra var ett samtal skall skickas via en DNS entry. Dessutom, kan olika adresser anges för olika typer av samtal – till exempel kan du ange en specifik adress om uppringaren är en fax. Med ENUM är det möjligt att nå var som helst i världen på samma nummer – dessutom via bästa och billigaste möjliga koppling.
  14. 14. Varför slog inte ENUM? • ENUM står för Telephone Number Mapping (mappning av telefonnummer). • ENUM länkar ett telefonnummer till en Internetadress som publiceras i DNS systemet. Ägaren av ett ENUM-nummer kan styra var ett samtal skall skickas via en DNS entry. Dessutom, kan olika adresser anges för olika typer av samtal – till exempel kan du ange en specifik adress om uppringaren är en fax. Med ENUM är det möjligt att nå var som helst i världen på samma nummer – dessutom via bästa och billigaste möjliga koppling. • Telefonnumret tillhör operatören anser telekom- operatören till skillnad mot domännamn
  15. 15. Varför slog inte ENUM? • ENUM står för Telephone Number Mapping (mappning av telefonnummer). • ENUM länkar ett telefonnummer till en Internetadress som publiceras i DNS systemet. Ägaren av ett ENUM-nummer kan styra var ett samtal skall skickas via en DNS entry. Dessutom, kan olika adresser anges för olika typer av samtal – till exempel kan du ange en specifik adress om uppringaren är en fax. Med ENUM är det möjligt att nå var som helst i världen på samma nummer – dessutom via bästa och billigaste möjliga koppling. • Telefonnumret tillhör operatören anser telekom- operatören till skillnad mot domännamn • Ett ENUM-nummer registreras och hanteras som en domän.
  16. 16. Varför slog inte ENUM? • ENUM står för Telephone Number Mapping (mappning av telefonnummer). • ENUM länkar ett telefonnummer till en Internetadress som publiceras i DNS systemet. Ägaren av ett ENUM-nummer kan styra var ett samtal skall skickas via en DNS entry. Dessutom, kan olika adresser anges för olika typer av samtal – till exempel kan du ange en specifik adress om uppringaren är en fax. Med ENUM är det möjligt att nå var som helst i världen på samma nummer – dessutom via bästa och billigaste möjliga koppling. • Telefonnumret tillhör operatören anser telekom- operatören till skillnad mot domännamn • Ett ENUM-nummer registreras och hanteras som en domän. • Svensk lösning , SNPAC - Swedish Number Portability Administrative Centre AB
  17. 17. Öppet nät
  18. 18. Amerikansk strid om öppet internet
  19. 19. • De amerikanska bredbands- och om öppet internet vilt Amerikansk strid mobiloperatörerna protesterar mot ett nytt förslag som ska tvinga dem att ha neutrala nät. Bolagen ska inte få hindra eller försvåra för tjänster som Youtube eller Skype.
  20. 20. • De amerikanska bredbands- och om öppet internet vilt Amerikansk strid mobiloperatörerna protesterar mot ett nytt förslag som ska tvinga dem att ha neutrala nät. Bolagen ska inte få hindra eller försvåra för tjänster som Youtube eller Skype. • Redan under valkampanjen pratade president Barack Obama om nätneutralitet. Han påpekade att kabel-tv-operatörer och telebolag som säljer bredband till konsumenterna ska behandla allt innehåll neutralt. I klartext innebär det att bolagen till exempel inte ska få begränsa användningen av videosajter som Youtube eller sätta stopp för telefonitjänster som Skype och Google voice.
  21. 21. • De amerikanska bredbands- och om öppet internet vilt Amerikansk strid mobiloperatörerna protesterar mot ett nytt förslag som ska tvinga dem att ha neutrala nät. Bolagen ska inte få hindra eller försvåra för tjänster som Youtube eller Skype. • Redan under valkampanjen pratade president Barack Obama om nätneutralitet. Han påpekade att kabel-tv-operatörer och telebolag som säljer bredband till konsumenterna ska behandla allt innehåll neutralt. I klartext innebär det att bolagen till exempel inte ska få begränsa användningen av videosajter som Youtube eller sätta stopp för telefonitjänster som Skype och Google voice. • När det gäller telefonitjänsterna är problemet ett annat. De tar inte mycket kapacitet men de konsumenter som exempelvis ringer via Skype behöver inte använda den vanliga telefonen och därmed minskar operatörernas intäkter från en lönsam tjänst.
  22. 22. • De amerikanska bredbands- och om öppet internet vilt Amerikansk strid mobiloperatörerna protesterar mot ett nytt förslag som ska tvinga dem att ha neutrala nät. Bolagen ska inte få hindra eller försvåra för tjänster som Youtube eller Skype. • Redan under valkampanjen pratade president Barack Obama om nätneutralitet. Han påpekade att kabel-tv-operatörer och telebolag som säljer bredband till konsumenterna ska behandla allt innehåll neutralt. I klartext innebär det att bolagen till exempel inte ska få begränsa användningen av videosajter som Youtube eller sätta stopp för telefonitjänster som Skype och Google voice. • När det gäller telefonitjänsterna är problemet ett annat. De tar inte mycket kapacitet men de konsumenter som exempelvis ringer via Skype behöver inte använda den vanliga telefonen och därmed minskar operatörernas intäkter från en lönsam tjänst. • Operatörerna hävdar att de måste ha rätt att begränsa användningen av vissa tjänster.
  23. 23. Amerikansk strid om öppet internet - forts
  24. 24. Amerikansk strid om öppet internet - forts • Nu har till slut Julius Genachowski, ordföranden för den amerikanska regleringsmyndigheten FCC, satt ned foten. I ett tal slog Genachowski fast att han vill hindra bredbandsoperatörerna från att begränsa datahastigheten för vissa tjänster på nätet och från att helt stoppa lagliga nättjänster.
  25. 25. Amerikansk strid om öppet internet - forts • Nu har till slut Julius Genachowski, ordföranden för den amerikanska regleringsmyndigheten FCC, satt ned foten. I ett tal slog Genachowski fast att han vill hindra bredbandsoperatörerna från att begränsa datahastigheten för vissa tjänster på nätet och från att helt stoppa lagliga nättjänster. • Julius Genachowski hade en viktig roll under Barack Obamas presidentkampanj där han bland annat arbetade med planer för hur internet och annan teknik ska användas. Nu omsätts de idéerna i praktiken med Genachowski i ledningen för FCC.
  26. 26. Amerikansk strid om öppet internet - forts • Nu har till slut Julius Genachowski, ordföranden för den amerikanska regleringsmyndigheten FCC, satt ned foten. I ett tal slog Genachowski fast att han vill hindra bredbandsoperatörerna från att begränsa datahastigheten för vissa tjänster på nätet och från att helt stoppa lagliga nättjänster. • Julius Genachowski hade en viktig roll under Barack Obamas presidentkampanj där han bland annat arbetade med planer för hur internet och annan teknik ska användas. Nu omsätts de idéerna i praktiken med Genachowski i ledningen för FCC. • Enligt FCC:s planer ska även mobiloperatörerna tvingas ha öppna nät och det kan leda till dramatiska effekter. Om många kunder väljer ett abonnemang med fri datatrafik kan de sedan använda en fritelefontjänst för att slippa undan operatörernas höga avgifter för vanliga mobilsamtal.
  27. 27. Amerikansk strid om öppet internet - forts • Nu har till slut Julius Genachowski, ordföranden för den amerikanska regleringsmyndigheten FCC, satt ned foten. I ett tal slog Genachowski fast att han vill hindra bredbandsoperatörerna från att begränsa datahastigheten för vissa tjänster på nätet och från att helt stoppa lagliga nättjänster. • Julius Genachowski hade en viktig roll under Barack Obamas presidentkampanj där han bland annat arbetade med planer för hur internet och annan teknik ska användas. Nu omsätts de idéerna i praktiken med Genachowski i ledningen för FCC. • Enligt FCC:s planer ska även mobiloperatörerna tvingas ha öppna nät och det kan leda till dramatiska effekter. Om många kunder väljer ett abonnemang med fri datatrafik kan de sedan använda en fritelefontjänst för att slippa undan operatörernas höga avgifter för vanliga mobilsamtal. • Den här typen av tjänster är redan på gång och FCC har bland annat tittat på vad som hände tidigare i år när Apple ska ha stoppat Google voice från att användas i Iphone. För operatören AT&T, som säljer Iphone, skulle Google voice ha varit ett hot.
  28. 28. Amerikansk strid om öppet internet - forts • Nu har till slut Julius Genachowski, ordföranden för den amerikanska regleringsmyndigheten FCC, satt ned foten. I ett tal slog Genachowski fast att han vill hindra bredbandsoperatörerna från att begränsa datahastigheten för vissa tjänster på nätet och från att helt stoppa lagliga nättjänster. • Julius Genachowski hade en viktig roll under Barack Obamas presidentkampanj där han bland annat arbetade med planer för hur internet och annan teknik ska användas. Nu omsätts de idéerna i praktiken med Genachowski i ledningen för FCC. • Enligt FCC:s planer ska även mobiloperatörerna tvingas ha öppna nät och det kan leda till dramatiska effekter. Om många kunder väljer ett abonnemang med fri datatrafik kan de sedan använda en fritelefontjänst för att slippa undan operatörernas höga avgifter för vanliga mobilsamtal. • Den här typen av tjänster är redan på gång och FCC har bland annat tittat på vad som hände tidigare i år när Apple ska ha stoppat Google voice från att användas i Iphone. För operatören AT&T, som säljer Iphone, skulle Google voice ha varit ett hot. • Följ diskussioner på openinternet.gov
  29. 29. Svenska nät kan begränsas • I Sverige har Post- och telestyrelsen, PTS, fått i uppdrag att se över hur öppna de svenska näten är. Genomgången ska vara klar i slutet av året. • Enligt PTS kan bredbands- och mobiloperatörer idag begränsa tillgången till olika tjänster bara de i avtalet med konsumenterna talar om att det finns begränsningar. De kan däremot inte i efterhand gå in och stoppa eller försämra tillgången på vissa tjänster. Svenska Dagbladet 23 september 2009
  30. 30. Nätoperatörernas roll görs omöjlig
  31. 31. Nätoperatörernas roll görs omöjlig • Tänk dig att kaféägare tvingas ansvara för gästernas samtal, eller Vägverket för vad bilisterna gör på vägarna. Resultatet blir strypt yttrandefrihet och ökade kostnader. Skjut inte budbäraren, skriver Ann-Marie ­Fransson, IT&Telekomföretagen, tillsammans med vd:arna för nio internetoperatörer.
  32. 32. Nätoperatörernas roll görs omöjlig • Tänk dig att kaféägare tvingas ansvara för gästernas samtal, eller Vägverket för vad bilisterna gör på vägarna. Resultatet blir strypt yttrandefrihet och ökade kostnader. Skjut inte budbäraren, skriver Ann-Marie ­Fransson, IT&Telekomföretagen, tillsammans med vd:arna för nio internetoperatörer. • Operatörer är inte en myndighet och har inte har något myndighetsliknande ansvar. Att lagar och förordningar följer med in i den elektroniska världen är de rättsvårdande myndigheternas ansvar.
  33. 33. Nätoperatörernas roll görs omöjlig • Tänk dig att kaféägare tvingas ansvara för gästernas samtal, eller Vägverket för vad bilisterna gör på vägarna. Resultatet blir strypt yttrandefrihet och ökade kostnader. Skjut inte budbäraren, skriver Ann-Marie ­Fransson, IT&Telekomföretagen, tillsammans med vd:arna för nio internetoperatörer. • Operatörer är inte en myndighet och har inte har något myndighetsliknande ansvar. Att lagar och förordningar följer med in i den elektroniska världen är de rättsvårdande myndigheternas ansvar. • Ansvarskravet på operatörer kompliceras ytterligare av att kunder som hyr transportkapacitet ofta säljer den vidare. Kunden blir återförsäljare av operatörens transporttjänster. Stänger man som operatör i det läget av en kund drabbas i värsta fall tiotusentals slutkunder.
  34. 34. Nätoperatörernas roll görs omöjlig • Tänk dig att kaféägare tvingas ansvara för gästernas samtal, eller Vägverket för vad bilisterna gör på vägarna. Resultatet blir strypt yttrandefrihet och ökade kostnader. Skjut inte budbäraren, skriver Ann-Marie ­Fransson, IT&Telekomföretagen, tillsammans med vd:arna för nio internetoperatörer. • Operatörer är inte en myndighet och har inte har något myndighetsliknande ansvar. Att lagar och förordningar följer med in i den elektroniska världen är de rättsvårdande myndigheternas ansvar. • Ansvarskravet på operatörer kompliceras ytterligare av att kunder som hyr transportkapacitet ofta säljer den vidare. Kunden blir återförsäljare av operatörens transporttjänster. Stänger man som operatör i det läget av en kund drabbas i värsta fall tiotusentals slutkunder. • Tänk dig att Posten måste ta ansvar för att dess kunder inte skickar skadligt material, att kaféägare måste ta ansvar för gästernas samtal, eller att Vägverket skall ansvara för vad bilisterna gör på vägarna och stänga vägar där brottslingar kan tänkas fara.
  35. 35. Problem med yttrandefrihet
  36. 36. Problem med yttrandefrihet • I november 1999 polisanmäler kommunalrådet Björn Fries Flashback för hets mot folkgrupp (diarienummer K 13346-99), som han anser är indirekt ansvarig för att den nazistiska webbsidan finns kvar på Internet. När sidan inte stängs ned kontaktar han företaget som säljer bandbredd till Flashback (Powernet), och försöker i stället få dem att bryta gällande avtal och stänga av Flashback helt från Internet.
  37. 37. Problem med yttrandefrihet • I november 1999 polisanmäler kommunalrådet Björn Fries Flashback för hets mot folkgrupp (diarienummer K 13346-99), som han anser är indirekt ansvarig för att den nazistiska webbsidan finns kvar på Internet. När sidan inte stängs ned kontaktar han företaget som säljer bandbredd till Flashback (Powernet), och försöker i stället få dem att bryta gällande avtal och stänga av Flashback helt från Internet. • När de förklarar att man inte kan stänga av kunder hur som helst, väljer han att kontakta företaget som säljer bandbredd till företaget som säljer bandbredd (UUNET/MCI Worldcom) till Flashback som i sin tur erbjuder bandbredd till kunden med den nazistiska webbsidan.
  38. 38. Problem med yttrandefrihet • I november 1999 polisanmäler kommunalrådet Björn Fries Flashback för hets mot folkgrupp (diarienummer K 13346-99), som han anser är indirekt ansvarig för att den nazistiska webbsidan finns kvar på Internet. När sidan inte stängs ned kontaktar han företaget som säljer bandbredd till Flashback (Powernet), och försöker i stället få dem att bryta gällande avtal och stänga av Flashback helt från Internet. • När de förklarar att man inte kan stänga av kunder hur som helst, väljer han att kontakta företaget som säljer bandbredd till företaget som säljer bandbredd (UUNET/MCI Worldcom) till Flashback som i sin tur erbjuder bandbredd till kunden med den nazistiska webbsidan. • Under tiden skriver Björn Fries en debattartikel i Aftonbladet där han namnger de företag som enligt honom är delaktiga till att Flashback kan vara verksamma på Internet. Han väljer också att publicera adresser och postnummer till dessa företag - så att läsarna själva skall kunna kontakta dem. Björn Fries skriver efter detta brev till de berörda företagens kunder, och undrar ifall de vill bli förknippade med naziströrelsen. "Företaget ni anlitar hyr även ut bandbredd till nazister.
  39. 39. Problem med yttrandefrihet • I november 1999 polisanmäler kommunalrådet Björn Fries Flashback för hets mot folkgrupp (diarienummer K 13346-99), som han anser är indirekt ansvarig för att den nazistiska webbsidan finns kvar på Internet. När sidan inte stängs ned kontaktar han företaget som säljer bandbredd till Flashback (Powernet), och försöker i stället få dem att bryta gällande avtal och stänga av Flashback helt från Internet. • När de förklarar att man inte kan stänga av kunder hur som helst, väljer han att kontakta företaget som säljer bandbredd till företaget som säljer bandbredd (UUNET/MCI Worldcom) till Flashback som i sin tur erbjuder bandbredd till kunden med den nazistiska webbsidan. • Under tiden skriver Björn Fries en debattartikel i Aftonbladet där han namnger de företag som enligt honom är delaktiga till att Flashback kan vara verksamma på Internet. Han väljer också att publicera adresser och postnummer till dessa företag - så att läsarna själva skall kunna kontakta dem. Björn Fries skriver efter detta brev till de berörda företagens kunder, och undrar ifall de vill bli förknippade med naziströrelsen. "Företaget ni anlitar hyr även ut bandbredd till nazister. • Björn Fries kontaktar även Föreningssparbanken och ALMI Företagspartner som lånat ut pengar till företaget som säljer bandbredd till Flashback. "Det förvånar oss oerhört att ALMI FÖRETAGSPARTNER AB medverkar till att ekonomiskt förknippas med den nu existerande nazismens straffbara handlingar.”
  40. 40. Problem med yttrandefrihet • I november 1999 polisanmäler kommunalrådet Björn Fries Flashback för hets mot folkgrupp (diarienummer K 13346-99), som han anser är indirekt ansvarig för att den nazistiska webbsidan finns kvar på Internet. När sidan inte stängs ned kontaktar han företaget som säljer bandbredd till Flashback (Powernet), och försöker i stället få dem att bryta gällande avtal och stänga av Flashback helt från Internet. • När de förklarar att man inte kan stänga av kunder hur som helst, väljer han att kontakta företaget som säljer bandbredd till företaget som säljer bandbredd (UUNET/MCI Worldcom) till Flashback som i sin tur erbjuder bandbredd till kunden med den nazistiska webbsidan. • Under tiden skriver Björn Fries en debattartikel i Aftonbladet där han namnger de företag som enligt honom är delaktiga till att Flashback kan vara verksamma på Internet. Han väljer också att publicera adresser och postnummer till dessa företag - så att läsarna själva skall kunna kontakta dem. Björn Fries skriver efter detta brev till de berörda företagens kunder, och undrar ifall de vill bli förknippade med naziströrelsen. "Företaget ni anlitar hyr även ut bandbredd till nazister. • Björn Fries kontaktar även Föreningssparbanken och ALMI Företagspartner som lånat ut pengar till företaget som säljer bandbredd till Flashback. "Det förvånar oss oerhört att ALMI FÖRETAGSPARTNER AB medverkar till att ekonomiskt förknippas med den nu existerande nazismens straffbara handlingar.” • Den 12 februari meddelar Powernet som säljer bandbredd till Flashback, att man avslutar avtalet då "långivare hotat med att säga upp våra lån".
  41. 41. Problem med yttrandefrihet • I november 1999 polisanmäler kommunalrådet Björn Fries Flashback för hets mot folkgrupp (diarienummer K 13346-99), som han anser är indirekt ansvarig för att den nazistiska webbsidan finns kvar på Internet. När sidan inte stängs ned kontaktar han företaget som säljer bandbredd till Flashback (Powernet), och försöker i stället få dem att bryta gällande avtal och stänga av Flashback helt från Internet. • När de förklarar att man inte kan stänga av kunder hur som helst, väljer han att kontakta företaget som säljer bandbredd till företaget som säljer bandbredd (UUNET/MCI Worldcom) till Flashback som i sin tur erbjuder bandbredd till kunden med den nazistiska webbsidan. • Under tiden skriver Björn Fries en debattartikel i Aftonbladet där han namnger de företag som enligt honom är delaktiga till att Flashback kan vara verksamma på Internet. Han väljer också att publicera adresser och postnummer till dessa företag - så att läsarna själva skall kunna kontakta dem. Björn Fries skriver efter detta brev till de berörda företagens kunder, och undrar ifall de vill bli förknippade med naziströrelsen. "Företaget ni anlitar hyr även ut bandbredd till nazister. • Björn Fries kontaktar även Föreningssparbanken och ALMI Företagspartner som lånat ut pengar till företaget som säljer bandbredd till Flashback. "Det förvånar oss oerhört att ALMI FÖRETAGSPARTNER AB medverkar till att ekonomiskt förknippas med den nu existerande nazismens straffbara handlingar.” • Den 12 februari meddelar Powernet som säljer bandbredd till Flashback, att man avslutar avtalet då "långivare hotat med att säga upp våra lån". • Flashback kontaktar en mängd Internetleverantörer som även de nekar anslutning efter att händelsen har blivit känd bl.a.
  42. 42. TRIC -forts
  43. 43. TRIC -forts • Det lilla svenska företaget Tric hävdade att det med en hemlig teknik har löst problemet att ta betalt på internet. Tekniken gör att webbplatser kan få del av internetoperatörernas miljardinkomster från abonnemang och trafiktaxor. Enbart kunder hos operatörer som betalar en avgift till Tric kan besöka webbplatser som använder den nya tekniken. Det är ett filter som bara släpper igenom utvalda IP-nummer.
  44. 44. TRIC -forts • Det lilla svenska företaget Tric hävdade att det med en hemlig teknik har löst problemet att ta betalt på internet. Tekniken gör att webbplatser kan få del av internetoperatörernas miljardinkomster från abonnemang och trafiktaxor. Enbart kunder hos operatörer som betalar en avgift till Tric kan besöka webbplatser som använder den nya tekniken. Det är ett filter som bara släpper igenom utvalda IP-nummer. • Sommaren 2001 meddelade Tric att de operatörer som inte betalade skulle stängas ute från den 1 september. Det blev inte så.
  45. 45. TRIC -forts • Det lilla svenska företaget Tric hävdade att det med en hemlig teknik har löst problemet att ta betalt på internet. Tekniken gör att webbplatser kan få del av internetoperatörernas miljardinkomster från abonnemang och trafiktaxor. Enbart kunder hos operatörer som betalar en avgift till Tric kan besöka webbplatser som använder den nya tekniken. Det är ett filter som bara släpper igenom utvalda IP-nummer. • Sommaren 2001 meddelade Tric att de operatörer som inte betalade skulle stängas ute från den 1 september. Det blev inte så. • Tric skulle tjäna pengar på att ta en andel av intäkterna och sedan fördela resten vidare till de webbplatser som anslutit sig till invallningstekniken.
  46. 46. TRIC -forts • Det lilla svenska företaget Tric hävdade att det med en hemlig teknik har löst problemet att ta betalt på internet. Tekniken gör att webbplatser kan få del av internetoperatörernas miljardinkomster från abonnemang och trafiktaxor. Enbart kunder hos operatörer som betalar en avgift till Tric kan besöka webbplatser som använder den nya tekniken. Det är ett filter som bara släpper igenom utvalda IP-nummer. • Sommaren 2001 meddelade Tric att de operatörer som inte betalade skulle stängas ute från den 1 september. Det blev inte så. • Tric skulle tjäna pengar på att ta en andel av intäkterna och sedan fördela resten vidare till de webbplatser som anslutit sig till invallningstekniken. • Tric säger att med företagets teknik är den tänkta webbplatsen i grunden stängd, inhägnad. Sedan öppnas dörren bara för surfare från de operatörer som betalat.
  47. 47. Aktörer framför andra som försöker ta kontrollen över internet: EU, säkerhets- och underrättelsetjänster samt • EU är en stark aktör som ligger bland annat bakom Ipred- och datalagringsdirektivet. Bakom dem står en rad starka aktörer från medieindustrin. • Säkerhetstjänsterna har förändrat arbetssätt efter Kalla kriget. Problemet är att exempelvis militär spaning numera sker på samma arena som det nätpolitiska, demokratiska samtalet. Det skapar konflikter. Med internet uppkommer nya hotbilder vilket gjort att metoder för insamling på nätet blivit den nya trenden. • Slutligen ser vi hur upphovsrättsorganisationer och innehavare tar upp kampen mot fildelare. Det sker genom ett antal rättsfall i enskilda domstolar.
  48. 48. Enligt många är EU:s Telekompaket det största hotet mot de öppna internet. • Telekompaketet bestämmer internets form, hur det fungerar. Paketet är det första på policynivå som förändrar webben och det legitimerar en rad förändringar. Det finns en rädsla att det för oss tillbaka till systemet med uppdelade nätverk – nätverk utan åtkomst till varandra. • Om det genomförs i sin mest extrema form – så som föreslaget – så förvandlar det internet till ett slags kabel-tv. Då får vi ett företags- och tjänsteleveransnät som kringskär tanken om den öppna arkitektur som finns på internet; internet blir en konsumtionsplats snarare än en offentlig plats.
  49. 49. internets värsta fiender enligt organisationen Reportrar utan gränser
  50. 50. internets värsta fiender enligt organisationen Reportrar utan gränser • Tolv länder kallas för "internets fiender" – bland dem finns Kina, Kuba, Egypten, Iran och Vietnam. Samtliga dessa länder utmärker sig för att de censurerar nyheter på internet, men också för deras systematiska förföljelse av obekväma internetanvändare, skriver organisationen i ett pressmeddelande.
  51. 51. internets värsta fiender enligt organisationen Reportrar utan gränser • Tolv länder kallas för "internets fiender" – bland dem finns Kina, Kuba, Egypten, Iran och Vietnam. Samtliga dessa länder utmärker sig för att de censurerar nyheter på internet, men också för deras systematiska förföljelse av obekväma internetanvändare, skriver organisationen i ett pressmeddelande. • Värst är situationen i Kina, där 49 sitter personer inlåsta för saker de skrivit på internet. Allt från New York Times till politiska bloggar och diskussionsforum blockeras av myndigheterna, och sökord som har med till exempel massakern på Himmelska fridens torg 1989 är bannlysta. Enligt Reportrar utan gränser gör det att ett öppet internet har blivit ett slutet intranät i Kina.
  52. 52. internets värsta fiender enligt organisationen Reportrar utan gränser • Tolv länder kallas för "internets fiender" – bland dem finns Kina, Kuba, Egypten, Iran och Vietnam. Samtliga dessa länder utmärker sig för att de censurerar nyheter på internet, men också för deras systematiska förföljelse av obekväma internetanvändare, skriver organisationen i ett pressmeddelande. • Värst är situationen i Kina, där 49 sitter personer inlåsta för saker de skrivit på internet. Allt från New York Times till politiska bloggar och diskussionsforum blockeras av myndigheterna, och sökord som har med till exempel massakern på Himmelska fridens torg 1989 är bannlysta. Enligt Reportrar utan gränser gör det att ett öppet internet har blivit ett slutet intranät i Kina. • I Vietnam gör en ny lag att det är olagligt att skriva blogginlägg anonymt, i Turkmenistan blockeras webbsidor som tillhör människorättsorganisationer och i Tunisien har bloggar som skrivit om kravaller mellan militären och arbetare stoppats.
  53. 53. internets värsta fiender enligt organisationen Reportrar utan gränser • Tolv länder kallas för "internets fiender" – bland dem finns Kina, Kuba, Egypten, Iran och Vietnam. Samtliga dessa länder utmärker sig för att de censurerar nyheter på internet, men också för deras systematiska förföljelse av obekväma internetanvändare, skriver organisationen i ett pressmeddelande. • Värst är situationen i Kina, där 49 sitter personer inlåsta för saker de skrivit på internet. Allt från New York Times till politiska bloggar och diskussionsforum blockeras av myndigheterna, och sökord som har med till exempel massakern på Himmelska fridens torg 1989 är bannlysta. Enligt Reportrar utan gränser gör det att ett öppet internet har blivit ett slutet intranät i Kina. • I Vietnam gör en ny lag att det är olagligt att skriva blogginlägg anonymt, i Turkmenistan blockeras webbsidor som tillhör människorättsorganisationer och i Tunisien har bloggar som skrivit om kravaller mellan militären och arbetare stoppats. • I Egypten har personer som tillhör obekväma Facebook-grupper gripits och misshandlats, och över 100 bloggare omhändertogs under 2008 för att saker de skrivit om det egna landet.
  54. 54. internets värsta fiender enligt organisationen Reportrar utan gränser • Tolv länder kallas för "internets fiender" – bland dem finns Kina, Kuba, Egypten, Iran och Vietnam. Samtliga dessa länder utmärker sig för att de censurerar nyheter på internet, men också för deras systematiska förföljelse av obekväma internetanvändare, skriver organisationen i ett pressmeddelande. • Värst är situationen i Kina, där 49 sitter personer inlåsta för saker de skrivit på internet. Allt från New York Times till politiska bloggar och diskussionsforum blockeras av myndigheterna, och sökord som har med till exempel massakern på Himmelska fridens torg 1989 är bannlysta. Enligt Reportrar utan gränser gör det att ett öppet internet har blivit ett slutet intranät i Kina. • I Vietnam gör en ny lag att det är olagligt att skriva blogginlägg anonymt, i Turkmenistan blockeras webbsidor som tillhör människorättsorganisationer och i Tunisien har bloggar som skrivit om kravaller mellan militären och arbetare stoppats. • I Egypten har personer som tillhör obekväma Facebook-grupper gripits och misshandlats, och över 100 bloggare omhändertogs under 2008 för att saker de skrivit om det egna landet. • Reportrar utan gränser varnar också för utvecklingen i ytterligare tio länder. Bland länderna finns både Australien och Sydkorea. I Australien diskuteras just ny lagstiftning som ska tvinga internetoperatörer att filtrera innehållet i kampen mot barnpornografi och illegal fildelning. En myndighet kan dessutom redan nu stänga ner webbsidor som får klagomål från allmänheten – något som enligt Reportrar utan gränser redan lett till att 1 300 webbsajter stoppats.
  55. 55. Friheten på internet begränsas. Argumenten är åtskilliga • Den nya tekniken saknar respekt för upphovsrätten.  • Barnpornografi- och spelsajter bör inte få fritt spelrum (ofta ett argument för statliga censurfilter). • Terrorism och grov organiserad brottslighet bör övervakas.

×