Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.
Vägegenskapers
betydelse för
trafikolyckor
(i synnerhet vältolyckor)
med tung lastbil
TYA Vältrisker
Grums 4 november 2015...
Expert vägteknik och Thought leader vid WSP
Testförare
Krönikör
Föreläsare
Johan Granlund
 Civilingenjör V.
 17 år vid V...
Bra väg ger lägre olycksrisk och lindrigare skadeföljd
 Vägfaktorers betydelse för lastbilsolyckor är grovt underskattad....
Vägfaktorers roll i landsvägsolyckor är grovt underskattad
Som man ropar får man svar...
Etablerad bild, ett fåtal vägfakt...
Mitträcke hindrar mötande att köra in i lastbilars front
Hälften av dödsolyckorna med tung LB förebyggs med mitträcken,
äv...
Nollvisionen: Sätt fokus på de svåra vältolyckorna.
Endast ca 4.5 % av lastbilsolyckorna är vältolyckor.
Foto: Volvo Lastv...
Vägens linjeföring och sikt
Brister i linjeföring, sikthinder och otillräcklig markering av faror tillhör de
vägfaktorer s...
Lastbilar behöver extra stor skevning
Vägregler bygger på usel analys av sladd med låg personbil på jämn friktion.
Vår for...
Rd 331, Ärtrik - Österforsse
Hazardous Site at Curve from RDB distance 83920 to 84 100 m
Data from HS and adjacent section...
Olyckorna fortsätter efter asfaltering 2014
2015-04-09: Farlig feldosering kvarstår i Roos kurva på väg 331.
8 av 10 vattenplaningsolyckor i felbyggda ytterkurvor
Mötande lastbil bromsar vid
ingång av uppbankad
ytterkurva.
Vattenfi...
Breda körfält & bred vägren minskar svåra olyckor
Effektsamband enligt US Transportation Research Board
Dags att vinteranpassa vägars bredd i kurvorna!
Källor: FHWA, Teknologisk Institutt,
Statens vegvesen, Trafikverket
Släpen...
Vägbanans “vinglighet”
Trafikverkets mått “Rut Bottom Cross Slope Variance” validerat på väg 331.
Svaga ojämna vägkanter g...
Vägens bärighet nära vägkanten (1)
Vägar utan bred skuldra har regelmässigt djupa
deformationer vid vägens kant.
NVF rappo...
Vägens bärighet nära vägkanten (2)
Analyser visar att de viktigaste
parametrarna är:
 Innersläntens lutning
 Vägskuldran...
Hög & brant vägslänt:
Flack innerslänt saknades i 98 %
av dödliga singelolyckor.
Foto: Väg 214, J Granlund
Foto: Väg E45, ...
Kraftigare vägräcken på kritiska platser
I Finland tillåts farligt gods ADR på 68 ton (sextioåtta ton).
Hur skyddas vägnär...
Den okända dödsfällan: För låga vägräcken
Data från US IIHS visa att en av de allra vanligaste orsakerna till livsfarlig
v...
Låg vägfriktion ger extrem risk för stort krockvåld:
Sidokollision ger ökat krockvåld, pga minimal deformationszon.
Vid ba...
Dåliga vägar försämrar prestationsförmågan
Färdvibration i tunga lastbilar orsakas av:
 Ojämnheter i vägytan.
 Varierand...
Helkroppsvibration > Insatsvärde för säkerhet & hälsa
Tjälskador gav föraren 38 % högre vibrationsdos,
trots 8 km/h lägre ...
Vägen till trafiksäker framkomlighet…
Riktigare vägforskning motiverar satsningar på ökad vägsäkerhet.
Mitträcke halverar ...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Vägegenskapers betydelse för vältolyckor med lastbil, wsp granlund

1,409 views

Published on

Bildspel från mitt föredrag vid första version av TYA kurs "Vältrisker och säkrare körning med hög tyngdpunkt". Värmlands trafikcenter, Grums, 2015-11-04.

Published in: Automotive
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Vägegenskapers betydelse för vältolyckor med lastbil, wsp granlund

  1. 1. Vägegenskapers betydelse för trafikolyckor (i synnerhet vältolyckor) med tung lastbil TYA Vältrisker Grums 4 november 2015 Bildkälla: Jan Petter Abrahamsen
  2. 2. Expert vägteknik och Thought leader vid WSP Testförare Krönikör Föreläsare Johan Granlund  Civilingenjör V.  17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret.  15 år som konsult, varav 8 inom VV Konsult.  Sedan 2014 vid WSP.  Rådgivare till Trafikverket, Transportstyrelsen, Sveriges Motorcyklister, Sveriges Åkeriföretag, Motormännen m.fl.
  3. 3. Bra väg ger lägre olycksrisk och lindrigare skadeföljd  Vägfaktorers betydelse för lastbilsolyckor är grovt underskattad.  Mitträcke halverar dödsolyckorna då mötande hindras köra in i LB front.  Fokusera på de livsfarliga vältolyckorna.  Vägens utformning; i flera fall farliga brister t o m i vägreglerna!  Vägens bärighet; ofta svag vägkant vid vältolyckor med lastbil.  Vägens säkerhetszon: Vägräcken ska skydda, inte vara farliga.  Vägförvaltning; underhåll, hastighetsgränser, varningsskyltning mm.  Vinterväghållning avgörande för svåra mötesolyckor.
  4. 4. Vägfaktorers roll i landsvägsolyckor är grovt underskattad Som man ropar får man svar... Etablerad bild, ett fåtal vägfaktorer har studerats: -I ca 25 % av dödsolyckorna har vägfaktorer spelat in. [Ex. Norge] Ny bild, sedan ”nya” riskfaktorer t ex feldoserat tvärfall & avrinning studerats: -Efter uteslutning av olyckor pga rena förarfel (ca 1/3) har vid 80 % av personskadorna minst 2 vägparametrar felat. [Fallstudie av väg 360, 10 mil x 10 år] Slutsats: -Etablerade uppfattningen missar mer än hälften av vägfaktorernas roll! -Behövs mer lyhördhet och ödmjukhet inom vägforskandet.
  5. 5. Mitträcke hindrar mötande att köra in i lastbilars front Hälften av dödsolyckorna med tung LB förebyggs med mitträcken, även i form av klena ”snören på pinnar”. Foto: Bohusläningen Foto: Sveriges Radio
  6. 6. Nollvisionen: Sätt fokus på de svåra vältolyckorna. Endast ca 4.5 % av lastbilsolyckorna är vältolyckor. Foto: Volvo Lastvagnar Datakälla: Volvos haverikommission Olyckor med svårt skadade eller dödade lastbilsåkande. n = 1500 Datakälla: Rollover of Heavy Commercial Vehicles, UMTRI Andel vältolyckor och skadesvårighet hos chaufförer av semitrailerekipage i USA under 5 års tid. Men… -Vältning är olyckstypen där flest lastbilschaufförer skadas svårt! Det sker ca 650 vältolyckor varje år med svenskregistrerade lastbilar; närmare två per dag.
  7. 7. Vägens linjeföring och sikt Brister i linjeföring, sikthinder och otillräcklig markering av faror tillhör de vägfaktorer som oftast medverkar till svåra olyckor.  Snäv kurva, skyltad för högre fart än vägreglerna tillåter.  Äggformad kurva, lurar förare välja för hög ingångshastighet.  Feldoserat tvärfall i förhållande till hastighetsgräns & kurvradie. • Klart störst problem i ytterkurvor.  För låg resulterande lutning, hindrar vattenavrinning och ger halkolyckor. • Typiskt fel orsakat av dåligt projekterad in-/utgång av uppbankad ytterkurva. Det sker 5 gånger fler dödliga singelolyckor i ytterkurvor än i innerkurvor!
  8. 8. Lastbilar behöver extra stor skevning Vägregler bygger på usel analys av sladd med låg personbil på jämn friktion. Vår forskning har analyserat sladd och vältning vid olika friktion i hjulspåren. Resultat:  Vältrisk i snäva ramper och rondeller, om väglutningen inte är väl anpassad.  Vältrisk i feldoserade kurvor vid gupp, vindstötar, girmanöver osv.  Sladdrisken ökas rejält vid krängning i sidled.  Farligare med låg friktion i det yttre hjulspåret. Slutsats: Fordon med hög tyngdpunkt behöver betydligt mer tvärfall! Foto:VolvoLastvagnar Figur: Trafikverket
  9. 9. Rd 331, Ärtrik - Österforsse Hazardous Site at Curve from RDB distance 83920 to 84 100 m Data from HS and adjacent sections; total 600 m Comparison with the Swedish Design Guidelines for 70 km/h Sign convention: Left hand curves have negative curvature -8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 -10 -9 -8 -7 -6 -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 6 Curvature = 1000 / Radius [m] Crossslope[%] 2008: Tvära & feldoserade Roos kurva på väg 331 Anhopning av olyckor Katastrofalt tvärfall (-) (+) (-) Foto: J Granlund
  10. 10. Olyckorna fortsätter efter asfaltering 2014 2015-04-09: Farlig feldosering kvarstår i Roos kurva på väg 331.
  11. 11. 8 av 10 vattenplaningsolyckor i felbyggda ytterkurvor Mötande lastbil bromsar vid ingång av uppbankad ytterkurva. Vattenfilmen är oväntat tjock där, p.g.a. horisontell vägbana. Vägens snedlutning < 0.5 %. Lösning: Sakkunnig projektering. Video från prof. B Psarianos, NTUA
  12. 12. Breda körfält & bred vägren minskar svåra olyckor Effektsamband enligt US Transportation Research Board
  13. 13. Dags att vinteranpassa vägars bredd i kurvorna! Källor: FHWA, Teknologisk Institutt, Statens vegvesen, Trafikverket Släpens off-tracking nästan dubbelt så stor med vinterdäck på vinterföre. Vägreglerna bara ok för sommarväglag:  Nya kurvors breddökning måste fördubblas m.h.t. off-tracking på vinterföre! Många befintliga kurvor har ingen breddökning alls!
  14. 14. Vägbanans “vinglighet” Trafikverkets mått “Rut Bottom Cross Slope Variance” validerat på väg 331. Svaga ojämna vägkanter ger trafikfarlig krängning i sidled.  ”Vingelmåttet” RBCSV ger stort utslag vid hög andel av olycksplatserna.  Vingelmåttet samvarierar med krängning mätt i lastbil.  Måttet gav stort utslag där lastbilsförarna upplever olycksrisk.  Jämn väg är långt under riktvärdet max 3 promille vinglighet. Foto: J Granlund
  15. 15. Vägens bärighet nära vägkanten (1) Vägar utan bred skuldra har regelmässigt djupa deformationer vid vägens kant. NVF rapport 04/2012: Beräkningsmodell baserad på beprövad geoteknisk metodik. 0.25 m smal vägskuldra kan ge vägkanten så lite som 45 % av bärförmågan vid vägens mittlinje. Kontakttryck under dubbelmonterade 295/60R22.5 däck, COST334. Foto: J Granlund
  16. 16. Vägens bärighet nära vägkanten (2) Analyser visar att de viktigaste parametrarna är:  Innersläntens lutning  Vägskuldrans bredd Bred skuldra ger bra sidostöd Infarten ger bra sidostöd  Dikets djup  Lagrens tjocklek & kvalitet Foto: J Granlund Foto: J Granlund
  17. 17. Hög & brant vägslänt: Flack innerslänt saknades i 98 % av dödliga singelolyckor. Foto: Väg 214, J Granlund Foto: Väg E45, N WT För smal säkerhetszon, oeftergivliga träd & stolpar: Vägens säkerhetszon typiskt ca 50 % smalare än avstånd vägkant  stoppat fordon. I 44 % av dödliga singelolyckor var inträngningen av kupén så stor att bälte inte kunde rädda livet. VV publ 2002:109 Farlig vägmiljö ger svåra singelolyckor
  18. 18. Kraftigare vägräcken på kritiska platser I Finland tillåts farligt gods ADR på 68 ton (sextioåtta ton). Hur skyddas vägnära vattentäkter? Foto: Kristianstadsbladet Räcken i högsta krockkapacitet H4 klarar att stoppa 30/38 ton i 65 km/tim. Foto: Bonin et al H4a H4b På kritiska platser (tex vattentäkt) behövs räcke för mer än 38 ton (klass H4). För att Trafikverket ska kunna ”handla rätt räcke” krävs högre testklasser.
  19. 19. Den okända dödsfällan: För låga vägräcken Data från US IIHS visa att en av de allra vanligaste orsakerna till livsfarlig vältning är att fordon kör in i låga vägräcken. Låg höjd förvandlar räcket från skydd till livsfarlig snubbelfälla. Tre år efter asfaltering. Räcket ska fånga fordon, inte användas som nån typ av asfaltarmering! Foto: J Granlund Väg 331 i Graninge. Bildkälla: PMSv3
  20. 20. Låg vägfriktion ger extrem risk för stort krockvåld: Sidokollision ger ökat krockvåld, pga minimal deformationszon. Vid barmark utgör sidokrockar endast 3 % av dödliga mötesolyckor. På vinterföre exploderar sidokrockarnas andel 17 ggr, från 3 % till 50 %. Smala vägar med 70+ km/tim är överrepresenterade i halkolyckorna. På smala vägar är mitträcke sällan aktuellt. Bra halkbekämpning förebygger att personbilar sladdar in i lastbilens front. Mötesolycka med sidokollision Källa: Halk-OLA. Halkbekämpning förebygger personbil i lastbilsfronten
  21. 21. Dåliga vägar försämrar prestationsförmågan Färdvibration i tunga lastbilar orsakas av:  Ojämnheter i vägytan.  Varierande svikt vid ”mjuka fläckar” i vägbanan. Foto: J Granlund
  22. 22. Helkroppsvibration > Insatsvärde för säkerhet & hälsa Tjälskador gav föraren 38 % högre vibrationsdos, trots 8 km/h lägre medelhastighet. Foto:JGranlund
  23. 23. Vägen till trafiksäker framkomlighet… Riktigare vägforskning motiverar satsningar på ökad vägsäkerhet. Mitträcke halverar dödsolyckorna då mötande hindras köra in i LB front. Fokusera på de livsfarliga vältolyckorna. Bättre regler för utformning av nya vägar, ex tvärfall i rondeller. Inför tvingande ”skamregler” vid förvaltning av befintliga vägar, t ex:  Säkerställa acceptabel bärighet vid kantlinjen.  Rätta farliga fel hos vägbanans geometri.  Skumpiga vägojämnheter ända upp till 30 meters längd måste lagas.  Tjälskador måste åtgärdas hållbart, t ex genom utskiftning.  Rensa säkerhetszonen.  Säkerställa rätt krockkapacitet hos vägräcken. Där inte skamreglerna klaras, krävs varning med skyltar och markeringar eller t.o.m. sänkt hastighetsgräns. Bra vinterväghållning förebygger svåra mötesolyckor på smala vägar.

×