Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

SH3 - Klassisk sociologisk teori

8,441 views

Published on

Marx, Weber, Durkheim & Simmel i korthet.

Källa: Lindgren, Simon, Sociologi 2.0, Malmö 2011

Published in: Education
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

SH3 - Klassisk sociologisk teori

  1. 1. KLASSISK SOCIOLOGISK TEORI Marx, Weber, Durkheim & Simmel
  2. 2. Vad är teori? En tolkning av den sociala verkligheten (modeller, förklaringar och beskrivningar) Verktyg för analysen av fenomen, händelser och handlingar Olika typer av teorier: Närhelst en teori framstår för dig som den enda tänkbara, se då detta som ett tecken på att du varken förstått teorin eller det problem den är avsedd att lösa Karl Popper Deskriptiva (förklarande, beskrivande) ⬌ Normativa (hur något borde vara) Mikroteori (individ-/aktörsperspektiv) ⬌ Makroteori (samhälls-/strukturperspektiv) Konfliktteori (konflikt är normalt) ⬌ Konsensusteori (samförstånd är normalt)
  3. 3. Hur teori kan användas? Samhällsvetenskaplig analys: 1. Underbygg din poäng/tes empiriskt 2. Etablera dialog mellan empiri och teori 3. Var reflexiv 4. Anlägg ett kritiskt perspektiv
  4. 4. Karl Marx (1818-1883) Journalist, debattör och politisk aktivist Utgångspunkt: Det kapitalistiska samhället, eller snarare, maktrelationen mellan samhällsklasser (de som äger produktionsmedlen och proletärerna)
  5. 5. Historisk materialism Produktionsförhållandena formar samhället politiskt, socialt och kulturellt: - Människor skapar sin tillvaro utifrån befintliga ramar - Kultur, tänkande och medvetande är konsekvenser av materiella aspekter Olika produktionsförhållanden genom historien: URKOMMUNISM (Jägar-/samlarsamhället) SLAVSAMHÄLLET (Flodkulturerna, antiken) FEODALISMEN (Medeltiden) KAPITALISMEN (Från 1500-talet och still going strong...)
  6. 6. Produktivkrafter: Viktiga sociala och ekonomiska faktorer som används i produktionen (arbetskraft, verktyg, råvaror kunskap) Om produktivkrafterna påverkas kan basen förändras... ...liksom vid konflikt i basen, t ex mellan kapitalister och proletärer (t ex revolution) ÖVERBYGGNAD ! Idéer, ideologier, identiteter, kultur, moral och annat formbart BAS ! Produktionsförhållande Produktionssätt
  7. 7. Alienation Det ligger i människans natur att arbeta självständigt, skapande och intentionellt Vid lönearbete uppstår alienation (”främlingskap”) ...särskilt då arbetet är monoton, dåligt betalt och inte ger någon upplevelse av slutproduktionen ...vilket leder till frustration, meningslöshet och bristande engagemang
  8. 8. Mervärde Arbetaren skapar ett större värde än den ersätts för; tillräckligt för att överleva med inte ens i närheten av det värde den skapar Kapitalistiska systemets inneboende problem: - Många exploateras av ett fåtal: uppdelning mellan de vinstmaximerande kapitalisterna och de som vill ha ett stimulerande arbete och dräglig levnadsnivå - Därför uppstår också spänningar och motsättningar... -...som kommer att leda till kapitalismens undergång i en social revolution, där ett nytt produktionssätt uppstår
  9. 9. Den dominerande ideologin Hur kan detta orättvisa system överleva? Den dominerande ideologin: Ett system av föreställningar som ger felaktig bild av verkligheten, som gynnar samhällets dominerande grupper. Den härskande klassens föreställningar tenderar att bli sanningar, övriga klasser drabbas av ”falskt medvetande” Ett jobb på McDonalds kanske är dåligt avlönat och unga blir exploaterade, men enligt McDonalds handlar det om jobb med utvecklingsmöjligheter och en väg in på arbetsmarknaden (falskt medvetande)
  10. 10. Max Weber (1864-1920) Sociolog och nationalekonom Samhällsvetenskapernas fader i Tyskland Verstehen: Förstå människors situation och varför de handlar som de gör... (istället för erklären, förklara) ...för att hitta drivkrafterna bakom våra handlingar generellt Idealtyper: Samhället går inte att förstå fullt ut. Renodlade och stereotypa idealtyper hjälper oss i studiet.
  11. 11. Protestantiska etiken Varför slår kapitalismen igenom efter 1500-talet? Protestantiska rörelsen (särskilt kalvinismen) inriktade sig ofta på asketiskt leverne: arbetet var ett kall och konsumtion dåligt. Leder till kapitalackumulation. Kulturen styr de materiella förhållandena (jfr Marx)
  12. 12. Handlingstyper (idealtyper för handling) Traditionella: seder och vanor Affektuella: känslobaserade handlingar Värderationella: handlingar utifrån övertygelse/värderingar istället för egna konsekvenser Målrationella: handlingar för att rationellt/effektivt uppnå ett visst mål
  13. 13. Auktoritetstyper (idealtyper för auktoriteter) Traditionella: kungatron som går i arv, lärare/elev, föräldrar/ barn Känslomässighet: auktoritet och dragningskraft hos en unik karismatisk person med extraordinära egenskaper Rationella: makt utövas av person som tillskrivits rätten att göra det Karisma rutiniseras - blir rutin och slutar vara karismatisk
  14. 14. Organisationstyper (idealtyper för organisationer) Traditionella organisationer med traditionella handlingar och traditionell auktoritet Karismatiska rörelser med affektuella handlingar och karismatisk auktoritet Byråkratiska förvaltningar med målrationella handlingar och rationell auktoritet
  15. 15. Byråkrati Weber såg byråkratin var på frammarsch och att rationalisering präglade hela samhället. Vi är på väg att bli fångar i det rationella samhällets järnbur. Byråkrati som idealtyp: - Specialisering: Uppdelning av uppgifter - Hierarki: Över- och underordning i organisation - Regler: Verksamhet styrs av regler - Avpersonifiering: Alla hanteras lika enligt regler - Positioner: Tjänster har kompetenskrav och befordran enligt givna kriterier - Offentlig/privat roll
  16. 16. McDonaldisering: Rationalisering DeLuxe En tillämpning och utveckling av Webers byråkratiidealtyp av George Ritzer: Effektivitet - snabbt och praktiskt Kalkylerbarhet - allt ska gå att räkna, beräkna och kvantifiera Förutsägbarhet - så få överraskningar som möjligt Kontroll - ta bort den ”mänskliga faktorn” helt Rationaliteten kan leda till irrationalitet
  17. 17. Èmile Durkheim (1858-1917) ! Professor i sociologi och pedagogik Strukturalismens och funktionalismen fadersgestalt: Det är de strukturella krafterna som står i fokus för studiet av samhället
  18. 18. Det kollektiva medvetandet Samhället är större än summan av sina delar, en självständig existens som står ovanför individerna - det kollektiva medvetandet Jordbrukssamhället: Homogent och stark social kontroll - starkt och tydligt kollektivt medvetande Moderna samhället: Specialiseringen har lett till heterogent och differentierat samhälle, med svagt och abstrakt kollektivt medvetande Vi har gått från mekanisk solidaritet (baserad på social kontroll och sammanhållning genom likhet) till organisk solidaritet (där vi är beroende av varandra)
  19. 19. Självmordet Det mest individualistiska handlandet? Enligt Durkheim är det kollektiva krafter som driver fram självmord. Altruistiska självmord - svag individualisering - människor offrar sig för kollektivet Egoistiska självmord - stark individualisering - brist på socialt sammanhang Fatalistiska självmord - ingen individualisering - människans inre driv dör i ett alltför kontrollerat samhälle Anomiska självmord - total individualisering - inga normer, självdestruktivitet
  20. 20. Heligt och profant Heligt - extraordinärt, bryter mot rutiner, saker vi håller högt, ser framemot och njuter av Profant - vanliga normala företeelser Med religionens minskande betydelse har det heliga ersatts med nya heliga företeelser: Kalle Anka @ 15:00, Melodifestivalen, VM-final i ishockey - vilka visar på kollektiv extas
  21. 21. Jämförelse MARX WEBER DURKHEIM ! Människan livsvillkor formas av strukturen. Strukturen är ett historiskt skede. Människan kan förändra strukturen. Människans handlingar formar strukturen Människans livsvillkor formas av strukturen. Normativ Deskriptiv Normativ/deskriptiv Konfliktteori: Konflikter utifrån makt (klasskamp) Symbolisk interaktionism: samhället består av dess enskilda interaktioner !F unktionalism (varje del har en funktion för samhällskroppen) Bas-överbyggnad, alienation, den dominerande ideologin Idealtyper, McDonaldisering Solidaritet, heligt och profant, kollektivt medvetande
  22. 22. Georg Simmel (1858-1918) Samhället som händelse: uppstår i människors växelverkan i stunden. Ingen egen kraft. Människors olika motiv ger upphov till det som är intressant att studera (politiska, ekonomiska, sociala, estetiska, erotiska, religiösa) Sociala typer: Flanören, medlaren, den fattige, girigbuken, den slösaktige, äventyraren - teoretiska karaktärer; ingen är en av dem, utan bär drag av dem
  23. 23. Främlingen Fri att komma och gå (i ett socialt sammanhang), men hör inte hemma där Nära och avlägsen: hamnar ofta i relationer präglade av terapi och bekännelser

×