Session 49 Gustav Sjöblom

173 views

Published on

Samverkan för hållbarhet och innovation - hur mycket kan vi lära av analogin mellan trafiksäkerhet och miljö? Transportforum 2013

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
173
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Session 49 Gustav Sjöblom

  1. 1. Session 49Gustav Sjöblom, Teknikens ekonomi och organisation, ChalmersSamverkan för hållbarhet och innovation – hur mycket kan vi lära av analogin mellan trafiksäkerhet ochmiljö?På senare tid har det lyckade trendbrottet inom trafiksäkerhetsarbetet ofta framhållits som en förebild förtransportsystemets förestående utmaningar på miljöområdet och inte minst vad gäller klimatpåverkan. Efter att haökat kraftigt fram till mitten av 1960-talet har antalet dödade och svårt skadade i trafiken haft en stadigt minskandetrend medan transportarbetet har fortsatt att växa.Denna presentation baseras på två pågående studier finansierade av VINNOVA och Chalmers styrkeområdetransport. Den ena är en översikt över svenskt trafiksäkerhetsarbete i historiskt perspektiv. Den andra är ettföljeforskningsuppdrag i ”Forum för innovation inom transportsektorn”, där trafiksäkerhetsanalogin har spelat enviktig roll i formuleringen av målsättningar och strategi.Den svenska utvecklingen med ett tydligt trendbrott i mitten av 1960-talet och därefter fallande dödstal avviker intepå något avgörande sätt från ett internationellt mönster med någorlunda likartad karaktär i länder med likartadmotoriseringsgrad. Däremot har Sverige tillsammans med bland annat Storbritannien och Nederländernagenomgående uppvisat de allra lägsta dödstalen. Det finns alltså skäl att studera närmare vad som har gjort detsvenska trafiksäkerhetsarbetet framgångsrikt.Det svenska trafiksäkerhetsarbetets organisation, form och samhälleliga förankring har fått sin särprägel av en unikkatalyserande händelse som saknar motsvarighet i samtliga andra jämförbara länder: den sena omläggningen tillhögertrafik 1967. Högertrafikomläggningen definierades främst som en trafiksäkerhetsfråga och skapade en närmastofattbar samhällelig mobilisering för trafiksäkerhetsarbete. Den gav legitimitet, frigjorde resurser, etablerade nätverkoch bidrog till att mer systemorienterade synsätt ersatte individualpsykologiska förklaringsmodeller. Dessutomformulerades högertrafikomläggningen som en massiv manifestation för bilismen. De flesta åtgärder somgenomfördes i högertrafikens namn var trafikfrämjande och etablerade bilen som en central del av samhället, såvälinstitutionellt som i den fysiska planeringen.På grundval av högertrafikomläggningens mobilisering bedrevs sedan under flera decennier ett framgångsrikt arbetemed väl fungerande innovationssystem inom flera samhällssektorer: fordons-FoU, reglering och lagstiftning,stadsbyggnad, vägbyggnad, myndighetsutövning ochinformationskampanjer.Jämfört med klimatutmaningen föreligger några väsentliga skillnader: Framgångarna inom trafiksäkerhetsområdet kan till relativt stor del härledas till ett mindre antal åtgärder (bilbälten, MC-hjälmar, förlåtande fordonsinteriörer, hastighetsbegränsningar). Klimatmålen verkar inte kunna nås med bibehållet transportarbete, vilket ställer större krav på transportsystemets omställning. Trendbrottet för trafiksäkerhet ägde rum under vägtrafiksystemets kraftigaste expansionsfas (som också var den starka statens tid) vilket skapade andra förutsättningar för ändringar i systemet. På klimatområdet är det betydligt svårare att skapa incitament för förändring för enskilda aktörer. Trafiksäkerhetsarbetet präglades i viss mån av decentralisering och entreprenöriella initiativ i konkurrens medan klimatarbetet till större del behöver drivas genom internationell och nationell samordning.Samtidigt finns det anledning att dra lärdom av den kraft som kan utgå från en massiv samhällelig mobilisering ochinte minst från propagandans roll, särskilt om den koncentreras till en given tidpunkt. Kan vi finna en ”Dagen K”förklimatarbetet?

×