FP budget 2011

2,649 views

Published on

Den liberala skillnaden, är folkpartiet liberalerna i Göteborgs budgetförslag för 2011

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,649
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
13
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

FP budget 2011

  1. 1. Den liberala skillnaden Vi har en vision om människors egen makt över sina liv. Vår poli- tik bygger på ett förtroende för den enskilda människans kraft att göra sina egna val. Politikens främsta uppgift är att skapa förut- sättningar, inte hinder, för initiativ och alternativ. Alla kan bidra! Därför är det viktigt för oss att:  Göteborg ska utvecklas till och upplevas som en attraktiv stad där både människor och företag vill bo och verka.  göteborgarna ska få mer valuta för den kommunalskatt de beta- lar.  göteborgaren ges möjlighet att i ökad utsträckning göra egna val även i den kommunala servicen såsom skola och äldreomsorg.  se mångfalden som en styrka där vi alla är olika som individer, men med samma rättigheter och skyldigheter.  göteborgarna känner trygghet i att när behovet av stöd uppstår som äldre eller funktionsnedsatt, så finns det också där.  alla elever efter fullgjord skolgång har de nödvändiga kunskaper- na som krävs för högre studier och arbetslivet.  fler stimuleras till att starta och driva företag i Göteborg.  utveckla Göteborg till ett klimat- och miljöpolitiskt föredöme där hållbar tillväxt blir ledord.  utveckla infrastrukturen så att framkomligheten ökar för kollek- tivtrafiken, fotgängare, cyklister och bilister.  alla göteborgare ska känna trygghet utan rädsla för våld och brottslighet. I folkpartiet liberalernas budget finner du bakgrundsresonemang och fler förslag som gör att Göteborg blir en ännu bättre stad att leva i. Ett Göte- borg präglat av mer initiativ och alternativ. Ett Göteborg där mångfald ses som en styrka. Ett Göteborg som fokuserar på skola, vård och om- sorg, särskilt i utsatta tider. Det är den liberala skillnaden. Helene Odenjung gruppledare Folkpartiet Göteborg
  2. 2. Innehållsförteckning Allians för Göteborg ........................................................................ 1 Göteborg – en liberal stad............................................................. 5 Ekonomi .......................................................................................... 11 Näringsliv och arbete.................................................................... 13 Stadsdelsnämnderna .................................................................... 14 Utbildning........................................................................................ 15 Omsorg............................................................................................ 21 Stadsutveckling ............................................................................. 25 Kultur, fritid och idrott ................................................................. 32 Bilagor ............................................................................................. 36
  3. 3. Allians för Göteborg Några av de allra viktigaste uppgifterna för kommunen att ombesörja är bra utbildning och god omsorg. Politikens roll är att underlätta för människors inneboende kraft och per- sonliga val. Vi inför möjligheter för dig som göteborgare att göra dina eg- na val, som till exempel vilken skola du föredrar för dina barn eller vil- ken omsorg som passar dig och dina familjemedlemmar bäst. Den här förändringen ger en helt ny trygghet för göteborgarna för alla behandlas rättvist och likvärdigt, samtidigt som man får större inflytande. Extra stöd ska ges till dem som behöver det. I andra städer där detta re- dan är en självklarhet har kvaliteten i välfärden blivit mycket bättre och kostnaderna för onödig administration minimerats. Det är hög tid att även göteborgarna får den höga kvalitet och den valfrihet som är möjlig. Vi har höga ambitioner med skolan. I Göteborgs skolor ska alla elever kunna skaffa sig de kunskaper de behöver för att växa. Akademiskt, kul- turellt, tekniskt, idrottsligt – alla begåvningar ska ges möjlighet att ut- vecklas och blomstra. Vi har ett gemensamt ansvar att alla barn och unga når kunskapsmålet och lämnar grundskolan med godkända betyg. Social- demokraterna har styrt vår stad i 16 år och lagt stora resurser på skolan. Trots detta är skolorna smutsiga och elevernas betyg sjunker för varje år. Att ändra på det är en av de allra viktigaste frågorna för oss i alliansen. Mångfald och jämställdhet är en tillgång för staden Var femte invånare i Göteborg har utländsk bakgrund. Mångfald och jämställdhet berikar och innebär en stor möjlighet. Göteborg ska vara en stad som tar tillvara på allt det positiva som mångfalden och jämställdhe- ten erbjuder. Alla måste känna att de har samma möjligheter att planera sina liv, välja boende, studera, arbeta och vara en del av vår stad. Utan- förskapet måste pressas tillbaka för att fler ska få vara med och bidra. När fler jobb skapas minskar bidragsberoendet och det egna ansvaret ökar. Vi måste minska de sociala klyftorna och uppnå en balans mellan stadens olika delar. Göteborg och jobben Regeringens målmedvetna fokusering på arbetslinjen gav resultat snabbt efter maktskiftet 2006. Sysselsättningen ökade markant och försörjnings- stödet minskade i rask takt. Detta, i kombination med ordning och reda i statsfinanserna, gav Sverige och inte minst Göteborg en stabil grund att 1
  4. 4. stå på då finanskrisen började. Tack vare regeringens satsningar på arbete är antalet arbetslösa i Göteborg våren 2010, efter stora varsel och den kraftiga nedgången i ekonomin, fortfarande inte fler än före valet 2006. Även 2010 står valet mellan arbetslinjen eller bidragslinjen. Alliansreger- ingens jobbfokus ligger fast och det präglar politiken på alla plan. Göte- borg måste dra sitt strå till stacken och det kan ske på flera olika sätt: Företagsklimatet i Göteborg måste bli mycket bättre. Attitydundersök- ningar visar att trots likvärdig lagstiftning så upplever företagare fler svå- righeter i Göteborg än i Stockholm och Malmö. Det finns massor av framväxande företag som måste välkomnas och uppmuntras att satsa och utvecklas i vår stad. En kreativ miljö för nya företag ger positiva ef- fekter på många plan – på det personliga planet för alla entreprenörer, men också ekonomiskt och socialt eftersom det gynnar framväxten av nya jobb. Staden själv är en mycket stor arbetsgivare och kan också göra sitt, till exempel med satsningar på unga genom att erbjuda praktik, utbildning och lärlingsplatser i bolagen. Det är ett sätt att hjälpa unga till en första kontakt med arbetsmarknaden. De positiva effekterna är många – käns- lan att utvecklas och vara efterfrågad, kunskap om arbetslivet, den sociala gemenskapen, inkomsten och inte minst det ömsesidiga utbytet mellan bolag och unga. Allians för hela Göteborg För att fler göteborgare ska få ett jobb gäller det att underlätta för företa- gandet. Det är den enda långsiktiga lösningen. Göteborg har en stor till- växtpotential. I regionen finns goda förutsättningar för nya arbetstillfäl- len och fler invånare. Vi välkomnar en expansion av Göteborg och vår arbetsmarknadsregion. Det leder dock till ökade krav på regionens infra- struktur. Tack vare regeringens satsning 2010 på Göteborg med omnejd vet vi nu att vi kommer att få de nödvändiga väg- och järnvägarna för ett välfungerande Göteborg och en växande arbetsmarknadsregion. Föräldrar måste kunna kombinera förvärvsarbete och mer tid för barnen. Detta kräver en fortsatt utbyggnad av förskolan och barnomsorgsformer som gör det praktiskt möjligt att välja andra alternativ än förskola. För att komma tillrätta med de allt sämre betygen i stadens skolor vill vi införa en kunskapsgaranti. Ingen elev ska behöva lämna grundskolan utan godkända betyg i kärnämnena. Kommunala och fristående enheter inom förskola, grund- och gymnasieskola får en likvärdig ersättning. Ele- ver med särskilda behov ska få den hjälp och stöd de behöver. 2
  5. 5. Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delak- tighet. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma förutsättningar som alla andra att leva ett självständigt liv och ha ett förvärvsarbete. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskri- minering. Behovet av valfrihet och individuell anpassning är lika stort i socialtjäns- ten som i andra delar av omsorgen. Den enskildes valfrihet ska stärkas genom en mångfald av aktörer som ägnar sig åt professionellt socialt ar- bete. Människor är olika och därför behövs det också ett brett utbud av alternativ inom den sociala omsorgen, där rikedomen på olika metoder ofta är en förutsättning för att lyckas. Offentlig och privat verksamhet ska komplettera varandra och fungera som alternativ till varandra. Här har det sociala företagandet och den sociala ekonomin stora möjligheter att ta plats. Göteborg ska vara en föregångsstad för hållbar utveckling. Vägen dit är en politik där sambanden mellan hälsa och miljö, ekonomisk utveckling och ekologiskt ansvar lyfts fram. Göteborgs kommun ska ligga i fram- kant när det gäller användning, upphandling och uppmuntran av ny mil- jöteknik. Kommunen ska också bidra till uppbyggnaden av en infrastruk- tur för miljövänliga bränslen och verka för att en högre grad av kollektiv- trafiken går på fossilbränslefria drivmedel. Ekonomisk tillväxt är en för- utsättning för att öka välståndet och för att nå målet om ett hållbart sam- hälle. Tillväxt skapar goda villkor för ett aktivt miljöarbete. Utgångs- punkten bör därför vara att miljöarbetet även ska ske i samarbete med det lokala näringslivet och vara förankrat i enskilda göteborgares enga- gemang och ansvar. Alliansen vill att staden ska förtätas. Höga, kretsloppsanpassade hus i lämpliga lägen kan bli aktuellt. Byggandet ska ske med hänsyn till den närliggande miljön och med varierad prisbild och upplåtelseformer. Bo- städer ska prioriteras i de centrala delarna av staden. Omvandlingen av hyreshus till bostadsrättsföreningar ska underlättas i de områden där hyresrätterna dominerar. Vi vill även uppmuntra självförvaltningsområ- den där hyresgästerna får ett större inflytande över närmiljö och under- håll. Det ska vara tryggt och säkert i det offentliga rummet. Belysningsprog- ram, klottersanering och städning av det gemensamma rummet är viktiga åtgärder för att skapa ett tryggare Göteborg. Staden ska arbeta med att bygga bort otrygga och kriminella miljöer. En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för äldre göteborgare som behöver service, omsorg och 3
  6. 6. vård. Det innebär att äldreomsorgen ska präglas av inflytande, individua- lisering, trygghet och respekt. Respekten för äldre människors integritet och självbestämmande kan bara garanteras genom att valfrihet tillåts att prägla det stöd som ges. Värdighet och trygghet ska vara utgångspunk- ten. Ersättningen inom äldreomsorgen ska utgå ifrån vårdtagarens behov och vara utformad så att rehabilitering uppmuntras. I hemtjänsten ska bi- ståndsbedömningen baseras på hur mycket omsorgstid den enskilde be- höver. Uppföljningar ska göras kommungemensamt för att garantera en likvärdig behandling och för att sprida goda exempel och metoder. Kulturen visar vår historia och ger mening åt vår nutid. Den hjälper oss att skapa visioner om framtiden genom att berika, utmana och förena vå- ra liv och levnadssätt. En modern storstad är otänkbar utan levande teat- rar, gallerier, bibliotek, museer och konsthallar, som utvecklas och anpas- sas till vårt moderna samhälle för att fortsätta att attrahera. Därför är kul- turlivet en viktig del av Göteborg. Det fria, självständiga kulturlivet ska ges möjlighet att verka och utvecklas. Kulturen förvaltar ett bildningside- al som är viktigt att upprätthålla inte minst inom skolan, men den hand- lar också om vår livsmiljö och historia. Kulturens roll som integrations- främjare måste utvecklas bland annat genom kulturskolan. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva och präglas av sund ekonomi av respekt för skattebetalarna. Det är vår skyldighet mot göte- borgarna att prioritera och göra noggranna avvägningar. Våra gemen- samma resurser ska gå till att säkra en hög kvalitet i välfärdstjänsterna som skola och omsorger. Ett ekonomiskt ansvarstagande genom att be- gränsa de offentliga utgifterna och kostnadsutvecklingen i staden är vik- tigt. ”Eget val” stärker medborgarinflytandet, ökar möjligheterna till fler utfö- rare och sporrar till en ständig förbättring av verksamheterna. Götebor- garen väljer och resurserna fördelas lika och rättvist. Vår bild av framtidens Göteborg är en stad där alla människor är med och påverkar sin vardag. När människor kan forma sin tillvaro som de önskar blir staden en attraktiv plats att bo på och får också stark drag- ningskraft på turism och näringsliv. Vi vill bygga en stad där kommunen underlättar för medborgarna och bjuder in till delaktighet och eget an- svar. Göteborg i maj 2010 Jan Hallberg (M) Helene Odenjung (FP) Carina Liljesand (KD) Anders Flanking (C) 4
  7. 7. Göteborg – en liberal stad  Valfrihet, utveckling och trygghet för alla  Stärkt regional konkurrenskraft  Öppenhet och tolerans för kreativ mångfald Frihandel och liberalism har sedan Göteborg grundades år 1621 präglat stadens utveckling. Utrikeshandeln och de omfattande kontakterna med omvärlden har format stadens snart 400-åriga historia. Till Göteborgsli- beralismen hör motståndet mot auktoritära rörelser av olika slag. Libera- ler bekämpade nazismen under 1930- och 1940-talet och kommunismen under efterkrigstiden. Den kampen fortsätter vi liberaler än idag. Den hårdnande internationella konkurrensen gör att tidigare industriella övertag inte räcker till. Flexibilitet och förmåga till omställning liksom hög kompetensnivå och ständig kunskapsinhämtning är allt viktigare de- lar för framgång. Också utmaningar i form av klimatförändringar och hur vi tacklar dem är frågor som måste få delvis nya svar. Det handlar om hur vi alla på bästa sätt ska kunna dra fördel och utveckla den kun- skap och det kunnande som finns i miljöteknik, informationsteknik och energieffektivisering. Sammantaget kräver detta en ny syn på stadens roll som ett nationellt och internationellt industriellt samt transportmässigt centrum. Göteborg ska vara rustat att anta utmaningen i en hårdnande konkurrens mellan svenska och internationella regioner om ungdomar, utbildad arbetskraft och kvalificerade arbetsuppgifter inom näringsliv och övriga samhällssek- torer. Grundläggande för det är kvaliteten i skolan, ungdomars lust till vidare utbildning och den högre utbildningens möjligheter att hävda sig internationellt. Göteborg svarar för mycket av dynamiken i Västra Götalandsregionen. En förutsättning är att det finns bostäder, byggbar mark för kontor och andra kommersiella fastigheter samt en fungerande infrastruktur. Göte- borg ska upplevas som den trygga och vänliga staden. En stad full av po- sitiv och kreativ mångfald som i sin tur kännetecknas av såväl social som stadsbyggnadsmässig integration. Göteborg ska utvecklas till en evene- mangs, kultur- och utbildningsstad i världsklass. En aktiv utveckling av stadsrummet för ett attraktivt, spännande och såväl dynamiskt som mänskligt Göteborg bidrar till staden som en given arena för möten, växtkraft och innovation. 5
  8. 8. Vi vill  utveckla staden till en aktiv samverkanspart för Universitetet och Chalmers för det stöd som krävs för att vara ledande forsknings- och utbildningscentra med internationellt gott rykte.  tillsammans med näringsliv och myndigheter agera för att få till stånd en ledande högskola för högre yrkesutbildning med inter- nationell inriktning i Angered.  genom tydlig kommunal samordning dra fördel av de möjligheter Europasamarbetet ger och söka partners i EU inom strategiska områden.  införa Euro i Göteborg som parallell valuta för att stärka stadens roll som besöks-, evenemangsort och handelspartner. Demokrati och valfrihet Demokratin bygger på individens frihet, allmän rösträtt och rättssäker- het. Likgiltighet och bristande tilltro till politiken är ett hot mot demok- ratin. Därför bör människors intresse och deltagande uppmuntras så att fler kan delta i det demokratiska arbetet. Vi vill därför genomföra ett för- sök med möjlighet till digital röstning i kommande allmänna val. Engagemanget för mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling ska vara tydligt i allt kommunen och dess företrädare gör, även i stadens in- ternationella utbyte. Vi vill underlätta en uppbyggnad av alternativ i driften vilket gör det möj- ligt att själv välja skola, förskola, särskilt boende, hemtjänstutförare etc, från ett läge där politiker bestämmer till ett läge där göteborgaren själv gör det utifrån sina egna önskemål. Det ska vara tydligt för den enskilde vilka åtaganden kommunen har men också vad som i gengäld krävs av medborgaren och brukaren. Vi vill  att alla kommunens verksamheter ser det demokratiska arbetet som en självklarhet och involverar medborgarna.  göra Göteborg till pilotstad för digital röstning. Uppdrag Kommunstyrelsen ska inrätta ett konkurrenskansli för att uppmuntra och underlätta till fler alternativ i driften av stadens välfärdstjänster enligt LOV; Lagen om valfrihetssystem, i syfte att öka valfriheten, få in andra aktörer och pressa kostnader. 6
  9. 9. Kommunstyrelsen ska ta fram underlag för att i nämnder och styrelser anta service- och omsorgsgarantier gentemot medborgare, brukare och kun- der inom kommunens olika verksamhetsområden. Tryggare och mänskligare Göteborg Brott, otrygghet och förfall hotar ett öppet och demokratiskt samhälle. Klottret och nedskräpningen breder ut sig och ger en tråkig bild av Gö- teborg. Skadegörelsen kostar samhället och enskilda stora pengar. Den upplevda otryggheten ökar. Många, särskilt kvinnor, vågar inte röra sig fritt. De lokala brottsförebyggande råden kan göra mycket med konkreta vardagsnära åtgärder såsom komplettera gångstråk med belysning, röja upp buskage och snygga upp i staden. Därutöver behöver insatser mot nedskräpning och ungdomsbrottslighet samordnas mer. Många unga känner idag stor osäkerhet och är utsatta för ett hårt tryck av olika slag, alltifrån ”bötning”, mobbing och droger. Genom att ingripa också mot till synes bagatellartade brott kan polis och sociala myndighe- ter minska kriminaliteten. Vi måste uppträda lika bestämt mot brottslig- heten som mot brottslighetens orsaker. Vi vill  samordna socialtjänst, skola, hälsovård och polis m fl för opera- tiv samverkan med möjlighet till tidiga insatser för unga på glid. Uppdrag Kommunstyrelsen ska sammanföra Tryggare och mänskligare Göteborg och Trygg och vacker stad till en enhet, Tryggare Göteborg, för brottsföre- byggande och trygghetsskapande arbete i hela staden. Ung och Trygg ska placeras under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska genom Tryggare Göteborg etablera en policy där klotter ska vara borta inom ett dygn och klottrare omedelbart lagföras. Kommunstyrelsen ska i anslutning till kunskapscentret mot organiserad brottslighet inom Tryggare Göteborg skapa en resursenhet som stöd för systematiskt socialt arbete mot destruktiva subkulturer såsom kriminella gäng, politisk eller religiös fanatism samt hederskulturer och hatbrott. Mångfaldens Göteborg, vår framtid Var femte göteborgare har utländsk bakgrund. Det är en mångkulturell tillgång i en globaliserad värld. Den kraft och potential som finns måste tas tillvara för att bryta den sociala segregationen. En tydlig långsiktig politik för utbildning, språk, jobb och företagande är grunden. 7
  10. 10. Alla göteborgare oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk till- hörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sex- uell läggning eller ålder ska ha samma rättigheter och skyldigheter. All kommunal verksamhet ska utgå från de mänskliga rättigheterna. Därtill bygger framtidens välstånd på öppenhet och kreativitet utifrån mångfald ur alla aspekter. Vi vill  uppmuntra frivilligsektorn att engagera sig i fadderverksamhet för flyktingar och invandrare samt ”elevutbytesprogram” där unga ges möjligheter att komma i kontakt med skolor, elever och familjer i andra stadsdelar.  arbeta aktivt med kunskap om HBT-frågor (frågor som rör ho- mo- och bisexuella samt transpersoner), särskilt på skolor och hos kommunens egen personal.  HBT-certifiera kommunens verksamheter. Uppdrag Kommunstyrelsen ska utarbeta och implementera en integrationsstrategi un- der ledning av en integrationskommission, dit även S2020 förs, för att bryta utanförskap och skapa en långsiktigt socialt hållbar stad. Social resursnämnd ska ta över ansvaret för introduktion av nyanlända flyk- tingar med fokus på språk, kunskaps- och yrkesvalidering, komplette- ringsutbildning, samhällskunskap, praktik inklusive arbetsplatsförlagd sfi- utbildning och personliga jobbcoacher/-matchare. Social resursnämnd ska ta operativt ansvar för kommunens samlade arbete avseende offer för tortyr, insatser mot så kallade hederskulturer samt kvinnlig könsstympning. Alla nämnder och styrelser ska i relevanta riktlinjer såsom föreningsbidrag, uthyrning, upphandling och serveringstillstånd tydligt markera sanktions- åtgärder mot diskriminering. Jämställd stad Flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ha samma rättigheter och skyl- digheter genom livets alla skiften. Detta är en av hörnstenarna i den libe- rala idétraditionen. Inom alla områden bör fokus på behovet av att jäm- ställdhet och rättvisa mellan könen såsom lika lön för likvärdigt arbete råda. Stadsteaterns arbete med genusfrågor och ett jämställdhetsperspek- tiv i all verksamhet är ett föredöme i detta avseende 8
  11. 11. Redan från förskoleåldern formas vår syn på det motsatta könet. Att från början lära ut förståelse och respekt för likheter och olikheter mellan kö- nen är en av skolans viktigaste fostrande uppgifter. Skillnader i biståndsbedömning inom bl a äldreomsorg, funktionshinder och social omsorg beroende på kön får inte förekomma. Uppdrag Personal- och arbetsmarknadsdelegationen ska följa upp att alla osakliga löne- skillnader och förmåner mellan kvinnor och män i förvaltningar och bolag är eliminerade vid utgången av 2011. SDN och utbildningsnämnden ska genomföra aktiva jämställdhetsplaner för alla barn och ungdomar i förskola, skola och gymnasium. Alla nämnder och styrelser ska ge jämställdhetsplanerna samma vikt som den ekonomiska redovisningen och i samband med årsbokslut mäta, jämföra, redovisa och revidera planen. Positiv personalutveckling En stad av Göteborgs storlek har ständigt behov av nyanställningar för att ersätta pensionsavgångar. Kommunen måste vara en attraktiv arbets- givare och ansvaret för det ligger på respektive nämnd och bolag. Kom- munledningen har ansvar för att samordna och erbjuda kompetensut- veckling. En utmaning är att skapa större mångfald på alla nivåer, attra- hera ungdomar och skapa arbetsplatser för människor med funktions- nedsättningar. Vi vill  erbjuda likvärdiga förmåner till kvinnor och män som exempelvis friskvårdsbidrag, sjukvårdsförsäkringar och arbetskläder inom samtliga kommunens förvaltningar och bolag.  ge rätt till tjänstledighet för kommunens personal för att kunna pröva på att starta eget. Uppdrag Personal- och arbetsmarknadsdelegationen ska ta fram en ny personal- och le- darskapspolicy som premierar kund- och brukarfokus, kompetens, mångfald och ett gott ledarskap. Personal- och arbetsmarknadsdelegationen ska ta fram riktlinjer för att i alla för- valtningar genomföra avidentifierade ansökningsförfaranden till högre tjänster. 9
  12. 12. Personal- och arbetsmarknadsdelegationen ska för kommunen, i samverkan med GR, utveckla en samordnad hantering av praktikplatser, feriejobb och handledarstöd. Personal- och arbetsmarknadsdelegationen ska prioritera insatser för utveckling av ledarskapet som en förutsättning för effektiv verksamhet med fokus på första nivåns ledare inom skola, äldreomsorg och socialtjänst. Alla nämnder och styrelser ska etablera ett metodiskt arbete för att sänka sjukfrånvaron genom dels strukturerat friskvårdsarbete, dels ett aktivt re- habiliteringsarbete kopplat till företagshälsovård. Stadens IT-verksamhet med medborgarperspektiv Ett omfattande utvecklingsarbete pågår för att införa nya system inom flera viktiga sektorer i staden. Då IT är ett viktigt verksamhetsstöd är det angeläget att medborgar- och kundperspektivet också integreras i pågå- ende utvecklingsarbete. IT ska vara ett av verktygen för att varje götebor- gare enkelt ska kunna söka information och få snabb hjälp med olika ärenden. Uppdrag Kommunstyrelsen ska revidera IT-strategin med tydlig koppling till en fun- gerande webbaserad medborgarstyrd 24-timmars-myndighet. 10
  13. 13. Ekonomi  Göteborgarna ska få valuta för skattepengarna  Kommunen ska fokusera på kärnverksamheterna  Ekonomi i balans genom tydliga prioriteringar Folkpartiet liberalernas kännetecken är marknadsekonomi, levande de- mokrati och en välfärd som omfattar alla. En socialliberal politik garante- rar att vård, utbildning och omsorg av god kvalitet är tillgänglig för alla oavsett inkomst och förmögenhet. Det är viktigt att stadens organisation moderniseras och effektiviseras så att medborgarna får bästa möjliga ser- vice. Kommunalskatten är idag en tung börda för många låginkomsttaga- re i Göteborg som har högre kommunalskatt än både Stockholm och Malmö. Dessvärre har finanskrisen påverkat skatteintäkterna vilket inne- bär att det i dagsläget inte finns något utrymme för en skattesänkning. Även om konjunkturen ser ut att ha vänt är det svårt att bedöma hur skatteunderlaget utvecklas varför 2011 blir ett år med fortsatt ekonomisk återhållsamhet. Konjunkturstödet från staten med 375 Mkr borde kunna användas både 2010 och 2011. Skatteuttaget innebär att vi fråntar medborgarna det egna disponerandet av intjänade medel – det måste ställas mot samhällsnyttan och det ge- mensammas bästa. Vi har ett ansvar att använda skattemedlen på bästa sätt. Därför bör vi principiellt återföra så stora möjligheter till medbor- garna att själva göra sina egna val – både i form av en sänkt skatt och i form av hur skattepengarna används. Vi menar att det faktiskt finns en möjlighet att bedriva en kvalitativt bättre och ekonomiskt billigare verk- samhet inom de ekonomiska ramarna. För att klara kärnverksamheten och göra det både bättre och billigare måste kommunens åtaganden be- gränsas. Kommunen ska bara göra det som måste göras och som inte görs av staten, näringslivet eller invånarna själva. Vi använder oss av tre metoder för att få mer pengar till det mest angelägna. 1. Omprioritera – kraftsamla befintliga resurser till vård, utbildning och omsorg. 2. Effektivisera – minska kostnaderna genom upphandling, kon- kurrensutsättning och rationalisering. 3. Avyttra – försäljning av kommunala bolag och fastigheter som inte är nödvändiga för kärnverksamheten, särskilt om det finns privat konkurrens. 11
  14. 14. Vi har baserat nämndernas ramar 2011 på antaganden om 2,7 procent i löneökningar med avseende på de verksamheter som är inriktade på i huvudsak vård och omsorg, förskola och skolbarnomsorg. Övriga verk- samheters lönekompensation är 2,0 procent. Priskompensationen är 2,0 procent. Det generella kravet på vardagsrationaliseringar, föränd- ringsfaktorn, är en procent årligen. Bolagsförsäljningar i staden ska göras utifrån en övergripande analys av kommunens hela bolagssektor. Nominering av bolag att sälja, helt eller delvis, ska göras utifrån att det ger ett så gynnsamt utfall som möjligt. När det gäller lokalanvändandet vill vi se ett ökat samarbete i staden i syfte att avyttra onödiga lokaler och fastigheter, omförhandla långa hy- resavtal och möjliggöra ett förtida lämnande av lokaler. En sådan sam- ordning ger positiva ekonomiska effekter. Investeringarna påverkar stadens ekonomiska resultat genom drift- och kapitalkostnader. Vi vill se en utveckling av enklare och mer tillförlitliga kommunalekonomiska och samhällsekonomiska analyser där de ekono- miska effekterna vägs mot den nytta som projekten bedöms ge för sta- dens bostadsutbyggnad, trafikföring m m. För investeringar under perio- den 2011-2014 har avsatts 7,5 miljarder kronor. Utgångspunkten för kommunens finansiella mål ska vara en budget i ba- lans och en mycket god budgetdisciplin. Kommunen ska ha en buffert för osäkerhet i framtiden och oförutsedda utgifter. Balanskravet möjlig- gör för kommunen att stå rustad för framtida osäkerheter. Det är ett allmänt ekonomiskt mål att ge medborgarna mer service för pengarna. Många jämförelser med andra kommuner visar tydligt att det finns stora potentialer att effektivisera verksamheter. Revisionen som innebär både granskande och förebyggande ska ges ökad betydelse. Respekt och tolerans för medborgarnas olika preferenser för- utsätter att gemensamma resurser används så effektivt som möjligt med bibehållen hög kvalitet. Revisionen ska därför inte bara granska redovis- ningen utan i större utsträckning föreslå förbättringar avseende produk- tivitet och effektivitet. Vi vill  ge göteborgarna än mer valuta för skattepengarna. Uppdrag Samtliga nämnder och styrelser ska i sitt arbete utgå från vår budget med be- skrivna viljeyttringar, kvalitetsmål och finansiella mål. 12
  15. 15. Näringsliv och arbete  Västsverige - en bärkraftig region med visioner  Regionalt utvecklingscentrum för framtidssatsningar  Göteborg - en frizon för sysselsättning och företagande Mycket sker kring näringslivsutveckling, regional konkurrenskraft och en gemensam framtidsidé om vår region inom en rad olika organ. Det kan därför behövas en gemensam arena som driver denna utveckling ytterli- gare framåt genom bättre utnyttjande av befintliga resurser. En förutsättning för att tillväxt ska ske i Göteborgs näringsliv är att det finns tillgång till kompetent arbetskraft i regionen. Ett mer intensivt sam- arbete mellan näringsliv och kommun inom utbildning, i första hand på gymnasie- och komvuxnivå men även på högskole- och universitetsnivå, säkrar en ökad tillväxt i Göteborgs framtida ekonomi. De ekonomiska resurserna som står till den personal- och arbetsmark- nadspolitiska delegationens förfogande bör i första hand inriktas på att driva lokala arbetsmarknadspolitiska åtgärder som får ut människor i arbete med sikte på långsiktiga jobb. Vi vill  utveckla Göteborg till en "frizon" med förtroende från staten att finna nya vägar för med olika statliga och andra aktörer hantera sysselsättningsproblemen och skapa nyföretagande.  ha tydligare samordning mellan arbetsförmedling, försäkringskas- sa och socialtjänst med fokus på att få ut varje enskild individ i långsiktig riktig försörjning.  skapa ett gemensamt utvecklingscentrum mellan Göteborgs Stad, Göteborgsregionen och Västra Götaland med möjligheter att knyta forskning, näringsliv med flera till sig som en motor för samordnad regional och global konkurrenskraft.  att Business Region Göteborg ska vara en tydlig ingång för före- tagsetablering, markanvisning och företagens kontakter med det offentliga genom en företagssluss, även för de små företagen.  föra en attraktiv näringslivspolitik och tillgodose efterfrågan på exploaterbar mark för olika typer av verksamheter. 13
  16. 16. Stadsdelsnämnderna  Mer av eget val för ökad valfrihet och inflytande  Likvärdig service i hela Göteborg  Öronmärk skolans resurser Vi vill ge göteborgarna likvärdig service över hela staden och större in- flytande över verksamheterna. Vi vill därför införa eget val som stärker medborgarinflytandet, ökar möjligheterna för fler utförare och ändrar villkoren för stadsdelsnämnderna. Färre SDN ökar möjligheterna till lika- behandling. Beslutet om färre antal SDN tror vi kommer att ha positiva effekter för organisationen och för den enskilda medborgaren, men det är viktigt att omorganisationen nu följs upp. För att bidra till likställighet och fokus på utvecklingsfrågor vill vi skapa delegationer under kommun- styrelsen. Dessa ska svara för kommungemensamma riktlinjer inom re- spektive sakområde och ge stöd åt kvalitetsutvecklingen. För att renodla SDN-arbetet och förbättra förutsättningarna för små verksamheter vill vi överföra resterande resursnämndsuppgifter till lämp- liga befintliga ansvariga facknämnder som exempelvis att överföra stads- delsbiblioteken till kulturnämnden. För att utveckla och kvalitetssäkra verksamheter med specialpedagogisk inriktning och särskolan vill vi in- rätta en specialpedagogisk nämnd. Till denna förs bl a ansvaret för sam- ordning av färdtjänstresor för såväl elever inom särskolan som exempel- vis elever inom döv- och hörselskolan i Kannebäck. Oavsett var man bor i Göteborg har man rätt att få likvärdig vård, om- sorg och service. Valfriheten för personer med funktionshinder ska öka och man ska kunna välja mellan flera olika vård-, service- och omsorgs- givare. Uppdrag Kommunstyrelsen ska följa upp och utvärdera omorganisationen av stads- delsnämnderna så att tanken med likabehandling också blir verklighet. Kommunstyrelsen ska tillsätta delegationer för förskolan och grundskolan, social omsorg och äldreomsorg. 14
  17. 17. Utbildning  Göteborg – en kunskapsstad i världsklass  Trygghet och arbetsro – nej till mobbning  Alla barn har rätt att växa – tidigt stöd och utmaningar Människor växer med kunskaper. Bildning ger människor makt och möj- lighet att forma sina egna liv. Med utbildning ökar individens valmöjlig- heter. Skolan ska, genom att förmedla kunskaper, bidra till ökad jämlik- het. Vår vision är ett samhälle där alla människor ges likvärdiga förutsätt- ningar att skapa sin egen lycka i livet, oavsett social status, studietradition eller ekonomisk ställning. Det kräver ett livslångt lärande som har höga förväntningar och som vågar utmana. Göteborgs skolor skulle kunna vara bäst. Sverige har en fantastisk bild- ningstradition och staden avsätter år efter år stora resurser till skolan. Ändå är utvecklingen i Göteborg oroande med vikande kunskapsresultat. Vi vill  vända vikande kunskapsresultat i våra skolor genom tidigare in- satser, kontrollstationer och betyg.  försvara elevens rätt att välja skola. Satsa på lärarna och stärk rektorerna Ingen annan faktor är så viktig för skolans kvalitet som bra lärare. Yrket kräver fler karriärvägar, större ansvar, bättre utvecklings- och fortbild- ningsmöjligheter, fler lektorat samt bättre löneutveckling. Vi vill värna lärarnas professionalism genom att åter ge dem ökad frihet. Varje lärare ska ha en egen utvecklingsplan och möjlighet att delta kostnadsfritt i fortbildningsprogram, bl a med hjälp av Lärarlyftet. Också rektorsyrket måste uppvärderas och det pedagogiska ledarskapet stärkas. För att stär- ka det pedagogiska ledarskapet måste rektorerna avlastas administrativa arbetsuppgifter som fastighetsförvaltning, IT-frågor och kansliuppgifter. På varje skola ska det finnas en ansvarig pedagogisk ledare. Trygghet, arbetsro och rätt till likabehandling Arbetsro och trygghet är av avgörande betydelse för skolan. Att elever och lärare mobbas, kränks och hotas är helt oacceptabelt. Ingen ska be- höva vara rädd för att gå till skolan eller arbetet. Därför ska lärarnas be- 15
  18. 18. fogenheter stärkas och skolorna kan också - som en sista åtgärd - flytta mobbare. Det ska aldrig vara offret som tvingas byta skola för att und- komma sina plågoandar. För att minska frånvaron i klassrummet, ska skolk redovisas i elevernas terminsbetyg. Vårdnadshavarna ska kunna följa barnens frånvaro via skolk-SMS och internet. Alla elever har rätt till lika behandling. Vi säkerställer att kompetens finns för att utreda och stötta elever med svåra inlärningsproblem. Det gör vi genom att införa en specialpedagogisk nämnd, till vilken också andra specialpedagogiska verksamheter förs. Vi vill  att varje förälder erbjuds skriftliga omdömen avseende sitt barn och att skolk också redovisas i terminsbetygen. Uppdrag Kommunstyrelsen ska inventera behovet av fortbildning av lärarna för att fullt ut utnyttja Lärarlyftet. Kommunstyrelsen ska ta fram förslag till hur det pedagogiska ledarskapet kan förstärkas och administrativa arbetsuppgifter avlastas rektorerna. Kommunstyrelsen ska kartlägga i hur stor utsträckning skolorna använder sig av evidensbaserade antimobbningsprogram samt kartlägga förekoms- ten av nätmobbing. Kommunstyrelsen ska i samverkan med berörda nämnder göra en översyn av ombyggnads- och upprustningsbehovet av stadens förskolor och sko- lor. Förskolan Barnomsorg är mer än bara tillsyn. Det är en plats för lek och pedagogisk utveckling. Barngrupperna i förskolan har under senare år vuxit så att det i praktiken är omöjligt för pedagogerna att stimulera varje barn. Vi avsät- ter 200 Mkr för att höja kvaliteten, minska barngruppernas storlek och säkerställa alla barns rätt till förskoleplats. Förskolan ska vara öppen för alla på lika villkor och ingen ska behöva vänta längre än de lagstadgade fyra månaderna på en plats. Alla föräldrar arbetar inte mellan nio och fem och de som arbetar i branscher med and- ra tider måste ha rätt till en god barnomsorg även på andra tider. Förskolan ska lägga vikten på barns lust att leka och med leken som verktyg uppmuntra barns lust till lärande, där olika pedagogiker används. Att delta i en pedagogisk verksamhet redan från tidig ålder ger alla barn stora möjligheter till individuell utveckling. Barn med svenska som and- 16
  19. 19. raspråk ges större möjlighet att lära sig svenska före skolstarten om de deltar i den pedagogiska förskolan. För att öka föräldrarnas valfrihet ska alternativ i såväl kommunal, fristående, kooperativ som enskild regi upp- muntras. Vi vill  införa en kommunal förskolepeng för att garantera alla barns rätt till omsorg inom fyra månader och för att garantera familjens val- frihet.  minska barngruppernas storlek.  att barn till arbetssökande och föräldralediga erbjuds förskole- verksamhet 30 timmar per vecka.  kompensera föräldrar ekonomiskt som tvingats vänta mer än fyra månader på ett erbjudande till en förskoleplats. Uppdrag Kommunstyrelsen ska genomföra en modell med förskolepeng som kan an- vändas i både den kommunala förskoleverksamheten och fristående verksamheter, enskilda dagbarnvårdare eller i flerfamiljssystem, så snart det är möjligt. Grundskolan Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap. Språket och läsandet är grunden för fortsatt bildning. Alla elever har rätt att få möta nya utma- ningar. För att kunna stimulera detta ska fler profilskolor utvecklas för såväl dans och idrott, som profilklasser med matematisk och naturveten- skaplig inriktning, både inom grundskolan och på gymnasiet. Elever och föräldrar ska aktivt göra val av önskad skola. Det tar olika lång tid för elever att lära sig läsa, skriva och räkna och där- för behöver elever olika mycket stöd. En elev som inte klarar godkänt i kärnämnena måste få det stöd som behövs. För en elev som inte når må- len har skolan en omedelbar skyldighet att ta fram en särskild åtgärds- plan. Behövs det mer tid ska eleven få särskild kvällsundervisning, som- marundervisning eller rent av att kunna gå ett extra år i skolan. Därför vill vi genomföra en storsatsning på läsning. Vi vill utvärdera barns språkförståelse i årskurs ett och stimulera läsning. För att tidigt väcka och stimulera intresset för matematik och de naturve- tenskapliga ämnena vill vi förlägga lektioner för alla elever i grundskolan på Universeum. 17
  20. 20. Vi avsätter medel under ofördelat som kan sökas av skolorna. Pengarna ska användas till såväl elever i behov av särskilt stöd som till elever i be- hov av särskilda utmaningar. Pengarnas användning ska dokumenteras för att goda exempel ska kunna spridas till alla skolor. Alla skolor ska vara fria och självständiga. I en målstyrd verksamhet är det de professionella pedagogerna, rektorer och lärare, som ska avgöra hur målen ska nås. Då krävs en organisation som ger skolan ökad själv- ständighet, såväl ekonomiskt i form av öronmärkta resurser som organi- satoriskt. För att säkerställa detta måste skolans framtida organisation utredas och lyftas från stadsdelsnämnderna. När det gäller arbetet i särskolan präglas det av en stor professionalism och ett starkt engagemang. Särskolan kommer att kvarstå som egen skol- form. Vi överför ansvaret för särskolan till en specialpedagogisk nämnd. Vi vill  införa en kunskapsgaranti i Göteborg som innebär att ingen elev ska lämna årskurs tre utan att kunna läsa, skriva och räkna och ha fått det stöd och den hjälp som krävs för det.  att andelen elever med godkända betyg ökar, men även att ande- len VG och MVG ökar.  inrätta Nobelklasser med matematik och naturvetenskaplig prägel och särskilda intagningsprov.  garantera elever fysisk aktivitet vid minst tre tillfällen per vecka.  införa 1-till-1-system (one to one) i Göteborgs stad som ett pe- dagogiskt hjälpmedel med start i årskurs sju. Uppdrag Kommunstyrelsen ska genomföra en modell med skolpeng som garanterar ett grundbelopp lika för alla elever och ett stödbelopp som varierar efter elevens behov, fr o m höstterminen 2011. Kommunstyrelsen ska genomföra inrättandet av en specialpedagogisk nämnd till vilken bland annat enheten för utredning och specialpedago- gik förs. Kommunstyrelsen ska utreda förskolans och grundskolans framtida organi- sation. 18
  21. 21. Gymnasieskolan Varje gymnasieskola ska ha en tydlig profil med få utbildningsprogram. Istället för att varje gymnasieskola ska erbjuda så många olika program som möjligt bör var och en av stadens gymnasieskolor ha ett fåtal pro- gram där konkurrensen sker med högsta kvalitet. Vi vill höja ambitions- nivån på yrkesprogrammen så att eleven ska kunna gå direkt ut i arbetsli- vet med goda kunskaper. De som väljer att inte läsa in högskolebehörig- het ska kunna göra det senare. Det ska alltid finnas en andra chans. Vi vill att Göteborg ska vara den stad i Sverige som snabbast anpassar sig till den nya gymnasieskolan. De studieförberedande programmen ska vara inriktade mot högskolestudier och fokusera på ämnesfördjupning. Gymnasieskolan ska utmana och stimulera, därför vill vi öka antalet spetsutbildningsplatser. Genom att tidigt genomföra kunskapstester, stödundervisning och erbju- da ett extra skolår kommer tillströmningen till det individuella program- met att avta. I väntan på att det individuella programmet reformeras be- hövs moderna och flexibla lösningar för att elever ska lämna gymnasie- skolan med tillräckliga kunskaper. Om en elev inte är behörig till gymna- sieskolans nationella program vill vi erbjuda eleven att gå ett preparandår. Lärlingsutbildningar eller kortare yrkesutbildningar med stora inslag av arbetsförlagt lärande är andra alternativ. Universitetet och Chalmers ska vara ledande utbildnings- och forsknings- centra i Sverige. En förutsättning för det är att fler ungdomar läser för- djupningskurser i matematik, naturvetenskap och språk på gymnasiet. När elevkullarna minskar måste vi anpassa organisationen men ändå sä- kerställa kvalitet. Det förutsätter ett ökat samarbete mellan kommunens gymnasieskolor och fristående alternativ. Vi vill att ersättningssystemet även till kommunala gymnasieskolor ska bygga på den prislista som GR (Göteborgsregionen) har och för att närma oss den förstärker vi utbild- ningsnämnden med 30 Mkr. Våra skolors policy mot alkohol- och narkotikamissbruk bör även inne- fatta frivilliga elevavtal om att avstå från droger. Avtalen och testerna ska vara frivilliga och bygga på samförstånd mellan skolan, föräldrarna och eleverna. Vi vill  så långt det är möjligt erbjuda eleverna plats på sitt förstahands- val. 19
  22. 22.  ge eleverna ökad möjlighet till en flexibel studietakt. En del ele- ver kan gå fort fram, andra behöver mer hjälp och stöd. Båda grupperna har rätt att utvecklas och stimuleras.  erbjuda elever på teknikprogrammet ett fjärde år och återinföra gymnasieingenjörsutbildningen.  erbjuda alla elever en kvalificerad studie- och yrkesvägledning oavsett huvudman. Uppdrag Utbildningsnämnden ska snarast implementera förslaget till ny gymnasie- skola, GY11. Utbildningsnämnden ska anpassa sina lokaler efter antalet elever som söker till respektive enhet. Vuxenutbildningen, studieförbunden och SFI Vuxenutbildningens roll i utbildningskedjan är viktig för alla dem som av något skäl behöver komplettera eller starta på nytt som vuxen. Att få fler chanser i livet är en central del i en liberal utbildningspolitik. Vuxenutbildningen kan ses i ett regionalt perspektiv och vi föreslår att Göteborg i Göteborgsregionen samordnar fler vuxenutbildningar inom kommunalförbundets samverkansformer. Som ett komplement till vux- enutbildningen i kommunal regi finns folkbildningen som bildar männi- skor genom framför allt studieförbunden. Folkbildningen växte fram för att upplysa folket om de demokratiska idealen och höja bildnings- och utbildningsnivån. Denna uppgift är lika angelägen nu som då. Aktiva verksamheter för människor med funktionshinder bör vara prio- riterade inslag i studieförbundens utbud och angeläget att stimulera. Svenska för invandrare (SFI) behöver förbättras och kvalitetssäkras. Ny- anlända invandrare ska kunna välja utbildningsanordnare utifrån egna behov. Uppdrag Kommunstyrelsen ska utreda hur ett förslag till vuxenutbildningspeng kan genomföras. Vuxenutbildningspengen ska säkerställa den vuxnas möjlig- heter till vidareutbildning också i vuxen ålder. Kommunstyrelsen ska genomföra en sammanslagning av utbildningsnämn- den och vuxenutbildningsnämnden. 20
  23. 23. Omsorg  Valfrihet och värdighet för äldre och funktionsnedsatta  Aktivitetsersättning istället för passivt försörjningsstöd  Garanterat ljus och värme för de mest utsatta Omsorgen ska utgå från den enskilde människan och dennes behov och egen förmåga. I ett socialliberalt Göteborg garanteras var och en valfri- het, värdighet och trygghet i att när behovet finns, så finns också stödet på det sätt man själv önskar. Den som hamnar i utanförskap och arbets- löshet ska hjälpas in i varaktig aktivitet och sysselsättning. För dem som av olika skäl hamnat utanför genom missbruk, hemlöshet eller efter att ha blivit utsatta för våld finns särskilda insatser. Grunden för vår politik är att aldrig glömma de mest utsatta och att se till vars och ens förmåga att kunna växa som människa och bidra till det gemensamma. En bättre samverkan mellan olika myndigheter och organisationer krävs för att sätta den enskilde i centrum. Vi vill  underlätta frivilliginsatser, såväl från ideella organisationer som enskild volontärverksamhet, för att öka ensamma och utsatta människors livskvalitet. Uppdrag Social resursnämnd ska utarbeta en samverkansmodell och ett samarbetsråd med frivilligsektorn och den sociala ekonomins företrädare för att bidra till mer frivilligt socialt arbete och fler sociala företag. Kraftsamling för aktivitetsersättning Genom aktiva insatser för att få människor i egen försörjning kan för- sörjningsstödet hållas nere. Arbetslinjen ska gälla i all social verksamhet. Den som är arbetsför men av olika skäl tvingas leva på försörjningsstöd ska såväl uppmuntras som avkrävas en aktiv insats i syfte att få jobb. Det handlar om aktivt stöd för rehabilitering, vidareutbildning, jobbmatch- ning/-coachning och kunskap i att starta eget, särskilt för unga och nyan- lända som inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Vi vill  erbjuda alla arbetssökande som uppbär försörjningsstöd en akti- vitetsgaranti innehållande utbildning, praktik och jobbsökande. 21
  24. 24. Uppdrag Personal- och arbetsmarknadsdelegationen ska tillsammans med andra offentli- ga och privata aktörer skapa introduktionsanställningar och praktikplat- ser för ungdomar. Personal- och arbetsmarknadsdelegationen ska i samverkan med förvaltningar och bolag skapa arbetsformer för att få ut människor i sysselsättning på lärlings- och praktikplatser, instegs- och nystartsjobb samt jobb och ut- vecklingsgarantin. Social omsorg för de mest utsatta Kommunen har ett särskilt ansvar för de allra mest utsatta. Även den som hamnat längst ut i samhällets utmarker har rätt till ljus och värme. Vi har också ett gemensamt ansvar för att förhindra att unga dras in i en negativ livssituation. Omsorg handlar därför också om att verka för en tryggare stad där attityderna till droger och droganvändande är mindre tolerant och kvinnofrid ses som något självklart. Vi vill  uppmärksamma stödet för brottsoffret när någon utsatts för ett brott, så att inte enbart förövaren får all uppmärksamhet.  genomföra pilotförsök med personlarm i ett par stadsdelar för unga tjejer och kvinnor som utsatts för hot. Uppdrag Kommunstyrelsen ska ta fram en Göteborgs-modell för omhändertagande av unga i syfte att etablera en beräkningsmodell där tidiga insatser ses som en samhällsekonomisk investering. Kommunstyrelsen ska ta fram förslag för en kvalitativt säkerställd palliativ vård i hemmet samordnad med tre fullvärdiga hospice för en värdig vård för alla i livets slut. Social resursnämnd ska ta över all kontroll av folköl, tobak och receptfria nikotinläkemedel för samordnad tillståndsgivning och tillsyn. Social resursnämnd ska ta fram en ny hemlöshetsplan med en garanti om tak över huvudet för de individer som är svårast att nå, möjligheter till daglig verksamhet, vård- och omsorgsinsatser för hemlösa med psykisk sjukdom och/eller drogberoende samt boende för hemlösa barnfamiljer. Social resursnämnd ska i samverkan med VGR etablera mobil psykiatrisk jourkompetens kopplad till fältinsatser och resursteam. 22
  25. 25. Social resursnämnd ska ta fram modeller för att i socialtjänsten kunna göra ”haveriutredningar” när en kvinna misshandlats till döds. Social resursnämnd ska säkerställa hjälp för våldsutsatta kvinnor genom eg- na och ideella stödinsatser, tillgång till boende och projekt Utväg samt ta fram metoder för att bryta förekomsten av trafficking, i Göteborg. SDN och utbildningsnämnd ska i samverkan med social resursnämnd verka för minskat drog- och spelmissbruk bland unga i skola och gymnasium. Äldreomsorg för valfrihet och värdighet De flesta av oss är friska långt upp i åren och kan med lite hjälp och stöd klara oss själva. Andra behöver mer insatser och ska ha rätt att få sina be- hov tillgodosedda för att leva ett värdigt liv. Äldre är inget kollektiv utan enskilda individer med olika drömmar, behov och önskemål och rätt att själv få fatta de viktiga besluten i livet. Valfrihet är att kunna få bo kvar hemma så länge man vill och orkar, men också att få kunna flytta till ett anpassat boende. Katalogen över alla äldreboenden som den enskilde kan välja mellan över hela Göteborg ska delas ut till alla äldre med rätt till särskilt boende. Prioriterat är att bryta ofrivillig ensamhet, passivitet och isolering hos äldre genom möjligheter till att vistas ute, sociala aktiviteter och måltiden som en av dagens höjdpunkter. Särskilt hemtjänsten ska följas upp. Vi vill  erbjuda likvärdig biståndsbedömning med rätt för var och en att välja av vem, på vad sätt och med vilket innehåll de får omsorg.  upplysa alla över 75 år om vilka insatser som finns för att under- lätta vardagen såsom tillgång till en ”Fixar-Kal” för hjälp med vardagsbestyr och förebyggande av fallskador.  garantera vars och ens rätt att kunna stänga om sig i ett eget rum eller att – för de som vill – få bo ihop också på äldreboende. För detta inför vi en parboendegaranti. Uppdrag Kommunstyrelsen ska utreda hur en äldrepeng inklusive hemtjänstcheck som ger den enskilde äldre möjlighet att fritt välja boende och hemtjänst med olika inriktning kan genomföras. Kommunstyrelsen ska ta fram en plan för framtida utbyggnad av äldreboen- de utifrån en generös biståndsbedömning och olika boendebehov, såväl trygghetsboenden som rena vård- och omsorgsboenden till livets slut. 23
  26. 26. Kommunstyrelsen ska se över demensomsorgen för att tillförsäkra en pro- fessionell bedömning som grund för tidig rehabilitering och lämpliga boenden avpassade för olika typer av demens och psykiska åkommor. Kommunstyrelsen ska inrätta en äldreombudsman dit den enskilde kan vän- da sig med frågor och klagomål samt mandat att granska äldreomsorgen. Kommunstyrelsen ska ta fram riktlinjer för äldres rätt att kunna välja önskad serviceinsats utifrån biståndsbeslut om vilket behov den enskilde har. SDN ska tillsammans med VGR ge hemsjukvården ett förstahandsansvar för alla äldre så att vården kommer till den äldre och inte tvärtom. SDN ska utveckla växelvård mellan hem och särskilt boende för att av- lasta anhöriga och ge dem kraft att orka. Omsorg om människor med funktionsnedsättning Det ska vara självklart att alla medborgare lever i ett Göteborg där till- gänglighet för alla är ett honnörsord. Det är en grundläggande rättighet även för människor med funktionsnedsättning, att så långt det är möjligt få leva sitt liv på samma villkor som andra. Rätten till en personlig assi- stent har inneburit en revolution av frihet och ökad livskvalitet. Social- tjänsten måste i sin tur bidra med stödinsatser för att upprätthålla vars och ens rätt till ett drägligt och rikt liv samt ge den enskilde kännedom om att själv kunna välja assistansutförare. Vi vill  utforma meningsfull daglig verksamhet med hjälp av, och stöd till, sociala kooperativ för människor med funktionsnedsättning. Uppdrag Kommunstyrelsen ska samordna utbyggnad av anpassade boenden för funk- tionsnedsatta och säkerställa att inga yngre tvingas hamna på äldreboen- de. Kommunstyrelsen ska i samverkan med handikapprörelsen göra en översyn för bättre samlad vägledning till den som har en funktionsnedsättning. Personal- och arbetsmarknadsdelegationen ska fortsätta projektet med att ordna praktikplatser för att få ut fler med funktionsnedsättning i dagligt arbete. 24
  27. 27. Stadsutveckling  Fler bostäder – ökad mångfald  Miljöarbete – lönsam affär  Effektiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik Göteborg ska hänga samman och vara tillgängligt för alla. Göteborg ska vara en stad där gammalt och nytt, företag och kultur, offentligt och pri- vat utvecklas tillsammans. Stadsbyggandet ska ta vara på stadens mång- facetterade värden för att skapa attraktiva, levande stadsmiljöer. Den liberala utgångspunkten är att bygga en långsiktigt hållbar stad - ekono- miskt, ekologiskt och socialt - med en väl fungerande kollektivtrafik och kreativa mötesplatser. Vi vill  inrätta en tjänst som stadsarkitekt Mark och bostäder I Göteborg råder bostadsbrist - det måste byggas fler bostäder. Vi ska bygga där göteborgarna vill bo. Det ska finnas blandade upplåtelseformer och prisbildning i varje stadsdel. När vi bygger nytt måste vi prioritera de upplåtelseformer som är underrepresenterade i de olika områdena. All stadsplanering ska utgå från individens trivsel och kreativitet. Vi ska bygga en stad där alla kan bo och där man tar tillvara varandras olika kunskaper och kulturer. En stad där det finns en puls, kreativitet och en trygghet som lockar oss att vara ute i stadsrummet. De sociala delarna av stadsplaneringen ska vara minst lika viktiga som de ekologiska och eko- nomiska. Vi vill ha en stad som sjuder av liv. Förtätning av staden är en förutsättning för medborgarna att på ett en- kelt och självklart sätt leva mer miljövänligt bland annat genom att kunna gå, cykla eller använda kollektivtrafik istället för bilen. Det behöver inte alltid vara samma standard i alla lägenheter. När ung- domar för första gången kommer ut på bostadsmarknaden och får sin första bostad måste det vara till en rimlig hyra. När vi planerar för nya områden som t ex i Kärra och i Askim är det nödvändigt att de har en sådan storlek att de kan försörjas med bra kol- lektivtrafik. Vid all planering av nya områden måste vi skapa attraktiva mötesplatser. 25
  28. 28. Vi vill  för att öka konkurrensen och få bättre och mer prisvärda bostä- der ge fler aktörer, gärna mindre byggare, möjlighet att få tillgång till kommunal mark.  att hyresrätten utvecklas med ökad valfrihet.  att bostäder för socialt utslagna är ett prioriterat mål.  hantera Centrala Älvstaden från Älvsborgsbron till Tingstadstun- neln som en helhet.  prioritera planarbetet för Frihamnsområdet.  utlysa en internationell arkitekttävling för den nya Göta Älvbron.  att Södra Älvstranden ska ha spännande byggnation och erbjuda attraktiva upplevelser.  vid utvecklingen av Heden ha kvar en stor öppen yta samtidigt som vissa delar kan bebyggas samt att det byggs 4 000 p-platser i ett garage under Heden.  bygga bostäder och verksamhetslokaler på Skanstorget samt p- garage under torget.  bygga fler små bostäder med hyresrätt och fler studentlägenheter med olika standard  uppmuntra fastighetsägarna att bygga om vindar till lägenheter, vilket skulle ge ett bra tillskott av bostäder.  att det byggs miljöanpassat i alla led.  bevara de landshövdingehus som finns kvar i Göteborg t ex i Gårda.  erbjuda en mångfald av olika lösningar för boende för äldre.  att staden ska kunna erbjuda mark eller fastigheter till dem som vill bo kollektivt.  att vi ska använda de kommunala bolagen mer än idag när vi vill förändra delar av staden.  stärka det demokratiska inflytandet i Göteborg genom att skapa en arena för ökad dialog. 26
  29. 29.  fortsätta arbetet med upprustning av våra gator och torg i sam- verkan med boende, näringsidkare och fastighetsägare, särskilt i våra utanförskapsområden.  förstärka de lokala torgens attraktionskraft genom att bygga bo- städer på och i anslutning till torgen.  att miljö och byggande ska gå hand i hand. Genom miljödeklare- rade bostäder kan individen själv ta ställning.  att inköp av mark och fastigheter övervägs noga i varje enskilt fall. Endast den mark som är strategisk för kommunen ska för- värvas.  under 2011 bygga minst 2 500 bostäder.  införa en plan- och bygglovsgaranti på två år.  att när områdesbestämmelserna för fritidshus ändras ska stor hänsyn tas till befintliga förhållanden. Uppdrag Kommunstyrelsen ska för att få bättre konkurrens skapa likvärdiga regler i Göteborg vid tilldelning av all kommunal mark. Fastighetsnämnden ska ta fram ett förslag till självbyggeri för arbetssökande som bygger sina egna bostäder. Detta uppdrag utförs tillsammans med ett av kommunens bostadsbolag. Fastighetsnämnden ska genomföra fler markanvisningstävlingar med riktat hyresmål för att stimulera till att bygga bra och billiga hyresrätter. Fastighetsnämnden ska ta fram 200 tomter per år till kommunens tomtkö. 100 stycken av dessa kan vara cirka 400 kvm för att ge möjlighet för fler att bygga och bo i eget hus. Fastighetsnämnden ska möjliggöra för dem som har småhus på tomträtter att friköpa sina tomter till 65 % av marknadsvärdet 2003. Fastighetsnämnden ska ta fram en webbaserad tillgänglighetsguide för arbe- tet med ökad tillgänglighet i staden för alla med funktionsnedsättning. Byggnadsnämnden ska snabba upp plan- och byggprocessen genom att låta exploatörer som själv vill utföra och betala för detaljplan, göra det. Stads- byggnadskontoret ska endast vara projektledare. Byggnadsnämnden ska åtgärda de planer som finns för dem som vill bygga enstaka hus. En tidplan hur kön ska minskas ska tas fram. 27
  30. 30. AB Framtiden ska omvandla fler hyresrätter till bostadsrätter i områden där hyresrätter är dominerande. Miljö Göteborg ska vara en föregångsstad för hållbar utveckling och tillväxt. Det är viktigt att miljöarbetet är med från början i stadens alla besluts- processer. Nya bränslekällor och ny teknik kommer att påverka oss på många sätt. Göteborg ska ligga i framkant i den omställningen. Göteborg ska vara en bra och hälsosam stad att leva i och miljön/luften måste vara av god kvalitet. Det är viktigt att bevara små ytor av grönt mellan husen och att vi värnar om våra större grönområden, t ex Slotts- skogen och Vättlefjäll. Ren luft är en konkurrensfördel. Kommunen ska underlätta för medborgarna att göra miljövänliga val. Göteborgarna ska bli bäst i landet på att sortera sitt avfall. Våra ledord är tydlighet och få fraktioner. Systemet för Göteborgs avfallssortering mås- te reformeras. Havet är en viktig del av vår livsmiljö och vi måste ta hotet om stigande havsnivån på allvar. Havsmiljön måste skyddas och kunskapen om till- ståndet i havet och i kustregionerna ska öka, samtidigt som kusten och skärgården ska vara livskraftiga boendemiljöer. Vi vill  att konstruktionen av taxorna för avfallshanteringen ska ha en klar koppling till kundernas miljöarbete.  införa ett system som premierar och fokuserar på det farliga av- fallet.  arbeta långsiktigt strategiskt för att få in hela göteborgssamhället i ett fungerande system för avfallshantering.  underlätta för de enskilda hushållen att kompostera det biologis- ka avfallet.  satsa på elbilar i Göteborg genom att mark reserveras för ladd- ning på lämpliga platser.  det ska bli enklare för fastighetsägare och enskilda att producera sin egen el. 28
  31. 31.  att Mjörn som råvattentäkt prioriteras framför grusförsörjning. Det är av yttersta vikt för framtida vattenförsörjning att vi säkrar ytterligare oberoende vattentäkter.  se över på vilken nivå underhållet på stadens vattenledningar bör ligga för att säkerställa en god driftsekonomi.  att avgifter för kommunal tillsyn för livsmedel inte ska belasta fö- retagen med orimliga kostnader, då många är små- och egenföre- tagare.  att berörda nämnder i staden fortsätter att tillsammans med stat- liga, regionala myndigheter arbeta med förbättringar av luftkvali- teten i Göteborg.  utveckla en kommungemensam strategi för miljöinformation. Uppdrag Kommunstyrelsen ska utreda hur vi kan samla det strategiska miljöarbetet i kommunen. Miljönämnden ska arbeta vidare med kvalitet och kostnadsnivå för tillsy- nen för att ytterligare förbättra servicen för verksamhetsutövarna. Miljönämnden ska göra en jämförelse av tillsynsverksamheten mellan Stockholm och Malmö. Miljönämnden ska ta fram en handlingsplan för en förbättrad havsmiljö i vår närhet. Miljönämnden ska utreda hur staden ska säkra att vattenburen smitta inte förorenar vårt dricksvatten vid en framtida klimatförändring. Kretsloppsnämnden ska utreda möjligheten att underlätta hushållens sorter- ing av farligt avfall. Fler lättillgängliga miljöstationer för farligt avfall bör etableras. Konsumentnämnden ska utveckla arbetet i energirådgivning och skuldhan- tering i samverkan med stadsdelsnämnderna. Nämnden för Göteborg Vatten ska prioritera de investeringar som är absolut nödvändiga för att klara en säker och uthållig dricksvattenförsörjning. Göteborgs kommunala förvaltningsbolag (GKF) ska investera i anläggningar som använder miljöeffektiv teknik om det är ekonomiskt försvarbart. 29
  32. 32. Trafik Under de närmaste åren kommer det att ske stora förändringar av Göte- borgs trafiksystem. Vi har fått klart med den största infrastruktursatsnin- gen från regeringen någonsin. Det krävs även investeringar från kom- munen för att få till stånd en rad strategiskt viktiga trafikprojekt i Göte- borg. Det gäller t ex Västlänken, nya förbindelser över och under älven med tillhörande Partihallsviadukt, Hamnbanan, säkerhetshöjande åtgär- der på Torslandavägen och tåg till Landvetter flygplats. Det är ett prioriterat mål att kollektivtrafikens andel ökar för att Göte- borg och regionen ska kunna utvecklas. Målbilden för kollektivtrafiken, K2020, och strukturbilden för GR ligger fast. Vi vill  genom effektivare trafikledningssystem ge möjlighet för trafiken att flyta bättre i centrala delarna av staden och minimera köer och avgasutsläpp vid trafiksignaler och korsningar.  stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft med ledorden tillförlit- lighet, tillgänglighet och turtäthet samt bygg ut med fler attraktiva och säkrare pendelparkeringar.  att spårvagnslänken på Södra Hamngatan ska utgå och ersättas av den sista etappen av ”Kringen”, från Stora Bommen via Operan till Nils Ericsonsplatsen.  använda båttrafiken som ett miljövänligt komplement i kollektiv- trafiken och ha färjor som skyttlar över älven.  att kollektivtrafikförsörjningsplanen (KOLLA) 2007-2012 för personer med funktionshinder genomförs. Under tiden måste färdtjänsten i full utsträckning tillgodose de resandes behov.  påskynda projekteringen av Hisingsleden för att få ut den tyngre trafiken från centrala staden.  uppmuntra användningen av miljöfordon och bilpooler.  underlätta för bilister inte motarbeta dem.  att det byggs fler underjordiska garage i stadens centrala delar, exempelvis under Heden, Skanstorget och Schillerska.  få göteborgarna att börja cykla mera både ur miljö- och hälsoper- spektiv. Vi satsar 30 Mkr på fler cykelbanor, fler säkra cykel- parkeringar och eftersatt vägunderhåll. 30
  33. 33.  införa femton avgiftsfria minuters parkering på all gatumark. Det är ett sätt att ge centrumhandeln snarlika spelregler som mer pe- rifer handel.  starta pilotprojekt med kombinerade flexlinjer och matarbusslin- jer i kringliggande bostadsområden länkade till express-/stom- buss/spårväg med hög komfort och turtäthet in till Göteborg. Uppdrag Kommunstyrelsen ska tillsammans med en sammanslagning av trafik- och färdtjänstnämnden göra en översyn av färdtjänstens beställningssystem, taxor och regelverk utan begränsning för antal resor. Trafiknämnden ska påbörja en satsning för att åtgärda de uppdämda un- derhållsbehoven i det kommunala gatunätet. Långsiktigt måste under- hållsinsatserna av vägar, broar, gatlyktor och kajer motsvara slitaget. Trafiknämnden ska utreda möjligheterna att i Göteborg skapa ett samord- nat biljettsystem för kollektivtrafik och parkeringsavgifter. 31
  34. 34. Kultur, fritid och idrott  Kulturstaden Göteborg  Jämställd idrott för barn och unga  Fritt inträde på stadens museer Göteborg ska vara en stad där barn och vuxna ska erbjudas kulturella upplevelser i såväl vardagen som utöver det vanliga och kunna ägna sig åt idrott och friluftsliv på sina villkor. Ett liberalt Göteborg lockar och utmanar till upplevelser som berikar den enskilde göteborgaren och be- sökaren på alla plan. Kultur Göteborg ska utvecklas som kultur- och kunskapsstad. Kultur berikar, utmanar och förenar och har ett värde i sig – det är viktiga utgångspunk- ter i vårt arbete med att stärka Göteborg som kulturstad. Kunskap, kul- tur och bildning är också viktiga inslag för att forma ett samhälle med växtkraft som rätt använt kan stärka Göteborg som varumärke och som turism- och evenemangsstad. Kulturen måste vara tillgänglig för alla – där är stadsteaterns arbete med tillgänglighetsanpassning av verksamhe- ten, ”På vid gavel” ett föredöme. Konsten har stor betydelse för en levande och attraktiv stadsmiljö. Det är väsentligt att lyfta upp den estetiska dimensionen vid sidan av den tek- niska, ekonomiska och rationella. Stor hänsyn måste också tas till stadens natur- och kulturhistoriska arv. Vi vill  genomföra en ny organisation för vård och underhåll av stadens konst och museernas samlingar.  inrätta och årligen dela ut Göteborgs stads kulturpris för att ge särskild uppmärksamhet åt kulturlivet i Göteborg. Det fria kulturlivet De fria grupperna har stor betydelse inte minst för den djärva och expe- rimentella konsten. De fria uttryckssätten är också en garant för det öpp- na och toleranta samhället. För att bredda och utveckla stadens kulturliv måste stödet till de fria grupperna förstärkas. 32
  35. 35. Vi vill  verka för att Angereds Nya Teater blir en internationell gästspels- scen för professionella aktörer och grupper inom dans, teater och musik.  utreda intresse och möjlighet att öppna ett ”Teaterns hus” i Gö- teborg där de fria grupperna får möjlighet att samverka genom gemensamma utrymmen och funktioner. Biblioteken Alla göteborgare ska ha nära tillgång till bibliotek eller hållplats för bok- buss. Vi vill  överföra ansvaret för stadsdelsbiblioteken till kulturnämnden. Museerna De samlingar som förvaltas av våra museer måste vårdas. Det är inte ac- ceptabelt att exempelvis delar av konstmuseets samlingar skadas p g a brist på magasin. Samtliga museer måste successivt göras tillgängliga ock- så för dem med funktionshinder. Vi vill  i samverkan med Västra Götalandsregionen utveckla förutsätt- ningarna för att skapa ett varvsmuseum som speglar landets skeppsbyggnadsepok.  förstärka fiskemuseet i Fiskebäck och Emigranternas Hus.  införa fri entré på de museer som drivs i stadens regi.  verka för att Röhsska museet blir nationellt museum för design och konsthantverk.  undersöka möjligheterna att skapa ett industrimuseum. Kulturen i stadsdelarna Kultur i förskolan (KULF) och Kultur i skolan (KULIS) är väl fungeran- de nätverk som bör få ett vidgat verksamhetsfält. Den kommunala kulturskolan är viktig för barns kontakt med musik, tea- ter, dans och bild. För att få ett samlat grepp, uppnå synergieffekter och utveckla samarbetet med stadens kulturinstitutioner överförs kultursko- 33
  36. 36. lan d v s uppgifter, verksamhet, ansvar samt instrumentförråd och skol- bion till kulturnämnden. Frölunda Kulturhus och Blå Ställets möjligheter att utveckla sin särart stärks genom att de överförs till kulturnämnden. Vi vill  erbjuda alla elever en plats i den kommunala kulturskolan och möjlighet att under en termin pröva på olika instrument samt på- skynda utvecklingen till en kulturskola som erbjuder möjligheter att pröva olika kulturformer. Fritid och idrott Idrotten är Sveriges största folkrörelse och viktig både för människors hälsa och för vårt civila samhälle. Därför vill vi prioritera breddidrotten och fritidssysselsättningar för barn och ungdomar, och samtidigt erbjuda bra villkor för elitidrotten. Offentligt stöd genom föreningsbidrag ska fördelas jämnt mellan flickor och pojkar. Idag gynnar bidragen i större utsträckning lagidrotter än in- dividuell idrott, vilket slår extra hårt mot flickors utövande. Därför bör en särskild satsning på idrotter som flickor traditionellt ägnar sig åt ge- nomföras, inte minst för att locka fler kvinnor och unga ledare till före- ningslivet. Föreningar som diskriminerar ska inte få tillgång till före- ningsbidrag. Naturupplevelser, fritid och rekreation är ett måste för människan. Ett förebyggande folkhälsoarbete med motivet att minska långtidssjukskriv- ningarna är en prioriterad fråga. Det är viktigt att alla ges möjlighet att använda våra parker, friluftsbad, lekplatser och naturområden. Det hand- lar om att människor med funktionsnedsättning ska ges samma möjlighe- ter som alla andra. Besökare vid våra anläggningar och arenor ska inte skrämmas bort av huliganer vid evenemang. Nolltolerans måste råda mot huliganismen. Vi vill  stödja föreningslivet genom fortsatt satsning på föreningsbidrag och vi prioriterar bidrag till barn, ungdomar och människor med funktionsnedsättning. Vuxna ska själva betala för sin idrott och fritid.  stärka säkerheten kring våra evenemang med nära samarbete med arrangörer och idrottsrörelsen. 34
  37. 37.  inte ge föreningsbidrag till föreningar som diskriminerar.  att alla barn i år 5 ska kunna simma. Idrotts- och föreningsnämn- den ska stödja simklubbarna och simskolorna vid friluftsbaden under sommaren. Vi förstärker idrotts- och föreningsnämnden med 1,5 Mkr för detta ändamål.  hyra ut kommunens lokaler som står oanvända under eftermid- dagar, kvällar, helger och under loven till föreningar och grupper för en rimlig hyra.  profilera våra naturområden och parker utanför centrala staden.  se till att det byggs fler offentliga toaletter i såväl Slottsskogen som i centrala delar av staden.  förbättra Trädgårdsföreningens möjligheter att tjäna som lekplats för barnen i centrum genom att rusta upp lekplatsen. Uppdrag Idrotts- och föreningsnämnden ska fortsätta arbetet med jämställd idrott. Det innebär bland annat mer rättvisa tränings- och tävlingstider. Medel ska avsättas för att stimulera föreningar som aktivt arbetar med jämställd idrott. Ett led i detta arbete är att ställa som krav att idrottsföreningar som söker bidrag ska arbeta med mångfald och jämställdhetsplaner. Park- och naturnämnden ska se över om det finns fler områden i Göteborgs Stad där projekt som Välen med en kombination av friluftsliv och miljö- vård kan möjliggöras. Park- och naturnämnden får i uppdrag att projektera för en ny tillgänglig- hetsanpassad badbrygga på Askimsbadet. Park- och naturnämnden ska ta fram en plan hur man långsiktigt ska ge människor med funktionsnedsättning möjlighet att nyttja stadens all- männa ytor. 35
  38. 38. Bilagor Ekonomisk sammanställning 2011-2013, Mkr 2011 2012 2013 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 7 060 7 200 7 340 Verksamhetens kostnader -29 472 -30 224 -31 178 Avskrivningar -725 -775 -825 Verksamhetens nettokostnader -23 137 -23 799 -24 663 Skatteintäkter och kommunal- ekonomisk utjämning m m 23 261 24 010 24 911 Finansiellt netto -124 -211 -248 Årets resultat 0 0 0 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 32 200 33 400 34 600 Omsättningstillgångar 8 000 8 100 8 300 SUMMA TILLGÅNGAR 40 200 41 500 42 900 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 7 800 7 800 7 800 Årets resultat 0 0 0 SUMMA EGET KAPITAL 7 800 7 800 7 800 Avsättning till pensioner m m 1 750 1 800 1 850 SUMMA AVSÄTTNINGAR 1 750 1 800 1 850 Långfristiga skulder 20 000 20 900 21 800 Kortfristiga skulder 10 650 11 000 11 450 SUMMA SKULDER 30 650 31 900 33 250 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 40 200 41 500 42 900 36
  39. 39. Ekonomiska ramar 2011, tkr Kommunstyrelsen; Utbildning Förskolepeng 2 846 400 Barn 1-3 år 132 600 kr 1 Barn 4-5 år 87 800 kr1 Skolbarnomsorgspeng 506 500 Förskoleklass och skolbarn 42 100 kr1 Fritidsklubb 13 900 kr1 Skolpeng 3 119 400 Förskoleklass 39 250 kr1 Åk 1-6 62 300 kr1 Åk 7-9 76 000 kr1 Stödinsatser 572 600 Kvalitetsuppföljning, bedömning av stödbehov mm 128 800 Avgifter -294 100 Summa Utbildning 6 879 600 Kommunstyrelsen; Äldreomsorg samt kommunal hälso- och sjukvård Hemtjänstpeng 1 208 600 Produktionsersättning boende mm 2 609 900 Produktionsersättning hemsjukvård i ordinärt boende 283 800 Kvalitetsuppföljning, biståndsbedömning mm 105 000 Intäkter mm -270 000 Summa Äldreomsorg samt kommunal hälso- och sjuk- 3 937 300 vård Stadsdelsnämnder Gunnared/Lärjedalen 989 600 Bergsjön/Kortedala 778 400 Härlanda/Örgryte 408 700 Centrum 330 800 Linnéstaden/Majorna 535 100 Askim/Frölunda/Högsbo 583 700 Södra Skärgården/Tynnered/Älvsborg 532 700 Biskopsgården/Torslanda 559 800 Lundby 363 100 Backa/Kärra-Rödbo/Tuve-Säve 484 700 Summa stadsdelsnämnder 5 566 600 1 Fristående utförare erhåller utöver angivna belopp momskompensation med 6% 37
  40. 40. Ekonomiska ramar 2011, tkr Nämnder med särskild inriktning Byggnadsnämnden 93 700 Fastighetsnämnden 32 800 Idrotts- och föreningsnämnden 304 000 Konsumentnämnden 19 100 Kulturnämnden 429 100 Lokalnämnden -134 700 Miljönämnden 40 900 Nämnden för specialpedagogik 217 700 Park- och naturnämnden 128 400 Sociala resursnämnden 410 100 Trafik- och färdtjänstnämnden 574 200 Utbildningsnämnden 1 827 200 Valnämnden 1 250 Överförmyndarnämnden 14 100 Nämnder med taxefinansierad verksamhet Kretsloppsnämnden - Nämnden för Göteborg Vatten - Särskilda budgetposter Arkivnämnden 15 200 Fastighetsnämnden; transfereringar 52 500 Göteborg & Co Träffpunkt AB 60 000 Idrott- och föreningsnämnden; studieförbunden 31 200 Keillers park 550 Räddningstjänstförbundet Storgöteborg 287 400 Kollektivtrafikkostnader Västtrafik 1 103 500 Överförmyndarnämnden; arvoden 12 200 Kommunstyrelsens poster Kommunledning 255 600 Ofördelade medel Boendeutveckling och parboendegaranti 30 000 Datorer i skolan 30 000 Expansion inom funktionshinderområdet 88 000 Grundskolan 30 000 Jobb och integration 100 000 Kvalitet i förskolan 50 000 Personalfrämjande och kompetenshöjande insatser 84 000 Tryggare Göteborg 65 000 Väg/cykelbanesatsning 30 000 Totalt ekonomiska ramar 22 666 500 38

×