Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

A&S Varför är det så svårt att gå upp?

623 views

Published on

Published in: Education
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

A&S Varför är det så svårt att gå upp?

  1. 1. Varför är det så svårt att gå upp på morgonen?
  2. 2. Varför ska vi egentligen stressa iväg så tidigt på morgonen?
  3. 3. Är en kvällsmänniska mer lat än en morgonmänniska?
  4. 4. Och vem ska anpassa sig efter vem egentligen i ett samhälle som alltmer har öppet dygnet runt?
  5. 5. <ul><li>På ett gymnasium i Köpenhamn går en klass (kallad B-klassen) som börjar sina skoldagar först klockan halv ett. </li></ul>
  6. 6. <ul><li>Dessa elever kallas för B-elever , inte som ett skällsord utan för att de har en genuppsättning som styr dem till att ha svårt att komma upp på mornarna. </li></ul>
  7. 7. <ul><li>Elevernas uppfattning är att de presterar mycket bättre när de får en lugn morgon. </li></ul>
  8. 8. <ul><li>Det finns ju ingen logik i att allting ska hända mellan klockan 8 och 17. Vårt samhälle är idag ett informationssamhälle - öppet 24 timmar om dagen. Vi behöver inte säga till våra elever att de ska gå på biblioteket före klockan 17. Informationssamhället är ju öppet dygnet runt, säger rektorn på skolan. </li></ul>
  9. 9. <ul><li>En förening för B-människor </li></ul><ul><li>Något som kallas B-samfundet har i Danmark fått allt fler anhängare. Även här i Sverige finns B-samfundet. </li></ul><ul><li>Föreningen kämpar för att bryta det som de kallar A-människornas, det vill säga morgonmänniskornas, dominans. </li></ul><ul><li>De anser att samhället ska anpassas även till människor med annan dygnsrytm. </li></ul>
  10. 10. <ul><li>&quot;Morgonidealet är en religion” </li></ul><ul><li>Men trots att B-människan finns på riktigt enligt allt tydligare vetenskapliga belägg, är normen i samhället fortfarande att den duktige och flitige stiger upp tidigt på morgonen. </li></ul><ul><li>Man kan likna morgonidealet vid en religion där det uppenbart är bättre att stiga upp med tuppen än att vara effektiv </li></ul><ul><li>och kunna arbeta bättre på kvällen istället. Kanske är det till och med ett samhällsproblem? </li></ul><ul><li>Det är viktigt att strukturerna stöder människorna och inte tvärtom. </li></ul>
  11. 11. <ul><li>En professor säger </li></ul><ul><li>Man ser en tydligt trend under tonåren att ungdomar blir tröttare och tröttare och det pågår faktiskt ända fram till 20-årsåldern, </li></ul><ul><li>sedan vänder det , </li></ul><ul><li>så det är förstås inte alls bra att skolperioden som är så viktig, tvingar så många till en dygnsrytm som inte är biologisk! </li></ul>
  12. 12. Vår biologiska klocka Vår dygnsrytm och därigenom vår förmåga att fungera och prestera styrs av en inre biologisk klocka. Våra biologiska klockor avgör inte bara om vi tycker bäst om morgnar eller kvällar, de avgör också hur långt varje människas dygn är. De flesta människor har en dygnsrytm på ungefär 24 timmar,18 timmar om man blir helt avskuren från dagsljus och almanacka.
  13. 13. <ul><li>Konsekvenser för hälsan </li></ul><ul><li>Manipulerar man sin dygnsrytm under en längre tid kan det få riktigt allvarliga konsekvenser för egna hälsan. </li></ul><ul><li>Det finns en rad vetenskapliga publikationer som visar att sömnbrist leder till en oförmåga hos kroppen att reglera blodsockret och leder till typ 2-diabetes </li></ul><ul><li>det gör att kroppssammansättningen påverkas </li></ul><ul><li>vi blir mer benägna att lägga på fett på kroppen </li></ul><ul><li>och får mindre muskelmassa. </li></ul><ul><li>aptit och mättnadskänsla rubbas om vi stör dygnsrytmen </li></ul><ul><li>rubbas gör också kroppens förmåga att sänka sitt blodtryck och sänka belastning på hjärta och kärl </li></ul><ul><li>och det kan i sin tur öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och kanske även cancer. Andra saker som påverkas av för lite sömn är könshormon och tillväxthormon. </li></ul>
  14. 14. <ul><li>Att följa sin egen dygnsrytm handlar även om säkerhet </li></ul><ul><li>Enligt de senaste forskningsrönen kan vår förmåga att fatta viktiga beslut under olika tider på dygnet vara genetiskt styrd. </li></ul><ul><li>Experiment visar att en morgonmänniska som tvingas vara vaken länge har svårare att koncentrera sig och fatta beslut än en kvällsmänniska. </li></ul><ul><li>I förlängningen kan man tänka sig att arbetsgivare vill gentesta sina anställda för att se om de är lämpade för till exempel nattarbete som läkare på en akutmottagning. </li></ul>
  15. 15. <ul><li>Skilda personligheter </li></ul><ul><li>Kvälls- och morgonmänniskor tycks även till viss del ha olika personlighetsdrag. </li></ul><ul><li>Här finns inga tydliga omfattande forskningsresultat, men vissa tendenser är ändå klart märkbara. </li></ul><ul><li>Man menar att morgonmänniskor är mer beroende av fasta vanor och rutiner. Kvällsmänniskor inte riktigt lika planerande och mer risktagande: </li></ul>
  16. 16. <ul><li>Ljuset ställer om vår klocka </li></ul><ul><li>Dygnsrytmen styrs alltså av en inre klocka, men den klockan är lite ställbar: den kan regleras och finjusteras utifrån - framförallt av ljuset. </li></ul><ul><li>Medan danskarna försöker anpassa skolan och samhället till individen forskas det i ett klassrum Tyresö utanför Stockholm på hur skoleleven kan anpassas till samhället istället. </li></ul><ul><li>Forskarna ta reda på om elever med genetisk kvällsrytm kunde bli mer morgonpigga. </li></ul>
  17. 17. <ul><li>Vi kan inte ändra våra gener </li></ul><ul><li>Vi kan, genom exempelvis förändring av ljuset, medvetet påverka vår inre biologiska klocka på olika sätt, men genetiskt är vi fortfarande olika. </li></ul><ul><li>En kvällsmänniska kan ta hjälp av olika yttre faktorer, som dagsljus, aktivitet, måltidsrutiner med mera, för att tillfälligt klara av tidiga mornar bättre, men den genetiska kvällsligheten består ändå. </li></ul><ul><li>Och även om många känner till att ljuset har betydelse för att vi ska orka upp på morgonen lever vi inte alltid därefter - vi vistas allt mindre ute i dagsljus. </li></ul><ul><li>Kroppen blir förvirrad och vet inte vad den ska vara bra på vid olika tidpunkter och det påverkar hela ämnesomsättningen. </li></ul>
  18. 18. Testa dig själv, är du en B-människa? 1. Tycker du om lugna mornar och aktiva eftermiddagar? 2. Är du som mest produktiv efter klockan 10? 3. Tycker du livet består av mer än trängsel på bussar, tåg och bilköer? Svarar du ja på minst två av frågorna är du med stor sannolikhet en B-människa.

×