Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Civilekonomer i norden

Pohjoismainen palkkatutkimus Civilekonomer i Norden sisältää palkkatilastojen ohella tietoa Ruotsin ja Norjan sosiaaliturvasta ja työsuhteen ehdoista.

  • Login to see the comments

  • Be the first to like this

Civilekonomer i norden

  1. 1. Civilekonomer i Norden Allmänna ekonomiska och sociala villkor, löner samt gästmedlemsskap år 2012 Nordiska Civilekonomförbundet - NCF.
  2. 2. Förord Nordiska Civilekonomförbundet grundades 1947 och är en sammanslutning för Nordiska Civilekonomorganisationer. Förbundets ändamål är bl a att främja samarbetet i för medlemsorganisationernas och deras medlemmars gemensamma intressen samt att verka för samarbete mellan ekonomer i de Nordiska länderna. Som en del i förbundets strävan att förverkliga ändamålen utväxlas information om allmänna ekonomiska sociala villkor samt löner i de Nordiska länderna. Samarbetet mellan de Nordiska civilekonomorganisationerna har utvecklats under första hälften av 1990-talet. Arbetsmarknaden för civilekonomer har internationaliserats och många civilekonomer förvärvsarbetar i sina nordiska grannländer. Den som funderar på att söka arbete i ett Nordiskt grannland kan ha hjälp av detta material som ger en översiktlig bild av vilka allmänna ekonomiska och sociala villkor som gäller i Norden. För Civilekonomernas löner i Norden ges en första orientering. Ytterligare information om löner och lönestrukturer kan fås vid direkt kontakt med respektive lands förbund. Hemsida, e-postadresser och telefonnummer anges sist i dokumentet. NCF:s statistikgrupp i juni 2012 Anja Uljas, SEFE, Finland Maria Østerhus Lobo, Econa, Norge Jan Lidström, Civilekonomerna, Sverige Gästmedlemsskap Gästmedlemskap innebär att medlem i någon nordisk civilekonomorganisation skall betraktas som en medlem i organisationen i det grannland där han/hon arbetar. Gästmedlemskapet gäller i 12 månader, men kan förlängas till maximalt 36 månader. Syftet är att utan extra kostnad ge respektive organisations medlemmar en förbättrad service utanför det egna landet. Frågor rörande arbetslöshetskassa ligger utanför gästmedlemskapet. Det är viktigt att du själv ansöker om medlemskap i det nya landets arbetslöshetskassa. Inkomstförsäkring som kompletterar arbetslöshetskassa ingår EJ i gästmedlemsskapet. Medlemsförbund och värdförbund kan upplysa om vad som gäller i respektive land. Hur gör Du för att kunna utnyttja gästmedlemskapet? När du har fått arbete i annat nordiskt land anmäler du detta till din organisations medlemsregister och ber att få en ansökan om gästmedlemskap. Denna fyller du i och sänder tillbaka tilldin egen organisation. Denna översänder din ansökan. Du betalar, under tiden du arbetar i det andra nordiska landet, medlemsavgiften till din egen organisation. Vad får Du ut av gästmedlemskapet? Alla de nordiska civilekonomorganisationer har en väl utbyggd servicefunktion anpassad till respektive lands speciella förhållanden och arbetsrättsliga lagstiftning och tradition. Likheterna är i de nordiska länderna mycket stora.
  3. 3. Du som är gästmedlem i ett nordiskt land, har samma rätt som organisationens egna medlemmar att få medlemsblad, service av annat slag såsom löneförslag och rekommendationer rörande vidareutbildningsmöjligheter. Dessutom har du möjligheter att på lika villkor delta i de yrkesprofessionella aktiviteter som organisationen erbjuder. Vilka organisationer har slutit avtal om gästmedlemsskap? De nationella civilekonomorganisationerna har god kännedom om varje lands särregler och speciella förhållanden. Det är därför en fördel att använda gästmedlemskap vid arbete i Norden. Adresser till organisationerna finner du sist i detta material.  Suomen Ekonomiliitto - Finlands Ekonomförbund-SEFE ry  Econa - Norge  Foreningen af Islandske Ökonomer – FVH  Civilekonomernas Riksförbund, Sverige Innehåll Sida Gästmedlemskap ........................................................................ 3 Arbetsvillkor - privat tjänst ........................................................ 5 Ekonomiska och sociala villkor ................................................. 10 10 Länderöversikter ........................................................................ Kostnads- och köpkraftsjämförelser .................................... Växelkurser ......................................................................... Statistiska definitioner ......................................................... 14 14 14 15 Lönestatistik - Civilekonomer .................................................... Sverige ............................................................................... Danmark ............................................................................. Finland ............................................................................... Norge ................................................................................. 16 17 19 20 Ordlista....................................................................................... 21 Organisationer för civilekonomer i Norden ............................... 19
  4. 4. 4 Arbetsvillkor/Arbeidsvilkår - privat tjänst Finland Sverige Norge Arbetstid, Avtalad/ Lagstadgad Arbeidstid/ Avtalefestet/ Lovmessig Max 40 tim/vecka. vanligen avtalsbundet: 37,5 tim/vecka. Max 40 tim/vecka. Ofta 37,5 tim/vecka. I några avtal kan lokalavdelningen välja förkortad arbetstid i stället för lön. Hovedregel etter loven: Maks 9 timer per døgn, maks 40 timer per uke. Övertidsbestämmelser Overtidsbestemmelser Övertid/dygn - > 8 tim+ 50% - > 10 tim + 100% Övertid/vecka - > 40 tim + 50% - endast då övertidsersättning per dygn inte erhålls. Semester Ferie Semesterersättning Feriepenger Söndagsarbete - arbete utfört på helger + 100 % (förutom eventuell övertidsersättning). En betydande del av högre tjänstemän får ingen övertidsersättning. Lagstadgad - minimum 2 dagar/för varje full kvalifikationsmånad (14 dagar eller minst 35 timmar/månad) - 30 dgr/år om arbetsförhållandet har fortgått minst ett år den 31 mars. Semesterersättning motsvarar semesterlönen och betalas vanligen ut då arbetsförhållandet upphör. Semesterpremie praxis grundar sig på kollektivavtal: i allmänhet utgör den 50% av den utbetalade semesterlönen. Man kan också förutsätta att arbetstagaren återvänder till arbetet efter semestern, men avtalspraxisen varierar. T.ex inom industrin betalas semesterpremie även i samband med semesterersättning om arbetsförhållandet upphör av orsak som inte beror på arbetstagaren. Rätt till ersättning enligt kollektivavtal. Kan avtalas bort och ersättas med högre lön och (vanligen) 5 dagars extra semester. - vanligen kan högst 150 tim allmän övertid tas ut per kalenderår, avtal finns med branschförbund inom om övertid utöver 150 tim. Ersättning (vanligen) per timma - kl 06 -20 mån-fre månadslön/94 - annars månadslön/72. Arbeidstid etter avtale: Vanlig å avtale 37,5 timer per uke Etter loven: Minst 40% tillegg av den vanlige lønnen. Overtidstillegget må utbetales, og kan ikke avspaseres. Etter avtale: Kan avtales høyere overtidstillegg enn det som følger av loven. Det er ikke adgang til å avtale lavere overtidstillegg enn det som følger av loven. Maximalt 200 timmar/år enligt Arbetstidslagen 25 dagar minimum enligt lag. - 28/30 dagar enligt avtal om ej övertidsersättning. Se övertidsbestämmelser. I henhold til ferieloven: 25 virkedager, dvs. 4 uker og 1 dag. Lørdag regnes med som virkedag. Etter enkelte tariffavtaler: 5 uker. - vanligen fast lön + 0,8 % av månadslön per dag för varje betald semesterdag + 0,5 % av variabel lön. - efter att ha slutat i företaget: 4,6 % av fast månadslön + 0,8 % av månadslön per betald innestående semesterdag. Eller - 12 % av intjänad lön vid 25 dagars semesterrätt, vid 30 dagars årssemester 14,4 % Arbeidstaker som fyller 60 år i løpet av ferieåret: 6 ekstra feriedager, dvs. 1 uke. I henhold til Ferieloven Alminnelig prosentsats: 10,2 %. For arbeidstakere over 60 år med rett til en ukes ekstra ferie forhøyes prosentsatsen med 2,3 %. Prosentsatsen er 12,5 %. Arbeidstakere som er omfattet av overenskomst med rett til 5 uker ferie: 12 %. For arbeidstakere over 60 år som er omfattet avoverenskomst med rett til 5 ukers ferie, forhøyes prosentsatsen m 2,3 %, til 14,3 %. Feriepengene skal utbetales den siste vanlige lønningsdag før ferien. Dersom ferie overføres til påfølgende år, utbetales feriepenger for den overførte del når ferien avvikles. Dersom arbeidstaker ikke får avviklet ferie pga. sykdomsfravær eller forelderpermisjon, skal feriepengene utbetales første vanlige lønningsdag etter ferieårets utløp. Dette gjelder bare hvis ferien ikke er overført til neste ferieår. Når en arbeidstaker slutter skal feriepenger for ikke avviklet ferie utbetales ved siste ordinære lønningsdag. Eventuelt utbetaling ved sluttoppgjøret for den del som ikke lar seg beregne innen siste ordinære lønningsdag
  5. 5. 5 Finland Provanställning Prøvetid Sverige Norge I ett arbetsavtal som ingås tills vidare: max 4 månader, eller 6 månader om man har en utbildningsperiod som varar över 4 månader I arbetsavtal som ingås för viss tid och som är kortare än 8 månader får prövotiden högst uppgå till hälften av arbetsavtalets längd. Ingen uppsägningstid används när anställningsförhållandet upphörs på grund av prövotiden. Max 6 månader enligt lag. Uppsägningstid i kollektiva avtal vanligen 1 månad ömsesidigt. Enbart lagen ger två veckors ”uppsägningstid" (underrättelse) för arbetsgivaren – ingen tid angiven för arbetstagaren = du kan berätta idag att du inte kommer i morgon. Prøvetidsansettelse skal avtales skriftlig, og kan ikke være lenger enn 6 måneder. Det er adgang til å forlenge prøvetiden hvis arbeidstaker er fraværende fra arbeidet i prøvetiden, og dette arbeidet ikke skyldes forhold på arbeidsgivers side. Eks på slike fravær er sykdom, permisjon, militærtjeneste mv. Adgangen til å forlenge prøvetiden skal fremgå av arbeidsavtalen. Den totale prøvetid skal ikke overstige 6 måneder. Oppsigelsesfrist i prøvetiden: 14 dager etter loven. Kan avtales lenger oppsigelsesfrist. Uppsägning (A = Anställningstid) Oppsigelse (A = Ansettelsestid) Avtalsfråga i huvudsakligen, men det finns några kollektivavtal som innehåller obligatoriska villkor om uppsägningstid (t.ex. kollektivavtal för finansieringsbranschen) Om ej avtal, lagstadgat uppsägningstider skall följas: Arbetsgivare: A högst 1 år: 14 dagar 1 år < A≤ 4 år: 1 månad 4 år < A≤ 8 år: 2 månader 8 år < A ≤ 12 år: 4 månader 12 år < A: 6 månader Arbetstagare: A högst 5 år: 14 dagar A över 5 år: 1 månad Avtalsfråga. Olika villkor i olika kollektivavtal – dock måste avtalet vara lika eller bättre än lagen. Individuella avtal med bättre villkor tillåtna. Lagen om anställningsskydd Arbetsgivare: Anst.tid < 2 år: 1 månad från datum till och med samma datum. 2 till 4 år: 2 månader 4-6 år 3 månader 6-8 år 4 månader 8-10 år 5 månader Över 10 år 6 månader Arbetstagare: Uppsägningstid 1 månad. Oppsigelsesfristen løper fra den dagen den er avgitt. Lovfestet oppsigelsesfrist Alminnelig oppsigelsesfrist: 1 mnd. Kan avtale lenger frist. Vanlig med 3 mnd. oppsigelsesfrist. Oppsigelse etter ansettelsestid: A i mindre enn 5 år: 1 mnd. (lovens alminnelige frist) A fra 5 til10 år: 2 mnd. A i minst 10 år: 3 mnd. Oppsigelsesfristene gjensidige. Oppsigelsesfrist forlenges når arbeidstaker har vært ansatt i minst 10 år og har høyere alder. Arbeidsgivers oppsigelsesfrist: - 50 år: 4 mnd. - 55 år: 5 mnd. - 60 år: 6 mnd. Ved oppsigelse fra arbeidstaker: minst 3 mnd. oppsigelsesfrist. Oppsigelsestiden kan ikke avtales å være kortere for arbeidsgiver enn arbeidstaker. Oppsigelse fra arbeidsgiver skal være skriftlig. Loven stiller også krav til innholdet i arbeidsgivers oppsigelse. Ingen formelle krav til arbeidstakers oppsigelse, men det anbefales skriftlig oppsigelse.
  6. 6. 6 Sjukersättning Sykepenger - Full lön de 1+ 9 första dagarna om anställningsförhållandet har varat minst en månad, 50% av sin lön i anställningsförhållandet som varat mindre än en månad. - Enligt kollektivavtal /arbetsavtal betalar arbetsgivaren full lön för längre sjukdomstid, vanligen 21-40 dagar. - första dagen är karensdag dvs ingen ersättning. - 80 % av lönen upp till 7,5 basbelopp/år därefter utfyllnad till 90 % dag 15-90. Vilkår for å ha rett til sykepenger: Arbeidstaker må ha vært i arbeid i minst 4 uker. Arbeidsgiver utbetaler sykepenger i arbeidsgiverperioden,16 kalenderdager, beregnet fra og med første hele sykefraværsdag. Folketrygden yter sykepenger etter arbeidsgiverperioden. Arbeidstaker kan motta sykepenger i til sammen 248 dager, i løpet av de siste tre årene. Utgangspunkt: Sykepenger skal utgjøre 100 % av tapt arbeidsinntekt som følge av sykdom. Sykepengegrunnlaget er den inntekt sykepenger skal beregnes etter. Sykepengegrunnlaget kan ikke overstige 6G. 1G tilsvarte 79 216 kr per 01.05.2011. 6G = ca. 475 000 kr. Arbeidstakere med høy lønn vil ikke få dekket 100 % av tapt arbeidsinntekt. Det kan avtales ordninger hvor arbeidsgiver dekker den delen av sykepengegrunnlaget som overstiger 6G. Finland Sverige Norge
  7. 7. 7 Föräldraledighet Fødselspermisjon Mor: Moderskapsledighet 105 vardagar - folkpensionsanstaltens moderskapspenning - enligt kollektivavtal eller annars oftast full lön i 3 månader. Föräldraledigheten 158 vardagar - kan hållas av mor eller far, kan delas upp i perioder, folkpensionsanstaltens föräldrapenning Far: Faderskapsledighet 18 vardagar under högst fyra perioder när som helst under moderskapseller föräldraledigheter + om pappan tar ut åtminstone de 12 sista vardagarna av föräldrapenningsperioden istället för mamman, har han möjlighet att som en direkt fortsättning därpå få förlängd faderskapsledighet i 1-24 vardagar (s.k. pappamånaden) - folkpensionsanstaltens faderskapspenning Vårdledighet tills barnet fyller tre år, kan erhållas av barnets mor eller far. Partiell vårdledighet för att vårda sitt barn till utgången av det andra läsåret i skolan. Mor: i vissa fall havandeskapspenning tidigast 60:e dagen före och längst t.o.m. 11 dagen före beräknad nedkomst. Mor och far: föräldrapenning som betalas av försäkringskassan i 480 dagar, fördelade mellan föräldrarna. 60 av dagarna minst för var förälder. Föräldrapenningen ger knappt 80 procent av den sjukpenninggrun- Foreldrene har rett til permisjon i til sammen 12 måneder. Mor er forpliktet til å ta ut fødselspermisjon de første 6 ukene etter fødsel. Tre uker av permisjonen er også forbeholdt mor i perioden før fødsel. Disse tre ukene tapes dersom mor ikke benytter seg av permisjonen. dande inkomsten. Beräkna: Ta din sjukpenninggrundande inkomst (max 330.000/år). Multiplicera den med 0,97. Multiplicera igen med 0,8. Dela med 365 = högst 701 kr ersättning per dag. Rett til foreldrepenger etter folketrygdloven: Foreldrene må ha vært yrkesaktive med pensjonsgivende inntekt i minst seks av de siste ti måneder. Inntekten må ha vært minst halvparten av 1G på årsbasis. www.forsakringskassan.se I vissa kollektivavtal och individuella anställningsavtal utger företaget löneutfyllnad med 80 procent på den del av ordinarie månadslön som överstiger 7,5 basbelopp för 1, 2 eller 3 månader. Förutsättning är oftast en sammanhängande anställningstid på minst 12 mån samt att allmän föräldrapenning utbetalas samtidigt. Fedrekvoten: Hvis begge foreldrene oppfyller vilkårene for rett til foreldrepenger, er 12 uker av stønadsperioden forbeholdt far. Ved uttak av fedrekvoten får far foreldrepenger, beregnet i forhold til sin egen stillingsdel i opptjeningstiden. Dersom far ikke benytter seg av stønadsperioden forkortes den totale stønadsperiode tilsvarende. Far har også rett til to ukers omsorgspermisjon i forbindelse med fødsel. Denne permisjonen utløser ikke rett til stønad etter folketrygden, og far har heller ikke rett til lønn fra arbeidsgiver. Foreldrepenger beregnes etter inntekten til den av foreldrene som har permisjon. Det ytes ikke foreldrepenger fra folketrygden utover 6G. Arbeidsgiver kan avtale å dekke foreldrepenger for det beløp som overstiger 6G. Studieledighet Studiepermisjon Studieledigheten kan bestå av en oavbruten period eller av flera perioder. Under en femårsperiod kan studieledighet beviljas för högst två år. Anställningsförhållandet fortgår under studieledigheten, men den anställde har inte rätt till lön. Studieledighetslagen ger rätt till tjänstledighet för studier under obegränsad tid. Längre ledighet (mer än en vecka) ska anmälas till arbetsgivaren minst sex mån i förväg. Längre ledighet kräver minst sex månaders anställning. Annars kan arbetsgivaren skjuta på ledigheten upp till sex månader. Återgång till arbete kräver 2 veckors varsel vid upp till ett års ledighet – en månad vid längre ledighet. Foreldrene kan dele opp permisjonstiden i henhold til "tidskontoordningen". Rett til hel eller delvis permisjon i inntil 3 år. Vilkår etter loven: Arbeidstaker må ha vært i arbeidslivet i mer enn 3 år, og vært ansatt i virksomheten i minst 2 år. Krav om at utdanningen er yrkesrelatert ved utdanning utover grunnskole og videregående opplæring. Arbeidstaker har ikke rett til ny utdanningspermisjon før det har gått dobbelt så lang tid som varigheten av forrige utdanningspermisjon. Finansiering må avtales med arbeidsgiver.
  8. 8. 8 Annan ledighet Annen permisjon Bedriva näringsverksamhet För att starta eget företag finns rätt till sex månaders tjänstledighet enligt lag (bedriva näringsverksamhet). Anställd minst sex månader får vid ett tillfälle sex månaders ledighet med tre månaders förvarning. Kan avbryta och återgå i tjänst med en månads varsel. Arbetsgivaren kan vägra om den anställde avser konkurrera eller om väsentlig olägenhet uppkommer. Kan avtales med arbeidsgiver. Finland Pension enligt LAG Lovfestet pensjon Alterneringsledighet är en period om 90-359 kalenderdagar, då anställningsförhållandet ’’ligger i malpåse’. Arbetstagaren får alterneringsersättning (70 % /80% av arbetslöshetsersättning) för tiden. Arbetsgivaren skall för den tid alterneringsledigheten varar anställa en person som är arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå. Sverige Norge Ändringar i arbetspension från och med året 2007 (lag om pension för arbetstagare 19.5.2006/395). Ålderspension är möjlig enligt eget val i åldern 63 – 68 år. Pension intjänas för arbete i åldern 18 – 68 år. Pension intjänas på årsinkomsten enligt en procent som är beroende av åldern (1,54,5%). Pensionsavgiften för arbetstagare (4,1 % / 5,2%) och företagare är beroende av åldern. Pension intjänas även för oavlönade perioder. Inkomsterna justeras med en lönekoefficient, pensionerna med ett pensionsindex. För personer i anställningsförhållande räknas pensionen ut även på det gamla sättet fram till slutet av 2011.. Ett nytt pensionssystem har införts som bygger på livsinkomstprincipen. Avgiften är bestämd. Pensionen beror sedan på hur mycket avgift som betalas totalt, hur länge man arbetar samt samhällsekonomin. Pension utges på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp (2012 = 330.000). Pensionsåldern är flexibel från 61 år. Övergångsregler finns som innebär att det nya och gamla systemet lever parallellt under lång tid. Det gamla systemet innebär i korthet: vid 65 års ålder rätt till ålderspension i form av folkpension (96 % av basbeloppet) och ATP (60% genomsnittet från de 15 bästa inkomståren). Pensionsgrundande lön är max 7,5 inkomstbasbelopp. Mer info på www.pension.nu Det tjenes opp en pensjonsbeholdning fra 13 til 75 år som fordeles ut over antatt forventet levetid når den utbetales. Pension enligt AVTAL Inom privat sektor med kollektivavtal gäller ofta ITP-planen. Den är förmånsbestämd och ger 10 % av slutlönen i pension på lönedelar upp till 7,5 förhöjda prisbasbelopp (26.940 år 2012) och 65% på lönedelar mellan 7,5 och 20 basbelopp. Ny ITP1 (för företag med nytecknat kollektivavtal eller personer födda efter 1979) ger dig ett sparande till pension - sätts in 4,5% av lönen under 7,5 inkomstbasbelopp (34.125) och 30 % av lön däröver. Kollektivavtalade försäkringar som betalas av arbetsgivaren - trygghetsförsäkring för arbetsskada (TFA) - tjänstegrupplivförsäkring (TGL). En obligatorisk tjenestepensjonsordning for alle arbeidstakere, og en avtalefestet pensjon for arbeidstakere omfattet av en tariffavtale. Pension enligt AVTAL/ Pensionsförsäkring Avtalefestet pensjon Andra försäkringar Andre forsikringer Olycksfallsförsäkring och arbetslöshetsförsäkring enligt lag. Arbetstagaren betalar 0,34 % i arbetslöshetsavgift. Rett til permisjon ved pliktig militærtjeneste eller lignende allmenn vernetjeneste. Også rett til noe permisjon ved utføring av offentlige verv, pleie av pårørende, amming, barns/ barnepassers sykdom, og ved religiøse høytider for arbeidstaker som ikke tilhører Den norske kirke. Når kan pensjon tas ut? Fra fylte 62 år, forutsatt at visse vilkår er oppfylt. Ved fylte 67 år kan alle ta ut pensjon etter folketrygden. Vanlige forsikringer i arbeidsforhold: Yrkesskadeforsikring (en lovpålagt forsikring for arbeidsgivere), og ofte en reiseforsikring som gjelder ved reise i forbindelse med jobb. Enkelte bedrifter tegner også egne helse- og behandlingsforsikringer, som har til formål å få arbeidstaker raskt tilbake etter sykdom. Ingen arbeidsløshetsforsikring i Norge, men arbeidstaker har rett til dagpenger utbetalt av folketrygden ved arbeidsledighet.
  9. 9. 9 Naturaförmåner Naturalytelser Anställningskontrakt. Anställningsavtal Ansettelsesavtale - Lunchförmån max 9,30 eur/dag - bilförmån beroende av år då bilen har tagits i bruk och bilens anskaffningspris. - Mobiltelefon: beskattningsvärde 20 eur/mån - Bostadsförmån beroende av bostads läge, skick, byggnadsår eller renoverinsgår, och hyres storlek. - Kan rekvireras från SEFE. Bil: Förmånsvärdet (värde att skatta för) uppgår till ca 20 procent av nybilspriset. Huvudregeln är att förmånstagaren själv ska betala sin privata körning. Helt fri lunch: förmånsvärde ca 1.800 SEK/månad Subventionerad lunch: ca 700 SEK/mån Hovedregel: Naturalytelser er skattepliktige. - Checklista kan rekvireras från Civilekonomerna. Se på www.econa.no Eksempler på goder som er å anse som skattepliktig inntekt: Elektrisk kommunikasjon Avis Bilhold Gratis lunsj Krav på skrifltig arbeidsavtale. Loven inneholder minimumskrav om hva en arbeidsavtale skal inneholde. Arbeidsavtalen skal blant annet inneholde beskrivelse av arbeidet eller arbeidstakers stilling, arbeidsplassen, tiltredelsestidspunkt, oppsigelsesfrister, lønn, arbeidstid og arbeidstidsordninger med mer. Finland Konkurrens-klausuler Konkurranse-klausuler Sverige Norge Av synnerligen vägande skäl som har samband med arbetsförhållandet kan genom ett avtal (konkurrensförbudsavtal) begränsas en arbetstagares rätt att 1) sedan arbetsförhållandet upphört ingå arbetsavtal med någon som utöver ett visst slags näringsverksamhet, yrke eller annan verksamhet som konkurrerar med arbetsgivaren eller att 2) för egen räkning utöva sådan verksamhet. Konkurrensförbudsavtals bindningstid bör i inte överstiga 6 månader, emellertid om arbetstagaren får en skälig ersättning kan tidsbegränsningen avtalas att gälla 12 månader. Giltighetstiden gäller inte ledningen. För att skydda företagshemligheter har en del företag i anställningsavtal med sina anställda infört s k konkurrensklausuler. Någon särskild reglering i svensk lag beträffande dessa finns inte. Konkurrensklausuler skall ej gälla längre än den beräknade livslängden för skyddsvärt know-how. Klausulens bindningstid bör i inte överstiga 12 mån – i många branscher kortare tid. Du bör ha kompensation för lönebortfall den tid konkurrensförbudet gäller Klausulen ska inte gälla om arbetsgivaren säger upp anställningen, inte heller om du sagt upp dig efter avtalsbrott från arbetsgivarens sida. Kontakta Civilekonomernas jour för att diskutera skäligheten av konkurrensklausul och olika utformningar. Formålet med konkurranseklausuler: Hindre ansatte å starte opp/ ta arbeid hos direkte konkurrerende virksomhet, avsløre bedriftshemmeligheter, eller påvirke arbeidsgivers kundekrets. Utgangspunkt: Avtalefrihet. Det kan inngås avtaler med konkurranseklausuler, og partene står fritt ved utformingen av klausulen. Avtaleloven oppstiller begrensning for konkurranseklausuler som er klart urimelig for arbeidstaker. Ingen regler om erstatning når konkurranseklausul gjøres gjeldende. Kan avtales kompensasjon hvis klausul gjøres gjeldende mellom partene. Dette bør være avtalt på forhånd. Lovendring ute på høring, og kan bli vedtatt i løpet av nærmeste tiden.
  10. 10. 10 Konkurs Lönegaranti Enligt lagen om lönegaranti betalar staten (max. 15.200 eur) arbetstagarnas fordringar som grundar sig på arbetsförhållande vid arbetsgivarens konkurs eller betalningsoförmåga. Ansökan om lönegaranti görs på en särskild blankett som fås från arbetskraftsbyrån. Vid konkurs finns statlig lönegaranti om max fyra prisbasbelopp = 176.000 SEK som ger uppsägningslön längst för uppsägningstid som beräknats enligt 11 § lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetsfri uppsägningslön endast om du kan visa att du är arbetssökande vid offentlig arbetsförmedling. Lönegarantin omfattar även innestående semester från de sista två åren. Formålet med konkurranseklausuler: Hindre ansatte å starte opp/ ta arbeid hos direkte konkurrerende virksomhet, avsløre bedriftshemmeligheter, eller påvirke arbeidsgivers kundekrets. Utgangspunkt: Avtalefrihet. Det kan inngås avtaler med konkurranseklausuler, og partene står fritt ved utformingen av klausulen. Avtaleloven oppstiller begrensning for konkurranseklausuler som er klart urimelig for arbeidstaker. Ingen regler om erstatning når konkurranseklausul gjøres gjeldende. Kan avtales kompensasjon hvis klausul gjøres gjeldende mellom partene. Dette bør være avtalt på forhånd. Rekommenderad ingångslön Anbefalt begynnerlønn 2012: 3000 – 3400 eur/mån 2012: 27.000 kr/månad Lovendring ute på høring, og kan bli vedtatt i løpet av nærmeste tiden. Begynnerlønn ligger på over 400 000 kr. per år, i alle sektorer. icke i förmans ställning För mer detaljer och diskussion kontakta: Finland + 358 201299205 (arbetsavtalsrådgivning) Norge + 47 22 82 80 00 Sverige +46 8 556 91 260 (medlemsjouren) eller ombudsman@civilekonomerna.se Ekonomiska och sociala villkor Skattesystem FINLAND SVERIGE Genomsnittsskatten är ungefär 38%. Maximal marginalskatt omkring 60%. Räntor på bostads- och studielån är avdragsgilla i beskattningen. Exempel Ensamstående (utan lån) Årsinkomst 62.500 eur Skatt 24.164eur Moms: 22% (några undantag finns) Kapitalskatt: 29% Skatteregler 2012. Kommunalskatten är omkring 30 % (varierar mellan 28 – 34%). Det är ingen statlig inkomstskatt på beskattningsbar förvärvsinkomst upp till 401 100 kr. Mellan 401 100 kr och 574 300 kr är den statliga skatten 20 procent på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. På den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 574 300 kr är den statliga inkomstskatten 25 procent. Moms: 25 % (20 % av priset) den generella skattesatsen. 12 % (10,71 % av priset) t.ex. livsmedel, hotell- och restaurangtjänster. 6 % (5,66 % av priset) t.ex. dagstidningar, persontransport, böcker För mer information se www.skatteverket.se (Riksskatteverket)
  11. 11. 11 NORGE Skatt 2007 Trygdeavgift av lønnsinntekt 7.8 % Toppskatt Trinn 1 (skatteklasse 1 og 2) - 9 % av inntekt utover kr 400 000 pr år Trinn 2 - 12 % av inntekt utover kr 650 000 pr år Skatt på alminnelig inntekt 28 % Maksimal marginal skattesats på alminnelig inntekt 28 % Flere fradragsmuligheter, herunder minstefradrag, fradrag for betalte renter og gebyrer, særfradrag for alder og/eller uførhet, skattebegrensning for pensjonister, Finnmark og Nord-Troms-fradrag, foreldrefradrag for pass og stell av barn, fradrag for boligsparing for ungdom under 34 år, fradrag for utgifter til reiser mellom hjem og arbeidssted, fradrag for betalt fagforeningskontingent og fradrag for betalt premie for egen pensjonsforsikring, m m. Merverdiavgift (moms) 25 %; 14 % for næringsmidler (for 2008) For ytterligere informasjon se www.skatteetaten.no Gränsgångare – dvs arbetar och bor i olika länder FINLAND SVERIGE NORGE Danmark: se "Deklarationsupplysningar för Öresundspendlare" på www.rsv.se Norge och Finland – se www.skatteverket.se/broschyrer/ www.skatteetaten.no Barnbidrag/Börnetrygd/Barnetrygd FINLAND Till barn under 17år: SVERIGE  1 barn 1200 EUR/år  2 barn 2526 EUR /år  3 barn 4098 EUR /år  4 barn 5916 EUR /år + 2064 EUR/år och barn från femte barnet Ytterligare 559,20 EUR/år per barn för ensamförsörjande Ges för barn under 16 år. Det allmänna barnbidraget är 12.600 SEK per barn och år. Barnbidraget är 1 050 kronor per barn. Hur stort flerbarnstillägget blir beror på hur många barnbidrag du får. 2 barn = 2250; 3 barn = 3754; 4 barn = 5814 etc. Se www.forsakringskassan.se NORGE  Barnetrygd utbetales for barn under 18 år med følgende satser: Ordinær sats pr barn: 970 kr. Finnmarkstillegget pr barn: 320 kr. Svalbardtillegget pr barn: 320 kr. Småbarnstillegg til enslig forsørger: 660 kr. Utvidet barnetrygd til enslig forsørger: 970 kr   I tillegg betales småbarnstillegg til enslig forsørger (kr 660.- pr måned) for barn mellom 0 og 3 år Finnmarkstillegg (kr 320,- pr måned pr barn) betales dersom man bor i Finnmark eller enkelte kommuner i Nord-Troms.  Foreldre med eneomsorgen for barnhar rett til barnetrygd for ett barn mer enn man faktisk har (utvidet barnetrygd). Mer informasjon på www.nav.no
  12. 12. 12 Arbetslöshetsförsäkring / A-kassa/Arbeidsledighetstrygd FINLAND Arbetslöshetskassa Förutsättningar för arbetslöshetsersättning:  anmäld hos arbetsförmedling som arbetssökande av heltidsjobb  medlem i Ingenjörernas, Arkitekternas och Ekonomernas Arbetslöshetskassa under senaste 34 veckor  skall ha arbetat minst 18 tim i veckan under 34 veckor de senaste 28 månaderna före arbetslösheten Arbetslöshetsersättning  består av grunddagpenning på 31,36 EUR/dag samt en inkomstdel som beräknas på lönen av de senaste 34 veckor (45 % av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen om månadslönen är max 3292,80 EUR och 20 % av den del av månadslönen som överstiger 3292,80 EUR )  barntillägget (för barn under 18 år) är 5,06 EUR/dag för ett barn, totalt 7,43 EUR/dag för två barn och totalt 9,58 EUR/dag för tre eller flera barn. inkomstbunden dagpenning kan betalas i högst 500 dagar. Medlem har dock rätt till en ny ersättningsperiod efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret. Förhöjd förtjänstdel till den inkomstrelaterade dagpenningen betalas till en person som före arbetslösheten har arbetat i minst 20 år och som har varit medlem i löntagarkassa i minst 5 år och som dessutom har blivit uppsagd på produktionsmässiga eller ekonomiska grunder. Förhöjd förtjänstdel kan betalas för högst 100 dagar. Den förhöjda förtjänstdelen är 57,50 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. Om månadslönen är större än 3292,80 euro är förjänstdelen 35 procent av den överstigande dagslönen.   SVERIGE Om man ej tillhör A-kassa utgår en statlig grunddagpenning på 31,36 EUR /dag. Arbetslöshetskassan (Kontakta förbundet för ev uppdatering) Villkor för rätt till ersättning:  vara arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete.  vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen  vara medlem i Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, AEA i minst 12 månader  ska senaste året ha arbetat minst 80 timmar i månanden i sex månader eller mer. Varje månad måste innehålla minst 80 timmars arbete. Arbetslöshetsersättningen (Kontakta förbundet för ev uppdatering) Inkomstrelaterad ersättning  är 80% av medlemmens tidigare inkomst. Högsta dagpenning, 680 SEK, betalas ut hela arbetslöshetstiden vid en ersättningsgrundande månadsinkomst på 23.015 SEK eller mer. Ersättning utgår under längst 300 dagar. Arbetslös dag 1-200 = kompensationsnivå: 80 procent - Arbetslös dag 201-300 = kompensationsnivå: 70 procent - arbetslös dag 301- = kompensationsnivå: 65 procent. Föräldrar med barn under 18 år kan få ersättning i 450 dagar. Perioder då du är helt föräldraledig med barn yngre än två år eller då du har hel föräldrapenning för barn äldre än två år är överhoppningsbar. Det betyder att AEA bortser från den föräldralediga tiden när ditt a-kasseärende prövas och istället tittar på hur du arbetat före och efter föräldraledigheten. Om du är föräldraledig på deltid och arbetar 80 timmar i månaden eller mer kan det påverka din a-kassa negativt. Blir du uppsagd är det från a-kassesynpunkt bättre att arbeta heltid eller att vara helt föräldraledig under uppsägningstiden. Medlem har rätt till ny ersättningsperiod efter att ha uppfyllt ett nytt arbetsvillkor Ersättning enligt grundbelopp Medlem måste ha uppfyllt:  ett arbetsvillkor eller  ett studerandevillkor Grundbeloppet består av ett fast belopp på 320 SEK per dag. NORGE Civilekonomernas Inkomstförsäkring (ej för gästmedlem) ger försäkring som ger 80% av lönen upp till 80.000 under högst 120 arbetsdagar vid arbetslöshet. Se www.inkomstforsakring.com Arbeidsledighetstrygd (dagpenger)  Vilkår for å motta dagpenger: Arbeidstaker må ha fått redusert arbeidstiden sin med minst 50 %. Arbeidstaker må ha fått utbetlat minst 1,5 G i siste kalenderår eller minst 3G i de siste tre kalenderårene. Foreldrepenger, svangerskapspenger og svangerskapsrelaterte sykepenger regnes i kravet til minsteinntekt. Krav om å være reell arbeidssøker. Dvs. at man er registrert som arbeidssøker og sender inn meldekort til NAV hver 14. dag. Arbeidstaker kan også ha rett til dagpenger dersom vedkommende er helt eller delvis permittert, etablerer egen virksomhet, er arbeidsløs grunnet konkurs. For mer informasjon www.nav.no
  13. 13. 13 Fackföreningsavgift/Fagforeningskontingent FINLAND SEFE SVERIGE Civilekonomerna NORGE Econa Ordinarie medlem: 204 EUR/år (inkl avgift för A-kassa 78EUR) + medlemsföreningsavgift: 0 – 30 EUR/år       Studerande: ingen avgift Nyutexaminerade (0-6 månader): 60 % rabatt för ett år Pensionär: 15,90 EUR (om varit medlem minst 10 år) + A-kassa-avgift Ordinarie medlem : 273 kr/månad – 3.276 SEK/år Nyexaminerad ordinarie medlem: år 1 & 2 : 169 kr/mån 2.028 SEK/år Studerande, ingen avgift eller 100SEK/år. Arbetslöshetskassan AEA 90 SEK/månad – 1.080 SEK/år Kontingentsatser pr år i NOK - Ordinær kontingent 3120 NOK/år - Utland 1.2076 NOK/år - 1 år i arbeid 1044 NOK/år - 2 år i arbeid 2076 NOK/år - Ektefelle/Samboer 1560 NOK/år - Studenter 250 NOK/år - /Etterutdanning/ 1560 NOK/år - Pensjonist 268 NOK/år Kontingenten er fradragsberettiget inntil kr 2700 pr år. * Magma er foreningens fagtidsskrift Länderöversikter Kostnads- och köpkraftsjämförelser Union Bank of Switzerland (UBS) gör internationella prisjämförelser. Indexeringen sker då med New York som 100. Vi har lånat några jämförelser mellan priser och köpkraft i de nordiska huvudstäderna 2011. Se även app för IPhone: ubs Prices and earnings Priser – not 1 Löner – not 2 Löner netto – not 3 Inhemsk köpkraft – not 4 Stockholm 98,1 101,9 97,2 74,4 Oslo 121,5 116,9 104,8 67,5 Helsingfors 97 87,4 89,5 76,7 Not 1: Kostnad för korg med 122 varor och tjänster exklusive hyreskostnad Not 2: Genomsnittlig bruttolön i 14 olika yrken (få höga befattningar) Not 3: lön efter skatt och sociala avgifter Not 4: Genomsnittlig årlig nettoinkomst delad med kostnad för varukorg exkl hyra Källa: www.ubs.com
  14. 14. 14 Definitioner förbunds privatanställda medlemmar med civilekonomexamen. Lönebegreppet Statistiska mått Med lön avses total månadslön vid heltidsarbete. I svenska lönebegreppet inkluderas fast kontant månadslön , rörlig lön (bonus och provision), naturaförmåner (bil och lunch.) I Norge inngår kun fast lønn og provisjon/bonus. I Danmark ingår inte naturaförmåner i lönebegreppet, men däremot ingår pensionsbidrag (3-10 % beroende på avtal). Mättidpunkt Medellön/Aritmetisk gjennomsnitt Medellönen beräknas i form av aritmetiska medelvärden, dvs summan av lönerna dividerad med antalet löneuppgifter. Undre kvartil/nedre kvartil Den undre kvartilen är den lön där 25 % av lönerna är lägre och 75 % av lönerna är högre. Sverige: september månad Danmark: september månad Norge: Pr 1. september Finland: oktober månad Median Population Övre kvartil Populationen i lönetabellerna för de nordiska länderna utgörs genomgående av respektive Den övre kvartilen är den lön där 75 % av lönerna är lägre och 25 % av lönerna är högre. Medianen är den mittersta lönen i materialet. 50 % av lönerna är lägre och 50 % av lönerna är högre än medianen. Lönestatistik – Privatanställda Civilekonomer i Sverige Löner september 2011 Examensårsvisa månadslöner i ettårsklasser EXAMENSÅR ANTAL -1971 1972-1976 1977-1981 1982-1986 1987-1991 1992-1996 1997-2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Samtliga 16 162 351 700 1202 1702 2080 403 412 427 485 429 467 433 334 383 435 10421 MEDELLÖN 1:A KVARTIL MEDIAN 3:E KVARTIL 58356 56708 56000 55429 52480 49885 44000 40400 37000 37800 35000 34000 32170 30000 28500 26150 25820 42000 74250 72700 68350 70650 67000 61400 54900 49312 44537 45669 42000 39950 37700 34200 33500 29219 28000 54500 SEK 58907 62751 61199 61906 59490 54236 48263 43698 40018 41793 38373 36033 34314 32058 30507 28258 26620 46890 46625 46700 46800 45500 43000 40789 36875 34500 32000 32210 30500 29800 28500 28000 25200 24000 23500 32500
  15. 15. 15 SEFEs löneundersökning, november 2011, heldagsarbete LÖN ENLIGT EKONOMÅLDER, euro / månad (grundlön inkl. naturaförmäner men utan resultatpremie eller bonus) Antal år efter examen F25 Medelsnitt Standardavvikelse 0 3111 711 2700 1 3205 844 2750 2 3304 762 2900 3 3887 1172 3150 4 4013 1270 3320 5 4563 4061 3466 6 4478 1574 3440 7 4730 2347 3505 8 4828 1565 3765 9 4969 1455 3970 10 5136 1905 3970 11 5646 3393 4064 12 5349 1859 4100 13 6141 3390 4443 14 6212 2949 4305 15 6249 2262 4625 16 5976 2587 4277 17 6516 4415 4400 18 6802 3566 4520 19 6626 3787 4340 20 6335 3004 4510 21 6680 5573 4209 22 6016 2661 4443 23 6718 3376 4478 24 7344 4920 4713 25 7005 3781 4562 26 6699 3192 4562 27 6221 2574 4575 28 7626 6727 4334 29 6467 3275 4192 30 6250 3163 4320 31 5703 2225 3970 32 6335 3176 4250 33 6697 4200 4077 34 5776 2688 3994 35 5729 2435 4182 36 5634 2012 4343 37 6446 4110 4003 38 4975 2843 3607 39 6181 3021 4260 40 5764 3059 3620 41 5114 42 5923 Sammanlagt 5462 3156 3700 Median 3020 3040 3203 3630 3800 4200 4300 4235 4630 4755 4657 4850 4920 5350 5435 6020 5270 5595 5951 5700 5520 6020 5466 5606 6057 5950 6155 5538 5780 5300 5265 5646 5440 5327 5020 5070 5500 4853 4020 5635 4800 4657 5700 4700 F75 3370 3500 3700 4368 4449 4795 5050 5177 5500 5760 5808 6370 6020 7160 7018 7305 6995 7220 7910 7872 6860 7544 7020 8165 8865 8090 7855 7513 7523 7880 7875 7188 7000 7020 7045 6628 6840 7180 5534 7494 7320 6270 Antal 121 149 159 403 218 187 185 150 161 149 164 161 165 155 186 167 139 149 133 121 123 123 146 118 122 105 98 107 72 63 70 78 81 83 71 67 53 58 41 26 13 9 3 5153
  16. 16. 16 Norge: Lønnsstatistikk per september 2011 Ordlista/Ordliste Svenska Norska Finska Danska arbetslöshetsförsäkring barnbidrag branschförbund ersättningar försäkringssystem föräldraledighet föräldrapenning arbeidsledighetstrygd barnetrygd bransjeforbund erstatting trygdesystem fødselspermisjon fødselspenger työttömyysvakuutus lapsilisä toimialaliitto korvaus vakuutusjärjestelmä vanhempainloma vanhempainraha arbejdsløshedsforsikring børnecheck brancheforbund erstatninger forsikringssystem barselsorlov forældrepenge/dagpenge havandeskapspenning dagpenger äitiysraha svangerskabspenge/dagpenge knutna knyttet sidottu knyttet
  17. 17. 17 lagstadgat naturaförmåner nyutexaminerad ofullständig oförhindrad semester semesterersättning sjukvård undantag uppsägning lovfestet naturalytelser nyutdannet ufullstendig uhindret ferie feriepenger sykepleie unntak oppsigelse lakisääteinen luontoisedut vastavalmistunut ei täysimääräinen vapaa loma lomakorvaus terveydenhuolto poikkeus irtisanominen lovfæstet personalegoder/løndele nyuddannede ufuldstaendig uforhindret ferie feriepenge sygepleje undtagelse opsigelse Organisationer för civilekonomer i Norden Sverige Danmark Postadress: Civilekonomernas Riksförbund Box 4720 SE – 116 92 Stockholm Econa Postboks 1869 Vika N – 0124 Oslo Besöksadress: Västgötagatan 5 Stockholm Stortingsgata 22 Oslo Kontaktperson i Jan Lidström, förbundssekreterare NCF:s statistikgrupp Maria Østerhus Lobo, leder for fagteamet Telefon: Telefax: E-mail adress: Hemsida: + 46 8 556 91 200 + 46 8 556 91 201 kontakt@civilekonomerna.se http://www. civilekonomerna.se + 47 22 82 80 00 + 47 22 82 80 01 Norge Postadress: Finland Finlands Ekonomförbund Banvaktsgatan 2 SF - 00520 Helsingfors P.O. Box 5184, IS-125 Reykjavik Besöksadress: post@econa.no www.econa.no Foreningen af Islandske ökonomer Banvaktsgatan 2 Helsingfors Kontaktperson i Anja Uljas, utvecklingsdirektör NCF:s statistikgrupp Telefon: + 358 201 299 281 + 354-568-2370 Telefax: E-mail adress: Hemsida: + 358 201 299 229 anja.uljas@sefe.fi http://www.sefe.fi/ + 354-568-8441

×