Ett intensivt år
för Coop Norden
”Grunden är lagd.”
Koncernchef Svante Nilssons
kommentar på sidan 3.


Stora samordnings-...
ÅRET I KOR THET


                                                                 RÖRELSERESULTAT, MSEK               FÖR...
Grunden är lagd
Så är det dags att summera ett mycket      mensamma inköp av dagligvaror, i
intensivt 2003, koncernens and...
Eldsjälar


Coop Marked, en kedja med eldsjälar.
(COOP NORGE)Nyckelvärdet för Coop Marked är service. Därför tog kedjan un...
VISION OCH AFFÄRSIDÉ




            ”En bättre och tryggare vardag genom lönsamma,
VISION      medlemsägda butiker.”
    ...
MARKNAD




Coop först med full integration
i Norden
Fortsatt globalisering skärper                       Leverantörerna b...
Hela den nordiska dagligvarumarknaden är sprungen ur att det funnits fria köp-
män och konsumentkooperativ – men inga rikt...
BILLIGARE OCH
    EFFEKTIVARE LOGISTIK                    Minskade overheadkostnader
    (COOP DANMARK) Coop Logistik har
...
Irma & Irma City


Färdigt och fettsnålt
(COOP DANMARK)Två av de främsta önskemålen hos konsumenterna är fler goda fettsnål...
COOP-KONCERNEN




Stora samordningsfördelar i
Coop-koncernen
Den kooperativa affärsmodellen bygger på att       inom deta...
VARUFÖRSÖRJNING




Varuförsörjningen
– Coop Nordens gemensamma bas
”Coop är Nordens största inköpare av daglig-
varor”, s...
COOPS EGNA VARUMÄRKEN




Coops egna varumärken
är positiva drivkrafter
       GEMENSAMMA
       VA R U M Ä R K E N
      ...
Satsning på gemen-                                bestå av ett begränsat antal varor i strategiskt     Tero
              ...
COOPS BUTIKSKONCEPT




15 koncept i tre länder
 KONCEPT                       INRIKTNING OCH SORTIMENT                   ...
KONCEPT                                    INRIKTNING OCH SORTIMENT                              MÅLGRUPP


  Stormarknade...
EKONOMISKT RESULTAT




Strukturåtgärder gav förbättrat
resultat
Verksamhetsåret 2003 var det första kalender-      KONCER...
2003 I SAMMANDRAG JÄMFÖRT MED 2002                                                               COOP NORDENS INTÄKTER
   ...
EKOLOGISKT RESULTAT




Gemensamma nordiska policies
Gemensamma inköp innebär gemensamma                   Coop till enda ...
COOP BLAND DE BÄSTA PÅ                                                                  EKOLOGISKA LIVSMEDELS ANDEL AV TOT...
SOCIALT RESULTAT




God arbetsmiljö och bra
utvecklingsmöjligheter




Coop Nordens arbetsplatser ska kännetecknas       ...
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Coop Verksamhetsberättelse 2003
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Coop Verksamhetsberättelse 2003

2,181 views

Published on

Coop Dagligvaruhandel är ett affärsområde inom Kooperativa Förbundet (KF). Coop bedriver dagligvaruhandel inom butikskedjorna Coop Forum, Coop Extra, Coop Konsum, Coop Nära samt Mataffären.se och Daglivs

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,181
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
6
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Coop Verksamhetsberättelse 2003

  1. 1. Ett intensivt år för Coop Norden ”Grunden är lagd.” Koncernchef Svante Nilssons kommentar på sidan 3. Stora samordnings- fördelar i Coop-koncernen Varuförsörjningen är Coop Nordens gemensamma bas. Sidan 10–11. Coops egna varumärken är positiva drivkrafter Nu satsar vi på gemensamma varumärken. Sidan 12. 2003 Årsredovisning samt ekologiskt och socialt Försäljning av resultat medföljer som bilaga ekologiska varor minskade användningen av kemiska bekämpningsmedel med 57 000 kg. Sidan 18. 1 VERKSAMHETEN 2003. EKONOMISKT, EKOLOGISKT OCH SOCIALT.
  2. 2. ÅRET I KOR THET RÖRELSERESULTAT, MSEK FÖRBÄTTRAT RESULTAT. POSITIVT KASSAFLÖDE 450 457 Koncernens resultat före skatt var 22 MSEK för 2003 jämfört med 300 255 320 –353 MSEK för 2002, vilket innebär en förbättring om 375 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 457 MSEK, vilket innebar en ökning 150 134 om 348 MSEK jämfört med 2002. Resultatet är belastat med kost- 0 nader av struktur- och engångskaraktär om –553 MSEK och har COOP NORDEN 2003 –150 tillförts totalt 296 MSEK från försäljningen av Margarinfabrikken Svante Nilsson, vd och koncernchef –300 Norge samt intäktsföringen av KFs garanti avseende Coop Sveri- –252 ges resultat 2002. i Coop Norden AB 3 Coop Norden Coop Danmark Coop Norge Coop Sverige Koncernens kassaflöde efter finansnetto förbättrades kraftigt Moderbolag Coop Norden AB + övrigt Vision och affärsidé 5 gentemot föregående år. Det positiva kassaflödet förklaras främst av en lägre bindning i rörelsekapital samt en lägre investeringsnivå. Marknad 6 Varuförsörjningen 10 ÖKAT RESULTAT I DOTTERBOLAGEN Roger Gehrman, Coop Danmark visade en betydande resultatökning jämfört med 2002. Rörelseresultatet före struk- vice vd och chef för varuförsörjningen 11 turkostnader steg med 280 MDKK till 275 MDKK, vilket till stor del förklaras med fjolårets belast- ning för omställningen av Obs! till Kvickly xtra. Samtliga kedjor hade ett resultat på nivå med eller Coops egna varumärken 12 högre än 2002, med störst framgång för SuperBrugsen och Fakta. Fakta växte med totalt 22 butiker och visade en god utveckling både gällande försäljning och Coops butikskoncept 14 resultat under 2003. Ekonomiskt resultat i korthet 16 Coop Norges resultat utvecklades väl i både handels- och industriverksamheten. Rörelseresul- tatet före strukturkostnader ökade från 157 MNOK 2002 till 177 MNOK, (293 MNOK inräknat för- Ekologiskt resultat i korthet 18 säljningen av margarinverksamheten). Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirkelagen, visade för- säljningsökningar jämfört med fjolåret, med undantag av Coop Marked där det sker en reduktion Socialt resultat i korthet 20 av antalet butiker. Coop Sveriges intäkter ökade med 1 procent jämfört med 2002, vilket innehåller en ökning för Vad betyder Coop för dig? 22 Coop Forum och en svag minskning för Coop Konsum, det senare på grund av en reduktion av Ebbe Lundgaard, ordförande antalet butiker. Rörelseresultatet före strukturkostnader ökade med 156 MSEK till 225 MSEK, vilket delvis förklaras av betydande avsättningar till företagets pensionsstiftelse i fjol och försäljning av i Coop Norden AB 23 fastigheter under 2003. C O OP DANM ARK 26 NORDENS STÖRSTA INKÖPARE Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt 27 Att Coop är Nordens största inköpare av dagligvaror ger kunderna ett intressant utbud av varor till bra priser. För att fullt ut använda de möjligheterna har Coop omorganiserat inköps- och kategori- H.C. Madsen, vd i Coop Danmark 28 organisationerna. Den helt integrerade kategoriorganisationen för Nonfood har sitt säte i Köpen- hamn. Kategoriorganisationen för Bygg & Trädgård är placerad i Stockholm och Oslo. Kategorior- C O OP NORGE 29 ganisationen för dagligvaror har sin huvudsakliga placering i Köpenhamn, men har också nationella Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt 30 spegelorganisationer för att säkerställa att de skillnader som ändå finns i marknaderna tillgodoses. Svein Fanebust, vd i Coop Norge 31 ÖKAD SATSNING PÅ GEMENSAMMA VARUMÄRKEN C O OP SVER IGE 32 Coop är det nya nordiska varumärket för standardprodukter med hög kvalitet och lägre pris än andra ledande varumärken. X-tra blir Coops nya gemensamma lågprisvarumärke i Norden. Priserna är Året i korthet ekonomiskt, ekologiskt, socialt 33 bland de lägsta på respektive marknad. Sortimentet kommer att bestå av ett begränsat antal varor Svein E. Skorstad, vd i Coop Sverige 34 i strategiskt utvalda kategorier. Id, ideas daily, är ett nytt varumärke för engångsartiklar, ljus och servetter. Id kommer så små- ningom även att omfatta husgeråd som kastruller, glas, porslin och hemtextil. Tero är Coops egna Styrelse och ledning 35 varumärke för basvaror inom det eltekniska området med ett komplett program av lampor – från vanliga glödlampor och energisparlampor till halogenlampor. Tero-varumärket innefattar även bat- Coop-koncernen 2003 beskrivs i två delar: en terier. verksamhetsberättelse och en separat redovisning av resultatet för 2003. Båda publikationerna speglar GEMENSAMMA POLICIES FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING resultatet i sin helhet – ekonomiskt, ekologiskt och Gemensamma inköp innebär gemensamma krav och därför har Coop Nordens styrelse behandlat socialt. Dessa enheter samt kompletterande uppgif- gemensamma policies på områdena miljö, etik samt produktsäkerhet och hälsa. De bygger på ter finns på: kooperativa värderingar och ger uttryck för höga ambitioner både när det gäller varor och drift. www.coopnorden.com, www.coop.dk, Resultaten ska offentliggöras, som en del av årsberättelsen och på andra sätt. Vi ska ha en stän- www.coop.no och www.coop.se. dig dialog med ägare, konsumenter och andra intressenter för att påverka utvecklingen. FÖR ATT UNDERLÄTTA FÖR LÄSAREN HAR FÖLJANDE FÄRGKODER ANVÄNTS: Nästa redovisning publiceras i mars 2005. NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE Per den 31 december 2003 motsvarade 1 SEK 1,218 DKK och 1,076 NOK. MI M LJÖ ÄRKT Ekonomiskt s s s s Bilaga: Coop Nordens årsredovisning 2003 samt ekologiskt och socialt resultat. TR YCKSAK 341 039 Produktion: Coop Norden AB i samarbete med Intellecta Communication AB. Ekologiskt s s s s Repro och tryck: Fagerblads 2004. Miljömärkt trycksak. Papper: Arctic Silk, Scandia 2000. Socialt s s s s 2 Foto: Magnus Fond, Anders Qwarnström. Illustrationer: Nausikaa.
  3. 3. Grunden är lagd Så är det dags att summera ett mycket mensamma inköp av dagligvaror, i intensivt 2003, koncernens andra verk- Coop Nordens food-organisation. Vi samhetsår och mitt första som vd och fortsätter naturligtvis det strategiska koncernchef för Coop Norden AB. samarbetet med våra finländska kollegor Även om resultatet är en rejäl förbätt- med en gemensam målsättning att öka ring jämfört med föregående år är vi våra samhandelsaffärer. För att korta självklart inte nöjda. Vi känner dock att avstånden och minska vårt totala resan- de flyttade vi också 1 oktober vårt vi har tagit flera steg i rätt riktning. Psy- kologiskt betyder det mycket, inte huvudkontor från Göteborg till Stock- minst för alla duktiga medarbetare, att holm. vi 2003 också når ett plusresultat efter Genom alla dessa åtgärder har vi finansiella kostnader. skaffat oss den organisatoriska plattform Svaga resultat i flera av kedjorna, för som krävs för att vi under åren framöver höga overheadkostnader och stora ska kunna realisera alla de effektiviser- strukturkostnader är förklaringarna till ingar och synergier som vår fusion ger att vi inte når våra resultatmål. möjlighet till. I det korta perspektivet är den lönsamhet som våra ägare ställer ”Vi känner dock att vi har tagit potentialerna störst inom tydliga krav på. Att fusionera tre bolag varuförsörjningen, där vi och samtidigt göra en turn around tar flera steg i rätt riktning. Psyko- nu fullt ut nyttjar hela vår tid. Nu har vi lagt en bra grund och vi logiskt betyder det mycket, inte inköpskraft i förhandling- räknar med att resultaten successivt ska arna med våra leverantörer visa sig under de närmaste 12–18 måna- minst för alla duktiga medarbeta- inom de olika områdena. derna. re, att vi 2003 också når ett plus- vi På lite längre sikt har självklart de största Hårdnande internationell konkur- rens, branschglidning, rollförskjutning- resultat efter finansiella kostnader.” potentialerna i butiksle- ar mellan leverantörs- och detaljistledet; det. Vi är nu i full gång förändringskrafterna i vår bransch är Ser vi däremot till vad vi faktiskt gjort med koncerngemensam affärsutveck- många. Kampen om kunderna blir allt under året har vi anledning att känna ling där konceptutveckling och best tuffare. Efter det vi åstadkommit under viss stolthet. Vi har etablerat en helt ny practice är grundbultar i arbetet. De 2003 står Coop Norden bättre rustat att lednings- och organisationsstruktur och områden vi kommit längst med är stor- bli en av vinnarna i den kampen. är nu en integrerad koncern med bland marknad och stor-supermarket, där vi annat koncerngemensamma funktioner redan i år kommer att kunna se resultat Stockholm i mars 2004 för de strategiska områdena varu- när vi öppnar de första Coop Forum- försörjning, affärsutveckling och IT. stormarknaderna enligt vårt förnyade Parallellt med dessa tunga strukturför- stormarknadskoncept och de första ändringar har vi genomfört kraftfulla vidareutvecklade Coop Extra-butiker- effektiviseringsprogram ute i samtliga na. Hela eller delar av dessa koncept Svante Nilsson tre dotterbolag där det så kallade 2-pro- kommer vi sedan att använda i den fort- Vd och koncernchef centprojektet i det svenska dotterbola- satta utvecklingen av våra kedjor i alla get varit det mest omfattande. Vi har tre länderna. integrerat NAF (Nordiskt Andelsför- 2003 var alltså i första hand ett år av bund), som i nästan nittio år skött den uppbyggnad. Vi fick visserligen ett för- nordiska konsumentkooperationens ge- bättrat resultat men vi har långt kvar till 3
  4. 4. Eldsjälar Coop Marked, en kedja med eldsjälar. (COOP NORGE)Nyckelvärdet för Coop Marked är service. Därför tog kedjan under 2002 fram ett pro- gram för utveckling av medarbetarna – Eldsjälsprogrammet. Ett antal butikschefer får utbildning i de centrala värdena och utvalda strategiska teman. Dessa ”Eldsjälar” får sedan i uppgift att utbilda kedjans övriga butikschefer i de centrala värdena: ”Det vi inte har det skaffar vi”, ”Rätt priser”, ”God och personlig service” och ”Butiken som lokal knutpunkt”. Dessutom får butikscheferna lära sig presentationsteknik och mötesledning. Möjlighet till påverkan och medbestämmande i alla led har varit ett centralt tema i programmet, som fått ett entusiastiskt mottagande med stort engage- mang. Coop Marked är Norges största närbutikskedja och de allra flesta butikerna ligger i glesbygd. 4
  5. 5. VISION OCH AFFÄRSIDÉ ”En bättre och tryggare vardag genom lönsamma, VISION medlemsägda butiker.” I en nyformulerad vision uttrycker Coop Norden sin målbild. Bättre vardag betyder sådant som ett bra utbud, bra priser och god service. Tryggare vardag rymmer sådant som god produktkvalitet, ärlig produktinformation, höga krav på etik, miljö och hälsa. ”Vi ska med motiverade och engagerade medarbetare AFFÄRSIDÉ erbjuda medlemmar och kunder ett brett sortiment varor så att effektivitet, pris, kvalitet, service och omtanke gör vårt erbjudande konkurrenskraftigt.” En ny affärsidé beskriver de viktigaste principerna för hur visionen ska uppnås. FRÅN MEDLEMMAR TILL BUTIK Mer än fem miljoner medlemmar De tre konsumentkooperationerna har drygt fem KONSUMENTFÖRENINGAR miljoner medlemmar. Varje medlem har en röst och representeras genom de nationella förbun- BRUGSFORENINGER SAMVIRKELAG den. Det ger en unik möjlighet till inflytande. De nationella förbunden och brugsforeninger/ samvirkelag/konsumentföreningar FDB i Danmark med 401 brugsforeninger och 1,6 miljoner medlemmar. Coop NKL i Norge med 216 samvirkelag och 0,9 miljoner medlemmar. KF i Sverige med 63 konsumentföreningar och 2,9 miljoner medlemmar. Förbunden och Coop Norden FDB äger 38% i Coop Norden, Coop NKL 20% och KF 42%. Coop Norden och dotterbolagen Coop Norden äger 100% i dotterbolagen Coop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige. Butikerna Coop Danmark driver 1 140 butiker. 463 butiker drivs av 401 brugsforeninger. Coop Sverige driver 398 butiker. Dessutom drivs 679 butiker av DDF eller KF. Coop Norge driver inga butiker men äger koncepten. De 953 butikerna drivs av de 216 samvirkelagen. 5
  6. 6. MARKNAD Coop först med full integration i Norden Fortsatt globalisering skärper Leverantörerna byggde tidigt upp en interna- Traditionella supermarkets står under hård konkurrenstrycket tionell struktur, utifrån krav på effektiv pro- press från olika håll; stormarknader (hyper mar- Tilltagande konkurrens med ökad prispress duktion och låga arbetskraftskostnader. På så kets), stormatbutiker, service-/tillgänglighets- har det senaste decenniet skapat hårt tryck på sätt uppstod ett antal mycket starka internatio- butiker (convenience stores) och lågprisbutiker. högre effektivitet i detaljhandeln. Detta har i nella leverantörer, medan detaljhandeln till Det finns utrymme för traditionella supermar- sin tur drivit på globalisering, teknisk utveck- följd av sin lokala prägel fick en svagare ställ- kets också framöver, men då är läget och den ling och förskjutningen i butiksformat mot ning. lokala konkurrensbilden avgörande. stormarknader och lågprisbutiker. Även kun- Utvecklingen av egna varumärken i detalj- Tillgänglighet har blivit en allt viktigare dernas krav har skärpts – inte minst under handeln ska delvis ses i detta ljus. Att kunna dimension i marknadssegmenteringen vid sidan trycket av den allt starkare konkurrensen från erbjuda kunderna mer prisvärda varor samt att av de traditionella dimensionerna pris och sor- internationella aktörer – både när det gäller förbättra butiksmarginalen är de två främsta timent. Hög tillgänglighet i form av närhet och priser och upplevelser. drivkrafterna bakom den växande andelen egna öppettider motiverar högre priser. Närhet är Detaljhandelsföretagen i Norden verkade butiksvarumärken. Denna dubbla vinst bygger avgörande i val av butik för 54 procent av kun- under lång tid i en tämligen stabil konkurrens- främst på att producentmarginalen och kost- dens val. Sortiment styr 35 procent av valen och situation. Den har nu förbytts, i bitvis drama- naderna för marknadsföring minskar. Varu- låga priser 27 procent av valen. (Se diagram tisk förändring, där det gäller för de gamla aktö- märkesprofileringen får fokus på butikerna nedan.) rerna att utvecklas eller försvinna från scenen. istället för de enskilda produkterna, vilket inne- Många av Coops nuvarande supermarkets Aktörerna formerar sig sedan en tid i gräns- bär att fronten i varumärkeskriget flyttas kommer att utvecklas till service-/tillgänglig- överskridande block och utvecklingen accelere- framåt. Skapandet av Coop som master brand hetsbutiker. Det är en annan affärsmodell, som rar under trycket av nya internationella aktörer speglar detta. Coop kommer att ha en allt star- påverkar både sortiment och driftsformen. som etablerar sig, branschglidning och olika kare närvaro både i butikskoncepten och i de Eftersom tillgängligheten är det avgörande initiativ av befintliga aktörer. Konkurrensen egna varumärkena. behöver man till exempel inte annonsera lika hårdnar dag för dag. Läs mer om Coops varumärkesstrategi på mycket. Annonseringens främsta funktion är att sidan 12. skapa trafik. Både horisontell och vertikal integration Stormarknader är det område där de skandi- Utvecklingen präglas alltmer av integration – Butiksformer i Norden – det handlar naviska marknaderna uppvisar störst likhet. Det horisontell och vertikal. Den horisontella inte- om marknadsanpassning är också det segment, där Coop i nuläget är mest grationen handlar om att aktörer lierar sig med Den nordiska marknaden uppvisar tämligen dominerande med Coop Obs! i Norge, Coop varandra för att få stordriftsfördelar och slag- stora skillnader när det gäller förekomsten av Forum i Sverige och Kvickly xtra i Danmark. kraft. Den vertikala handlar om att eliminera olika butiksformer och i vilken typ av butiker kostsamma mellanled. tillväxten finns. Även om en del av olikheterna Coop Norden är först med en totalintegre- är tämligen låsta av historiska eller geografiska rad nordisk konstruktion och är därmed på- orsaker är trycket stort i riktning mot mark- drivande i utvecklingen, både när det gäller nadsanpassning och harmonisering. horisontell och vertikal integration. Butiker med primärt fokus på lågpris (hard Den horisontella integrationen fortskrider i discount) är ett dynamiskt segment framför allt olika former: fusioner (som i Coop Nordens i Danmark. I Norge står lågprisbutikerna (de KUNDENS VAL AV DAGLIGVARUBUTIK fall), uppköp, allianser och organisk tillväxt. har en mindre aggressiv prisprofil och kallas ICA är ett block som byggts upp via fusioner därför soft discount) för närmare hälften av Lätt att hitta 11% och allianser, medan Axfood/Spar Finland hela detaljhandelsförsäljningen i landet, men Öppettider 15% främst byggts upp genom förvärv. Norges- trots detta är prisnivån genomsnittligt högre än Trivsel 16% Gruppen ingick under året ett samarbete med i övriga Norden. Carrefour och samarbetar också med Spar Fin- Lågprissegmentet är växande också i Sveri- Färskvaror 16% land och danska Dagrofa/Supergros. Den tyska ge. De senaste åren har Netto och Lidl etable- Prisvärt 20% lågpriskedjan Lidl expanderar främst organiskt rat sig där. I Sverige finns också högeffektiva Personal 24% och inledde sin nordiska expansion med att gå storbutikskoncept inom livsmedel med stora Billigt 27% in i Finland 2002. Efter Sverige 2003 står Dan- sortiment, god kvalitet och låga priser. Lanse- mark och Norge på tur 2004. ringen av Coop Extra i Sverige innebär att Sortiment 35% Bakgrunden till den vertikala integrationen Coop ger sig in i detta dynamiska segment av Närhet 54% är att leverantörerna traditionellt haft en orim- stormatbutiker, som kan betraktas som ett 0% 20% 40% 60% ligt hög marginal jämfört med detaljhandeln. kärnområde för Coop. Källa: Supermarket/Sifo Sverige 6
  7. 7. Hela den nordiska dagligvarumarknaden är sprungen ur att det funnits fria köp- män och konsumentkooperativ – men inga riktiga kedjor. Utvecklingen i de tre länderna har inte varit helt identisk, men rör sig sedan ett antal år efter likartade mönster och i samma riktning. MARKNADSBESKRIVNING POSITION MARKNADSANDEL Danmark KONSUMENT- KOOPERATIONENS Snabb integration trots fragmenterad ägarbild I Danmark har konsumentko- MARKNADSANDELAR Danskar är mer traditionella i sitt sätt att handla än sina nordiska grannar vilket upp- operationen en stark ställning AV DAGLIGVAROR muntrar små butiker. Små aktörer präglar också dagligvaruhandeln i Danmark på ett med 26,4 procent av den helt annat sätt än i övriga Norden. Enskilda butiker står för cirka 30 procent av den totala försäljningen med eta- DANMARK totala försäljningen. Den fragmenterade ägarstrukturen har försvårat för stora aktörer blerade kedjor som Kvickly, 26,4% att köpa sig in på marknaden. Det finns också bestämmelser som förbjuder etablering SuperBrugsen och Fakta. Den (26,6) av externt belägna butiker större än 3 000 kvadratmeter, vilket har ytterligare försvårat största konkurrenten är för multinationella företag att bryta sig in och konkurrera med de lokala handlarna. Dansk Supermarked med Från att ha varit fast i en fragmenterad struktur så ökar nu integrationen snabbt i cirka 30 procent av markna- Danmark. De fria handlarna har samlat sig i SuperGros under Dagrofagruppen, där den, och Netto som sin störs- samarbetet snabbt fördjupats och där man nu talar om gemensamma detaljhandels- ta kedja. koncept. Norge KONSUMENT- KOOPERATIONENS Lågpriskoncepten dominerar – men högsta prisnivån i Norden I Norge har konsument- MARKNADSANDELAR Strukturomvandlingen i Norge framtvingades initialt av Rema- och Rimibutikernas fram- kooperationen 23,8 procent AV DAGLIGVAROR gångar. För att stärka sin konkurrenskraft tvingades de andra aktörerna till olika samar- av marknaden. Koncepten beten, inom och utanför landets gränser. Hakon Gruppen fusionerades med svenska omfattar allt från smålivsbuti- NORGE ICA. Sedan köpte Ahold in sig i detta år 2000. ken Coop Marked till lågpris- 23,8% Norge har etableringsstopp för stormarknader sedan 1998 och därför är antalet butiken Coop Prix. Den (24,3) stormarknader lägre än i de övriga nordiska länderna. Detta, samt Norges topografi, främsta konkurrenten i gör att mindre butiker dominerar. Däremot innebär fokuset på pris att det är svårt att Norge är NorgesGruppen driva butiker som en liten aktör, eftersom kostnadseffektiviteten då blir sämre. med 34 procent. I Norge står lågprisbutikerna för nästan hälften av den totala försäljningen i landet. Trots detta har landet generellt sett en hög prisnivå. Mot den bakgrunden är konsu- menterna ovilliga att betala ytterligare prispremium för smalare koncept. Sverige KONSUMENT- Nya aktörer skärper konkurrensen KOOPERATIONENS I Sverige står konsument- MARKNADSANDELAR I Sverige har samarbetet mellan de fria handlarna successivt breddats och fördjupats. kooperationen för 18,1 pro- AV DAGLIGVAROR Exempelvis har ICA sitt ursprung i fria handlares samverkan och Axfood samarbetar cent av dagligvarumarkna- med en betydande del av Sveriges fristående handlare. Marknaden i Sverige präglas av den. Stormarknadskonceptet SVERIGE relativt få aktörer. En viktig händelse under senare år är Aholds inträde i ICA där dock Coop Forum och supermar- 18,1% butikerna fortfarande ägs av de enskilda handlarna. ketkedjan Coop Konsum är (18,5) Till skillnad från de andra skandinaviska länderna råder inga generella etablerings- väl spridda och har en god hinder i Sverige. Tvärtom bistår lokala politiker lågprisbutiker att etablera sig som en position. Den främsta kon- konkurrenspolitisk åtgärd. Lågprisaktörer har funnits länge, men lågprissegmentet bör- kurrenten är ICA med 37 pro- jar först nu – i och med inträdet av nya internationella aktörer – att få en mer fram- cent av marknaden. trädande plats i marknadsbilden. Stormarknads- och storbutikssegmentet är expan- sivt. Renodlingen av koncept och varumärken har kommit långt i Sverige. 7
  8. 8. BILLIGARE OCH EFFEKTIVARE LOGISTIK Minskade overheadkostnader (COOP DANMARK) Coop Logistik har genomfört en omfattande analys av lagret och distributionssyste- (COOP SVERIGE) Våren mets placering. Nonfood kommer i 2003 startades ett projekt fortsättningen att distribueras från som ska minska de cen- Odense, torra varor från Albert- trala kostnaderna i Coop slund, Vejen, Vejle och Aalborg, Sverige. Projektet har det och färskvaror från Hasselager och tuffa, men realistiska Brøndby. Distributionen från målet att få ner overhead- Christianfeld Mejericenter har pla- kostnaderna till 2 procent cerats under Hasselager, som där- av omsättningen senast med blir Nordeuropas största 2005. Då ska kostnader- centrum för färskvaror. Omlägg- na för verksamheten i ningen av mjölk- och köttdistribu- leden bakom butik och tionen, effektiviseringar i alla led, terminal ha minskat med en engagerad insats från våra i storleksordningen 500 medarbetare och minskad sjuk- miljoner kronor. frånvaro gav upphov till stora Den kraftiga ned- besparingar, som resulterade i åter- dragningen är nödvändig betalningar till butikerna. när nu konkurrensen inom dagligvaruhandeln hårdnar och prisfrågorna Coop Sveriges nya lokaler i Solna. LAGRET I BODØ LÄGGS NER hamnar allt mer i fokus. OCH ERSÄTTS AV NYTT LAGER Kunder och medlemmar FÖR FRUKT OCH GRÖNSAKER kräver konkurrenskraftiga priser, hög kvalitet Tyngdpunkten i besparingarna ligger på perso- (COOP NORGE) Styrelsen för Coop och god service. För att kunna erbjuda det på nalkostnaderna. Coop Sverige i det närmaste Norge fattade 2003 beslut om ned- sikt måste Coop Sveriges verksamhet effektivi- halverar antalet medarbetare i den centrala läggning av lagret i Bodø den 1 seras. organisationen. Många tunga beslut om upp- februari 2004. Samtidigt kommer Under sommaren och hösten 2003 ifråga- sägningar har därför varit nödvändiga. En ökad ett mindre lager, med cirka sju sattes alla rådande strukturer och aktiviteter. samordning av verksamheter inom Coop-kon- anställda, att byggas upp för distri- Målet var att hitta ett förenklat och mer kost- cernen bidrar också till att sänka kostnaderna bution av frukt och grönsaker inom nadseffektivt arbetssätt för att skapa en service- liksom en effektivisering av marknadsföringen. Bodøs närområde. Övriga funktio- organisation med ett kraftfullt marknadsfokus, Dessutom innebär servicekontorets flytt till nya ner vid lagret i Bodø förs över till en organisation som tydligt sätter kunder och lokaler att hyreskostnaderna sänks. Tromsø och Trondheim. butiker i centrum. EFFEKTIVISERING AV TERMINALSTRUKTUREN (COOP SVERIGE) Coop Sverige har tagit steget mot en mer storskalig och effektiv varuhan- tering genom att verksamheten vid distribu- tionsterminalerna koncentreras till färre enheter. Vi får större och mer specialiserade terminaler. Större terminaler gör det möjligt att ta emot större volymer från leverantörerna vil- ket ger bättre inköpspriser. Kostnaderna i hanteringen sjunker. Dessutom kan servicen till butikerna förstärkas. På sikt ger rationa- liseringen också förutsättningar för invest- eringar i arbetsmiljö och ergonomi. Effektiviseringen av terminalstrukturen genomförs framförallt under 2004. När den vunnit genomslag förväntas den ge en årlig besparing på cirka 40–60 MSEK. 8
  9. 9. Irma & Irma City Färdigt och fettsnålt (COOP DANMARK)Två av de främsta önskemålen hos konsumenterna är fler goda fettsnåla matvaror och fler sunda och välsmakande färdigrätter. Irma, som grundades 1886 och är världens näst äldsta dagligvarukedja, visade att kedjan fort- farande står för det som är nytt och innovativt. I samarbete med det lilla, moderna mejeriet Thise presenterade Irma världens fettsnålaste mjölk, ”Jersey Promille Skummet Mælk”, med endast 0,05 procent fett. Kombinationen god smak och låg fetthalt gjorde mjölken till en försäljningsframgång. Irmas nya koncept för servicebutiker, Irma City, lockar till sig ständigt fler kunder genom att erbju- da snabbmat med hög kvalitet, ett attraktivt sortiment och en prispolitik som är mycket konkurrens- kraftig jämfört med övriga servicebutiker. Irma City finns nu på tre olika platser i Köpenhamn. 9
  10. 10. COOP-KONCERNEN Stora samordningsfördelar i Coop-koncernen Den kooperativa affärsmodellen bygger på att inom detaljhandeln. Genom att slå samman fördelar arbetar vi för att skapa gemensamma det finns stora vinster att hämta i samverkan. dagligvaruhandeln i de tre skandinaviska konsu- processer och arbetsmetoder. När det gäller Coop Norden bär syn för sägen. Redan under mentkooperationerna skapades Nordens störs- affärsutveckling handlar det om att bygga det 2002 – koncernens första år – beräknades sam- ta dagligvaruföretag med goda möjligheter att gemensamma varumärket och våra egna varu- verkansvinsterna till 367 MSEK. Under 2003 inte bara möta de internationella storkonkur- märken, att utveckla kedjekoncept och att lära gav samverkan 483 MSEK. Sedan fusionen har renterna utan också att ta ledarskapet på många av varandra i arbetet med best practise. På lång alltså cirka 850 MSEK kunnat utvinnas genom områden. Syftet med Coop Norden är att för- sikt finns de allra största samverkansfördelarna synergier. Detta har så långt ännu inte kunnat bättra kund- och medlemserbjudandet och öka här. I det kortare perspektivet är det inom varu- slå igenom i form av sänkta priser i stor skala, intjäningsförmågan genom att utnyttja kon- försörjning som de största synergierna finns. men har gjort det möjligt för Coop att bibehålla cernens storlek och alla de kunskaper som finns Coop-koncernen har genom sina stora inköps- sin marknadsposition och stärka konkurrens- i de fusionerade företagen. Därför har Coop volymer redan kunnat få gynnsamma ramavtal kraften. Och det är bara början. Norden nu byggt upp gemensamma funktioner hos branschens stora leverantörer. Inköpspri- Coop-koncernen skapades för att möta för Varuförsörjning, Affärsutveckling och IT. serna har kunnat sänkas med mellan 5 och 25 utvecklingen i dagligvaruhandeln i Europa med IT-investeringarna är fortsatt höga och för procent. allt större aktörer i såväl leverantörsledet som att kunna åstadkomma besparingar och andra 10
  11. 11. VARUFÖRSÖRJNING Varuförsörjningen – Coop Nordens gemensamma bas ”Coop är Nordens största inköpare av daglig- varor”, säger Roger Gehrman som är chef för ”Det är mycket som Coop Nordens varuförsörjning. ”Det skapar stora möjligheter att erbjuda våra kunder ett förenar kunderna i intressant utbud av varor till bra priser. För att vi fullt ut ska kunna använda de möjligheterna Danmark, Norge och kräver det att vi samordnar vårt inköpsarbete så långt som möjligt. Det handlar om att har- Sverige, men det finns monisera vårt utbud och ta bort onödiga skill- nader mellan länderna samtidigt som vi behål- också en del som skiljer. ler de olikheter som är viktiga på respektive marknad. Det är mycket som förenar kunderna Vi har organiserat våra i Danmark, Norge och Sverige, men det finns också en del som skiljer. Vi har organiserat våra inköps- och kategori- inköps- och kategoriorganisationer så att de fokuserar på samordning och harmonisering organisationer så att de men ger utrymme för de nödvändiga olik- heterna.” fokuserar på samordning ”Vårt gemensamma varuförsörjningsarbete har några viktiga grunder”, fortsätter han. ”Den och harmonisering men första är satsningen på egna varumärken som skapar både stora inköpsvolymer och synergier ger utrymme för de nöd- när det gäller utvecklings- och marknadsför- ingskostnader. Den andra är en gemensam Roger Gehrman, vice vd i Coop Norden och chef för varuförsörjningen. vändiga olikheterna.” metodik när vi bygger upp våra sortiment för att maximera harmoniseringsmöjligheterna. Den tredje är våra gemensamma policies när det gäller miljö, etik samt produktsäkerhet och tionsmönstren, som måste speglas fullt ut i antal områden som förpackningar och upp- hälsa. De är en förutsättning för harmoniserade Coops erbjudande. handling av tryck och papper. Nu samordnas sortiment och större inköpsvolymer inte minst insatserna område för område, till exempel inom livsmedelområdet.” Nonfood butikshyllor, frysdiskar och kundvagnar men En helt integrerad funktion med säte i Köpen- också tjänster som el, telekommunikation och hamn sköter koncernens alla inköp av nonfood, försäkring. COOP NORDENS VARU- förutom de som gäller Bygg & Trädgård. Mark- FÖRSÖRJNING BESTÅR AV: naden för nonfood inom dagligvaruhandeln är Gemensam speditionsorganisation växande och ett prioriterat område i koncernen. Samordningsarbetet fortsätter i koncernen. Ett Food Här utvecklas också en rad egna varumärken. exempel är logistikområdet. Där har vi börjat Detta är kategoriorganisationen för daglig- med ett antal gemensamma nyckeltal för att varor och har sin huvudsakliga placering i Bygg & Trädgård kunna jämföra de olika verksamheterna och Köpenhamn, men det finns också nationella Ett segment där Coop Norden är stora i Norge kunna införa bästa praxis tvärsöver. Alla inflö- spegelorganisationer för att säkerställa att de och Sverige. Funktionen är helt integrerad och den till Skandinavien kommer att samordnas i skillnader som finns i marknaderna tillgodo- är placerad i Stockholm och Oslo. en gemensam speditionsorganisation. ses. Dagligvaror är Coops kärnverksamhet och det vi gör här är helt avgörande för vår lång- Indirekta varor siktiga framgång. Det handlar både om exter- Funktionen köper in alla produkter, varor och na märkesvaror och egna varumärken. När det tjänster som inte säljs vidare till kunderna. gäller märkesvaror gäller det att samordna så Också här gäller det att samordna och effekti- mycket som möjligt av sortimenten och för- visera inköpen inom och mellan marknader handla fram gemensamma nordiska inköps- och koncept för att skapa stora inköpsvolymer avtal med bättre villkor. På livsmedelsområdet och därigenom kunna sänka kostnaderna. Stora finns det dock nationella skillnader i konsum- besparingar har redan kunnat uppnås på ett 11
  12. 12. COOPS EGNA VARUMÄRKEN Coops egna varumärken är positiva drivkrafter GEMENSAMMA VA R U M Ä R K E N Coop Nordens egna varumär- ”Våra egna varumärken ken bygger på och utvecklas med fokus på kundernas önske- ska fortsätta att vara mål och köpbeteende. Konsu- mentkooperationen har genom positiva drivkrafter för att åren utvecklat en allt större kun- skap om vad kunderna efterfrå- skapa bättre alternativ gar. Med den som grund har vi identifierat och framgångsrikt för konsumenterna och kunnat fylla luckor inom olika varukategorier och på det sättet en mer effektiv livsmedels- bidra till ett starkare erbjudan- de till våra kunder. industri och handel.” Pris är en viktig dimension, men det finns andra. Genom Änglamark (Sverige), Natura på livsmedel kombinerar vi ett stringent lön- Økologi (Danmark) och Coop samhetstänkande med lika stringenta krav på Natur (Norge) har vi snabbare produktkvalitet. Miljö- och kvalitetssäkring – drivit fram ekologiska alternativ det vi kallar ”varusäkring” – är en förutsättning inom en rad kategorier. På andra för egna varumärken. Varusäkerheten är av tra- områden har vi genom innova- dition mycket hög i hela den nordiska koope- tionskraft blivit marknadsledare rationen och den säkerställdes tidigare i Dan- – till exempel när det gäller färsk mark i det egna Laboratoriet och i Sverige i färdigmat eller genom att vara de Coop Provkök. Varusäkringen drivs nu utifrån första att lansera en helt ny och en gemensam miljöpolicy, fortsatt höga krav efterfrågad produkt – Quorn – i och gemensamma styrande principer. Vi arbe- Sverige. Med lågprismärken i tar efter producentansvarsprincipen och är respektive land har vi levt upp hårda kravställare på leverantörerna när det gäl- till löftet att kunna erbjuda våra ler varusäkerhet. För att säkerställa leverantö- kunder bra varor till lågt pris. rernas varusäkring kommer vi att använda Löftet lever kvar – nu förstärkt externa experter. med ett nytt gemensamt varu- märke – X-tra, som också säljs av Stor satsning på egna varumärken den finska konsumentkoopera- inom nonfood tionen. När det gäller utvecklingen av egna varumär- Kunderna väljer. De kom- ken inom nonfood är potentialen mycket stor. mer aldrig vilja ha enbart våra Här finns möjligheter att gå hela vägen till pro- egna varumärken, men de vill ha ducent och skapa egna varumärken och därmed ett stort och mångfacetterat eliminera fördyrande mellanled. Eftersom pro- utbud. Det kommer vi att fort- duktområdet är mycket heterogent handlar det sätta bidra till. Våra egna varu- om ett successivt arbete. Under 2003 lansera- märken ska fortsätta att vara des varumärket Tero för glödlampor och i bör- positiva drivkrafter för att skapa jan av 2004 lanserades id, ideas daily, för ljus, bättre alternativ för konsumen- servetter och engångsartiklar. Ett antal nya terna och en mer effektiv varumärken inom olika områden kommer suc- livsmedelsindustri och handel. cessivt att lanseras under 2004. Målet är att egna varumärken ska utgöra en Lönsamhet och varu- betydande andel av Coops sortiment inom säkring ledstjärnor för nonfood inom en inte allt för avlägsen framtid. livsmedel De är också ett medel att förstärka butiks- När det gäller egna varumärken profilerna. 12
  13. 13. Satsning på gemen- bestå av ett begränsat antal varor i strategiskt Tero utvalda kategorier. Varumärket introduceras suc- Under 2002 utvecklade Coop ett eget varumär- samma varumärken cessivt för kunderna och samtidigt kommer Blå- ke för basvaror inom det eltekniska området – Coop vitt i Sverige, Godt kjøb i Danmark och XP i Tero. Tero har fått sitt namn från terotechnolo- Coop är det nya nordiska varumärket för pro- Norge successivt bytas ut mot X-tra eller Coop. gy, en vetenskap som omfattar funktionsduglig- dukter med hög kvalitet och lägre pris än andra X-tra uppfyller Coops högt ställda krav på kva- het och pålitlighet både när det gäller mänskli- ledande varumärken. Produkterna kommer att litetssäkring. X-tra kommer även att finnas i en ga behov och tekniska prestanda. Under förra säljas i kooperationens butiker och stormarkna- del av den finska kooperationens butiker. året lanserades ett komplett program av Tero- der i Danmark, Norge och Sverige och även i lampor – från vanliga glödlampor och energi- finska kooperationens butiker. I Sverige innebär Id sparlampor till halogenlampor. Lamporna ersät- det att Signum kommer att byta namn till Coop. I början av februari 2004 lanserade Coop Nor- ter det gamla sortimentet av lampor i Danmark, I Norge konverteras det norska varumärket den ett nytt varumärke bland annat för en- Norge och Sverige. Tero-varumärket har varit Coop till den nya nordiska Coop-designen. I gångsartiklar, ljus och servetter. Id kommer så framgångsrikt och kommer att byggas ut inom Danmark införs Coop som ett nytt märke. småningom även att omfatta husgeråd som andra generiska kategorier, till exempel batteri- kastruller, glas, porslin och hemtextil. er och verktyg. X-tra Produkterna är Svanen-märkta och priset lig- X-tra är Coops nya gemensamma lågprisvaru- ger under märkesleverantörernas och kvaliteten märke i Norden och priserna är bland de lägsta är jämförbar eller högre. på respektive marknad. Sortimentet kommer att Nationella varumärken det nya nordiska lågpriskonceptet X-tra. Coop- N AT I O N E L L A V A R U M Ä R K E N produkterna är omsorgsfullt utvalda och håller Danmark Coop Danmark minst lika hög kvalitet som andra kända varu- Coop Danmark har en lång rad egna varumär- märken, men till lägre priser. Coop Natur är ett ken, men det är särskilt fem som profileras eget märke för ekologiska produkter med hög starkt och som är populära hos konsumenter- kvalitet. Alla Coops Naturprodukter har god- na. Under varumärket Bluecare marknadsförs känts av Debio och bär Ø-märket, som är en varor för tvätt och rengöring. Minirisk är en garanti för ekologisk produktion. serie rengörings-, baby- och hygienprodukter samt blöjor, som minimerar risken för allergi Coop Sverige och skonar överkänslig hud. Natura Økologi är Coop Sverige har tre egna varumärken. Blåvitt Coops ekologiska varumärke i Danmark. lanserades redan 1979 som ett lågprismärke Danefrost är Danmarks största märke för djup- och ersätts nu av X-tra. Signum-produkterna fryst. Danefrost kommer successivt att bytas ut har samma höga kvalitet som andra ledande Norge Sverige mot Coop. Friends är ett märke för barn- och varumärken men till ett lägre pris. Signum fasas babykläder, blöjor och annat för barn i åldern ut under två år och ersätts av Coop. Änglamark 0–4 år. är det ledande svenska miljövarumärket. Samt- liga livsmedelsprodukter är KRAV-märkta, Coop Norge förutom vissa charkprodukter, där nitrit tillsätts Varumärkena Danefrost i Danmark, XP i Coop Norge har tre plattformar för egna varu- av hälsosäkerhetsskäl. Kaffe, te, chokladkaka Norge och svenska Blåvitt och Signum kom- märken. XP är Coops lågpriskoncept i Norge och kakao är dessutom Rättvisemärkta. mer att ersättas med de gemensamma Coop och det kommer under 2004 att ersättas med och X-tra. 13
  14. 14. COOPS BUTIKSKONCEPT 15 koncept i tre länder KONCEPT INRIKTNING OCH SORTIMENT MÅLGRUPP Närbutiker Kedja med lokala minimarknader över hela Familjer och hushåll som handlar i lokalområdet. Danmark. De flesta butikerna håller öppet alla dagar i veckan. Aktuellt sortiment med färskvaror. Kedjechef: Preben Jensen Personlig service och flera extra servicefunktioner, Antal butiker: 339 t.ex. post. Närbutiker, oftast på mindre orter. De här butiker- Familjer och hushåll som handlar i lokalområdet. na har den minsta golvytan, men ändå ett aktuellt Kedjechef: Preben Jensen utbud med färskvaror och löpande nyheter inom Antal butiker: 79 nonfood. * Norges största närbutikskedja med starkt fokus på Lite äldre människor samt familjer med starka personlig service och lokal anpassning. Sortimen- rötter i lokalmiljön. Kedjechef: Per Jakobsen tet täcker vardagsbehovet av dagligvaror och Antal butiker: 386 utvalda produkter inom nonfood. Supermarkets Danmarks största stormarknadskedja med fokus Kvalitetsmedvetna konsumenter med höga krav på färskvaror, god kundservice och ett aktuellt på varorna, både när det gäller säkerhet och Kedjechef: Nick Bigler varuutbud. matglädje. Antal butiker: 283 Stor- och minimarknader, främst i Storköpenhamn. Moderna och kvalitetsmedvetna storstadskonsu- Kvalitetsprodukter, god service och attraktiva menter, med intresse för nya trender, gastronomi, Verkställande direktör: butiker. Har ett brett sortiment och en stor mark- ekologi och djurens välfärd. Singlar i alla åldrar. Alfred Josefsen nadsandel inom ekologiska varor. Antal butiker: 64 * Norges största stormarknadskedja Coop Mega är Flerpersonshushåll, med eller utan barn, som vill matvarubutiken som har specialiserat sig på ha ett varierat sortiment och bra matvaror. Kedjechef: Wenche Løvland mattips och recept. Antal butiker: 157 Sveriges största integrerade dagligvarukedja. Människor med moderna värderingar. Primärt Kedjan har ett av Europas bredaste utbud av 35–50 år, men också fokus på 15–35 år. ekologiska produkter och ledstjärnan i verksam- Kedjechef: Thomas Evertsson heten är matmästeri och ekologi. Antal butiker: 342 Under året har utvecklingsarbetet med den nya Konsumenter med behov att storhandla – fler- storbutikskedjan Coop Extra fortsatt. Coop Extra personshushåll och barnfamiljer. ska, genom en kunnig och engagerad personal, vara Kedjechef: Thomas Evertsson ortens bästa matbutik – genom att erbjuda extra bra Antal butiker: 13 priser på ett varuutbud som passar storköpskunden. 14
  15. 15. KONCEPT INRIKTNING OCH SORTIMENT MÅLGRUPP Stormarknader/Varuhus Toppmoderna varuhus med aktuellt sortiment av Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter nonfood och stort kvalitetsutbud av färskvaror. från ett stort geografiskt område. Kedjechef: Michael Thurau Finns i Danmarks största städer. Antal varuhus: 14 Varuhus som är primära inköpsställen både för Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter Kedjechef: Michael Thurau dagliga inköp och storköp. Stort sortiment med med intresse för god mat. Antal varuhus: 73 färskvaror och nonfood. * Coop Obs! är Norges enda landsomfattande Barnfamiljer och vuxenhushåll. Tillförordnad kedjechef: stormarknadskedja, med allt från dagligvaror till Tom Hermansen kläder och sportutrustning. Antal butiker: 21 * Coop Obs! Bygg är Norges första och hittills enda ”Gör-det-själv”-kunder och konsument- aktör på gör-det-själv-marknaden, med ett renod- marknaden. Kedjechef: Josef Gimsøy lat konsumentkoncept, stora rationella butiker Antal butiker: 14 och fasta låga priser. Coop Forum – Sveriges största stormarknadskedja Två- eller flerpersonshushåll som vill handla erbjuder den bredaste kombinationen av daglig- rationellt och prisvärt. Kedjechef: Hans Johansson varor, specialvaror och Bygg & Trädgård. Antal butiker: 43 Lågprisbutiker Lågprisbutiker över hela Danmark. Sortimentet Unga familjer med många järn i elden, singel- består av färskvaror, specerivaror m.m. Butiker för hushåll med snabba småinköp och livsnjutare som Verkställande direktör: billiga och snabba kvalitetsinköp. inte vill lägga ner så mycket tid på att handla. Claus Jensen Antal butiker: 266 * Lågprisbutiker över hela Norge, med alla dagliga I första hand barnfamiljer och ungdomar som hushållsvaror till låga gula priser hela året. håller på att etablera sig. Kedjechef: Aud Lundstad Antal butiker: 325 * Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 953 butikerna drivs av 216 samvirkelag. 15
  16. 16. EKONOMISKT RESULTAT Strukturåtgärder gav förbättrat resultat Verksamhetsåret 2003 var det första kalender- KONCERNENS KASSAFLÖDE efter finansnetto för- COOP NORGES RESULTAT utvecklades väl i både året där gemensam drift omfattar tolv månader bättrades kraftigt gentemot föregående år. handels- och industriverksamheten. Rörelse- i Coop Norden-koncernen. Det positiva kassaflödet förklaras främst av en resultatet före strukturkostnader ökade från Det ekonomiska utfallet av verksamhetsåret lägre bindning i rörelsekapital samt en lägre 157 MNOK 2002 till 177 MNOK, (293 2003 präglas av blandade resultat inom butiks- investeringsnivå. Koncernens likvida medel MNOK inräknat försäljningen av margarin- driften, samt av betydande satsningar på struk- vid årsskiftet uppgick till 1 812 MSEK (898 verksamheten). Samtliga butikskedjor, som turåtgärder för att dra fördel av de möjligheter MSEK). Av koncernens totala checkräk- drivs av samvirkelagen, visade försäljningsök- som den nordiska samordningen syftar att ge ningskredit om 3 840 MSEK, var endast 36 ningar jämfört med fjolåret, med undantag av upphov till. Utöver koncerngemensamma MSEK (830 MSEK) utnyttjade den 31 decem- Coop Marked där det sker en reduktion av struktursatsningar har stora effektiviserings- ber 2003, vilket förklaras av det positiva kassa- antalet butiker. program ägt rum inom Coop Sverige. flödet. COOP SVERIGES INTÄKTER ökade med 1 procent Driften i Kvickly xtra, Kvickly, Coop Kon- COOP DANMARK VISADE en betydande resultat- jämfört med 2002, vilket innehåller en ökning sum och Coop Forum genererade inte förvän- ökning jämfört med 2002. Rörelseresultatet för Coop Forum och en svag minskning för tade resultat, medan däremot övriga kedjor har före strukturkostnader steg med 280 MDKK Coop Konsum, det senare på grund av en överträffat förväntningarna. till 275 MDKK, vilket till stor del förklaras reduktion av antalet butiker. Rörelseresultatet RÖRELSENS INTÄKTER ÖKADE med 2,5 procent med fjolårets belastning för omställningen av före strukturkostnader ökade med 156 MSEK jämfört med 2002 till 86 054 MSEK. Justerat Obs! till Kvickly xtra. Samtliga kedjor hade ett till 225 MSEK, vilket delvis förklaras av bety- för valutaeffekter var ökningen 4,1 procent. resultat på nivå med eller högre än 2002, med dande avsättningar till företagets pensionsstif- Starkast var ökningen i försäljning till samvir- störst framgång för SuperBrugsen och Fakta. telse i fjol och försäljning av fastigheter under kelagen i Norge, speciellt till stormarknaderna Fakta växte med totalt 22 butiker och visa- 2003. Obs! och till lågpriskedjan Prix. Trots den goda de en god utveckling både gällande försäljning utvecklingen i butiker tappade den kooperati- och resultat under 2003. va detaljhandeln i Norge något i marknadsan- del på grund av en låg nyetableringstakt. Coop Danmarks butiksintäkter ökade med 2 procent, FÖRDUBBLING AV INTERNETFÖRSÄLJNINGEN vilket var en något lägre ökning än totalmark- (COOP DANMARK)När den klassiska stolen Ägget, av den danske arkitekten Arne nadens ökning. Bäst utveckling hade Fakta och Jacobsen, började säljas på NETtorvet kl. 24.00 såldes stolar för hela 460 000 Dagli’-/LokalBrugsen, medan Kvickly och kronor under de första 17 minuterna. År 2003 blev året då de danska konsu- Kvickly xtra tappade i försäljning mot fjolåret. menterna på allvar tog till sig Coop Danmarks nätbutik NETtorvet. Den I Sverige var försäljningen oförändrad gent- genomsnittliga dagsförsäljningen passerade under året en halv miljon kronor emot föregående år, vilket medförde en redu- och erfarenheterna visar att det inte finns några gränser för vilka typer av cerad marknadsandel. Coop Forums försälj- varor som kan säljas. På 10-i-topp-listan över mest sålda varor finns bland ning ökade och Coop Konsums minskade, det annat: höj- och sänkbara sängar, exklusiva viner och motionsmaskiner. senare i huvudsak som följd av en nedgång i Verksamheten på www.coop.dk antalet butiker. utökades med flera nya butiker. KONCERNENS RESULTAT efter finansiella poster Under hösten öppnades till var 22 MSEK för 2003 jämfört med –353 exempel en exklusiv butik med MSEK för 2002, vilket innebär en förbättring damunderkläder på nätet. Det om 375 MSEK. Rörelseresultatet uppgick till var Asanti, ett klassiskt danskt 457 MSEK, vilket innebar en ökning om 348 märke för damunderkläder, MSEK jämfört med 2002. Resultatet för år som revitaliserade sig i modern 2003 är belastat med kostnader av struktur- och stil. Kunderna kan se och bestäl- engångskaraktär om 553 MSEK samt tillfört la varorna på nätet och sedan intäkter av positiv engångskaraktär med totalt hämta och betala dem i någon 296 MSEK från försäljningen av Margarin- av företagets cirka 800 butiker fabrikken Norge och intäktsföringen av KFs i Kvickly, Kvickly xtra, Super- garanti avseende Coop Sveriges resultat 2002. Brugsen, Dagli’- och LokalBrug- Strukturkostnaderna avser i huvudsak Coop sen. Sveriges effektiviseringsprogram samt bildan- det av en koncerngemensam Varuförsörjnings- funktion i Danmark. 16
  17. 17. 2003 I SAMMANDRAG JÄMFÖRT MED 2002 COOP NORDENS INTÄKTER FÖRDELADE PER LAND E K O N O MI SK T 2003 2002 Rörelsens intäkter MSEK 86 054 83 976 Sverige 33% Danmark 46% Bruttomarginal, % 17,6 17,6 Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 713 615 Rörelseresultat, MSEK 457 109 Norge 21% Resultat efter finansiella poster, MSEK 22 –353 Resultat efter skatt, MSEK 29 –205 Eget kapital, MSEK 3 818 4 093 Riskbärande kapital, MSEK 4 718 5 193 OPERATIVT RÖRELSERESULTAT, MSEK Operativt kapital, MSEK 8 168 11 273 Nettoskuld, MSEK 3 451 6 079 450 457 Rörelsekapital, MSEK –2 636 –789 320 300 255 Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK 475 1 493 150 134 Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % 4,71 1,08 0 Soliditet, % 20,4 22,1 –150 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,73 1,17 –300 Räntetäckningsgrad, ggr 3,61 2,46 –252 Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 2 905 –809 Coop Norden Coop Danmark Coop Norge Coop Sverige Antal butiker Coop Norden 1 074 1 073 Moderbolag Coop Norden AB + övrigt HALVA PRISET OCH ÖKAD FÖRSÄLJNING (COOP NORGE) När Coop började köpa in skor på nordisk nivå sjönk snittpri- serna i de norska Coop-butikerna SVERIGES FÖRSTA SJÄLVBETJÄNINGSKASSA med nästan hälften. Efter prissänk- (COOP SVERIGE) Coop Forum i Jönköping blev först med en självbetjäningskassa ningen ökade Coops skoomsättning i butik. Här sköter kunden betalningen av sina varor helt på egen hand. med 15 procent, trots en bransch- Kassan är öppen för de medlemmar som handlar med ShopExpress. I buti- nedgång på 6 procent (2003 jämfört ken läser kunden med hjälp av en handscanner själv av streckkoden på varor- med 2002). Runt 70 procent av skoin- na och packar ner dem direkt. köpen sker nu på nordisk nivå och Eftersom varorna redan är regi- målet är att den siffran ska öka ytter- strerade när kunden kommer till ligare i framtiden. Antalet reklama- kassan, behöver de inte lastas upp tioner i butikerna har också minskat, på bandet. Kunden drar bara sitt något som tydligt visar att kunderna betalkort och avslutar köpet. Grin- nu får billigare och bättre skor sam- den vid kassan öppnas automa- tidigt som butikernas vinst ökar. tiskt och kunden tar sitt kvitto och går. Ett enkelt sätt att handla som definitivt minskar köerna. 17
  18. 18. EKOLOGISKT RESULTAT Gemensamma nordiska policies Gemensamma inköp innebär gemensamma Coop till enda samarbetspartner i en egen menter trädgårdsmöbler som inte kommer från krav och därför har Coop Nordens styrelse reklamkampanj för ekologiska varor som star- skogar som utsätts för skövling utan istället från behandlat gemensamma policies på områdena tade hösten 2003. Kampanjen har förlagts till kontrollerad, hållbar produktion. miljö, etik samt produktsäkerhet och hälsa. De samma tidpunkt som Coops ekologiska miljö- bygger på kooperativa värderingar och ger veckor, eftersom departementet ansåg att Coop 200 ton solidaritetskaffe från uttryck för höga ambitioner på dessa områden, hade de mest genomtänkta marknadsplanerna. Guatemala både när det gäller varor och drift. Miljön påver- (COOP NORGE) Coop Kaffe köpte närmare 200 kas främst genom de varor vi säljer, och därför Färsk kyckling utan campylobakter ton kaffe från kooperativet Fedecocagua i Gua- ska vi ha ett brett urval varor som bidrar till en (COOP DANMARK) Under tre år har Coop Dan- temala under 2003. Coop Norge Kaffe AS hållbar utveckling. Etikpolicyn handlar om mark sålt världens första garanterat campylo- blandar nu det här kaffet i alla sina blandning- vilka krav vi ställer på våra leverantörer, oavsett baktfria djupfrysta kyckling för att minska de ar där det är möjligt. Dessutom säljer man kaf- varifrån vi köper varorna. På området hälsa och växande problemen som den sjukdomsalstran- fet under eget märke – ”Cafe Futuro”. säkerhet uttrycker policyn vikten av att vi erbju- de bakterien orsakar. Den första färska kyck- der hälsosamma och säkra varor i våra butiker. lingen som var helt fri från campylobakter lan- Sänkt pris på ekologisk mjölk Gemensamt för alla dessa policies är att serades i början av 2003 i samarbete med (COOP SVERIGE) Priset på ekologisk mjölk sänktes resultaten ska offentliggöras, som en del av års- leverantören, Danpo. med 25 öre i Coop Konsums butiker. Det var berättelsen och på andra sätt. Vi ska ha en stän- ytterligare ett litet steg mot målet att bara sälja dig dialog med ägare, konsumenter och andra Ekologiska produkter minskar använd- ekologisk mjölk på Coop Konsum. En ökad intressenter för att påverka utvecklingen. ning av kemiska bekämpningsmedel efterfrågan på ekologisk mjölk bidrar till att fler (COOP SVERIGE) Under 2003 sålde Coop Norden bönder kan ställa om till ekologisk djurhåll- Bredaste och billigaste sortimentet av 93 800 ton ekologiska produkter. Det minska- ning. ekologisk mat de enligt våra uppskattningar användningen av (COOP SVERIGE) Störst utbud av ekologisk mat kemiska bekämpningsmedel med cirka 57 000 kg. Ekologisk bomull – först i Norden hittar man i konsumentkooperationens butiker (COOP SVERIGE) Coop är först i Norden med eko- det visade Konsumentverkets undersökning av Först med 100% FSC-märkta logiskt märkta bomullsprodukter. Efter knappt ekologiska livsmedel. Här kostade också den trädgårdsmöbler två års hårt arbete finns nu Änglamarks Svanen- ekologiska matkorgen minst. (COOP DANMARK) Coop Danmark kunde, som och KRAV-märkta frottéhanddukar, örngott, första större danska företag, garantera att alla lakan och påslakan från Änglamark på Coop Coop valdes till offentlig sam- säsongens trädgårdsmöbler av trä kom från Forum. arbetspartner för ekologisk kampanj hållbar produktion med officiell FSC-märk- (COOP NORGE) Jordbruksdepartementet valde, i ning. Det var resultatet av fyra års målmedve- konkurrens med alla stora dagligvarukedjor, tet arbete med att garantera danska konsu- 18
  19. 19. COOP BLAND DE BÄSTA PÅ EKOLOGISKA LIVSMEDELS ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELSFÖRSÄLJNINGEN I KRONOR MILJÖ I NORGE COOP DANMARK COOP NORGE COOP SVERIGE (COOP NORGE)I en stor profilunder- 0,7% (0,6) 3,8% (3,0) 4,2% (4,3) sökning av 115 stora norska före- tag som MMI (Markeds- og Media- instituttet) genomförde under 2003 ansåg 47 procent av de till- frågade att Coop är ett av Norges mest miljömedvetna företag. Det gav Coop en femteplats i total- FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA ARTIKLAR PER KATEGORI rankningen av miljömedvetandet. COOP DANMARK COOP NORGE COOP SVERIGE Coop ligger därmed i täten bland Njutningsmedel, Specerivaror, alla handelsföretag i landet och är kioskvaror 6% djupfryst 17% Kött, chark, Kolonial, djupfryst, avgjort bäst bland dagligvarukon- Kolonial- Frukt, fisk 12% drycker 30% Vin, sprit 1% varor grönt 15% kurrenterna i Norge. Frukt, 42% Kött, fisk, Kött, grönsaker chark 8% chark 2% 17% Frukt, grönsaker, Bröd, ägg, Bröd, blommor 15% mejerivaror Mejeri, mejerivaror 41% matbröd 41% 53% COOP KONSUM I TOPP (COOP SVERIGE) Även 2003 rankades Coop Konsum på första plats när det gäller miljö- image och ökade ytterligare avståndet till konkurrenterna. Tidningen Miljö Eko genomför varje år en imagebarometer där konsumenter och miljöchefer betyg- satt svenska företags miljöimage. Förstaplaceringen är ett resultat av en mängd miljöaktiviteter på olika fronter. Bland annat har Coop Konsum under flera år genomfört en bred miljöutbildning för de anställda vilket också har lett till en ökad ekologisk försäljning. 2003 I SAMMANDRAG COOP F Ö R- CO O P F Ö R- CO O P F Ö R- CO O P FÖR- E K O L OG I SK T NORDEN ÄNDRI NG , % DANM ARK ÄNDRI NG , % NO RG E ÄNDRI NG , % S V E RI G E ÄNDRING, % Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel i ton 93 800 1 51 900 –2 3 887 6 38 010 5 Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 2 297 7 1 200 1 152 9 945 16 Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter i % av total försäljning kemtekniska produkter 16 46 34 Antal miljömärkta kemtekniska produkter 354 24 55 2751) Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter i % av total försäljning hygienprodukter 11 21 43 Antal miljömärkta hygienprodukter 442 27 35 3801) Antal miljömärkta (Svanen, EU-Blomman), övriga varor 1 149 330 74 745 Antal FSC-märkta produkter 125 41 15 69 2) Återvunnen plast på terminal/lager i ton 625 822 900 Återvunnen well på terminal/lager i ton 378 3 333 13 907 Mängd koldioxidutsläpp från lager/ terminal till butik i ton 16 042 8 152 24 961 1) Inkluderar Bra Miljöval. 2) Gäller butik. Coop Norges uppgifter omfattar endast omsättning och drift i Coop Norges distributionsenheter och ej försäljning i butik. 19
  20. 20. SOCIALT RESULTAT God arbetsmiljö och bra utvecklingsmöjligheter Coop Nordens arbetsplatser ska kännetecknas Kompetens och ledarskap ETIK I FJÄRRAN ÖSTERN av god arbetsmiljö och bra utvecklingsmöjlig- Ett nordiskt traineeprogram startade under (COOP DANMARK) För att se till att non- heter och i övrigt sunda arbetsvillkor. Personal- 2003, där upplägget bygger på erfarenheterna food-varorna från Fjärran östern funktionerna har till uppgift att initiera och från de tre nordiska ländernas tidigare program. lever upp till Coops etiska krav har stödja genomförandet av det arbetet och där- Kandidater till nästa generations dotter- kurser i revision genomförts för med etablera vår personalpolitik. bolagsledningar ska utvecklas i ett ’’highpoten- medarbetarna i Intergroup Far I den konkurrensutsatta värld vi verkar, tial’’-program. Urval av deltagare har gjorts East Limited, som ansvarar för kommer förutsättningarna för våra arbetsupp- under året medan programstart sker våren inköpen från Kina, Indonesien, gifter och därmed arbetsinnehåll ständigt att 2004. Programmet har också till syfte att få Pakistan och Vietnam. En leveran- ändras. Dessa förändringar måste genomföras fram fler kvinnliga toppledare. tör, som i mitten av 2003 inte gav med professionalism, god etik och respekt för Arbete har under året påbörjats med att Intergroups medarbetare tillträde den enskilde medarbetaren. etablera en koncerngemensam ledarutveck- för kontroll, har uteslutits som I det integrerade Coop Norden har dotter- lingsprocess och en process för kompetens- leverantör. bolagen huvudansvaret för personalarbetets utveckling. genomförande. För att få en rörlighet av kompetens mellan På koncernnivå ligger huvudansvaret för de olika enheterna och dotterbolagen har en policy och riktlinjer samt operativt ansvar för modell för en nordisk jobbmarknad utvecklats ett antal nyckelprocesser inom ledarförsörj- och börjat implementeras. ning, kompetensutveckling, löner och villkor samt facklig samverkan. Översyn av villkor Översyn av belöningssystem och anställnings- Organisationsutveckling och villkor inom Coop Norden har påbörjats. Häri bemanning ligger riktlinjer för bonussystem, lönepolicy Under året har den nordiska strukturen etable- och anställningskontrakt. rats och ett antal koncerngemensamma funk- tioner bildats. Samtidigt har behov funnits för Facklig samverkan en effektivare organisation med en tydlig för- Ett informationsorgan med deltagare från de delning av vad som görs nordiskt och i respek- tre nordiska länderna – EWC-rådet – startades tive dotterbolag samt mellan dotterbolagen och under 2003. Samarbetet ska vidareutvecklas så de detaljhandelsdrivande föreningarna. att en bra facklig samverkan kan vidmakthållas Organisationen och bemanningen har, trots med möjlighet till tidig påverkan i beslutspro- en komplicerad avtalssituation, vuxit fram i ett cesser. nära och förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna. 20

×