Hur Hasselblad överlevde
     digital fotografi
This is the Swedish version, click
         here for English.
Det är ingen överdrift att
 kalla Hasselblad för en
kameralegend. Företaget
uppnådde kultstatus efter
 att kameran använde...
Bild tagen vid
    NASAs
rymdmuséum i
  Huntsville,
   Alabama.
Den enögda
    spegelreflex-
      kameran
 lanserades 1962
     och blev en
omedelbar succé.
  Modellen 1000F
    hade en...
I Göteborg byggde Victor
Hasselblad sitt företag och
expanderade verksamheten
   under efterkrigstiden.
Hasselbladskamerorna tillverkades i det
 här huset, nere vid operan i Göteborg.
En staty av Victor har placerats vid Götaplatsen.
2003 flyttade företaget till
 en ny byggnad på andra
       sidan älven.
Flyttade in här 2003




  Bilder: www.jornmark.se
Två år senare är
byggnaden tom!
Invigt av hans majestät
Titanic sails on…
Två år senare…
… är byggnaden tom!
Vad har hänt?
Detta har hänt.
30

25

20

15

10

 5

 0
 1994    1995   1996   1997   1998   1999   2000   2001   2002   2003   2004   ...
Och detta följde…




Bottom line för Hasselblad (MSEK)
Inom loppet av några år gick
   Hasselblad från 400 till 70
anställda och stod plötsligt vid
     randen till konkurs.
Hur kunde detta ske?
Detta var en av frågorna
  som fick mig att börja
   doktorera mitt upp i
dånande ’superkonjunktur’
   runt början av 2007.
Jag har läst en del…
… och grävt en del…
… och genomfört ett
  antal intervjuer.
Hela historien kan inte
    berättas i det här
bildspelet, men jag ska i
    grova drag återge
      vad som hänt.
Vi börjar historien vid den
tiden när digital fotografi såg
         dagens ljus.
Hela kamerabranschen togs på sängen
 när Sony lanserade den första icke
     filmbaserade kameran 1981.
”Mavicachocken” satte
 digital fotografi på kartan
och hela branschen var nu
tvungen att förhålla sig till
  tekniken på n...
Hur skulle nu Hasselblad
   hantera detta hot?
“Även om jag inte trodde på
     Mavica-konceptet var jag
    övertygad om att den foto-
kemiska filmen i framtiden skulle...
Givet produkternas dåliga
   prestanda vid den här tiden
beslutade Öster att Hasselblad inte
 skulle utveckla digitala kam...
Dessa ansträngningar
resulterade i Dixel, en
telefoto-sändare som
digitaliserade film och
   sände den över
     telefonli...
En prototyp lanserades lagom till OS i Los
Angeles 1984. Produkten blev en omedelbar
 succé eftersom fotografer nu inte be...
Dixel:
Med utgångspunkt i denna
     scanner skapades
 dotterbolaget Hasselblad
Electronic Imaging (HEIAB).
Affärsområdet växte snabbt
   under 80-talet och fler
  produkter relaterade till
 bildhantering lanserades.
På bara tre
år lyckades
 HEIAB nå
break-even.
1989 kom
25 procent av
 Hasselblads
  vinst från
   HEIAB.
Företaget
  lyckades
därmed skapa
såväl intäkter
   som ny
 kunskap om
digital teknik.
Detta låter ju lovande…
Men i början av 90-talet gav
sig Nikon in i branschen och
   tog död på Hasselblads
       flagskepp Dixel.
HEIAB hamnade därmed i en
 återvändsgränd 1992-93.
Samtidigt skedde ett antal
  landvinningar inom
    digital fotografi.
Leaf
  Systems
hade lyckats
utveckla så
   kallade
  digitala
bakstycken.
Ett bakstycke kunde sättas fast på
Hasselbladkameror och därmed skapa
 en ’hybrid’, dvs en kamera som kan
    vara såväl d...
Det så ut såhär.
Jodå, stort och klumpigt.
De första digitala bakstyckena var
dyra och hade en måttlig prestanda.
    Leafs första produkt hade 4
  Megapixel och Kod...
Affärsnyttan var emellertid
 stor. Många filmer skulle
   digitaliseras förr eller
    senare och med ett
bakstycke kunde ...
Tekniken
hade andra
attribut som
 gjorde den
  attraktiv.
Ett oändligt
 antal bilder
  kunde tas,
redigeras och
 sändas utan
    någon
   kostnad.
Affärsnyttan
för ett digitalt
bakstycke för
 30 000 dollar
var med andra
ord ganska så
     hög.
”The quality of high-end
 digital studio cameras is
 good enough to replace
 film for most catalog and
 magazine needs.”
 ...
6 million pixel resolution is
 good enough for most
 applications. The
 perception of colour is
 more important than the
 ...
Frågan var nu hur Hasselblad
    skulle hantera dessa
       förändringar…
HEIAB-produkterna hade nått
vägs ände och teknikskiftet låg
 fortfarande långt fram i tiden.
I början av 90-talet räknade
ledningen med att skiftet skulle
äga rum någon gång 2003-2005,
  vilket skulle visa sig vara ...
Jerry Öster lämnade posten
  som VD 1993. Innan dess
poängterade han att bolagets
 långsiktiga överlevnad kan
   komma att...
Wallenberg-ägda Incentive köpte nu
   ut Hasselblad från börsen…
Incentive tog till sig vad Öster
  sade och började se sig om
    efter en VD som kunde
 förbereda Hasselblad för det
    ...
Valet föll på Staffan Junel,
 som hade en bakgrund på
bl.a. Ericsson och dessutom
      var en entusiastisk
       amatörf...
Junel tog nu in den digitala
utvecklingen i moderbolaget.
Divisionen för digital fotografi
 börjat med att försöka förstå
...
Elektronikingenjörerna kom dock
     snabbt under fund med att
bildsensorerna utvecklades snabbt
och att bolaget nu borde ...
Junel bad ägaren om resurser,
       vilket beviljades.
Elektronikingenjörerna trodde
att tekniken kunde utvecklas
      inom segmentet för
        studiofotografi.
Dessa kunder tog massor av
bilder som skulle digitaliseras
 förr eller senare. Möjligheten
   att se bilderna direkt utan
...
Tanken var att dessa kunder
  skulle vilja göra ett visst
 avkall på bildprestanda för
 kunna ta ett oändligt antal
bilder...
Projektet startade 1994.
Det fanns dock inte särskilt mycket rum
 för avancerad F&U på ett litet företag
           som Hasselblad.
Pengarna kunde antingen gå till
digital eller analog utveckling och
det blev nu alltmer konkurrens om
     resurserna inom...
Vid den här tidpunkten hade
 Hasselblad i allt väsentligt
  vidareutvecklat samma
   kamerasystem i 40 år.
Bilden till höger
  illustrerar att
Hasselblad i allt
väsentligt levde
    på Victors
 gamla system.
Bolaget var i det här skedet
faktiskt i stort behov av ett nytt
        analogt system.
Relationen mellan de olika
utvecklingsavdelningarna
  blev alltmer infekterad
     under åren 93-96.
Hasselblad var ett bolag som i allt väsentligt
 handlade om finmekanik. Elektronik och
 digital teknik uppfattades som någ...
Hursom, bortåt 1996 var en
digital kameraprototyp redo,
detta var precis när Incentive
hade sålt Hasselblad till UBS.
Innan dess tog Incentive den
   kassa på 200 MSEK som
 bolaget byggt upp under 80-
talet för att kunna ägna sig åt
      u...
UBS köpte Hasselblad med en
del eget kapital och ett lån, som
därefter fördes in i Hasselblad.
På bara några år gick
Hasselblad från att vara rikt på
  resurser till att vara rejält
     underkapitaliserat.
UBS hade för avsikt att göra
  en så kallad ’leveraged
 buyout’, dvs att få en hög
 avkastning på eget kapital
  genom att...
UBS deklarerade
dessutom tidigt att man
var en kortsiktig ägare.
Det var nu dags för den
    nye ägaren att ta
ställning till den digitala
     studiokameran.
”Vårt syfte är att bli mer marknadsorienterade.
  Hittills har vi varit ett teknikdrivet företag. Vi
  måste utveckla prod...
UBS blev skeptiska när
 man fick se den nya
 kameraprototypen.
Det finns mycket att säga
om den här kameran som
  stod på ett stativ och
liknade en dator snarare
      än en kamera.
En sak är emellertid säger:

Detta var någonting väldigt
   annorlunda mot vad
 Hasselblad hade sålt och
    utvecklat tid...
Här följer några
kommentarer om kameran:
”Den var gigantisk och
 såg inte ens ut som en
 kamera”
”Dom som förstod nischen för
 den digitala tekniken såg dess
 fördelar och att kameran hade
 en stor potential. Men
 styre...
Här följer några citat
som försöker förklara
  varför man beslutar
att lägga ner projektet:
Göran Diedrichs säger att Hasselblad
 kommer fortsätta utveckla filmbaserad
 teknologi.

 ”Den digitala tekniken är fortfa...
”Den kostnadskrävande utvecklingen
  av en ny digitalkamera har sålts...
 ...den optimala digitala kameran får
 utvecklas ...
Elektronikingenjörerna var av en
       annan uppfattning:

“If the chemical waste from film
  processing could be turned ...
1998 hade all digital
kompetens med undantag för
  två personer fått sparken.
      Företag var nu rejält
  underkapitalis...
Vid den här tiden blev det klart
      för UBS att ett nytt
kamerasystem måste utvecklas.
Projektet tog sin början 1998 och
  Hasselblad inledde samarbetet
   med Fuji 1999. Syftet var att
   utveckla en hybrid –...
Projektet var gigantiskt,
 komplext och helt
 nödvändigt för bolagets
 långsiktiga överlevnad.
Deadlines kunde inte hållas...
Samtidigt började systemkamerorna
        från Canon och Nikon att ta
      marknadsandelar från Hasselblad.

30

25

20

...
På bara några år tappade
     Hasselblad hela
      segmentet för
    bröllopsfotografi.
I många länder var
Hasselblad-kameran en lika
 självklar del av bröllopet
 som ringen och buketten.
 Allt detta ändrades d...
Intäkterna minskade nu i snabb takt.




 Bottom line for Hasselblad (MSEK)
Det nya kamerasystemet –
H1:an, började produceras
  under början av 2003.
Fyra år försenat.

Ett fantastiskt, men inte
      digitalt system.

100 000 SEK dyrare än
Canon’s konkurrerande
       pr...
Det krävdes ett digitalt
  bakstycke för att göra
systemet helt digitalt, vilket
innebar att Hasselblad inte
 kunde levere...
”När H1:an väl kom var det en
  fantastisk kamera men det
spelade ingen roll eftersom alla
  hade gått in i det digitala”
H1:an blev därför
aldrig den succé
  bolaget hade
   hoppats på.
UBS sålde nu Hasselblad
  till Shriro, som direkt
tvingades skjuta till mer
  resurser för att hålla
       bolaget vid li...
I november 2004 får halva
företaget sparken och blott
 70 personer fanns nu kvar
 på Hasselblad i Göteborg.
Det blev nu tydligt för Shriro
 att en fusion med någon
    tillverkare av digitala
bakstycken var nödvändig.
Hasselblad och Imacon blev
nu tillsammans ett nytt bolag
 under Hasselblads namn.
Först år 2005 kunde bolaget till
 slut leverera ett fullständigt
  digitalt kamerasystem och
 överlevde därmed skiftet til...
”När jag började på Hasselblad
tyckte min fru att vi kunde köpa en
  digital kamera, jag sade ’vänta,
Hasselblads är snart...
Hasselblad har därefter gått
med vinst i några år, men jag
   betvivlar att man ännu
  betalat tillbaka de pengar
 Shriro ...
Historien illustrerar ett antal
   viktiga lärdomar kring
      teknikskiften och
 affärsutveckling i företag.
1. Konkurrensen om resurser
 under mitten av 90-talet var
  destruktiv på många sätt.
Kanske borde man istället ha
separer...
2. HEIABs framgångar under
80-talet illustrerar vikten av att
 finna en nischmarknad för att
 utveckla en ny teknologi. Hä...
3. Precis som alla andra bolag i
mellanformatssegmentet misslyckades
  Hasselblad med att utveckla egna
  digitala bakstyc...
4. Ägarskiften tenderar att
      skapa en strategisk
 inkonsistens som försvårar
övergången från en teknologi
         ti...
Det finns mycket annat
  att säga om den här
 historien, men det får
sägas en annan gång.
Källor

      Interna dokument
       Årsredovisningar
Omkring 100 timmar av intervjuer




        Stort Tack!
Bilder



Bilderna på slides 17-23:
 www.jornmark.se
Bilder på slides 50-60:
 Lennar Stålfors

              Tack!
Förresten, vad hände med
   Hasselblads gamla
       byggnader?
Dyra bostadsrätter.
Och den ’nya’ byggnaden som
         övergavs?
SVT och SR har flyttat in där
     efter några år av
      ombyggnation.
Christian Sandström
               doktorerar på Chalmers.
               Han skriver och föreläser
               om tekn...
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi

5,168 views

Published on

Vad som hände med företaget i övergången till digital fotografi.

Published in: Business, Art & Photos
1 Comment
0 Likes
Statistics
Notes
  • Det här har jag funderat på om kameraföretaget i göteborg öven om jag inte riktigt fick kläm på hur det går med deras kameror från denna slide..
       Reply 
    Are you sure you want to  Yes  No
    Your message goes here
  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
5,168
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
704
Actions
Shares
0
Downloads
26
Comments
1
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Hur Hasselblad överlevde Digital Fotografi

  1. 1. Hur Hasselblad överlevde digital fotografi
  2. 2. This is the Swedish version, click here for English.
  3. 3. Det är ingen överdrift att kalla Hasselblad för en kameralegend. Företaget uppnådde kultstatus efter att kameran användes i rymden under 60-talet.
  4. 4. Bild tagen vid NASAs rymdmuséum i Huntsville, Alabama.
  5. 5. Den enögda spegelreflex- kameran lanserades 1962 och blev en omedelbar succé. Modellen 1000F hade en unik kombination av bildkvalité, bärbarhet och kompatibilitet.
  6. 6. I Göteborg byggde Victor Hasselblad sitt företag och expanderade verksamheten under efterkrigstiden.
  7. 7. Hasselbladskamerorna tillverkades i det här huset, nere vid operan i Göteborg.
  8. 8. En staty av Victor har placerats vid Götaplatsen.
  9. 9. 2003 flyttade företaget till en ny byggnad på andra sidan älven.
  10. 10. Flyttade in här 2003 Bilder: www.jornmark.se
  11. 11. Två år senare är byggnaden tom!
  12. 12. Invigt av hans majestät
  13. 13. Titanic sails on…
  14. 14. Två år senare…
  15. 15. … är byggnaden tom!
  16. 16. Vad har hänt?
  17. 17. Detta har hänt. 30 25 20 15 10 5 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Antalet sålda digitala och filmbaserade kameror i USA över tiden.
  18. 18. Och detta följde… Bottom line för Hasselblad (MSEK)
  19. 19. Inom loppet av några år gick Hasselblad från 400 till 70 anställda och stod plötsligt vid randen till konkurs.
  20. 20. Hur kunde detta ske?
  21. 21. Detta var en av frågorna som fick mig att börja doktorera mitt upp i dånande ’superkonjunktur’ runt början av 2007.
  22. 22. Jag har läst en del…
  23. 23. … och grävt en del…
  24. 24. … och genomfört ett antal intervjuer.
  25. 25. Hela historien kan inte berättas i det här bildspelet, men jag ska i grova drag återge vad som hänt.
  26. 26. Vi börjar historien vid den tiden när digital fotografi såg dagens ljus.
  27. 27. Hela kamerabranschen togs på sängen när Sony lanserade den första icke filmbaserade kameran 1981.
  28. 28. ”Mavicachocken” satte digital fotografi på kartan och hela branschen var nu tvungen att förhålla sig till tekniken på något sätt.
  29. 29. Hur skulle nu Hasselblad hantera detta hot?
  30. 30. “Även om jag inte trodde på Mavica-konceptet var jag övertygad om att den foto- kemiska filmen i framtiden skulle hotas av elektronisk fotografi och att den i slutändan skulle ersätta den analoga tekniken.” //VD Jerry Öster, 1991
  31. 31. Givet produkternas dåliga prestanda vid den här tiden beslutade Öster att Hasselblad inte skulle utveckla digitala kameror just då, utan istället lära sig mer om tekniken genom att utveckla andra applikationer.
  32. 32. Dessa ansträngningar resulterade i Dixel, en telefoto-sändare som digitaliserade film och sände den över telefonlinjen.
  33. 33. En prototyp lanserades lagom till OS i Los Angeles 1984. Produkten blev en omedelbar succé eftersom fotografer nu inte behövde använda mörkrum utan kunde skicka hem sina bilder på ett snabbare och enklare sätt.
  34. 34. Dixel:
  35. 35. Med utgångspunkt i denna scanner skapades dotterbolaget Hasselblad Electronic Imaging (HEIAB).
  36. 36. Affärsområdet växte snabbt under 80-talet och fler produkter relaterade till bildhantering lanserades.
  37. 37. På bara tre år lyckades HEIAB nå break-even.
  38. 38. 1989 kom 25 procent av Hasselblads vinst från HEIAB.
  39. 39. Företaget lyckades därmed skapa såväl intäkter som ny kunskap om digital teknik.
  40. 40. Detta låter ju lovande…
  41. 41. Men i början av 90-talet gav sig Nikon in i branschen och tog död på Hasselblads flagskepp Dixel.
  42. 42. HEIAB hamnade därmed i en återvändsgränd 1992-93.
  43. 43. Samtidigt skedde ett antal landvinningar inom digital fotografi.
  44. 44. Leaf Systems hade lyckats utveckla så kallade digitala bakstycken.
  45. 45. Ett bakstycke kunde sättas fast på Hasselbladkameror och därmed skapa en ’hybrid’, dvs en kamera som kan vara såväl digital som analog.
  46. 46. Det så ut såhär.
  47. 47. Jodå, stort och klumpigt.
  48. 48. De första digitala bakstyckena var dyra och hade en måttlig prestanda. Leafs första produkt hade 4 Megapixel och Kodak lanserade senare ett bakstycke med 6 Mpixel.
  49. 49. Affärsnyttan var emellertid stor. Många filmer skulle digitaliseras förr eller senare och med ett bakstycke kunde ett steg i bildproduktionen elimineras.
  50. 50. Tekniken hade andra attribut som gjorde den attraktiv.
  51. 51. Ett oändligt antal bilder kunde tas, redigeras och sändas utan någon kostnad.
  52. 52. Affärsnyttan för ett digitalt bakstycke för 30 000 dollar var med andra ord ganska så hög.
  53. 53. ”The quality of high-end digital studio cameras is good enough to replace film for most catalog and magazine needs.” MacWEEK 94-05-13
  54. 54. 6 million pixel resolution is good enough for most applications. The perception of colour is more important than the perception of sharpness. Kodak, 1996
  55. 55. Frågan var nu hur Hasselblad skulle hantera dessa förändringar…
  56. 56. HEIAB-produkterna hade nått vägs ände och teknikskiftet låg fortfarande långt fram i tiden.
  57. 57. I början av 90-talet räknade ledningen med att skiftet skulle äga rum någon gång 2003-2005, vilket skulle visa sig vara en korrekt bedömning.
  58. 58. Jerry Öster lämnade posten som VD 1993. Innan dess poängterade han att bolagets långsiktiga överlevnad kan komma att bero på hur mycket som investeras i digital fotografi.
  59. 59. Wallenberg-ägda Incentive köpte nu ut Hasselblad från börsen…
  60. 60. Incentive tog till sig vad Öster sade och började se sig om efter en VD som kunde förbereda Hasselblad för det digitala skiftet.
  61. 61. Valet föll på Staffan Junel, som hade en bakgrund på bl.a. Ericsson och dessutom var en entusiastisk amatörfotograf.
  62. 62. Junel tog nu in den digitala utvecklingen i moderbolaget. Divisionen för digital fotografi börjat med att försöka förstå tekniken, utan ett uttalat syfte att utveckla produkter.
  63. 63. Elektronikingenjörerna kom dock snabbt under fund med att bildsensorerna utvecklades snabbt och att bolaget nu borde ge sig in i tekniken på allvar.
  64. 64. Junel bad ägaren om resurser, vilket beviljades.
  65. 65. Elektronikingenjörerna trodde att tekniken kunde utvecklas inom segmentet för studiofotografi.
  66. 66. Dessa kunder tog massor av bilder som skulle digitaliseras förr eller senare. Möjligheten att se bilderna direkt utan framkallning kunde göra arbetet enklare, exempelvis vid produktionen av kataloger.
  67. 67. Tanken var att dessa kunder skulle vilja göra ett visst avkall på bildprestanda för kunna ta ett oändligt antal bilder till en låg kostnad och dessutom sända, redigera och replikera bilderna på ett enklare sätt.
  68. 68. Projektet startade 1994.
  69. 69. Det fanns dock inte särskilt mycket rum för avancerad F&U på ett litet företag som Hasselblad.
  70. 70. Pengarna kunde antingen gå till digital eller analog utveckling och det blev nu alltmer konkurrens om resurserna inom bolaget.
  71. 71. Vid den här tidpunkten hade Hasselblad i allt väsentligt vidareutvecklat samma kamerasystem i 40 år.
  72. 72. Bilden till höger illustrerar att Hasselblad i allt väsentligt levde på Victors gamla system.
  73. 73. Bolaget var i det här skedet faktiskt i stort behov av ett nytt analogt system.
  74. 74. Relationen mellan de olika utvecklingsavdelningarna blev alltmer infekterad under åren 93-96.
  75. 75. Hasselblad var ett bolag som i allt väsentligt handlade om finmekanik. Elektronik och digital teknik uppfattades som någonting mycket udda av många inom företaget.
  76. 76. Hursom, bortåt 1996 var en digital kameraprototyp redo, detta var precis när Incentive hade sålt Hasselblad till UBS.
  77. 77. Innan dess tog Incentive den kassa på 200 MSEK som bolaget byggt upp under 80- talet för att kunna ägna sig åt utvecklingsprojekt.
  78. 78. UBS köpte Hasselblad med en del eget kapital och ett lån, som därefter fördes in i Hasselblad.
  79. 79. På bara några år gick Hasselblad från att vara rikt på resurser till att vara rejält underkapitaliserat.
  80. 80. UBS hade för avsikt att göra en så kallad ’leveraged buyout’, dvs att få en hög avkastning på eget kapital genom att jobba med en hög belåning.
  81. 81. UBS deklarerade dessutom tidigt att man var en kortsiktig ägare.
  82. 82. Det var nu dags för den nye ägaren att ta ställning till den digitala studiokameran.
  83. 83. ”Vårt syfte är att bli mer marknadsorienterade. Hittills har vi varit ett teknikdrivet företag. Vi måste utveckla produkter som är intressanta för marknaden.” // Göran Diedrichs, chairman (UBS) Källa: Göteborgs-Posten, 1997-04-10
  84. 84. UBS blev skeptiska när man fick se den nya kameraprototypen.
  85. 85. Det finns mycket att säga om den här kameran som stod på ett stativ och liknade en dator snarare än en kamera.
  86. 86. En sak är emellertid säger: Detta var någonting väldigt annorlunda mot vad Hasselblad hade sålt och utvecklat tidigare.
  87. 87. Här följer några kommentarer om kameran:
  88. 88. ”Den var gigantisk och såg inte ens ut som en kamera”
  89. 89. ”Dom som förstod nischen för den digitala tekniken såg dess fördelar och att kameran hade en stor potential. Men styrelsen relaterade till den analoga tekniken och avfärdade digitalkameran.”
  90. 90. Här följer några citat som försöker förklara varför man beslutar att lägga ner projektet:
  91. 91. Göran Diedrichs säger att Hasselblad kommer fortsätta utveckla filmbaserad teknologi. ”Den digitala tekniken är fortfarande i sin linda. När den har utvecklats kommer vi såklart att gå in i tekniken och då måste vi vara finansiellt starka.” Källa: Göteborgs-Posten, 1997-04-10
  92. 92. ”Den kostnadskrävande utvecklingen av en ny digitalkamera har sålts... ...den optimala digitala kameran får utvecklas av någon annan. Därmed sparas 15-18 miljoner kronor... ...som kan investeras i utveckling av konventionella kameror samt att anpassa dem till digital teknik”. //DI, januari 1998.
  93. 93. Elektronikingenjörerna var av en annan uppfattning: “If the chemical waste from film processing could be turned into beer – film would have a bright future!” (1997, hittat i interna dokument)
  94. 94. 1998 hade all digital kompetens med undantag för två personer fått sparken. Företag var nu rejält underkapitaliserat och en teknikrevolution stod för dörren…
  95. 95. Vid den här tiden blev det klart för UBS att ett nytt kamerasystem måste utvecklas.
  96. 96. Projektet tog sin början 1998 och Hasselblad inledde samarbetet med Fuji 1999. Syftet var att utveckla en hybrid – ett nytta kamerasystem som är kompatibelt med såväl digitala bakstycken som filmmagasin.
  97. 97. Projektet var gigantiskt, komplext och helt nödvändigt för bolagets långsiktiga överlevnad. Deadlines kunde inte hållas och arbetet drog ut på tiden…
  98. 98. Samtidigt började systemkamerorna från Canon och Nikon att ta marknadsandelar från Hasselblad. 30 25 20 15 10 5 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
  99. 99. På bara några år tappade Hasselblad hela segmentet för bröllopsfotografi.
  100. 100. I många länder var Hasselblad-kameran en lika självklar del av bröllopet som ringen och buketten. Allt detta ändrades dock i och med skiftet till digital fotografi.
  101. 101. Intäkterna minskade nu i snabb takt. Bottom line for Hasselblad (MSEK)
  102. 102. Det nya kamerasystemet – H1:an, började produceras under början av 2003.
  103. 103. Fyra år försenat. Ett fantastiskt, men inte digitalt system. 100 000 SEK dyrare än Canon’s konkurrerande produkt.
  104. 104. Det krävdes ett digitalt bakstycke för att göra systemet helt digitalt, vilket innebar att Hasselblad inte kunde leverera ett digitalt system på egen hand.
  105. 105. ”När H1:an väl kom var det en fantastisk kamera men det spelade ingen roll eftersom alla hade gått in i det digitala”
  106. 106. H1:an blev därför aldrig den succé bolaget hade hoppats på.
  107. 107. UBS sålde nu Hasselblad till Shriro, som direkt tvingades skjuta till mer resurser för att hålla bolaget vid liv.
  108. 108. I november 2004 får halva företaget sparken och blott 70 personer fanns nu kvar på Hasselblad i Göteborg.
  109. 109. Det blev nu tydligt för Shriro att en fusion med någon tillverkare av digitala bakstycken var nödvändig.
  110. 110. Hasselblad och Imacon blev nu tillsammans ett nytt bolag under Hasselblads namn.
  111. 111. Först år 2005 kunde bolaget till slut leverera ett fullständigt digitalt kamerasystem och överlevde därmed skiftet till digital fotografi.
  112. 112. ”När jag började på Hasselblad tyckte min fru att vi kunde köpa en digital kamera, jag sade ’vänta, Hasselblads är snart klar, då köper vi den’. Åtta år senare lämnade jag Hasselblad, det första jag gjorde var att gå och köpa en Canon”
  113. 113. Hasselblad har därefter gått med vinst i några år, men jag betvivlar att man ännu betalat tillbaka de pengar Shriro tvingades skjuta till.
  114. 114. Historien illustrerar ett antal viktiga lärdomar kring teknikskiften och affärsutveckling i företag.
  115. 115. 1. Konkurrensen om resurser under mitten av 90-talet var destruktiv på många sätt. Kanske borde man istället ha separerat utvecklingsarbetet i högre grad?
  116. 116. 2. HEIABs framgångar under 80-talet illustrerar vikten av att finna en nischmarknad för att utveckla en ny teknologi. Här kunde tekniken utvecklas och ny kunskap genereras under en längre tid.
  117. 117. 3. Precis som alla andra bolag i mellanformatssegmentet misslyckades Hasselblad med att utveckla egna digitala bakstycken. Den främsta anledningen är förmodligen att Hasselblads kompetensbas låg inom mekaniken snarare än elektroniken.
  118. 118. 4. Ägarskiften tenderar att skapa en strategisk inkonsistens som försvårar övergången från en teknologi till en annan.
  119. 119. Det finns mycket annat att säga om den här historien, men det får sägas en annan gång.
  120. 120. Källor Interna dokument Årsredovisningar Omkring 100 timmar av intervjuer Stort Tack!
  121. 121. Bilder Bilderna på slides 17-23: www.jornmark.se Bilder på slides 50-60: Lennar Stålfors Tack!
  122. 122. Förresten, vad hände med Hasselblads gamla byggnader?
  123. 123. Dyra bostadsrätter.
  124. 124. Och den ’nya’ byggnaden som övergavs?
  125. 125. SVT och SR har flyttat in där efter några år av ombyggnation.
  126. 126. Christian Sandström doktorerar på Chalmers. Han skriver och föreläser om teknikskiften och hur de förändrar samhällen och företag. www.christiansandstrom.org christian.sandstrom@chalmers.se

×