1.
Facits Uppgång och Fall

2.
Den svenska räknetillverkaren Facit var
konkursmässig 1972. Övergången från
mekaniska till elektroniska räknare
ledde till stora problem.

3.
Facit var en av de största
arbetsgivarna i Åtvidaberg…

4.
… följaktligen drabbades även
samhället av problem.

5.
Plötsligt kunde inga räknare säljas,
vilket ledde till stora lager och en
situation som snabbt förvärrades…

6.
… Problemen verkade
komma från ingenstans…

7.
… Ett begrepp myntades för att beskriva
hur ett stort, framgångsrikt företag
plötsligt blir konkursmässigt…

8.
”Facitsjukan”

9.
Hur kunde detta ske?

10.
Uppfattades hotet?

11.
Låt oss ta en närmre titt på
Facit och teknikskiftet…

12.
Facit kom från
Östergötland
och det lilla
samhället
Åtvidaberg

13.
Bolaget startades under 20-talet och
kallades då för ’Åtvidabergs
Industrier’. På den tiden tillverkade
företaget främst kontorsmöbler.

14.
Under Elof Ericssons ledarskap
fokuserade bolaget alltmer på
räknare och expanderade snabbt.

15.
1932 tillverkades den första räknaren
med tio tangenter i Åtvidaberg.

16.
Den döptes till FACIT.

17.
Facit blev en enorm succé, såväl i
Sverige som på världsmarknden.
Åtvidabergs Industrier blev med tiden
en riktig kronjuvel inom svensk industri.

18.
Allteftersom företaget växte,
växte också orten Åtvidaberg.

19.
Elof Ericsson och hans
familj bodde i det här huset.
Elofs ledarskap blev erkänt -
såväl i Åtvidaberg som inom
svensk industri var han och
bolaget ett föredöme.

20.
Elofs son
Gunnar
Ericsson
tog över
som VD
1957.

21.
Åtvidaberg hade växt
en hel del, men i
relation till IBM
som hade 25
gånger större
omsättning under
50-talet var
bolaget fortfarande
en dvärg.

22.
Branschens teknologi var
relativt mogen, men det
fanns fortfarande en stor
global efterfrågan på
räknare…

23.
… Gunnar Ericsson
satsade därför på
global expansion…

24.
… Företaget ändrade namn till FACIT
och alla produkter såldes nu under
samma namn, med likartad design…

25.
… Fokus på räknare, marknadsföring,
varumärket FACIT och global expansion
– allt detta ingick i bolagets nya strategi
som kallades för ”The New Deal”.

26.
Under Gunnar Ericssons ledarskap
växte försäljningen och vinsterna
snabbt och varumärket FACIT syntes
på alltfler ställen runtom i världen…

27.
Den lilla FACITgubben med sin långa hatt
symboliserade en trollkarl, som med
räknarens magi kunde få fram rätt svar.

28.
Under 60-talet
blev
FACITgubben
en känd
karaktär
runtom i
världen…

29.
”The New Deal”
var med andra
ord en mycket
framgångsrik
strategi.

30.
FACIT fanns överallt…

31.
FACIT, Gunnar Ericsson och Åtvidaberg
blev under 60-talet ett föredöme för
Sverige. Ett folkhemskt mönstersamhälle
med god ekonomi och välfärd växer fram.

32.
Gunnar Ericsson var briljant
på marknadsföring…

33.
1966 bjöd han in den
brasilianska fotbollslandslaget
att träna i Åtvidaberg inför VM…

34.
Pelé och de andra legenderna tog
den här gräsmattan i besittning, i lilla
Åtvidaberg, i lilla Sverige.

35.
Bilder på Pelé och Gunnar
Ericsson spreds nu över världen.
Fantastisk Marknadsföring!

36.
Ericsson var lite av
en kändis under
60-talet. Han var
VD för FACIT, satt
i styrelsen för flera
internationella
fotbollsförbund
och var dessutom
riksdagsledamot.

37.
Hans
internationella
kontaktnät var
en enorm
tillgång för
företaget.

38.
Här, i familjens trädgård nere vid
vattnet i Åtvidaberg hölls cocktail-
partyn där människor från när och
fjärran knöt nya kontakter.

39.
Alltmedan
FACITgubben
lade fler
marknader under
sig skedde flera
viktiga
genombrott inom
den digitala
tekniken…

40.
Delvis som en följd av detta grundades
dotterbolaget Facit Electronics.

41.
Facit lyckades
utveckla ett antal
stordatorer,
som under en
kort tid faktiskt
var de bästa i
världen.

42.
Stordatorprojekten var dock lång
ifrån lönsamma. Man lyckades
varken hålla deadlines eller
budgetar och Facit
Electronics kunde aldrig
matcha de enorma resurser
bolag som IBM förfogade över.

43.
Som en följd av detta lade
man ner Facit
Electronics 1962-63.

44.
Facit fokuserade istället på
magin i sin kärnverksamhet
– mekaniska räknare.

45.
Försäljningen fortsatte att växa
stadigt under 60-talet…

46.
Företaget växte, och med
företaget växte Åtvidaberg…

47.
I takt med detta klättrade
fotbollslaget Åtvidabergs FF
upp genom divisionerna…

48.
Många av den tidens svenska
storspelare flyttade till Åtvidabergs
FF och tog jobb på Facit.

49.
Såväl företaget som orten och
fotbollen byggdes alltså upp
kring en kärnkompetens
inom mekanisk teknologi.

50.
Under åren 1957-1972 växte FACIT från
6000 anställda till nästan 14 000.
Omsättningen ökade med 500 procent
och produkterna såldes i 140 länder
runtom i världen.

51.
Samtidigt blev de digitala räknarna
allt bättre under 60-talet.

52.
Till en början var de elektroniska
räknarna dyra, stora och krävde
mycket elektricitet.
Som bekant utvecklas digital teknik
väldigt snabbt och med tiden blev
räknarna mindre, billigare och
bättre…

53.
Givet att Facit hade kompetens
inom finmekanik och inte
inom mikroelektronik
försökte bolaget att hitta en
samarbetspartner.

54.
Redan 1965 började de elektroniska
räknarna att ta sig in på marknaden.
Samma år signerade Gunnar Ericsson
ett kontrakt med japanska
Hayakawa (ägt av Sharp), som gav
Facit exklusiv rätt att sälja deras
elektroniska räknare i två år…

55.
Hayakawa satt på teknologin och Facit
hade en global marknadsorganisation
och ett starkt varumärke.
En perfekt kombination – på kort sikt…

56.
Under 60-talet förvärvade Facit fler
tillverkare av mekaniska räknare, men
misslyckades med att konsolidera
företagen och F&U-verksamheten.

57.
De elektroniska räknarna blev allt
billigare vilket tvingade Facit att
sänka priserna och därmed
tappa i lönsamhet…

58.
Till en början kunde samarbetet med
Haykawa hålla försäljningen uppe.

59.
Dessa Facit-produkter var Made in Japan.

60.
1965 såldes 4000 elektroniska
räknare globalt. Året därpå
såldes 25 000!
1967 var 15 procent av
marknaden digital.

61.
Samarbetet innebar att Facit på lång sikt
var beroende av Hayakawa för att
överleva…
Med tiden började japanerna att bygga
upp en egen marknadsorganisation.

62.
Facits interna utvecklingsarbete hade
hamnat på efterkälken, F&U-budgeten
var för liten och utspridd…

63.
När Hayakawa började ta sig in på Facits
marknader blev relationen mellan
bolagen alltmer frostig…

64.
Facit var dock fortfarande
ett lönsamt och
växande bolag under
slutet av 60-talet.

65.
Men när de
elektroniska
räknarna blivit
billigare, lättare
och bättre än de
mekaniska och
Facit var kvar i den
gamla teknologin
började molnen
hopa sig i rask
takt…

66.
Facits mekaniska räknare
var i en återvändsgränd, det
fanns nu ingen väg framåt.

67.
Mängden osålda räknare
ökade nu lavinartat.

68.
”Vi sitter nere i skogen och
har ingen aning om vad som
händer ute i världen.”
// Citat från styrelsemöte

69.
1972 blev Facits
situation desperat.
Tusentals
anställda sades
upp i Åtvidaberg
och runtom i
världen.
Såsmåningom blev
det även svårt att
behålla
fotbollsspelarna.

70.
Endast några år efter
att rekordvinster
visats var Facit nu
konkursmässigt.

71.
Fascinerande hur så mycket värde
kan förstöras på så kort tid…

72.
All produktion som plötsligt blev onödig…

73.
Det komplexa nätverk av
underleverantörer som
inte längre behövdes…

74.
All kunskap som inte
längre behövdes…

75.
”Kugghjulen i räknemaskinerna
var företagets själ”
// Gert Persson, tidigare anställd
på Facit Electronics

76.
Den ekonomiska värdet av
företagets själ förstördes i
början av 70-talet.

77.
Man får lust att sjunga
”Sådan är kapitalismen”

78.
Electrolux erbjöd sig att köpa Facit mot
slutet av 1972.
Ägarna kände sig tvungna att acceptera
budet på 80 MSEK för ett företag som
varit en industriell gigant blott några år
tidigare.
Givet att Facit varit ett lönsamt bolag på en
omsättning runt 1 miljard blir det tydligt att
en hel del värde hade förstörts.
Senare sålde Electrolux de olika delarna av
Facit för totalt 200 MSEK.

79.
Plötsligt var Gunnar
Ericsson inte
längre en
beundrad
föregångsgestalt.
Han beskylldes för
att ha förnekat
teknikskiftet och
misslyckats med
konsolideringen
av bolagen som
hade köpts.

80.
Efter ett teknikskifte börjar vanligtvis jakten på en
syndabock… Fanns det någonting som hade
kunnat göras annorlunda?

81.
Jag vet inte och vi får aldrig veta.
Kanske skulle Facit ha köpt Hayakawa i ett tidigt
skede?
Kanske borde Facit ha investerat mer i F&U och
mindre i marknadsföring?
Oavsett vad som hade gjorts kvarstår faktum: stora
resurser (kunskap, tillverkningsprocesser, nätverk av
leverantörer etc) skulle bli oanvändbara, för någon.
Ingen strategi hade kunnat ändra på detta.
Den som vill kritisera företag och dess ledare för
inkompetens vid ett teknikskifte bör ha detta i
åtanke innan alltför hårda domar fälls.

82.
Så, vad kan vi lära oss av
den här historien?
Den illustrerar bl.a. hur teknikskiften förstör
värdet av tidigare kompetens och därmed hur
ett företags kärnförmågor plötsligt blir näst intill
värdelösa.
Facitsjukan illustrerar också med vilken oerhörd
hastighet branscher kan digitaliseras och hur
den initialt lägre prestandan leder till att den
nya teknologin ignoreras alltför länge.

83.
”Kugghjulen i
räknemaskinerna
var företagets själ”
Mer elegant kan nog inte
Facitsjukan sammanfattas.

84.
Tack till följande källor:
Pettersson, T. (2003) I teknikrevolutionens
centrum: företagsledning och utveckling i Facit
1957-1972, Uppsala Papers in Financial and
Business History, Report 16
“Facit av en era”, Computer Sweden nr 22 2004
Facitindustrierna efter 1972, Åtvidabergs
Teknikhistoriska Sällskap
Åtvidabergs Bruks och Facit Museum, Sweden
Åssa Industri och Bil Museum, Sweden

85.
Lånade bilder
http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/889045042/
http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/889000088/
http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/888129447/

86.
Foton tagna vid:
Åtvidabergs Bruks och Facit Museum, Sweden
http://brukskultur.atvidaberg.se/index2.html
Åssa Industri och Bil Museum, Sweden
http://www.assamuseet.se/
Tack!

87.
Länkar av intresse:
http://archive.corren.se/archive/2007/12/20/jidow0
01baatzzc.xml
http://www.oldcalculatormuseum.com/
http://en.wikipedia.org/wiki/Electronic_calculator

88.
Christian Sandström
www.christiansandstrom.org