Facits uppgång och fall

12,140 views

Published on

Vad som hände med den svenska räknetillverkaren Facit i teknikskiftet.

Published in: Business
0 Comments
7 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total views
12,140
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1,116
Actions
Shares
0
Downloads
6
Comments
0
Likes
7
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Facits uppgång och fall

  1. 1. Facits Uppgång och Fall
  2. 2. Den svenska räknetillverkaren Facit var konkursmässig 1972. Övergången från mekaniska till elektroniska räknare ledde till stora problem.
  3. 3. Facit var en av de största arbetsgivarna i Åtvidaberg…
  4. 4. … följaktligen drabbades även samhället av problem.
  5. 5. Plötsligt kunde inga räknare säljas, vilket ledde till stora lager och en situation som snabbt förvärrades…
  6. 6. … Problemen verkade komma från ingenstans…
  7. 7. … Ett begrepp myntades för att beskriva hur ett stort, framgångsrikt företag plötsligt blir konkursmässigt…
  8. 8. ”Facitsjukan”
  9. 9. Hur kunde detta ske?
  10. 10. Uppfattades hotet?
  11. 11. Låt oss ta en närmre titt på Facit och teknikskiftet…
  12. 12. Facit kom från Östergötland och det lilla samhället Åtvidaberg
  13. 13. Bolaget startades under 20-talet och kallades då för ’Åtvidabergs Industrier’. På den tiden tillverkade företaget främst kontorsmöbler.
  14. 14. Under Elof Ericssons ledarskap fokuserade bolaget alltmer på räknare och expanderade snabbt.
  15. 15. 1932 tillverkades den första räknaren med tio tangenter i Åtvidaberg.
  16. 16. Den döptes till FACIT.
  17. 17. Facit blev en enorm succé, såväl i Sverige som på världsmarknden. Åtvidabergs Industrier blev med tiden en riktig kronjuvel inom svensk industri.
  18. 18. Allteftersom företaget växte, växte också orten Åtvidaberg.
  19. 19. Elof Ericsson och hans familj bodde i det här huset. Elofs ledarskap blev erkänt - såväl i Åtvidaberg som inom svensk industri var han och bolaget ett föredöme.
  20. 20. Elofs son Gunnar Ericsson tog över som VD 1957.
  21. 21. Åtvidaberg hade växt en hel del, men i relation till IBM som hade 25 gånger större omsättning under 50-talet var bolaget fortfarande en dvärg.
  22. 22. Branschens teknologi var relativt mogen, men det fanns fortfarande en stor global efterfrågan på räknare…
  23. 23. … Gunnar Ericsson satsade därför på global expansion…
  24. 24. … Företaget ändrade namn till FACIT och alla produkter såldes nu under samma namn, med likartad design…
  25. 25. … Fokus på räknare, marknadsföring, varumärket FACIT och global expansion – allt detta ingick i bolagets nya strategi som kallades för ”The New Deal”.
  26. 26. Under Gunnar Ericssons ledarskap växte försäljningen och vinsterna snabbt och varumärket FACIT syntes på alltfler ställen runtom i världen…
  27. 27. Den lilla FACITgubben med sin långa hatt symboliserade en trollkarl, som med räknarens magi kunde få fram rätt svar.
  28. 28. Under 60-talet blev FACITgubben en känd karaktär runtom i världen…
  29. 29. ”The New Deal” var med andra ord en mycket framgångsrik strategi.
  30. 30. FACIT fanns överallt…
  31. 31. FACIT, Gunnar Ericsson och Åtvidaberg blev under 60-talet ett föredöme för Sverige. Ett folkhemskt mönstersamhälle med god ekonomi och välfärd växer fram.
  32. 32. Gunnar Ericsson var briljant på marknadsföring…
  33. 33. 1966 bjöd han in den brasilianska fotbollslandslaget att träna i Åtvidaberg inför VM…
  34. 34. Pelé och de andra legenderna tog den här gräsmattan i besittning, i lilla Åtvidaberg, i lilla Sverige.
  35. 35. Bilder på Pelé och Gunnar Ericsson spreds nu över världen. Fantastisk Marknadsföring!
  36. 36. Ericsson var lite av en kändis under 60-talet. Han var VD för FACIT, satt i styrelsen för flera internationella fotbollsförbund och var dessutom riksdagsledamot.
  37. 37. Hans internationella kontaktnät var en enorm tillgång för företaget.
  38. 38. Här, i familjens trädgård nere vid vattnet i Åtvidaberg hölls cocktail- partyn där människor från när och fjärran knöt nya kontakter.
  39. 39. Alltmedan FACITgubben lade fler marknader under sig skedde flera viktiga genombrott inom den digitala tekniken…
  40. 40. Delvis som en följd av detta grundades dotterbolaget Facit Electronics.
  41. 41. Facit lyckades utveckla ett antal stordatorer, som under en kort tid faktiskt var de bästa i världen.
  42. 42. Stordatorprojekten var dock lång ifrån lönsamma. Man lyckades varken hålla deadlines eller budgetar och Facit Electronics kunde aldrig matcha de enorma resurser bolag som IBM förfogade över.
  43. 43. Som en följd av detta lade man ner Facit Electronics 1962-63.
  44. 44. Facit fokuserade istället på magin i sin kärnverksamhet – mekaniska räknare.
  45. 45. Försäljningen fortsatte att växa stadigt under 60-talet…
  46. 46. Företaget växte, och med företaget växte Åtvidaberg…
  47. 47. I takt med detta klättrade fotbollslaget Åtvidabergs FF upp genom divisionerna…
  48. 48. Många av den tidens svenska storspelare flyttade till Åtvidabergs FF och tog jobb på Facit.
  49. 49. Såväl företaget som orten och fotbollen byggdes alltså upp kring en kärnkompetens inom mekanisk teknologi.
  50. 50. Under åren 1957-1972 växte FACIT från 6000 anställda till nästan 14 000. Omsättningen ökade med 500 procent och produkterna såldes i 140 länder runtom i världen.
  51. 51. Samtidigt blev de digitala räknarna allt bättre under 60-talet.
  52. 52. Till en början var de elektroniska räknarna dyra, stora och krävde mycket elektricitet. Som bekant utvecklas digital teknik väldigt snabbt och med tiden blev räknarna mindre, billigare och bättre…
  53. 53. Givet att Facit hade kompetens inom finmekanik och inte inom mikroelektronik försökte bolaget att hitta en samarbetspartner.
  54. 54. Redan 1965 började de elektroniska räknarna att ta sig in på marknaden. Samma år signerade Gunnar Ericsson ett kontrakt med japanska Hayakawa (ägt av Sharp), som gav Facit exklusiv rätt att sälja deras elektroniska räknare i två år…
  55. 55. Hayakawa satt på teknologin och Facit hade en global marknadsorganisation och ett starkt varumärke. En perfekt kombination – på kort sikt…
  56. 56. Under 60-talet förvärvade Facit fler tillverkare av mekaniska räknare, men misslyckades med att konsolidera företagen och F&U-verksamheten.
  57. 57. De elektroniska räknarna blev allt billigare vilket tvingade Facit att sänka priserna och därmed tappa i lönsamhet…
  58. 58. Till en början kunde samarbetet med Haykawa hålla försäljningen uppe.
  59. 59. Dessa Facit-produkter var Made in Japan.
  60. 60. 1965 såldes 4000 elektroniska räknare globalt. Året därpå såldes 25 000! 1967 var 15 procent av marknaden digital.
  61. 61. Samarbetet innebar att Facit på lång sikt var beroende av Hayakawa för att överleva… Med tiden började japanerna att bygga upp en egen marknadsorganisation.
  62. 62. Facits interna utvecklingsarbete hade hamnat på efterkälken, F&U-budgeten var för liten och utspridd…
  63. 63. När Hayakawa började ta sig in på Facits marknader blev relationen mellan bolagen alltmer frostig…
  64. 64. Facit var dock fortfarande ett lönsamt och växande bolag under slutet av 60-talet.
  65. 65. Men när de elektroniska räknarna blivit billigare, lättare och bättre än de mekaniska och Facit var kvar i den gamla teknologin började molnen hopa sig i rask takt…
  66. 66. Facits mekaniska räknare var i en återvändsgränd, det fanns nu ingen väg framåt.
  67. 67. Mängden osålda räknare ökade nu lavinartat.
  68. 68. ”Vi sitter nere i skogen och har ingen aning om vad som händer ute i världen.” // Citat från styrelsemöte
  69. 69. 1972 blev Facits situation desperat. Tusentals anställda sades upp i Åtvidaberg och runtom i världen. Såsmåningom blev det även svårt att behålla fotbollsspelarna.
  70. 70. Endast några år efter att rekordvinster visats var Facit nu konkursmässigt.
  71. 71. Fascinerande hur så mycket värde kan förstöras på så kort tid…
  72. 72. All produktion som plötsligt blev onödig…
  73. 73. Det komplexa nätverk av underleverantörer som inte längre behövdes…
  74. 74. All kunskap som inte längre behövdes…
  75. 75. ”Kugghjulen i räknemaskinerna var företagets själ” // Gert Persson, tidigare anställd på Facit Electronics
  76. 76. Den ekonomiska värdet av företagets själ förstördes i början av 70-talet.
  77. 77. Man får lust att sjunga ”Sådan är kapitalismen”
  78. 78. Electrolux erbjöd sig att köpa Facit mot slutet av 1972. Ägarna kände sig tvungna att acceptera budet på 80 MSEK för ett företag som varit en industriell gigant blott några år tidigare. Givet att Facit varit ett lönsamt bolag på en omsättning runt 1 miljard blir det tydligt att en hel del värde hade förstörts. Senare sålde Electrolux de olika delarna av Facit för totalt 200 MSEK.
  79. 79. Plötsligt var Gunnar Ericsson inte längre en beundrad föregångsgestalt. Han beskylldes för att ha förnekat teknikskiftet och misslyckats med konsolideringen av bolagen som hade köpts.
  80. 80. Efter ett teknikskifte börjar vanligtvis jakten på en syndabock… Fanns det någonting som hade kunnat göras annorlunda?
  81. 81. Jag vet inte och vi får aldrig veta. Kanske skulle Facit ha köpt Hayakawa i ett tidigt skede? Kanske borde Facit ha investerat mer i F&U och mindre i marknadsföring? Oavsett vad som hade gjorts kvarstår faktum: stora resurser (kunskap, tillverkningsprocesser, nätverk av leverantörer etc) skulle bli oanvändbara, för någon. Ingen strategi hade kunnat ändra på detta. Den som vill kritisera företag och dess ledare för inkompetens vid ett teknikskifte bör ha detta i åtanke innan alltför hårda domar fälls.
  82. 82. Så, vad kan vi lära oss av den här historien? Den illustrerar bl.a. hur teknikskiften förstör värdet av tidigare kompetens och därmed hur ett företags kärnförmågor plötsligt blir näst intill värdelösa. Facitsjukan illustrerar också med vilken oerhörd hastighet branscher kan digitaliseras och hur den initialt lägre prestandan leder till att den nya teknologin ignoreras alltför länge.
  83. 83. ”Kugghjulen i räknemaskinerna var företagets själ” Mer elegant kan nog inte Facitsjukan sammanfattas.
  84. 84. Tack till följande källor: Pettersson, T. (2003) I teknikrevolutionens centrum: företagsledning och utveckling i Facit 1957-1972, Uppsala Papers in Financial and Business History, Report 16 “Facit av en era”, Computer Sweden nr 22 2004 Facitindustrierna efter 1972, Åtvidabergs Teknikhistoriska Sällskap Åtvidabergs Bruks och Facit Museum, Sweden Åssa Industri och Bil Museum, Sweden
  85. 85. Lånade bilder http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/889045042/ http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/889000088/ http://www.flickr.com/photos/71432201@N00/888129447/
  86. 86. Foton tagna vid: Åtvidabergs Bruks och Facit Museum, Sweden http://brukskultur.atvidaberg.se/index2.html Åssa Industri och Bil Museum, Sweden http://www.assamuseet.se/ Tack!
  87. 87. Länkar av intresse: http://archive.corren.se/archive/2007/12/20/jidow0 01baatzzc.xml http://www.oldcalculatormuseum.com/ http://en.wikipedia.org/wiki/Electronic_calculator
  88. 88. Christian Sandström www.christiansandstrom.org

×