Facits uppköp av konkurrenten Addo 1966 är
 ett beslut som har kritiserats mycket ofta.
Den här presentationen kommer förklara
varför köpet ägde rum och varför aktieägare
    bör inta en skeptisk hållning när e...
Addo hade under en längre tid varit en av Facits
främsta konkurrenter på kalkylmaskinsmarknaden.
De respektive bolagen grundades av Elof
       Ericsson och Hugo Agrell.
Elofs son Gunnar ärvde VD-posten i Facit och
     Hugos son Gunnar blev VD i Addo.
De två familjerna var dessutom huvudägare i
sina respektive bolag. På Brukssamhällets tid
  var bolag ofta starkt kopplade...
Familj och företag hörde ihop och man gav inte ifrån
         sig ägarkontrollen i första taget…
De båda bolagen växte under efterkrigstiden…
Facit var emellertid betydligt mer framgångsrikt än
          sin Malmöbaserade konkurrent.
Addo saknade
Facits ypperliga
  förmåga till
marknadsföring.
Addo var dessutom inte särskilt effektiva
           inom produktionen.
Alltmedan Facit höjdes till skyarna i svensk media
     fick Addo större problem under 60-talet.
Under 30- och 40-talet hade Facit köpt andra
svenska konkurrenter såsom Odhner som Halda…
Facits VD Gunnar Ericsson började nu bli
 intresserad av att även förvärva Addo…
Det fanns flera rationella motiv till detta:
1. ’Synergieffekterna’
   Genom samordning av marknads- och
utvecklingsorganisationerna hade skalfördelar
               k...
2. Undvika konkurrens
Om inte Facit köpte Addo fanns det risk att någon
    utländsk konkurrent gjorde det och därefter
bö...
Den gode Adam Smith sade vid ett tillfälle:

”Kapitalisterna kan inte träffas utan att deras
umgänge slutar i någon konspi...
Alltsedan Elofs tid hade
Facit haft en mycket nära
   relation till Skånska
  Banken, som ägdes av
familjen Roos. Roos sat...
När Gunnar Ericsson under 60-talet började bli
 intresserad av att förvärva Addo lär Carl-Sigvard
Roos sagt till Gunnar at...
Skånska Banken hade emellertid uppenbara
intressen i ett sådant köp eftersom det skulle
         kunna hålla Addo och dela...
Det blev till sist ett möte mellan
 Facits och Addos ledning…
Bröderna Agrell förklarade att det fanns
 utländska konkurrenter som ville köpa dem
och att Facit skulle behöva betala det...
Gunnar Ericssons svåger, Lennart von
Kantzow, tyckte att priset var hutlöst och sade
  till motparten att dom borde sälja ...
Familjen Roos återkom till Gunnar Ericsson
 under 1966 och förklarade att nu var Addo
        moget för andra prisnivåer.
Facits CFO, Lars Hallgren, kallades nu in för
att under strängt konfidentiella former göra en
              värdering av A...
Det visade sig vara ganska knöligt att värdera
              Addos lönsamhet.
Hursomhelst, köpet av Addo gick igenom i mitten
   av 1966, fortfarande till ett rejält överpris.
Avtalet med Addo skrevs under den 23 juni 1966.
           I paragraf två står det bla:

 ”I syfte att förstärka företaget...
Det fanns dock ett litet problem…
… Blott några paragrafer
senare i samma dokument:
”Addo tillförsäkrades rätten att fortsätta
  producera och sälja produkter med
    Addonamnet över hela världen”
Gunnar Agrell insisterade att det hela inte skulle
beskrivas som ett köp utan som ett ’samgående’.
Det var ett
köp och inget
 annat, men
   familjen
 Agrell ville
 inte att det
    skulle
framstå som
ett nederlag.
Så, nu skulle alltså samordning leda
        till ökad slagkraft…
De första styrelsemötena ledde
till allt annat än ’synergieffekter’.
Följande dokument tjänar
 som en god illustration:
Agrell hade inte accepterat ett köp om det inte
varit absolut nödvändigt. Man såg köpet av Facit
som en möjlighet att fort...
Följaktligen satte man sig på tvären och vägrade
           konsolidera varken sälj- eller
          utvecklingsorganisati...
Agrell var en tuffare och skickligare förhandlare
än Gunnar Ericsson och lyckades få igenom att
 ingen konsolidering skull...
Facit fick dras
med en dubbel struktur framöver.
I 60-talets blomstrande, kartelliserade, relativt
slutna svenska ekonomi kunde företag unna sig
      den här sortens slös...
Men inte nog med det:
När ’samgåendet’ väl var avklarat blev det tydligt
 att Addo gjorde årliga förluster på omkring 10
MSEK, pengar som fick h...
Trots detta steg Facits aktie till sina högsta nivåer
  någonsin när köpet av Addo offentliggjordes.
 Från dessa nivåer ru...
Sommaren 1966 skriver Gunnar Ericsson i
  Facit-koncernens tidning Ciceronen:
”Jag kan säga, att båda företagsledningarna
     känner stor tillfredsställelse och en härlig
    samarbetslust för att så...
I Affärsvärlden gjorde
Facits VD följande uttalande:
”Jag skulle vilja gå så lång att jag säger, att det
            var ett livsvillkor för svensk
      kontorsmaskinsindustr...
Problemet var att Addo inte hade för avsikt
 att tänka rätt, utan att behålla status quo.
Facit hade alltså betalat rejäla pengar för
ett förlustbringande företag, ett köp som
      dessutom inte ledde till några...
Dom följande åren blev allt annat än lättare
     av att Addo hade förvärvats…
En insändare i koncernens tidning Ciceronen
       diskuterar ämnet ’Addo-hat’…
När samarbetet med Sharp initierades samma år var
   man tvungen att ständigt kommunicera mellan
bolagen angående hur förh...
Redovisningen av försäljning var också i hög grad
          åtskild ända in på 70-talet…
Här diskuteras ett ’samarbete’ mellan Addo och Facit…
Försök till konsolideringar framåt slutet av 60-
talet motades också i grind av familjen Agrell.
Alla förhandlingar kring detta rörde sig om värsta
 sortens kohandel. Diskussioner i stil med ’Vi tar
    marknad A, ni ta...
De pengar som borde ha landat i aktieägarnas
 händer eller använts till utveckling slukades
    alltså av företagsinterna ...
Sen kom den beryktade Facitkrisen…
Först nu började vissa konsolideringar att
 äga rum och Agrell fick till slut ge sig på
              vissa punkter.
Krisen slog ut i
full blom och det
  var nu upp till
   styrelsen att
    besluta var
uppsägningarna
  skall äga rum.
De anlitade
    McKinsey-
  konsulterna
argumenterade
att Malmö skulle
   ta smällen.
Skulle Malmö, Åtvidaberg, Göteborg eller
          Strömstad offras…?
Gissa vilken ståndpunkt Agrell hade…
Gissa vilken ståndpunkt Skånska banken och
            familjen Roos hade…
Just det.
Gunnar Ericssons falang förordade att
 Åtvidaberg inte skulle ta smällen och vann över
fronten Roos-Agrell (som försvarade...
Vid den här punkten
 måste det ha blivit
 tydligt för Gunnar
  Ericsson att han
  blivit förd bakom
    ljust när Carl-
  ...
’Intresset ljuger aldrig’, som
  gamle Marx en gång sade.
Köpet av Addo var och förblev ett misstag.
Det blev inte mycket till konsolideringar eller
’synergier’ och förvärvet resulterade i en klart
      försämrad likvidite...
Dessa pengar hade varit välbehövliga när krisen
slog igenom 1971-72, men de hade knappast klarat
               av att räd...
Mekaniken var död och ingenting hade
  kunnat ändra detta enkla faktum.
Historien om Addo-köpet illustrerar varför
uppköp och samgåenden sällan leder till de
 synergieffekter ledningen ofta tala...
Bakom företagsköp och fusioner finns det alltid
intressegrupper som Skånska Banken som inte i
      första hand bryr sig o...
När det väl är dags för konsolideringar finns det
också företagsinternt motstånd (Agrell) som ofta
 leder till att allting...
Bakom stora strukturella affärer finns det ofta
 väldigt enkla och mänskliga motiv som gärna
döljs bakom käcka appeller om...
En viktig lärdom för den som äger aktier.
Som sagt, intresset ljuger aldrig.
Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs
  Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.
Christian Sandström
                doktorerar på Chalmers.
                Han forskar och föreläser
                   o...
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Facit och Köpet av Addo (in Swedish)
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Facit och Köpet av Addo (in Swedish)

2,920 views

Published on

Facits köp av Addo illustrerar varför samgåenden sällan leder till de synergieffekter som utlovats.

Published in: Business, Technology
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
2,920
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
304
Actions
Shares
0
Downloads
9
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Facit och Köpet av Addo (in Swedish)

  1. 1. Facits uppköp av konkurrenten Addo 1966 är ett beslut som har kritiserats mycket ofta.
  2. 2. Den här presentationen kommer förklara varför köpet ägde rum och varför aktieägare bör inta en skeptisk hållning när en företagsledning talar om ’synergieffekter’.
  3. 3. Addo hade under en längre tid varit en av Facits främsta konkurrenter på kalkylmaskinsmarknaden.
  4. 4. De respektive bolagen grundades av Elof Ericsson och Hugo Agrell.
  5. 5. Elofs son Gunnar ärvde VD-posten i Facit och Hugos son Gunnar blev VD i Addo.
  6. 6. De två familjerna var dessutom huvudägare i sina respektive bolag. På Brukssamhällets tid var bolag ofta starkt kopplade till enskilda familjer på det här sättet.
  7. 7. Familj och företag hörde ihop och man gav inte ifrån sig ägarkontrollen i första taget…
  8. 8. De båda bolagen växte under efterkrigstiden…
  9. 9. Facit var emellertid betydligt mer framgångsrikt än sin Malmöbaserade konkurrent.
  10. 10. Addo saknade Facits ypperliga förmåga till marknadsföring.
  11. 11. Addo var dessutom inte särskilt effektiva inom produktionen.
  12. 12. Alltmedan Facit höjdes till skyarna i svensk media fick Addo större problem under 60-talet.
  13. 13. Under 30- och 40-talet hade Facit köpt andra svenska konkurrenter såsom Odhner som Halda…
  14. 14. Facits VD Gunnar Ericsson började nu bli intresserad av att även förvärva Addo…
  15. 15. Det fanns flera rationella motiv till detta:
  16. 16. 1. ’Synergieffekterna’ Genom samordning av marknads- och utvecklingsorganisationerna hade skalfördelar kunnat uppnås.
  17. 17. 2. Undvika konkurrens Om inte Facit köpte Addo fanns det risk att någon utländsk konkurrent gjorde det och därefter började priskonkurrera med Facit. Sådant var man inte intresserad av utan såg hellre att branschen kartelliserades till förmån för producenterna.
  18. 18. Den gode Adam Smith sade vid ett tillfälle: ”Kapitalisterna kan inte träffas utan att deras umgänge slutar i någon konspiration mot det allmänna bästa eller i någon hemlig överenskommelse att höja priserna” Ingenstans var detta så sant som i efterkrigstidens Sverige.
  19. 19. Alltsedan Elofs tid hade Facit haft en mycket nära relation till Skånska Banken, som ägdes av familjen Roos. Roos satt i Facits styrelse och hade sitt huvudsäte nere i Malmö.
  20. 20. När Gunnar Ericsson under 60-talet började bli intresserad av att förvärva Addo lär Carl-Sigvard Roos sagt till Gunnar att han ger klartecken när det är dags att köpa företaget…
  21. 21. Skånska Banken hade emellertid uppenbara intressen i ett sådant köp eftersom det skulle kunna hålla Addo och delar av Malmöregionen vid god vigör, vilket förstås var viktigt för bankens fortsatta verksamhet…
  22. 22. Det blev till sist ett möte mellan Facits och Addos ledning…
  23. 23. Bröderna Agrell förklarade att det fanns utländska konkurrenter som ville köpa dem och att Facit skulle behöva betala det dubbla mot dagsläget på aktien.
  24. 24. Gunnar Ericssons svåger, Lennart von Kantzow, tyckte att priset var hutlöst och sade till motparten att dom borde sälja till den konkurrent som var beredd att betala ett sådant pris. Förhandlingarna ledde alltså ingenstans, den gången.
  25. 25. Familjen Roos återkom till Gunnar Ericsson under 1966 och förklarade att nu var Addo moget för andra prisnivåer.
  26. 26. Facits CFO, Lars Hallgren, kallades nu in för att under strängt konfidentiella former göra en värdering av Addo.
  27. 27. Det visade sig vara ganska knöligt att värdera Addos lönsamhet.
  28. 28. Hursomhelst, köpet av Addo gick igenom i mitten av 1966, fortfarande till ett rejält överpris.
  29. 29. Avtalet med Addo skrevs under den 23 juni 1966. I paragraf två står det bla: ”I syfte att förstärka företagets konkurrenskraft framförallt på den internationella marknaden, har detta avtal ingåtts. Avtalet är sålunda ett led i strukturrationaliseringen av den svenska kontorsmaskinindustrin.”
  30. 30. Det fanns dock ett litet problem…
  31. 31. … Blott några paragrafer senare i samma dokument:
  32. 32. ”Addo tillförsäkrades rätten att fortsätta producera och sälja produkter med Addonamnet över hela världen”
  33. 33. Gunnar Agrell insisterade att det hela inte skulle beskrivas som ett köp utan som ett ’samgående’.
  34. 34. Det var ett köp och inget annat, men familjen Agrell ville inte att det skulle framstå som ett nederlag.
  35. 35. Så, nu skulle alltså samordning leda till ökad slagkraft…
  36. 36. De första styrelsemötena ledde till allt annat än ’synergieffekter’.
  37. 37. Följande dokument tjänar som en god illustration:
  38. 38. Agrell hade inte accepterat ett köp om det inte varit absolut nödvändigt. Man såg köpet av Facit som en möjlighet att fortsätta förbli självständigt.
  39. 39. Följaktligen satte man sig på tvären och vägrade konsolidera varken sälj- eller utvecklingsorganisationerna.
  40. 40. Agrell var en tuffare och skickligare förhandlare än Gunnar Ericsson och lyckades få igenom att ingen konsolidering skulle äga rum inom de närmsta tio åren!
  41. 41. Facit fick dras med en dubbel struktur framöver.
  42. 42. I 60-talets blomstrande, kartelliserade, relativt slutna svenska ekonomi kunde företag unna sig den här sortens slöseri med resurser.
  43. 43. Men inte nog med det:
  44. 44. När ’samgåendet’ väl var avklarat blev det tydligt att Addo gjorde årliga förluster på omkring 10 MSEK, pengar som fick hämtas ur Facits kistor.
  45. 45. Trots detta steg Facits aktie till sina högsta nivåer någonsin när köpet av Addo offentliggjordes. Från dessa nivåer runt 400 kronor skulle aktien sedan rasa ner till 60 kronor endast sex år senare.
  46. 46. Sommaren 1966 skriver Gunnar Ericsson i Facit-koncernens tidning Ciceronen:
  47. 47. ”Jag kan säga, att båda företagsledningarna känner stor tillfredsställelse och en härlig samarbetslust för att så snabbt som möjligt kunna skörda frukterna av samgåendet. För närvarande arbetar ett tiotal kommittéer inom olika områden med att undersöka var man på kort, halv-lång och lång sikt kan spara pengar och öka slagkraften. En sak är emellertid helt kompromisslös – de bägge koncernernas fältorganisationer skall arbeta som hittills.”
  48. 48. I Affärsvärlden gjorde Facits VD följande uttalande:
  49. 49. ”Jag skulle vilja gå så lång att jag säger, att det var ett livsvillkor för svensk kontorsmaskinsindustris framtida roll att samgåendet mellan Facit och Addo kom till stånd. Ty härigenom kan vi även fortsättningsvis slå vakt om en svensk specialitet, ett ”kullager” på sitt område. Härigenom kan vi definitivt räknas till ett av de världsstora företagen på det område vi verkar och härigenom får vi också tillsammans råd att realisera de många fascinerande tankar som i framtiden kan göra svensk kontorsmaskinsindustri ännu starkare. Om vi tänker rätt!”
  50. 50. Problemet var att Addo inte hade för avsikt att tänka rätt, utan att behålla status quo.
  51. 51. Facit hade alltså betalat rejäla pengar för ett förlustbringande företag, ett köp som dessutom inte ledde till några rationaliseringar alls.
  52. 52. Dom följande åren blev allt annat än lättare av att Addo hade förvärvats…
  53. 53. En insändare i koncernens tidning Ciceronen diskuterar ämnet ’Addo-hat’…
  54. 54. När samarbetet med Sharp initierades samma år var man tvungen att ständigt kommunicera mellan bolagen angående hur förhandlingarna skulle gå till.
  55. 55. Redovisningen av försäljning var också i hög grad åtskild ända in på 70-talet…
  56. 56. Här diskuteras ett ’samarbete’ mellan Addo och Facit…
  57. 57. Försök till konsolideringar framåt slutet av 60- talet motades också i grind av familjen Agrell.
  58. 58. Alla förhandlingar kring detta rörde sig om värsta sortens kohandel. Diskussioner i stil med ’Vi tar marknad A, ni tar marknad B’ ägde rum på ledningsnivå under hela slutet av 60-talet.
  59. 59. De pengar som borde ha landat i aktieägarnas händer eller använts till utveckling slukades alltså av företagsinterna särintressen.
  60. 60. Sen kom den beryktade Facitkrisen…
  61. 61. Först nu började vissa konsolideringar att äga rum och Agrell fick till slut ge sig på vissa punkter.
  62. 62. Krisen slog ut i full blom och det var nu upp till styrelsen att besluta var uppsägningarna skall äga rum.
  63. 63. De anlitade McKinsey- konsulterna argumenterade att Malmö skulle ta smällen.
  64. 64. Skulle Malmö, Åtvidaberg, Göteborg eller Strömstad offras…?
  65. 65. Gissa vilken ståndpunkt Agrell hade…
  66. 66. Gissa vilken ståndpunkt Skånska banken och familjen Roos hade…
  67. 67. Just det.
  68. 68. Gunnar Ericssons falang förordade att Åtvidaberg inte skulle ta smällen och vann över fronten Roos-Agrell (som försvarade Addo) med 4-3 i röster.
  69. 69. Vid den här punkten måste det ha blivit tydligt för Gunnar Ericsson att han blivit förd bakom ljust när Carl- Sigvard Roos en gång i tiden sagt ’jag säger till när det är dags att köpa Addo’.
  70. 70. ’Intresset ljuger aldrig’, som gamle Marx en gång sade.
  71. 71. Köpet av Addo var och förblev ett misstag.
  72. 72. Det blev inte mycket till konsolideringar eller ’synergier’ och förvärvet resulterade i en klart försämrad likviditet för Facits del.
  73. 73. Dessa pengar hade varit välbehövliga när krisen slog igenom 1971-72, men de hade knappast klarat av att rädda Facit.
  74. 74. Mekaniken var död och ingenting hade kunnat ändra detta enkla faktum.
  75. 75. Historien om Addo-köpet illustrerar varför uppköp och samgåenden sällan leder till de synergieffekter ledningen ofta talar om…
  76. 76. Bakom företagsköp och fusioner finns det alltid intressegrupper som Skånska Banken som inte i första hand bryr sig om aktieägarna.
  77. 77. När det väl är dags för konsolideringar finns det också företagsinternt motstånd (Agrell) som ofta leder till att allting blir pannkaka och byråkrati i slutändan.
  78. 78. Bakom stora strukturella affärer finns det ofta väldigt enkla och mänskliga motiv som gärna döljs bakom käcka appeller om att ’samordning ger ökad slagkraft’.
  79. 79. En viktig lärdom för den som äger aktier.
  80. 80. Som sagt, intresset ljuger aldrig.
  81. 81. Tack till ’Brukskultur Åtvidaberg’ och Åtvidabergs Kommun. Facitarkiven är en fantastisk tillgång.
  82. 82. Christian Sandström doktorerar på Chalmers. Han forskar och föreläser om teknikskiften. www.christiansandstrom.org christian.sandstrom at chalmers.se

×