Motioner Omr 07

605 views

Published on

Motion till Centerpartiets partistämma i Örebro 2009

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
605
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
4
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Motioner Omr 07

  1. 1. Omr 7 Motioner område 7 Kultur för tillväxt Motion nr 701 Lokaler för kulturell verksamhet Idag genomgår det bidragsstödda kulturområdet en välbehövlig översikt. På vissa plan verkar man dock ligga fast vid en tidigare modell; att verksamheter som redan har en lokal bedöms utifrån olika kriterier och ges bidrag utifrån konstnärlig kvalitet. Detta uppmuntrar inte till kulturell verksamhet hos de yngre eller exempelvis invandrare. Du måste först ta dig in i den kulturella världen för att kunna verka med bidragsmedel. Vad jag efterfrågar är lokaler med tillgänglig administrativ och teknisk stab, som marknadsför den kultur som framförs. Vem som helst ska kunna ansöka om att skapa någon form av kultur i lokalen, att utifrån fastställda kriterier få bidrag till att så göra. I Stockholm finns nästan inga lokaler alls, med rimliga priser. Naturligtvis ska inte företagssamarbeten minska möjligheten till bidrag. Det är här, i myllan av kreativa människor som verkligt bra kultur har sin grogrund. Den som engagerar och irriterar, som tänker nytt, blandar kulturformer och provocerar. Inte den fega, tillrättalagda, politiskt korrekta vi så länge tvingats på. Motargumentet brukar vara att det blir så dålig "kvalitet". All ny konst och kultur har kritiserats för det, men hyllats i efterhand. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet arbetar för bidragsstödda lokaler för kulturverksamhet, med administrativ och teknisk personal tillgänglig där vem som helst har möjlighet att utöva någon form av kultur, efter prövning. "En snabb slant" finns för unga, utöka den till alla å Åsa Backman, Stockholm Stockholms distrikt Motion nr 702 Nationellt konst- och utsmyckningsdataregister En praxis har funnits sedan länge (runt 20 år) i det här landet att en del av byggkostnaden beträffande Statliga byggnader ska gå till konstutsmyckning. Många på den övriga marknaden har följt efter även om det inte har varit något krav. Som jag förstår det så har ca.1 % avsats för detta ändamål. Hur vore det om de här sakerna faktiskt inte bara var praxis utan något som gällde i laga text. Lite konst & kultur har väl ingen mått dåligt av. Att bo eller få jobba i en fastighet som är vackert utsmyckad är så mycket mer än i en grå betongklump. Ta bara Centralposthuset på 1
  2. 2. Omr 7 Vasagatan i centrala Stockholm som invigdes i höstas. Vilken vacker fasad huset har, efter renoveringar som gjorts för att bereda plats för delar av regeringskansliet. Där ser man vilket fantastiskt arbete ”Statens konstråd” gjort tillsammans med bygg/renoveringsledning. Det gör i det här fallet arbetsmiljön mycket bättre och ger ett mera positivt intryck för besökaren. I min egen kommun Solna vill jag lyfta fram ett annat gott exempel, nämligen byggprojekt Järvastaden och dess fina ”Mulle Meck” lekpark för barnen. Jag vill här visa på konsten i det offentliga rummet, hur gott den gör oss människor. Det handlar inte om vem som har placerat konstverket utan att det just finns i det ”rum” som vi lever och vistas i. Allt talar för att den allmänna praxis som i dag finns (btrf.konst/utsmyckning) måste bli mera Permanet. Riktlinjer måste dras upp för vad som ska gälla inom byggsektorn. Statligt byggande och privat/kommunalt byggande måste lära av varandra. Hur kommer det sig att det finns en statlig myndighet som rår om/förvaltar den statliga konsten. Placerar ut den på olika statliga byggnader, såväl inom som utom landet. När ska liknande mönster börja gälla för den övriga marknaden. Konst samlas i något källarlager på ett kommunhus någonstans i Sverige, där ingen har riktigt koll på vad som finns och inte finns. Har kommunen kompetent personal som vet att placera ut kommunens konst i det offentliga rummet. Jag tycker därför att det bör skapas en organisation för att bevaka och ta till vara alla konst och kulturskatter som finns i Sveriges kommuner och landsting. Denna verksamhet borde kunna ingå under redan befintliga verk som t.ex. Statens konstråd, Statens kulturråd eller Riksantikvarieämbetet. Som i sin tur kan hämta in uppgifter från kommunerna och landstingen vid jämna tillfällen. Detta skulle kunna underlätta vid t.ex. Olika konstutställningar eller kommuner som inte har så mycket konst, vill förnya sig. Det har då möjlighet att lätt ta reda på var konsten finns. Köpa av varandra eller byte av konst. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet verkar för de regler som gäller statlig konst även ska gälla för hela byggsektorn (privat/kommunal). att utreda hur den praxis som finns i dag har fungerat och om den skulle kunna bli mer en bara praxis. att ett nationellt konst- och utsmycknings-dataregister införs. Per Forsberg, Solna Stockholms läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Vi tycker motionärens intentioner att lyfta konstfrågorna är både intressant och viktig. En konstnärlig utsmyckning såväl i yttre som inre miljöer tror vi är berikande. Vi delar dock inte motionärens uppfattning att detta skall lagregleras och centraliseras. I motionen nämns Mulle Meck-parken i Järvastaden, Solna, som är ett utmärkt exempel på privat initiativ. Tack vare satsningen har Järvastaden blivit ett populärt alternativ för barnfamiljer. Satsningen på lekparken är ett samarbete mellan Mulle Mecks upphovsmän Georg Johansson och Jens Ahlbom samt Järvastaden AB, vilken ägs av Skanska och Vasakronan. Scenograf Tor Svae, som bl.a. byggt upp sagomuseét på Junibacken, har ansvarat för skapandet av parken. 2
  3. 3. Omr 7 Vi tror inte heller att det skulle gagna konsten att bygga upp centrala register. Varje organisation eller företag som äger konst beslutar själva om denna och sina register. De flesta har register och det är oftast inga problem att låna in konst för t.ex. en samlingsutställning. En diskussion kring konst och kultur och satsningar i kommuner, privata företag och organisationer rekommenderar vi gärna. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att motionen avslås. Kretsstämman beslutade: att avslå motionen samt att sända den vidare till riksstämman. Motion nr 703 Staten ska ta kostnader för arkeologiska förundersökning och utgärvningskostnader Många bygder i vårt land är rika kulturbygder, vilket ger möjligheter till utveckling samtidigt som den kan lägga en död hand över en hela bygders utveckling. Kulturminneslagens särställning gör det ofta omöjligt att utföra exploateringar som gagnar bygdens utveckling. Därför ska en större hänsyn tas till de som idag bor och verkar på en plats. Vårt kulturarv är viktigt att föra vidare så kommande generationer få ta del av det. Det kan också bli en viktig del i en bygds utveckling och nyttjas som bl.a. turismmagneter. För att få en samlad bild av vårt kulturarv måste staten ta det ekonomiska ansvaret för att föra detta vidare. För områden med intressanta kulturlager som är aktuella för exploatering ska det normalfallet staten stå för utgrävningskostnaderna och dokumentationen till kommande generationer. En samhällsutveckling ska stimuleras samtidigt som regler ska finna för att tillvarata samhällets intressen. En avvägning måste därför ske där utfall av en arkeologisk undersökning ska vägas mot kostnad och utveckling av hela vårt land. Förundersökningar och utgrävningskostnader ska inte klassas som myndighetsutövning utan konkurrensutsättas för att få fler aktörer. Jag/vi yrkar: att Centerparitet ställer sig bakom uppfattningen att staten ska stå för kostnaderna när det gäller arkeologiska undersökningar, och att det skapas ytterligare förutsättningar för fler aktörer när det gäller utgrävningar. Michael Cornell, Ödeshög Östergötlands läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Tillstyrker motionen vid kretsstämman 2009-02-16 Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att tillstyrka 3
  4. 4. Omr 7 Motion nr 704 Fildelning och upphovsrätt Fildelning och upphovsrätt diskuteras ivrigt nuförtiden. Det är ett område som borde uppmärksammas av partiet så att det inte råder någon tvekan om att centern är engagerad i dessa frågor. Centern måste framstå som ett parti som finner det angeläget att lagstiftningen inte ska försvåra det tekniken har underlättat. Upphovsrätt för en elektronisk era i internets tecken är något annat än upphovsrätt byggd på Gutenbergs landvinningar. Ny affärsmodeller måste stimuleras. Det måste skapas förutsättningar för det i upphovsrättslagstiftningen. Debatten om upphovsrätten har förts av många. En av dem som diskuterat förutsättningarna är Fritz-Anton Fritzon som i en artikel i Sydsvenskan säger: "Så var går gränserna? Det finns inget enkelt svar – men av detta följer knappast att allt är tillåtet. Det kan vara svårt att avgöra om någonting är en lögn eller inte. Av detta följer inte att principen det är fel att ljuga bör förkastas. Ett gränsdragningsproblem undergräver inte ensamt en moralisk princip." En person med andra utgångspunkter är Rasmus Fleicher som i en annan artikel i Sydsvenskan skriver följande tänkvärda artikel: "gång någon hänvisar till "upphovsrätten" i bestämd form singularis är det bara en ursäkt för att slippa prata om vad man vill på varje enskild punkt. Fildelning är bara en av dessa punkter. Att argumentera "för" eller "mot" hela det upphovsrättsliga komplexet är ganska irrelevant. Om vi ändå vill förenkla maximalt, kokar soppan ner till två helt olika frågor. Dels en mediesocial fråga: Hur ska begrepp som "exemplar" och "offentligt framförande" översättas till bruket av nya medier? Dels hela den estetiska frågan om vad vi menar med skapande och hur vi värderar kultur. Nu tar vi en i taget: För sextio år sedan kallades det nya mediet för magnetofon, alltså bandspelare. Staten beslöt att legalisera "nedladdning" av musik från radio till band, trots att Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) varnade för katastrofala konsekvenser. Vad hade hänt om vi hade fått ett bandspelarförbud år 1949? Vad händer om länkning till filer (The Pirate Bay) kriminaliseras år 2009? Vi kan bara gissa. Mellan privat och offentligt finns inte en rät linje, utan en gråzon. Exakt hur många gäster får man bjuda hem till videokvällen innan man behöver ansöka om biograflicens? Hur nära vän måste man vara med någon för att få ge bort en hemmabränd bland-cd? I längden kan sådana frågor inte bara hänvisas till det sunda förnuftets domäner, alltså till "predigital" erfarenhet. Detta utgör ett pedagogiskt dilemma för alla dem som vill inprägla upphovsrättsmedvetande i en yngre generation. Kopierandet har vandrat ut från tryckerierna och andra centrala kontrollpunkter, ut mot privatsfärens skuggsidor, och ända ner i våra fickor. Denna utveckling har det upphovsrättsliga komplexet historiskt bemött genom att kollektivisera sig, i organisationer som Stim. Varje ny kaka delas upp på samma gamla mottagare. Alltså tvingas vi via kassettavgiften till att göda skivindustrins intresseorganisation Ifpi (International Federation of the Phonographic Industry) varje gång vi köper ett paket tomma cd – även om vi ska bränna semesterbilder på dem. Godtyckets ljusa sida är en frånvaro av detaljkontroll, som skapar ett tillåtande klimat på musikområdet. En dj kan remixa musik utan tillstånd. Men liknande handlingsutrymme existerar inte på filmområdet. Samma lag ger olika resultat. 4
  5. 5. Omr 7 Konstnärliga verksamheter består i växelverkan mellan produkt och process. Ibland går den åt ena hållet, som när en diskjockey utgår från förinspelade skivor och skapar en liveperformance. Ibland i motsatt riktning, som när en radiojournalist utgår från människors agerande och gör ett reportage. Upphovsrätten är fundamentalt enögd, eftersom den bara värnar sådant som kan kopieras. Konsten som process, i nuet, behöver heller inte dess skydd, eftersom det inte kan kopieras. Kulturens liveaspekter blir systematiskt nedvärderade. Vi drunknar i digitala filer. Bristvaran är tid, inte "verk" eller "innehåll". Därför är det nog dags att åter uppvärdera det flyktigt mellanmänskliga och det hopplöst analoga. Just detta har skett på musikområdet, där levande musik åter blivit ekonomiskt central. Självklart är inte "ut och spela" en universallösning. Inte för den låtskrivare som skriver låtar på sin kammare, utan att själv spela dem – ett ofta anfört exempel. Men har konstnärliga yrkesutövare en generell rätt att vara folkskygga? Nuförtiden skulle ingen resonera så inom bildkonstens eller journalistikens fält, där den hårda konkurrensen tvingar alla till maximal synlighet. Författare tjänar i allt högre grad på undervisning och föreläsningar. Samtidigt vill vi nog göra det möjligt för vissa att koncentrera sig på att producera böcker. Men att se det som en fråga om upphovsrätt vore oerhört naivt, när kanske det mesta av detta skrivande redan finansieras av stipendier och bidrag. Kulturens verklighet har aldrig varit enhetlig och välordnad. Jag tror på en framtid präglad av ännu mer mångfald, och säger därför samtidigt att jag inte tror på upphovsrätten som princip. Det ser jag som något annat än att vara "mot" den. Ja, någon form av upphovsrättslag kommer att finnas kvar under överskådlig tid. Men varje enskild punkt av den måste vara öppen för diskussion." En upphovsrätt som innebär att upphovsrättsinnehavaren anmäler sina verk för att bli skyddande med patenträtten som förebild kan vara en modell. En annan är det som kallas Creativa Commons som i uppslagsverket Wikipedia beskrivs så här: Creative Commons-licenser Licenserna skrevs ursprungligen med hänsyn till amerikansk lagstiftning. Sedermera har de gjorts om för att passa många andra jurisdiktioner. Det finns följande varianter som kan kombineras på olika sätt: Namn Förklaring Erkännande Tillåter andra att sprida materialet under förutsättning att upphovsmannen anges. IckeKommer-siell Får ej användas för kommersiella syften. Inga Bearbetningar Verket får inte bearbetas. DelaLika Bearbetade versioner av materialet får endast spridas under en samma licens. Dessa så kallade licenselement kan kombineras till sex olika licenser ("nd" och "sa" kan till exempel inte användas tillsammans). Licenserna översattes och anpassades under 2005 till svenska av Mathias Klang och Karl Jonsson vid Göteborgs universitet. De svenska versionerna lanserades officiellt första december 2005. Användningsområde GFDL kräver att hela licensmaterialet, minst två A4 sidor, medföljer materialet, vilket kan göra den otymplig för mindre texter eller enskilda bilder. En creative commons-licens kan då vara enklare. Flera webbplatser använder sig nu av CC-licensiering. På fotowebbplatsen Flickr kan man som användare välja CC-licens när man laddar upp sina bilder och om man söker bilder på webbplatsen kan man exempelvis välja CC-licens om man är ute efter bilder som man exempelvis vill använda på en blogg eller liknande icke-kommersiell webbplats (under 5
  6. 6. Omr 7 förutsättning att upphovsmannens namn anges). Musikwebbplatser som Jamendo, Magnatune, ccMixter, Podsafeaudio och Beatpick bygger nästan uteslutande på CC-licenser. Det gör det möjligt att därifrån hämta musik för ickekommersiell användning, och ibland även för kommersiell användning, i filmer och på radiostationer på nätet." Som vi ser finns det många olika modeller och anslag som är värda att beakta. Eftersom upphovsrättslagstiftningen är central för den ekonomiska utvecklingen i samhället är det viktigt att den fortlöpande ses över för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen Jag/vi yrkar: att Centerpartiet tillsätter en arbetsgrupp som utarbetar ett upphovsrättspolitiskt program att Centerpartiet tar initiativ till att det tillsätts en upphovsrättsutredning som får till uppgift att modernisera den svenska upphovsrätten. Stefan Mårtensson, Värmdö Stockholms läns distrikt Motion nr 705 Sveriges Radio och Television Radio och TV är en viktig del av vår nyhetsförmedling och opinionsbildning. För att dessa ska vara oberoende, opartiska och obundna måste ägarna vara eller uppfattas som sådana. Statsmakterna och folkrörelserna är att fördra som ägare och garant för opartiskhet, av radio och TV, i vårt mångkulturella samhälle. En uppstyckning och försäljning av SVT och SR kommer att innebära att mediekoncerner som Viasat och Canal Digital kommer att bil totalt dominerande. SVT och SR behövs och kommer att behövas för att bibehålla balans inom detta område. Jag/vi yrkar: att SVT och SR behålls i nuvarande ägarkonstellation. att Centerpartiet arbetar för detsamma. Sven-Erick Andersson, Birgittelund Flisby Jönköpings läns distrikt Kretsstyrelsens yttrande: Kretsstyrelsen instämmer i motionärens yrkande att SVT och SR behålls i nuvarnade ägarkonstellation. Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att sända motionen vidare med tillstyrkan till distrikt och riksstämma Kretsstämman beslutade: med tillstyrkan sända motionen vidare till distrikt och rikstämma 6
  7. 7. Omr 7 Motion nr 706 Ökad decentralisering Det har på senare tid skett en centralisering av de statliga medierna till Stockholmsregionen. Detta har medfört en ökad fokusering på händelser i Stockholms och dess omgivningar. Även händelser och nyheter av nationell betydelse så skapas en lokal anknytning till Stockholm genom t.ex. en lokal intervju av en medborgare på en av Stockholms innergator. StorStockholm utgör 10-12% av Sveriges befolkning, detta borde avspeglas i reportage och intervjuer som sänds. Utbudet av direkt lokala sändningar som även sänds i Stockholm kan räknas i fåtal procent av den totala sändningstiden. Jag/vi yrkar: att Centerpartiet skall verka för att öka decentraliseringen av innehållet inom de statliga medierna Lennart Karlsson, Göteborg Göteborgs distrikt Kretsstyrelsen föreslår stämman besluta: att att tillstyrka motionen och sända den vidare till riksstämman 2009. Kretsstämman beslutade: att tillstyrka motionen och sända den vidare till partistämman. Motion nr 707 Avskaffa spelmonopolet Det finns en underlig lag i Sverige som säger att privata spelbolag är förbjudna men som tillåter Svenska spel som lyder under staten. Motivet sägs vara att stävja spelmissbruk – det finns en oro över att privata spelbolag kommer att vara mer aggressiva i sin reklam och locka in människor i spelmissbruk genom högre odds på spelen. De privata spelbolagen menar att denna oro är ett hjärnspöke och de välkomnar krav på spelmarknaden, men inte att den ska vara helt stängd för privata företagare. Principiellt är det svårt att försvara att staten ägnar sig åt verksamheter som privata företagare mycket väl kan ta hand om. Men oavsett vad man ideologiskt känner inför en monopolariserad spelmarknad så råder det inga tvivel om att den i praktiken inte gör någon nytta. Privata spelbolag baserar sig, och anställer medarbetare, i utlandet och gör reklam om högre odds på nätet och i svenska tidningar. Svenska spels motdrag för att ta tillbaka marknadsandelar är just genom att satsa mer på reklam och högre odds. Svenska spel varnar för utländska spelbolag men gör själva exakt likadant. Det statliga spelmonopolet har överlevt sig självt och det är hög tid att tillåta konkurrens på marknaden. Det är dags för Centerpartiet att välkomna spelföretagarna istället för att jaga ut dem ur Sverige. 7
  8. 8. Omr 7 Jag/vi yrkar: att Centerpartiet tar ställning mot monopolet på spelmarknaden att Svenska spel får en utpräglad översynsroll och avvecklar speldelen att tillåta privata spelbolag att komma in på den svenska marknaden om de uppfyller krav om de sociala aspekterna exempelvis spelberoende och stödet till föreningarna. Kraven kan konkret formuleras efter en statlig utredning. Bassem Nasr, Malmö Skåne läns distrikt 8

×