Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

Pres kont möte 20 jan 2011

1,482 views

Published on

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Pres kont möte 20 jan 2011

  1. 1. Välkomna Kontaktpersoner BoB2011-01-20<br />
  2. 2. Dagens agenda<br />Pisa och McKinsey rapporten<br />Implementeringsprocessen<br />Fika<br />Hur fortlöper arbetet på skolorna?<br />Reflektion från kursplanekonferens<br /> Kunskapskrav<br /> Stöd Skolverk<br />Diskussionsmaterialet<br /> Impade? <br />Möten i vår: 9 mars12 april 11 maj Kl. 15-17 Här!<br />
  3. 3. PISA-undersökningen 2009<br />Genomförs vart tredje år<br />65 länder eller regioner 2009 (34 OECD-länder)<br />470 000 15-åriga elever testades (representerar 26 miljoner 15-åringar i dessa länder)<br />4 600 elever från 189 skolor i Sverige<br />Tre områden testas:<br />Läsförståelse (i fokus 2009)<br />Matematik<br />Naturvetenskap<br />
  4. 4. PISA-undersökningen 2009<br />Syfte<br />Ska mäta….<br />elevers kunskaper och färdigheter som bedöms vara nära relaterade till vardagslivet och av betydelse i det vuxna livet.<br />elevers förmåga att sätta in kunskaper i sammanhang<br />elevers förmåga att kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem<br />hur elever på ett konstruktivt sätt klarar att analysera, resonera och föra fram sina tankar och idéer.<br />
  5. 5. PISA-undersökningen 2009<br />”Syftar även till att öka förståelsen för orsakerna till och konsekvenserna av observerade skillnader i förmåga. Genom att undersöka dessa samband i internationella jämförande studier kan länderna upptäcka sina egna systems starka och svaga sidor vilket i förlängningen kan leda till en förbättrad skola.”<br />
  6. 6. PISA-undersökningen 2009<br />Resultat i relation till andra deltagande länder<br />Svenska elever presterar inte signifikant bättre än OECD-genomsnittet inom något kunskapsområde däremot signifikant sämre i naturvetenskap.<br />De som presterar bäst är:<br />Asiatiska länder: Sydkorea, Japan, Singapore, Shanghai och Hongkong<br />Anglosaxiska länder: Kanada och Nya Zeeland Finland <br />Finland, Kanada och Sydkorea – kombinerar höga genomsnittliga resultat med en hög grad av likvärdighet.<br />
  7. 7. PISA-undersökningen 2009<br />Våra resultat i relation till tidigare resultat<br />Det genomsnittliga resultatet har i absoluta mått försämrats i både läsförståelse (2000) och matematik (2003). Ingen skillnad i naturvetenskap (2006).<br />I relativa mått är det fler OECD-länder som presterar på en signifikant högre nivå jämfört med Sverige inom samtliga områden.<br />Läsförståelse och matematik – från högre än genomsnittet till genomsnittet.<br />Naturvetenskap – från genomsnittet till under genomsnittet.<br />
  8. 8. PISA-undersökningen 2009<br />Likvärdigheten har försämrats.<br />Skillnaden mellan skolors resultat har ökat kraftigt även om de i ett internationellt perspektiv fortfarande är förhållandevis låg.<br />Betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har ökat och är numer högre än genomsnittet.<br />Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever har tilltagit och är större än i ett genomsnittligt OECD-land.<br />Skillnaden mellan flickor och pojkar i läsförståelse har ökat ytterligare dock ej i matematik och naturvetenskap.<br />Skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är fortsatt höga och tillhör bland de högsta i OECD.<br />
  9. 9. McKinsey-rapporten<br />”How the world´smostimprovedschool systems keep getting better”<br />20 länder – i några fall delstater<br />Blandning av rika och fattiga länder ex <br /> Singapore, Ontario (Canada)<br /> Slovenien, Polen <br /> Ghana, Jordanien<br />Gemensamt: de har under ett antal år förbättrat sina resultat och fortsätter att utvecklas positivt.<br />
  10. 10. McKinsey-rapporten<br />HuvudslutsatsTydliga faser för ett skolsystems resa från svagt till utmärkt:<br />- Skapa struktur och höja bottenläget, koncentrera sig på att alla elever ska få grundläggande kunskaper i läsning och räkning.<br />- Bygg vidare genom att samla in grundläggande data om elevernas resultat, behövs för att kunna utkräva ansvar och kunna tillförsäkra skolor och lärare pedagogiskt stöd.<br />- Stärk rektor och lärare i deras yrkesroll. Karriärvägar skapas, tjänster som ger ett bredare pedagogiskt ansvar inte administrativa tjänster.<br />- Fokus flyttas mot ett mer lokalt, professionellt utvecklingsarbete. Den centrala nivån ger den lokala större frihet. Undervisningsmetoderna förfinas.<br />
  11. 11. McKinsey-rapporten<br />Vad är viktigt?<br />Lärare öppnar upp klassrummen och släpper in såväl coachande kollegor som rektorer.<br />Ett systematiskt samarbete där lärare lär av varandra och särskilt framgångsrika lärare lyfts fram.<br />Tydliga karriärvägar för lärare.<br />Rektorer ägnar mer tid åt att utveckla undervisningen och får mer tid, resurser och frihet att göra detta.<br />
  12. 12. Implementeringsprocessen<br />
  13. 13. IUP - processen<br />
  14. 14. Genomförandeprocess Skola 2011<br />”Gränslös kunskap och lust att lära – Skolverket visar vägen”<br />3-årigt uppdrag 2010-2012<br />Material från Skolverket<br />Kommentarmaterial – januari/februari 2011<br />Diskussionsmaterial/Stödmaterial – januari/februari 2011<br />Filmer – januari-februari 2011<br />Fördjupningsmaterial <br />Bedömningsstöd (diagnosmaterial) – vt 2011<br />Allmänna råd – augusti 2011<br />Information till vårdnadshavare – augusti 2011<br />Allt tillgängligt på webben<br />
  15. 15. Organisation och form för implementeringen i Stockholms stad<br />A. Lokala implementeringsteam formeras tidigt ht 2010<br /> - Skolledning + särskilt utvalda lärare (samtliga/några av de som ska delta i kursplanekonferenserna)<br /> - Ekonomiskt stöd till skolorna för detta arbete (12 500 kr/enhet)<br />Tidplan och strategi formuleras på lokal nivå.<br />B. Samtliga skolor deltar i Skolverkets insatser<br />C. Koordinatorer (skolledare)<br /> - 2 skolledare/stadsdel<br />- Följer det lokala arbetet och stödjer den kommunala uppföljningen<br />Under hösten förs en diskussion i olika fora om hur det fortsatta centrala stödet ska se ut.<br />D. Kontaktpersoner - Bedömning och betyg<br />E. Samverkan med högskola och universitet - kompetensutvecklingsinsatser<br />
  16. 16. Hur har vi förberett oss?<br />Arbetat utifrån IUP-processen /skriftliga omdömen, mål i åk 3, lokal pedagogisk planering<br />Skapat förförståelse genom fokus på att utveckla undervisningens innehåll utifrån de nationella målen och därigenom bedömningen av elevers lärande<br />Reformarbetet har en tydlig koppling till bedömning av elevers lärande (både summativ och formativ bedömning)<br />
  17. 17. Utgår från de 5 nyckelstrategierna<br />
  18. 18. Lokalt implementeringsarbete<br />Väl genomarbetad och konkretiserad strategi för implementeringsarbetet formuleras på varje skola<br />FOKUS<br />Hur ska undervisningen utvecklas utifrån syfte och centralt innehåll? <br />Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund?<br />Didaktik i fokus<br />
  19. 19. Kursplaner<br />
  20. 20. Reflektioner från kursplanekonferensen<br />Kunskapskrav<br />Stöd Skolverket<br />Skollag<br />Entreprenöriellt lärande<br />Värdegrund<br />Jämställdhet<br /> Diskussionsmaterial<br />Kommentarsmaterial till kursplanerna<br /> Allmänna råd<br /> Bedömningsstöd<br />Impade?<br />
  21. 21. Kunskapskrav BILD<br />
  22. 22. Kunskapskrav BILD<br />
  23. 23. Kunskapskrav BILD<br />
  24. 24. Reflektioner från kursplanekonferensen<br />Kunskapskrav<br />Stöd Skolverket<br />Skollag Betyg<br />Entreprenöriellt lärande<br />Värdegrund<br />Jämställdhet<br />Kommentarsmaterial till kursplanerna, två omgångar.<br /> Allmänna råd<br /> Bedömningsstöd<br /> Diskussionsmaterial<br />Impade?<br />
  25. 25. Skollag – ht11<br />Kap 1. 5 §<br />…Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.<br />Def.<br />utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål<br />undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden..<br />
  26. 26. Betygen<br />LÅ 11 Åk 9 betyg och undervisning enligt Lpo94<br />Åk 8 betyg och undervisning enligt LGR11<br />HT12 Åk6-9 betyg och undervisning enligt LGR11<br />NO – SO Kunskapskrav/Centralt innehåll i NO/SO för åk 1-3<br /> Åk 6 får sätta NO/SO betyg och rektor så beslutar.<br /> Åk 7-9 betyg i respektive ämne. Varje termin?<br /> Timplan<br />Moderna språk Åk 7-9 kunskapskrav och centralt innehåll.<br /> De som börjar åk 6 ht11 (extra betyg)<br />Lärare ska på begäran ge skälen för betygen till elev och vårdhavare.(Skollag)<br />
  27. 27. Reflektioner från kursplanekonferensen<br />Kunskapskrav<br />Stöd Skolverket<br /> Skollag Betyg<br /> Entreprenöriellt lärande<br /> Värdegrund<br /> Jämställdhet<br />Kommentarsmaterial till kursplanerna, två omgångar.<br /> Allmänna råd<br /> Bedömningsstöd<br /> Föräldrastöd<br /> Diskussionsmaterial<br />Impade?<br />
  28. 28. Efterlysning<br />Mejla Pernilla! <br />1) NO Högstadiet<br />Naturvetenskapens interaktion med samhället för åk 9 i kursplanen.<br />Det behöver absolut inte vara alla NO-lärarna på skolan som vill vara med (jag tror faktiskt det är ett orealistiskt önskemål då de säkert har olika förutsättningar för att kunna ställa upp). Det viktigaste är att de vill vara med under 2-3 terminers tid och inte känner att "de inte hinner med boken" om de ställer upp. Trots att Naturvetenskapens interaktion med samhället tar upp en stor del av kursplanens mål utgör de endast en beskedlig del av läroböckerna och de måste därför känna att de kan prioritera bort visst stoff för att arbeta djupare med annat. Eftersom jag har varit provutvecklare för nationella ämnesproven vill jag hävda att de dock inte behöver oroa sig för att få sämre resultat för att de inte täckt alla tänkbara teorier och modeller, utan snarare hoppas jag att eleverna klarar sig bättre på de delar som inte täcks av läroböckerna.<br />Upplägget innebär att jag tillsammans med dem utformar bedömningstöd i form av prov, samt praktiska och teoretiska arbetsuppgifter (granskning av artiklar, argumentationsuppgifter m.m.) Där emellan vill jag dyka upp på lektioner för att filma klassrumspraktiken för att se om diskursen ändras till att mer relatera till det aktuella arbetsområdets plast i samhället till följd av den bedömningsprocessen. Sedan används resultaten från observationerna för att förbättra nästa omgångs bedömningsstöd. Lärarna behöver därför kunna avsätta viss tid för att föra diskussioner där dessa uppgifter utformas. Skulle tro att det rör sig om ett par timmar per månad. Jag hoppas emellertid som att de ser detta som ett stöd och en tilldelad resurs och inte som en uppoffring för forskningens skull.<br />2) NO/biologi Mellanstadiet<br /> Jag skulle emellertid vilja slutföra ett design experiment om olika sätt att se på sjukdomar på mellanstadiet om någon där är intresserad (detta omfattar bara några få lektioner).<br />

×