LPP Pedagogisk Planering Lgr 11

73,329 views

Published on

Planering och genomförande av undervisning utifrån Lgr 11.

Framtaget av Pernilla Lundgren "Bedömning & Betyg" Utbildningsförvaltningen, Stockholm Stad.

Published in: Education
1 Comment
11 Likes
Statistics
Notes
No Downloads
Views
Total views
73,329
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
32,858
Actions
Shares
0
Downloads
469
Comments
1
Likes
11
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

LPP Pedagogisk Planering Lgr 11

  1. 1. Planering* utifrån Lgr 11 Materialet framtaget av Pernilla Lundgren ”Bedömning & Betyg” Utbildningsförvaltningen, Medioteket, Stockholm Pernilla.Lundgren@stockholm.se * Kallas ibland LPP
  2. 2. Hur blir det tydligt för oss vad som ska läras och vad som bedöms?Hur kan vi få återkoppling på vad vi kan och behöver utveckla? Vilket inflytande kan vi ha i planering och utvärdering?
  3. 3. Syftet med planeringen är att skapa en struktur för undervisningen för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen som helhet leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.Vad är syftet med en planering?
  4. 4. Planering: en viktig del i IUP-processen Bild: Skolverket
  5. 5. Syfte och förmågor Elevers intressen Centralt innehåll och erfarenheter Vad eleverna Kunskapskravbehöver utveckla Beprövad Övergripande erfarenhet & läroplansmål forskningVad ska man beakta vid planering avundervisning och lärande?
  6. 6. • Anger vad undervisningen ska syfta till och vilka ämnesspecifika förmågor eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen. Syfte • De ämnesspecifika förmågorna ligger till grund för kunskapskraven. • Allt i syftet ska alltså ej bedömas. • Anger vad som ska behandlas i undervisningen. • Indelade i kunskapsområden som bör kombineras. Centralt • Det centrala innehållet anger inte hur mycket tid som ska ägnas åt olika delar av innehåll innehållet. • Man får ta in eget innehåll (och låna!) så länge det överensstämmer med syfte och k-krav, men ej ta bort. • Anger med vilken kvalitet eleven ska behärska de förmågor som sammanfattar ämnets syfte och vilka delar av det centrala innehållet eleven ska kunna hanteraKunskapskrav utifrån dessa förmågor för att uppfylla kravet på godtagbara kunskaper och för olika betyg.
  7. 7. Läroplanen ska verka i planering och undervisning
  8. 8. Ett led i skolans uppdrag är att eleverna ska få utveckla förmågan att arbeta i demokratiska former. Enligt läroplanen ska eleverna därför vara delaktiga i planeringen. Ett sätt att involvera eleverna i planeringen är att de får delge vilka erfarenheter och föreställningar de har kring det som undervisningen ska behandla och utifrån detta bidra med idéer på innehåll, arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet. Det är dock alltid läraren som utifrån kraven i läroplanen beslutar om planeringen. Det innebär att läraren utifrån tidigare utvärderingar av undervisningen samt utifrån ämnesteoretiska och pedagogiska överväganden gör nödvändiga val och avgränsningar så att eleverna ges förutsättningar att nå så långt som möjligt. För att elevernas inflytande över planeringen ska kunna öka med stigande ålder och mognad behöver rektorn skapa förutsättningar för lärare att föra gemensamma diskussioner på skolan om vad detta inflytande kan betyda i olika årskurser och vilka förutsättningar som eleverna behöver för att utöva detta inflytande.Elevinflytande
  9. 9. 1. MålKonkretisera: Vilka delar av syftet, särskilt förmågorna, ska arbetsområdetinriktas mot och vilket innehåll ska undervisningen behandla?2. BedömningVilka delar av kunskapskraven ska bedömningen utgå från och hur skaeleverna få visa sina kunskaper?3. UndervisningHur utformas undervisningen så att eleverna utmanas att nå så långt sommöjligt i sin kunskapsutveckling?Vad bör man tydliggöra i planeringen?
  10. 10. Lärandemål: I min bedömning• använda biologins tittar jag på HUR du: begrepp för att Undervisning • använder biologins beskriva och förklara Hur utvecklar jag elevers förmåga att: begrepp för att kolets kretslopp. • använda biologins begrepp för att beskriva och förklara beskriva och förklara kolets kolets kretslopp.• ställa frågor om och kretslopp. • ställer frågor om och diskutera diskuterar källsortering. • ställa frågor om och diskutera källsortering. källsortering.• presentera ”Från • presenterar ”Från • presentera ”Från källsortering till källsortering till ny källsortering till ny ny produkt” genom att använda produkt” genom att produkt” genom att biologins begrepp. använda biologins använda biologins begrepp. begrepp. Har du samstämmighet mellan Mål - Undervisning – Bedömning?
  11. 11. Utgå från elevernas förkunskaper. Planera utifrån syftesdelen, centralt• Hur vet du vad eleverna kan eller behöver innehåll och kunskapskrav. utveckla? • Minst ett verb och ett substantiv. • T.ex. genom IUP eller utvärdering av tidigare • Lite förenklat kan man säga att verben kommer planering från syftestexten eller kunskapskraven och • Kanske behöver man göra en diagnos eller substantiven från det centrala innehållet. förtest? Målen ska vara observerbara. • Varför bör man undvika att använda verb som kunna, förstå, ha begrepp om, känna till? • Fundera över: Vad är det man kan om målen är att eleverna ska: • Kunna fotosyntesen (i åk 5). • Känna till några viktiga personer under franska revolutionen.MålVad ska eleverna lära sig?
  12. 12. Ange både hur du ser elevens lärande Kunskapskraven och de konkretiserade(bedömningsunderlaget) och vilka lärandemålen anger vilka aspekter som skaaspekter som bedöms bedömas• T.ex. underlag är debatten och jag bedömer hur du • Det som ska bedömas är inte att en elev gjort något motiverar dina argument. utan hur (med vilken kvalitet).• Fundera över elevernas delaktighet i val av bedömningsunderlag.Enligt läroplanen ska utvärderingarna avelevernas kunskaper vara allsidiga. Det Lärare bör använda sig av ändamålsenligainnebär att man som lärare behöver ge bedömningsformer som ger eleverna godaeleverna möjlighet att visa sina kunskaper möjligheter att visa sina kunskaper på olikapå olika sätt. När läraren analyserar sätt.elevernas kunskaper måste hon eller hananvända sig av olika underlag som Vad kan en motiverande, utmanande ochtillsammans ger en bred och nyanserad autentisk redovisningsform vara?bild av elevernas kunskaper.BedömningHur ser jag elevernas lärande?
  13. 13. En förutsättning för att ett bedömningstillfälle ska vara ändamålsenligt är att läraren har ett tydligt fokus och att det är tydligt vad som ska bedömas. Det fokus som läraren väljer för bedömningen är i sin tur vägledande för att avgöra när det är lämpligt att genomföra bedömningstillfället, under en arbetsprocess eller i slutet av processen. Detta påverkar i sin tur hur bedömningstillfället bör utformas och vilka bedömningsformer som är lämpliga att använda för att svara mot det syfte man har tänkt sig med bedömningen.Utifrån ett pedagogiskt perspektiv är det viktigt att eleverna inte upplever att allt de gör bedöms hela tiden. Sådanaupplevelser kan ha hämmande effekt på elevernas vilja att ta sig an exempelvis okända eller svåra uppgifter av rädsla för att ett misslyckande kan komma att ligga dem till last.Det är därför viktigt att eleverna är införstådda med när och hur läraren tänker följa upp deras kunskaper och vad som fokuseras vid olika tillfällen. Det ärviktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling.
  14. 14. Kunskapskravens effekter på planering Formuleringarna kan vara viktiga att ta hänsyn till. Det kan handla dels om att de styr redovisningsformer eller att man måste beakta hur det centrala innehåll som nämns i kunskapskraven påverkar den långsiktiga planeringen.Svenska (K-krav E åk 9) Historia (K-krav A åk 9)Eleven kan föra enkla och till viss del Eleven visar det genom att föraunderbyggda resonemang om svenska välutvecklade och väl underbyggdaspråkets historia, ursprung och särdrag resonemang om orsaker till ochsamt jämföra med närliggande språk ochbeskriva tydligt framträdande likheter och konsekvenser av samhällsförändringar ochskillnader. människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Fysik (K-krav C åk 9) Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.
  15. 15. Mål måste vara uttryckta i termer av handlingför att kunna tydliggöras – vad ska elevernakunna göra med sina kunskaper? (Anders Jönsson, 2010)
  16. 16. Vad ska eleven kunna?Vad ska eleven kunna GÖRA med sina kunskaper? • Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. • Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. • Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. • Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. • Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. (Biologi K-krav C åk 9)
  17. 17. Hur och när kan elevernas Vilka redovisningsformer kunskaper och förmågor ger eleverna möjlighet att bedömas både under visa de kunskaper som arbetsprocessen och det är tänkt att de ska efter genomfört arbete? utveckla?Formativt och summativt syfte?
  18. 18. I undervisningen se till att : Välj arbetssätt och arbetsformer:• kontinuerligt ge varje elev konstruktiv • som utgår från de övergripande målen och återkoppling på hennes eller hans riktlinjerna i läroplanens andra del, kunskapsutveckling och tydliggöra vad som • efter de förmågor eleverna ska utveckla och behöver utvecklas vidare, samt utifrån forskning och beprövad erfarenhet.• utmana elevernas föreställningar i förhållande till såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap samt till normer, värderingar och olika perspektiv.Strukturera och styra de processersom sker i undervisningen och skapa Se till att eleverna förstår syftet medbalans mellan gemensamma de aktiviteter som ska ske igenomgångar och diskussioner, enskilt undervisningen och vilka kunskaperarbete och samarbete mellan elever de ska ges möjlighet att utveckla.för att skapa goda förutsättningar förvarje elevs lärande.UndervisningHur planeras undervisningen så att eleverna utmanas att nå så långt som möjligt i sinkunskapsutveckling?
  19. 19. 1. Klargöra och skapa delaktighet i intentionerna med undervisningen och vad som krävs för att lyckas i sitt lärande. 2. Få till stånd ett lärande 5. Aktivera eleverna som klassrum: diskussioner, undervisningsresurser för frågor, aktiviteter och varandra uppgifter som utvecklar och visar elevers lärande. 4. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande. 3. Ge feedback (gensvar) Arbeta med som för de lärande framåt. metakognition.Fundera över:Fem viktiga nyckelstrategier för en formativ undervisningWiliam & Thompson, 2007
  20. 20. Exempel på planeringar
  21. 21. UndervisningFive line poem • Ordklasser.LPP Engelska och Bild år 5 • Vi lär oss hur man kan hitta nya ord som vi kanExpressing yourself in five simple lines använda i våra dikter. • Vi lär oss hur vi kan hitta synonymer i t.ex. word. • I undervisningen övar vi på femradsdikter. LärarenRad 1: Substantiv Noun (eng) visar och vi jobbar i grupper. Mom • Vi övar på och gensvarar på varandras dikter.Rad 2: 2 Adjektiv Adjective (eng) • Vi övar oss på att framföra dikter. • Bildövningar och diskussioner. Loving, Caring • Var hittar man bilder på nätet som man fårRad 3: 3 Verb Verb (eng) använda? Teaches, cheers, hugsRad 4: Fras Phrase (eng) Bedömning Strong willed woman EngelskaRad 5: Synonym Synonym (eng) Läraren gensvarar på tre av dina dikter och sedan får du välja, ändra om du vill och argumentera för vilken Parent du vill ta med i klassens digitala diktsamling.Lärandemål Läraren tittar på hur dina fem rader hänger ihop och hur du muntligen presenterar, använder hjälpmedel ochDu ska genom undervisningen utveckla din förmåga motiverar varför du valde din dikt. att kunna: Bild Läraren tittar på hur du använder bilder till dikten och• använda relaterade engelska substantiv, motiverar bildval. adjektiv, verb, fraser och synonymer• använda hjälpmedel för att hitta ord och synonymer• värdera och bearbeta egna dikter• Använda bilder för att förstärka budskapet i dikter Utbildningsskolan, Stockholm
  22. 22. • Eleverna gör gruppvis ”Från källsortering till ny produkt”.Från Fanta till Fleece Valfri redovisning digitalt/serier/ fotoreportage. – Tvärredovisningar. I samband medPedagogisk planering Biologi åk 5 redovisningarna kommer vi också att träna på kamratbedömningar. • Laborationer om fotosyntes, cellandning och förbränning.Lärandemål BedömningI arbetsområdet ska du få möjlighet att utveckla din förmåga Underlag för bedömning är: att • Muntligt och skriftligt; laborationer, laborationsrapport,• använda biologins begrepp för att beskriva och förklara debatt och redovisning. kolets kretslopp. Hur kan en kolatom i ett äpple hamna i en banan? Läraren bedömer hur Du har visat att Tänk på till nästa• ställa frågor om och diskutera källsortering. Varför är det du… du kan gång bra att källsortera? Vilka hinder finns? använder biologins• presentera ”Från källsortering till ny produkt” genom att begrepp för att beskriva använda biologins begrepp. Hur kan en fantaflaska bli en och förklara kolets fleecetröja? kretslopp.• genomföra systematiska undersökningar relaterade till kretslopp. Vilka slutsatser kan jag dra av mitt ställer frågor om och experiment? diskuterar källsortering.Undervisning presenterar ”Från• Läraren går igenom kolets kretslopp och begrepp som källsortering till ny fotosyntes, cellandning och förbränning produkt” genom att använda biologins• Läraren modellar ”Från källsortering till ny produkt begrepp• Värderingsövningar runt återvinning. genomför systematiska• Diskuterar vårt ansvar för framtiden och övriga världen. undersökningar relaterade till kretslopp Utbildningsskolan, Stockholm
  23. 23. Kön, genus och Undervisning För att du ska få möjlighet att lära dig allt det här ska vi på lektionerna hajämställdhet genomgångar och diskussioner om samhällsstrukturer och samhällsfrågor med koppling till kön, genus och jämställdhet. Du kommer att få läsa böcker, tidningsartiklar och insändare i ämnet. Du kommer att få ta del avPlanering Sh åk 9 statistik som belyser likheter och skillnader mellan könen beträffande till exempel yrkesval, löner, arbetsdelning i hushållet, betyg och hälsa. DuUnder fyra veckor av vårterminen kommer vi att arbeta med arbetsområdet Kön, genus och kommer att få lyssna på en webbsänd radiodebatt kring en aktuelljämställdhet i ämnet samhällskunskap. Genom att studera samhällsstrukturer och samhällsfråga som berör jämställdhet, och sedan delta i en debatt isamhällsfrågor med anknytning till Kön, genus och jämställdhet kommer du att kunna utvecklaalla ämnesspecifika förmågor i ämnet samhällskunskap. Du kommer att få många tillfällen att klassrummet om en annan lika aktuell fråga som också handlar ombilda dig egna uppfattningar och pröva olika argument i diskussioner med andra. jämställdhet. Du kommer att få fördjupa dig i valfri aktuell samhällsfråga inom arbetsområdet genom att söka bakgrundsinformation i form av faktaLärandemål och opinionsbildning i olika medier och utifrån informationen skriva enI arbetsområdet Kön, genus och jämställdhet ska du få möjlighet att utveckla insändare.• dina kunskaper om hur människors identiteter, levnadsvillkor, makt och inflytande påverkas av kön, Bedömning• din förmåga att ur olika perspektiv analysera och kritiskt granska samhällsfrågor I arbetsområdet bedöms på vilket sätt med anknytning till jämställdhet,• din förmåga att analysera samhällsstrukturer som berör jämställdhet med hjälp • du kan förklara hur kön och genus påverkar människors identiteter, av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, levnadsvillkor, makt och inflytande.• din förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i aktuella samhällsfrågor • du kan analysera och kritiskt granska samhällsfrågor med anknytning som kan kopplas till jämställdhet, och argumentera utifrån fakta, värderingar och till jämställdhet genom att utgå från olika perspektiv. olika perspektiv, • du kan beskriva samband inom och mellan olika samhällsstrukturer och• din förmåga att söka information om genusfrågor från internet och andra medier då använda dig av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. och värdera deras relevans och trovärdighet med särskilt fokus på hur individer och grupper framställs beroende på kön, och • du kan uttrycka och värdera olika ståndpunkter i aktuella samhällsfrågor som kan kopplas till jämställdhet, och i vilken mån du• dina kunskaper om hur jämställdhet kan kopplas till mänskliga rättigheter samt demokratiska värden och principer. kan argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. • du kan söka information om genusfrågor från olika källor och värderaFöljande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet: deras relevans och trovärdighet.• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, • du kan koppla samman jämställdhet med mänskliga rättigheter samt• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika demokratiska värden och principer. perspektiv,• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och Bedömningen kommer att ske fortlöpande under arbetets gång och efter argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, att arbetsområdet har avslutats. Bedömningen kommer att grundas på• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras hur du visar dina förmågor i en debatt och i arbetet med att skriva en relevans och trovärdighet, och insändare om en aktuell samhällsfråga som berör jämställdhet. Du• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och kommer att få återkommande respons på vad du kan utveckla vidare. beslutsprocesser. (Från Skolverkets Diskussionsunderlag i Samhällskunskap)
  24. 24. Kön, genus och jämställdhetPanering Sh åk 9 K-krav A K-krav C K-krav E du kan förklara hur kön och Eleven har mycket goda kunskaper om olika Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka genus påverkar hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska människors identiteter, strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och levnadsvillkor, makt och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika komplexa samband inom och mellan olika beskriver då enkla samband inom och mellan olika inflytande. samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. du kan analysera och kritiskt granska samhällsfrågor med anknytning till Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver jämställdhet genom att varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse utgå från olika perspektiv. faktorer som har betydelse för individers möjligheter att olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter för individers möjligheter att påverka sin egen och andras du kan beskriva samband inom påverka sin egen och andras livssituation. att påverka sin egen och andras livssituation. livssituation. och mellan olika Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv samhällsstrukturer och då beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl och beskriver då förhållandevis komplexa samband med och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del använda dig av underbyggda resonemang. utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. underbyggda resonemang. samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några du kan koppla samman samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla jämställdhet med mellan olika perspektiv. utsträckning växla mellan olika perspektiv. mellan olika perspektiv. mänskliga rättigheter samt demokratiska värden och Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i och betydelse och ger exempel på hur de kränks och och betydelse och ger exempel på hur de kränks och principer. olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven du kan uttrycka och värdera nationella minoriteterna och deras särställning och redogöra för de nationella minoriteterna och deras redogöra för de nationella minoriteterna och deras olika ståndpunkter i rättigheter. särställning och rättigheter. särställning och rättigheter. aktuella samhällsfrågor Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska som kan kopplas till och processer och visar det genom att föra välutvecklade processer och visar det genom att föra utvecklade värden och processer och visar det genom att föra enkla jämställdhet, och i vilken och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, mån du kan argumentera och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika samt om för- och nackdelar med olika former för samt om för- och nackdelar med olika former för former för gemensamt beslutsfattande. gemensamt beslutsfattande. gemensamt beslutsfattande. utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv. du kan söka information om Eleven kan söka information om samhället och använder då Eleven kan söka information om samhället och använder då Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla genusfrågor från olika källor och väl underbyggda resonemang om informationens och utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om och till viss del underbyggda resonemang om och värdera deras relevans och källornas trovärdighet och relevans. informationens och källornas trovärdighet och relevans. informationens och källornas trovärdighet och relevans. trovärdighet.
  25. 25. Checklista planering JaUtgår planeringen från vad eleverna behöver utveckla?Finns en tydlig koppling mellan de konkretiserade målen (lärandemålen) och kursplanernas syftestext ochförmågor? Finns det även mål som utmanar eleverna (som att värdera, uppskatta rimlighet, förklara etc.).Handlar målen enbart om vad som ska läras och inte vad som ska göras?Är det tydligt hur eleven ska visa sin kunskap (vad som är bedömningsunderlag/redovisningsform)?Ger redovisningsformen möjlighet för eleverna att visa de kunskaper som det är tänkt att de ska utveckla?Är det tydligt vilka bedömningsaspekterna är? Hänger dessa även ihop med lärandemålen och kunskapskraven?Har jag tänkt på vilka centrala begrepp/processer/teorier som jag måste ha koll på för min formativa bedömningmed återkoppling under lärandeprocessen?Finns en samstämmighet mellan Mål – Undervisning – Bedömning?Utgår undervisningen från egen beprövad erfarenhet, utvärderingar av undervisning och/eller forskning?Har jag även planerat utifrån läroplanens övergripande mål?Har eleverna haft inflytande i planeringen?Har jag tänkt till över hur jag ska tydliggöra för eleverna vad som ska läras i området?
  26. 26. • Tillsammans med lärarna följa upp hur undervisningen planeras och genomförs och analysera hur det påverkar elevernas möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella Rektors roll målen samt använda slutsatserna som utgångspunkt för det systematiska • Organisera verksamheten så att lärarna ges kvalitetsarbetet. förutsättningar att planera och följa upp undervisningen, • utveckla former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärarna, • skapa rutiner som säkerställer att eleverna ges möjlighet att delta i såväl planeringen som utvärderingen av undervisningens innehåll, arbetsformer och arbetssätt och att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, • stödja lärarna i deras arbete med att bedöma elevernas kunskaper genom att följa upp formerna för utvärdering och bedömning av elevernas kunskaper, • skapa förutsättningar för och stödja lärarna i arbetet med att utveckla effektiva rutiner och former för dokumentation, samt• Tillsammans med lärarna följa upp och • vid beslut om att bortse från enstaka delar utvärdera de rutiner och former för av kunskapskraven för en elev, försäkra sig dokumentation som används så att de är om att eleven ges så goda förutsättningar effektiva och ändamålsenliga för ett som möjligt att utveckla sina kunskaper i systematiskt kvalitetsarbete. dessa delar.
  27. 27. Skolverkets stödmaterialDiNONya språket lyfterMatematikstöd (på gång)Bed. stöd hittar du här.
  28. 28. Stockholm Pernilla Lundgren ”Bedömning & Betyg” Utbildningsförvaltningen, Medioteket, Pernilla.Lundgren@stockholm.seMycket av texten är hämtad från SkolverketsAllmänna råd för planering och genomförande av undervisningFör mer info:http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomninghttp://pedagogstockholm.se/Utveckling/Bedomning-och-betyg

×