Vad är kunskap?        2012     Viveca Dahl    Ulf Tornberg
Kunskapsbegreppet    Vad är nytt med det?
Kunskapsbegreppet    Vad är nytt med det?    Egentligen ingenting ...
Kunskapsbegreppet    Vad är nytt med det?    Egentligen ingenting ...         ... och allt!
Kunskapsbegreppet          Vad är nytt med det?         Egentligen ingenting ... ... Lgr 62   Lgr 69   Lgr 80   Lpo 94   L...
Kunskapsbegreppet          Vad är nytt med det?         Egentligen ingenting ... ... Lgr 62   Lgr 69   Lgr 80   Lpo 94   L...
Kunskapsbegreppet          Vad är nytt med det?         Egentligen ingenting ... ... Lgr 62   Lgr 69   Lgr 80   Lpo 94   L...
Kunskapsbegreppet          Vad är nytt med det?         Egentligen ingenting ...                                 Konstrukt...
Kunskapsbegreppet          Vad är nytt med det?         Egentligen ingenting ...                                   Konstru...
En oförutsägbar värld  i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ...
En oförutsägbar värld  i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ...    lära sig hantera osäkerhet och förändring
En oförutsägbar värld  i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ...    lära sig hantera osäkerhet och förändring    ...
En oförutsägbar värld  i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ...    lära sig hantera osäkerhet och förändring    ...
En oförutsägbar värld  i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ...    lära sig hantera osäkerhet och förändring    ...
En oförutsägbar värld  i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ...    lära sig hantera osäkerhet och förändring    ...
Vad vet vi om framtiden?
Vad vet vi om framtiden?       ... inte mycket!
Vad vet vi om framtiden?                ... inte mycket!... mer än att det kommer att krävas kompetenser       som vi inte...
Vad vet vi om framtiden?                ... inte mycket!... mer än att det kommer att krävas kompetenser       som vi inte...
Förr och nu Bondesamhälle     InformationssamhälleIndustrisamhälle     Kunskapssamhälle
Förr och nu Bondesamhälle     InformationssamhälleIndustrisamhälle     Kunskapssamhälle
Förr och nu Bondesamhälle                                                InformationssamhälleIndustrisamhälle             ...
Förr och nu Bondesamhälle                                                InformationssamhälleIndustrisamhälle             ...
Förr och nu Bondesamhälle                                                             InformationssamhälleIndustrisamhälle...
Förr och nu Bondesamhälle                                                             InformationssamhälleIndustrisamhälle...
Förr och nu Bondesamhälle                                                             InformationssamhälleIndustrisamhälle...
Förr och nu Bondesamhälle                                                             InformationssamhälleIndustrisamhälle...
Förr och nu Bondesamhälle                                                              InformationssamhälleIndustrisamhäll...
Förr och nu Bondesamhälle                                                              InformationssamhälleIndustrisamhäll...
Skolans ändrade förutsättningar
Skolans ändrade förutsättningar       Globalisering
Skolans ändrade förutsättningar       Globalisering       Teknisk utveckling
Skolans ändrade förutsättningar       Globalisering       Teknisk utveckling        Informationsexplosion
Skolans ändrade förutsättningar       Globalisering       Teknisk utveckling        Informationsexplosion        Individua...
Skolans ändrade förutsättningar       Globalisering       Teknisk utveckling        Informationsexplosion        Individua...
Skolans ändrade förutsättningar       Globalisering       Teknisk utveckling        Informationsexplosion        Individua...
Konstruktivistisk skola        Vad är det?        Konstruktivistisk skola
Konstruktivistisk skola        Vad är det?        Konstruktivistisk skola         Utveckla oberoende           lärandeindi...
Konstruktivistisk skola          Vad är det?          Konstruktivistisk skola           Utveckla oberoende             lär...
Konstruktivistisk skola                   Vad är det?                   Konstruktivistisk skola                    Utveckl...
Bakomliggande pedagogiska idéer   Piaget          Vygotskij
Bakomliggande pedagogiska idéer                 Piaget                        Vygotskij- utgå från elevens erfarenheter- ö...
Bakomliggande pedagogiska idéer                 Piaget                             Vygotskij- utgå från elevens erfarenhet...
Paradigmskifte =  Empirism   Konstruktivism
Paradigmskifte =        Empirism                 Konstruktivism    -kunskap = information-kunskap är objektiv och sann och...
Paradigmskifte =        Empirism                    Konstruktivism    -kunskap = information         - kunskap är subjekti...
Paradigmskifte =        Empirism                    Konstruktivism    -kunskap = information         - kunskap är subjekti...
Paradigmskifte =        Empirism                    Konstruktivism    -kunskap = information         - kunskap är subjekti...
Paradigmskifte =        Empirism                    Konstruktivism    -kunskap = information         - kunskap är subjekti...
= systemskifte   Förmedling av kunskaper                                    Reflektiv undervisning,          av läraren    ...
= systemskifte   Förmedling av kunskaper                                    Reflektiv undervisning,          av läraren    ...
= systemskifte   Förmedling av kunskaper                                    Reflektiv undervisning,          av läraren    ...
= systemskifte   Förmedling av kunskaper                                    Reflektiv undervisning,          av läraren    ...
= systemskifte   Förmedling av kunskaper                                    Reflektiv undervisning,          av läraren    ...
= systemskifte   Förmedling av kunskaper                                    Reflektiv undervisning,          av läraren    ...
Lydnadskultur vs Ansvarskultur     En sanning - rätt eller fel    Flera sanningar - både rätt och fel           Passivt   ...
Lydnadskultur vs Ansvarskultur     En sanning - rätt eller fel    Flera sanningar - både rätt och fel           Passivt   ...
Kontrollerande vs stödjande synsätt        Kvantitet                 Kvalitet        Görande            Lärande och reflekt...
Kontrollerande vs stödjande synsätt        Kvantitet                 Kvalitet        Görande            Lärande och reflekt...
Verktyg för lärande      Lydnadskultur         Ansvarskultur  Kontrollerande synsätt   Stödjande synsätt      Empirism    ...
Verktyg för lärande      Lydnadskultur         Ansvarskultur  Kontrollerande synsätt   Stödjande synsätt      Empirism    ...
Verktyg för lärande      Lydnadskultur         Ansvarskultur  Kontrollerande synsätt   Stödjande synsätt      Empirism    ...
Verktyg för lärande      Lydnadskultur         Ansvarskultur  Kontrollerande synsätt   Stödjande synsätt      Empirism    ...
Verktyg för lärande      Lydnadskultur         Ansvarskultur  Kontrollerande synsätt   Stödjande synsätt      Empirism    ...
Modeller för lärande
Modeller för lärande    - generaliserande metoder för lärande,      dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa              ...
Modeller för lärande    - generaliserande metoder för lärande,      dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa              ...
Modeller för lärande    - generaliserande metoder för lärande,      dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa              ...
Modeller för lärande    - generaliserande metoder för lärande,      dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa              ...
Modeller för lärande    - generaliserande metoder för lärande,      dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa              ...
Modeller för lärande    - generaliserande metoder för lärande,      dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa              ...
Vilka frågor ställer vi?
Vilka frågor ställer vi?       Frågor av ”sluten” karaktär   dvs svaret är antingen rätt eller fel?
Vilka frågor ställer vi?       Frågor av ”sluten” karaktär   dvs svaret är antingen rätt eller fel?                   eller
Vilka frågor ställer vi?        Frågor av ”sluten” karaktär    dvs svaret är antingen rätt eller fel?                    e...
Blooms taxonomi
Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur...
Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur...
Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur...
Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur...
Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur...
Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur...
Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur...
Användning av Blooms taxonomi          Hjälp att ställa olika slags frågor        Medvetandegöra elever om ett mer        ...
SAMR
SAMR
SAMR
SAMR
SAMR   Ruben R Puentedura
EU:s nyckelkompetenser                    Modersmål                 Främmande språk              Matematiskt kunnande     ...
EU:s nyckelkompetenser                                 Modersmål                              Främmande språk             ...
Sverige vs Finland                                  Stig Roland Rask De är mer skapande och kreativa, bättre              ...
Mäta och bedöma”Det finns två olika typer av simsporter.Det går att mäta hur fort någon simmar en visssträcka.Det går att ...
Lgr 11Läroplanen för framtiden?
Skola 2012
Användbar kunskap ?”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådanakunskaper som är nödvändiga för varje...
Användbar kunskap ?”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådanakunskaper som är nödvändiga för varje...
Kunskapssyn           Samarbete, ansvar, självständighet                    Taket = Metakognition, förtrogenhet   Bjälkar ...
Entreprenörskap”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet ochsjälvförtroende samt vilja till att pröva egna i...
Entreprenörskap”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet ochsjälvförtroende samt vilja till att pröva egna i...
Entreprenörskap”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sinförmåga att arbeta såväl självständ...
Entreprenörskap”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sinförmåga att arbeta såväl självständ...
Fyra grundperspektiv”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripandeperspektiv.”                       ...
Fyra grundperspektiv”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripandeperspektiv.”                       ...
Fyra grundperspektiv”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripandeperspektiv.”                       ...
Lärare lär”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olikaformer – såsom fakta, förståelse, färdigh...
Lärare lär  ”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika  former – såsom fakta, förståelse, fär...
SkolsynFrämja harmonisk utvecklingGrundsyn: entreprenöriellt lärandeFyra perspektivenKonflikt: Vems bild av skolan?(Skolan ...
LärandesynSyfteCentralt innehållKunskapskrav
Exempel - samhällskunskapSyfte:”analysera och kritiskt granska lokala,nationella och globala samhällsfrågor ur olikaperspe...
Centralt innehåll - åk 1-3: Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård,räddningstjänst och skola.Yrken och verksam...
Centralt innehåll - åk 4-6:Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samtkriminalitet och dess kon...
Centralt innehåll - åk 7-9:Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssysteme...
KunskapskravI årskurs 3:Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheteroch visar...
KunskapskravI årskurs 6, för betyget E:Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det ge...
KunskapskravI årskurs 9, för betyget E:Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.Eleven visar det gen...
KunskapskravI årskurs 9, för betyget A (utdrag):Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.Eleven visar ...
Stödja lärprocessen         Formativt lärande-   Matris-   Feedback-   Positiv feedback-   Intelligenta frågor
Förhållningssätt
Se kvalitéernaBlunda för felen!
Öppna uppdrag                     Lpp   Våga mötaeleverna där de      är!            Ge förutsättningar!
Formativ respons under arbetetIntelligenta frågor:•Hur tänkte ni när...•Vad händer om ni ...•Har ni tänkt på ...•Vad hände...
LPP = Lokal             Tankemodell - LPP                                      Pedagogisk                                 ...
Vår lärandemodell                Planering)                               Under, Utvärdering)                             ...
Vår lärandemodellUnikum LPP                Planering)                               Under, Utvärdering)                   ...
Vår lärandemodellUnikum                                     Öppna uppdrag LPP                                       format...
Vår lärandemodellUnikum                                      Öppna uppdrag LPP                                        form...
Vår lärandemodellUnikum                                      Öppna uppdrag LPP                                        form...
Vår lärandemodellUnikum                                         Öppna uppdrag LPP                                         ...
Vår lärandemodell               Unikum                                         Öppna uppdrag                LPP           ...
Vår lärandemodell               Unikum                                         Öppna uppdrag                LPP           ...
Vår lärandemodell               Unikum                                         Öppna uppdrag                LPP           ...
Vår lärandemodell               Unikum                                         Öppna uppdrag                LPP           ...
Skola 2012
Underlag för samtal/diskussion• Vad betyder begreppet ”kunskapssyn” för er?• Delar av den kunskap som eleverna förväntas u...
Kunskapssyn för Lunds politiker 120523
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Kunskapssyn för Lunds politiker 120523

896
-1

Published on

Ulf Tornberg och Viveca Dahl, rektorer i Lunds kommun berättar för kommunens politiker om rådande kunskapssyn i skolan 2012.

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
896
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Kunskapssyn för Lunds politiker 120523

    1. 1. Vad är kunskap? 2012 Viveca Dahl Ulf Tornberg
    2. 2. Kunskapsbegreppet Vad är nytt med det?
    3. 3. Kunskapsbegreppet Vad är nytt med det? Egentligen ingenting ...
    4. 4. Kunskapsbegreppet Vad är nytt med det? Egentligen ingenting ... ... och allt!
    5. 5. Kunskapsbegreppet Vad är nytt med det? Egentligen ingenting ... ... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11 ... och allt!
    6. 6. Kunskapsbegreppet Vad är nytt med det? Egentligen ingenting ... ... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11 ... och allt!
    7. 7. Kunskapsbegreppet Vad är nytt med det? Egentligen ingenting ... ... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11 ... och allt!
    8. 8. Kunskapsbegreppet Vad är nytt med det? Egentligen ingenting ... Konstruktivism ... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11 ... och allt!
    9. 9. Kunskapsbegreppet Vad är nytt med det? Egentligen ingenting ... Konstruktivism ... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11 Empirism ... och allt!
    10. 10. En oförutsägbar värld i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ...
    11. 11. En oförutsägbar värld i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ... lära sig hantera osäkerhet och förändring
    12. 12. En oförutsägbar värld i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ... lära sig hantera osäkerhet och förändring möta mångfald och variation
    13. 13. En oförutsägbar värld i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ... lära sig hantera osäkerhet och förändring möta mångfald och variation öva sin sociala förmåga
    14. 14. En oförutsägbar värld i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ... lära sig hantera osäkerhet och förändring möta mångfald och variation öva sin sociala förmåga träna samarbete och konfliktlösning
    15. 15. En oförutsägbar värld i en oförutsägbar och snabbt föränderlig värld ... lära sig hantera osäkerhet och förändring möta mångfald och variation öva sin sociala förmåga träna samarbete och konfliktlösning öka sin själv- och omvärldsförståelse
    16. 16. Vad vet vi om framtiden?
    17. 17. Vad vet vi om framtiden? ... inte mycket!
    18. 18. Vad vet vi om framtiden? ... inte mycket!... mer än att det kommer att krävas kompetenser som vi inte ens är medvetna om idag och att det sannolikt kommer att krävas att man lär om och lär nytt hela tiden.
    19. 19. Vad vet vi om framtiden? ... inte mycket!... mer än att det kommer att krävas kompetenser som vi inte ens är medvetna om idag och att det sannolikt kommer att krävas att man lär om och lär nytt hela tiden. ... dvs ett ständigt och livslångt lärande!
    20. 20. Förr och nu Bondesamhälle InformationssamhälleIndustrisamhälle Kunskapssamhälle
    21. 21. Förr och nu Bondesamhälle InformationssamhälleIndustrisamhälle Kunskapssamhälle
    22. 22. Förr och nu Bondesamhälle InformationssamhälleIndustrisamhälle Kunskapssamhälle •Specialisering saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare
    23. 23. Förr och nu Bondesamhälle InformationssamhälleIndustrisamhälle Kunskapssamhälle •Specialisering •Komplexitet saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid, arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer helhetsperspektiv
    24. 24. Förr och nu Bondesamhälle InformationssamhälleIndustrisamhälle Kunskapssamhälle •Specialisering •Komplexitet saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid, arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer •Platsbundet helhetsperspektiv föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek, postärenden på Posten, lärande i en lektionssal,
    25. 25. Förr och nu Bondesamhälle InformationssamhälleIndustrisamhälle Kunskapssamhälle •Specialisering •Komplexitet saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid, arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer •Platsbundet helhetsperspektiv föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek, postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som helst kan försigå var som helst
    26. 26. Förr och nu Bondesamhälle InformationssamhälleIndustrisamhälle Kunskapssamhälle •Specialisering •Komplexitet saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid, arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer •Platsbundet helhetsperspektiv föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek, postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som •Objektivitet förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som helst kan försigå var som helst ”uppslagssanningar”, Råd&Rön, Pisa-undersökningar,
    27. 27. Förr och nu Bondesamhälle InformationssamhälleIndustrisamhälle Kunskapssamhälle •Specialisering •Komplexitet saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid, arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer •Platsbundet helhetsperspektiv föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek, postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som •Objektivitet förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som helst kan försigå var som helst ”uppslagssanningar”, Råd&Rön, Pisa-undersökningar, •Värderingsdriven verksamhet värderingar växer i betydelse, människors tyckande börjar bli viktigare än objektiva fakta, miljörörelse, ”uppslagssanningen” ut, tyckande, känslor, egna värderingar in
    28. 28. Förr och nu Bondesamhälle InformationssamhälleIndustrisamhälle Kunskapssamhälle •Specialisering •Komplexitet saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid, arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer •Platsbundet helhetsperspektiv föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek, postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som •Objektivitet förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som helst kan försigå var som helst ”uppslagssanningar”, Råd&Rön, Pisa-undersökningar, •Objekt •Värderingsdriven verksamhet sjukvården, kollektivavtal, bara inställa sig i tid och på plats värderingar växer i betydelse, människors tyckande börjar bli viktigare än objektiva fakta, miljörörelse, ”uppslagssanningen” ut, tyckande, känslor, egna värderingar in
    29. 29. Förr och nu Bondesamhälle InformationssamhälleIndustrisamhälle Kunskapssamhälle •Specialisering •Komplexitet saker och ting åtskilda, kund /säljare, politiker/väljare gränser på väg lösas upp, integration/mångfald, arbete/fritid, arbetsplats/hem, lärare/elev, rast/lektion, mer •Platsbundet helhetsperspektiv föreställningar om att ”var sak har sin plats” ; medicin köps på ett apotek, postärenden på Posten, lärande i en lektionssal, •Rörlighet nomadiserande folk, därför smartphones/läsplattor, allt som •Objektivitet förhindrar rörelse ska bort; kemisalen, idrottshallen, vad som helst kan försigå var som helst ”uppslagssanningar”, Råd&Rön, Pisa-undersökningar, •Objekt •Värderingsdriven verksamhet sjukvården, kollektivavtal, bara inställa sig i tid och på plats värderingar växer i betydelse, människors tyckande börjar bli viktigare än objektiva fakta, miljörörelse, ”uppslagssanningen” ut, tyckande, känslor, egna värderingar in •Entreprenörskap ta ansvar för sin egen verksamhet, vad man gör och varför man gör
    30. 30. Skolans ändrade förutsättningar
    31. 31. Skolans ändrade förutsättningar Globalisering
    32. 32. Skolans ändrade förutsättningar Globalisering Teknisk utveckling
    33. 33. Skolans ändrade förutsättningar Globalisering Teknisk utveckling Informationsexplosion
    34. 34. Skolans ändrade förutsättningar Globalisering Teknisk utveckling Informationsexplosion Individualism
    35. 35. Skolans ändrade förutsättningar Globalisering Teknisk utveckling Informationsexplosion Individualism Kunskapsexplosion
    36. 36. Skolans ändrade förutsättningar Globalisering Teknisk utveckling Informationsexplosion Individualism Kunskapsexplosion Helt nya krav på skolan
    37. 37. Konstruktivistisk skola Vad är det? Konstruktivistisk skola
    38. 38. Konstruktivistisk skola Vad är det? Konstruktivistisk skola Utveckla oberoende lärandeindivider
    39. 39. Konstruktivistisk skola Vad är det? Konstruktivistisk skola Utveckla oberoende lärandeindivider ... livslångt och hållbart lärande
    40. 40. Konstruktivistisk skola Vad är det? Konstruktivistisk skola Utveckla oberoende lärandeindivider ... livslångt och hållbart lärande ... Lgr 62 Lgr 69 Lgr 80 Lpo 94 Lgr 11
    41. 41. Bakomliggande pedagogiska idéer Piaget Vygotskij
    42. 42. Bakomliggande pedagogiska idéer Piaget Vygotskij- utgå från elevens erfarenheter- övergripande tematiskaarbetssätt- betydelsen av personligtställningstagande- kunskap finns i olika former:fakta, färdigheter, förståelse, förtrogenhet
    43. 43. Bakomliggande pedagogiska idéer Piaget Vygotskij- utgå från elevens erfarenheter - all kunskap är social- övergripande tematiska - grundar sig i imitation,arbetssätt “modellande”- betydelsen av personligt - det “yttre” och “inre” samtaletställningstagande - proximal utvecklingszon- kunskap finns i olika former: - “tanken uttrycks inte i ordet,fakta, färdigheter, förståelse, förtrogenhet utan fullbordas i ordet”
    44. 44. Paradigmskifte = Empirism Konstruktivism
    45. 45. Paradigmskifte = Empirism Konstruktivism -kunskap = information-kunskap är objektiv och sann och en avbildning av världen - att ha kunskap är att kunna memorera och reproducera
    46. 46. Paradigmskifte = Empirism Konstruktivism -kunskap = information - kunskap är subjektiva-kunskap är objektiv och sann tolkningar av omvärlden och en avbildning av världen - diskuterbar - att ha kunskap är att kunna - att ha kunskap är att memorera och reproducera använda fakta, begrepp och strukturer
    47. 47. Paradigmskifte = Empirism Konstruktivism -kunskap = information - kunskap är subjektiva-kunskap är objektiv och sann tolkningar av omvärlden och en avbildning av världen - diskuterbar - att ha kunskap är att kunna - att ha kunskap är att memorera och reproducera använda fakta, begrepp och strukturer Läroplaner Lpo 94 Kursplaner Lgr 11 Kunskapskrav
    48. 48. Paradigmskifte = Empirism Konstruktivism -kunskap = information - kunskap är subjektiva-kunskap är objektiv och sann tolkningar av omvärlden och en avbildning av världen - diskuterbar - att ha kunskap är att kunna - att ha kunskap är att memorera och reproducera använda fakta, begrepp och strukturer Flertalet pedagoger Läroplaner Lärarutbildningen Lpo 94 Kursplaner Föräldrar Lgr 11 Kunskapskrav Läromedel
    49. 49. Paradigmskifte = Empirism Konstruktivism -kunskap = information - kunskap är subjektiva-kunskap är objektiv och sann tolkningar av omvärlden och en avbildning av världen - diskuterbar - att ha kunskap är att kunna - att ha kunskap är att memorera och reproducera använda fakta, begrepp och strukturer Flertalet pedagoger Läroplaner Lärarutbildningen Lpo 94 Kursplaner Föräldrar Lgr 11 Kunskapskrav Läromedel Politiker?
    50. 50. = systemskifte Förmedling av kunskaper Reflektiv undervisning, av läraren aktivt kunskapssökande med elever som passiva från elevernas sida mottagare Fokus på helheter, integration,Fokus på avgränsade kunskaper “lära att lära” Test och diagnoser Självvärdering och reflektion Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar Skolan och samhället Skolan i samhället
    51. 51. = systemskifte Förmedling av kunskaper Reflektiv undervisning, av läraren aktivt kunskapssökande med elever som passiva från elevernas sida mottagare Fokus på helheter, integration,Fokus på avgränsade kunskaper “lära att lära” Test och diagnoser Självvärdering och reflektion Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar Skolan och samhället Skolan i samhället
    52. 52. = systemskifte Förmedling av kunskaper Reflektiv undervisning, av läraren aktivt kunskapssökande med elever som passiva från elevernas sida mottagare Fokus på helheter, integration,Fokus på avgränsade kunskaper “lära att lära” Test och diagnoser Självvärdering och reflektion Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar Skolan och samhället Skolan i samhället
    53. 53. = systemskifte Förmedling av kunskaper Reflektiv undervisning, av läraren aktivt kunskapssökande med elever som passiva från elevernas sida mottagare Fokus på helheter, integration,Fokus på avgränsade kunskaper “lära att lära” Test och diagnoser Självvärdering och reflektion Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar Skolan och samhället Skolan i samhället
    54. 54. = systemskifte Förmedling av kunskaper Reflektiv undervisning, av läraren aktivt kunskapssökande med elever som passiva från elevernas sida mottagare Fokus på helheter, integration,Fokus på avgränsade kunskaper “lära att lära” Test och diagnoser Självvärdering och reflektion Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar Skolan och samhället Skolan i samhället
    55. 55. = systemskifte Förmedling av kunskaper Reflektiv undervisning, av läraren aktivt kunskapssökande med elever som passiva från elevernas sida mottagare Fokus på helheter, integration,Fokus på avgränsade kunskaper “lära att lära” Test och diagnoser Självvärdering och reflektion Informerade föräldrar Delaktiga föräldrar Skolan och samhället Skolan i samhället
    56. 56. Lydnadskultur vs Ansvarskultur En sanning - rätt eller fel Flera sanningar - både rätt och fel Passivt Aktivt Den lärande som objekt Den lärande som subjekt Den lärande reproducerar Den lärande skapar själv Den lärande är involverad i sin egen Den lärande följer givna regler lärprocess Utlärning=inlärning Behovstyrt lärande “Just in case” “Just in time”
    57. 57. Lydnadskultur vs Ansvarskultur En sanning - rätt eller fel Flera sanningar - både rätt och fel Passivt Aktivt Den lärande som objekt Den lärande som subjekt Den lärande reproducerar Den lärande skapar själv Den lärande är involverad i sin egen Den lärande följer givna regler lärprocess Utlärning=inlärning Behovstyrt lärande “Just in case” “Just in time”
    58. 58. Kontrollerande vs stödjande synsätt Kvantitet Kvalitet Görande Lärande och reflekterande Vad som ska läras Vad som ska läras och varför Fokus på uppnåendemål och Fokus på uppnåendemål strävans mål centralt innehåll syftesbeskrivningarna
    59. 59. Kontrollerande vs stödjande synsätt Kvantitet Kvalitet Görande Lärande och reflekterande Vad som ska läras Vad som ska läras och varför Fokus på uppnåendemål och Fokus på uppnåendemål strävans mål centralt innehåll syftesbeskrivningarna
    60. 60. Verktyg för lärande Lydnadskultur Ansvarskultur Kontrollerande synsätt Stödjande synsätt Empirism Konstruktivism Atomism Holism
    61. 61. Verktyg för lärande Lydnadskultur Ansvarskultur Kontrollerande synsätt Stödjande synsätt Empirism Konstruktivism Atomism Holism eget ansvar självvärdering medvetenhet motivation mening funktion
    62. 62. Verktyg för lärande Lydnadskultur Ansvarskultur Kontrollerande synsätt Stödjande synsätt Empirism Konstruktivism Atomism Holism eget ansvar självvärdering medvetenhet motivation mening funktion
    63. 63. Verktyg för lärande Lydnadskultur Ansvarskultur Kontrollerande synsätt Stödjande synsätt Empirism Konstruktivism Atomism Holism eget ansvar självvärdering medvetenhet motivation mening funktion
    64. 64. Verktyg för lärande Lydnadskultur Ansvarskultur Kontrollerande synsätt Stödjande synsätt Empirism Konstruktivism Atomism Holism eget ansvar självvärdering medvetenhet motivation mening funktion
    65. 65. Modeller för lärande
    66. 66. Modeller för lärande - generaliserande metoder för lärande, dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa som varar hela livet
    67. 67. Modeller för lärande - generaliserande metoder för lärande, dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa som varar hela livet Habits of mind - Tankevanor
    68. 68. Modeller för lärande - generaliserande metoder för lärande, dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa som varar hela livet Habits of mind - Tankevanor - de Bonos 6 tänkande hattar
    69. 69. Modeller för lärande - generaliserande metoder för lärande, dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa som varar hela livet Habits of mind - Tankevanor - de Bonos 6 tänkande hattar - Gardners 8 intelligenser
    70. 70. Modeller för lärande - generaliserande metoder för lärande, dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa som varar hela livet Habits of mind - Tankevanor - de Bonos 6 tänkande hattar - Gardners 8 intelligenser - Blooms taxonomi
    71. 71. Modeller för lärande - generaliserande metoder för lärande, dvs sätt att tänka, arbeta, skriva, läsa som varar hela livet Habits of mind - Tankevanor - de Bonos 6 tänkande hattar - Gardners 8 intelligenser - Blooms taxonomi - Litteraturcirklar
    72. 72. Vilka frågor ställer vi?
    73. 73. Vilka frågor ställer vi? Frågor av ”sluten” karaktär dvs svaret är antingen rätt eller fel?
    74. 74. Vilka frågor ställer vi? Frågor av ”sluten” karaktär dvs svaret är antingen rätt eller fel? eller
    75. 75. Vilka frågor ställer vi? Frågor av ”sluten” karaktär dvs svaret är antingen rätt eller fel? eller Frågor av ”öppen” karaktär som inbjuder till svar som lämnar utrymme för elevernas egna tankar, tolkningar och lösningar?
    76. 76. Blooms taxonomi
    77. 77. Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera?
    78. 78. Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera?
    79. 79. Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera?
    80. 80. Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera?
    81. 81. Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera?
    82. 82. Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera?
    83. 83. Blooms taxonomiFakta: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper sommemorerats. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera?
    84. 84. Användning av Blooms taxonomi Hjälp att ställa olika slags frågor Medvetandegöra elever om ett mer hållbart sätt att lära Läsa texter/läxor/studieteknik Utvecklar prov Ett gemensamt pedagogiskt språk kring kunskapskvaliteter
    85. 85. SAMR
    86. 86. SAMR
    87. 87. SAMR
    88. 88. SAMR
    89. 89. SAMR Ruben R Puentedura
    90. 90. EU:s nyckelkompetenser Modersmål Främmande språk Matematiskt kunnande Digital kompetens Initiativförmåga/ företagaranda Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Kulturell medvetenhet
    91. 91. EU:s nyckelkompetenser Modersmål Främmande språk Matematiskt kunnande Digital kompetens Initiativförmåga/ företagaranda Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Kulturell medvetenhet”Förändrade kvalifikationskrav i arbetslivet i förening med ettdemokratiskt medborgarideal, grundat på värden somdeltagande, dialog och reflektion, ställer krav på förmåga tillkritiskt tänkande, kreativt skapande, kommunikativ förmåga...” L Lindström Pedagogisk bedömning
    92. 92. Sverige vs Finland Stig Roland Rask De är mer skapande och kreativa, bättre kommunikation på modersmålet, på att samarbeta, mer kommunikation på främmande språk, ansvarstagande och självständiga, bättre matematiskt kunnande på att lösa problem, mer kritiska mot grundläggande vetenskaplig och teknisk auktoriteter, bättre på engelska, mer kompetens vana att möta andra kulturer, bättre på digital kompetens att kommunicera, duktigare på att lära att lära använda IT och mycket bättre på att social och medborgerlig kompetens framträda inför andra. initiativförmåga och företagaranda samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Det finska ungdomar möjligen är bättre på, fortsatte han, är att sitta still, hålla tyst och återupprepa det läraren just sa. Det gör dem till utmärkta brickor i 1900-talets industrisamhälle. Problemet är att internationella undersökningar via sina mätmetoder hyllar dessa kunskaper.
    93. 93. Mäta och bedöma”Det finns två olika typer av simsporter.Det går att mäta hur fort någon simmar en visssträcka.Det går att bedöma hur bra någon hoppar från 3meters svikten”. Steve Wretman/Helena Moreau
    94. 94. Lgr 11Läroplanen för framtiden?
    95. 95. Skola 2012
    96. 96. Användbar kunskap ?”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådanakunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.” Lgr 11 kap. 2.2: Kunskaper
    97. 97. Användbar kunskap ?”Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådanakunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.” Lgr 11 kap. 2.2: Kunskaper Vad behövs som samhällsmedborgare? • förmågan att lära nytt • förmågan att hantera fakta • förmågan att samarbeta • förmågan att vara kreativ • förmågan att ta ansvar
    98. 98. Kunskapssyn Samarbete, ansvar, självständighet Taket = Metakognition, förtrogenhet Bjälkar =Värdera, kritiskt granska Fönster = analysDörr = Kreativitet Väggar = förståelse Grunden = Fakta
    99. 99. Entreprenörskap”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet ochsjälvförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.” Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
    100. 100. Entreprenörskap”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet ochsjälvförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.” Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag Kreativitet Nyfikenhet Självförtroende Pröva egna idéer Lösa problem
    101. 101. Entreprenörskap”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sinförmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.” Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
    102. 102. Entreprenörskap”Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sinförmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.” Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag Ta initiativ Ta ansvar Arbeta självständigt Samarbeta
    103. 103. Fyra grundperspektiv”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripandeperspektiv.” Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
    104. 104. Fyra grundperspektiv”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripandeperspektiv.” Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv
    105. 105. Fyra grundperspektiv”I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripandeperspektiv.” Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv
    106. 106. Lärare lär”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olikaformer – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – somförutsätter och samspelar med varandra.” Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdrag
    107. 107. Lärare lär ”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra.” Lgr 11 kap. 1: Skolans uppdragAktiv diskussion i den enskilda skolan om: kunskapsbegrepp vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden hur kunskapsutveckling sker
    108. 108. SkolsynFrämja harmonisk utvecklingGrundsyn: entreprenöriellt lärandeFyra perspektivenKonflikt: Vems bild av skolan?(Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl ihelklass som enskilt.)
    109. 109. LärandesynSyfteCentralt innehållKunskapskrav
    110. 110. Exempel - samhällskunskapSyfte:”analysera och kritiskt granska lokala,nationella och globala samhällsfrågor ur olikaperspektiv”
    111. 111. Centralt innehåll - åk 1-3: Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård,räddningstjänst och skola.Yrken och verksamheter i närområdet. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människorslika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionenom barnets rättigheter (barnkonventionen).Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.Pengars användning och värde. Olika exempel påbetalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kankosta.
    112. 112. Centralt innehåll - åk 4-6:Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samtkriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och statanvänder skattepengarna till.Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsakertill, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet,till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverkabeslut.Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika upp-drag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
    113. 113. Centralt innehåll - åk 7-9:Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet ocharbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansierasgenom gemensamma medel.Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samtdiskrimineringsgrunderna i svensk lag.Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiskadilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet,våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin ochvilka effekter de kan få för individer och grupper.Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomiskbakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet ochjämställdhet.Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hurde påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.Några olika stats- och styrelseskick i världen.Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra formerav internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
    114. 114. KunskapskravI årskurs 3:Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheteroch visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kanbehövas.Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriveräven några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.
    115. 115. KunskapskravI årskurs 6, för betyget E:Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom attundersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska struktu- rer i samhället äruppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupperkan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter attpåverka.Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla sambandmed enkla och till viss del underbyggda resonemang.Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemangoch till viss del underbyggda argument.Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempelpå vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesserfungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principerkan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.
    116. 116. KunskapskravI årskurs 9, för betyget E:Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer.Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer isamhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olikasamhällsstrukturer.I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra ochbeskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sinegen och andras livssituation.Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och tillviss del underbyggda resonemang.Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till vissdel underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks ochfrämjas i olika delar av världen.Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föraenkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika formerför gemensamt beslutsfattande.
    117. 117. KunskapskravI årskurs 9, för betyget A (utdrag):Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer.Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska ochpolitiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexasamband inom och mellan olika samhällsstrukturer.Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor medvälutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckningväxla mellan olika perspektiv.
    118. 118. Stödja lärprocessen Formativt lärande- Matris- Feedback- Positiv feedback- Intelligenta frågor
    119. 119. Förhållningssätt
    120. 120. Se kvalitéernaBlunda för felen!
    121. 121. Öppna uppdrag Lpp Våga mötaeleverna där de är! Ge förutsättningar!
    122. 122. Formativ respons under arbetetIntelligenta frågor:•Hur tänkte ni när...•Vad händer om ni ...•Har ni tänkt på ...•Vad händer om vi vänderpå ...
    123. 123. LPP = Lokal Tankemodell - LPP Pedagogisk Planering Lgr 11 LPP Aptitretare ;-) SYFTE - kap 3 MÅL (år 3, 6, 9) (under arbetsområdet ska du träna dig i att...) CENTRALT INNEHÅLL - kap 3 ARBETSSÄTT (det här kommer vi att arbeta med)SYFTE/KUNSKAPSKRAV - kap 3 REDOVISNING (det här ska du göra...) KUNSKAPSKRAVEN - kap 3 BEDÖMNING (det här ska du kunna) kap 2:• Entreprenörskap• Hållbar utveckling REFLEKTION• Metakognitiv
    124. 124. Vår lärandemodell Planering) Under, Utvärdering) visning) Elev, Bedömnings, re7lektion) underlag) Lärar, bedömning)
    125. 125. Vår lärandemodellUnikum LPP Planering) Under, Utvärdering) visning) Elev, Bedömnings, re7lektion) underlag) Lärar, bedömning)
    126. 126. Vår lärandemodellUnikum Öppna uppdrag LPP formativ respons t ex Googledocs Planering) Under, Utvärdering) visning) Elev, Bedömnings, re7lektion) underlag) Lärar, bedömning)
    127. 127. Vår lärandemodellUnikum Öppna uppdrag LPP formativ respons t ex Googledocs Planering) Under, Utvärdering) visning) film, podcast keynote, rapport drama, praktisk produkt, test Elev, Bedömnings, re7lektion) underlag) Lärar, bedömning)
    128. 128. Vår lärandemodellUnikum Öppna uppdrag LPP formativ respons t ex Googledocs Planering) Under, Utvärdering) visning) film, podcast keynote, rapport drama, praktisk produkt, test Elev, Bedömnings, re7lektion) underlag) Unikum: LPP Lärar, bedömning)
    129. 129. Vår lärandemodellUnikum Öppna uppdrag LPP formativ respons t ex Googledocs Planering) Under, Utvärdering) visning) film, podcast keynote, rapport drama, praktisk produkt, test Elev, Bedömnings, re7lektion) underlag) Unikum: LPP Lärar, bedömning) processen, produkt Unikum: matris, text
    130. 130. Vår lärandemodell Unikum Öppna uppdrag LPP formativ respons t ex Googledocs Planering) Under, Utvärdering) visning) film, podcast keynote, rapport drama, praktisk produkt, test Elev, Bedömnings, re7lektion) underlag) Unikum: Unikum: LPPmatris, text Lärar, bedömning) processen, produkt Unikum: matris, text
    131. 131. Vår lärandemodell Unikum Öppna uppdrag LPP formativ respons t ex Googledocs Planering) Under, Utvärdering) visning) film, podcast keynote, rapport Unikum: drama, praktisk LPP produkt, test Elev, Bedömnings, re7lektion) underlag) Unikum: Unikum: LPPmatris, text Lärar, bedömning) processen, produkt Unikum: matris, text
    132. 132. Vår lärandemodell Unikum Öppna uppdrag LPP formativ respons t ex Googledocs Planering) Under, Utvärdering) visning) film, podcast keynote, rapport Unikum: drama, praktisk LPP produkt, test Elev, Bedömnings, re7lektion) underlag) Unikum: Unikum: LPPmatris, text Lärar, bedömning) processen, produkt Unikum: matris, text
    133. 133. Vår lärandemodell Unikum Öppna uppdrag LPP formativ respons t ex Googledocs Planering) Under, Utvärdering) visning) film, podcast keynote, rapport Unikum: drama, praktisk LPP produkt, test Elev, Bedömnings, re7lektion) underlag) Unikum: Unikum: LPPmatris, text Lärar, bedömning) processen, produkt Unikum: matris, text
    134. 134. Skola 2012
    135. 135. Underlag för samtal/diskussion• Vad betyder begreppet ”kunskapssyn” för er?• Delar av den kunskap som eleverna förväntas utveckla är svår att mäta elleromätbar.Hur ser du som politiker på uppdraget att bedöma dessa kvaliteter som i sintur ska ledatill betygssättning?• ”Kunskaper är nödvändiga för varje individ” (citat ur Läroplanen). Vadbetyder det?• Kunskap kommer till uttryck i de fyra F:n. dvs Fakta, Färdighet, Förståelseoch Förtrogenhet. Hur balanserar man dessa F?• Idag kan vi inte konkurrera med andra delar av världen gällande gängsekunskapsutbildningar (Kina, Indien, m fl). Vi måste bl a använda kreativitetsom en konkurrensfaktor i morgondagens samhälle. Hur åstadkommer manbäst Kreativitet, Nyfikenhet, Självförtroende, Problemlösning ochÖvergripande perspektiv i dagens skola?• Vad är viktig kunskap i dag och i framtiden?• Vilken beredskap inför morgondagens samhälle behöver dagensskolelever?• Digitalisering – hot eller möjlighet?• Hur ställer ni er till EU:s 8 kompetenser?Vilken roll har ni som skolpolitiker i detta?

    ×