Kartläggning av amatörkulturorganisationer i norden
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Kartläggning av amatörkulturorganisationer i norden

on

  • 829 views

 

Statistics

Views

Total Views
829
Views on SlideShare
829
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
0
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Kartläggning av amatörkulturorganisationer i norden Kartläggning av amatörkulturorganisationer i norden Document Transcript

  • ng av k artläggni amatör- kultur- organisationer i norDen 1
  • FoTo: pETEr AhLBoM kartläggning av amatörkultur- organisationer i norden © Amatörkulturens samrådsgrupp, ax, 2010 Text: Anna-Karin Andersson Layout: Eva Karlsson Foto framsida: Stina Elg Tryck: Carlshamn Tryck & Media AB Med stöd från Nordiska kulturfonden Tack till rikskonserter för hjälp med webenkät.
  • Innehåll Förord ................................................................................................................................................................................................................ 5 Sammanfattning ........................................................................................................................................................................ 7 Inledning ................................................................................................................................................................................................. 12 Amatörkultur ......................................................................................................................................................................................................................... 12 Syftet med kartläggning ....................................................................................................................................................................... 14 Metod ............................................................................................................................................................................................................ 15 Tabeller ..................................................................................................................................................................................................... 16 Amatörkulturorganisationer i nordisk jämförelse ......................................... 19 Små skillnader ............................................................................................................................................................................................................... 20 Kulturområden .............................................................................................................................................................................................................. 20 Finansiering av amatörkulturen ...................................................................................................................................... 20 Aktiviteter ................................................................................................................................................................................................................................... 23 Tillvarata och värdesätta kompetens ............................................................................................................... 24 Synas i media .................................................................................................................................................................................................................. 25 Aktivt utbyte i Norden ............................................................................................................................................................................... 27 EU-bidrag ................................................................................................................................................................................................................................... 28 Amatörkultur lokalt ............................................................................................................................................................................................ 28 Amatörkultur framåt ....................................................................................................................................................................................... 29 Slutsatser – Reflektioner ................................................................................................................................... 30 Norden ................................................................................................................................................................................................................................................ 30 Ekonomi .......................................................................................................................................................................................................................................... 32 Värdesätts och tillvaratas amatörkulturen? ...................................................................................... 32 Förslag ....................................................................................................................................................................................................... 35
  • 4 FoTogrAF: ThoMAS hAugEr
  • Förord Amatörkulturen fyller en viktig kulturell funktion i de nord- iska länderna, men den kan även ses utifrån ett socialt-, demo- kratiskt- och medborgligt perspektiv. Förutsättningarna och möjligheterna till eget utövande och berikandet av kulturutbu- det i stort axlas till största delen av amatörkulturorganisatio- ner. Den nordiska kulturpolitiken har historiskt sett haft en stor betydelse för samverkan mellan amatörkulturutövare i Norden och härigenom också för amatörkulturens utveckling både nationellt och lokalt. De senaste årens förändringar i den nord- iska kulturpolitiken har bortsett från amatörkulturutövarna och utestängt dem från stora delar av stödsystemet. Svenska ax och danska AKKS1 vill genom denna kartläggning ta upp en ny dialog om de amatörkulturella frågornas bety- delse och det nordiska samarbetets roll för att främja kulturut- byte och kulturell utveckling. Kartläggningen har genomförts med mycket små resurser och under en begränsad tid. Den ger ändå en tydlig bild av det nordiska samarbetets starka roll för amatörkulturutövarna. Denna bild behöver utvecklas och fördjupas. Ett viktigt nästa steg bör vara att samla amatörkulturorganisationer och kultur- politiker och tjänstemän till en gemensam konferens för att diskutera hur området kan utvecklas vidare. Under kartläggningsarbetet har styrelsemedlemmar i ax och AKKS besökt Finland och Norge. Vi tackar för den gästfrihet och det stora intresse vi mött i de båda länderna och ser fram emot fortsatta dialoger. Vi vill också passa på att tacka Anna-Karin Andersson för ett djupt och engagerat arbete med att genom- föra denna kartläggning. Stockholm/Köpenhamn I januari 2010 Lars Farago Villy Dall ordförand ax ordförande AKKS 1 Amatörkulturens Samrådsgrupp, ax i Sverige bildades1996 och är ett samarbetsorgan för rikstäckande amatör- kulturella organisationer. Två år senare bildades motsvarande organisation i Danmark, Amatörernas Kunst og Kultur Samråd (AKKS) som idag har framför allt musikorganisationer som medlemmar. Inom ax finns fler kulturområden representerade såsom teater, musik, dans och kulturarvsorganisationer så som hemslöjdsrörelsen. 5
  • 6
  • SammanFattnIng Denna rapport redovisar en kartläggning av amatörkulturorganisationer i Norden som gjorts under våren 2009 genom en webbenkät och intervjuer. Frågorna i enkäten har ställts till organisationer i Danmark, Norge, Sverige, Finland, Island, Färöarna, Åland och Grönland. Svar har ej erhållits från Island och Åland. Sam- manlagt ingår 49 organisationer med 1 169 122 medlemmar. Fram till att Nordiska Ministerrådet förändrat sitt stödsystem för kultur 2007 har frivilligsektorn haft en viktig roll i det kulturpolitiska samarbetet i Norden. Nu hamnade plötsligt amatörkulturen utanför Nordiska Ministerråds paraply. Genom åren har det även skett föränd- ringar av Nordiska Kulturfondens regel- system med ökad inriktning på projekt och begränsningar av ansökningsmöjlig- heter för återkommande arrangemang. Detta har komplicerat möjligheterna för amatörkulturorganisationerna att ansöka om bidrag. Kartläggningen har undersökt samar- bete nationellt och nordiskt, hur amatör- kulturen är organiserad och verksamhe- ternas ekonomiska förutsättningar. De flesta amatörkulturorganisationer ingår i nordiska samarbetsorganisationer, några av dessa har haft reguljärt stöd från Nordiska Ministerrådet. Resurserna har använts till möten och konferenser, gästspel, återkommande festivaler, barn- FoTo: LArS FArAgo och ungdomsverksamhet och viss admi- nistration. Amatörkulturorganisationer i 7
  • Norden har ett väl etablerat och utbrett som har tagit över de tidigare kommitté- samarbete. Utbytet mellan organisatio- ernas roll. nerna sker både genom de nordiska sam- Nordiska kulturfonden har en själv- arbetsorganisationerna och mellan ständig koppling till Nordiska Ministerrå- enskilda organisationer på alla nivåer. det. Enligt Claes Lennartsson och Jan Aktivitetsgraden är hög, undersökningen Norlin som under 2008 gjorde en utvärd- visar att nittio procent av de svarande ering av Nordiska kulturfonden2 har deltagit i mellan en till tre nordiska Fonden förskjutits från att utveckla nord- arrangemang/aktiviteter. Verksamhet, isk samhörighet till att betona nyt- organisationsstruktur, språk och kultu- toaspekter. Värderingar av folklig förank- rell samhörighet är gemensamma näm- ring och av frivilligsektorn har ersatts av nare som anses stärka den nordiska iden- begrepp som globalisering, politisk mål- titeten. Organisationerna vill slå vakt om styrning och professionalisering. Amatör- fortsatt samverkan och värderar den kulturen har missgynnats när resurser högt. flyttats från återkommande arrangemang Samarbetsorganisationernas uppgift är till att prioritera tidsbegränsade, nya skapa mötesplatser och att kvalitetsut- engångsprojekt »projektosen«. Samtidigt veckla det konstnärliga utövandet. Orga- har tillströmningen av ansökningar till nisationerna värderar verksamheter som kulturfonden ökat efter ministerrådets festivaler, utbildning högst, konferenser reform. Utvecklingen har brutit mot en och kulturpolitik mycket högt. Festivaler stark tradition av nordiskt samarbete och är betydelsefulla mötesplatser där semi- mot en uttalad vilja att bibehålla utbytet narier/workshops ofta utgör en viktig del och bygga vidare på en gemensam nord- av arrangemanget. Sommarläger för barn- isk kulturell identitet. och unga eller vuxna, var för sig eller När detta skrivs har dörren öppnats för tillsammans är en annan hörnsten i det amatörkulturorganisationer att söka stöd nordiska utbytet. Organisationerna värde- från Kulturkontakt Nord, Konst- och kul- sätter likaså det kulturpolitiska arbetet turprogrammet. Konsekvenserna av detta och där har paraplyorganisationerna en är oklart. De nordiska organisationerna viktig roll att fylla. har vid möten i Finland och Norge disku- Konsekvensen av att Nordiska Minister- terat olika möjligheter till stöd för ama- rådet omorganiserat kulturstödet blev att törkultur. En möjlighet är att Nordiska amatörkulturorganisationer förlorade Kulturfonden får ett öronmärkt anslag sitt stöd. I tidigare struktur med fem till frivillig sektorn, ett annat alternativ konstkommittéer (litteratur, teater/dans, är att ett tredje program skapas kopplat bildkonst, musik och film/video) låg ama- till Kulturkontakt Nord under Nordiska törkulturen under respektive konstkom- Ministerrådet. Ett sådant nytt program mitté. Idag är det Kulturkontakt Nord skulle ge en tydlig signal om att amatör- 2 Nordiska kulturfonden, en utvärdering och omvärldsanalys 2008 8
  • FoTo: KArL LILjAS FoTo: STINA ELg 9
  • kulturen har ett egenvärde i den nord- iska kulturpolitiken. Undersökning visar att de statliga stöd- systemen liknar varandra men med vissa viktiga skillnader. Även om storleken på det statliga stödet varierar något finns inte de största skillnaderna mellan län- derna utan mellan organisationerna inom varje land. Utformningen av stöd till barn- och ungdomsverksamhet är en förklaring, eftersom det beräknas på antalet ungdomar och har ett regel- system som gör att vissa organisationer hamnar utanför. Eftersom amatörkultur- sektorn består av dels rena ungdomsorga- nisationer och dels generationsövergri- pande organisationer uppstår divergenser. Amatörkulturorganisationerna får allt fler medlemmar. Deltagandet ökar på nationella arrangemang och aktiviteter. Organisationerna söker fler bidrag nu än tidigare men har inte fått det bättre eko- nomiskt. Kommunikationen med bidrags- givare har förbättrats, men inte heller detta har stärkt de ekonomiska villkoren. Stödet till organisationerna har minskat över tiden och fler ansökningar har inte kunnat kompensera detta. Medlemsut- vecklingen tycks vara cyklisk men för FoTo: johN BjörKLuND närvarande växer amatörkulturrörelsen i Norden. Det ökade deltagandet visar att viljan och behovet av att vara delaktig och medverka i ett kreativt sammanhang är viktig för väldigt många människor. 10
  • 11
  • InlednIng Det har på amatörkulturområdet skett ta på sig ett större ansvar för nordiskt väldigt lite forskning, 1996 bildades samarbete. Någon sådan förändring har Amatörkulturens samrådsgrupp, ax i vi inte sett än och det är därmed svårt att samband med en konferens »Vi skapande veta vilket ansvar våra egna länder människor«3 dit forskare och praktiker kommer att ta. Vi vet inte heller om ett inbjöds att presentera tankar om amatör- ökat nationellt ansvar skulle gynna ama- kulturens betydelse i svenskt kulturliv. törkulturen. Stor del av dialogen mellan År 2002 gjordes en »Kartläggning av amatörkulturorganisationer och de nord- nordisk amatörkulturforskning«4 på iska och nationella myndigheterna har initiativ och under ledning av ax. Ett förts genom de egna samarbetsorganisa- seminarium kring amatörkultur som tionerna. Konsekvenserna av reformerna presenteras i seminarierapporten är att ett betydligt större ansvar för det »Amatörkultur- Vetenskap och Verklig- framtida nordiska utbytet hamnar hos de het«5. En inventering av forskningen om enskilda organisationerna. amatörkultur i de nordiska länderna låg till grund för seminariet som syftade till amatörkultur att utöka utbytet mellan praktiker och Ordet Amatör kommer från det latinska forskare, knyta nordiska kontakter och ordet amator som betyder älskare. Ama- stimulera till fortsatt forskning på områ- törbegreppet har sin egen kulturhistoria det. En av utgångspunkterna var frågan som kan härledas från renässansen och om amatörkulturens situation i Norden den kulturellt bildade aristokratin. Att inom forskning, kulturpolitik och prak- spela ett instrument för sitt höga nöjes tik; inbjudna deltagare var forskare och skull och av kärlek till musiken till skill- praktiker från hela Norden. Med denna nad mot musiker som hade till yrke att kartläggning utreds frågan vidare, och spela, var ett ideal som höll i sig till nu med utgångspunkt i organisationer- mitten av 1800-talet. Med framväxten av nas egna perspektiv. en mer institutionaliserad musikerutbild- I och med att förutsättningarna för det ning förändrades inställningen till ama- nordiska samarbetet försämrats råder en tören, ordet fick en negativ klang som osäkerhet om möjligheten att vidmakt- beskrev någon som bristfälligt behärs- hålla och utveckla samarbetet. En av tan- kade sin konst. Motsatsen till amatör är karna bakom Nordiska Ministerrådets idag professionell, ett begrepp som ändrade organisation för kulturstöd var används för att beskriva yrkesverksamma att de enskilda nordiska länderna skulle inom konsten, definitionen av yrkesverk- 3 Vi skapande människor, Tankar om amatörkultur, betydelse – utövande – villkor, dokument från konferensen, publicerat av Amatörkulturens samrådsgrupp, ax 1998 4 östrem, Eyolf, Kartäggning av nordisk amatörkulturforskning, Svenska unescorådets skriftserie nr 1/2002 del II 5 Amatörkultur – Vetenskap och Verklighet. Seminarierapport. Svenska unescorådets skriftserie nr 1/2002 del I 12
  • FoTo: LArS FArAgo 13
  • sam bygger på tre faktorer, huvudsyssel- som ställs av samhället. Amatörkultur- sättning, inkomst och utbildning. Att verksamhet är svår att definiera då den är beskrivas som amatörkulturorganisation i ständig förändring. är därmed inte helt okontroversiellt, att När vi i urvalsarbetet bestämt vilka göra något av kärlek har enligt ordets organisationer som representerar amatör- ursprunglig mening ingenting att göra kultur har utgångspunkten varit att orga- med ersättningar, yrkesutbildning eller nisationerna verkar inom konst- och kul- kvalitet, men sammanblandas ofta med turområdet. Att organisationerna är ordets negativa betydelse. ideellt uppbyggda. Amatörkulturrörelsen har under flera år genomgått en förändring mot en pro- syftet med kartläggning fessionalisering. Inte bara genom att Det finns ingen samlad bild av hur ama- några föreningar ibland befinner sig i törkulturen är organiserad i Norden eller gränslandet mellan proffs och amatörer, under vilka förutsättningar man verkar. utan att det skett en förskjutning i värde- Området är föga belyst och trots att vi vet ringen av organisationernas identitet. att amatörkultursektorn är både stor och Organisationerna står för mycket mer än levande har inga undersökningar gjorts ideellt utövande. Ordet amatör har i vissa som kan ge oss en överblick av området. fall tagits bort i organisationernas namn. Kartläggning avser att belysa amatörkul- Verksamheter har förändrats och bred- turens roll i samhället. dats, kvalitén på produktionerna har • Värdesätts amatörkulturens verk- höjts, organisationerna anlitar i allt samheter och tillvaratas dess högre grad professionellt verksamma kompetens? utövare. Det finns organisationer som • Vilka är de resursmässiga villkoren både har amatörer och professionella för amatörkulturorganisationernas som medlemmar. Inom några kulturom- verksamheter och deras utveckling? råden arbetar organisationerna med Kartläggningen undersöker hur ama- målet att professionalisera verksamheten. törkulturen är organiserad i Norden: Detta gäller främst där det idag inte finns • Vilka samarbeten sker på nordiskt några motsvarande institutioner eller plan? professionella organisationer. Det finns • Hur aktiva är amatörkulturorganisa- en stor arbetsmarknad inom amatörkul- tioner i de nordiska samarbetena? turområdet och organisationerna anlitar Goda kunskaper om varandra skapar regissörer, dirigenter, pedagoger osv. plattformar för framtida samarbeten och Frågan om högskoleutbildningar inom underlättar kommunikation. Förändring- områden där det idag saknas, drivs från arna som skett hos Nordiskt Ministerrå- flera organisationer. De allra flesta ama- det och Nordiska kulturfonden stärker törkulturorganisationer styrs idag i allt behovet av att organisationerna möts högre utsträckning av ett ekonomiskt och över kulturområdena och diskuterar politiskt tänkande. Vilket till viss del är framtida strategier för att ta det nordiska tvunget för att kunna tillgodose kraven samarbetet vidare. 14
  • metod Kartläggningen av amatörkulturorganisa- bundet och Korpsförbundet (Norge). Av tioner i Norden bygger på en webbenkät åtta organisationer var två ungdomsorga- på svenska och engelska som skickats ut nisationer, Norges Ungdomslag (Norge) till amatörkulturorganisationer i Fin- och Finlandssvenska Ungdomsförbundet land, Sverige, Norge, Danmark, Åland, (Finland). Mindre organisationer med Färöarna och Island samt på intervjuer små kanslier i urvalet är Organisationen med två organisationer i Finland, Sverige, af Rytmiske Amatörmusik, (Danmark) Norge och Danmark. Utifrån definitionen och Suomen Kansanmusiikkiliitto (Fin- av amatörkulturorganisationer samlades land). Valet av länder för intervjuerna e-post adresser till organisationer i de gjordes utifrån antalet nordiska länderna. Adresserna samlades amatörkulturorganisationer. in via våra systerorganisationer i Sverige Frågeställningarna i intervjuerna har och Danmark, adresser hämtades också utgått från webbenkäten och förstärkts från nordiska samarbetsorganisationers genom fler frågor. Syftet har varit att webbsidor. Sammanlagt 110 organisatio- fördjupa den empiriska undersökningen ner kontaktades genom ett brev som för att få ett mer diversifierat underlag skickades ut via e-post och till breven att användas i jämförelse med resultatet bifogades enkäten. I två omgångar skicka- av webbenkäten. Valda delar av materia- des enkäten ut, i första omgången fick de let från intervjuerna redovisas under svarande två påminnelser och i den andra respektive land och under rubriker som fick de en påminnelse. De organisationer anknyter till webbenkätens resultat. En som svarat på enkäten och de organisatio- sammanfattning av kartläggningen trycks ner som intervjuats ligger till grund för och hela undersökningen presenteras i en kartläggningen. rapport som publiceras på Internet av ax i Intervjuerna bygger på ett urvalsförfa- Sverige och AKKS i Danmark. rande där hänsyn tagits till storlek på Webbenkäten är uppdelad i tre avsnitt, organisation beträffande medlemmar organisationer ur ett nationellt perspek- och anställda, kulturområden, genera- tiv, förutsättningar för de lokala fören- tionsövergripande organisationer, ung- ingarna och samarbetet i Norden. Sam- domsorganisationer, organisationer med mantaget ställdes nitton frågor om blandning av professionella och amatö- ekonomi, verksamhet, media och sam- rer. Exempel på stora organisationer med- hälle, förändring över tid, antalet med- lemsmässigt är Svenska Hemslöjdsför- lemmar och kulturområden. 15
  • taBeller Hur finansieras organisationernas totala verksamhet? 100% fördelas på de olika alternativen, offentligt stöd, medlemsavgifter, deltagaravgif- ter, sponsring och annat. Annat kan stå för fonder, gåvor, egen finansiering i form av intäkter från förlagsverksamhet, annonser m.m. länder offentligt stöd medlemsavgifter Deltagaravgifter sponsring annat n Danmark 41 % 42 % 13 % 3% 1% 14 Finland 36 % 18 % 4% 2% 40 % 9 norge 60 % 30 % 2% 1% 7% 10 sverige 55 % 23 % 5% 2% 15 % 10 Färöarna 63,1 % 12,3 % 12,3 % 12,3% 3 Största skillnaden mellan organisationerna finns i Danmark och på Färöarna. I Dan- mark hade tre organisationer 80–95 % offentligt stöd och tre över 80 % av intäkter från medlemsavgifter. På Färöarna svarade endast två organisationer där den ena organisa- tionen hade 100 % offentligt stöd och den andra 25%. I Finland var det tre organisatio- ner som finansieras av »Annat« med 70 % och endast en organisation som kom upp till 66 % av offentliga medel. Hur många nordisk arrangemang (utbyten, festivaler, konferenser, möten) har organisationerna deltagit i de senaste tre åren? länder 0 1–2 3–4 5 eller flera totalt Danmark 3 7 1 11 Finland 8 1 9 norge 2 2 6 10 sverige 1 6 3 10 Färöarna 1 1 1 3 totalt: 4 24 4 11 43 16
  • Hur många centrala utbildningar/kurser/seminarier genomför organisationerna per år? länder 0 1–3 4–7 8–12 13 eller flera totalt Danmark 1 6 4 2 1 14 Finland 5 2 2 9 norge 2 3 2 2 9 sverige 3 2 3 1 9 Färöarna 2 1 3 totalt: 1 18 12 7 6 44 De flesta utbildningar inom organisationerna arrangeras lokalt. FoTo: LEIF KIrKVåg 17
  • 18 FoTo: ANE-MArIT MoE
  • amatör- kultur- organisationer i norDisk jämFörelse 19
  • små skillnader dans finns inom folkmusik- och folkdans- Våra nordiska länder har en lång historia organisationerna. Kartläggningen visar med likartad kulturella traditioner, vårt att kulturområden finns representerade sätt att leva och våra samhällen påmin- och jämt fördelade i de nordiska län- ner om varandra. Det har skapats en derna, inget land sticker ut genom att mängd samarbeten över nationsgrän- något område saknas i ett land som finns serna på ett antal områden, amatörkultu- i ett annat. Färöarna med endast tre sva- ren är inget undantag. rande organisationer skiljer dock ut sig. Ett oavbrutet och i högsta grad levande Svaren omfattar endast folkmusik, världs- konstnärligt och kulturellt utbyte sker musik, folkdans, kulturarv och teater. mellan organisationer, föreningar och individer. Faktorer som förenklar samar- Finansiering av amatörkulturen betet är: Skillnaderna mellan de nordiska län- • Liknande organisationsstruktur derna är förhållandevis små, ländernas • Gemensam kultursyn bidragsstrukturer liknar varandra och • Demokratisk värderingsgrund finansieringen av organisationerna • Liknande ekonomiska och politiska likaså. Enligt denna undersökning visar förhållande resultatet att i Sverige och Norge finansie- rar offentliga medel större delen av riks- Resultatet av kartläggningen förstärker organisationernas administration tätt bilden av en nordisk identitet där språk, följt av medlemsavgifter. I Danmark är gemensamma värderingar skapar likhe- det medlemsavgifterna som är av störst ter och samhörighet. betydelse följt av offentligt stöd6. I Fin- Tillgången till institutioner att söka land står fristående fonder för merparten bidrag från har gett amatörkulturen möj- av finansieringen och offentligt stöd tar ligheten att organiseras och forma lång- andra platsen. Generellt för organisatio- siktiga samarbeten. nerna är fördelningen jämn mellan offentlig finansiering och övrig finansie- kulturområden ring. Andra intäkter är deltagareavgifter, Organisationerna omspänner många sponsring, projektansökningar eller kulturområden. Många utövare inom »annat« som kan stå för gåvor, förlagsin- amatörkulturen är organiserade i fören- täkter, försäljning av böcker, skivor, ingsverksamhet. Det område som är sva- reklamplatser osv. gast organiserat är dans, klassisk- Statliga lotterimedel delas ut till barn- modern- och jazzdans. Dansen utövas i och ungdomsverksamhet inom ideella mindre skala inom olika kategorier av sektorn även om regler runt bidragen organisationer. Världsmusik och världs- kan skilja dem åt. Små skillnader på 6 AKKS egna undersökningar visar att det är primärt små organisationer som finansieras av medlemsavgifter och de stora organisationerna av offentliga medel. 20
  • FoTo: KArL LILjAS 21
  • 22 FoTo: METTE LErChE SørENSEN FoTo: STIg hELLEMArCK FoTo: ANToN SM
  • regler kan slå olika i mellan länderna om kunna täcka delar av personalkostna- reglerna stipulerar att organisationerna derna. För de minsta organisationerna är måste vara ungdomsorganisationer för det inte säkert att det finns vare sig perso- att ges stöd såsom i Sverige. Konsekven- nal eller kansli att förfoga över. sen är att amatörkulturorganisationer i Rådande system bygger på en balans Sverige sällan får lotterimedel eftersom mellan offentligt stöd och utbudet av de allra flesta kulturorganisationer är bidrag och antalet institutioner att söka generationsövergripande. Överlag är orga- från. Utifrån svaren från kartläggningen nisationerna inom Norden blandade med finner vi att organisationerna i Finland både barn, ungdomar och vuxna i verk- och Norge är mest nöjda med ekonomin samheten men det är endast i Sverige och uppfattar att myndigheter/institutio- som staten inte ger stöd till ungdomars ner har förståelse för deras ekonomiska verksamheter utan endast till egen orga- behov. I topp ligger Norge när det gäller nisering. Få organisationer i Sverige utbudet av statliga institutioner där orga- klarar av att uppfylla kriterierna för att nisationerna kan söka stöd, samtidigt komma in i systemet. Enbart organisatio- som det finns ett brett utbud av fonder. ner med fler än 60% medlemmar mellan Finland har ett stort utbud av fonder 7 och 25 år godkänns. I förlängningen vilket har stor betydelse för frivilligsek- skapar det stora skillnader mellan organi- torn, men lägst täckningsgrad av offent- sationers ekonomiska förutsättningar i liga medel. Detta behöver inte betyda att de olika länderna. Amatörkulturorganisa- organisationerna har mer resurser att tionerna överlag får ekonomiskt stöd av röra sig med men det finns ett större kulturdepartementen. Verksamhet som utbud av institutioner att välja mellan bedrivs inom kyrkan eller kulturarvsorga- när organisationerna skall söka pengar. nisationer får oftast stöd från andra Både i Sverige och Danmark var en tydlig departement. majoritet missnöjda med de ekonomiska I intervjuerna framkommer det tydligt förutsättningarna och det låga utbudet att projektansökningar är en betydelse- av institutioner att söka hos. full och viktig inkomstkälla, dessa medel finansierar organisationernas aktiviteter aktiviteter och utvecklingsarbete. Det offentliga Amatörkulturorganisationer är byggda stödet står för stabilitet och kontinuitet utifrån traditionella demokratiska orga- och gör det möjligt för en riksorganisa- nisationsstrukturer med medlemmar, tion att ha ett kansli och någon/några föreningar, distrikt/regioner och förbund. anställda. Mycket mer räcker det sällan De centrala förbunden samlar distrikten/ till. De offentliga medlen är uppbundna regionerna, föreningarna genom olika av fasta utgifter. Projektansökningar blir riksarrangemang, värnar demokratiarbe- därmed en del av vardagen och organisa- tet och utvecklar organisationens verk- tionerna försöker baka in kostnader för samhet. Diversifieringen står för skillna- arbetsinsatser i ansökningarna för att der mellan kulturområden och skapar 23
  • olika förutsättningar och behov för orga- ras de två områdena generellt högt. För nisationerna. Verksamheten skiljer sig åt att få fram siffror där vi kan ställa län- i barn- och ungdomsorganisationer eller derna mot varandra, poängsätts kur- generationsövergripande, vilka finansie- serna, vi värderar varje utbildning som ringsmöjligheter som finns, anlitas pro- arrangeras, med en poäng. Färöarna är fessionella utövare eller är verksamheten inte med i jämförelsen då det var för få strikt ideell. Skillnaderna ligger inte svarande. Resultatet bygger på antalet mellan de nordiska länderna utan mellan anordnade kurser och visar att Norge får kulturområdena i varje land. 77 (p), Sverige 72 (p), Danmark, 66 (p) och På frågan om antalet festivaler/konfe- Finland 61 (p). Om vi lägger till nordiska renser rådde samstämmighet. De flesta aktiviteter som organisationerna är del- genomför en till tre festivaler/konferen- aktiga i, förstärks bilden ytterligare och ser per år. Ett rimligt resultat eftersom en Norge får 119 (p), Sverige 99 (p), Danmark kongress/årsstämma/regionsamling gene- 94 (p) och Finland 84 (p). Utifrån vår tan- rellt sker varje eller vartannat år. Festiva- kegång skulle resultatet tolkas som att ler, musikstämmor eller riksutställningar organisationerna i Norge och Sverige som är stora arrangemang inom ett för- generellt har mer offentliga resurser att bund, sker oftast en gång per år eller vart- röra sig med än Danmark och Finland. annat år. Storleken på organisationen Men det kan finnas andra faktorer som eller ekonomiska förutsättningar verkar påverka antalet utbildningar och utby- här inte ha någon större betydelse. ten. Krav kopplade till nationella bidrags- Organisationer som jämförelsevis har system som styr organisationerna eller mest offentligt stöd har flest utbildningar möjligheter att söka specifika utbild- och mest deltagande på nordiska arrang- ningspengar. I Norge går det att söka emang. Utbildning och internationellt särskilda pengar för kompetensutveck- utbyte är kostsamt och medför att organi- ling vilket ökar incitamentet att arrang- sationerna måste ha tillräckligt med era utbildning. resurser för att lägga på administration och resekostnader. Oftast tas pengar till kompetens värdesätts i Fi och no utbildning från organisationernas grund- Kartläggningen visar att organisationer i stöd. Det går sällan att söka projektmedel Finland och Norge uppfattar att deras till ordinarie kursverksamhet. Stöd till kompetens ofta tas tillvara och värde- internationellt utbyte går att ansöka om sätts, 70% i Norge och 60% i Finland. På men är en administrativt krävande upp- Färöarna svarade 75% sällan på frågan gift. Administrationen måste organisatio- och i Danmark svarade 75% sällan eller nerna stå för själva. Det kan finnas skill- aldrig. Övriga 25% svarade ofta i båda nader mellan länderna hur viktig länderna. Sämst är situationen i Sverige utbildningen eller samarbetet i Norden där 90% ansåg att de sällan värdesattes. är för organisationerna. Men om vi utgår Svaren tyder på att det kultur- och sam- från övriga svar i undersökningen, värde- hällspolitiska klimatet i Norge och Fin- 24
  • FoTo: ANE-MArIT MoE land är mer intresserat och inbjudande till delaktighet av amatörkultursektorn. Det finns en positiv attityd och öppenhet till dialog från myndigheter eller andra institutioner, på central och lokal nivå. Organisationers möjlighet att ställa krav, ge förslag till förändringar och deras inflytande över beslut är betydande och visar på tillit och respekt. En faktor som dock kan påverka resultatet är graden av förväntningar och krav organisationerna ställer på samhället. osynlig i media Av sammanlagda 48 organisationer var det fyra organisationer, två i Sverige och två i Norge, som upplevde att media intresserade sig och skrev om dem, reste- rande svarade sällan och fem organisatio- ner aldrig på frågan. Inte ens på Färöarna med ett begränsat utbud av kulturinstitu- tioner att konkurrera med är media intresserade av att skriva om verksam- heten. I juni 2007 påbörjades arbetet med en genomgripande översyn av kulturpoliti- ken i Sverige. I en innehålls- och diskurs- analys7 av svensk dagspress, som blev klar 2009, granskas hur mycket som skrivits om kulturutredningen från att den till- sattes och till november 2008. Rapporten kartlägger även vilka aktörer som kommer till tals i offentligheten. Resul- tatet visar att orden amatör eller amatör- kultur nämns tre gånger under hela denna period. Det är politiker, kultur- FoTo: ANE-MArIT MoE proffs och företrädare för etablerade kul- 7 Simon Lindgren, Mediabilden av Kulturutredningen, Innehålls- och diskursanalys av svensk dagspress 25
  • 26 FoTo: ANE-MArIT MoE
  • turinstitutioner som kommer till tals i en fem arrangemang. Resultatet skiljer debatterna. Granskning är begränsad sig åt mellan organisationerna i län- över ett visst område och i ett nordiskt derna, några har ett stort aktivt nordiskt land men den styrker ändå den bild kart- utbyte och andra ytterst lite aktivitet. läggningen har över medias bevakning av I genomsnitt var amatörkulturorgani- amatörkulturområdet. sationerna medlemmar i tre samarbetsor- Det uppstår ständigt nyheter och kon- ganisationer. Dessa kan vara nationella, kurrensen om medias bevakning är stor. nordiska eller internationella samman- Det är sällan som händelser inom ama- slutningar. Endast tre av 49 organisatio- törkulturen får ett nyhetsvärde. Amatör- ner var inte medlemmar i någon samver- kulturverksamheten är bred, sträcker sig kansorganisation. Det nordiska över alla kulturområden, pågår ständigt samarbetet är strukturerat med egna och är en naturlig del av samhällslivet. samarbetsorganisationer inom varje Det är få skandaler eller kontroversiella kulturområde. De enskilda organisatio- utspel bland utövarna. Lite forskning nerna har egna utbyten med andra orga- bedrivs och kunskapen om området är nisationer, genom vänorter eller grupper otillräcklig. Ordet amatör är negativt som hälsar på varandra. belastad på kulturområdet och verksam- De nordiska samarbetsorganisatio- heten bemöts med blandade känslor. nerna står för merparten av utbytesverk- Amatörkultursektorn har generellt ingen samheten. De står för kontinuitet, kun- framträdande roll inom kulturpolitiken. skap, stabilitet och långsiktighet. Deras Sammantaget påverkar detta medias uppgift är att möjliggöra möten mellan intresse för området negativt. amatörkulturens utövare genom att skapa eller uppmuntra till olika slags aktivt utbyte i norden mötesplatser. Konferenser och kulturpoli- Kartläggningen visar att det existerar ett tik kommer väldigt tätt efter festivaler/ kontinuerligt och fungerande utbyte utbildningar när organisationerna värde- mellan organisationerna. Samarbetet rar viktiga aktiviteter. Att driva kulturpo- värderas högt och fördelarna är liknande litiska frågor är svårt för de enskilda verksamhet, organisationsstruktur, organisationerna. Det tar tid och krävs kultur och språk. En övervägande del av kunskap för att sätta sig in i aktuella organisationerna har någon gång deltagit frågeställningar, att hålla dialogen igång i ett nordiskt arrangemang. Sverige och med politiker och myndigheters. Ekono- Norge ligger i topp i antalet arrang- miska resurser krävs för att resa och delta emang/aktiviteter som organisationerna på möten, för många betyder det att ta själva eller i samarbete med andra ledigt från ordinarie arbete. Att vara på genomfört de senaste tre åren. De flesta plats och aktiv på möten är viktigt för att organisationer har varit värdar någon bevaka sitt område. För små organisatio- gång och i genomsnitt deltagit i ett till ner vore det nästan omöjligt att höras om tre arrangemang. I Norge har en övervä- de agerar ensamma. gande del organisationer deltagit på fler 27
  • eu-bidrag läggande behov uppfylls för att en verk- Väldigt få amatörkulturorganisationer samhet skall kunna drivas och utvecklas. ansöker om EU-bidrag för projekt. I Dan- Hit hör ekonomiska resurser och lokaler. mark var det endast en organisation som Detta är således utgångspunkten när vi sökt i Finland var det två, Färöarna ingen, granskar organisationer ur förenings- och i Sverige och Norge svarade tre orga- perspektiv. nisationer att det sökt projektmedel. Svaren visar att föreningarna skiljer sig Några av de svarande visste inte om de åt beträffande medlemsavgifter, offent- sökt pengar. ligt stöd, deltagaravgifter, biljettintäkter, Den bild som målas upp genom inter- försäljning m.m. Skillnaderna är stora vjuerna med organisationerna är hur mellan de föreningar som anser med- krångligt och byråkratiskt det är att fylla lemsavgiften vara mycket viktigt och dem i ansökningshandlingarna, processen som ser den som oviktig. Vid val mellan anses som svår. Det krävs näst intill en medlemsavgift, deltagaravgift, offentligt utomstående konsult som hjälper till. Det stöd, sponsring, biljetter och annat, har kräver mycket energi av organisationerna organisationerna värderat offentligt stöd för att få igång ett EU-projekt och osäker- som viktigast och sponsring som minst heten är stor om ansökan kommer att betydelsefull för föreningarnas ekonomi. falla väl ut. EU-ansökan ställer liknande Skillnaderna kan vara väldigt stora krav som Nordiska kulturfonden det vill mellan att ha en egen lokal och att låna säga att flera länder måste vara delaktiga en olämplig skolsal. Många amatörkultur- i projektet för att ansökan skall vara organisationer är beroende av att kunna giltig. Sådana krav uppfattas som en verka i lokaler som åtminstone delvis är utökning av problematiken runt EU- anpassade till verksamheten. Precis som ansökningar. Att organisationerna upp- idrotten kräver planer av olika slag behö- fattar flerländerskravet inom EU som ver kulturen sina rum med lämplig akus- besvärligare kan bero på att de Europe- tik, dansgolv, teaterscen, utställnings- iska samarbetsorganisationerna är sva- miljö osv. Få organisationer i Norden har gare eller inte fullt lika väletablerade och egna lokaler, det är först och främst ung- inarbetade som de nordiska. Det saknas domsorganisationerna som har egna hus. stabila organisationer att luta sig mot Att äga sina hus är inte odelat positivt, ett som har gedigen erfarenhet av arbete eget hus skapar möjligheter genom att med frågor som rör EU. föreningen själv bestämmer över alla delar samtidigt som det ligger ett stort amatörkultur lokalt ansvar på föreningen. De ekonomiska Riksorganisationerna samlar och skapar insatserna blir högre och ett hus måste mötesplatser för föreningar och medlem- ständigt tas om hand. De flesta amatör- mar. Men det är den lokala nivån som kulturorganisationer har gratis tillgång utgör själva grundstenen i strukturen, till kommunala lokaler. Endast i Sverige ingen organisation utan föreningar. För- har nolltaxan tagits bort. På frågan om utom medlemmar krävs att vissa grund- det är lätt att få tag i lokaler svarade de 28
  • flesta ja men framförallt i Sverige och till har blivit bättre. Detta tycks inte ha viss del i Finland svarade flera nej på påverkat organisationernas ekonomi. frågan. Om lokalkostnaderna var en stor Förklaringen kan ligga i att det offentliga utgift för föreningarna svarade ungefär stödet till organisationerna har minskat hälften att det inte var det och hälften att över tid, att bidragens värde har urhol- det var en stor utgift. Många av de kom- kats genom att de inte räknats upp. Det munala lokaler som föreningarna använ- kan också vara fråga om förändringar i der sig av är inte anpassade för verksam- stödsystemen eller direkta nedskär- heten, få föreningar hyr in sig i en lokal ningar. Intäkterna som erhålls via projekt och kan fullt ut bestämma och anpassa motsvarar inte minskningen av ett regul- rummet efter sina behov. Oftast får med- järt stöd. Konsekvensen för organisatio- lemmarna börja med att flytta runt stolar nerna är mer administrativt arbete för och bord för att skapa en yta att hålla till mindre pengar och i förlängning mindre på. Kör- och orkesterverksamhet har ofta verksamhetsutveckling och stöd till med- tillgång till kyrkorum. Enligt de svarande lemmarna. är det väl anpassade lokaler för deras Grunden till föreningslivet är dess verksamhet. Organisationerna ser inte medlemmar och att det nu strömmar till lokalförsörjning som något större pro- amatörkulturutövare i hela Norden visar blem eller att den utgör betydande kost- på att verksamheten är av betydelse, att nad för föreningarna. människor vill fortsätta utöva kultur tillsammans och att amatörkulturorgani- amatörkultur framåt sationerna är värda att slå vakt om även i Detta är en första kartläggning av organi- framtiden. sationer i Norden. Det finns ingen jämfö- rande statistik. Därför har vi bett de sva- rande uppskatta förändringarna över tid. I intervjuerna beskrivs organisationers verksamhet, medlemsantal, ekonomi variera i cykler. Just nu tycks amatörkul- turen inom många områden vara på väg uppåt. Flertalet organisationer har under senare år fått ökat antal medlemmar och fler deltagare på arrangemangen. Vad som ligger på minussidan är att publiken till de olika arrangemangen inte har ökat, att organisationerna inte sett att mediebevakningen blivit bättre och inte heller har de ekonomiska förutsättning- FoTo: ANToN SM arna förbättrats. Organisationerna söker fler bidrag nu än tidigare och de säger att kommunikationen med myndigheterna 29
  • SlutSatSer/ reFlektIoner norden Skörheten inom den ideella sektorn • Samarbetet mellan organisationerna gör att väl fungerande strukturer och är väl organiserat med etablerade organisationer lätt kan brista och för- strukturer. De flesta organisationer svinna. Organisationer har inte resurser är medlemmar i en samarbets- att köpa in förlorad kompetens utan den organisation inom de egna kultur- byggs genom kontinuitet. Kunskap för- områdena. medlas genom aktivt deltagande och • Det råder stor utbytesverksamhet praktisk verksamhet. Baksidan av stabila inom Norden som når väldigt många organisationer är ibland trögheten i att människor. Aktiviteter där barn- och förändras, byråkratisering och att det unga var för sig eller tillsammans finns lite utrymme för nytänkande. med vuxna möts. Samarbetsorganisationerna är idag • Gemensamma demokratiska värde- uppdelade och representerar olika kultur- grunder, kultur, språk och identitet områden. Genom den kulturpolitiska gör det lättare att samarbeta. agendan kan samarbetsorganisationerna • Det råder samstämmighet om att lättare driva större politiska frågor vilket festivaler och utbildningar är de vore mycket svårt för den enskilda organi- mest betydelsefulla aktiviteterna i sationen. De har därför en tydlig roll att det nordiska samarbetet. Arrange- fylla i det nordiska perspektivet och vid mangen fyller olika behov såsom utbytet mellan länderna. Det vore värde- konstnärliga, sociala, demokratiska fullt för verksamheten att även mötas och kulturpolitiska. tvärs över de olika kulturområdena. Beho- • Organisationerna har en uttalad vet att diskutera framtiden är gemensam vilja att värna och bibehålla sam- för alla samarbetsorganisationer och ett arbetet och utveckla det vidare. kulturforum vore en bra plattform att skapa en starkare amatörkultursektor. De förändringar som skett har inte Bidragssystemens utformning gör att gynnat amatörkulturen. Inom vissa kul- några alltid hamnar utanför. Bidragen turområden har det redan börjat märkas intecknas av dem som redan är innanför att resurserna minskat. Genom att systemet. Det är svårt att minska bidra- slängas ut från Nordiskt Ministerråd gen till dem som redan har fått, till skapas en osäkerhet över den kulturpoli- förmån för nya som vill in. Detta bör tiska värderingen av amatörkultur. För- beaktas när amatörkulturorganisationer ändringarna på Nordiska kulturfonden kommer att kunna söka stöd inom Konst- innebär att verksamheter som organisa- och kulturprogrammet. Hur kommer tionerna själva värderar högst missgyn- institutioner/organisationer som redan nas av fondens regelverk. får stöd förhålla sig till detta? Vad bety- 30
  • FoTo: ANE-MArIT MoE 31
  • der det rent konkret att organisationerna blivit bättre. Ett offentligt system som nu kan ansöka? förutsätter att amatörkulturorganisatio- En balans mellan kontinuitet och nya ner kontinuerligt söker projektmedel för verksamheter kan skapas med fasta och att kunna bedriva och utveckla verksam- rörliga bidrag, men det kräver av bidrags- heten kräver att det finns flera instanser givarna: att söka medel från. När olika bidragsfor- • Kunskap om amatörkulturområdet mer behövs för att driva amatörkulturor- för att formulera relevanta riktlinjer ganisationer är det av största vikt att det och målsättningar. finns en motpart som axlar ett helhetsan- • Kunskap om verksamheten för att svar för området. säkerställa att amatörkulturens bedöms utifrån dess förutsättningar värdesätts och tillvaratas och utifrån kvalitetsbegrepp som är amatörkulturen? adekvata. I Norge och i Finland ansåg de flesta att myndigheter och politiker oftast värde- ekonomi rade deras verksamhet positivt. De övriga De olika bidragsformerna har olika funk- länderna var mer negativa, framförallt de tion. Det offentliga organisationsstödet svenska organisationerna. Förklaringarna står för kontinuitet och projektbidragen varför det ser så ut kan vara flera. Men för verksamhet. Båda stödformerna är just i Sverige har amatörkulturorganisa- grundläggande för organisationernas tioner undan för undan utestängts från överlevnad. Kraven på projekten för att de att söka bidrag för olika aktiviteter med skall få stöd varierar men vanligast är att motivering att det professionella kulturli- de skall vara nyskapande. Ibland är krite- vet har företräde. Detta kan lätt uppfattas rierna satta utifrån politiska direktiv som att amatörkulturen saknar egen- eller utifrån nyttotänkande. Organisatio- värde i kulturpolitiken. Nordiska Minis- nerna kan därmed behöva anpassa sina terrådet tog samma beslut att låta den projekt för att kunna trygga verksamhe- professionella verksamheten gå före det ter. Festivaler, konserter eller stämmor är folkliga utövandet. Undervärderas ama- exempel på väldigt viktiga arrangemang. törkulturorganisationernas kompetens De är betydelsefulla ur flera perspektiv, och kunskaper är det problematiskt då de möjliggör utbytet och mötet mellan det minskar möjligheten till systemför- föreningarna, skapar förutsättningar för ändringar och utveckling av området. kvalitetsutveckling av organisationens Konsekvenserna blir att organisationerna verksamhet. Dessa arrangemang är stängs ute och inte bjuds in till offentliga grundläggande för utveckling även om samtal eller rådfrågas inför förändringar formerna bygger på kontinuitet. Trots att och beslut. Detta kan också påverka orga- organisationerna söker fler bidrag nu än nisationerna negativt genom att de ned- tidigare och trots att kommunikationen värdera sig själva. med bidragsmyndigheter förbättrats har En annan måttstock på värdet av ama- de ekonomiska förutsättningarna inte törkulturverksamhet är medias bevak- 32
  • ning och rapportering. Här visar det sig väldigt tydligt att största mediebevak- ningen görs av lokalpressen. Oftast rap- porteras det från arrangemang. Kunska- perna är oftast bristfälliga vilket skapar oiniterade texter. Något intresse av dju- pare diskussioner eller analyser av områ- det finns inte och medias förhållningssätt blir därmed ytligt. FoTo: pETEr AhLBoM 33
  • FoTo: ThoMAS hAugEr 34
  • FörSlag Att ett nordiskt kulturforum om amatör- Att säkerställa att kompetens om kultur och frivilligsektorn genomförs. amatörkulturen finns inom Nordiska Detta skulle stärka hela sektorn och vara Ministerrådet. en nystart. Olika kulturområden skulle Att Nordiska kulturfonden omvärderar mötas. sina kriterier och skapar balans mellan Att frågan om ett tredje kulturprogram projekt och kontinuitet. för amatörkultur och frivilligsektorn Att en fristående undersökning av de utreds. olika finansiella systemen i de olika nord- Att Nordiska Ministerrådet gör en iska länderna genomförs. Där det utreds ordentlig utredning som dels tittar på varför skillnaderna mellan organisatio- hur tidigare anslag sett ut och dels utre- nerna är så stora, hur kultur- och lotteri- der hur framtidens stöd till amatörkultu- medel fördelas och vilka regelsystem som ren skall utformas. Utredningen skall finns. resultera i tydliga riktlinjer och målsätt- ningar med bidraget. FoTo: ErIC SEDIN
  • FoTo: LINDA MoLIN