Plugginnovation i luleå 18 feb pp
•Download as PPT, PDF•
0 likes•309 views
Till konferensen Unga som varken arbetar eller studerar- vad gör vi och vad kan vi göra? Dropouts-det behöver inte vara så
Recommended
More Related Content
Featured
Featured (20)
Plugginnovation i luleå 18 feb pp
- 1. DROPOUTS Det behöver inte vara så
- 3. σ Sigma Variation Stigma t-esta Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216 Sigma Variation Stigma t-esta
- 4. σ Väntevärdet Sigma Variation t-esta Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216 Sigma Variation Stigma t-esta
- 5. σ Väntevärdet Standardavvikelsen Sigma Variation t-esta Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216 Sigma Variation Stigma t-esta
- 6. σ Väntevärdet Standardavvikelsen Förväntningens betydelse Sigma Variation t-esta Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216 Sigma Variation Stigma t-esta
- 7. Väntevärdet Standardavvikelsen Förväntningens betydelse Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse 20140216 Sigma Variation Stigma t-esta
- 8. ATT VARA LÄRANDE Se styrkan i variation, varför annars sätta eleverna i klasser?
- 9. Bildkälla arbetsmiljöverket, www.av.se VI KÄNNER IGEN RISKERNA Men agerar vi på dem?
- 10. ”Skollagen gäller” –Jan Turvall, GU i GP 16/2 sidan 8
- 11. KIA
- 12. Individer som ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande riskerar i högre grad: Arbetslöshet Sämre hälsa (fysisk och psykisk) Ökad risk för kriminalitet Lägre grad av ”deltagande i samhället” 2004; (Rumberger R, W & Lamb, S, 2003, OECD; Barro, R.J.,1997, Shavit, Y & Muller, W, 1998,.; Owens, Rumberger, R.W, 1987 Nilsson & Wadeskog, 2008.)
- 13. Riskfaktorer Individuella och strukturella bakgrundsfaktorer: SES (moderns utbildningsnivå Sverige), arbetslöshet förälder, ensamstående förälder Närsamhällets karaktär (SES) Kön (fler pojkar) Flytt (fler ökar risk) Språk, etnicitet (minoritetsgrupper) Hem-skola kulturkrockar Uppfostringsmönster, föräldrars förväntningar, engagemang, kommunikationsmönster Funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, hälsa, engagemang i skolan Behov av särskilt stöd Självförtroende, självkänsla, motståndskraft, social kompetens (Dale, 2011, NDPC, 2007, m.fl. m.fl.)
- 14. Riskfaktorer för avhopp – effekter av individuella bakgrundsfaktorer som syns i skolan (grund för insatser) Frånvaro (hälsa m.m) Låga skolresultat Repetition av klass Svag anknytning till skolan (school connectedness), ex. frånvaro, Inlärningssvårigheter (spec behov) Relationer med jämnåriga (mobbare, mobbad, utanförskap, kompisar som inte går i skola) Låg självkänsla , självförtroende med arbetet Motståndskraft (klara motgångar) (Omarbetad från Dale, 2011 m.fl.)
- 15. ”Skolrelaterade” riskfaktorer: Brist på kompetens att arbeta med ”elever i riskzon” Brist på kompetensutveckling Brist på resurser (material eller personal) Brist på SYV Brister i det relationella arbetet (lärare/elev) Brist på stödfunktioner (kuratorer m.m) Låg status på utbildning (”yrkesförberedande”) Social sammansättning (skolantagning) Storlek (skola och klass) Undervisningskvalitet Lärartäthet (Anpassat från Dale, 2011)
- 16. Studieavbrott i förtid (”Dropout/Early School leaving) är en process – börjar tidigt, innan skolan t.o.m. Avbrotts-processen är ett resultat av en interaktion av individ/hem/samhälle och skola Elever med många ”individuella riskfaktorer” klarar skolan – Skolan gör stor skillnad Skolan (organisationen, undervisningen, bemötandet, det relationella o.s.v.) är viktig för alla elever MEN helt avgörande för elever i riskzonen
- 17. Viktiga komponenter/förutsättningar i främjande/förebyggande insatser Individfokuserade insatser: intensivt individuellt stöd holistiskt stöd förtroendefulla relationer erfaren personal kontinuitet bygga anknytning Organisation/system insatser flexibilitet i utformning av undervisning/kurser/program bygga känsla av samhörighet ge förtroende höga förväntningar överskådliga uppgifter med uppnåbara konkreta resultat trygg miljö stötta risk-tagande för elever och personal (Lamb et al 2004, Lehr, 2003, 2004, Klima, 2005, NDPC, 2007)
Editor's Notes
- Det är en lång rad faktorer som visat sig öka risken för att en ung människa avbryter eller avslutar gymnasieskolan utan fullständiga betyg – många faktorer relaterade till SES handlar om ekonomisk stress – fattigdom – då måste ex. barn ofta ta vuxenroller, ta hand om syskon, få vuxna med utbildning som kan stötta skolarbete/läxor, trångboddhet så det är svårt att kunna plugga och få arbetsro m.m kanske tvingas ut på gatorna Den faktor som fortfarande tycks ha starkast påverkan på elevernas skolprestationer är föräldrarnas utbildningsnivå. Statistik från Skolverket visar att 87 procent av de elever vars föräldrar hade minst en eftergymnasial utbildning nådde målen i alla ämnen i årkurs nio 2012. Det är ett markant bättre resultat än hos de elever vars föräldrar bara hade förgymnasial utbildning, av vilka endast 44 procent nådde godkänt i alla ämnen 2008 var andelen elever med ofullständiga gymnasiebetyg ungefär 50 procent bland dem vars föräldrar enbart hade förgymnasial utbildning. Överrepresenterade bland dem som byter program och de har dålig genomströmning.. 29% blev klara på 4 år Det går även bra för många elever som har alla riskfaktorer också – man har studerat skolor där man har likvärdiga förutsättningar och ser stora skillnader!! Det beror på att vad vi gör i skolan räknas väldigt mycket! Efter att eleverna börjat skolan blir HUR de lyckas där den viktigaste faktor för om de fullföljer – inte bakgrund!! DALE har sammanställt alla faktorer som påverkar barns möjligheter att lyckas fullfölja sl´kolan i ett all factors framework där han tittar på alla dessa faktorer från ett problem-relaterat håll - vad är egentligen problemet i skolan? Inte att de är fattiga men att man saknar böcker o.s.v. För ett lösningsorienterat angreppssätt ANKNYTNINGSPROBLEMET – det kan man ju fixa – alla måste lyckas! Hitta alternativa undervisningssätt o.s.v SKIFTA ANSVARET FÖR ESL PROCESSEN TILL SYSTEMET – exemplet med kön, pojkar – vi diskuterar ju aldrig att pojkar inte kan – utan vad det är som gör att vi inte når dem – försöker få dem att bli intresserade av läsning, jobbar med genuspedagogik o.s.v. PÅ SAMMA SÄTT BORDE VI TÄNKA MED BARN/UNGA från studieovana hem (låg SES) – hur ändrar vi arbetssätt för att förändra!! Närsamhällets karaktär - Ghettoization – mest negativt för elever… Bästa sättet att få alla att gå klart skolan – tvångsintegrera alla elever säger Dale.. – kanske inte så poppis, krävs förstås mer om man ska dra runt en skola där väldigt få har studiemotivation, intresse, är frånvarande, ingen connectedness, inget engagemang, gör inte läxor o.s.v.. Därför kanske inte alternativa skolor alltid har bra resultat – om de har tvångsavvisats dit….
- Det är ju egentligen inte bakgrundsfaktorerna som är det viktiga men hur dessa strukturella/familje/samhälls och individuella faktorer ”påverkar” elevers situation i skolan – vilka HINDER utgör de? Vad orsakar fattigdom för problem egentligen och hur löser vi de problemen – skifta fokus till effektterna i skolan och bristerna i systemet som gör att dess unga inte klarar skolan. VAD behöver de stöd med för att klarar skolan – vad behöver vi arbeta med – föräldrar förväntningar, skolfrukostar, mentorer, anknytningar till pålitliga vuxna o.s.v…….. Det handlar om VARFÖR vissa faktorer påverkar elever negativt - konsekvenserna – och vårt ansvar/skolan och andra aktörers ansvar för att arbeta med det vi kan påverka! just anknytningen till skolan är väldigt viktig – Finn (1997) visar detta – en amerikansk studie som använde sig av mindre klasser i lågstadiet för att se om det gjorde skillnad för grupper med ”risk”-elever. Det gjorde det. De minskade dropout-risken mycket. Påverkan 67%. Eleverna i de mindre klasserna visade större benägenhet att stanna och fullgöra sin utbildning – intressant för att det var relaterat till deras skolanknytning, de hade inte högre betyg (det vi vanligen mäter), ingen direkt kognitiv förändring men ANKNYTNINGEN till skolan blev stark!! Socio-emotionell och beteendemässig – school connectedness –det är en otroligt stark faktor att ta i beaktande när man ska försöka förändra situationen med ESL. Eleverna måste ju känna att det är meningsfullt att vara där – annars kommer de inte!
- Skolan är enormt viktig! Den gör enorm skillnad. Utformning på utbildning, om grundskolan är för alla eller spårad/differentierad Det relationella ledarskapet – relationella - brist på stödfunktioner m.m