Magnus Henrekson

882 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
882
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
23
Actions
Shares
0
Downloads
3
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Magnus Henrekson

  1. 1. Sysselsättning och rörlighet på arbetsmarknaden FORES, 24 mars 2010 Magnus Henrekson
  2. 2. Arbetade timmar per person och andel sysselsatta 16 –64 år, 1993–2011
  3. 3. Utanförskap och sysselsättning <ul><li>Huvudnummer för regeringen </li></ul><ul><li>Omfattande åtgärder </li></ul><ul><ul><li>100 mdr i sänkts skatt på arbete </li></ul></ul><ul><ul><li>RUT/ROT </li></ul></ul><ul><ul><li>Sänkt ersättningsnivåer och strängare kriterier </li></ul></ul><ul><ul><li>Osv. </li></ul></ul><ul><li>Sysselsättningen är det väsentliga </li></ul>
  4. 4. Dekomponering av förändring i antal arbetade timmar 1994–2008
  5. 5. Lönesättningskurvan WS och arbetsutbuds-kurvan E S Vid w 1 syss E 0 ; (E 1 – E 0 ) ofrivilligt arbetslösa E 0 ger full syss vid w 0 . Men reallön sätts till w 1 p g a imperf. konkurrens w 1 – w 0 löne-påslag över marknadsnivån p g a marknads-imperfektioner
  6. 6. WS bör förskjutas utåt om <ul><li>A-kassan blir mindre generös </li></ul><ul><li>Skatten på arbete sänks så resevationslönen går ner </li></ul><ul><li>Fackföreningarnas makt minskar (t ex p g a lägre lagligt skydd eller minskade medlemstal) </li></ul><ul><li>Facket åtar sig att hålla tillbaka sina lönekrav </li></ul><ul><li>Ingen förskjutning av WS-kurvan sedan 2006 </li></ul><ul><li>Kanske på lång sikt, men den politiska horisonten knappast så lång </li></ul>
  7. 7. Varför inget hänt? <ul><li>Minimilöner > 80 % av snittlönen </li></ul><ul><li>Real ökning av minimilöner 45–50 % sedan 1995 </li></ul><ul><ul><li>Förväntas fortsätta öka närmaste åren </li></ul></ul><ul><li>Reservationslönen före skatt sjunker inte </li></ul><ul><li>Ob-tillägg ej anpassade till modernt tjänste-samhälle (225 kr/t i handeln för en 18-åring på en söndag; reservationslön kanske 70 kr?) </li></ul>
  8. 8. Sverige tjänstesamhälle från produktionssidan, men ej från konsumtionssidan <ul><li>Varor 49 % </li></ul><ul><li>Skattefinansierade tjänster 34 % </li></ul><ul><li>Privatfinansierade tjänster 17 % </li></ul><ul><li>Källa: Jan-Owen Jansson (2008); avser 2005 </li></ul>
  9. 9. Utvecklingsfaser <ul><li>1965–1985 mot tjänstesamhälle via offentlig expansion (+900 000 jobb i OS) </li></ul><ul><li>Krisår runt 1990 </li></ul><ul><li>1993–2008 Exportledd tillväxt (enorma BB överskott) </li></ul><ul><li>2010– Tillväxt driven av inhemsk efterfrågan på differentierade tjänster?! </li></ul><ul><li>Möjligt? Önskvärt? Starka välfärdsmässiga och ekologiska skäl talar för det. </li></ul>
  10. 10. Bruttodynamiken på arbets-marknaden <ul><li>> 400 000 nya jobb varje år i näringslivet </li></ul><ul><li>Vart 7:e jobb försvinner varje år </li></ul><ul><li>Mer än 50 % av produktivitetsökningen via omflyttningar mellan företag inom samma bransch </li></ul><ul><li>Rörlighet och portabel trygghet blir centrala </li></ul>
  11. 11. Arbetsmarknadsregleringarna <ul><li>Uppmuntrar branscher och företag som bygger på tillfällig arbetskraft (studerande, friska pensionärer) </li></ul><ul><li>Tröskeln att få pröva ökar </li></ul><ul><li>Lättare att hantera för stora ftg, för offentlig sektor och för den som producerar lagringsbara produkter </li></ul><ul><li>Tryggheten knyts till nuvarande anställning, ej portabel vid jobbyte </li></ul><ul><li>Pensionsförmåner (ITP etc) gör det dyrt att byta jobb sent i karriären </li></ul>
  12. 12. Kombinationen av <ul><li>Jobbskatteavdrag </li></ul><ul><li>Generösa möjligheter till visstidsanställning </li></ul><ul><li>Höga löner för okvalificerad arbetskraft </li></ul><ul><li>... starka incitament för studerande och friska pensionärer att jobba och för företagen att anställa dem. 50 % av studenterna jobbar vid sidan av studierna (andel upp 50 % sedan 2003) </li></ul>
  13. 13. Utveckling mot modernt tjänstesamhälle kräver också: <ul><li>Ökad täthet i boendet </li></ul><ul><ul><li>Ökade inv i infrastruktur (lokaltåg, inte fjärrtåg! Entreprenadupphandling utomlands) </li></ul></ul><ul><ul><li>Avreglerad hyresmarknad </li></ul></ul><ul><ul><li>Avtals- och skattefrihet vid andrahandsuthyrning (jfr Norge) </li></ul></ul><ul><li>Fastighetsskatt som beskattar boendet och inte omflyttningar i beståndet </li></ul>
  14. 14. Vägskäl <ul><li>Eran av exportledd tillväxt kan vara över </li></ul><ul><li>Växling till tillväxt baserad på inhemsk tjänstesektor </li></ul><ul><li>Stora krav på anpassningar </li></ul><ul><ul><li>Lönebildning </li></ul></ul><ul><ul><li>Portabel trygghet, omställningsförsäkringar etc </li></ul></ul><ul><ul><li>Urbanisering </li></ul></ul><ul><ul><li>Privat efterfrågan på välfärdstjänster utan att bygga upp parallella system (jfr dagens över 400 000 privata sjukvårdsförsäkringar) </li></ul></ul>
  15. 15. Slutord <ul><li>2011: 6 miljoner i åldern 16–64 år </li></ul><ul><li>500–600 000 jobb kommer att saknas </li></ul><ul><li>KRÄVS ETT BREDARE HELHETSGREPP </li></ul>

×