Håller Jobbstrategin Fores 25 Februari 2010 Kort
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Håller Jobbstrategin Fores 25 Februari 2010 Kort

on

  • 680 views

 

Statistics

Views

Total Views
680
Views on SlideShare
443
Embed Views
237

Actions

Likes
0
Downloads
3
Comments
1

3 Embeds 237

http://www.fores.se 165
http://fores.se 71
http://webcache.googleusercontent.com 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Microsoft PowerPoint

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…



  • <b>[Comment posted from</b> http://www.fores.se/entreprenorskap/seminarium-magnus-henrekson-analyserade-regeringens-jobbstrategi/]
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Håller Jobbstrategin Fores 25 Februari 2010 Kort Håller Jobbstrategin Fores 25 Februari 2010 Kort Presentation Transcript

  • Håller regeringens jobbstrategi? (Gör Anders Borg fel saker?) FORES, 25 februari 2010 Magnus Henrekson
  • Kraftfulla åtgärder
    • Jobbskatteavdraget
    • Sänkning sociala avgifter
    • RUT/ROT
    • Ersättningsnivåer och kvalifikationskrav i
    • Visstidsanställning i upp till två år
    • 3:12 kraftigt refomerad
  • Arbetade timmar per person och andel sysselsatta 16 –64 år, 1993–2011
  • Dekomponering av förändring i antal arbetade timmar 1994–2008
  • % förändring antal arbetade tim per person 2004–08, 15–74 år
  • Vad har drivit efterfrågan
    • Export +7,3 % p.a. 1993–2008
    • Privat konsumtion +41 % från 1994 till 2008
    • Men varuintensiv: total ökning 1993–2008 (%)
      • Industriproduktion 144
      • Varuproduktion 94
      • Tjänsteproduktion 40 (privat 66 %, offentlig 2,1 %)
  • En ändrad konsumtionskorg
    • Ökning privat konsumtion 1994 – 2007: 39 %
    • Varukonsumtionen ökat kraftigt
    • Tjänsterna släpar efter
      • Bilar: 134 %
      • Underhåll & reparationer av transportutrustning: 7 %
  • Sverige tjänstesamhälle från produktionssidan, men ej från konsumtionssidan
    • Varor 49 %
    • Skattefinansierade tjänster 34 %
    • Privatfinansierade tjänster 17 %
    • Källa: Jan-Owen Jansson (2008); avser 2005
  • Utvecklingsfaser
    • 1965–1985 mot tjänstesamhälle via offentlig expansion (+900 000 jobb i OS)
    • Krisår runt 1990
    • 1993–2008 Exportledd tillväxt (enorma BB överskott)
    • 2010– Tillväxt driven av inhemsk efterfrågan på differentierade tjänster?!
    • Möjligt? Önskvärt? Starka välfärdsmässiga och ekologiska skäl talar för det.
  • Varför hände så lite?
    • Jobbskatteavdraget olyckligt konstruerat
      • 50 % vet ej att sänkt skatt (95 % av övriga att ej spelar roll)
      • Bara negativ inkomsteffekt för löner över snittet
    • Bidragstagare behöver ett ”färdigpaketerat” jobb
      • Så ser det inte ut i ett tjänstesamhälle
      • Förklarar varför RUT utvecklats så svagt?
    • Amerikanska förebilden EITC effektiv
      • Ensamstående mödrar utan gymnasieexamen från 44 till 74 % sysselsatta
      • Går ej att översätta amerikanska erfarenheter direkt
  • Sverige
    • Minimilöner > 80 % av snittlönen
    • Real ökning av minimilöner 45–50 % sedan 1995
      • Förväntas fortsätta öka närmaste åren
    • Reservationslönen före skatt kan inte sjunka
    • Måste sänka soc avg istället – mycket dyrt
    • Ob-tillägg ej anpassade till modernt tjänste-samhälle (225 kr/t i handeln för en 18-åring på en söndag; reservationslön kanske 70 kr?)
  • Arbetsmarknadsregleringarna
    • Uppmuntrar branscher och företag som bygger på tillfällig arbetskraft (studerande, friska pensionärer)
    • Tröskeln att få pröva ökar
    • Lättare att hantera för stora ftg, för offentlig sektor och för den som producerar lagringsbara produkter
    • Tryggheten knyts till nuvarande anställning, ej portabel vid jobbyte
    • Pensionsförmåner (ITP etc) gör det dyrt att byta jobb sent i karriären
  • Kombinationen av
    • Jobbskatteavdrag
    • Generösa möjligheter till visstidsanställning
    • Höga löner för okvalificerad arbetskraft
    • ... starka incitament för studerande och friska pensionärer att jobba och för företagen att anställa dem. 50 % av studenterna jobbar vid sidan av studierna (andel upp nästan 50 % sedan 2003)
  • Åtstramningen i ersättnings-systemen
    • Bra om jobben kommer, men annars …
    • Annars fastnar allt fler i socialbidrag (nu 100 000 och ökande) och nya system måste införas ändå (jfr Socialdem 2002–2006)
    • Trygghet i förändringen har samtidigt ett värde
    • Rimligt att inte ha obligatorisk a-kassa?
  • Utveckling mot modernt tjänstesamhälle kräver också:
    • Ökad täthet i boendet
      • Ökade inv i infrastruktur (lokaltåg, inte fjärrtåg! Entreprenadupphandling utomlands)
      • Avreglerad hyresmarknad
      • Avtals- och skattefrihet vid andrahandsuthyrning (jfr Norge)
    • Fastighetsskatt som beskattar boendet och inte omflyttningar i beståndet
  • Vägskäl
    • Eran av exportledd tillväxt kan vara över
    • Växling till tillväxt baserad på inhemsk tjänstesektor
    • Stora krav på anpassningar
      • Lönebildning
      • Flexicurity
      • Urbanisering
      • Privat efterfrågan på välfärdstjänster utan att bygga upp parallella system (jfr dagens över 400 000 privata sjukvårdsförsäkringar)
  • Slutord
    • 2011: 6 miljoner i åldern 16–64 år
    • 500–600 000 jobb kommer att saknas
    • Alla fyra stegen i jobbskatteavdraget beräknas ge 75 000 jobb på lång sikt (skattekostnad 1 miljon per år permanent)
    • KRÄVS ETT BREDARE HELHETSGREPP