Skatteväxling 2.0

770 views

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
770
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Skatteväxling 2.0

  1. 1.
  2. 2. Skatteväxling 2.0FORES Studie<br />Martin Ådahl<br />Jakob Rutqvist<br />Johan Wikström<br />
  3. 3. Vad är en grön skatteväxling?<br />Intäktsneutralt skifte i offentliga finanser<br />Korrigerande miljöskatt och en lika stor utgiftspost<br />Externaliteter kan ge ”double dividend”<br />
  4. 4. Vad är en grön skatteväxling?<br />Inte alla miljöskatter är primärt korrigerande…<br />…men minst hälften (34mdkr)<br />Stort utrymme för skatteväxling<br />
  5. 5. Underutforskad möjlighet<br />Under åren 2001–2006 skatteväxlades drygt 17 miljarder kronor<br />Förvånansvärtliteforskat<br />
  6. 6. FORES skatteväxlingsprojekt<br /><ul><li>Mål: Utred nya vägar för effektiv grön skatteväxling</li></ul> Studera målformulering och struktur för framtida grön skatteväxling<br /> Slutrapport hösten 2010<br />
  7. 7. Skatteväxling: Konceptutveckling<br /><ul><li>Stora generella skatter  riktade reformer med skarpa mål
  8. 8. Fiskala och korrigerande skatter har historiskt blandats ihop  Tydlig redovisning av intäkt och utgift
  9. 9. Stora skattebaser påverkas lite vid växling från mycket mindre skattebas  Utgift inte nödvändigtvis skatt på arbete (målformulering)</li></li></ul><li>Skatteväxling: Konceptutveckling<br /><ul><li>Om den optimala skattenivån inte kan uppnås  maximera relativprisförändringen
  10. 10. Vilket betyder att skatteväxlingen i vissa fall kan vara ”grön” i båda ändarna (tax and subsidise)
  11. 11. Strategi efter tillgång på alternativ: Många = Hög elasticitet (konsumentinsatser)Få = Låg elasticitet (producentinsatser)</li></li></ul><li>Skatteväxling: Konceptutveckling<br /><ul><li>Ekonomisk effektivitet: Samma pris för alla utsläpp
  12. 12. Andra mål (teknikutveckling, int. konkurrens, fördelning, uppgradering av kapital) motiverar sektorsvis växling
  13. 13. Ex:Bonus-malusDifferentierade skatter</li></li></ul><li>Skatteväxling: Konceptutveckling<br /><ul><li>Utsläppshandel och övrigsektor påverkar fundamentalt
  14. 14. Direkt miljönytta för handlande sektorer: 0
  15. 15. Radikala (breda) skattereformer svåra</li></li></ul><li>Skatteväxling: Konceptutveckling<br />
  16. 16. Skatteväxling: Konceptutveckling<br />
  17. 17. Skatteväxling: Konceptutveckling<br />= stora problem för målet ”ekonomisk effektivitet”<br />
  18. 18. Skatteväxling: Konceptutveckling<br /><ul><li>Innebär inte att inget ska göras för handlande sektorer
  19. 19. Reformer bör designas för att accelerera sänkning av cap (fr.o.m. 2013 -1,74% per år) och om möjligt kopplas direkt till detta
  20. 20. Ex: Sänk långsiktigt pris inom EU ETS (teknikutveckling och implementering)
  21. 21. Vid nationell strategi: Utsläppsrätter kan skrotas</li></li></ul><li>Skatteväxling<br /><ul><li>Form för framtida skatteväxling?</li></ul> FORES studie detaljgranskar flera sektorer<br />
  22. 22. Skatteväxling: Transporter<br /><ul><li>Största utmaningen för Sverige
  23. 23. Prisstyrmedel kombinerat med växling som ex. ”feebate”</li></li></ul><li>Skatteväxling: Transporter<br /><ul><li>Växling för uppgradering av infrastrukturEx. trängselskatt mot gratis elbilsparkering och laddning
  24. 24. Psykologisk effekt påverkar beteende (fordonsskatt)  Signalera styrmedlen</li></li></ul><li>Skatteväxling: Bostäder<br /><ul><li>Mest utsläpp i handelssektorn
  25. 25. Utsläpp i övrigsektor:</li></li></ul><li>Skatteväxling: Bostäder<br /><ul><li>Betyder inte att övriga utsläpp inte ska omfattas av reformer, men att målsättningen bör anpassas
  26. 26. Ex. ”feebate” på EU nivå och automatisk anpassning av EU ETS tak</li></ul>Källa: HSB & Riksbyggen<br />
  27. 27. Skatteväxling: Finans<br />Avkastning<br />Kostnad<br />Avkastningskrav<br />Antal projekt<br />Investeringar<br />
  28. 28. Skatteväxling: Finans<br /><ul><li>Gröna obligationer med skattefria ränteinkomster
  29. 29. Växla klimatskatt mot RD&D och kommersialiseringsprojekt (PPP), liknande Klimp, LIP
  30. 30. Spets och klusterstöd</li></li></ul><li>Skatteväxling: Finans<br /><ul><li>Riskkapitalfond (finansiera med utdelning)
  31. 31. Riskkapitalavdrag (SOU 2009:33)
  32. 32. Riskkapitalkonto</li></li></ul><li>Skatteväxling: EU ETS<br /><ul><li>Auktionering av utsläppsrätter:70% år 2020100% år 2027
  33. 33. Inkomster för svenska staten:
  34. 34. I nivå med totala CO2-skatten idag(!)</li></li></ul><li>Skatteväxling: Kvar att granska <br />- Energi<br /> - Jordbruk<br /> - Industri<br />
  35. 35. Skatteväxling<br />Tack för mig, nu börjar diskussionen<br />

×