Your SlideShare is downloading. ×
0
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Den rödgröna politiken granskad
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Den rödgröna politiken granskad

925

Published on

Tre månader innan valet har den rödgröna oppositionen alltjämt ett försprång i opinionen. Vad kommer deras nyss presenterade budgetalternativ att innebära för Sveriges ekonomi? Hur påverkas …

Tre månader innan valet har den rödgröna oppositionen alltjämt ett försprång i opinionen. Vad kommer deras nyss presenterade budgetalternativ att innebära för Sveriges ekonomi? Hur påverkas arbetsmarknaden och företagsutvecklingen av förslagen och åtgärderna?
Ekonomerna Andreas Bergh och Henrik Jordahl går igenom de rödgrönas politik och analyserar vad deras reformer och ställningstaganden innebär för tillväxten och jobben.

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
925
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
12
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • Först och främst innebär det kommunala självstyret att det inte går att bestämma hur kommunerna ska använda generella statsbidrag.
  • Sänkt skatt på pension, arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, sjukpenningLönar sig sämre att arbeta och att utbilda sig
  • Åberopades senast igår av Maria Wetterstrand när hon svarade på frågor från Dagens Industris läsare
  • Beaktar ej heller alkohol- och tobaksskatt
  • Promillepolitik: kvalitetshöjningar i kommunsektorn, satsningen på barnomsorg på obekväm arbetstid, ”skolkökslyftet”.Tröskeleffekter: Utvidgat jobbskatteavdrag, höjd a-kassa, höjt bostadsbidrag
  • Transcript

    • 1. Den rödgrönapolitiken granskad Jobben, tillväxten och fördelningen
      Andreas Bergh, fil dr, Lunds universitet, Ratio och IFN
      Henrik Jordahl, docent, IFN
    • 2. Bakgrund
      Tidigare granskning av regeringens ekonomiska politik (Magnus Henrekson)
      Granskning av ”Ny färdriktning” som presenterades 3 maj
      Politisk konsumentupplysning
    • 3. Jobben – bakgrund
      Under efterkrigstiden: låg arbetslöshet till stor del tack vare offentlig expansion
      1990–1993: Sysselsättningen föll framför allt i privat sektor
      2008–2010: Mindre fall, koncentrerat till tillverkningsindustrin
      Slutsats: Angeläget med fler jobb i privat sektor
    • 4. Sysselsättning i antal arbetade timmar per vecka (10 000-tal) 1990–2000
    • 5. Arbetade timmar per vecka (miljoner) 2005–2010
    • 6. Oppositionens förslag
      44 000 utbildnings- och praktikplatser,
      56 000 jobb enligt följande:
      Åtgärd Antal jobb (tusental)
      Ökade bidrag till kommunerna 10–15
      ROT och investeringsstöd 10–15
      Infrastruktur och klimatinvesteringar 5–10
      Sänkta skatter för småföretag 2–6
      Riskkapital med mera 2–5
      Skattereduktion unga arbetslösa 10–15
    • 7. Jobben – kommentarer
      1. Ej troligt att 12 miljarder i ökade statsbidrag till kommunerna är ett effektivt sätt att skapa fler jobb inom vård, omsorg och skola
      Dahlberg, Lundqvist och Mörk (2008) vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering studerar tidsperioden 1996 till 2004.
      Finner signifikant positiv sysselsättningseffekt endast på antalet anställda i den centrala kommunala administrationen.
      2. Avskaffande av RUT-avdraget antas spara pengar utan att jobb går förlorade
    • 8. Jobben, forts.
      3. Oppositionen beaktar ej att höjd a-kassa leder till längre arbetslöshetsperioder.
      Det finns goda skäl att ha en generös arbetslöshetsförsäkring, men den bör vara tydligt tidsbegränsad eller trappas av med tiden.
      4. Sänkt arbetsgivaravgift för unga ersätts med skattereduktion unga arbetslösa. Ger incitament för substitution, knappast 10–15 000 nya jobb.
    • 9. Utbildning
      Stor utbildningssatsning rätt tänkt i grunden!
      Borde dra bättre lärdom från 90-talet (ex. Kunskapslyftet)
      Trots målet att varannan i varje årskull ska läsa vidare, är endast en mindre del av satsningen (2 500 alt. 5 000) nya högskoleplatser.
    • 10. Skatter och tillväxt
      Få resonemang om tillväxt på lång sikt
      Svårbedömda effekter av riskkapitalfond och kollektivtrafiksatsningar
      Sänkt skatt på transfereringsersättning kostar 7 miljarder och ökar tröskeleffekterna
      Utfasat jobbskatteavdrag höjer högsta marginalskatt över 60 procent
    • 11. Om förslagens beteendeeffekter
      Skatter och förmåner ändrar människors beteende
      Exempel: Miljöskatter, höjda ersättningsnivåer, utfasning av jobbskatteavdraget
      Inga resonemang om detta i förslaget!
      Risk att förslaget är underfinansierat
    • 12. Fördelningseffekterna
      Fördelningseffekterna illustreras av typexempel och ett stapeldiagram:
    • 13. Fördelningseffekter, forts.
      Uppenbart ej budgetbalanserat (90 procent vinner, bara 10 förlorar?)
      Jämför 2010 med 2011, ej regering med opposition
      Beaktar ej skattehöjningar 2012
    • 14. Avslutningsvis
      Diskutera användandet av Riksdagens utredningstjänst
      Flera förslag i budgeten samverkar och skapar tröskeleffekter vid övergång från arbetslöshet till arbete
    • 15. Standardiserad arbetslöshet och jämviktsarbetslöshetenligt Konjunkturinstitutet

    ×