Your SlideShare is downloading. ×
Lundin digg
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×

Saving this for later?

Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime - even offline.

Text the download link to your phone

Standard text messaging rates apply

Lundin digg

279
views

Published on

Presentation som jag höll på digg-event 2011 i göteborg. Ett event som vänder sig till gymnasielärare.

Presentation som jag höll på digg-event 2011 i göteborg. Ett event som vänder sig till gymnasielärare.

Published in: Education

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
279
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • Johan Lundin\nDr Informatik\nPIL\nLinCS\nHV\nLKIT \n\nVårt mål är att förstå och nyttja studenternas befintliga praktik och bruk av teknik för lärande. I stället för att introducera nya prylar använder vi oss av det som finns tillhands. Men det gäller inte bara tekniken som går att ta på [som mobilen] utan också tjänster som Youtube. Online finns idag föreläsningar, historiska filmklipp och ett stort urval av texter och illustrationer. Kombinationen av studenternas bruk av teknik i kombination med en kunskapsinriktad skolpraktik samt resurserna online. \n\nDet finns en existerande praktik som vi kan bygga vidare på\n
  • Detta är en bild från en fransk månadstidning från 1910 där en tecknare beskriver in bild av 2000-talets skola.\n\nI andra bilder kan vi till exempel se hur vi alla har varsitt flygplan och flyger runt i smoking och dricker cocktails - vad vi idag kan tänka på som galna fantasier. Men är denna bild då så väldigt tokig och missvisande? \n\nOm vi nu pratar om kompetens i arbetet, och det är ju det jag ska göra, så handlar kompetent agerande i ett arbetet som det ni ser på bilden i att arbeta snabbt, göra få fel, och att inte tröttna. Och eftersom du ska veta vad du ska göra innan du ens sätter dig vid din plats på bandet så finns det inget behov av att prata. Om medarbetarna pratar med varandra så tyder det på att det är fel på de instruktioner de har fått, eller i hur de blivit upplärda i dessa instruktioner. Men så ser vi ju självklart inte på arbete längre, arbetsinstruktioner, eller rollbeskrivningar är sällan särskilt exakta beskrivningar av vad man egentligen gör i sitt arbete, så som det ser ut idag. Även om de självklart kan ha en viktig betydelse för organisationen.\n\nFör de flesta av oss är skolan den plats som vi starkast förknippar med lärande. Ofta pratar vi om utbildning och lärande som synonymer, eller åtminstone som två sidor av samma mynt. Om någon undervisar så är det ofta en självklar slutsats att någon också lär sig. Detta innebär också att mycket av det vi vet kring hur lärande går till grundar sig i studier av vad som händer i skolan, det är ju för många den huvudsakliga platsen för lärande. Men att lärande skulle vara ett resultat av utbildning är förstås bara en del av sanningen.\n\nDetta kan mycket enkelt förklaras genom att det är rimligt att välja en plats där det är tänkt att lärande ska vara huvudaktiviteten - skolan. Detta har lett till att vi vet oerhört mycket mer om hur lärande sker i utbildningssammanhang än i andra sammanhang. Det är också inom utbildning vi har utvecklat våra metoder, som vi sedan, med varierat resultat, flyttar till andra, nya, sammanhang.\n\nDenna bild kanske för tankarna tillbaka till den tidigare av fabriksarbete. Detta är en sjuksköterskeutbildning från 50-talet som jag tycker visar bra på hur vi ofta hanterar utbildning, då som nu.\n\nDet institutionaliserade lärandet, formella utbildningar, att skicka personalen på utbildning är fortfarande det enklaste och självklara sättet för företag och andra organisationer att hantera sin kompetensutveckling.\n\nNågot om bilden uppe till höger. De nya miljöerna för lärande.\n\n
  • Beskriv vad vi ser på bilden.\n\nFlera saker blir väldigt annorlunda när vi förändrar undervisningens förutsättningar såhär... men väldigt många lärare fortsätter som om inget hade hänt.\n\nSystemvetare år 2.\n\nOlika setuper på olika skärmar, tillsammans, enskilt. Från den här miljön drar jag många av mina slutsatser kring mobil teknik i skolan.\n
  • Lärares reaktion. Gruppintervjuer med kollegor. Stöd från annan forskning.\n- Mina studenter blir ju godkända vad är problemet? Varför ska jag ändra mig? Sorgligt om det ska spela någon roll vilken teknik man har tillgång till.\n- Urkund, fokus på ITs möjligheter att granska och kontrollera, mobbing mellan studenter.\n- Man ska lyssna på mig, i MITT klassrum.\n- Fellärande, det vanligaste är väl att man lär sig skriva illa. Lätt att raljera kring. Klassiska debatten kring miniräknaren och om man lär sig räkna med den.\n- Sen brukar det bli diskussion kring källkritik och att man inte kan lita på det som står på nätet. Wikipedia osv.\n\nMen varför blir då lärare osäkra. Ett sätt att förklara det är att man som lärare ibland medvetet eller omedvetet förstår sig själv som producent av utbildning och studenterna som konsument, att dom inte själva är medproducenter av utbildningen. Om studenterna sågs som en central del för att också producera utbildningen så skulle de verktyg som de väljer att involvera inte vara störande utan självklara delar att förhålla sig till.\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • Internet som idé kan vi spåra tillbaks till 1950-talet. Tekniken utvecklades och sjösattes under 1960-talet och stödde då tjänster som filöverföring och e-post samt utbyta av data, t ex mellan universitet. \nWebben som idé eller det som man idag pratar om som hypertext kan spåras åtminstone tillbaks till 1940-talet. Själva begreppet myntades av Nelson under ?60-talet?. Men grunden för webben så som vi känner den idag lades i början av 1990-talet av Tim Berners Lee när han själv skapade den server, protokoll, skriptspråk och klient som vi idag känner som webbserver, http, html och webbläsare.\nGrunden för mobiltelefoni kan spåras tillbaks till 50-talet men den internationella standardiseringen dröjer in på 80-talet och den tydens yuppinalle som bygger på NMT-teknik. När 80-talets mobiltelefoni hade sin topp fanns ca 20 000 abonnenter eftersom systemet inte klarade fler. När GSM lanserades för en bredare publik 1992-3 lades grunden för den boom som tog fart under andra hälften av 1990-talet som bland annat lärde oss vad SMS var. \nUngefär samtidigt som mobiltelefonen och SMS firade sina första triumfer ser vi upptakten till det som skulle kallas dotcom-bubblan. Under 1999 och fram till hösten 2000 växer det fram webbrelaterade företag där man minst anar det. Detta följs av en ekonomisk krasch där många av de storstilade bolagen går i graven. I dag hävdar många att det var inte en dotcom-bubbla utan snarare en spekulationsbubbla. Idag, 10 år senare har allt och lite till av de som lovades under några hektiska månader i slutet på förra milleniumet infriats och i många fall överträffats. \nNär tekniken för att skapa webbplatser utvecklats, våra uppkopplingar mot nätet blev bättre började också en ny typ av tjänster ta form. 2004 startar tjänster som Youtube. Under samma år startar det svenska Lunarstorm, den tidens Facebook för ungdomar. (Wikipedia, Facebook...)\n
  • \n
  • \n
  • \n
  • I första hand är studierna genomförda på samhällvetenskapliga och tekniska utbildningar.\nDesigninriktat och explorativt. Vi vet ännu inte vad som är intressant att titta på. Det är också något som är i ständig förändring.\n\nHär ger vi en kort översikt av de studier som har eller håller på att genomföras. Det vi säger härefter är baserat på dessa studier.\n
  • Prata om bilden.\n\nPersonlig lärmiljö.\nMobil så att du kan ta den med dig till olika relevanta sammanhang.\nÄger teknik själv eller åtminstone hanterar den som om dom ägde den.\nTar med den hem, på semestern, till cafet osv.\nDelar onlinemiljöer men inte själva hårdvaran.\n\nMen inte bara om personlig teknik utan också om att göra något till sitt eget. Att bekanta sig med, bli van vid, bli en användare. Detta är alltså en lärprocess som användaren behöver engagera sig i. Att lära sig använda tekniken för att stödja lärande och utbildning.\n\n
  • Från Tomas Lindroths avhandlingsarbete. Disputerar i sommar på en etnografi om hur studenter lever med laptops.\n\nNär skärmsläckaren går igång, tar studenten genast bort den.\n- Laptopen som fönster mot omvärlden\n- Känslan av att vara uppdaterad och online\n\nKanske blir detta ännu viktigare i miljöer där man inte kan ha ljudet påslaget. Du måste ha visuell tillgång till eventuell kommunication som andra vill initiera.\n\nDet kan också hänga ihop med själva skärmsläckaren och att du då inte har kontroll över vad som visas på skärmen.\n\nVad kan man då ha en sådant här concept till? Ibland har vi ingen aning, det räcker för oss att vi börjar att beskriva och dela information om hur vi använder mobil teknik. Ibland kan det ha mycket mer konkreta implikationer för hur vi utformar teknik och undervisning.\n
  • - Involveringssköld :: man väljer själv med vilka och när man vill interagera. Detta ser man i mer eller mindre offentliga miljöer generellt. Hur vi använder olika resurser för signalera eventuell tillgänglighet för att socialt samspel (kroppsspråk, tidningar, mm).\n\n- Socialt substitut :: en ersättning för att deltaga socialt lokalt. Mobil teknik som en resurs för att skapa ett socialt sammanhang att deltaga i oavsett var jag just nu befinner mig. Jag känner igen det från när man reser själv. Mina studier av folk som väntade på landvetter.\n\n- Laptopanvändning blir en aktivitet i sig.\n
  • - Ett mer eller mindre medvetet beteende där man genom sina mikro-procedurer tappar bort sig i cyberspace\n\n- Av gammal vana följer studenten sina “interaktionssmulor” när hon öppnar laptopen. Många studenter beskriver det som en nästan ofrivillig användning av laptopen. De formulerar en önskan att använda annorlunda. Detta kan ju självklart också till stor del styras vad som är högt värderad användning och annan användning.\n\n- Laptopen inbjuder hela tiden till en fortsättning av interaktionen\n
  • Introducera iStown.\n\nHär tror jag det finns mycket kunskap utvecklad i skolpraktiker som kan informera kloka sätt att hantera mobil teknik i klassrummet. \n\nBåde sett till hur man fysiskt organiserar laptopen och löser frågor som strömförsörjning, men även hur uppstartssekvensen ser ut, vilka steg som studenten går igenom under de första minuternas användning. Studenternas hantering av sina laptops är inte unik för sekvensen utan den kan sägas ge en representativ bild av alla de föreläsningar som videofilmats för studien.\n\nI de lokaler som utbildningen hålls i finns ett trådlöst nätverk, NOMAD, som kräver inloggning första gången webbläsaren öppnas efter att datorn startats eller arbetet återupptagits från viloläge. Göteborgs Universitets läroportal, GUL, används av kurserna för att samla material relaterat till undervisningen såsom schema, inlämningsuppgifter samt presentationsfiler från föreläsningarna.\n\nSom lärare så måste vi ge utrymme för studenterna att bli redo att sätta igång med deltagandet i undervisningen. De behöver kunna sätta upp sina arbetsstationer ordentligt. De behöver kunna komma online. Färdigställa sina rutiner för att kunna börja arbeta med datorn. Det är kanske också nödvändigt att ge ett visst utrymme för att de ska kunna signalera sin närvaro online, samt signalera att de är upptagna. På samma sätt som vi ber dem att stänga av ljudet på sina mobile (för det är väl ingen som verkligen stänger av mobilen nuförtiden. Så måste vi ge dom utrymme att signalera att dom är upptagna till sina kontakter på nätet.\n\n
  • I detta fall gäller det en programmeringsövning.\n\nMen detsamma gäller när vi använder oss av presentationsprogramvara, ordbehandlare, urkund osv. Teknik\n\nHur styr detta din egen “design” av din utbildning. På sätt som du önskar och som du inte önskar som lärare?\n\nExempel från Agnetas kurs när hon tipsar om olika sajter där man kan fördjupa sig ytterligare. Och alla studenterna går dit.\n\nNär information om kurslitteratur meddelas på föreläsningar så går alla studenter in och lägger beställningar på det som är mer eller mindre nödvändigt. \n
  • alla som kör kompilatorfönstret, förklara vad som händer\nnågra klarar det några gör det inte\n\nman ser förstås om de andra är klara i sammanhanget.\n\nhur man hjälper varandra att programmera\ndet blir som labb\n\nDetta är en intressant resurs för oss som sysslar med utveckling av utbildning och teknik för utbildning att fortsätta utforska.\n
  • prata om själva klippet\n\nAtt involveras visuellt i andra studenters aktiviteter med datorn. Hänger ihop med att vi kan studera detta. Vad folk gör blir på ett annat sätt visuellt tillgängligt för alla som ser en skärm.\n\nKoppla till intervjuerna - om du ska hålla på med en massa annat så är det bättre om du inte sitter så att jag ser din skärm.\n\nintervjuerna - dels säger dom i intervjuerna att de upplever att de själva att de störs av att vara tillgängliga online. men det verkar egentligen inte vara någon skillnad mellan om de är på föreläsningar eller inte. “Om det blir tråkigt på föreläsningen är det lätt att man börjar göra något annat”.\n\nMen också positiv inspiration från medstudenter. Man kan skapa en positiv våg av för mig som lärare relevant teknikanvändning under föreläsningarna.\n\nDet finns väldigt få resurser för studenterna som hjälper dom att förhålla sig till det digitala spåret under föreläsningar. Jag har sett en del lösningar för konferenser som sällan funkar bra. Men hur kan vi ge “klassen” resurser för att skapa sociala normer för mobil teknikanvändning under föreläsningar och labbar?\n
  • Louise Peterson disputerar 11/3 på avhandling om ungas spelande.\nTomas disputerar i sommar på laptopanvänding.\n\n
  • Transcript

    • 1. Vad gör studenter med sin mobila teknik? Johan Lundin Göteborgs Universitet och Högskolan Väst http://web.mac.com/johan_lundin/
    • 2. Utbildning, och något om teknik
    • 3. laptops i klassrummet
    • 4. "men iiiih, vf så tidit??? inte så att vi bara har EN dag på oss o fixa skiten... wtf man ?! ta Io lr nåt istället...."Ett hot?
    • 5. mobil och nät tidsaxel1990 1995 2000 2005 2010
    • 6. mobil och nät tidsaxel d an si bb a we t ö rs F1990 1995 2000 2005 2010
    • 7. mobil och nät tidsaxel d an si bb a we t ö rs F1990 1995 2000 2005 2010 SM G
    • 8. mobil och nät tidsaxel en an ar sid b läs bb eb a we aw t t ö rs ö rs F F1990 1995 2000 2005 2010 SM G
    • 9. mobil och nät tidsaxel en an ar sid b läs bb eb a we aw t t ö rs ö rs F F1990 1995 2000 2005 2010 SM r PC G pe a kö n ar n sk S ve
    • 10. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we u lk ta t a t sj ö rs ö rs re F F Å1990 1995 2000 2005 2010 SM r PC G pe a kö n ar n sk S ve
    • 11. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we u lk ta t a t sj ö rs ö rs re F F Å r as n se a ej sl l ajlp St1990 1995 2000 2005 2010 SM r PC G pe a kö n ar n sk S ve
    • 12. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et r as bl i r n se nk a a ej sl et b l n ajlp t er St In1990 1995 2000 2005 2010 SM r PC G pe a kö n ar n sk S ve
    • 13. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et r as bl i r n se nk a a ej sl et b l n ajlp t er St In1990 1995 2000 2005 2010 re p ela -s SM r PC p 3 G pe m a kö n ar n sk S ve
    • 14. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et r as bl i r n se nk a a ej sl et b l n ajlp t er St In1990 1995 2000 2005 2010 re p ela -s t SM r PC p 3 l är G pe m o pu a kö li rp n b ar S n sk S M S ve
    • 15. pak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et pi s as bl ir p se r po lan a nk bl i r b l ejs n et o gle jlp t er o S ta In G1990 1995 2000 2005 2010 re p ela -s t SM r PC p 3 l är G pe m o pu a kö li rp n b ar S n sk S M S ve
    • 16. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et pi s as bl ir p se r po lan a nk bl i r b l ejs n et o gle jlp t er o S ta In G1990 1995 2000 2005 2010 re p ela -s t as SM PC p 3 l är r G pe r m pu n se o la kö i rp S na bl M k ar M S M ns S S ve
    • 17. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et pi s as bl ir p se r po lan a nk bl i r b e l ejs n et gle pa c jlp t er oo yS S ta In G M1990 1995 2000 2005 2010 re p ela -s t as SM PC p 3 l är r G pe r m pu n se o la kö i rp S na bl M k ar M S M ns S S ve
    • 18. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et pi s as bl ir p se r po lan a nk bl i r ejs et b ce ok l rn gle pa o jlp t e oo yS c eb S ta In G M Fa1990 1995 2000 2005 2010 re p ela -s t as SM PC p 3 l är r G pe r m pu n se o la kö i rp S na bl M k ar M S M ns S S ve
    • 19. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et pi s as bl ir p se r po lan a nk bl i r ejs et b ce ok l rn gle pa o be jlp te oo yS c eb ut u S ta In G M Fa Yo1990 1995 2000 2005 2010 re p ela -s t as SM PC p 3 l är r G pe r m pu n se o la kö i rp S na bl M k ar M S M ns S S ve
    • 20. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et pi s as bl ir p se r po lan a nk bl i r ejs et b ce ok l rn gle pa o be er jlp te oo yS c eb tu itt S ta In G M Fa You Tw1990 1995 2000 2005 2010 re p ela -s t as SM PC p 3 l är r G pe r m pu n se o la kö i rp S na bl M k ar M S M ns S S ve
    • 21. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et pi s as bl ir p se r po lan a nk bl i r ejs et b ce ok l rn gle pa o be er jlp te oo yS c eb tu itt S ta In G M Fa You Tw1990 1995 2000 2005 2010 re p ela -s t as ify SM PC p 3 l är r t G pe r m pu n se S po o la kö i rp S na bl M k ar M S M ns S S ve
    • 22. p ak et mobil och nät tidsaxel n et en t er an ar : In sid läs p bb bb lap we we ju lk pp t a ta ts g re rs rs re be Fö Fö Å t et pi s as bl ir p se r po lan a nk bl i r ejs et b ce ok l rn gle pa o be er jlp te oo yS c eb tu itt S ta In G M Fa You Tw1990 1995 2000 2005 2010 re p ela -s t as ify ljs SM PC p 3 l är r t sä G pe r m pu se po o lan S ps a kö li rp S pt o ar n S b M M La sk S M F ler en Sv
    • 23. Av alla mellan 16-74• har 89% har tillgång till internetuppkoppling i hemmet. 83% till bredband.• har 38% av 65- till 74-åringar aldrig använt internet.• har 7% aldrig använt internet.• Av alla 15-åringar i Sverige (2008): • har 50% en egen dator • har 95% mobiltelefon• av alla personer mellan 16-30 anser sig 99% vara internetanvändare Källa: SCB, Privatpersoners användning av datorer och Internet 2009.
    • 24. “… individualized, distributed capacity to accessthe local/global communication network from anyplace at any time […] mobile communication isbetter defined by its capacity for ubiquitous andpermanent connectivity rather than by its potentialmobility.”(Castells, M., Fernández-Ardèvol, M., Qui, J. L., & Sey, A., 2007. MobileCommunication and Society. Cambridge: The MIT Press. p. 248).
    • 25. Forskning med fokus på vad elever och studenter gör• intresse för vad studenterna använder sin mobila teknik till• vad det får för konsekvenser för lärande och undervisning• ... och hur vi kan utveckla utbildning i relation till detta
    • 26. Studenters digitalisering• Etnografi av laptopanvändande i högre utbildning - Tomas Lindroth• Mobiltelefoner och wikis - Lars Erik Holmquist, Gustav Lymer, Barry Brown, Mattias Rost, Kim Dahlberg• En-till-en över tid i Falkenberg - Martin Tallvid• iStown - Mattias von Feilitzen, Patrik Lilja, Linda Nordström, Tobias Tolf, Kalle Appelgren • videostudier av laptops • studenternas social online-nätverk: chattar facebook osv
    • 27. Studenten skapar egen lärmiljö
    • 28. SkärmsläckarskräckEn student sitter framför sin laptop och gör ingetobserverbart. När skärmsläckaren går igång,snuddar studenten lätt vid muspekaren. Närskärmsläckaren försvinner fortsätter hon att göraingenting.
    • 29. Laptopen som alibiLaptopen blir till en huvudaktivitet i sig själv. Medletblir sitt eget syfte. På tåget, cafét eller i öppnastudielandskap fungerar laptopen som ett alibi för attslå sig ner och se upptagen ut.
    • 30. Online-ticsJag känner att även när jag haft [laptopen] under sålång tid [på föreläsningar], drar jag fortfarande ivägi cyberspace alldeles för lätt. När jag sätter på dengår jag till mina vanliga sajter, mer eller mindremedvetet, och då har jag försvunnit in i cyberspaceigen
    • 31. 00:01 Mmm… 00:02 Det funkar Hur vårt teknikstöd 00:04 00:05 00:06 00:07 När jag kör det, får jag ut någon utskrift då? Nej Om jag nu vill ha det, [namn på student], vad Nej“ramar in” undervisningen måste jag göra då? 00:09 [Tilltalad student svarar:] Hmm… Studenterna visar samtidigt att de är en del av aktiviteten genom att kommentera felaktigheter. 02:20 Börjar det se rätt ut eller? 03:24 [Annan student svarar:] Du har glömt en punkt 03:25 Har jag glömt en punkt? Var då, ja det har jag gjort. 03:26 Bra, eh. Kanske någon liten text här också då. Vad säger ni? 03:37 En parentes till, där på slutet också va? 03:53 Fortsätter här nu. Rektangelns omkrets… 03:57 Plustecken, och vad har jag glömt något plustecken? 04:10 Vid 11, 25 en parentes. 04:12 Har jag fel här? 04:20 Ska du inte ha en parentes till på slutet? Den där uppe. Under denna sekvens kör sju studenter själva kompilatorn på sina egna laptops, varav en majoritet öppnar och stänger kompilatorfönstret ett flertal gånger. En student öppnar och stänger sin kompilator 16 gånger. 5.2.4 Analys och diskussion av sekvensen
    • 32. Gemensamma aktiviteter där laptopen involveras• clip - compiling• Att “synka” en hel klass som individuellt genomför en gemensam aktivitet.• Kanske kan man se detta som en visualisering av progression
    • 33. Att ha tillgång till vad allamina medstudenter gör• clip - pointing and talking
    • 34. Framtida aktiviteterFortsatt utforska hur studenter och eleverandvänder “sin egen” teknik i undervisning (ävenutanför klassrummet)Utveckla teknikstöd för att stödja lärares menkanske i första hand elever/studentersaktiviteter kopplade till utbildningUtveckla stöd för hur lärare kan utforma ochgenomföra sin undervisning i det digitaliseradeklassrummet.