Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke

1,257 views

Published on

Published in: Health & Medicine
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
1,257
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
6
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • HFS – Hälsofrämjande Sjukhus HPH – Health Promoting Hospitals
  • HFS – Hälsofrämjande Sjukhus HPH – Health Promoting Hospitals
  • Ottawa Charter Ottawa-manifestet togs fram i anslutning till WHO:s första Health Promotionkonferensi Ottawa 1986 och beskriver en strategi för en bättre hälsa för befolkningen. Hela dokumentet är präglat av ett nytt synsätt. Man definierar hälsofrämjande som ” Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den”. Detta innebär att ”skapa stödjande miljöer”, att stödja, hjälpa och uppmuntra.
  • lanseringen av plockgodis i de svenska butikerna i mitten av 1980-talet. Butiksexponering, större godispåsar och extrem prispress blev centrala delar i en skickligt genomförd marknadsstrategi.
  • lanseringen av plockgodis i de svenska butikerna i mitten av 1980-talet. Butiksexponering, större godispåsar och extrem prispress blev centrala delar i en skickligt genomförd marknadsstrategi.
  • Enkät små barn
  • Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke

    1. 1. Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? Svensk Tandhälsovårdsförening Nätverket för oralhälsorelaterad livskvalitet
    2. 2. Katri Ståhlnacke Verksamhetschef, Dr.odont vet Folktandvårdens Folkhälsoenhet Örebro läns landsting
    3. 3. Befolkningsperspektivet Att främja munhälsa hos barn och ungdomar
    4. 4. <ul><li>HFS/HPH – Hälsofrämjande sjukhus </li></ul><ul><li>Lednings- och styrningsperspektivet </li></ul><ul><li>Patientperspektiv </li></ul><ul><li>Befolkningsperspektiv </li></ul><ul><li>Medarbetarperspektiv </li></ul>
    5. 5. <ul><li>HFS – Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer </li></ul><ul><li>Lednings- och styrningsperspektivet </li></ul><ul><li>Patientperspektiv </li></ul><ul><li>Befolkningsperspektiv </li></ul><ul><ul><li>Bidra med kunskap som stödjer samhällets arbete för befolkningens hälsa </li></ul></ul><ul><li>Medarbetarperspektiv </li></ul>
    6. 6. <ul><li>Health promotion som MeSH term </li></ul><ul><ul><li>” Encouraging consumer behaviors most likely to optimize health potentials (physical and psychosocial) through health information, preventive programs, and access to medical care” </li></ul></ul><ul><ul><li>Year introduced: 1980 </li></ul></ul>
    7. 7. <ul><li>Skapa en hälsoinriktad samhällspolitik </li></ul><ul><li>Förnya hälso- och sjukvården </li></ul><ul><li>Skapa stödjande miljöer för hälsa </li></ul><ul><li>Utveckla personliga färdigheter </li></ul><ul><li>Stärka möjligheter till insatser på lokal nivå </li></ul>Ottawa Charter, 1986 Enable-Mediate-Advocate
    8. 8. ” Hälsofrämjande” definierades i Ottawa som: ” Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den”
    9. 9. 2nd International Conference on Health Promotion, Adelaide, 1988 3rd International Conference on Health Promotion, Sundsvall 1991 4th International Conference on Health Promotion, Jakarta 1997 5th International Conference on Health Promotion, Mexico 2000 6th International Conference on Health Promotion, Bangkok 2005 7th International Conference on Health Promotion, Nairobi 2009
    10. 10. <ul><li>” Nytillkomna” kritiska faktorer som påverkar hälsan </li></ul><ul><li>• Ökad ojämlikhet såväl inom som mellan länder </li></ul><ul><li>• Nya konsumtions- och kommunikationsmönster </li></ul><ul><li>Kommersialiseringen </li></ul><ul><li>• Globala miljöförändringar </li></ul><ul><li>• Urbanisering </li></ul>
    11. 11. Health Promotion - Hälsopromotion Health Promotion är en riktning inom folkhälsovetenskapen, där hälsa ses som en process, som gör människan till ett aktivt handlande subjekt i sitt eget liv. Målet är att påverka och utveckla kontroll över determinanter/betingelser för hälsa, och att dra in individer eller grupper i arbetet att utveckla hälsa, livskvalitet och uppnå ett aktivt och produktivt liv
    12. 12. Behövs hälsofrämjande arbete verkligen idag när tandhälsan är så bra i Sverige…… ?
    13. 13. Jodå.. Det behövs fortfarande !!
    14. 14. Som motvikt mot…..
    15. 16. ” Godis åt folket – en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i Karamellkungens rike”. André Persson och Thomas Hedlund På 20 år har konsumtionen av karameller och choklad ökat med nära 50 procent. Under samma tid har medelsvenskens vikt ökat med i genomsnitt fem kilo. Hur blev det så?
    16. 17. ” Godis åt folket – en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i Karamellkungens rike”. André Persson och Thomas Hedlund <ul><li>På 20 år har konsumtionen av karameller och choklad ökat med nära 50 procent. </li></ul><ul><li>Under samma tid har medelsvenskens vikt ökat med i genomsnitt fem kilo. </li></ul><ul><li>Hur blev det så? </li></ul><ul><li>Lanseringen av plockgodis </li></ul><ul><li>Butiksexponering </li></ul><ul><li>Större godispåsar </li></ul><ul><li>Extrem prispress </li></ul>
    17. 19. ” Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull” Publicerat på DN debatt 2010-04-01 Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen, dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren.
    18. 20. ” Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull” Publicerat på DN debatt 2010-04-01 Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen, dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren. Uppskattningsvis 30.000 – 50.000 barn är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. En viktig orsak är konsumtionen av sötsaker och läsk.
    19. 21. ” Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull” Publicerat på DN debatt 2010-04-01 Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen, dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren. Uppskattningsvis 30.000 – 50.000 barn är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. En viktig orsak är konsumtionen av sötsaker och läsk. Det är därför hög tid att även i Sverige diskutera en sockerskatt och kanske använda pengarna till att sänka skatten på frukt och grönsaker. En sådan ”söt skatteväxling” skulle vara till nytta för folkhälsan, skriver Claude Marcus, Stephan Rössner, Lennart Levi, André Persson och Thomas Hedlund.
    20. 22. Som motvikt mot….. men också ett Moraliskt ansvar
    21. 23. Befolkningsinriktat hälsoarbete - Exempel på från Örebro län
    22. 24. Örebro län Befolkning: 278.882 personer Andel 0-19 år = 23 % (Riket 24%) Antal ca 65.000
    23. 25. Vem bestämmer
    24. 27. Medborgarmodellen Landstingsorganisationen Landstings- direktör Hälso- och Sjukvårds- direktör Överenskommelse Landstings- styrelsen Landstings- fullmäktige Hälso- och sjukvårdsnämnd Tdv- beredning Folktandvården Hälsokansli TE
    25. 28. <ul><li>För att kunna identifiera och prioritera </li></ul><ul><li>bland de grupper som har behov av </li></ul><ul><li>insatser krävs faktaunderlag. </li></ul><ul><li>Kariesepidemiologi och socio- </li></ul><ul><li>ekonomiska analyser är exempel </li></ul><ul><li>på detta. </li></ul>
    26. 29. För att kunna identifiera och prioritera bland de grupper som har behov av insatser krävs faktaunderlag. Kariesepidemiologi och socio- ekonomiska analyser är exempel på detta. En klusteranalys på nyckelkods- områden finns för hela länet, framtagen av Samhällsmedicinska enheten och Tandvårdsenheten
    27. 31. Lindesbergs tätort Bostadsområdet Hagaberg rött Björkhagaskolan F-klass - skolår 6 Förskola
    28. 32. Enligt överenskommelsen <ul><li>Folktandvården </li></ul><ul><li>ska bedriva sin verksamhet med ett folkhälsoperspektiv </li></ul>
    29. 33. Enligt överenskommelsen <ul><li>Folktandvården </li></ul><ul><li>ska bedriva sin verksamhet med ett folkhälsoperspektiv </li></ul><ul><li>ska förutom tandvård åt enskilda, genomföra generella insatser för en förbättrad tandhälsa </li></ul>
    30. 34. Enligt överenskommelsen <ul><li>Folktandvården </li></ul><ul><li>ska bedriva sin verksamhet med ett folkhälsoperspektiv </li></ul><ul><li>ska förutom tandvård åt enskilda, genomföra generella insatser för en förbättrad tandhälsa </li></ul><ul><li>ska rikta särskilda åtgärder mot grupper av barn och ungdomar som har problem med tand- och munhälsa </li></ul>
    31. 35. Alla insatser ska inriktas på att skapa förutsättningar för individer och vårdnadshavare att göra medvetna hälsoval baserade på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa sjukdomar Empowerment
    32. 36. Alla insatser ska inriktas på att skapa förutsättningar för individer och vårdnadshavare att göra medvetna hälsoval baserade på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa sjukdomar ” Hälsofrämjande” definierades i Ottawa som: ” Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den” Empowerment
    33. 37. Samverkan är nyckeln
    34. 38. <ul><li>Samverkan med andra aktörer </li></ul><ul><li>Barnhälsovården/BVC-personal </li></ul><ul><li>Förskolepersonal </li></ul><ul><li>Lärare – skolpersonal </li></ul><ul><li>Skolhälsovården/Skolsköterskor </li></ul><ul><li>Folkhälsostrateger/-pedagoger </li></ul><ul><li>Politiker/tjänstemän </li></ul><ul><li>Med mera… </li></ul>
    35. 39. Specifika Uppdrag <ul><li>Kontakter med BVC och utbildning av BVC-personal </li></ul><ul><li>Empowerment – information och attitydpåverkan </li></ul><ul><ul><li>Förskolan </li></ul></ul><ul><ul><li>Vart och ett av grundskolans stadier </li></ul></ul><ul><ul><li>Gymnasiet </li></ul></ul><ul><li>Fluortillförsel </li></ul>
    36. 40. Barnavårdscentral - BVC
    37. 41. BVC–barnavårdscentraler / BHV–barnhälsovården <ul><li>Barnhälsovårdens mål är att:   </li></ul><ul><li>erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet </li></ul><ul><li>ge förebyggande hälsovård </li></ul><ul><li>bedriva hälsoövervakning till förskolebarn </li></ul><ul><li>Informera om och introducera tandborstning med fluortandkräm </li></ul><ul><li>Upptäcka riskbarn – remittera till FTV </li></ul>
    38. 42. <ul><li>I samarbete med barnhälsovården utbildas BVC:s distrikts-sköterskor i tidig kariesprofylax och tidig kariesriskidentifiering av 0-1 åringar </li></ul><ul><li>Rutiner finns för omhändertagande av de på BVC identifierade riskbarnen </li></ul><ul><li>Ger ett kontinuerligt stöd för BVC:s personal i tandhälsofrågor </li></ul><ul><li>Medverkar vid informationsträffar om BVC önskar </li></ul><ul><li>  </li></ul>
    39. 43. BVC – FTV Kontaktpersoner – samtliga FTV-kliniker Kontaktpersoner – samtliga BVC-mottagningar
    40. 44. Empowerment förskola/skola Insatserna baseras utifrån behov
    41. 45. Information–empowerment förskola/skola Insatserna baseras utifrån behov ” Riskbedömning på områdesnivå” Steg 1 - alla barn/ungdomar får ett ”baspaket” Steg 2 - fluorsköljning i skolan Steg 3 – återkommande tandborst/fluoraktiviteter Steg 4 – tandborstning på förskola Steg 5 – ”Viva Tanden” – mötesplats och utökat samarbete med BVC Steg 6 – ytterligare aktiviteter…
    42. 46. Lindesbergs tätort Bostadsområdet Hagaberg rött cluster Björkhagaskolan F-klass - skolår 6 Förskola
    43. 47. Steg 1 - alla barn/ungdomar får ett ”baspaket” - Empowerment <ul><li>Kärnbudskap </li></ul><ul><li>Utifrån barnens utvecklingsnivå och vad de kan ”ta emot” </li></ul><ul><li>Förskolebarn </li></ul><ul><li>Lågstadiet </li></ul><ul><li>Mellanstadiet </li></ul><ul><li>Högstadiet </li></ul><ul><li>Gymnasiet </li></ul>
    44. 48. I vissa områden räcker inte detta Mer måste göras Steg 2
    45. 49. Fluorsköljning i skolor
    46. 50. <ul><li>Fluoraktiviteter </li></ul><ul><li>Generell fluortillförsel – sköljning i skolor </li></ul><ul><li>Fluorsköljning i ca 20 skolor </li></ul>
    47. 55. I vissa områden räcker ändå inte detta Mer måste göras Steg 3
    48. 56. Fluoraktiviteter Delar ut tandborstar och tandkräm under aktivitetsveckor
    49. 57. Bildbudskap – ” Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm”
    50. 59. I vissa områden räcker ändå inte detta Ändå mer måste göras Steg 4
    51. 60. Glada Tanden Daglig tandborstning på dagis/förskola
    52. 61. Glada Tanden Daglig tandborstning på dagis/förskola Först en försöksperiod på en förskola i Fellingsbro Nu påbörjat där det bäst behövs
    53. 62. I vissa områden räcker ändå inte detta Ändå mer måste göras Steg 5
    54. 63. Folkhälsoarbete ” Viva Tanden”
    55. 64. “ Rosengårdsprojektet “som förebild Folktandvården Skåne Malmö högskola Umeå universitet Inger Wennhall Eva-Marie Mårtensson Ingalill Sjunnesson Lars Matsson Ulla Schröder Svante Twetman
    56. 65. Vetenskapliga arbeten Wennhall Inger. The Rosengård Study. Lic. Thesis. Malmö Högskola 2008 Wennhall I , Matsson L , Schröder U , Twetman S Outcome of an oral health outreach programme for preschool children in a low socioeconomic multicultural area. Int J Paediatr Dent. 2008 Mar;18(2):84-90. Wennhall I , Mårtensson EM , Sjunnesson I , Matsson L , Schröder U , Twetman S . Caries-preventive effect of an oral health program for preschool children in a low socio-economic, multicultural area in Sweden: results after one year. Acta Odontol Scand. 2005 Jun;63(3):163-7. Wennhall I , Matsson L , Schröder U , Twetman S Caries prevalence in 3-year-old children living in a low socio-economic multicultural urban area in southern Sweden. Swed Dent J. 2002;26(4):167-72.
    57. 66. ” Vivalla” – vårt Rosengård Vivalla är ett multikulturellt område I Örebro Omkring 55 olika nationaliteter Omkring 90 olika språk talas Hälsoläget sämre, 25 % av 3-åringar karies jämfört med 4 % i länet
    58. 67. ” Viva Tanden” Hälsoarbetet på Viva Tanden följs upp vetenskapligt på motsvarande sätt som gjorts i Malmö Till hösten kommer de första resultaten att vara klara
    59. 68. “ Viva Tanden”
    60. 69. “ Viva Tanden”
    61. 70. Vad vi ska göra/Vad vi gör Hur gör vi det?
    62. 71. Hur presenterar vi budskapet <ul><li>Genom att arbeta med: </li></ul><ul><li>Dramapedagogik </li></ul><ul><li>Upplevelsepedagogik </li></ul><ul><li>Värderingsövningar </li></ul><ul><li>Cariogram  </li></ul>
    63. 72. Alla lär på olika sätt Barn med helt olika förutsättningar i en skolklass – utvecklingsmässigt, språkligt, socialt, emotionellt, motoriskt osv… Leken hjälper inlärningen, fantasi varvat med information Dramapedagogik
    64. 73. Utan lek ingen utveckling
    65. 74. Hjälper barn att hantera sin omgivning Hjälper barn att förstå och ta itu med världen omkring sig Hjälper barn att upptäcka sin styrka/svaghet, sin förmåga, sina intressen Ger barn tillfällen att utvecklas; socialt, emotionellt/känslomässigt, fysiskt/motoriskt och intellektuellt Varför är lek nödvändigt
    66. 75. <ul><li>Vi kan initiera leken genom: </li></ul><ul><li>Berättelser </li></ul><ul><li>Musik </li></ul><ul><li>Magi </li></ul><ul><li>Kroppskontakt </li></ul><ul><li>Rekvisita </li></ul>
    67. 76. <ul><li>Uppvärmning </li></ul><ul><li>Upplägg dramapedagogisk lektion </li></ul><ul><li>Inledning </li></ul><ul><li>Uppvärmning </li></ul><ul><li>Magi, inspiration </li></ul><ul><li>Information </li></ul><ul><li>Avslut </li></ul>
    68. 77. <ul><li>Vilka är vi </li></ul><ul><li>Tandborste och fluortandkräm med hjälp av vuxen morgon o kväll </li></ul><ul><li>Lördagsgodis, läsk och snacks är också godis </li></ul><ul><li>Inledning </li></ul><ul><li>Uppvärmning </li></ul><ul><li>Magi, inspiration </li></ul><ul><li>Information </li></ul><ul><li>Avslut </li></ul>Kärnbudskap för Förskoleklass och lågstadiet
    69. 78. <ul><li>  </li></ul><ul><li>  </li></ul><ul><li>  </li></ul><ul><li>  </li></ul><ul><li>  </li></ul><ul><li>  </li></ul><ul><li>Inledning </li></ul><ul><li>Uppvärmning </li></ul><ul><li>Magi, inspiration </li></ul><ul><li>Information </li></ul><ul><li>Avslut </li></ul>
    70. 79. Känselpåse ” Bra påse”
    71. 80. ” Dålig påse” Känselpåse
    72. 81. Folke Superhjälte, Pippi Långstrump, Trollkonstnär, Prinsessa
    73. 82. <ul><li>Tandborste och fluortandkräm morgon och kväll </li></ul><ul><li>Mellanmål </li></ul><ul><li>Läsk </li></ul><ul><li>Inledning </li></ul><ul><li>Uppvärmning </li></ul><ul><li>Magi, inspiration </li></ul><ul><li>Information </li></ul><ul><li>Avslut </li></ul>Kärnbudskap för mellanstadiet
    74. 83. <ul><li>Lek/spel - Magi </li></ul><ul><li>Värderingsövningar </li></ul><ul><li>Rörelser </li></ul><ul><li>Inledning </li></ul><ul><li>Uppvärmning </li></ul><ul><li>Magi, inspiration </li></ul><ul><li>Information </li></ul><ul><li>Avslut </li></ul>Mellanstadiet
    75. 84. <ul><li>Tandborstning morgon och kväll med fluortandkräm </li></ul><ul><li>Kost/Karies-kunskap </li></ul><ul><li>Munhälsa </li></ul><ul><li>Tobak </li></ul><ul><li>Inledning </li></ul><ul><li>Uppvärmning </li></ul><ul><li>Magi, inspiration </li></ul><ul><li>Information </li></ul><ul><li>Avslut </li></ul>Kärnbudskap högstadiet
    76. 85. Värderingsövningar Värderingsövning – graffiti, fyra hörn, heta stolen Cariogram –riskbedömning
    77. 87. Uppleva med fler sinnen än hörseln Högstadiet
    78. 88. Cariogram
    79. 90. <ul><li>Gymnasiet </li></ul><ul><li>Diskussionspartner angående hälsofrågor </li></ul><ul><li>Lektioner </li></ul>
    80. 91. <ul><li>Intern organisation </li></ul><ul><li>Sakta växt fram… </li></ul><ul><li>Startade 2002 </li></ul><ul><li>Projektanställde 2 personer 2006 på 60/40 % </li></ul><ul><li>Idag 7 personer, alla anställda på Folkhälsoenheten del av sin tjänst. </li></ul><ul><li>Totalt ca 3 heltidstjänster </li></ul>
    81. 92. <ul><li>Varför…. </li></ul><ul><li>Måste göra något i viss omfattning för att bli bra på det </li></ul><ul><li>Säkerställa kvalitén i utfört arbete </li></ul><ul><li>Bättre arbetsmiljö </li></ul><ul><li>Samlad fokuserad arbetsgrupp </li></ul><ul><li>Förbättrar möjligheter till egen utveckling </li></ul>
    82. 93. Hur gör vi tandvården hälsoinriktad ? Individuella insatser Populationsinriktade insatser
    83. 94. Vi har en utmaning ! Att bidra till att ge våra barn/ungdomar den kunskap de behöver för att få möjlighet att ta makt över sina egna liv

    ×