Energi föredrag täby 11 04-04

PEAK OIL

Boo Östberg (C)
KF, KS, KS/PLU, ordf. BMN
Fredrik Sjöberg (M)
KF, KS, 1:e vice ordf. BMN
PEAK OIL

Alla pratar klimat (CO2)
Varför pratar vi energi (kW)?
Peak Oil
Vinter i välfärdslandet
Knivstas energistrategi
Vad kan du göra själv
PEAK OIL

Utbildningsmål
Vad är Peak Oil?
Hur fort kan det gå?
Vad kan det få för konsekvenser?
PEAK OIL

Alla pratar om global uppvärmning

Varför pratar
vi energi?
PEAK OIL

Evig tillväxt omöjlig
i en värld med begränsade resurser
PEAK OIL

Energi
PEAK OIL =

PEAK OIL

PEAK OIL Vatten Värme Mat

Energi
PEAK OIL Vatten Värme Mat

Energi
PEAK OIL Vatten Värme Mat Sociala behov

Energi
PEAK OIL Vatten Värme Mat Sociala behov Utveckling Lära

Energi
PEAK OIL Vatten Värme Mat Sociala behov Utveckling Lära Självför-verkliga

Energi
PEAK OIL Vatten Värme Mat Sociala behov Utveckling Lära Självför-verkliga Estetik

PEAK OIL
Världens energibehov
80% fossil energi
Olja
Kol
Gas

PEAK OIL

Förbrukar Hittar
PEAK OIL Förbrukar Hittar

   
1 år = 400 år
PEAK OIL

  
1 år = 25%
PEAK OIL

Vad är Peak Oil?
En topp i produktionen/uttaget av en ändlig resurs
Inträffar oftast i närheten av att halva resursen förbrukats
Innan något utvinns måste det hittas
Känner man den totala tillgången kan man beräkna när hälften utvunnits

Peak Oil

IEA prognos 2008

Hur snabbt kan det gå ?
Inte en fråga om KANSKE utan NÄR:
Kjell Aleklett 2009
US Joint Forces Command 2012
Bundeswehr 2012
Ulf Svahn, Svenska Petroleum Institutet ”före 2050”
IEA 2020 – omsvängning 2008/2009 – klimat
IEA WEO 2010 – Conventional oil Peaked 2006

Läget har förvärrats
Finanskrisen
- minskade investeringar
- minskad efterfrågan döljer problemet
BP oljeläcka i Mexikanska Golfen

” Gigantiskt fynd flyttar Peak Oil”
Oljefält utanför Rio de Janeiros kust
Största fyndet på 34 år
Innehåller 15 miljarder fat
Motsvarar 6 månaders världsförbrukning

Export Land Model
Världsproduktion 85-86 miljoner fat olja/dag
Hälften går på export
Decline 5%
Konsumtionsökning 2,5%

Export Land Model

Hälften kvar?
Energy Return On Energy Invested
Störst fält hittas först
I början av seklet kostade det ett fat att få upp 100 fat
Oljesanden kräver ett fat att få tre fat
Etanol – ett fat för att få ett och ett halvt?
Allt dyrare att få fram oljan

Vilka konsekvenser kan det få?

Nationalekonomins axiom:
Tillgång
+ Efterfrågan
= Varans pris

Deflation

Hyperinflation

Biflation

Räntan Krediter

Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur

Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur Energibehov

Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur Energibehov 147 US$/fat

Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur Energibehov 147 US$/fat 40 US$/fat

Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur Energibehov 147 US$/fat 40 US$/fat 90 US$/fat

Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur Energibehov 147 US$/fat 40 US$/fat 115 US$/fat

Energi Välfärd

Mänskligheten 200.000 år
Jägare & samlare

Jägare & samlare
Mänsklig muskelkraft

Jägar/samlar-åldern
- 200.000
- 10.000
Jordbruksåldern

- 200.000
- 10.000
Jordbruksåldern
Mänsklig muskelkraft
Djurkraft
Vind &vatten

Jordbruksåldern
- 200.000
- 10.000
Industriåldern
1700-tal

Jordbruksåldern
- 200.000
- 10.000
Industriåldern
1700-tal
Muskelkraft
Vind &vatten
Ånga

Jordbruksåldern
- 200.000
- 10.000
Industriåldern
1700-tal
Oljeåldern
2011

Jordbruksåldern
- 200.000
- 10.000
Industriåldern
1700-tal
Oljeåldern
2011
Kol
Olja
Gas
Kärnkraft

Vilka konsekvenser kan det få? 1,5 miljarder
Jordbruksåldern
- 200.000
- 10.000
Industriåldern
1700-tal
Oljeåldern
2011
människor 7 miljarder

Var 20:e människa
som någonsin föds
lever nu!
- 200.000
- 10.000
1700-tal
2011

- 200.000
- 10.000
1700-tal
2011
1995-2003 föddes
1% av hela
mänskligheten!

Vilka konsekvenser kan det få? Hur är det möjligt? ” Obegränsad” tillgång på billig energi
- 200.000
- 10.000
1700-tal
2011

Vinter i välfärdslandet ½ dl olja = människa 1 tank bensin = 1.000 slavar
- 200.000
- 10.000
1700-tal
2011

Vinter i välfärdslandet 1 kcal mat = 10-15 kcal fossilt bränsle Äter 3 l olja/dag
- 200.000
- 10.000
1700-tal
2011

Vilka konsekvenser kan det få? 1700: reste vi 500 m Idag: 5 mil/dag (50.000 m)
- 200.000
- 10.000
1700-tal
2011

Vilka konsekvenser kan det få? Peak Oil?
- 200.000
- 10.000
1700-tal
2011

Mänskligheten 400 .000 år
Vilka konsekvenser kan det få? ?
- 200.000
+ 200.000

Frågan är:
Kommer vi att ACCEPTERA
minskad välfärd
till ökad kostnad?

Om svaret är NEJ!

Exempel:
Nordafrika & Arabvärlden
Minskade oljeexport
Minskad välfärd, högre matpriser
Protester
Spridning
Krig – 1.000-tals döda

Men det gäller väl inte i DEMOKRATIER?

Exempel:
Finnaskris
=
Energi(pris)kris

Exempel:
Grekland
Neddragning i välfärden
Gatudemonstrationer
Upplopp - sönderslagna banker,
1 död

Exempel:
Grekland
Spanien
Ökade priser
Upplopp – stöld mat & drivmedel

Exempel:
Grekland
Spanien
Portugal
Neddragning i välfärden
Protester – Regeringen avgår

Exempel:
Grekland
Spanien
Portugal
England
- ½ miljon offentliganställda
Protester - Upplopp

Exempel:
” Vinter i välfärdslandet” Elisabeth Langby (1983)

Elisabeth Langby (1983)
Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa

Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart

Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 2 Demokrati införs

Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 2 Demokrati införs 3 Överkonsumtion

Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 2 Demokrati införs 3 Överkonsumtion 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa

Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 2 Demokrati införs 3 Överkonsumtion 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa 5 Kollaps

Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 700-talet fKr 2 Demokrati införs 460-talet fKr 3 Överkonsumtion 400-talet fKr 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa 400-talet fKr 5 Kollaps 200-talet fKr Krig & sönderfall

Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 700-talet fKr 1850-talet 2 Demokrati införs 460-talet fKr 1918 3 Överkonsumtion 400-talet fKr 1950-talet 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa 400-talet fKr 1960-talet 5 Kollaps 200-talet fKr Krig & sönderfall 1973 Militärkupp Diktatur

Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 700-talet fKr 1850-talet 1800-talet 2 Demokrati införs 460-talet fKr 1918 1918 3 Överkonsumtion 400-talet fKr 1950-talet 1970/80-talen 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa 400-talet fKr 1960-talet Välfärds- & legitimitetskris 90-tal 5 Kollaps 200-talet fKr Krig & sönderfall 1973 Militärkupp Diktatur

Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 700-talet fKr 1850-talet 1800-talet 2 Demokrati införs 460-talet fKr 1918 1918 3 Överkonsumtion 400-talet fKr 1950-talet 1970/80-talen 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa 400-talet fKr 1960-talet Välfärds- & legitimitetskris 90-tal 5 Kollaps 200-talet fKr Krig & sönderfall 1973 Militärkupp Diktatur Energikris ?

Utmaning för demokratin!
Får de politiker
som driver omställning
förtroende i nästa val?

Vad kan vi göra?

Vad kan vi göra?
Vi ställer om,
snabbt, genomtänkt och planerat
till ett samhälle
som är mindre sårbart

Energistrategi för Knivsta kommun

Styrgruppen

Strategins upplägg
Varför en energistrategi?
Vision för en grön energiframtid
Energiläget idag
Energiläget i framtiden
Energistrategins tre fokusområden
Fokusområde: Transporter
Fokusområde: Byggande och boende
Fokusområde: Lokal energi- och livsmedelsproduktion
Inriktningsmål samt handlingsplan för år 2011-2014 under varje fokusområde

Vision för en grön energiframtid
Knivsta kommuns invånare har ett starkt lokalt engagemang i energi- och miljöfrågor och är stolta över att kommunen tidigt påbörjade omställningen till ett energieffektivt och miljövänligt samhälle.
Knivsta är en intressant plats att besöka för dem som vill se lokalt anpassade energilösningar, och i samband med konceptet ”Försöksplats Knivsta” visar vi upp demonstrationsobjekt och goda exempel.
Kommunens invånare reser mindre men upplever mer, och har en god tillgång till arbete, service och nöjen.
Den väl bevarade och ostörda närnaturen är en källa till rekreation och glädje, inte bara för kommunens egna invånare utan även för besökare och turister.
Kommunen har dynamiska tätorter och en levande landsbygd, med många lokala näringsverksamheter som förser kommuninvånarna och besökare med lokalt odlad mat, lokalt producerad energi, upplevelser och handel.
Knivsta har utvecklats till en ännu mer attraktiv kommun för boende och företag där ekonomin, energitryggheten och invånarnas livskvalitet är god, trots stigande energipriser.

Val av fokusområden

Hur ställer Knivsta om?
Transporter & kommunikation
cykel- & gångvägar, tåg & bussar

Knivstaborna åker mer bil än genomsnittet

Transporter
Inriktningsmål
Kollektivtrafiken är det naturliga alternativet framför resor med bil.
Cykel- och gångtrafiken har ökat till förmån för antalet resor med motorfordon som har minskat.
Kommunens egna resor sker med fordon som drivs av förnyelsebar energi.
Handlingsplan år 2011-2014
Kommunen ska:
fortsätta att bygga ut cykelvägar, cykelparkeringar och luftpumpstationer.
fortsätta att bygga pendlarparkeringar, även utanför tätorterna.
fortsätta att leasa personbilar som uppfyller gällande miljöbilskrav samt följa utvecklingen inom elbilar för att gå över till dessa när de uppfyller kommunens krav på trafiksäkerhet och räckvidd.
bidra till att alternativa tankställen byggs på strategiska platser inom kommunen.
via sin ägarandel i Upplands lokaltrafik, fortsätta att arbeta för en mer attraktiv, effektiv, pålitlig och tillgänglig kollektivtrafik, samt fortsätta att marknadsföra kollektivtrafiken gentemot kommuninvånare.
erbjuda nyinflyttade och nyanställda en gratis provperiod på Upplands Lokaltrafik.
i samverkan med andra aktörer aktivt satsa på närturism och friluftsliv.
i samverkan med andra aktörer arbeta för att inrätta kontorshotell med distansarbetsplatser i kommunen.
ställa hårdare krav på miljöklassning vid upphandling av arbetsmaskiner samt vid driftentreprenader.

Ökad lokal matproduktion
jordbruk, ”torghandel” & kolonilotter

Matproduktion & energi

Ökad lokal matproduktion
jordbruk, ”torghandel” & kolonilotter
Ökad lokal energiproduktion
biogas, kraft-, fjärr- och närvärme & vindkraft

Energikällor

Lokal energi- och livsmedelsproduktion
Inriktningsmål
En betydande andel av energin som används i Knivsta produceras lokalt.
Knivsta har många företag med inriktning mot lokal livsmedelproduktion eller lokal energiproduktion.
Knivsta är en föregångskommun som visar upp demonstrationsobjekt och goda exempel på lokalt anpassade energilösningar.
Handlingsplan 2011-2014
Kommunens fastighetsbolag ska utvärdera möjligheterna att sätta upp solpaneler på sina fastigheter och installerar sådana när det är möjligt.
Kommunen ska i samverkan med andra aktörer utveckla konceptet ”Försöksplats Knivsta” genom att inbjuda till att anlägga demonstrationsprojekt för att testa lokalt anpassade energilösningar, t.ex. ny teknik för småskalig förnyelsebar energiproduktion eller nya kretsloppslösningar för avloppshantering.
Kommunen ska i samverkan med andra aktörer delta aktivt i regionala projekt på energiområdet t.ex. ”Uppsala energy initiative” och ”Energihuset Uppsala”.
Kommunen ska undersöka möjligheterna att uppföra en egen anläggning för att utvinna biogas av matavfall, avloppsslam, gödsel, m.m., gärna i samverkan med kringliggande kommuner.
Kommunen ska anordna regelbundet återkommande marknadsplatser för lokalt producerade livsmedel samt förenkla villkoren för torghandel.
Kommunen ska inom ramen för lagen om offentlig upphandling och i så stor utsträckning det är möjligt, handla från lokala livsmedelsproducenter.
Kommunen ska bevara och utveckla befintliga koloniområden.
Kommunens ska verka för återvinning av fosfor och kväve för återföring till jordbruk.

Energiproduktion i Knivsta

Energibesparingar & effektivisering
gatubelysning, logistik, i daglig verksamhet

Energismart byggande & boende
passiv-/plushus, solpaneler & solceller, VA-kretslopp

Byggande och boende
Inriktningsmål
Alla hus som byggs på kommunalägd mark är lågenergihus.
Energiåtgången i kommunens befintliga fastigheter har minskat så att man i snitt uppnår Boverkets krav för nya byggnader.
Alla nya detaljplaner innehåller en energieffektiv bebyggelsestruktur.
Handlingsplan år 2011-2014
Kommunens fastighetsbolag ska öka energibesparingstakten och genomföra fler energieffektiviseringsåtgärder.
Kommunens och dess bolag ska aktivt informera och ge råd om energi, uppvärmning och bra energilösningar vid tomtförsäljning samt tidigt i bygglovsprocessen.
Kommunen ska ställa höga krav på energiprestanda och kretsloppslösningar då kommunen själv bygger nya hus, vid markavtal och vid försäljning av mark.
Kommunen ska prioritera detaljplaner som har bra energilösningar.
Kommunen ska planera för en energieffektiv bebyggelsestruktur i alla nya detaljplaner.
Kommunen ska ordna en återkommande energimässa för att uppmuntra och inspirera till energismarta lösningar.
Kommunen ska arbeta aktivt med sin energirådgivning och med olika informationskampanjer kopplat till energi.
Kommunen ska ha en aktiv dialog med fjärrvärmebolagen om priser och framtida utveckling.

Energismart byggande & boende
passiv-/plushus, solpaneler & solceller, VA-kretslopp
Följer upp & snäpper upp
omvärldsbevaka, omvärdera & åtgärda

Vad händer i Knivsta idag?
Leasar 100 % miljöbilar (personbilar)
Lånecyklar
Utbildning i sparsam körning
Samordning av varuleveranser
Utbyggnad av cykelvägar, cykelparkeringar & pendlarparkeringar
Miljöpolicy för tjänsteresor
Successivt byte till lågenergilampor i gatubelysningen
Energibesparing och övergång till förnyelsebara energi i fastigheter
Energibesparing i avloppsverksamheten
Fysisk planering med bra energitänk
Vindkraftverk som producerar lika mycket el som vi förbrukar
Framtagande av vindkraftpolicy
Mer avfall till biogasproduktion
Upphandlingspolicy
Utreder möjligheten till att installera solpaneler
TRANSPORTER LOKAL PRODUKTION BYGGANDE OCH BOENDE

Energistrategin finns på
www.knivsta.se
Bygga, bo & miljö/
Miljöarbete/
Framtidens energi/
Energistrategi

Vad kan du göra själv?

Vad behöver du?

Basic
1 Vatten
2 Värme
3 Mat
4 …

Släng el-elemten & isolera
– tilläggsisolera
– vattenburet värmesystem
– solpaneler, pellets, ved, pump
– montera in vedkamin och spis
– manuell vattenpump

Glöm bananerna
– ” lär dig odla”
– hemmet ett växthus
– skaffa kolonilott / mark

Sälj stadsjeepen
– ” lär dig” gå, cykla, åka kollektivt
– bosätt dig nära kollektivtrafik
– köp liten bil – diesel, hybrid, el

Gör dig fri
1 inga lån
2 skaffa kunskap
3 samarbeta
4 självförsörjande
5 ”energisäkert jobb”

Det svåraste av allt:
Mental omställning

Bygga en Energi-Ark…
Och inte missa att hoppa på…

Bygga en Energi-Ark…
Ingen kan säga:
Det hade jag ingen aning om…

PEAK OIL

Energi föredrag täby 11 04-04

by Stephen Hinton

Accessibility

Categories

Upload Details

Usage Rights

Statistics