Your SlideShare is downloading. ×
Energi föredrag täby 11 04-04
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×

Introducing the official SlideShare app

Stunning, full-screen experience for iPhone and Android

Text the download link to your phone

Standard text messaging rates apply

Energi föredrag täby 11 04-04

1,273
views

Published on

Hur Knivsta kommun hantera Peak oil. av Fredrik Sjöberg (M) och Boo Östberg (C) …

Hur Knivsta kommun hantera Peak oil. av Fredrik Sjöberg (M) och Boo Östberg (C)

Published in: News & Politics

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,273
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
28
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. PEAK OIL
  • 2.
    • Boo Östberg (C)
    • KF, KS, KS/PLU, ordf. BMN
    • Fredrik Sjöberg (M)
    • KF, KS, 1:e vice ordf. BMN
    PEAK OIL
  • 3.
    • Alla pratar klimat (CO2)
    • Varför pratar vi energi (kW)?
    • Peak Oil
    • Vinter i välfärdslandet
    • Knivstas energistrategi
    • Vad kan du göra själv
    PEAK OIL
  • 4. Utbildningsmål
    • Vad är Peak Oil?
    • Hur fort kan det gå?
    • Vad kan det få för konsekvenser?
    PEAK OIL
  • 5. Alla pratar om global uppvärmning
  • 6.
    • Varför pratar
    • vi energi?
    PEAK OIL
  • 7.
    • Evig tillväxt omöjlig
    • i en värld med begränsade resurser
    PEAK OIL
  • 8.
    • Energi
    PEAK OIL =
  • 9. PEAK OIL
  • 10. PEAK OIL Vatten Värme Mat
  • 11.
    • Energi
    PEAK OIL Vatten Värme Mat
  • 12.
    • Energi
    PEAK OIL Vatten Värme Mat Sociala behov
  • 13.
    • Energi
    PEAK OIL Vatten Värme Mat Sociala behov Utveckling Lära
  • 14.
    • Energi
    PEAK OIL Vatten Värme Mat Sociala behov Utveckling Lära Självför-verkliga
  • 15.
    • Energi
    PEAK OIL Vatten Värme Mat Sociala behov Utveckling Lära Självför-verkliga Estetik
  • 16. PEAK OIL
    • Världens energibehov
    • 80% fossil energi
    • Olja
    • Kol
    • Gas
  • 17. PEAK OIL
  • 18.
    • Förbrukar Hittar
    PEAK OIL Förbrukar Hittar
  • 19.
    •    
    • 1 år = 400 år
    PEAK OIL
  • 20.
    •   
    • 1 år = 25%
    PEAK OIL
  • 21. Vad är Peak Oil?
    • En topp i produktionen/uttaget av en ändlig resurs
    • Inträffar oftast i närheten av att halva resursen förbrukats
    • Innan något utvinns måste det hittas
    • Känner man den totala tillgången kan man beräkna när hälften utvunnits
  • 22. Peak Oil
  • 23.  
  • 24.  
  • 25. IEA prognos 2008
  • 26.  
  • 27. Hur snabbt kan det gå ?
    • Inte en fråga om KANSKE utan NÄR:
    • Kjell Aleklett 2009
    • US Joint Forces Command 2012
    • Bundeswehr 2012
    • Ulf Svahn, Svenska Petroleum Institutet ”före 2050”
    • IEA 2020 – omsvängning 2008/2009 – klimat
    • IEA WEO 2010 – Conventional oil Peaked 2006
  • 28. Läget har förvärrats
    • Finanskrisen
    • - minskade investeringar
    • - minskad efterfrågan döljer problemet
    • BP oljeläcka i Mexikanska Golfen
  • 29. ” Gigantiskt fynd flyttar Peak Oil”
    • Oljefält utanför Rio de Janeiros kust
    • Största fyndet på 34 år
    • Innehåller 15 miljarder fat
    • Motsvarar 6 månaders världsförbrukning
  • 30. Export Land Model
    • Världsproduktion 85-86 miljoner fat olja/dag
    • Hälften går på export
    • Decline 5%
    • Konsumtionsökning 2,5%
  • 31. Export Land Model
  • 32.  
  • 33. Hälften kvar?
    • Energy Return On Energy Invested
    • Störst fält hittas först
    • I början av seklet kostade det ett fat att få upp 100 fat
    • Oljesanden kräver ett fat att få tre fat
    • Etanol – ett fat för att få ett och ett halvt?
    • Allt dyrare att få fram oljan
  • 34.  
  • 35.  
  • 36. Vilka konsekvenser kan det få?
  • 37. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Nationalekonomins axiom:
    • Tillgång
    • + Efterfrågan
    • = Varans pris
  • 38. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Deflation
  • 39. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Hyperinflation
  • 40.  
  • 41. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Biflation
  • 42. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Räntan Krediter
  • 43. Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur
  • 44. Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur Energibehov
  • 45. Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur Energibehov 147 US$/fat
  • 46. Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur Energibehov 147 US$/fat 40 US$/fat
  • 47. Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur Energibehov 147 US$/fat 40 US$/fat 90 US$/fat
  • 48. Vilka konsekvenser kan det få? Konjunktur Energibehov 147 US$/fat 40 US$/fat 115 US$/fat
  • 49. Vilka konsekvenser kan det få?
  • 50. Vilka konsekvenser kan det få?
  • 51. Vilka konsekvenser kan det få?
  • 52. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Energi Välfärd
  • 53.
    • Mänskligheten 200.000 år
      • Jägare & samlare
    Vilka konsekvenser kan det få?
  • 54.
    • Mänskligheten 200.000 år
      • Jägare & samlare
    Vilka konsekvenser kan det få?
      • Mänsklig muskelkraft
  • 55.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få?
      • Jägar/samlar-åldern
      • - 200.000
      • - 10.000
      • Jordbruksåldern
  • 56.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få?
      • Jägar/samlar-åldern
      • - 200.000
      • - 10.000
      • Jordbruksåldern
      • Mänsklig muskelkraft
      • Djurkraft
      • Vind &vatten
  • 57.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få?
      • Jägar/samlar-åldern
      • Jordbruksåldern
      • - 200.000
      • - 10.000
      • Industriåldern
      • 1700-tal
  • 58.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få?
      • Jägar/samlar-åldern
      • Jordbruksåldern
      • - 200.000
      • - 10.000
      • Industriåldern
      • 1700-tal
      • Muskelkraft
      • Vind &vatten
      • Ånga
  • 59.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få?
      • Jägar/samlar-åldern
      • Jordbruksåldern
      • - 200.000
      • - 10.000
      • Industriåldern
      • 1700-tal
      • Oljeåldern
      • 2011
  • 60.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få?
      • Jägar/samlar-åldern
      • Jordbruksåldern
      • - 200.000
      • - 10.000
      • Industriåldern
      • 1700-tal
      • Oljeåldern
      • 2011
      • Kol
      • Olja
      • Gas
      • Kärnkraft
  • 61.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få? 1,5 miljarder
      • Jägar/samlar-åldern
      • Jordbruksåldern
      • - 200.000
      • - 10.000
      • Industriåldern
      • 1700-tal
      • Oljeåldern
      • 2011
    människor 7 miljarder
  • 62.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få?
      • Var 20:e människa
      • som någonsin föds
      • lever nu!
      • - 200.000
      • - 10.000
      • 1700-tal
      • 2011
    människor 7 miljarder
  • 63.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få?
      • - 200.000
      • - 10.000
      • 1700-tal
      • 2011
    människor 7 miljarder
      • 1995-2003 föddes
      • 1% av hela
      • mänskligheten!
  • 64.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få? Hur är det möjligt? ” Obegränsad” tillgång på billig energi
      • - 200.000
      • - 10.000
      • 1700-tal
      • 2011
    människor 7 miljarder
  • 65.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vinter i välfärdslandet ½ dl olja = människa 1 tank bensin = 1.000 slavar
      • - 200.000
      • - 10.000
      • 1700-tal
      • 2011
    människor 7 miljarder
  • 66.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vinter i välfärdslandet 1 kcal mat = 10-15 kcal fossilt bränsle Äter 3 l olja/dag
      • - 200.000
      • - 10.000
      • 1700-tal
      • 2011
    människor 7 miljarder
  • 67.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få? 1700: reste vi 500 m Idag: 5 mil/dag (50.000 m)
      • - 200.000
      • - 10.000
      • 1700-tal
      • 2011
    människor 7 miljarder
  • 68.
    • Mänskligheten 200.000 år
    Vilka konsekvenser kan det få? Peak Oil?
      • - 200.000
      • - 10.000
      • 1700-tal
      • 2011
    människor 7 miljarder
  • 69.
    • Mänskligheten 400 .000 år
    Vilka konsekvenser kan det få? ?
      • - 200.000
      • + 200.000
  • 70. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Frågan är:
    • Kommer vi att ACCEPTERA
    • minskad välfärd
    • till ökad kostnad?
  • 71. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Om svaret är NEJ!
  • 72. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Exempel:
    • Nordafrika & Arabvärlden
    • Minskade oljeexport
    • Minskad välfärd, högre matpriser
    • Protester
    • Spridning
    • Krig – 1.000-tals döda
  • 73. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Men det gäller väl inte i DEMOKRATIER?
  • 74. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Exempel:
    • Finnaskris
    • =
    • Energi(pris)kris
  • 75. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Exempel:
    • Nordafrika & Arabvärlden
    • Grekland
    • Neddragning i välfärden
    • Gatudemonstrationer
    • Upplopp - sönderslagna banker,
    • 1 död
  • 76. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Exempel:
    • Nordafrika & Arabvärlden
    • Grekland
    • Spanien
    • Ökade priser
    • Upplopp – stöld mat & drivmedel
  • 77. Vinter i välfärdslandet
    • Exempel:
    • Nordafrika & Arabvärlden
    • Grekland
    • Spanien
    • Portugal
    • Neddragning i välfärden
    • Protester – Regeringen avgår
  • 78. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Exempel:
    • Nordafrika & Arabvärlden
    • Grekland
    • Spanien
    • Portugal
    • England
    • - ½ miljon offentliganställda
    • Protester - Upplopp
  • 79. Vilka konsekvenser kan det få?
    • Exempel:
    ” Vinter i välfärdslandet” Elisabeth Langby (1983)
  • 80. Vinter i välfärdslandet
    • Elisabeth Langby (1983)
    Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa
  • 81. Vinter i välfärdslandet
    • Elisabeth Langby (1983)
    Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart
  • 82. Vinter i välfärdslandet
    • Elisabeth Langby (1983)
    Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 2 Demokrati införs
  • 83. Vinter i välfärdslandet
    • Elisabeth Langby (1983)
    Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 2 Demokrati införs 3 Överkonsumtion
  • 84. Vinter i välfärdslandet
    • Elisabeth Langby (1983)
    Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 2 Demokrati införs 3 Överkonsumtion 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa
  • 85. Vinter i välfärdslandet
    • Elisabeth Langby (1983)
    Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 2 Demokrati införs 3 Överkonsumtion 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa 5 Kollaps
  • 86. Vinter i välfärdslandet
    • Elisabeth Langby (1983)
    Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 700-talet fKr 2 Demokrati införs 460-talet fKr 3 Överkonsumtion 400-talet fKr 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa 400-talet fKr 5 Kollaps 200-talet fKr Krig & sönderfall
  • 87. Vinter i välfärdslandet
    • Elisabeth Langby (1983)
    Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 700-talet fKr 1850-talet 2 Demokrati införs 460-talet fKr 1918 3 Överkonsumtion 400-talet fKr 1950-talet 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa 400-talet fKr 1960-talet 5 Kollaps 200-talet fKr Krig & sönderfall 1973 Militärkupp Diktatur
  • 88. Vinter i välfärdslandet
    • Elisabeth Langby (1983)
    Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 700-talet fKr 1850-talet 1800-talet 2 Demokrati införs 460-talet fKr 1918 1918 3 Överkonsumtion 400-talet fKr 1950-talet 1970/80-talen 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa 400-talet fKr 1960-talet Välfärds- & legitimitetskris 90-tal 5 Kollaps 200-talet fKr Krig & sönderfall 1973 Militärkupp Diktatur
  • 89. Vinter i välfärdslandet
    • Elisabeth Langby (1983)
    Elisabeth Langby (1983) Fas Athen Uruguay Sverige/Europa 1 Handel/industri Tillväxten tar fart 700-talet fKr 1850-talet 1800-talet 2 Demokrati införs 460-talet fKr 1918 1918 3 Överkonsumtion 400-talet fKr 1950-talet 1970/80-talen 4 Ekonomisk kris Neddragningar Går ej att backa 400-talet fKr 1960-talet Välfärds- & legitimitetskris 90-tal 5 Kollaps 200-talet fKr Krig & sönderfall 1973 Militärkupp Diktatur Energikris ?
  • 90. Vinter i välfärdslandet
    • Utmaning för demokratin!
    • Får de politiker
    • som driver omställning
    • förtroende i nästa val?
  • 91. Vad kan vi göra?
  • 92. Vad kan vi göra?
    • Vi ställer om,
    • snabbt, genomtänkt och planerat
    • till ett samhälle
    • som är mindre sårbart
  • 93. Energistrategi för Knivsta kommun
  • 94. Styrgruppen
  • 95. Strategins upplägg
    • Varför en energistrategi?
    • Vision för en grön energiframtid
    • Energiläget idag
    • Energiläget i framtiden
    • Energistrategins tre fokusområden
      • Fokusområde: Transporter
      • Fokusområde: Byggande och boende
      • Fokusområde: Lokal energi- och livsmedelsproduktion
    • Inriktningsmål samt handlingsplan för år 2011-2014 under varje fokusområde
  • 96. Vision för en grön energiframtid
    • Knivsta kommuns invånare har ett starkt lokalt engagemang i energi- och miljöfrågor och är stolta över att kommunen tidigt påbörjade omställningen till ett energieffektivt och miljövänligt samhälle.
    • Knivsta är en intressant plats att besöka för dem som vill se lokalt anpassade energilösningar, och i samband med konceptet ”Försöksplats Knivsta” visar vi upp demonstrationsobjekt och goda exempel.
    • Kommunens invånare reser mindre men upplever mer, och har en god tillgång till arbete, service och nöjen.
    • Den väl bevarade och ostörda närnaturen är en källa till rekreation och glädje, inte bara för kommunens egna invånare utan även för besökare och turister.
    • Kommunen har dynamiska tätorter och en levande landsbygd, med många lokala näringsverksamheter som förser kommuninvånarna och besökare med lokalt odlad mat, lokalt producerad energi, upplevelser och handel.
    • Knivsta har utvecklats till en ännu mer attraktiv kommun för boende och företag där ekonomin, energitryggheten och invånarnas livskvalitet är god, trots stigande energipriser.
  • 97. Val av fokusområden
  • 98. Hur ställer Knivsta om?
    • Transporter & kommunikation
    • cykel- & gångvägar, tåg & bussar
  • 99. Knivstaborna åker mer bil än genomsnittet
  • 100. Transporter
    • Inriktningsmål
    • Kollektivtrafiken är det naturliga alternativet framför resor med bil.
    • Cykel- och gångtrafiken har ökat till förmån för antalet resor med motorfordon som har minskat.
    • Kommunens egna resor sker med fordon som drivs av förnyelsebar energi.
    • Handlingsplan år 2011-2014
    • Kommunen ska:
    • fortsätta att bygga ut cykelvägar, cykelparkeringar och luftpumpstationer.
    • fortsätta att bygga pendlarparkeringar, även utanför tätorterna.
    • fortsätta att leasa personbilar som uppfyller gällande miljöbilskrav samt följa utvecklingen inom elbilar för att gå över till dessa när de uppfyller kommunens krav på trafiksäkerhet och räckvidd.
    • bidra till att alternativa tankställen byggs på strategiska platser inom kommunen.
    • via sin ägarandel i Upplands lokaltrafik, fortsätta att arbeta för en mer attraktiv, effektiv, pålitlig och tillgänglig kollektivtrafik, samt fortsätta att marknadsföra kollektivtrafiken gentemot kommuninvånare.
    • erbjuda nyinflyttade och nyanställda en gratis provperiod på Upplands Lokaltrafik.
    • i samverkan med andra aktörer aktivt satsa på närturism och friluftsliv.
    • i samverkan med andra aktörer arbeta för att inrätta kontorshotell med distansarbetsplatser i kommunen.
    • ställa hårdare krav på miljöklassning vid upphandling av arbetsmaskiner samt vid driftentreprenader.
  • 101. Hur ställer Knivsta om?
    • Transporter & kommunikation
    • cykel- & gångvägar, tåg & bussar
    • Ökad lokal matproduktion
    • jordbruk, ”torghandel” & kolonilotter
  • 102. Matproduktion & energi
  • 103. Hur ställer Knivsta om?
    • Transporter & kommunikation
    • cykel- & gångvägar, tåg & bussar
    • Ökad lokal matproduktion
    • jordbruk, ”torghandel” & kolonilotter
    • Ökad lokal energiproduktion
    • biogas, kraft-, fjärr- och närvärme & vindkraft
  • 104. Energikällor
  • 105. Lokal energi- och livsmedelsproduktion
    • Inriktningsmål
    • En betydande andel av energin som används i Knivsta produceras lokalt.
    • Knivsta har många företag med inriktning mot lokal livsmedelproduktion eller lokal energiproduktion.
    • Knivsta är en föregångskommun som visar upp demonstrationsobjekt och goda exempel på lokalt anpassade energilösningar.
    • Handlingsplan 2011-2014
    • Kommunens fastighetsbolag ska utvärdera möjligheterna att sätta upp solpaneler på sina fastigheter och installerar sådana när det är möjligt.
    • Kommunen ska i samverkan med andra aktörer utveckla konceptet ”Försöksplats Knivsta” genom att inbjuda till att anlägga demonstrationsprojekt för att testa lokalt anpassade energilösningar, t.ex. ny teknik för småskalig förnyelsebar energiproduktion eller nya kretsloppslösningar för avloppshantering.
    • Kommunen ska i samverkan med andra aktörer delta aktivt i regionala projekt på energiområdet t.ex. ”Uppsala energy initiative” och ”Energihuset Uppsala”.
    • Kommunen ska undersöka möjligheterna att uppföra en egen anläggning för att utvinna biogas av matavfall, avloppsslam, gödsel, m.m., gärna i samverkan med kringliggande kommuner.
    • Kommunen ska anordna regelbundet återkommande marknadsplatser för lokalt producerade livsmedel samt förenkla villkoren för torghandel.
    • Kommunen ska inom ramen för lagen om offentlig upphandling och i så stor utsträckning det är möjligt, handla från lokala livsmedelsproducenter.
    • Kommunen ska bevara och utveckla befintliga koloniområden.
    • Kommunens ska verka för återvinning av fosfor och kväve för återföring till jordbruk.
  • 106. Energiproduktion i Knivsta
  • 107. Hur ställer Knivsta om?
    • Energibesparingar & effektivisering
    • gatubelysning, logistik, i daglig verksamhet
  • 108. Hur ställer Knivsta om?
    • Energibesparingar & effektivisering
    • gatubelysning, logistik, i daglig verksamhet
    • Energismart byggande & boende
    • passiv-/plushus, solpaneler & solceller, VA-kretslopp
  • 109. Byggande och boende
    • Inriktningsmål
    • Alla hus som byggs på kommunalägd mark är lågenergihus.
    • Energiåtgången i kommunens befintliga fastigheter har minskat så att man i snitt uppnår Boverkets krav för nya byggnader.
    • Alla nya detaljplaner innehåller en energieffektiv bebyggelsestruktur.
    • Handlingsplan år 2011-2014
    • Kommunens fastighetsbolag ska öka energibesparingstakten och genomföra fler energieffektiviseringsåtgärder.
    • Kommunens och dess bolag ska aktivt informera och ge råd om energi, uppvärmning och bra energilösningar vid tomtförsäljning samt tidigt i bygglovsprocessen.
    • Kommunen ska ställa höga krav på energiprestanda och kretsloppslösningar då kommunen själv bygger nya hus, vid markavtal och vid försäljning av mark.
    • Kommunen ska prioritera detaljplaner som har bra energilösningar.
    • Kommunen ska planera för en energieffektiv bebyggelsestruktur i alla nya detaljplaner.
    • Kommunen ska ordna en återkommande energimässa för att uppmuntra och inspirera till energismarta lösningar.
    • Kommunen ska arbeta aktivt med sin energirådgivning och med olika informationskampanjer kopplat till energi.
    • Kommunen ska ha en aktiv dialog med fjärrvärmebolagen om priser och framtida utveckling.
  • 110. Hur ställer Knivsta om?
    • Energibesparingar & effektivisering
    • gatubelysning, logistik, i daglig verksamhet
    • Energismart byggande & boende
    • passiv-/plushus, solpaneler & solceller, VA-kretslopp
    • Följer upp & snäpper upp
    • omvärldsbevaka, omvärdera & åtgärda
  • 111. Vad händer i Knivsta idag?
    • Leasar 100 % miljöbilar (personbilar)
    • Lånecyklar
    • Utbildning i sparsam körning
    • Samordning av varuleveranser
    • Utbyggnad av cykelvägar, cykelparkeringar & pendlarparkeringar
    • Miljöpolicy för tjänsteresor
    • Successivt byte till lågenergilampor i gatubelysningen
    • Energibesparing och övergång till förnyelsebara energi i fastigheter
    • Energibesparing i avloppsverksamheten
    • Fysisk planering med bra energitänk
    • Vindkraftverk som producerar lika mycket el som vi förbrukar
    • Framtagande av vindkraftpolicy
    • Mer avfall till biogasproduktion
    • Upphandlingspolicy
    • Utreder möjligheten till att installera solpaneler
    TRANSPORTER LOKAL PRODUKTION BYGGANDE OCH BOENDE
  • 112. Hur ställer Knivsta om?
    • Energistrategin finns på
    • www.knivsta.se
    • Bygga, bo & miljö/
    • Miljöarbete/
    • Framtidens energi/
    • Energistrategi
  • 113. Vad kan du göra själv?
  • 114.
    • Vad behöver du?
    Vad kan du göra själv?
  • 115.
    • Basic
    • 1 Vatten
    • 2 Värme
    • 3 Mat
    • 4 …
    Vad kan du göra själv?
  • 116.
    • Släng el-elemten & isolera
    • – tilläggsisolera
    • – vattenburet värmesystem
    • – solpaneler, pellets, ved, pump
    • – montera in vedkamin och spis
    • – manuell vattenpump
    Vad kan du göra själv?
  • 117.
    • Glöm bananerna
    • – ” lär dig odla”
    • – hemmet ett växthus
    • – skaffa kolonilott / mark
    Vad kan du göra själv?
  • 118.
    • Sälj stadsjeepen
    • – ” lär dig” gå, cykla, åka kollektivt
    • – bosätt dig nära kollektivtrafik
    • – köp liten bil – diesel, hybrid, el
    Vad kan du göra själv?
  • 119.
    • Gör dig fri
    • 1 inga lån
    • 2 skaffa kunskap
    • 3 samarbeta
    • 4 självförsörjande
    • 5 ”energisäkert jobb”
    Vad kan du göra själv?
  • 120.
    • Det svåraste av allt:
    • Mental omställning
    Vad kan du göra själv?
  • 121. Bygga en Energi-Ark…
    • Och inte missa att hoppa på…
  • 122. Bygga en Energi-Ark…
    • Ingen kan säga:
    • Det hade jag ingen aning om…
  • 123. PEAK OIL