Your SlideShare is downloading. ×
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Gläntan - om socialdemokratins utmaningar i en ny tid

2,292

Published on

Julen är räddad! Ny rapport från Tankeverksamheten!!! …

Julen är räddad! Ny rapport från Tankeverksamheten!!!
Vi är mycket glada att kunna presentera rapporten ”Gläntan i skogen – om socialdemokratins utmaningar i en ny tid” av Delvin Arsan, Tor Gustafsson och Stig-Björn Ljunggren.
Det är ett ambitiöst försök att med en bred ansats inventera den socialdemokratiska idédebatten globalt, med speciell uppmärksamhet på hur verkligheten beskrivs, vilka målsättningar som lyfts fram och vilka medel som förespråkas.
Rapportens rubrik antyder vad det handlar om. Socialdemokratin står i en glänta i skogen där den fortsatta färden framåt inte är riktigt självklar eller tydlig.
Vi menar att denna text är av särskilt intresse med tanke på den svenska socialdemokratins programarbete med syfte att anta ett nytt parti­program vid kongressen i början av april år 2013.

Published in: News & Politics
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
2,292
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Gläntan i skogen – om socialdemokratinsutmaningar i en ny tidDelvin Arsan, Tor Gustafsson & Stig-Björn Ljunggren
  • 2. 2
  • 3. 3 Gläntan i skogen– om socialdemokratins utmaningar i en ny tidDelvin Arsan, Tor Gustafsson (red.) & Stig-Björn Ljunggren Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg
  • 4. 4Om författarnaDelvin Arsan är statsvetare och politisk analytiker. Har arbetat medkonfliktförebyggande frågor och biståndsprogram för FN i Egypten, Jemen,Irak, Jordanien och i USA de senaste 6 åren. Har även tidigare arbetat påFolke Bernadotte Akademin, Amnesty International och Svenska FN-förbundet.Tor Gustafsson är journalist och omvärldsanalytiker med kultur- ochsamhällsfrågor som huvudsakliga bevakningsområden. Har under många årarbetat som redaktör och medieanalytiker i Stockholm. Är idag bosatt iUppsala.Stig-Björn Ljunggren, fil dr statsvetenskap, samhällsdebattör och konsult.Arbetar just nu på projekt om partierna och äganderätten samtsocialdemokratins omsvängning på 1980-talet. Flitig kolumnist och bloggare.Bor i Uppsala.Författarna svarar själva för framlagda uppfattningar och slutsatser iTankeverksamhetens skrifter.Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermanssonwww.tankeverksamheten.seredaktion@tankeverksamheten.seISBN 978-91-87077-19-7Göteborg 2012
  • 5. 5FörordSocialdemokratin lever i intressanta tider. Det kan förstås tolkas som enförbannelse, men också som en möjlighet.Denna text är ett försök att inventera den socialdemokratiska idédebattenglobalt. I en tid av strukturkris i västvärlden, när det talas om ”Asiens år-hundrade”, EU-projektet upphört att vara en visionär markör och social-demokratin fått se sig förpassad från makten i länder som tidigare räknadessom ”deras” terräng, finns det förstås utrymme för att ställa frågan om vadsom nu bör göras.Socialdemokratin står inför stora utmaningar. Och frågan är hur dessadiskuteras internationellt inom socialdemokratin?Syftet är därför att göra en genomgång av diskussionerna i de socialdemokra-tiska partierna runt om i världen, med ett brett perspektiv, men med specielltintresse för hur verkligheten beskrivs, vilka målsättningar som lyfts fram ochvilka medel som förespråkas.Uppsatsens rubrik antyder vad det handlar om. Socialdemokratin står i englänta i skogen där den fortsatta färden framåt inte är riktigt självklar ellertydlig.Naturligtvis borde denna text vara speciellt intressant med tanke på densvenska socialdemokratins programarbete med syfte att anta ett nytt parti-program vid kongressen i början av april år 2013.Metoden har varit gängse, författarna har krattat på nätet, pratat medpersoner i såväl Sverige som utomlands och som kan sägas ha djupa insikter.Av naturliga skäl ligger betoningen på länder som svensk socialdemokratitraditionellt har påverkas av. Men texten gör också, om inte annat av rennyfikenhet, utflykter för att hitta pärlor längre bort. Inte minst med tanke pådynamiken i Mellanöstern, det som kallas ”den arabiska våren”.Framställningen kan läsas som en kort introduktion och översikt. Ochförfattarna har inga pekpinnar eller egna rekommendationer till färdriktningför svensk socialdemokrati, vare sig för socialdemokratiska partier ellersocialdemokratisk idérörelse.
  • 6. 6Författarnas egna politiska åsikter är således inte redovisade i denna text.Det är inte ens säkert att alla av författarna ska räknas som socialdemokra-tiska partister. Däremot är de överens om att socialdemokratins idéerfortfarande har betydelse för hur samhället utvecklas.Texterna är översatta till svenska av skribenterna som dessutom har haftansvar för olika delar av texten, men står för den gemensamt. Huvudarbetethar lagts ner av Tor Gustafsson, som förutom research och textproduktionockså varit redaktör med ansvar att få ihop en flytande sammanhängandetext. Delvin Arsan har framförallt bidragit med sina kunskaper om Mellan-östern.Rapporten är indelad i två övergripande delar: I den första delen, Social-demokratin i världen, betraktas socialdemokratins utmaningar runtom ivärlden. Den andra delen, Den socialdemokratiska identitetskrisen, fokuserarpå socialdemokratins ideologiska utmaningar och den krisdebatt som rasatunder senare år. Här är det den europeiska socialdemokratin som står icentrum.Stig-Björn LjunggrenUppsala december 2012
  • 7. 71. Socialdemokratin i världenGlobalt samarbete för en ”ny solidaritetskultur”Temat för Socialistinternationalens kongress i augusti-september år 2012var ”för en ny internationalism och en ny solidaritetskultur mellan männi-skor och länder” (vår översättning). I en deklaration fastslås att flera olikadimensioner måste vara integrerade i kampen mot den globala finanskrisen –finansiella, ekonomiska, sociala och miljömässiga hänsyn måste vägas in. Dethär innebär att den finansiella åtstramningspolitiken inte är tillräcklig för attta världen ur krisen, den måste kompletteras med åtgärder för ökad tillväxtoch fler arbetstillfällen.1 De flesta åtgärder som beskrivs i dokumentet harfunnits på internationalens agenda i flera år, men en nytillkommen formule-ring är att det nu behövs ”en modig satsning grundad på en ny solidaritets-kultur, en solidaritet som verkar på olika nivåer: inom ekonomi, politik och isamhället” (vår översättning).2 Den retoriska sammankopplingen av olikadimensioner för hållbar utveckling återkommer i den socialdemokratiskaidédebatten. I en aktuell rapport från Friedrich Ebert Stiftung (FES) konsta-terar den sydafrikanske forskaren Brendan Vickers att politiken för en håll-bar utveckling bör ta sikte på att åstadkomma en förändring av maktförhål-landen inom tre olika områden: ekonomi, miljö och samhälle. Det handlar omatt integrera arbetet med de tre dimensionerna: ekonomisk, miljömässig ochsocial hållbarhet.3 Vickers menar dessutom att det är staten och inte mark-naden som har huvudansvaret för att planlägga, koordinera och implemen-tera omvandlingen av samhället i riktning emot ökad hållbarhet. Detta kräverstora, offentliga framtidsinvesteringar.Socialistinternationalens agenda har under senare år dominerats av finans-krisen, miljö- och demokratifrågor. I en deklaration från kongressen beskrivs1 Socialist International, “Resolution, For an Economy with Jobs, Growth and SocialProtection: The Social Democratic Response to the Financial Crisis”, 2012-09-01,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=16942 Ibid. Citat i original: “…a bold approach based on a new culture of solidarity, solidarity thatworks separately and simultaneously at different levels: economic, political and social”.3 Vickers, B.,”Pessimism of Intellect” or “Optimism of Will”? Sustainable Development and theRole of the State, Berlin, Friedrich Ebert Stiftung, 2012, s. 1., http://www.fes-southafrica.org/media/09169.pdf
  • 8. 8hur konservativa krafter tar finanskrisen som förevändning för att nedmon-tera välfärden och driva igenom en nyliberal agenda. Istället behöver manstoppa den finansiella spekulationen genom att reglera finansmarknadernapå global nivå. Då behövs helt nya och bättre instrument. I deklarationenuttrycks behovet av att inrätta en ny, global finansarkitektur.4Vid Socialistinternationalens rådsmöte i Costa Rica i januari år 2012 antogsen gemensam resolution om behovet av en reglering av de globala finansiellasystemen, framför allt betonades hur ratinginstitutens begränsar handlings-alternativen för politiker som försöker hantera en svår ekonomisk situation.Här är förhoppningen att en skatt på finansiella transaktioner, FTT, skullekunna minska finansiell spekulation men samtidigt stimulera ekonomisktillväxt och hållbar utveckling genom att utgöra en finansieringsfond förinvesteringar.5Under senare tid har Internationalens politiska relevans ifrågasatts av fleraeuropeiska medlemspartier som arbetat för en genomgående reformering avorganisationen. Organisationen har dessutom kritiserats för brister i deinterna beslutsprocesserna, men även för att man har räknat odemokratiskapartier bland sina medlemmar. I synnerhet har man fått skarp kritik för attinte ha kastat ut auktoritära och diktatoriska ledare som Hosni Mubarak ochBen Ali förrän situationen blev omöjlig i samband med oroligheterna isamband med arabiska våren.6Vissa hävdar att Socialistinternationalen speglar en svunnen epoks priori-teringar och att det är hög tid att finna nya vägar för det progressivasamarbetet på global nivå. Antony Beumer, ansvarig för utrikesfrågor för desocialdemokratiska partierna i Europaparlamentet, och Nick Martin, vicepartisekreterare för australiska Labor skriver i en gemensam artikel attSocialistinternationalen har utformats som en diskussionsklubb för social-demokratiska partier.7 Istället vill Beumer och Martin se mer samarbete viaflexibla nätverk och välkomnar alla aktörer som kan bidra, inte bara ledarefrån politiska partier utan även representanter för exempelvis tankesmedjor,det civila samhället och sociala rörelser. Här nämner artikelförfattarna4 Socialist International, “Resolution, For an Economy with Jobs, Growth and SocialProtection: The Social Democratic Response to the Financial Crisis”, 2012-09-01,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=16945 Socialist International, “Resolution: Redefining Markets in a Democracy and Overcomingthe Crisis with Growth in the Real Economy”, 2012-01-24.6 ”Jämtin kritisk till S-internationalen”, Aktuellt i Politiken, 12-08-21,http://www.aip.nu/default.aspx?page=3&nyhet=41575 (hämtad 2012-10-22), ”SPD:’Socialistinternationalen är ingen röst för frihet länge’”, Arbetarbladet.fi, 2011-03-18,http://www.arbetarbladet.fi/nyheter/utrikes/176-spd-qsocialistinternationalen-ar-ingen-rost-for-frihet-langeq (hämtad 2012-10-22)7 Beumer, A. & Martin, N.,“The Socialist International: A Broken Dream?”, Social EuropeJournal, 2012-07-12, http://www.social-europe.eu/2012/07/the-socialist-international-a-broken-dream/ (hämtad 2012-10-22)
  • 9. 9initiativ som Global Progressive Forum, som startades i ett samarbete mellanSocialistinternationalen och de europeiska samarbetsorganisationerna, ochden Conference of Progressive Parliamentary Leaders som årligen arrangerasav italienska Partito Democratico.Vid Socialistinternationalens kongress år 2008 lanserades begreppet GlobalWelfare Statehood för att beskriva den alternativa samhällsmodell man vill seförverkligad på internationell nivå och som kanske främst kan exporteras tillutvecklingsländer och arabvärldens gryende demokratier.Här tycks det främst vara den nordiska välfärdsmodellen som utgör idealetför Socialistinternationalen – en socialdemokratisk strategi som känneteck-nas av social rättvisa, solidaritet och full sysselsättning.8 Det påpekas ocksåatt de nordiska staternas utveckling under det senaste decenniet visar påkonkurrenskraften hos ett samhällssystem med en stark offentlig sektor,finansierad med förhållandevis höga skatter: 9 Den nordiska erfarenheten visar att de som påstår att det är omöj- ligt att förena hög tillväxt med en rättvis fördelning av inkomster har fel. Den nordiska erfarenheten visar tvärtom att det går att förena tillväxt och social rättvisa.AfrikaSocialistinternationalens kongress hölls i Kapstaden i Sydafrika i månads-skiftet augusti-september. I en gemensam deklaration beskriver kongressende övergripande ekonomiska svårigheterna för Afrika. Det konstateraslakoniskt att en stabil ekonomisk tillväxt i stora delar av det subsahariskaAfrika vare sig har fört med sig någon hållbar utveckling eller någonminskning av fattigdomen. Den globala finanskrisen slår särskilt hårt motden afrikanska kontinenten, särskilt med tanke på risken för minskatekonomiskt bistånd och indragna investeringar i afrikanska industrier.Kampen för mänskliga rättigheter försvåras av den utbredda fattigdomen.Kongressen lyfter även fram religiös fundamentalism som ett växandeproblem i det subsahariska Afrika.8 Socialist International, “Advancing a global welfare statehood: SI Committee on EconomicPolicy, Labour and National Resources meeting in London”, 2009-04-06,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=1979 (hämtad 2012-10-229 “The Nordic experience shows that those who claim that you cannot combine high growthwith a fair distribution of income are wrong. On the contrary: the Nordic experience showsthat it is possible to combine growth and social justice.”, Socialist International, “GlobalWelfare Statehood - the Nordic Experience”, 2009-06-12,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1411 (hämtad 2012-10-22)
  • 10. 10Kongressen uttrycker sig hoppfullt om en utveckling mot demokrati i Niger,efter socialistledaren Mahamadou Issoufous tillträde på presidentposten år2011. Även i länder som Guinea, Senegal och Zambia noteras steg i demo-kratisk riktning. Kongressen är däremot oroad över utvecklingen i ländersom Mauretanien, Ekvatorialguinea och Kamerun. Dessutom fördömsstatskupperna i Guinea-Bissau och Mali.Socialistinternationalens afrikanska kommitté skriver i ett uttalande från ettmöte i juni år 2012 att de vill arbeta för en fördjupad form av demokrati, sominte inskränker sig till den skenbara förekomsten av flerpartisystem ellerpressfrihet.10Internationalens regionala kommitté uttrycker också en stor oro över finans-krisen och dess följder för utvecklingen i Afrika, risken för ökad fattigdom,arbetslöshet och politisk instabilitet till följd av minskade investeringar ochen svagare tillväxt. De afrikanska socialdemokraterna betonar att krisensverkningar måste mötas med fler medel än enbart budgetdisciplin och fort-satta ekonomiska åtstramningar. Man talar om behovet av investeringar iinfrastruktur och sökande efter nya mineraltillgångar.11 Enligt sammanfatt-ningen från mötet uttrycktes ambitionen att finna ett globalt alternativ tillden nyliberala krishanteringen:12 Deltagare underströk att den globala krisen måste mötas på global nivå. Som socialister sökte vi efter alternativ till den nyliberala modellen, vilken endast resulterat i åtstramningar.Det betonades redan vid den regionala kommitténs möte i Dakar år 2009 attdet behövs en ny världsordning där ekonomin underordnas politiskkontroll:13 … en omdefinierad etisk och filosofisk grundläggning som sätter ekonomin under politisk kontroll och i mänsklighetens tjänst”10 Socialist International, “SI Africa Committee meets in Praia”, 2012-07-31,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2177 (hämtad 2012-10-26)11 Socialist International, “Praia Declaration”.http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1690 (hämtad 2012-10-26)12 “Participants underlined the fact that this global crisis needed a global response and associalists we were looking for alternatives to the neoliberal approach which resulted innothing but austerity”, Socialist International, “SI Africa Committee meets in Praia”13 ”…the re-definition of an ethical and philosophical basis that puts the economy under thecontrol of politics and in the service of humanity;” “Socialist International, ”DakarDeclaration, 2009-06-20,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1380 (hämtad 2012-10-26)
  • 11. 11Nordafrika/Mellanöstern (den arabiska våren)I ett möte i början av år 2012 fastslår Socialistinternationalens arabiskakommitté att den ”arabiska våren” har öppnat nya möjligheter för social-demokrater i Nordafrika och Mellanöstern att utarbeta en gemensamsociopolitisk strategi för övergången till demokrati.14 Här tycks det vara deneuropeiska välfärdsstaten som står modell för de socialdemokratiskaambitionerna. I Egypten följer det Egyptiska Socialdemokratiska partiet denskandinaviska, socialdemokratiska modellen.Idag finns stora utmaningar i regionen. Arbetslösheten är ett centralt ochstrukturellt samhällsproblem, särskilt bland ungdomar. Fattigdomen är enannan mycket stor utmaning. T.ex. så är Jemen det fattigaste landet i Mellan-östern där nästan 60 procent av befolkningen är arbetslösa ungdomar.I Nordafrika och Mellanöstern ligger ungdomsarbetslösheten på närmare 25procent. Den höga arbetslösheten innebär att det är svårt att komma till rättamed ekonomisk ojämlikhet och den utbredda fattigdomen. Svårigheterna attfinna anställningar gör dessutom att många söker sig till den informellaekonomin eller hankar sig fram på otrygga anställningar. Många saknar enfungerande socialförsäkring. Särskilt utsatta är immigranter som i arablän-derna ofta hamnar i anställningar utan social trygghet. Ett generellt problempå arbetsmarknaden är att fackföreningarna är relativt svaga och att detfinns få nationella institutioner som deltar i den sociala dialogen. De fackföre-ningar och arbetsmarknadsinstitutioner som nu finns är helt kontrolleradeav statsmakterna. Nyetablerade fackföreningar och aktörer på arbetsmark-naden saknar dessutom erfarenheter, kunskap, ekonomisk finansiering ochpolitiskt uppbackning.Under våren uttalade Socialdemokraterna i regionen sitt stöd för FN:s freds-ansträngningar i Syrien och fortsatte arbetet med att stärka samarbetetmellan socialdemokrater i olika arabländer. Exempelvis har utvecklingen iEgypten varit ett centralt ämne under hela år 2012. Socialistinternationalensarabiska kommitté betonade tidigare i år i ett gemensamt uttalande vikten avatt den anda som föddes vid demonstrationerna på Tahrir Square fortsätteratt hållas vid liv.15 Socialistinternationalen har därför ett nära samarbetemed aktörer i hela regionen och stödjer processerna med att ta fram nyakonstitutioner och att förbereda demokratiska val i de olika länderna. Socia-listinternationalens arabiska kommitté uttryckte också en stark ambition attutveckla en panarabisk, socialdemokratisk agenda för den demokratiskaomvandlingen av staterna i regionen.1614 http://www.socialistinternational.org/images/dynamicImages/files/GWSRabat.pdf15 http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=166816 http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1668
  • 12. 12Länderna i Mellanöstern är extremt instabila politiska system där skillna-derna mellan de olika partierna, intresse grupper, folkrörelser, politiskaidéer och plattformar är otydliga. Instabiliteten och oklarheterna kringMellanösterns statsbildningar och olika aktörer gör det också svårt att tänka itermer av etablerade sprickor mellan olika oppositionella grupper. Exempel-vis kan det vara svårt at identifiera motsättningar och skillnader mellanislamister och icke islamister, sanna och ”falska” islamister, islamister jäm-fört med liberaler osv. Då dessutom klara och tydliga politiska ideologiersaknas blir det, om möjligt en ännu större utmaning. Detta resulteras förstås ien avsaknad av en öppen och samhällskritisk politisk debatt med klara ochtydliga politiska budskap. Partierna och koalitionerna i Arabstaterna lidermest av avsaknaden av identitet, ideologier, gräsrotspolitik och ledarskap.De folkliga rörelserna under den arabiska vårenDen Arabiska våren startades av ungdomar som var frustrerade på grund avbristen på politiska, ekonomiska och sociala reformer. Arbetslösheten var ettgrundläggande faktum och fattigdomen en annan som drog folket till Tahrirtorget (Frihetens torg) för att kräva förändringar och reformer.De sociala rörelserna ville återvinna självständighet och politiskt självbe-stämmande. Dessa rörelser försökte också samtidigt återskapa direkt demo-krati, med en blandning av gamla - begrepp som samling, samförstånd ochsjälvständighet - och att genom nya sociala medel organiserade massdemon-strationer genom Facebook, Twitter och andra mobila demonstrationer. Desociala medierna blev deras plattform för spridning av information ochmobilisering av större rörelser och nätverk. Dessa rörelser som organiseradeframförallt av unga män och kvinnor blev början på en ny period av massivpolitisk kreativitet.17Folksamlingen på och kring frihetstorgen runt om i Mellanöstern födde poli-tiska och folkliga rörelser som senare kom att förändra den politiska kartan iMellanöstern. Den arabiska våren blev den politiska debattens befrielse ochalla kunde börja prata politik, debattera, kritisera, klaga och ventilera överalltutan rädsla för att bli hörda och förföljda av mukhabarat.18 En social rörelse är ett slags organiserat (i lösa nätverk, grupper eller organisationer) kollektivt handlande, vars aktörer delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet17 http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2012/mar/22/occupy-arab-spring-political-protest18 Mukhābarāt (arabiska: ‫ ,مخابرات‬även transkriberas muḫābarāt / muḵābarāt,) är denarabiska termen för underrättelsetjänstemän.
  • 13. 13 med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester. För att räknas som social rörelse krävs att protesthandlingarna och den kollektiva identiteten som rörelsen etablerar uppvisar en viss varaktighet över tid.19Denna typ av folkliga rörelser var tidigare förbjudna och i många länderavrättas man än idag av sådana initiativ (Syrien och Iran för att nämnanågra). När dessa rörelser föddes saknades det erfarenhet, organisations-strukturer, ledarskap och representant, samt klara, tydliga och framföralltgemensamma mål.De rörelser som växte i samband med den arabiska våren var i början natio-nella men kom senare att bli även religiösa. I hela regionen kan man seganska tydliga drag mellan nationella och religiösa kollektiva åtgärder. I bådafallen är modellerna och realiteten långt ifrån perfekta.20 Den Islamiska mot-ståndsrörelsen (Hamas) och Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP)motsätter sig t ex fredsprocessen. Glenn Robinson, expert på Mellanösternsäkerhet och politiska frågor, hävdar att båda organisationerna gick in ikoalition (The Alliance of Palestinian Forces, som också omfattade ett antalmindre aktörer) med uppenbara mål att främja sina egna organisatoriskaintressen.21 I Jemen var många av dessa rörelser drivna av klanledare frånnorr som hellre såg ett enat Jemen under Salehs styre medan rörelserna isödra Jemen har varit väldigt splittrade. Många av de rörelserna i södraJemen känner sig marginaliserade av centralregeringen, som domineras avnordborna, därav många rörelser som vill tillbaka till självstyre och socia-listiskt styre medan östra provinsen Hadhramout generellt har identifieratsig med den södra rörelsen. Men de senare vill inte ha tillbaka de tidigaresocialisternas styre utan endast fred, enligt Charles Schmitz, ordförande förAmerican Institute for Yemini Studies.22Koalitionsbildningar och oppositionerI Egypten har de sekulära partierna bildat en koalition (The Egyptian Bloc)bestående av liberaler och vänsteranhängare. Koalitionens “center-vänster-falang” representeras av The Constitution Party, The Free Egyptians Party ochThe Egyptian Social Democratic Party. Nationellt representeras vänstern ikoalitionen bestående av The Tagammu Party och The PopularAlliance19 Jamison, Andrew och Åsa Wettergren, Sociala rörelser - politik och kultur,Studentlitteratur, 2006.20 Social movement theory and grassroots coalitions in the Middle-East, Mario Diani,University of Trento and University of Strathclyde.21 Robinson, Glenn 2005. “Organizational imperative and the limits to alliance: The PFLP-Hamasrelationship since 1991.” Paper prepared for the workshop “Cooperation AcrossIdeological Divides in the Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13.22 http://www.aljazeera.com/indepth/interactive/2012/06/20126510233575914.html
  • 14. 14Socialist Party. Koalitionen syftar till att utmana det religiösa MuslimskaBrödraskapet och den militära koalitionen som representeras av aktörer somär trogna den gamla regimen. Koalitionen har bildats på endast dessa tvåsakfrågor och är i övrigt starkt splittrad utan starka gemensamma politiskaideologier eller idéer. Socialdemokratiska medlemmar som jag talat medmenar att när koalitionspartierna väl kommer in i det nya parlamentetkommer de att ta upp den verkliga kampen om sina ideologier.Med dessa sakfrågor som utgångspunkt samt en klar definition av ”oss” och”dem” så är det mycket möjligt att detta kan användas som grund förutvecklingen av de sociala rörelsernas identitet och dynamik.23Koalitionsbildningar är det vanligast förekommande politiska mönstret iMellanöstern. Med sin huvudfokus endast på regimer på lokala nivåertillhörande oppositionen, har koalitionspartners (ofta bestående av helt olikapolitiska aktörer) ofta svårt att identifiera former för samarbete som gårutöver de kortsiktiga, opportunistiska målen på lokal nivå, och iställetfokusera på en starkare gemensam identitet med en gemensam långsiktigpolitisk vision. Sådana visioner föds oftast inför nya val.Dynamiska koalitioner med såväl sekulära, liberala, islamistiska och vänsteraktörer, ofta med begränsningar i både karaktär och omfattning, finner storasvårigheter att hålla ihop en ideologisk mångfald.24 I november år 2012annonserade den egyptiska koalitionen att deras partnerskap inte är enkortsiktig koalition inför valet, utan en grund för en långsiktig politisk alliansmed mål att förvandla Egypten till en civildemokratisk stat.25 Slagord som”tillsammans, ska vi åstadkomma det som är vårt” har sin utgångspunkt i ettlångsiktigt mål om att bilda en civildemokratisk stat och främja ekonomiskutveckling genom en liberal ekonomi med social rättvisa.26 Koalitionen serhelst att de största politiska skillnaderna tas upp efter valet då platser i detnya parlamentet är garanterade. Det är också oklart hur partnerskapetmellan ”The Free Egyptians Party”, känd för sin mer liberala och fria ekono-miska orientering, och den socialistiska koalitionen Al-Tagammu skall hamöjlighet att dela en och samma vision för Egyptens ekonomiska framtid.27Avsaknaden av politisk popularitet och relativt svaga koalitioner gör detsvårt att ta upp välkända, och ibland känsliga samhällsfrågor som splittrarpartiernas i den offentliga debatten. Till exempel i Egypten har det social-demokratiska partiet en helt annan ställning inför reformeringen av fackför-23 Social movement theory and grassroots coalitions in the Middle-East, Mario Diani,University of Trento and University of Strathclyde.24 Diani a.a.25 http://english.ahram.org.eg/NewsContent/33/104/26700/Elections-/Political-Parties/Egyptian-Social-Democratic-Party.aspx26 “Revolt and Revolution in Egypt: Causes and Consequences of the 2011 Egyptian Uprising”,Steven Ditchkus & Diana Rodriguez. Geopolitics of the Middle East and North Africa. Fall 2011.27 Egyptian Social Democratic Party. Egyptian elections watch (Hram online and Jadalitta) 18nov 2011.
  • 15. 15bunden än vad de liberala partierna i koalitionen har uttalat. På grund avavsaknad av popularitet och behovet en koalitionsbildning för att komma in iparlamentet har partiet valt att inte debattera frågan med de andra partiernai rädslan av att skapa splittring och förlora röster.I Marocko var The Islamist Party och Justice and Development (PJD) under entidsperiod medlem i koalitionen och styrdes av Union Socialistedes ForcesPopulaires (USFP), sedan gick de mot ”rådgivande opposition”.28 I båda fallenvar organisationernas agendor tydliga och låsta, vilket innebar att ingenverklig integrering eller utveckling av samarbete genomfördes, samarbetetvar på ren ad hoc-basis. Koalitionen utgjorde inte en förutsättning förspridningen av en bredare och mer integrerad rörelse.29 Mario Diani, profes-sor i sociologi vid universitetet i Trento och hedersprofessor vid University ofStrathclyde i Glasgow, menar att många grupper går samman för att driva enviss agenda, men att de inte kommer att lyckas med att vare sig finna ellerupprätthålla den starka länken till varandra genom en ”shared identity”,särskilt inte när de enskilda målen har uppnåtts. Diani menar också att debetydande klyftorna, inte bara mellan den islamiska vs sekularismen, menäven mellan klaner och andra folkgrupper, gör det mycket svårt att främjaoch upprätthålla koalitioner och sociala rörelser i Mellanöstern.30Politisk ordningTill skillnad från alla andra partier, förutom några få partier som inteöverlevt den arabiska våren, har det Muslimska Brödraskapet närmare ettsekel på nacken. Rörelsen är välorganiserad med stort inflytande och harlyckats skapa en plattform för både ”pre-political and non-political” behov,särskilt i tätorter. I alla länder i Mellanöstern har rörelsen lyckats identifieraoch svara upp mot många vardagliga frågor rörande exempelvis familjeför-hållanden, moral, äktenskap, religiös utbildning och driften av städernasekonomier. Under jordbävningen i Egypten år 1992 var det Muslimskabrödraskapet som första och snabbt hjälpte de drabbade med filtar, mat,medicinska kliniker och tält som skydd. Regeringens respons kom flera dagarsenare. På samma sätt har de muslimska välgörenhetsorgansationerna varitmycket aktiva vad gäller humanitära och andra välgörenhetsinsatser.Det är genom brödraskapets icke-politiska verksamhet samt deras främjandeav samhällsaktiviteter och välgörenhet som har möjliggjort att de lyckatsskapa nya nätverk både i storstäder och på landsbygden. Religiösautbildningar har också bidragit till utvidgandet av deras nätverk. Det ärviktigt att påpeka att i Egypten var dessa grundläggande faktorer för28 Zerhouni, Saloua 2005. “Determinants and Mechanisms of Parliamentary Cooperationbetween Islamists and Leftists in Morocco.” Paper prepared for the workshop “CooperationAcrossIdeological Divides in the Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13.29 Diani a.a.30 Diani a.a.
  • 16. 16framgången i valet och av valresultaten för brödraskapet. Något som mångaav de partier som gick till val saknade.För att koalitioner, sociala rörelser och partisystem ska lyckas krävsrealistiska politiska idéer, ideologier och framförallt ”politiska mäklare”.Mario Diani menar att man måste kunna knyta olika strömningar ochfraktioner till ett gemensamt projekt. Till exempel har de långsiktiga utsik-terna för den iranska oppositionen hållits vid liv av människor som kan taupp just den rollen, och länka islamiska och sekulära krafter. En av dem varAli Shariati som, i synnerhet under sin vistelse i Frankrike lyckades med attkombinera islam och social rättvisa. Han gick utöver konstgjorda distinktio-ner mellan modernitet och tradition, det religiösa och det sekulära, vilketgjorde islam en stark antikolonialistisk kraft på 1960-talet Iran.31Ledarskap är viktigt i bildandet av koalitioner. Mario Diani menar att ett braledarskap skapar mindre klyftor mellan de olika partierna. Lisa Wedeen, somär professor i statsvetenskap vid University of Chicago och har specialiseratsig på komparativ politik, Mellanöstern, politisk teori och feministisk teori,tar Jemen som ett exempel där det starka ledarskapet har varit en av fram-gångarna för Jemens opposition.32 Ledarskapet och den politiska viljanmellan The Yemeni Socialist party (YSP), det ledande sekulära marxistiskapartiet i Sydjemen (People’s Democratic Republic of Yemen mellan åren 1972och 1990) och det nordligt baserade, tribalistiskt och islamistiskt orienteradeYemeni Congregation for Reform (Islah), i början av 2000-talet var de främstaingredienserna för ett lyckat engagemang för en fredlig dialog. Trots mordetpå den socialistiska politikern Jar Allah Umar år 2002 har incidenten intelyckats påverka de två parternas distinkta positioner och förhindrat en internsplittring.Organisationernas svagheter förhindrar samarbetet med andra partier attutvecklas, eftersom de inte kan garantera lojalitet av deras respektive gräs-rotsnivå.33 Oppositionerna som nu bildas runt omkring i Mellanöstern byggerjust nu på dessa svaga pelare där hela tiden nya partier bildas och andraförsvinner, politiker hoppar av och bildar egna partier. Avsaknaden av gräs-rotspolitik kommer att bli koalitionernas sönderfall om man inte börjaretablera sin politik på ideologier och en politisk debatt om en politik som kanleverera.31 Balaghi, Shiva 2005. “The alliance of the black and the red: Political cooperation inIran,1950-1981.” Paper prepared for the workshop “Cooperation Across Ideological Dividesinthe Middle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13.32 Wedeen, Lisa 2005. “What’s Ideology Got to Do with It? Cooperation and Contestation inYemen.” Paper prepared for the workshop “Cooperation Across Ideological Divides in theMiddle East”, Rockefeller Foundation, Bellagio, August 8-13.33 Diani a.a.
  • 17. 17Den social ekonomiska situationen i arabstaternaDen arabiska våren exploderade när akademikern Mohammed Bouazizitände eld på sig själv efter det att poliser beslagtagit hans grönsaksvagn iTunisien. Avsaknaden av en fungerade socioekonomisk politik, social rättvisaoch möjligheten att finna anständig sysselsättning var de gemensammanämnarna för araberna att resa sig upp i en revolution. Större krav ställdesnu på makteliten att öppna upp för en aktiv social dialog om medborgerligarättigheter och en mer öppen och rättvis marknad.Trots att de flesta av de arabiska staterna har ratificerat de viktigaste ILO-konventionerna så finns det många allvarliga problem med arbetsnormerna ialla arabländer.34 De långvariga konflikterna och spänningarna i Libanon,Irak, Israel and Palestina har haft en mycket negativ inverkan på arbetar-rörelsen. I Iran pågår det diskussioner om en ny lag som skall kunna stödjaetablerandet av fria fackföreningar.35 Kombinationen av hög arbetslöshet, envardag styrd av strikta religiösa normer och en stor andel unga, med småchanser att kunna hitta passande arbete och bostad, är en explosiv blandningoch gör det sannolikt att en revolution i Iran inte är långt borta, skriverAlexandra Franzén, sociolog och frilansskribent.36Gilbert Achcar, libanesisk författare, socialist och antikrigsaktivist, menar attde pågående ”upproren” är ett resultat av de sociala och ekonomiska föränd-ringar som nyliberalismen genomfört men att upproren än så länge inte ut-gör någon allvarlig utmaning mot den internationella eller ens lokala, nylibe-rala samhällsordningen. Han menar att även om vi under protesterna – som iEgypten med arbetarmobiliseringarna – ser en dynamik som går rakt emotde nyliberala åtgärderna, så är det hittills den demokratiska sidan av kampensom har dominerat.37I Tunisien var Union Générale Tunisienne du Travail (UGTT) den drivandekraften i den folkliga resning som skedde i december 2010 och januari 2011och som ledde till att president Ben Ali avsattes. Organisationen har ävensatsat mycket på medlemsutbildning och kämpat för mer jämställdhet. I marsår 2011 grundades även ett nätverk för kvinnliga fackföreningsaktivister iarabvärlden med sin bas i Tunis.38 Fackliga rättigheter är garanterade i lag,men kränkningar av fackliga rättigheter är dock ganska vanligt förekom-mande, speciellt inom den privata sektorn.34 Franzén, A., Från Tel Aviv till Teheran – Arbetarrörelsen i Mellanöstern, Ny Tid. Rapport 8.http://www.arenaide.se/wp-content/blogs.dir/4/files/2011/09/Ny-Tid-rapport-8.-Alexandra-Fr-anzén.-Från-Tel-Aviv-till-Teheran-Arbetarrörelsen-i-Mellanöstern-version-14-september-kopia.pdf35 http://www.lotcobistand.org/english/node/449336 Franzén, A. a.a.37 Gilbert Achcar är libanesisk författare, socialist och antikrigsaktivist.http://www.zcommunications.org/revolutionary-hope-and-change-across-the-arab-world-by-gilbert-achcar.38 LO-TCO Biståndsnämnd. http://www.lotcobistand.org/english/node/4532
  • 18. 18I Algeriet var den fackliga landsorganisationen, Union Générale des Travail-leurs Algériens (UGTA), ursprungligen en del av befrielserörelsen och speladeen avgörande politisk roll när enpartisystemet föll samman år 1989. Ävendär pågår det idag kränkningar av arbetarnas rättigheter och fler reformerbör göras för en rättvis och demokratisk process för att säkra arbetarnasrättigheter. Irak har på senare tid också upplevt en framväxt av mass-protester, inte för fria val utan för sociala och ekonomiska krav.39Arbetarrörelser har haft en stor betydelse och varit en av de mest avgörandesociala krafterna som påverkat den arabiska våren. Det var framför allt arbe-tarnas och fackföreningsrörelsernas strejker som lyckades lamslå ekonominoch därmed även statsmakten. I Tunisien och Egypten är det framföralltarbetarklassen och fackföreningsrörelserna som har haft avgörande betydel-se för den arabiska våren, menar Rober Fisk, välkänd brittisk reporter somsedan flera årtionden bor i Beirut i Libanon, han är väl förtrogen med denpolitiska situationen i Mellanöstern, har publicerat flera böcker och vunnitflera priser för sina publikationer. En utlösande faktor för den arabiska vårenhar varit att privatiseringar av industrin skjutit fart under senare år vilket isig har minskat behovet av arbetskraft samt i indragna löneförmåner ochkraftigt minskad anställningstrygghet.40Än idag försöker makthavarna i arabländerna hålla arbetarrörelsen inom denpolitiska demokratins ramar. Man vill förhindra den från att utvecklas till ettsocialt och ekonomiskt hot och en utmaning mot den nyliberala ekonomiskaordningen, i synnerhet i Tunisien och Egypten där arbetarklassen är en viktigfaktor i förändringsprocessen.41Joel Beinin, professor för Mellanöstern studier vid Stanford Universitetmenar att emedan många fokuserar på den gamla regimen och ” The SupremeCouncil of the Armed Forces” (SCAF) kontra Muslimska brödraskapet, ochundrar vad som hände med de sekulära demokratiska revolutionärerna, såbör vi inte glömma den egyptiska arbetarrörelsen som är en mycket viktigaktör i revolutionen och som kommer att bli en kraft att räkna med. Beininunderstryker bland annat att:42 Oberoende fackföreningar är fortfarande den starkaste nationellt organiserade rörelse som arbetar emot de autokratiska tenden- serna inom den gamla ordningen. Om dessa kan stärkas och utvidga sina domäner kan de bli en viktig kraft för att leda Egypten mot en mer demokratisk framtid.Beinin fortsätter:39 http://www.lotcobistand.org/english/node/449340 Per Björklund, Stockholm, 31/1 201141 Gilbert Achcar är libanesisk författare, socialist och antikrigsaktivist.42 Beinin, J., “Underbelly of Egypt New Neoliberal Agenda,” Middle East Report, April 5, 2008,http://www.merip.org/mero/mero040508.html.
  • 19. 19 Om vi försöker röra oss bortom gatuprotester av ren missnöjes- karaktär behöver de oberoende fackföreningarna stärka de nya institutioner som de har bildat, utbilda ledare på företagarnivå, och skapa politiska koalitioner med stödjande sektorer av intelligen- tian, för att kunna uppnå de mål som uttrycktes i slagordet från den 25 januari – ”Bröd, frihet, social rättvisa”.Det är just den slogan det socialdemokratiska partiet kämpar för och därförbehöver de också kompetensutveckling inom hur man ska driva frågan på enpolitisk nivå.Protester och strejker har pågått i arabstaterna under många år. Bara iEgypten gjordes uppemot 1000 sociala protester mellan åren 1998 och 2004.Dessa rörelser och strejker har varit noga med att strikt fokusera sina kravpå ekonomiska krav och mål. Politiska proteströrelser under parlaments-valen åren 2005 och 2010 nådde inte ut till grupper med arbetskrafts- ochekonomisk frågor som huvudfokus .I Egypten har arbetstagarorganisationen kontrollerat arbetarna lika mycketsom den har representerat dem. Medlemskap och avgifter inom EgyptianFederation of Trade Unions (EFTU) har varit obligatoriska inom de flestaarbetssektorer för att kunna få arbetstillstånd.43 Som en av de störstacentralorganisationerna i Afrika har EFTU haft en välorganiserad utbild-ningsverksamhet och utbildat såväl egna medlemmar som andra fackligaföreträdare från hela arabvärlden.Under sommaren år 2012 genomfördes flera omfattande strejker i Egypteninom de flesta sektorer, vilket ofta inte resulterade i något eller ens att dessafick igenom några krav under vare sig den tidigare avgående regimen ellernuvarande regim under Morsis ledning.44Många arabstater har tagit avstånd från att stötta arbetarrörelser och derasförsök att etableras för att övervaka arbetarnas rättigheter. Istället väljermånga tjänstemän att utnyttja strejker och demonstrationer för att få sinalöner höjda, vilket många har lyckats med. Men behovet av transparanta facksom representerar anställda är stort för att tjänstemännen framöver ska fåsina krav åtminstone delvis tillgodosedda. The Supreme Council of the ArmedForces (SCAF) har under alla sina år som en dominerande aktör begränsatutvecklingen och etablerandet av oberoende fackföreningsrörelser. Muslim-ska brödraskapet har inte motsatt sig SCAF i denna fråga, tvärtom de har visattydligt att det inte kommer att göra det framöver heller.45I Egypten har Brödraskapet inte uttalat sig om några nya förändringar somskulle förbättra arbetarnas villkor. Det Socialdemokratiska partiet, som43 LO-TCO Biståndsnämnd. http://www.lotcobistand.org/english/node/450444 http://www.lotcobistand.org/egypten.45 http://www.ifwea.org/?x103997=337861
  • 20. 20tidigare varit en drivande kraft i frågan har lagt ner kampen för att interiskera en splittring bland sina allierade i koalitionen och för att säkerställaatt man kommer in parlamentet. Dock har partimedlemmar sagt att dekommer ta upp kampen efter de parlamentariska valen när partiet har säkraten majoritet i dessa frågor i det nya parlamentet.Det egyptiska socialdemokratiska partiet har sedan det etablerats betonatstöd för en fri och öppen marknad. En av partiets grundare uttryckte att “Jagkan inte ha ett socialdemokratiskt parti utan att ha en affärsman och enfacklig representant sida vid sida”.46 Men partiet är för svagt, okunnigt ochsaknar både politiska och ekonomiska medel för att ta upp kampen ensamför arbetarnas rättigheter inför kommande parlamentariska valen.Arbetarrörelserna i arabstaterna är statskontrollerade och de nyetableradefackföreningarna saknar ett nationellt erkänt ledarskap, ekonomiska resur-ser för organisationen, har begränsat internationellt stöd och politiska pro-gram. Att finansiera nya fackföreningar innebär också problem. Oberoendefackföreningar måste samla avgifter från varje individuell medlem varjemånad, medan statliga föreningar fortfarande får bidrag via ett automatisktavdrag på löner, statliga bidrag och, i vissa länder, även avdrag från dem somuttryckligen avsagt sig sitt medlemskap.47Arbetarrörelser måste också se över förmågan att arbeta fram och föreslåbättre program som skulle ge både hållbar ekonomisk tillväxt, mänskligutveckling och bättre kunna nå ut till arbetarklassen i alla sektorer, fram-förallt på kommunal nivå.De politisk-religiösa rörelserna i Mellanöstern har varit motståndare tillarbetarrörelsen samtidigt som arbetarrörelsen inte velat bli presenterade avvarken religiösa rörelser eller politiska partier i brist på förtroende för denya politiska aktörerna under och efter revolutionen. I Egypten är Brödra-skapet en värdekonservativ rörelse som står på kapitalets sida i kampenmellan borgerligheten och arbetarklassen. De unga medlemmarna i Brödra-skapet som ställde sig bakom arbetarrörelsen krav på Mubaraks avgångvisade sig senare ha en annan vision av det nya Egypten som inte sammanföllmed arbetarrörelsens föreställningar.48Oavsett samhällsstyrning i arabstaterna så finns det skäl för att vara opti-mistisk då det nu börjat bildas nya vänsterpartier i landet och politiker somkämpar för att sätta dessa frågor på den politiska agendan. Det är inte längre46http://english.ahram.org.eg/NewsContent/33/104/26700/Elections-/Political-Parties/Egyptian-Social-Democratic-Party.aspx47 Franzén, A., Från Tel Aviv till Teheran – Arbetarrörelsen i Mellanöstern.48 Uddén, C., ”Oenighet inom Muslimska brödraskapet i Egypten”,.http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=8941, citerat 1/82011
  • 21. 21rädslan som styr utan mer kunskap, erfarenheter och ekonomiska medel somkommer att vara avgörande faktorer för en mer öppen, transparant ochrättvis marknad. Det är också vår möjlighet och skyldighet att intervenera fören reell demokratisk utveckling i den sociala rörelsens kamp för en öppenoch fri marknad.Vägen framåtNär socialdemokratiska partiet (SPD) kom till makten på 1970-talet i Tysk-land kom den valda regeringen att spela en viktig roll i den socialdemokra-tiska utvecklingen i Europa, inte minst för att stötta och bidra till andrasocialdemokratiskt styrda europeiska stater. Ett exempel är när Tysklandhjälpte att etablera Portuguese Socialist Party (PS), en så kallad socialdemo-kratisk rörelse som krävde ett demokratisk Portugal och att man stoppadealla kommunistiska försök att ta makten.För att facilitera stödet till PS och denna revolutionära övergång etableradeTyskland i augusti 1975 den s.k. Friendship Solidarity Committee, eller”Kommittén för portugisisk demokrati och socialism". Kommittén leddes avtyska kansler Willy Brandt och andra ledande europeiska socialdemokratiskaaktörer så som Olof Palme och Österrikes förbundskansler Bruno Kreisky.Kommittén kom senare att även bli en plattform där socialdemokraternadelade med sig av kunskap till PS och även utvecklade strategier för enframgångsrik demokratisk omvandling. Kommittén kom, många år senare,att även stötta Portugals EU-medlemskap.49 De socialdemokratiska partiernai arabländerna behöver just denna typ av stöd av Socialinternationalen,Europeiska socialdemokratiska partiet, socialdemokratiska gruppen iNordiska rådet eller andra socialdemokratiska nätverk och rörelser, somskulle kunna spela just den rollen för att stärka dess position i regionen.Det egyptiska socialdemokratiska partiet har redan visat intresse för ”densvenska modellen” som socialdemokraterna där skulle kunna använda somingång för att öka sitt inflytande i regionen och att bilda systerpartier iregionen.Kristina Kausch skriver att gemensamt för valen i Egypten och Tunisien varatt de liberala partierna saknade både resurser och medvetandet att effektivtnå ut till folket på landsbygden.50 I Egypten hade det Muslimska Brödraskapetsedan decennier varit aktiv i dessa områden genom sina religiösa programoch välgörenhets engagemang och som varit grundläggande för dess supportpå gräsrotsnivå.49 Turkey’s Future Role in the ‘Arab Spring’ by Soner Cagaptay.http://www.jewishpolicycenter.org/2814/turkey-arab-spring50 Political Parties. in Young Arab Democracies. Nº 130 - MAY 2012
  • 22. 22Den liberala oppositionen i många av arabstaterna är fortfarande fragmente-rade och dåligt förberedda att lära av strategiska misstag, även om vissa inserbehovet av att "prata med folk i sina hem, inte genom TV-annonser".51 Denliberala oppositionen måste använda helt enkelt nya medel för att kommasina väljare nära och förmedla en politik som reflekterar deras verklighet.Det måste påpekas att oppositionella partier i många fall saknar gräsrots-politik. Samtidigt har de stämplats för att endast vara en enad front mot dedominerande Islamistiska rörelserna, istället för att komma med en alter-nativ politik jämfört med vad de islamistiska rörelserna kan erbjuda. Sedan1970-talet har Muslimska Brödraskapet investerat betydande tid och resur-ser på att utveckla dess gräsrotsnivå och valkretsar via olika nätverk avsociala tjänster och institutioner som har haft i syfte att nå ut till de fattigasteoch mest drabbade på landsbygden, inte minst när de har drabbats av olikakatastrofer.KapacitetsutvecklingSom vi redan vet så saknar de nybildade partierna politiska och organisa-toriska strukturer och kapacitet. Partierna saknar kapaciteten att samman-föra olika människor och grupper med gemensamma värderingar och idéeroch att därmed kunna vara länken mellan staten och medborgarna. Moham-med Morsi vann valet med 51 procent av rösterna vilket innebär att koalitio-nen med de socialistiska och liberala partierna bör kunna locka till sig de”resterande” 49 procenten av så kallade ”swing voters”. Många som intestödjer brödraskapets politik valde ändå att rösta på Morsi just för att detsaknades en politisk struktur, stabilitet och politiskt identitet bland de andrapartierna. Möjligheten för att liberala partier och vänsterpartier ska vinnamed en stor majoritet i kommande val framöver är stor, men inte förrändessa har skaffat sig en politisk identitet och stabil struktur.Kapacitetsutveckling för de social och liberala partierna bör fokusera på attskapa en politisk plattform med målen att stärka medlemsbasen, samt attbygga institutionella strukturer och nya mer effektiva kampanjer. KristinaKausch påpekar att många nybildade partier har oftast få månader på sig attbygga upp minimala organisatoriska förmågor för att ens kunna medverka ivalen and valprocesserna.Den korta tiden till valförberedelser har skapat bristfälliga kampanjer i denya arabiska demokratierna, och nyval har endast gynnat några få partiersom redan haft denna kapacitet och tillgång till medel. Hon menar vidare attavsaknaden av offentliga medel och andra finansiella resurser för valkam-panjer har omöjliggjort skapandet and användandet av bredare kampanjer.Dessutom har islamistiska rörelser gynnats mer av utländska fonder som har51 Political Parties. in Young Arab Democracies. Nº 130 - MAY 2012
  • 23. 23lett till att de kunnat utveckla sin organisatoriska kapacitet samt bygga enmer solid politisk struktur och utveckla samhällsengagemang på både lokaloch nationell nivå.Därför bör de nybildade partierna även stärka sin närvaro ute på landsbyg-den, etablera engagemang inom de sociala strukturerna i samhället ocharbeta med kommunalpolitik där väljarna finns.En annan aspekt som kapacitetsutvecklingsstödet bör fokusera på är attbygga en partipolitisk struktur med långsiktiga mål. Detta för att också främ-ja goda styrelseformer inom de befintliga politiska ramarna. Felet mångapartier gör är att de ägnar alla sina resurser och all sin energi till kortsiktigavalkampanjer, istället för att bygga och upprätthålla en stadig partipolitiskorganisation och inte bara fokusera på de kortsiktiga politiska målen.Partierna bör även öka sitt engagemang inom det civila samhället för att nåut till landsbygden, bredda sina nätverk och sitt engagemang inom välgören-het och lokal politik. Svenska Socialdemokratiska partiet bör tänka utanför”ramarna” och bygga kapacitet genom att främja utbyten mellan deltagarefrån olika länder, inklusive exempelvis politiska partimedlemmar, deltagarefrån olika länder med olika politiska traditioner samt mellan deltagare frånregionen och andra regioner. Där bör fokus ligga på rådgivning och kompe-tensutveckling för riksdagsledamöter, särskilt för de kvinnliga ledamöterna.Dessa åtgärder kan bidra till att öka medvetenheten bland rådsmedlemmaroch därmed främja långsiktiga förändringar bland den politiska eliten. Vidarebör det även byggas på att förbättra kommunikationen mellan medlemmarnai församlingarna och befolkning och olika organisationer.Främjandet av utbyten av synpunkter och förmedling av intressen mellandecentraliserade lokala och regionala myndigheter, samt mellan dessamyndigheter och nationell nivå bör ligga som grund för att övervinna etniskteller religiöst motiverade regionalism.52Som en del av uppbyggandet av god samhällsstyrning bör det även finnasökat stöd för subnationella administrativa strukturer för att främja lokala ochregionala politiska processer och institutioner som i sig kommer att integrerabefolkningen starkare in i politiken.53 Detta bör framförallt ske genomkapacitetsutveckling på lokal nivå för de individer som är ansvariga för attutföra sitt arbete till förmån för de lokala samhällena.52 Discussion paper. Promoting Good Governance in Arab states. Eschborn 2005.http://www2.gtz.de/dokumente/bib/06-0008.pdf53 Political Party Capacity Building Programme. Developed by the National DemocraticInstitute for International Affairs (NDI). Windhoek, Namibia 2004.http://www.accessdemocracy.org/files/1719_na_politicalpartiesmanual_060104.pdf
  • 24. 24LatinamerikaUnder 1990-talet dominerades regionen av USA-vänliga regeringar och denekonomiska liberalismen, men för ett tiotal år sedan svepte en vänstervåg inöver Latinamerika. Man kan skilja mellan två olika ”vänster” i regionen.Venezuelas president Hugo Chávez kan hänföras till en populistisk ochnationalistisk tradition, men politiska analytiker framhåller att det samtidigtfinns en internationalistisk och reformistisk vänstertradition i Sydamerika.54Samhällsvetarna Robert Funk och Francisco Javier Díaz menar exempelvis attsocialdemokratiska ledare som Lula i Brasilien, Bachelet i Chile och TabaréVázquez i Uruguay har visat att det går att vinna stöd i opinionen utan attfalla för populism eller dagtinga med demokratins grundprinciper.55Högt prioriterade frågor för socialdemokratin i regionen är att stärkademokratiska institutioner, arbeta emot korruption och angripa de socialarötterna till den organiserade kriminaliteten.56 Utifrån en europeisk erfaren-het av ekonomisk krishantering kan det idag vara särskilt intressant attstudera Latinamerika.57 Vid det senaste mötet för Socialistinternationalenslatinamerikanska kommitté konstaterades att regionen klarat sig relativt välundan finanskrisens härjningar. De latinamerikanska socialdemokraternaprioriterar åtgärder för ökad tillväxt och högre sysselsättning framför enkrishantering genom ekonomisk åtstramning. I en gemensam deklaration år2009 slog latinamerikanska socialdemokrater fast att världen behöver en nyekonomisk modell som bygger på nya marknadsregleringar, hållbar utveck-ling och reformering av internationella institutioner som Världsbanken ochInternationella Valutafonden.58 Kommittén slog fast att det endast är enpolitik som utjämnar skillnader och ger alla chansen som kan garantera enlångsiktig tillväxt.5954 “A tale of two lefts”, Prospect Magazine, 2006-08-27,http://www.prospectmagazine.co.uk/magazine/ataleoftwolefts/ (hämtad 2012-11-02)55 Funk, R. & Díaz, F.J., “Venezuela: Chavismo and the populist left”, Policy Network, 2012-01-31, http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4130&title=Venezuela%3a+Chavismo+and+the+populist+left56 Socialist International, “Committee convenes in Porto Alegre”, 2011-10-25,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2140 (hämtad 2012-10-25)57 Funk, R. & Díaz, F.J., “Political polarisation in Latin America”, Policy Network, 2012-05-09,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4178&title=Political+polarisation+in+Latin+America+(hämtad 2012-10-20)58 International, ”Declaration of La Antigua Guatemala”, 2009-03-24,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1347 (hämtad 2012-10-25)59 Socialist International, ”Porto Alegre Declaration”, 2011-10-25,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1635 (hämtad 2012-10-25)
  • 25. 25Den regionala kommittén för Socialistinternationalen lyfter fram Brasiliensom ett positivt exempel i regionen. Man pekade på hur landet upprätthålliten hållbar tillväxt men samtidigt lanserat ett internationellt uppmärksam-mat, ambitiöst socialförsäkringsprogram. Under Lula da Silvas år som presi-dent mellan 2002-2010 genomfördes en rad framgångsrika sociala reformersamtidigt som landets ekonomi fortsatt växa och budgeten hållits i balans.60Dilma Rousseff, som övertog presidentposten i januari år 2011, har samtidigtfått ärva en del problem från Lulas regeringsperiod. Partido dos Trabalha-dores (PT) skakas av en omfattande korruptionsskandal, Mensalão, med såvälpolitiska som juridiska återverkningar. Flera ministrar har under det senasteåret tvingats lämna regeringen. Skandalen har påverkat partiets identitet pådjupet. Efter Mensalão menar bedömare att PT inte längre kan hävda att manskiljer ut sig från andra partier moraliskt – man har blivit ett brasiliansktparti bland andra, som styr genom att utbyta tjänster.61 OxfordprofessornTimothy Power menar att Lulas pragmatiska koalitionsbyggande med partierutanför den politiska vänstern varit ett vinnande drag för PT, men att detsamtidigt har ökat risken för korruption:62 År 2002 började PT skapa allianser utanför vänsterfamiljen. Därefter började de vinna. Lulas största insats var att han visade partiet att de behövde göra detta. Så PT bildade nya allianser och det fungerade, men det skapade även nya typer av problem, som exempelvis Mensalão.Samtidigt kan de inledda Mensalão-rättegångarna vara ett betydande steg iriktning mot ”good governance” i den förhållandevis unga brasilianskademokratin. Under oktober år 2012 dömdes tre tidigare medhjälpare till Lulatill fängelse för att ha köpt röster från oppositionspolitiker. Aldrig tidigarehade en politiker dömts för korruption i den brasilianska högsta domstolen.Mensalão-rättegångarna har visat att det finns ett opinionsmässigt stöd föratt bekämpa korruptionen och att det också finns institutioner som kan ställapolitiker till svars.63Under år 2012 har den internationella uppmärksamheten främst riktats motpresidentvalen i regionpolitiskt betydelsefulla länder som Venezuela ochMexiko. Det fanns förhoppningar om socialdemokratiska framgångar, menutmanare med stöd från socialdemokratiska partier föll på målsnöret.60 “Profile: Luiz Inacio Lula da Silva”, BBC News, 2011-10-29,http://www.bbc.co.uk/news/world-latin-america-1084141661 Clausen, Michael. Interview with Prof. Dr. Timothy Power: Corruption and democracy inBrazil, Brasiliana – Journal for Brazilian Studies. vol. 1, nr.1 (sept. 2012), s. 11062 Clausen, Michael. Interview with Prof. Dr. Timothy Power: Corruption and democracy inBrazil, Brasiliana – Journal for Brazilian Studies. vol. 1, nr.1 (sept. 2012), s.107-120.63 “Top Lula aides convicted of corruption”, Financial Times, 2012-10-22,http://www.ft.com/intl/cms/s/0/3dc8d68e-1276-11e2-868d-00144feabdc0.html#axzz2Bwxehwbk (hämtad 2012-11-11)
  • 26. 26I Venezuela utmanades Hugo Chávez av Henrique Capriles, oppositionensgemensamma kandidat, som av flera bedömare porträtterats som en modern,pragmatisk socialdemokrat. Chávez fick visserligen hårdare motstånd än vidtidigare presidentval, men blev ändå återvald för tredje gången.I Mexiko vanns presidentvalet av Enrique Pena Nieto från det traditionellamaktpartiet PRI, som därmed återtagit makten efter tolv år i opposition.Vänsterkandidaten Andrés Manuel López Obrador gick framåt i valförelsen,men förlorade i likhet med i valet år 2006 med några få procentenheter.I dokument från Socialistinternationalens regionala kommitté lyfter manäven fram vikten av att befrämja kvinnans sexuella och reproduktivarättigheter, med utgångspunkt i kvinnans rätt att bestämma över den egnakroppen. Det uttrycks också en ambition att arbeta för jämlikhet och attunderlätta för unga kvinnor på väg in på arbetsmarknaden.64Ytterligare en utmaning för Socialdemokraterna i regionen är att utarbeta enlångsiktig politik för trygga jobb och social rättvisa. Det innebär också attman håller sig ifrån att kortsiktigt lova sociala reformer i samband medvalkampanjer.65Under senare år har också de latinamerikanska socialdemokraterna upp-märksammat migrationsproblemen på kontinenten. I en gemensam reso-lution uttrycks oro över allvarliga brott mot migranters mänskliga rättig-heter, där man särskilt tar upp de aggressiva attackerna på centralameri-kanska migranter i Mexiko och utsattheten för migranter som söker sig tillUSA.66AsienDen ekonomiska utvecklingen i Asien har lyft många människor ur fattigdom,men samtidigt har de sociala och miljöpolitiska utmaningarna blivit tydliga.Flera asiatiska länder befinner sig i spänningsfältet mellan en politisk agendasom fokuserar på en fortsatt, snabb ekonomisk tillväxt och en växande insiktom behovet av en jämnare fördelning av vinsterna hos befolkningen. Repre-sentanter för länderna i regionen talar allt mer om att fler människor skakunna få del av utvecklingen, men även att samhällsutvecklingen måste tahänsyn till miljön och de krav som en hållbar utveckling ställer. Kampen64 Socialist International, “Conclusions reached at the committee meeting Bucaramanga”,2011-05-31, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1578(hämtad 2012-10-25)65 Ibid.66 Socialist International, ”Resolution on the Latin American migration to the United States”,2011-05-31, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1581(hämtad 2012-10-26)
  • 27. 27emot klimatförändringar kan också generera nya möjligheter för utvecklingoch ekonomisk tillväxt.67I en deklaration från ett möte i Mongoliet i oktober 2011 skriver Socialist-internationalen att organisationen ser nya möjligheter för socialdemokratin iregionen, men understryker också att det förutsätter en utveckling i demo-kratisk riktning – ett fungerande flerpartisystem, fria och rättvisa val ochrespekt för grundläggande rättigheter är grundläggande.68 Redan i deklara-tionens rubrik sammanfattas det som synes vara socialdemokratins främstautmaningar i regionen – kampen för demokratisering och arbetet för enhållbar och rättvis tillväxt.69Mongoliet beskrivs som något av en förebild av dem som hoppas på social-demokratin i Asien, men även USA:s utrikesminister Hillary Clinton och FN:sgeneralsekreterare Ban Ki-moon har talat om landet som en demokratiskförebild för länder i regionen.70 Demokratiseringen inleddes på 1990-talet,sedan kommunistpartiet accepterat konkurrerande partier. År 1992 antogsen författning som föreskrev ett parlament med relativt stark ställning och enbegränsad presidentmakt.71 Sedan partikongressen år 2010 beskriver sig detforna kommunistpartiet, Mongolian People’s Party, som ett socialdemokra-tiskt mitten-vänsterparti.72 Vid Socialistinternationalens regionala kom-mittémöte i Mongoliet år 2011 kunde företrädare för Mongolian People’sParty visa upp hur man möter de sociala och miljömässiga utmaningar somhänger samman med en snabbt växande ekonomi.73I Asien bedriver europeiska organisationer som Friedrich Ebert Stiftung ochPalmecentret ett aktivt arbete för att stödja demokratisk utveckling och socialrättvisa.67 Socialist International, “Strengthening democracy and pursuing sustainable and faireconomic growth in the Asia-Pacific region”, 2011-10-08,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2141 (hämtad 2012-10-26)68 Ibid.69 Socialist International, “Declaration”, 2011-10-08,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2141&ArticlePageID=1629&ModuleID=18 (hämtad 2012-10-26)70 FN: s nyhetstjänst, ”Mongolia a ‘role model’ for other developing countries, Ban says”,2009-07-28,http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=31608&Cr=mongolia&Cr1=#.UFHVeJb4L78 (hämtad 2012-10-26)71 Jonson, L. & Norlund, I., ”Mongoliet: Statsskick och politik”, Nationalencyklopedin,http://www.ne.se/lang/mongoliet?i_whole_article=true (hämtad 2012-10-26)72 “Mongolia’s oldest party restores its original name”, Business-Monglia.com, 2010-11-05,http://www.business-mongolia.com/mongolia/2010/11/05/mongolia%E2%80%99s-oldest-party-restores-its-original-name/ (hämtad 2012-10-26)73 Socialist International, “Strengthening democracy and pursuing sustainable and faireconomic growth in the Asia-Pacific region”
  • 28. 28Det har talats om att en demokratiseringsvåg sköljt över Sydostasien. Val harhållits i de flesta länderna i Sydostasien, men det är ändå få länder i regionensom är att betrakta som fullständiga, liberala demokratier, enligt de kriteriersom ställts upp av Freedom House eller i Bertelsmann-Transformation-Index.74Ekonomisk-politiskt har USA varit en förebild för länder i Sydostasien, menunder senare år har den amerikanska modellen blivit ifrågasatt och finans-krisen har fördjupat kritiken av den nyliberala politiken.75 Socialdemokratinkan erbjuda ett attraktivt alternativ för många länder i regionen.Idag finns socialdemokratiska partier representerade i parlamenten i Malay-sia, Filippinerna och Öst-Timor. I en rapport från FES (2009) konstateras attdet inte finns någon färdig socialdemokratisk modell som kan exporteras tillandra länder. Socialdemokratin är varken ett system eller en patentlösningför sociala och ekonomiska problem, utan är en pragmatisk modell sommåste formas i enlighet med de varierande förutsättningar som råder i olikadelar av världen.76En faktor att ta med i beräkningen är svårigheten att förändra den traditio-nella, politiska kulturen. För att nå fram till befolkningen utanför storstads-regionerna behöver man oftast bygga upp lokala organisationer på ”gräsrots-nivå”. I FES-rapporten Social Democratic Parties in Southeast Asia -Chancesand Limits (2009) betonar Norbert von Hofmann att internationella programsom stödjer socialdemokratin och den demokratiska utvecklingen i regioneninte koncentreras helt kring individuella partier eller organisationer. Oftastanläggs istället ett bredare perspektiv där man riktar sig till olika progressivarörelser i ett land och uppmuntrar aktivt deltagande i samhällslivet.77 Orga-nisationer som FES och Palmecentret har under år 2011 anordnat regionalamöten med representanter för socialdemokratiska partier i Asien, där dag-ordningen har dominerats av frågor om välfärdssystem och hållbar utveck-ling.78Mötena sker inom ramen för ett löst nätverk, Network of Social Democracy inAsia, bestående av partier, fackföreningar och sociala rörelser. Nätverket geräven ut tidskriften Asia’s Social Democracy journal. Tidskriftens hemsida ärutformad som ett levande forum för den socialdemokratiska debatten i Asien.74 von Hofmann, N., Social Democratic Parties in Southeast Asia - Chances and Limits, FriedrichEbert Stiftung, 2009, http://library.fes.de/pdf-files/iez/06070.pdf75 Ibid.76 Ibid.77 Ibid., Palmecentret, ”Verksamhet: Så arbetar Palmecentret”,http://www.palmecenter.se/Vad-gor-vi/Sa-arbetar-Palmecentret/Hur/ (hämtad 2012-10-26)78 Palmecentret, ”Verksamhetsberättelse 2011”,http://www.palmecenter.se/Global/Verksamhet/Palmecentrets%20verksamhetsber%C3%A4ttelse%202011%20-%20120405.pdf (hämtad 2012-10-26)
  • 29. 29Nätverket skriver på sajten att de arbetar för ett stärkt socialt skydd i Asien.Det sociala skyddsnätet måste även gälla migranter. I stora delar av regionenär det endast omkring 25 procent av arbetarna som har någon form avpensionsavtal. Den arabiska våren nämns som exempel på den potentiellastyrkan hos den arbetande befolkningen.I slutet av oktober år 2012 anordnades en konferens i Kuala Lumpur omarbetet för en allmän hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Konferensenarrangerades i samarbete med Palmecentret och Friedrich Ebert Stiftung.SydostasienMalaysiska partiet Democratic Action Party gick med i Socialistinternatio-nalen år 1967 och är den enda fullvärdiga medlemmen ifrån Sydostasien. År2006 bytte partiet ut beteckningen ”demokratisk socialism” mot ”social-demokrati”.79 Partiet stödjer en fri marknad men anser att staten har encentral roll för att hjälpa de svaga i samhället. Partiet vill överbrygga deetniska motsättningarna och bygga ut en social välfärd och ge fler människordel i landets utveckling. Näst efter Singapore är Malaysia det land i Sydost-asien som har högst välstånd, men fördelningen är ojämn och det formelltdemokratiska systemet är i praktiken inskränkt i flera avseenden. Partipoliti-ken har i hög grad organiserats utifrån etniska intressen, men de mångaaktiva civila samhällsorganisationerna har bidragit till att vidga den offent-liga sfären och därigenom skapa nya möjligheter för politiska förändringar iMalaysia.80 Trots en officiell ideologi som uppmuntrar respekten för ettpluralistiskt samhälle har regeringen i stor utsträckning kontroll övertraditionella medier. Oppositionstidningar och annan partibunden press fårsedan år 1991 inte säljas offentligt och nyhetsbyrån Bernama har sedan år1990 ensamrätt på att förmedla nyheter.81 Spridningen av nya medier, sominte har reglerats lika hårt som de traditionella medierna, har haft storbetydelse för sen ökande sociala aktivismen i landet.82Den politiska koalitionen Nationella fronten, Barisan Nasional, med detmalajiska partiet UMNO i spetsen, har styrt Malaysia sedan självständighetenår 1957. Socialdemokratiska oppositionspartiet Democratic Action Party ärstarkast i storstäderna. Partiet har främst stöd bland de kinesiska och indiskaminoriteterna, men stödet tycks samtidigt öka bland den malajiska majori-tetsbefolkningen.8379 von Hofmann, N., Social Democratic Parties in Southeast Asia - Chances and Limits80 Weiss, M.L., Politics in Cyberspace: New Media in Malaysia, Friedrich Ebert Stiftung, 201281 Weibull, L., ”Malaysia: Massmedier”, Nationalencyklopedin,http://www.ne.se/lang/malaysia?i_whole_article=true (hämtad 2012-10-26)82 Weiss, M.L. a.a.83 Mårtensson, S., ”Malaysia: Sociala förhållanden”, Nationalencyklopedi
  • 30. 30År 2008 bildade DAP en koalition tillsamman med två andra oppositions-partier, Pakatan Rakyat, efter valframgångar i flera delstater. Efter valsegerni Penangprovinsen lanserade DAP en politik för social och nationell inte-gration, där etnisk tillhörighet ska vara av underordnad betydelse.84 I linjemed malaysiska fackföreningar har även DAP arbetat för en introduktion avminimilöner.85Liew Chin-Ton, internationell sekreterare för DAP, skriver på den australiskanyhetssajten New Mandala att det finns mycket som tyder på ett historisktregeringsskifte på federal nivå i Malaysia efter nästa val, troligen år 2013,trots alla de omständigheter som bygger upp regeringsmakten. Liew Chin-Ton framhåller att regeringskoalitionen exempelvis har stor anledning attoroa sig över den allt yngre medelåldern och att 70 procent av landetsbefolkning idag bor i städer, eftersom Barisan Nasional traditionellt harstarkt stöd på landsbygden.86 Den ungdomliga, urbana befolkningen använ-der sociala medier och söker information från oberoende källor. Nu finnsdessutom en relativt välorganiserad opposition, med erfarenhet av att styradelstater.Två filippinska partibildningar är ”konsultativa” medlemmar i Socialist-internationalen – det socialdemokratiska partiet Philippines DemocraticSocialist Party, PDSP, och det yngre folkrörelsepartiet Citizens´ Action Group,Akbayan. PDSP har spelat en betydande roll i demokratiseringsprocessenefter den folkliga revolution som störtade general Marcos diktatur 1986.Partiet har stöd från vitt skilda delar av samhället, arbetar för social jämlik-het och betonar de mest utsattas situation. I partiets retorik ställs denliberala demokratins formella rättigheter emot den ”sociala” demokratin,som strävar efter en mer radikal jämlikhet.87 Akbayan är ett brett folkrörelse-parti som startade för att utmana den etablerade maktstrukturen i samhället.Östtimor blev helt självständigt så sent som för tio år sedan och är Asiensyngsta land. Sedan den indonesiska ockupationsmakten drog sig tillbaka harstrider rasat mellan olika klaner och politiska grupperingar.88 Östtimor ärmycket fattigt. Landet har dålig infrastruktur och arbetslösheten är myckethög. De som arbetar tjänar i medeltal mindre än en dollar om dagen.89Fretilin på Östtimor, som är en konsultativ medlem av Socialistinternationa-84 von Hofmann, N., Social Democratic Parties in Southeast Asia - Chances and Limit85 Ibid.86 Chin-Tong, L., ”International community take note – regime change looms in Malaysia”,New Mandala, 2012-08-30,http://asiapacific.anu.edu.au/newmandala/2012/08/30/international-community-take-note-regime-change-looms-in-malaysia/ (hämtad 2012-10-26)87 von Hoffman, N. a.a.88 Lintner, B., ”Skakigt Östtimor går till val”, Svenska Dagbladet, 2012-03-15,http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skakigt-osttimor-gar-till-val_6928643.svd (hämtad2012-10-26)89 Hesselgren, A., & Taub, S.(skribenter), ”Fördjupning Östtimor”, Säkerhetspolitik.se,http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Osttimor/Fordjupning/ (hämtad 2012-10-26)
  • 31. 31len, började som en självständighetsrörelse och har fortfarande ett starktstöd bland landsbygdsbefolkningen.I en deklaration från oktober 2011 gratulerades Fretilin av Socialistinter-nationalens regionala kommitté för framgångsrikt hållna partiledarval.90De socialdemokratiska samarbetsorganisationerna har liksom andrainternationella observatörer uttryckt förhoppningar om att vi under detsenaste året har bevittnat inledningen till en demokratiseringsprocess ocksåi militärregimens Burma. Burma har under sedan 1960-talet styrts avhårdföra militärjuntor, men år 2011 infördes en del oväntade reformer ochpolitiska fångar frigavs, bland andra Nationella Demokratiska Förbundetsledare Aung San Suu Kyi. Våren år 2012 valdes Aung San Suu Kyi in i parla-mentet. Nationella Demokratiska Förbundet vann sammanlagt 40 platser i detburmesiska fyllnadsvalet.91I samband med besöken i Burma och Indonesien i november år 2012 med-delade statsminister Fredrik Reinfeldt och handelsminister Ewa Björling attden svenska regeringens ambition är att fördubbla biståndsanslaget tillBurma, för att bland annat stödja uppbyggnad av demokratiska institutioner,respekt för mänskliga rättigheter och fria och oberoende medier.92Palmecentret betonar i ett inlägg att den svenska regeringen måste ställatydligare krav på Burmas regering. Det gäller framförallt behovet av endemokratisk landreform, en trovärdig arbetsrätt och att säkra respekten förmänskliga rättigheter.93PakistanSocialistinternationalen uppmärksammar Pakistans viktiga roll i kampenemot världsterrorismen och lovordar den demokratiseringsprocess sommedlemspartiet Pakistan Peoples Party (PPP) initierade vid maktövertag-andet från Musharrafs militärregim år 2008.9490 Socialist International, ”Declaration”, 2011-10-08,http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticlePageID=1629 (hämtad 2012-10-26)91 ”Suu Kyis party wins Myanmar by-election landslide”, NDTV, 2012-04-02,http://www.ndtv.com/article/world/suu-kyis-party-wins-myanmar-by-election-landslide-193001 (hämtad 2012-10-26)92 Reinfeldt, F. & Björling, E., ”Nu ökar vi biståndet till Burma”, Svenska Dagbladet, 2012-11-12, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nu-okar-vi-stodet-till-burma_7661578.svd(hämtad 2012-11-13)93 Orback, J. & Perjus, F., ”Sverige måste ställa tydliga krav på reformer”, Svenska Dagbladet,2012-11-13, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-maste-stalla-tydliga-krav-pa-reformer_7664794.svd (hämtad 2012-11-13)94 Socialist International, ”Declaration”, 2011-10-08
  • 32. 32Men det är uppenbart att Pakistan fortfarande står inför stora utmaningar,ekonomiskt och politiskt. Ett avgörande problem för demokratiseringenhandlar om politisk legitimitet. Till skillnad från ett land som Indien saknarPakistan ett politiskt tryck från organiserade, marginaliserade grupper.95Samhället beskrivs ofta som feodalt och extremt patriarkalt. På lokal nivå harlandägare har stort inflytande och det politiska systemet är elitistiskt.96Etniska motsättningar har också medverkat till att försvåra för den federalaregeringen att kontrollera utvecklingen på lokal nivå i provinserna.Problematiken tas också upp av statsvetaren Ishtiaq Ahmad i artikelnTowards social democracy (2008). Ahmad skriver att det är möjligt att meden bra politik och kompetent ledarskap ta ett land ur fattigdom. De godaexempel som nämns är Sverige och Singapore. Men till skillnad från i dessaländer saknar Pakistan ett renodlat, socialdemokratiskt parti. PPP dominerasav välsituerade och konservativa delar av samhället, medan ett socialdemo-kratiskt parti huvudsakligen bör söka stöd hos arbetarklassen och intellek-tuella.97Ahmed formulerar en tvådelad strategi för den socialdemokratiska omvand-lingen av Pakistan. Staten måste upprätta ett golv för det sociala skyddet,men samtidigt måste hårt arbete och talang premieras:98 Vi måste uppmuntra framväxten av en meritokratisk kultur, men med bestämmelser som hjälper de fattiga och de historiskt miss- gynnade att komma ur gamla hjulspår med fattigdom och gå vidare.Skatteadvokaterna och författarna Huzaima Bukhari och Dr Ikramul Haqkonstaterar att regeringen saknar verktyg att hantera en växande statsskuldeftersom man undviker att beskatta den rika delen av befolkningen. Förfat-tarna menar att det pakistanska skattesystemet måste reformeras i grunden.Författarna nämner den socialdemokratiska modellerna i Finland, Norge och95 Se t.ex. Chetan Aspegren, H., ”Pakistans politiker landets svaga länk”, Svenska Dagbladet,2009-01-15, http://www.svd.se/kultur/pakistans-politiker-landets-svaga-lank_2325443.svd (hämtad 2012-10-26)96 Se t.ex. Lamb, R.D.&Hameed, S., Subnational Governance, Service Delivery, and Militancy inPakistan, Center for Strategic and International Studies, CSIS, 2012, s.3197 Ahmed, I., ”Towards social democracy”, The News International, 2008-05-03,http://www.statsvet.su.se/publikationer/ahmed/artiklar_2008/16_towards_social_democracy.html hämtad (2012-10-26)98 ”We need to encourage the growth of a culture of meritocracy, but with provisions for thepoor and historically-disadvantaged to get out of the rut of crushing poverty and moveforward.”, Ahmed, I., ”Towards social democracy”, The News International, 2008-05-03,http://www.statsvet.su.se/publikationer/ahmed/artiklar_2008/16_towards_social_democracy.html
  • 33. 33Sverige som föredömen när det gäller behovet av decentralisering och”distributiv rättvisa”.99I Pakistan pågår sedan en längre tid en bitter maktkamp mellan rättsväsen-det och regeringen, samtidigt tycks militären finnas med i maktspelet någon-stans i bakgrunden. Sommaren år 2012 tvingades premiärminister YousafRaza Gilani (PPP) bort från makten efter att ha fällts för domstolstrots avHögsta domstolen. Enligt domstolen har Gilani vägrat be Schweiz återupptaen korruptionsutredning mot president Asif Ali Zardari.100 Många anser attdomarnas agerande är politiskt motiverat, men till saken hör också attPakistan har mycket stora problem med korruption. Enligt TransparancyInternational har Gilanis fyra år vid makten varit de värsta i landets historiavad gäller korruption och bad governance.101Den pakistanska folkbildningsorganisationen Labour Education Foundation,LEF, har haft ett nära samarbete med Palmecentret och IF Metall. LEF:s syfteär att stödja fackföreningars utveckling med exempelvis studiecirklar. Medstöd från Palmecentret har LEF bland annat startat Pakistans första vecko-tidning för arbetare. Men villkoren för fackligt arbete är svåra. Det råder för-bud mot facklig organisering inom flera branscher.102 I september år 2012beslutade Palmecentret att inte bevilja fortsatt projektstöd till LEF, sedan engranskning av organisationens verksamhet visat på flera brister gällandehantering av beviljade medel och projektadministration.10399 Bukhari, H. & Haq, I., ”Budget and social democracy”, The News on Sunday, nr 5-6, juni2011, http://jang.com.pk/thenews/jun2011-weekly/nos-05-06-2011/pol1.htm#1 (hämtad2012-10-28), Bukhari, H. & Haq, I., ”Roadmap for tax reforms”, The Friday Times, augusti2011, vol 23, nr 26,http://www.thefridaytimes.com/beta2/tft/article.php?issue=20110812&page=8 (hämtad2012-10-28)100 ”Pakistans premiärminister avsätts”, Svenska Dagbladet, 2012-06-19,http://www.svd.se/nyheter/utrikes/pakistans-premiarminister-avsatts_7289125.svd(hämtad 2012-10-28)101 ”Rs 8,500 bn corruption mars Gilani tenure: Transparency”, Geo TV News, 2012-02-05,http://www.geo.tv/GeoDetail.aspx?ID=34007 (2012-10-28)102 Palmecentret, "I Pakistan slåss vi inte mot kapitalism, utan mot feodalism", 2011-08-25,http://www.palmecenter.se/Vad-tycker-vi/Artikelarkiv/Asien/Pakistan1/Pakistan/110825I-Pakistan-slass-vi-inte-mot/ (hämtad2012-10-28)103 Palmecentret, ”Information från Palmecentret: Bedömning och beslut gällandesystemrevision av Labour Education Foundation (LEF) i Pakistan”, 2012-09-05,http://www.palmecenter.se/Vad-tycker-vi/Aktuell-information/Aktuell-information-/120905-Information-fran-Palmecentret-Bedomning-och-beslut-gallande-systemrevision-av-Labour-Education-Foundation-LEF-i-Pakistan/ (hämtad 2012-10-28)
  • 34. 34IndienNär Håkan Juholt besökte Bangalore och New Delhi i november år 2011talade den socialdemokratiske ledaren i det indiska parlamentet om denmoderna socialdemokratins utmaningar, om kunskapsbaserad ekonomi,värdeburen tillväxt och sociala investeringar – en politik som leder till till-växt för alla. Dessutom betonades att de politiska banden med de svenskaSocialdemokraterna och Kongresspartiet skulle stärkas.104Indiska ledare talar också om vikten av tillväxt kombinerad med en social-demokratisk vision om social rättvisa. Kongresspartiet, Indiens äldsta partioch det traditionella maktpartiet i landet, har under senare år formulerat enallt tydligare socialdemokratisk agenda, åtminstone på retorisk nivå. Indiensnuvarande premiärminister, Mammohan Singh, ekonom och medlem i Kon-gresspartiet, beskriver en indisk socialdemokratisk modell som har sina röt-ter i den nationella självständighetsrörelsens värderingar. I sitt inledningstaltill partikongressen år 2010 talar han om hur den indiska socialdemokratinredan definierats i Indira Gandhis tal om “tillväxt med social rättvisa”. I denindiska modellen har tillväxt och social rättvisa hört samman. Men Mammo-han Singh betonar också att det finns stora utmaningar. Korruption är ensvårighet att övervinna. Framförallt måste de institutioner som administre-rar välfärden på regional och lokal nivå moderniseras. För att kunna realiseraen socialdemokratisk politik behöver inte minst byråkratin effektiviseras:105 Hur kan högre utgifter omvandlas till bättre resultat? Hur kan en rättighetsbaserad demokrati omvandlas till en social demokrati bestående av både rättigheter och skyldigheter? – skyldigheter som gäller för olika myndighetsnivåer, förtroendevalda, tjänstemän, näringslivet och varje medborgare. Detta är den utmaning som vi har framför oss.I Indien har den snabbar liberaliseringen och den explosionsartade ekono-miska utvecklingen under de senaste tjugo åren förändrat samhället i grun-den. Landets välstånd har ökat, men samtidigt har stora delar av befolkning-en lämnats utan ett fungerande socialt skyddsnät. Sunil Khilnani, författareoch professor i politik vid King’s Collage, London India Institute, skriver i denindiska affärstidningen the Mint att det nu behövs en indisk socialdemokratioch ett upprättande av ett socialt kontrakt för alla indier. Khilnani menar att104 Socialdemokraterna, ”Håkan Juholt på besök i Indien”,http://www.socialdemokraterna.se/Media/Pressarkivet/Nyhetsarkivet-2001--/Hakan-Juholt-besoker-Indien-31-oktober--3-november--/ (hämtad 2012-10-30)105 “How can higher outlays be translated into better outcomes? How can a democracy ofrights be transformed into a social democracy of rights and responsibilities – responsibilitiesof different levels of government, of elected representatives, of civil servants, of thecorporate sector and of every citizen. Such is the challenge before us.” , Government of India,“An Indian Social Democracy: from Political Vision to Practical Possibility”, 2010-11-19,http://pib.nic.in/newsite/erelease.aspx?relid=67329 (hämtad 2012-10-30)
  • 35. 35den kommer att möta en större utmaning än den västerländska motsvarig-heten någonsin gjort:106 Vänsterintellektuella, som lättvindigt avfärdar globalisering, marknaden och vinstmotivet – de beståndsdelar som har skapat vår tillväxt – menar sig ha monopol på kunskapen om hur den ekono- miska tillväxten ska fördelas. Men de har ingen aning om hur tillväxten ska kunna upprätthållas... /... Den ekonomiska grunden för en indisk socialdemokrati kan inte baseras på nostalgi för offentligt ägande. Den måste kunna skapa både socialt skydd och sociala möjligheter.Khilnani påpekar att det ligger i den politiska elitens och företagens intresseatt se till att sprida kapitalismens sociala risker mer rättvist och låta störredelar av befolkningen få del av välfärden. Annars riskeras den långsiktigatillväxten, inte minst av en växande politisk och social oro.107Utmaningen för en indisk socialdemokrati är att få till stånd ett grundskyddsom omfattar alla indier och som inte riktas mot enskilda sociala grupper.Den utbredda fattigdomen och ekonomiska ojämlikheten är ett allvarligt hotmot Indiens självbild, då man gärna presenterar sig som ”världens störstafria marknadsdemokrati” och av tradition vill vara en röst för en mer jämlik,postkolonial världsordning.108KinaI november år 2012 utsågs Xi Jinping till ny generalsekreterare för Kinaskommunistparti och ordförande för den centrala militärkommissionen. Detkinesiska ledarbytet uppmärksammades i internationella medier, men det ärrimligen för tidigt att uttala sig om ledarskiftets politiska betydelse.Kinesiska ledare har till och från intresserat sig för ”den svenska modellen”och europeisk socialdemokrati. Intresset för det svenska välfärdssystemethar ökat de senaste åren och det finns kinesiska intellektuella som propage-rar för en socialdemokrati av västerländskt snitt.106 Khilnani, S.,“An Indian social democracy?” Live Mint, 2010-02-12,http://www.livemint.com/2010/02/12204757/An-Indian-social-democracy.html (hämtad2012-10-30)107 Khilnani, S., ”The crisis of capitalism”, Live Mint, 2011-10-14,http://www.livemint.com/Leisure/bc4IJ8SIfLNkv8tyaUJfKJ/The-crisis-of-capitalism.html(hämtad 2012-10-30)108 Se Hannah, J., “Federalism and Inequality in India”, Global Policy Journal, 2012-03-16,http://www.globalpolicyjournal.com/blog/16/03/2012/federalism-and-inequality-india(hämtad 2012-10-31)
  • 36. 36I november år 2006 uttryckte akademikern och partiveteranen Xie Tao i eninflytelserik, kinesisk tidskrift att det endast är socialdemokratin som kanrädda Kina.109 Uttalandet bemöttes av partiet och har kritiserats av denpolitiska ”vänstern”. På officiell nivå har man istället lanserat idén om en”socialistisk demokrati med kinesiska förtecken”. Den socialistiska demo-kratimodellen ska ständigt utvecklas och förbättras i takt med att landet görframsteg i sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. 110I den officiella retoriken kontrasteras den socialistiska demokratin med denvästerländska, liberala eller kapitalistiska demokratin.111 I ett längre doku-ment från år 2005 betonas att det inte finns någon universell väg till demo-krati utan att varje land måste utgå från sina egna förutsättningar.112 I Kinaär den grundläggande principen att folkets makt kommer till uttryck genomdet styrande kommunistpartiet.113 Det som förespråkas är alltså fortfarandeen modell där partiet styr i folkets ställe. Men från högsta håll talar manockså mycket om behovet av reformer och förbättringar av den socialistiskamodellen. I en partianknuten tidskrift kan man läsa att det socialistiskamarknadssystemet fortfarande behöver förbättras och att den ”socialademokratin” är en särskilt svag länk i Kinas demokratimodell. Den socialautvecklingen är ojämnt fördelad och delar av landet har inte hunnit med iutvecklingen.En stor del av Kinas befolkning har tjänat på den ekonomiska tillväxten, menojämlikheten har ökat. I internationell press uppmärksammas hur de kinesis-ka partitopparna lever i lyx medan framför allt landsbygdsbefolkningensvillkor försämrats, exempelvis genom storskalig expropriering av fastighe-ter.114Under hela hösten år 2011 pågick en uppmärksammad protest mot expro-prieringar och korruption i den sydkinesiska byn Wukan. Protesterna löstes109 The University of Nottingham, ”China shows increasing interest in social democracydespite resistance to multiparty system, says scholar”, 2007-10-16,http://www.nottingham.ac.uk/cpi/china-analysis/updates/yongnian-zheng-zaobao-column/16-10-2007.aspx (hämtad 2012-10-28)110 ”Socialist Democracy with Chinese Characteristics: Features and Strengths”, QiushiJournal, vol.2, nr 3, 2010,http://english.qstheory.cn/politics/201109/t20110924_112513.htm (hämtad 2012-1028)111 Hu, W., ”Understanding Chinese Democracy”, PSA Conference Proceedings, 2011,http://www.psa.ac.uk/journals/pdf/5/2011/1262_673.pdf (hämtad 2012-10-30)112 China.org.cn, “White Paper on Political Democracy Published”, 2005,http://russian.china.org.cn/english/2005/Oct/145718.htm (hämtad 2012-10-30)113 http://russian.china.org.cn/english/2005/Oct/145718.htm#12 (hämtad 2012-10-30)114 Hill, S., ”Chinas Shaky Ground”, Social Europe Journal, 2012-05-22, http://www.social-europe.eu/2012/05/chinas-shaky-ground/ (hämtad 2012-10-30)
  • 37. 37genom en fredlig uppgörelse i december. En del av uppgörelsen var att öppnaval till byns ledande församling skulle anordnas under år 2012.115I en kommentar till Wukanprotesterna sade ekonomiprofessor Hu Xingdouvid Beijing Institute of Technology att ”om den typen av val kunde spridas tillhela Guangdongprovinsen och vidare i hela landet, skulle det innebär etthopp för demokratiska val på gräsrotsnivå”.116Bland kinesiska intellektuella finns förespråkare för en utveckling i riktningmot en demokratisering i vänsterländsk mening. medan andra kritiserar denliberala demokratin och fruktar en ”majoritetens tyranni”.117 Konservativakrafter har svårt att acceptera att flerpartisystem och fria val ska ingå i denkinesiska modellen.Samtidigt bidrar teknikutvecklingen till att skapa större interaktivitet mellanvanliga kineser och myndigheterna. Redan har flera nya kommunikativaarenor har skapats. I synnerhet har mikrobloggandet blivit ett viktigt instru-ment för demokratiutveckling, trots censureringen av internet. En halvmiljard kineser använder internet och hälften av dem är aktiva mikroblog-gare, enligt Asia Times.118Partipolitik i förändringSom vi har sett ovan möter socialdemokratiska partier varierande utmaning-ar runtom i världen. Samtidigt finns det beröringspunkter mellan partier somverkar i olika regioner.Trots avsaknaden av vänsterorienterade krafter i parlament i många av deländer som existeras i odemokratiska stater, betyder det inte att det intefinns vänsterorienterade krafter i övrigt. Detta gäller även för oppositionen:om det inte finns någon vänsterns motstånd i parlamentet, innebär detta inteatt det inte finns någon opposition i landet. Utmaningarna dessa politiskapartier bemöter är oftast brist på kunskap, erfarenheter, gräsrotspolitik ochfinansiella hinder då alla tillgängliga medel kontrolleras av regimen.Socialdemokraterna i utvecklingsländer saknar ett renodlat, socialdemokra-tiskt parti på gräsrotsnivå med god partipolitisk ledarskap, organisationsstruktur, nätverk och framför allt ett politiskt engagemang på landsbygdenoch förståelsen av fördelarna av att stå på arbetarklassens sida, framförallt ide länder där arbetarrörelser är svaga och styrda av staten.115 “Southern China Protest Village Begins Choosing New Leaders”, Bloomberg Businessweek,2012-02-02, http://www.businessweek.com/news/2012-02-02/southern-china-protest-village-begins-choosing-new-leaders.html (hämtad 2012-10-30)116 Ibid.117 Hu, W., ”Understanding Chinese Democracy”, PSA Conference Proceedings, 2011118 Se Hill, S., ”Chinas Shaky Ground”, Social Europe Journal, 2012-05-22
  • 38. 38Socialdemokraterna bör etablera, stödja och stärka banden med andra social-demokratiska partier, organisationer, Socialistinternationalen och framförallt skapa allianser med icke-statliga organisationer, oberoende individer,ungdomar, jämställdhet rörelser, kvinnoorganisation och aktiva användareav sociala medier. Detta för att främja demokrati i allmänhet och för att byggastöd för de socialdemokratiska idealen.Den sociala medvetenheten är låg i många av de länder som befinner sig ikonflikter och postkonflikt perioden. Denna svaghet har utnyttjats avregimer genom att inte inkludera samhället i beslutsprocessen. Det är ocksådärför organisationer, rörelser och fackföreningarna försöker erbjudacivilutbildning till folket. Fackföreningar i många länder har även fungeratsom agenter för förändring.119 I många fall, oavsett ekonomisk status påstaterna, saknas arbetsrätt och arbetsvillkor oftast mer i samhällen somredan lider av extrem fattigdom och möjligheter. Fackföreningarna syftar tillatt förbättra livskvaliteten och arbetsvillkoren för folket, men har inte haftden kraft och förmåga att övervinna utmaningarna från förtryckanderegimer. Fackföreningarna betraktas som ett hot av regimer och av politiskapartier som får ekonomiskt stöd från företag som gärna ser att fackförening-ar styrs av staterna. Här kan demokratiska stater och rörelser tillsammansmed EU signalera till regeringar att det är oacceptabelt att förtrycka fackföre-ningar. Det socialdemokratiska partiet, å andra sidan, bör fokusera mer påprogramutveckling för dessa fackföreningar, strategier och kapacitetsutveck-ling och att framförallt hjälpa de att hitta nya finansiella medel för att över-leva.Socialdemokratiska systerpartierna i Nordiska rådet och i EU (PES) skullekunna ägna mer uppmärksamhet åt just dessa utmaningar för en hållbar ochdemokratisk utveckling där systerpartier har fötts med just den ”svenskaeller nordiska modellen” som förebild.Det finns också ett behov av ett större engagemang med det civila samhälletför att genom sina nätverk nå till fler människor på landsbygden. Det civilasamhället har i många anseenden fungerat som plattform för många kvinnoroch ungdomar att engagera sig i lokala politiska frågor.Nätverksansatser är essentiella för att bidra med en positiv påverkan påorganisationssystemen och skapa mötesplatser för socialdemokratiskamedlemmar runt om i världen för erfarenhetslärande, kunskapsutbyte,gemensamma samarbetsprojekt samt mobilisering och vidareutveckling avorganisations- och föreningssystemen.Därför bör kapacitetsutvecklingen inte enbart fokusera på individuellt kun-skapsuppbyggande utan även på organisationer, nätverk, föreningar, rörelseroch institutionella ramverk. Därav kommer samverkan på en både lokal,119http://www.ams.pvda.nl/binaries/content/assets/ams/2012/SDMap_03.pdf/SDMap_03.pdf
  • 39. 39nationell och internationell nivå att förstärkas på ett mer transparant ochinkluderande sätt.Detta samarbete ska fungera med andra politiska familjer, internationellainstitutioner och icke-statliga organisationer för att upprätta flera partersplattformar. Samarbetet bör även underlätta utbytet av demokratiska erfa-renheter genom medlemmar, ledamöter och andra aktörer inom samarbets-området genom utbildningar, studieresor, informationsutbyte och etableran-det av långvarigt partnerskap. Utbildningen bör inte endast fokusera pågrundutbildning utan även mer avancerade utbildningsprogram börutvecklas.120Kapacitetsutvecklingen kan också fokusera på individuell, organisatorisk ochinstitutionell kapacitetsutveckling med olika målnivåer. Utbildningen kan skeäven inom ramarna för managementutveckling och administrativa eller orga-nisatoriska insatser för att främja grundläggande förutsättningar för organi-sationsuppbyggnad. Kompetensutvecklingen kommer därmed att resultera iökat inflytande på organisations- och institutionsbildningen.121Socialdemokratiska insatser inom kapacitetsutveckling bör inte endastfokusera på kunskapsutbildningar inom demokrati och mänskliga rättighetersom har varit klassiska utbildningsoråden för svenskt kapacitetsutvecklings-stöd generellt. Inom konfliktförebyggande frågor och rättstatsprincipen ”Ruleof Law” har Sverige satt sin stämpel på många internationella utbildningsan-satser och därför bör man våga utvidga sina utbildningsinsatser inom andraområden. I och med att den ”svenska modellen” har blivit ett ”varumärke”har partiet en möjlighet att lära, påverka och medverka i en mycket störreomfattning för att öka partisamarbetet och bygga broar mellan de svenskaoch internationella rörelserna genom dess nätverk och organisationer.Partipolitisk utvecklingDe nybildade socialdemokratiska partierna har behöver utbildning inompartipolitisk uppbyggnad. Dessa partier visar också behov av verktyg för attnå ut till medlemmar, stärka deras partibaser och kampanjhantering föreffektivare valkampanjer. Träningsprogram bör därför ske till företrädare förde politiska partierna och dess föreningar. Många partimedlemmar saknarkunskap om att nå medlemmarna på landsbygden, skaffa sig långsiktigapartipolitiska mål, arbeta med kommunal politik och att arbeta medfolkrörelser.120 The (Social) Democratic Map of eastern Europe , south caucasus and central asiahttp://www.ams.pvda.nl/binaries/content/assets/ams/2012/SDMap_03.pdf/SDMap_03.pdf121 Metoder för kapacitetsutveckling. En rapport för Sidas projektgrupp”Kapacitetsutveckling som en strategisk fråga”. Februari 2002.
  • 40. 40De nybildade socialdemokratiska partierna saknar ”gräsrotspolitik” ochbristen på ett effektivt medverkande i val och valprocesser är ett faktum, föratt inte nämna avsaknaden av en politisk identitet. Därför bör partiidenti-teten hos dessa partier, dess institutionella ramar, partibeteenden ochförhållandet mellan partierna och andra politiska aktörer utvärderas ochstuderas för att förstå dimensionerna samt att identifiera bristerna. Resul-taten av dessa studier kommer att stödja identifieringen av programgentemot behoven och bristerna.Det är viktigt att utveckla relevanta politiska program som ska tillgodosemedborgarnas behov och de mest omedelbara utmaningarna. Partier böräven se till att använda allmänna opinionsundersökningar och andra resur-ser för att skräddarsy sin politiska dagordning för att få en mer renodladpolitik på ”gräsrotsnivå”.Kvinnligt politiskt deltagandeKvinnors politiska deltagande ska inte endast omfatta röstning, utan ävendeltagande i den politiska processen. Men eftersom kvinnorna oftast, mer änmännen i många fall, saknar dessa möjligheter bör det finnas politiska pro-gram och motivation som fokuserar just på att främja kvinnans deltagande iden politiska debatten.122 Kvinnligt politiskt deltagande handlar inte endastom partipolitiskt engagemang och dess organisatoriska strukturer. Kvinnor ipost-konfliktländer tenderar ofta att delta mer i det civila samhället, vilket isig har varit en öppning för kvinnor att delta i den politiska arenan. Kvinnorhar också varit mer aktiva i frågor som berör landsbygden där de har eta-blerat sig större nätverk.Det socialdemokratiska partiet kan genom sina kvinnorörelser (i Sverige, denordiska och europeiska nätverken) bidra med utbildning, studiecirklar ochutbyten för att stärka samhällets medvetenhet om vikten av kvinnors del-tagande i beslutsfattande positioner i de lokala och parlamentariska valen.Socialdemokratiska ansträngningar bör ligga på att stärka kvinnans roll inomden politiska debatten både på landsbygden inom ramen för de lokala be-slutsprocesserna och de kvinnliga kandidaterna och ledamöterna i parlamen-tet. Utbildningsprogrammen bör främja politiska deltagande genom att hjäl-pa kvinnliga kandidater att ställa upp i regionstyrelser och parlamentsval.Det bör även initieras kampanjer för kvinnliga kandidater med studiecirklarom utmaningar de står inför.122 United Nations Development Fund for Women/Arab States Sub-Regional Office(UNIFEM/ASRO) “Promoting Women‟s Role in Peace Building and Dialogue in North Iraq:Evaluation of NGO. Initiatives‟. By Stephen Ladek & Delvin Arsan, January-March 2008.
  • 41. 41Utbildningsprogram för kvinnliga representanter kan ske genom studie-cirklar för att hjälpa kvinnor att övervinna de utmaningar de står inför, tillexempel att genom effektivt engagemang med mansdominerade medborg-erliga och statliga enheter och identifiering frågor av intresse för utsattavalkretsar, inklusive kvinnor. Utbildningar kan även ske genom ledarskaps-utbildning för kvinnor i politiska partier med inriktning på ledarskap, sam-arbete och samverkan med andra politiska aktörer, partnerskap, projek-tering, kampanjer och informationsspridning.123Socialdemokratiska kvinnoorganisationer och föreningar bör stötta etabler-andet av kvinnonätverk för att arbeta tillsammans med andra kvinnor för attta itu med och främja samarbete i frågor av gemensamt intresse. Dessa kanberöra områden inom och bland kvinnliga representanter, delaktighet i denpolitiska processen, åtgärda de lokala utvecklingsbehoven till nationellainitiativ för fredsbyggande åtgärder och inom dialog och medling. Kvinnor pålandsbygden saknar möjligheten att delta i de lokala beslutfattande processersom kan ge de möjligheter till att bli delaktiga medborgare. Projekt inom justdessa områden på lokal nivå kommer att kunna sätta kvinnor i en mycketstörre nationell kontext.Ungdomarnas deltagande i den politiska processenUngdomarnas behov och perspektiv återspeglas sällan i de riktlinjer ochprogram som regeringar utvecklar för sina medborgare, vilket gör att ung-domar hamnar utanför samhället. I många länder saknas nationella utveck-lingspolitiska planer för ungdomar och oftast saknas politiskt stöd, särskilt isjälva implementeringen av dessa policies. Trots att just ungdomsgruppen ären viktig del av samhället och i många länder utgör en majoritet är defortfarande inte prioriterade av staten, internationella givare och andraberörda sektorer, tills helt nyligen när ungdomarna blev kraften bakom denarabiska våren.124 I både Jemen och Kambodja, för att nämna några exempel,har inte mycket gjorts för att komma med åtgärdsprogram för dessa grupperdär ungdomar i båda länderna utgör en stor majoritet av befolkningen. Imånga odemokratiska stater har regeringen förhindrat politiska kampanjeroch debatter i skolor och på offentliga platser, vilket har gjort att ungdomarhar hamnat utanför den politiska debatten. Inger Segelström, generalsekre-terare för den nordiska arbetarrörelsens forum Samak och tidigare ledamot iEU parlamentet och Sveriges riksdag, tror att nya antirasismrörelser kommeratt växa bland ungdomar i de nordiska länderna just på grund av det popu-123http://www.ndi.org/womens-political-participation124Force of the Future?: Youth Participation in Politics in Cambodia 5.http://library.fes.de/pdf-files/bueros/philippinen/04526/countrypapers_cambodia.pdf.
  • 42. 42laritet de invandrarfientliga partierna har fått de senaste åren.125 Hon menaratt ungdomar kommer att hitta sina egna rörelser så småningom och andraformer att organisera sig i. Hon tillägger att partiet måste identifiera de rörel-ser man vill samarbeta med, som har övertygelse och vilja att förändras.Integreringen av ungdomar i den politiska processen har stått inför mångautmaningar; definitionen av ungdomar skiljer sig åt i många länder och fåföljer FN:s identifikation av ungdomsålder. Andra hinder för att integreraungdomarna i den politiska processen har varit hierarkiska kulturer ochsamhällen samt avsaknaden av politisk vilja och reformer.I utvecklingsländerna ser vi samhällen som lider av hierarkiska system, somkräver respekt för äldre och auktoriteter. Detta fortsätter att begränsamöjligheterna för ungdomar att uttrycka sina åsikter och synpunkter. Dettaär också en anledning till varför ungdomar, när de är med i politiska partier,har begränsade möjligheter att vara en del av ledarskapet. Det dominerandetänkesätt är att ungdomar fortfarande behöver lära sig och bör lyssna på deäldre och mer erfarna medlemmar. Hierarkiska kulturer förekommer exem-pelvis i Asien, MENA-regionen och Afrika, där den äldre generationen är densom styr och där politiken bygger på äldres visdom. 126Samtidigt konfronteras många unga människor idag med stora sociala prob-lem, såsom extrem fattigdom, hög analfabetism, hög arbetslöshet, människo-handel och sexuellt utnyttjande, ökad drogmissbruk, hiv och aids särskilt ikonflikt och post-konfliktländerna. Oftast saknar stater planer för hur de skahandskas med dessa problem och har inga handlingsplaner på hur en sådanrespons skall se ut. Samtidigt har många nationella och internationellaorganisationer och internationella givare försummat dessa grupper i samhäl-let. I många fall har t.o.m. läroplaner inte förändrats på decennier och för-bjudit politiskt engagemang och debatter i skolor. Även om yttrandefriheten,rätten att demonstrera och rätten till politisk associering och organisationanges i ländernas författningar ignoreras dessa rättigheter.På senare år har vi sett ett mer aktivt ungdomsengagemang inte minst hurungdomarna genom den arabiska våren påverkat ungdomarna i Asien, Afrika,Europa och Latinamerika inte minst genom sociala medier och mediekam-panjer, lobbat för politiska ledare, organiserat och deltagit i offentliga forumoch debatter. Ungdomarna har presenterat sig själva genom olika föreningar,organisationer och nätverk som har etablerats av just ungdomarna själva. Deinternationella givarna har inte förrän ett par år sedan börjat se efter dessanätverk, prioriterat och satt krav på organisationer för att komma medsnabba åtgärder för att integrera dessa grupper i samhället. Men på den125 Intervju med Socialdemokraten Inger Segelström November, generalsekreterare för dennordiska arbetarrörelsens forum Samak och tidigare ledamot i EU parlamentet och Sverigesriksdag, den 6 november 2012126 Force of the Future?: Youth Participation in Politics in Cambodia 5.http://library.fes.de/pdf-files/bueros/philippinen/04526/countrypapers_cambodia.pdf
  • 43. 43politiska fronten lyser ett sådant engagemang med sin frånvaro och ingaåtgärder har vidtagits av politiska aktörer. Trots att många stater har ung-doms- och sportministerier har dessa anklagats för korruption och makt-missbruk. Men det är avsaknaden av ungdomspolitik/policy och regeringarsom står utan ungdomspolitik som gör det svårt för ungdomar att bli enviktig sektor i samhället.Den nationella ungdomspolitiken måste formuleras i samarbete mellan rege-ringen och ungdomsgrupper. Kvoter för ungdomars representation på olikanivåer och grenar av regeringen kan också förbättra politiskt deltagande avungdomar samtidigt som fler unga människor få möjligheter att bli nomine-rade som kandidater för valen.127Som tidigare nämnts har en annan utmaning för att integrera ungdomar isektorer varit definitionen av ungdomar. Många organisationer definierarsina sektorer enligt sina egna respektive riktlinjer. I många länder har detaldrig funnits ett allmänt samråd eller diskussion bland viktiga ledare ochorganisationer om definitionen av ungdomar och dess åldrar, som varierasmellan 14 och 40 år, vilket gjort att denna definition manipulerar integre-ringen av ungdomar i den politiska debatten och i beslutsprocessen.128Dessa försummelser försvarar ledarna med att ungdomar har brist på poli-tisk kapacitet, erfarenhet och oftast brist på ekonomiskmöjlighet att med-verka i politiken.I de mer öppna och demokratiska samhällena ser utmaningarna annorlundaut. Här finns resurser ekonomiskt och organisatoriska möjligheter. Dockfinns en stor brist på förtroende för politiska partier och politiker. Ungdomari demokratiska stater saknar intresse och vilja att engagera sig i politiskafrågor då de inte ser sig själva som viktiga aktörer i den politiska processeneller har svårt att hitta sina roller. Oftast bildas även ett stort ”gap” mellan depolitiska partierna och ungdomarna som väljare. Ungdomar får väldigt svårtatt förstå det språk de politiska aktörerna talar under sina kampanjer och deser inga ingångar för eget engagemang.Ungdomsfokuserade grupper, studentföreningar och sportgrupper börerkännas som viktiga institutioner i strukturen för ungdomars sociala ochpolitiska liv:129 Dessa grupper bygger upp sitt självförtroende och stärker dem som individer, kopplar dem till en bredare gemenskap, och i vissa fall är127 The Meaning of Political Participation for Indigenous Youth (PDF; 648 KB) Source:Canadian Policy Research Networks128 Force of the Future?: Youth Participation in Politics in Cambodia 5.http://library.fes.de/pdf-files/bueros/philippinen/04526/countrypapers_cambodia.pdf129 The Meaning of Political Participation for Indigenous Youth (PDF; 648 KB) Source:Canadian Policy Research Networks
  • 44. 44 en väg till kulturell förnyelse också. Erfarenheten har visat ungdomarna att om de är inblandade i sådana verksamheter, blir de mer medvetna och engagerade i samhällsverkligheten.Samtidigt bör politiker överkomma och se förbi den socioekonomiska margi-naliseringen av ursprungsbefolkningar för att även få dessa grupper in i detpolitiska samspelet.Socialdemokratiska partiet bör i likhet med andra partier se över dessa ut-maningar och utveckla nya strategiska planer för hur man ökar och utvidgarsitt engagemang för att stärka, stödja och kapacitetsutveckla ungdomsrörel-ser och nätverk. Samtidigt bör socialdemokratiska samarbeten fokusera pånya politiska reformer, utveckla, effektivisera och implementera ”Nationellautvecklingspolitiska planer för ungdomar” framför allt i utvecklingsländerna.Nu när alltfler internationella givare visat intresse för sådana insatser sam-tidigt som att ungdomarna visat sitt missnöje och gjort sig hörda om ett merpolitisk aktivt deltagande finns inga ursäkter för misslyckanden.Socialdemokraterna bör, i samverkan med SSU och lokala organisationer,föreningar, nätverk och internationellt partnerskap med andra socialdemo-kratiska partier i Norden och EU, kartlägga och utveckla gemensamma strate-gier för att lägga ihop sina resurser och undvika duplikationer för att nåungdomar i flera länder.Några områden som kapacitetsutvecklingsinsatser bör fokusera på är: • Ungdomspolitiskt ledarskap/utbildning för unga politiska ledare • Arbeta med Local Councils, d.v.s. att etablera ungdomsprojekt med de lokala råden för att nå även ungdomar ute på landsbygden • Ungdomsministerier och att tillsätta kommittéer för att implementera den nationella ungdomspolicyn • Hur man ska strukturera och driva ungdomsnätverk och organisatio- ner • Stödja forum för politiska debatter och aktiviteter • Ungdomsutbytesprogram • Konflikthantering, dialog och medling • Användning av nya och sociala medier • Etablera ungdomsforum och råd och bygga upp dess kapacitet • Utbildningar inom internationella konventioner och mänskliga rättig- heter
  • 45. 45• Arbeta med lokala mötesplatser där ungdomars och kvinnors delta- gande uppmuntras
  • 46. 462. Den socialdemokratiskaidentitetskrisenEn global kollaps?Socialdemokratin är i kris. Sommaren år 2011 skriver The Guardians politi-ske kommentator Martin Kettle att det är ”game over” för den europeiskasocialdemokratin. Några månader senare blickar Per Wirtén ut över världen iDagens Arena och hävdar att det i själva verket handlar om en ”global social-demokratisk kollaps”. Wirtén beskriver hur ”… en av 1900-talets mest fram-gångsrika politiska idéer verkar ha uppslukats och lämnat den politiskascenen.”130Även utanför Europa pågår en ganska livaktig debatt kring den socialdemo-kratiska identiteten. I Australien konstaterar Labor stolt på sin hemsida attman har budgetöverskott och förhållandevis låg arbetslöshet. Samtidigt kriti-seras Labor från vänster för att man i huvudsak har fört en nyliberal ekono-misk politik och förlorat kontakten med sina traditionella värderingar. Blog-garen Amy Mullins menar exempelvis att man numera ryser så fort ordet”välfärd” nämns: ”… en svordom numera. ’Intervention (ist)’ är ett liknandeord som vi kanske aldrig kommer att återuppliva från det australiska, social-demokratiska språkbrukets kyrkogård.131 Socialistiska nätverket Solidarityskriver i en kommentar till vårbudgeten:132 Labor’s besatthet av att driva budgeten till ett överskott kommer inte bara att medföra impopulära nedskärningar, det kan dessutom föra in Australien i en recession. Är det underligt att arbetarklassen tycker att Labor är så värdelösa?Australian Labor Party tycks visserligen ha haft ett bättre läge än systerparti-erna i Tyskland eller England under de senaste åren, men de senaste åren harman tappat i opinionsstöd och förlorat delstatsval. Nu pågår även här en130 Wirtén, P., ”Global socialdemokratisk kollaps”, Dagens Arena, 2011-12-10,http://www.dagensarena.se/opinion/global-socialdemokratisk-kollaps/#kommentarer(hämtad 2012-11-02)131 Mullins, A., ”The perversion of social democracy in Australia”, ABC News: The DrumOpinion, 2011-04-08, http://www.abc.net.au/unleashed/55630.html (hämtad 2012-10-30)132 “Cutbacks ahead: Labor’s budgeting for big business”, april 2012,http://www.solidarity.net.au/44/cutbacks-ahead-labor%E2%80%99s-budgeting-for-big-business/ (hämtad 2012-10-30)
  • 47. 47debatt kring behovet av en modernisering av Labor. Journalisten och förfat-taren Troy Bramston menar i en uppmärksammad bok att Labor har förloratden kultur man byggt upp med ett starkt och innovativt ledarskap. Man harinte heller lyckats uppdatera sina värderingar eller sin politiska filosofi.133ABC:s ekonomijournalist Stephen Long betonar att Australien får problemom boomen för gruvindustrin avtar eller om den europeiska krisen förvärras.Alla sänkningar inkomstskatterna och röstvinnande satsningar under rege-ringsåren har urholkat inkomstsidan i budgeten.134Men efter en längre svacka i opinionsstöd tycks det nu vända uppåt för denLaborledda minoritetsregeringen. Under hösten noterade Labor ungefär likastort stöd som den konservativa oppositionen. En orsak är att regeringen nuhar ett antal populära reformer på gång, det handlar bland annat om resursertill tandvården och de sämst presterande skolorna, men partiet har ocksåvisat en förmåga att leda en minoritetsregering och driva igenom sin politik iparlamentet.135Under hösten har ett uppmärksammat parlamentstal av premiärministerJulia Gillard fått symbolisera Labors ”comeback”. Oppositionsledaren haderiktat kritik mot en laborledamot som skulle ha använt nedvärderandeuttryck om kvinnor. I det uppmärksammade talet vände en mycket enga-gerad och retoriskt slagfärdig Gillard tillbaka kritiken mot den konservativaoppositionen. Talet har fått viral spridning på Youtube och andra socialamedier. Många autralier har tröttnat på de ständiga, personliga attacker påpremiärministern, ofta med en misogyn underton, så Labor har definitivtvunnit på den här uppmärksamheten.136Under den pågående, socialdemokratiska krisdebatten talas det samtidigthoppfullt om att man nu skymtar gryningen av ett nytt ekonomisk-politisktparadigm. Resonemanget utgår från att tilltron till den marknadsliberalaavregleringspolitiken har rubbats i grunden efter de senaste årens finansiellakriser. Visserligen är färdriktningen fortfarande osäker, eftersom kejsaren”förmodligen är död, eller åtminstone väldigt sjuk, men någon ny kejsarefinns det inte”. 137133 Bramston, T., Looking for the Light on the Hill, 2011134 Long, S., ”Hey presto! A horror budget without the pain”, ABC News: The Drum Opinion,2012-05-08, http://www.abc.net.au/news/2012-05-08/long-budget-2012/3998712(hämtad 2012-10-30)135 Hetherington, D., Sisyphean task: Atop the hill, Labor could still roll down the other side,2012-11-01, http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4283&title=Sisyphean-task-Atop-the-hill-Labor-could-still-roll-down-the-other side (hämtad 2012-11-12)136 Ibid.137 Se t.ex. Scocco, S, ”Sandro Scocco: Nyliberalismen har haft fel på punkt efter punkt”(bloggpost), 2012, http://programkommissionen.wordpress.com/2012/06/26/sandro-scocco-nyliberalismen-har-haft-fel-pa-punkt-efter-punkt/#more-152
  • 48. 48Med ett begrepp lånat av den marxistiske filosofen Antonio Gramsci talar dennya vänstern om att vi nu tycks befinna oss i en period av interregnum – ettslags tillstånd av osäkerhet mellan olika hegemonier eller tankeregimer, därdet gamla är dött och det nya väntar på att födas. Den här tankefiguren gårigen i en lång rad artiklar och blogginlägg.138Men den här beskrivningen gäller ju inte bara för vänstern. Sökandet efter enförlorad identitet och jakten på en ny ordning går igenom hela det politiskafältet och kan också betraktas som ett typiskt kännetecken för det senmoder-na eller postmoderna samhället. Den brittiske sociologen Keith Tester skriveri en uppmärksammad artikel att den period av interregnum som följt av glo-baliseringen och det moderna samhällets fragmentisering uppvisar ett antal”morbida” symptom på alienationen i dagens samhällen, exempelvis jaktenpå extrema upplevelser, det ökande antalet depressioner och en fortgåendeinfantilisering. Människan identifierar sig med produkter från det globalise-rade konsumtionssamhället, men har förlorat känslan av ansvar för de socia-la relationerna och omvärlden.139Tyska SPD:s Thorben Albrecht och den brittiska tankesmedjan Compassordförande Neal Lawson påminner i en gemensam artikel om att socialdemo-kratin alltid varit beroende av ekonomisk tillväxt. Det är naturligt att social-demokratin är i kris just nu eftersom ”en kris för kapitalismen alltid innebären kris för socialdemokratin”.140En av socialdemokratins största utmaningar på senare år har varit att mötaden nya progressiva, pragmatiska högern i Europa. Merkel, Cameron ochReinfeldt har intagit det politiska mittfältet med en nyliberal ekonomiskagenda kombinerad med en ”medkännande” välfärdspolitik, där statens rollkompletteras av privata utövare och välgörenhetsorganisationer. DavidCamerons ”Big Society” har fått fart på den europeiska socialdemokratin, somnu försöker formulera kontrasterande framtidsvisioner.Men den medkännande högern har redan drabbats av identitetskris, så denideologiska osäkerheten tycks snarast vara ett politiskt allmäntillstånd. Detfinns kommentatorer som varnar för att den senaste tidens strategiskaompositioneringar och vidlyftiga visioner från ledande politiska aktörer tillhöger och vänster minskar det långsiktiga förtroendet för politiken ochdärmed spelar populistiska krafter i händerna. Michael McTernan, redaktöroch forskare på den brittiska tankesmedjan Policy Network hävdar att ”dendemokratiska legitimiteten kan vara allvarligt hotad om de etablerade138 Se t..ex. Jansson, F, ”Fyrtio år av interregnum” (bloggpost), 2010,http://tankarfranroten.wordpress.com/2010/10/26/fyrtio-ar-av-interregnum/139 Tester, K, “Pleasure, Reality, the Novel and Pathology”, Anthropological Psychology,2009:21, http://mit.psy.au.dk/ap/PDF-versions/No21/joap-no21-Tester.pdf140 Albrecht, T. & Lawson, N., “Europe and the Good Society - After the Crash”, Social EuropeJournal, 2012-10-05, http://www.social-europe.eu/2012/10/europe-and-the-good-society-after-the-crash/ (hämtad 2012-11-09)
  • 49. 49partierna bemöter förtroendekrisen med ompositioneringar baserade pålöften som de inte kan hålla“ (egen översättning).141Även socialdemokratiska idédebattörer talar om ett djupt förtroendegapmellan politiken och allmänhetens förväntningar, en förtroendekris bortomretorik eller politiska positioneringar.142 Svaret från de politiska partiernamåste då vara en djupgående omvärdering, inte bara av politikens innehåll,utan även av hur man kommunicerar politik och hur de politiska partierna ärorganiserade.I det socialdemokratiska förnyelseprojektet The Amsterdam Process formu-leras ett antal globala frågeställningar för dagens socialdemokrati: • Vilka värden står socialdemokratin för i dagens komplexa värld? • Vilka frågor ska drivas, hur ska socialdemokratin formulera sin politiska agenda? • Hur ska politikens institutionella och strukturella begränsningar övervinnas?I vänsterns idédebatt återkommer en ambition att motverka globaliseringenseffekter men även betoningen av solidaritet och andra grundläggande värde-ringar. Den brittiske historikern Tony Judt har i böcker och artiklar efterlystden moraliska dimension som funnits i den traditionella socialdemokratin.En utmaning i det här avseendet är att formulera ett språk för den nya politi-ken. Det verkar som många företrädare för den nya vänstern har läst lingvi-stikprofessorn George Lakoff, som menar att progressiva krafter måste sökasig utanför den tolkningsram och det språkbruk som används av nyliberalaoch konservativa anhängare.143 Den interna debatten kring Löfvens strategi-ska användning av termen ”affärsplan” visar hur laddat språkbruket är inomdagens socialdemokrati. Aftonbladets Karin Pettersson skriver på ledarplats(25/9 2012) att affärsplan är ett fånigt ord som ”andas konsultmumbojumbo,Percy Nilegård och 80-tal.”144141 ”If mainstream parties respond to the crisis of political trust with repositioning based onpromises they cannot keep, then democratic legitimacy will take a potentially devastatingblow.”, McTernan, M, ”The Age of Triangulation is over”, Policy Network, 2012-05-29,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4187&title=The+Age+of+Triangulation+is+over142 Se Cramme, Diamond, Becker, Cuperus m.fl, The Amsterdam Process, A Centre-Left projectfor new times, Policy Network & Wiardi Beckman Stichting, 2012, s 7f.143 Hasan, M, “Miliband and Balls have fallen into a Tory trap”, New Statesman, 2012-01-19,http://www.newstatesman.com/uk-politics/2012/01/labour-party-deficit-cuts144 Pettersson, K, ”Affärsplan för Stefan Löfven”, ledarkrönika i Aftonbladet, 2012-09-25,http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/karinpettersson/article15497371.ab
  • 50. 50Forskarna Frans Becker och René Cuperus från den holländska tankesmedjanWiardi Beckman Stichting har i olika artiklar berört faran med att europeiskasocialdemokratiska partier hamnar i rollen som ”den ansvarsfulla oppositio-nen”. Frans Becker beskriver hur den holländska socialdemokratin tappade itrovärdighet genom att anpassa sig till det nyliberala paradigmet och dess”managerial habitus”.145I samma anda skriver Eric Sundström i Dagens Arena (24/9 2012) att det iopposition är lätt att utveckla ett ”medberoende”: ”Du anpassar din person-lighet efter den som dominerar på andra sidan blockgränsen. Men en över-driven fixering vid motståndaren undergräver det arbete som du bara kangöra själv”.146Tony Judt skriver i Illa far landet att den politiska pragmatismen var social-demokratins största tillgång i mitten av 1900-talet. Då kompromissadesocialdemokratin med sina principiella övertygelser i jämviktens, toleransensoch rättvisans namn, men idag ser den socialdemokratiska kompromissviljan”mer ut som en svaghet, en modfälldhet inför ändrade förhållanden”.147I spåren av globalisering och finanskriser har den socialdemokratiska rörel-sen arbetat på att ta fram ett strategiskt alternativ till nyliberalismen, ettsocialdemokratiskt svar på de utmaningar som världen nu står inför. Socialintegration är ett nyckelbegrepp. Ungdomsarbetslöshet och andra strukturel-la problem på arbetsmarknaden är strategiskt viktiga problem som lyftsfram. Inte minst den sociala och ekonomiska utsattheten hos arbetskrafteninom den växande informella sektorn runtom i världen.148 En strategi är attförsöka exportera den socialdemokratiska välfärdsmodellen.Svenska ekonomer har hakat på den internationella uppmärksamheten kringden nordiska välfärdsmodellen, men man har också velat nyansera den idea-liserade bilden. I den oberoende tankesmedjan Global utmanings rapport TheNordic Way (2012) konstateras att de nordiska länderna delvis har olikavälfärdsmodeller och att de nordiska ländernas ekonomiska motståndskraftunder den europeiska krisen har mer att göra med tidigare erfarenheter frånkrishantering än med förekomsten av specifika välfärdsmodeller. Det finnsknappast en särskild modell som skulle kunna appliceras på alla länder.Ekonomen Klas Eklund skriver att det inte är höga skatter eller generösabidragssystem som har varit det nordiska framgångsreceptet, snarare145 Becker, F, “What is of Value? The Dutch Debate on Social Democratic Basic Values”, SocialEurope Journal, 2012-03-20, http://www.social-europe.eu/2012/03/what-is-of-value-the-dutch-debate-on-social-democratic-basic-values/ (hämtad 2012-10-22)146 Sundström, E, ”Är affärsplanen Löfvens butler?”, ledare publicerad på Dagensarena.se,2012-09-24, http://www.dagensarena.se/opinion/ar-affarsplan-lofvens-butler/ (hämtad2012-10-22)147 Judt, T, Illa far landet, 2010, s 121148 Socialist International, “SI Committee discusses Informal Labour at ILO in Geneva”, 2009-11-06, http://www.socialistinternational.org/viewArticle.cfm?ArticleID=2036 (hämtad2012-10-22)
  • 51. 51tvärtom. Den nordiska modellen för krishantering har huvudsakligen handlatom avregleringar och en genomgående modernisering av välfärden.149 Isamma rapport skriver historikerna Henrik Berggren och Lars Trägårdh attdet nordiska exemplet visar att det inte finns någon motsättning mellanindividualism och social integration. Författarna menar att det har varit denstarka tilliten till samhällsinstitutioner och ett omfattande socialt kontrakt ikombination med en radikal, emancipatorisk individualism som har varitförklaringen till den nordiska framgången. Systemet bygger på att investera iindivider som därmed ges möjlighet att maximera sitt värde på marknaden.Berggren och Trägårdh påpekar att många hellre talar om social investe-ringsstat än välfärdsstat.150Den diskurs som Berggren och Trägårdh hänvisar till är utan tvekan denkompromiss mellan marknad och välfärd som kallats för ”den aktivavälfärdsstaten” och lanserats som ”tredje vägens politik”. Begreppet ”socialinvestment” har använts av Gøsta Esping-Andersen151, men populariseradesockså av den brittiske sociologen Anthony Giddens i The Third Way (1998).Den tredje vägen och dess kritikerSocialdemokratins ideologiska modernisering under 1990-talet kom attdefinieras som ”den tredje vägen”. I The Third Way beskrev Anthony Giddenshur den gamla välfärdsstaten skyddade människor mot marknaden medanden nutida sociala investeringsstaten gör människor till starkare aktörer påmarknaden.152 Förutom utbildningssatsningar är arbetsmarknadslösningarsom ”flexicurity” och ”aktivering” centrala i den tredje vägens ”aktiva” ochmarknadsanpassade välfärdssystem. Ett ursprungligt syfte med att lyfta frambegreppet social investering var förhoppningen att det skulle göra det lättareatt argumentera för värdet med offentliga investeringar.153149 ”Global Utmaning presenterar The Nordic Way 2012”, 2012-02-07,http://www.globalutmaning.se/?p=4737 (hämtad 2012-10-22)150 Berggren, H. & Trägårdh, L., “Social Trust and Radical Individualism” i The Nordic Way, enskrift utgiven av Global Utmaning, Svenska Institutet och Föreningen Norden, 2012, s.17151 Esping-Andersen, G. (red), Why We Need a New Welfare State, Oxford: 2002152 Giddens, A., The Third Way: the Renewal of Social Democracy, Cambridge, 1998, Sipilä, J.,”Social investment state: something real or just a new discourse?”, 2008,http://recwowe.vitamib.com/publications-1/papers/wp04/ploneexfile.2008-06-04.6491796649/preview_popup (hämtad 2012-10-22)153 Se t.ex. McCallum, S., ”Why Social Democrats should embrace a Democratic MixedEconomy”, Social Europe Journal, 2012-08-21, http://www.social-europe.eu/2012/08/why-social-democrats-should-embrace-a-democratic-mixed-economy/ (hämtad 2012-10-22);Liddle, R., “Is Social Democracy in Need of a New Economic Model?”, Social Europe Journal,2010-12-09, http://www.social-europe.eu/2010/12/is-social-democracy-in-need-of-a-new-economic-model/, (hämtad 2012-10-22)
  • 52. 52Grundtanken bakom den tredje vägens politik är att socialdemokratin måsteanpassa sina medel efter det moderna samhällets förutsättningar:154 1. Den offentliga sektorn måste reformeras så att den blir mer effektiv. Staten får inte överlastas med för många uppgifter. 2. Staten ska inte dominera marknaden eller civilsamhället. Istället bör statens roll vara att reglera marknaden och begränsa kommersialise- ringen. 3. Ett nytt socialt kontrakt måste betona kopplingen mellan rättigheter och skyldigheter. Det finns stora risker för samhällsmoralen om det inte ställs motkrav på dem som nyttjar välfärdssystemen. 4. Jämlikhet är fortfarande ett mål för socialdemokratin, men skatte- instrumentet måste användas pragmatiskt och den förda politiken värderas i termer av ekonomisk effektivitet, d v s utifrån de faktiska konsekvenserna. Den tredje vägens politik söker öka skatteintaget genom att underlätta för att fler kommer i arbete, snarare än genom höga skatter på inkomster eller företag.Anthony Giddens vänder sig emot en traditionell inställning inom vänsternsom kan tolkas som ”jämlikhet till varje pris”, eftersom en socialdemokratisom betonar likhet ifråga om livsmöjligheter måste tolerera en viss ojämlik-het i ekonomiska termer. Staten bör inte undergräva människors strävan attutveckla sina förmögenheter. 5. Det moderna samhället ställer krav på en mer flexibel arbetsmarknad.Den tredje vägens politik har mött olika öden beroende skilda förutsättning-ar i olika länder. I Storbritannien fanns i början av 1990-talet utrymme förLabour att modernisera sitt budskap med ökat fokus på social gemenskapmen samtidigt ta avstånd från nyliberalismen. Labour kunde ta vid efterThatcherårens avregleringar, utan att själva behöva utmana traditionellaväljargrupper med omfattande reformer av välfärdssystemen.155 Den tredjevägen blev betydligt mer smärtsam för socialdemokratin i Tyskland. ”Hartz-reformerna” som SPD genomförde i slutet av 1990-talet blev impopulärabland traditionella arbetarväljare. Det gick inte heller att övertyga medelklas-sen om att socialdemokratin i det långa loppet hade den rätta kompetensenför att liberalisera välfärdssystemen.156Giddens har betonat att den tredje vägen inte var tänkt som en kompromissmellan nyliberalism och traditionell socialdemokrati, utan snarare som ett154 Giddens, A., Introduction, i The Global Third Way Debate, Anthony Giddens (red), 2001, s5ff155 Pfaller, A., European Social Democracy – In Need of Renewal, Friedrich Ebert Stiftung,2009, s 2f156 Ibid, s 3ff
  • 53. 53program för den nya tidens, globaliserade vänster. Något som däremotutmärker Anthony Giddens är den förhållandevis positiva synen på indivi-dualismens framväxt. Ökade möjligheter att välja och ta ansvar för det egnalivet lyfts fram som någonting som i grunden är eftersträvansvärt:157 Individualismen är inte i sig en fiende till social sammanhållning eller gemensam moral: snarare måste dessa omarbetas i mer aktiva former av ömsesidiga skyldigheter och personligt ansvar jämfört med tidigare.Den tredje vägen har under det senaste decenniet fallit i popularitet blandsocialdemokratiska idédebattörer. De som under senare år har velat avfärdaden tredje vägen har ofta tagit intryck av den brittiske historikern Tony Judtssista arbete Illa far landet (2010). I boken argumenterar Judt för att ojämlik-het alltid är ineffektivt, men dessutom djupt omoraliskt. Judt framhåller hurprivatiseringar av välfärdstjänster bidragit till atomiseringen av samhälletoch upplösningen av samhällsgemenskapen. När privata mellanhänder leve-rerar välfärdstjänsterna är det endast makten som binder medborgaren tillstaten. Judt menar att den ökade pressen på bidragstagare och återinförandetav en behovsprövad välfärd i själva verket är en återgång till 1800-taletsviktorianska nedvärdering av fattiga och hjälpbehövande.Judt konstaterar att dagens socialdemokrati är i stort behov av en "moraliskramberättelse”. Judts längtan efter universella, fixa principer och en långsik-tig strategi delas av många debattörer och säkerligen åtskilliga socialdemo-kratiska väljare, men svårigheten ligger i att förverkliga sådana idéer i detglobala samhället.Även sociologen Zygmunt Bauman har blivit en ledstjärna för mångasocialdemokratiska idédebattörer. Hos Bauman finner man en sociologi somger nytt hopp åt vänsterns traditionella värderingar. Istället för att passivtutforma en politik anpassad efter det globala samhällets krav har man fåttnytt hopp om att medvetet bygga ett samhälle anpassat efter människansbehov. Olika visioner har presenterats under de senaste åren, men ettgemensamt drag är en vilja att återuppväcka den kommunitaristiska tanke-traditionen inom socialdemokratin. Det är då samhällsgemenskapens förut-sättningar som står i centrum för den politiska analysen.Till skillnad från Giddens utformar inte Bauman någon färdig teori om dennya socialdemokratin, men den nya vänstern har kunnat hämta en hel delinspiration från Baumans kritik av konsumtionssamhället och hans tankar157Giddens, A., “The Third Way revisited”, Policy Network, 2010-06-28, http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=3868&title=The+Third+Way+revisited (hämtad 2012-11-19)
  • 54. 54om samhällsgemenskap och solidaritet.158 Zygmunt Bauman beskriver hurdet moderna samhällets flytande maktstrukturer närmast tycks vara immunaemot kritik, på ett sätt som inte vart fallet under socialdemokratins storhets-tid. Under den flytande moderniteten absorberas samhällskritiken utan attförändra någonting i grunden, eftersom allting får en slags flytande, över-gående karaktär.Medan Giddens talar om den nya individualismen i emancipatoriska termerbetonar Bauman att det främst är välsituerade som kan dra nytta av detglobala konsumtionssamhällets fördelar.159 Baumans kritiska blick påmoderniteten har beskrivits som ”en viktig kompass” för den nya vänstern.160I Baumans socialistiska vision ställs den moraliska dimensionen i centrum.Det handlar om att skapa ett rättvist samhälle för alla. Det finns två ickeförhandlingsbara principer för varje socialistisk vision: Samhället ska garan-tera medborgarnas välfärd och samhällets kvalitet måste bedömas utifrån desvagaste medborgarnas livskvalitet.161Det här är punkter som ofta återkommer i dagens socialdemokratiska idé-debatt, men som också nästan alltid finns med i skrivningar från Socialist-internationalens regionala kommittémöten runtom i världen.EuropaFrågan är om den internationella socialdemokratin verkligen har förstått dennya verklighet man befinner sig i.162 Häftig kritik riktas emot nyliberalistiskhegemoni och sträng åtstramningspolitik, men vilka bärkraftiga ekonomiskalösningar och politiska visioner har man själva att komma med? Vilken vägska socialdemokratin välja? Och hur ska den ”nya” internationalismenbedrivas? Från socialdemokratiskt håll har man kunnat utläsa åtminstone treolika svar på utmaningarna från den globaliserade ekonomin: ensocialdemokrati för globalisering, en socialdemokrati för det nationellaintresset och en socialdemokrati som framförallt diskuterar modeller för atttämja den internationella kapitalismen.163 Inte minst i Europa kan vi idag se158 Ramesh, R., ”The sociologist influencing Labours new generation”, The Guardian, 2010-11-03, http://www.guardian.co.uk/society/2010/nov/03/zygmunt-bauman-ed-miliband-labour, (hämtad 2012-10-22)159 Se Bauman, Z., Liquid Modernity, 2000, s.88f160 Davis, M, “Bauman’s Compass: Towards a Sociology of Hope”, Compass Thinkpieces 67,september 2010161 Ibid.162 Painter, A., “After social democracy?”, Policy Network, 2012-05-24, http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4186&title=After-social-democracy (hämtad 2012-10-23).163 Sie Dhian Ho, M. & Cuperus,R., “Social democratic internationalism beyond the comfortzone”, Policy Network, 2011-11-17, http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4087&title=Social+democratic+internationalism+beyond+the+comfort+zone (hämtad 2012-10-31)
  • 55. 55hur internationalismen ofta ställs emot det nationella intresset. Därför kandet vara intressant att titta närmare på den socialdemokratiska debatten iskuld- och eurokrisens Europa.Fortsatt kris – eller är socialdemokratin redan på väg tillbaka?I slutet av 1990-talet var socialdemokratin i maktställning i många av Euro-pas länder. År 1999 publicerade Tony Blair och Gerhard Schroeder engemensam deklaration där de betonade framgångarna för den tredje vägenspolitik och ”Neue Mitte”. Under de senaste åren har europeiska socialdemo-krater sökt med ljus och lykta efter en ny modell.Efter presidentvalet i Frankrike våren år 2012 har den europeiska vänsternfått nytt hopp, men frågan är vilket utrymme det finns för vänsterpolitik ieurokrisens Europa?När François Hollande presenterades som Socialistpartiets presidentkan-didat tycktes han vara den perfekta kompromissen mellan högern ochvänstern i partiet.164 Hollandes popularitet under sin första tid som presi-dent har också överraskat många bedömare. I Europapolitiken har Hollandelyckosamt balanserat vänsterkraven på ökad solidaritet med ett accepteran-de av finanspakten.165 För första gången i Frankrikes historia har vänsternmajoritet på såväl nationell, regional och lokal nivå. Framgångarna till trotsväntar svåra utmaningar för socialistpartiet. Valsegrarna måste förstås motbakgrund av missnöjet med sarkozismen. Hollande har kritiserat denensidiga åtstramningspolitiken och talat om behovet av en politik för tillväxt,men möjligheten att införa en alternativ, ekonomisk-politisk väg för Europaeller ens för Frankrike är förmodligen begränsade. Manöverutrymmetbegränsas av en stigande arbetslöshet och en växande statsskuld.166164 Bouvet, L., ”Hollande carries the flame for French Socialism”, Policy Network, 2011-10-19,http://www.policynetwork.net/pno_detail.aspx?ID=4077&title=Hollande+carries+the+flame+for+French+Socialism (hämtad 2012-10-23)165 Thillaye, R., “Hollande’s force tranquille: can he keep calm and carry on?”, Policy Network,2012-08-15,http://www.policynetwork.net/pno_detail.aspx?ID=4224&title=Hollande%E2%80%99s+force+tranquille%3a+can+he+keep+calm+and+carry+on%3f (hämtad 2012-10-23)166 Fougier, E., “The paradoxes of the Hollande presidency”, Policy Network, 2012-07-06,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4212&title=The+paradoxes+of+the+Hollande+presidency(hämtad 2012-10-23)
  • 56. 56Under hösten har den socialistiske presidentens popularitet avtagit. Enligt enopinionsundersökning publicerad i Le Figaro i slutet av oktober är 64 pro-cent av väljarna missnöjda med Hollande.167Den socialistiska regeringen är nu under stark press. Många misstrorHollandes förmåga att, i likhet med Sarkozy, fatta tuffa beslut. Regeringensekonomiska kompetens har börjat ifrågasättas och de införda skattehöjning-arna riktade mot höginkomsttagare har mött starka reaktioner.168Samtidigt kritiseras Hollande och premiärminister Jean-Marc Ayrault frånvänster eftersom den strama budget som presenterades i september tycktessignalera en återgång till åtstramningspolitik när den europeiska vänsternhoppats att Hollande skulle företräda en motsatt ekonomisk-politiskstrategi.169Regeringen har försökt möta misstron genom att sänka förväntningarna påsnara förbättringar, exempelvis när det gäller ungdomsarbetslösheten.Dessutom har Hollande presenterat sina planer på en pakt för att förbättraFrankrikes konkurrenskraft (”Un pacte de compétitivité”), som ett svar pårekommendationer som presenterats i en uppmärksammad rapport om enkraftig sänkning av skatten på arbete.170Nederländerna har emellanåt beskrivits som ett politiskt laboratorium förEuropa. De nederländska valen brukar spegla rörelser i den europeiskaväljarkåren på ett tidigt stadium. Under de senaste åren har det holländskaexemplet visat på en mycket rörlig väljarkår, ett minskat förtroende företablerade partier i den politiska mittfåran, medan olika former av populismoch euroskepticism har tagit plats.Efter höstens val i Holland talas det om ”den politiska mittens återkomst” ochdet går att spekulera i att vi nu ser inledningen på en ”post-populistisk” fasdär de traditionella partierna återtar initiativet. Så sent som i augusti pekadedet mesta på en hård kamp mellan euroskeptiska socialistpartiets EmileRoemer och högerpartiet VVD:s ledare Mark Rutte. Men efter en stark slut-167 “Hollande : la défiance sinstalle parmi les Français”, Le Figaro, 2012-10-25,http://www.lefigaro.fr/politique/2012/10/25/01002-20121025ARTFIG00741-hollande-la-defiance-s-installe.php (hämtad 2012-11-08)168 Thillaye, R., “Sarkostalgia sets in”, Policy Network, 2012-10-30, http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4279&title=Sarkostalgia-sets-in (hämtad 2012-11-06)169 Se Irvin, G., “Monsieur Hollande’s Crisis”, 2012-11-19, Social Europe Journal,http://www.social-europe.eu/2012/11/monsieur-hollandes-crisis/ (hämtad 2012-11-20)170 “Hollande promet un ’pacte’ de compétitivité”, Libération, 2012-10-25,http://www.liberation.fr/politiques/2012/10/25/hollande-promet-un-pacte-de-competitivite_855979 (hämtad 2012-11-20)
  • 57. 57spurt blev socialdemokratiska Partij van de Arbeid, PvdA, näst störst i sep-tembervalet.171Nu har de båda valvinnarna VVD och PvdA kommit överens om att bilda enregeringskoalition med ”brobyggande” som ett genomgående tema i rege-ringsprogrammet – ett brobyggande mellan höger och vänster, men ävenbrobyggande som en allmän strävan efter konsensus mellan olika samhälls-intressen i den holländska ”poldermodellens” anda. I programmet kombine-ras en ekonomisk åtstramningspolitik med planerade reformer av sjukvår-den och arbetsmarknaden. Den holländske forskaren René Cuperus menaratt samarbetet mellan VVD och PvdA påminner om koalitionerna på 1990-talet och att det politiska programmets innehåll vittnar om ”den tredjevägens” återkomst. 172Det ser även ut som tyska SPD nu har repat sig efter det misslyckade valet år2009. Partiet har vunnit regionala val och närmat sig 30 procent i opinions-undersökningar. Partiföreträdare andas en ny optimism.Samtidigt måste uppgången till viss del förstås mot bakgrund av andra par-tiers svårigheter, inte minst det liberala partiet PDF:s kris. SPD har distanse-rat sig ifrån Agenda 2010 och svängt åt vänster under den nye ledaren SigmarGabriel. På så sätt har man kunnat lindra de interna motsättningarna, mensamtidigt menar många bedömare att SPD förlorat i förtroende när man intelängre står bakom de socialekonomiska reformer man själva varit med om attdriva igenom.173Efter valförlusten år 2009 startade SPD ett omfattande projekt för att invol-vera partimedlemmar och allmänheten i omformuleringen av partiets politik,men när resultatet presenterades vid partikonventet 2011 blev det en besvi-kelse för många. De flesta förslagen var redan en del av partiets politik.174Frågan är vilket utrymme det finns för partiet att driva en vänsterorienteradpolitik när nästa års val till Bundestag närmar sig. Många kommentatorermenar att det finns små utsikter för SPD och de gröna att bilda en egen koali-tionsregering efter valet 2013. Läget har inte minst försvårats av Piratpar-171 Cuperus, R., “The magical return of the political centre”, Policy Network, 2012-09-13,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4249&title=The-magical-return-of-the-political-centre (hämtad 2012-10-23)172 Cuperus, R. a.a.173 Miebach, M., “The struggles of the German SPD”, Policy Network, 2010-12-09,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=3928&title=The+struggles+of+the+German+SPD (hämtad2012-10-23)174 Busemeyer, M., “SPD: kingmaker or coalition-builder?”, Policy Network, 2012-03-30,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4158&title=SPD%3a+kingmaker+or+coalition-builder%3f(hämtad 2012-10-23)
  • 58. 58tiets framgångar i opinionen.175 En trepartikoalition tillsammans medvänsterpartiet Die Linke är osannolik och många bedömare menar att SPD:sdröm om en valseger år 2013 mycket väl kan sluta med ytterligare en bredkoalition under ledning av Angela Merkel.176Statsvetaren Marius Busemeyer menar att SPD måste byta strategi om maninte vill bli ett marginaliserat hjälpparti åt CDU. För att bli det givna vänster-alternativet i tysk politik behöver SPD placera sig i det politiska mittfältet ochstå upp för Agenda 2010-reformerna. Då kan man också ta åt sig äran avreformernas positiva konsekvenser. Men dessutom menar Busemeyer attSPD måste kunna tänka sig en koalition med alla partier i Bundestag, ävenmed Linkspartei (Die Linke).177Under den senaste tiden har det spekulerats om vem som ska bli SPD:skandidat till kanslerposten. Det har stått mellan partiledaren Sigmar Gabrieloch de tidigare finans- och utrikesministrarna Peer Steinbrück respektiveFrank-Walter Steinmeier, som båda står längre åt höger än Gabriel. Stein-brück och Steinmeier backas upp av den pragmatiskt och liberalt orienteradegrupperingen Seeheimer Kreis, medan Gabriel har den politiska vänstern påsin sida.178 Steinmeier var dessutom en av arkitekterna bakom den omdisku-terade moderniseringen av socialförsäkringssystemet för några år sedan(Agenda 2010). I oktober år 2012 står det klart att Peer Steinbrück blir SPD:skandidat, sedan Steinmeier dragit tillbaka sin kandidatur. SPD gör uppen-barligen bedömningen att den temperamentsfulle mittenkandidaten Stein-brück, som tidigare varit minister i Merkels regering, har större möjligheteratt vinna över Angela Merkel än partiledaren Sigmar Gabriel. Många bedöm-are utmålar Steinbrück som en farlig utmanare. Den stora frågan är om hankan hålla ihop partiet och vinna tillräckligt många vänsterröster.179 Stein-brück har inte alltid varit populär inom partiets vänsterfalang.I Italien bildade en koalition av socialistiska och liberala partier det nyasocialdemokratiska partiet Partito Democratico för några år sedan. Partietutgör en bred koalition som förenar socialister, liberaler och den kristnavänstern. Miljöpolitik, social rättvisa, progressiv beskattning och europeis-175 Miebach, M., “Berlin success inspires quiet confidence”, Policy Network, 2011-09-19,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4059&title=Berlin+success+inspires+quiet+confidence(hämtad 2012-10-23)176 Se t.ex. Lewandowsky, M., “Three faces of defeat?”, Policy Network, 2012-09-12,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4244&title=Three+faces+of+defeat%3f, och Busemeyer, M.,“SPD: kingmaker or coalition-builder?”, Policy Network, 2012-03-30177 Busemeyer, M. a.a.178 Lewandowsky, M. a.a.179 “SPD Picks a Candidate: Steinbrück to Challenge Merkel for Chancellery”, Spiegelonline,2012-09-28, http://www.spiegel.de/international/germany/peer-steinbrueck-to-run-against-merkel-for-chancellor-in-2013-a-858519.html (hämtad 2012-10-23)
  • 59. 59men är några av partiets viktigaste frågor.180 Det har funnits en hel del inter-na strider i partiet och idag tycks det finnas tre huvudsakliga grupperingar:en socialistisk, en socialdemokratisk och en liberal.Partiet har sedan Berlusconis frånträde ställt sig bakom Mario Montis tekno-kratiska regering och dess i huvudsak marknadsliberala agenda. Samtidigthar man nyligen tillsammans med europeiska socialdemokrater underteck-nat ett manifest där nyliberalismen kritiseras från vänster. Här står partietinför ett politiskt och strategiskt dilemma. Partiet har framgång i opinionen,man är det största partiet och samlar omkring 25 procent i de senaste under-sökningarna.181 Men samtidigt slits partiet mellan Montis liberala reformeroch den europeiska socialdemokratins “återupptäckt” av traditionella väns-tervärderingar.182PD leds just nu av den traditionellt vänsterinriktade Pierluigi Bersani, menhan utmanas framförallt av Florens borgmästare Matteo Renzi. Medan Ber-sani tillhör veteranerna i partiet har den betydligt yngre Matteo Renzi profi-lerat sig genom att kräva ett generationsskifte i den italienska politiken.183Det blir intressant att se hur PD kommer att profilera sig framöver. Opposi-tionen mot Berlusconi förenade vänstern, men nu tycks partiet stå inför ettvägval mellan markandsliberalism eller en mer traditionell socialism.I Spanien har socialdemokratin i stor utsträckning förknippats med moderni-seringen och demokratiseringen av landet efter Francoregimens fall. PSOEhar haft ett starkt stöd för en socialdemokratisk agenda sedan 1980-talet,men nu har inte minst finanskrisens svåra återverkningar förändrat bilden.Väljarstödet rasade kraftigt i valet år 2011 och konservativa PP kunde ta övermakten. En orsak till PSOE:s valnederlag är att man gjorde för lite för attförhindra nedgången i ekonomin vid ett tidigt stadium. De åtstramnings-åtgärder och strukturella reformer som sattes in år 2010 blev impopulärabland många väljare vilket medförde att PSOE tappade röster till förmån förmindre vänsterpartier.184180 “Democratic Party (Italy)”, Wikipedia,http://en.wikipedia.org/wiki/Democratic_Party_(Italy) (hämtad 2012-10-23)181 McDonnell, D., “Italy: the prospects for populism”, Policy Network, 2012-09-03,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4228&title=Italy-the-prospects-for-populism (hämtad 2012-10-23)182 Giuli, M., “The sick man of Italian party politics”, Policy Network, 2012-05-09,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4174&title=The+sick+man+of+Italian+party+politics(hämtad 2012-10-23)183 McDonnell, D. a.a.184 de la Rocha-Vázquez, M., “Too little, too late for the PSOE”, Policy Network, 2011-12-08,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4105&title=Too+little%2c+too+late+for+the+PSOE(hämtad 2012-10-23)
  • 60. 60I Storbritannien driver Labour det interaktiva projektet New politics, freshideas, en öppen dialog med medlemmarna om partiets framtida väg.185 Gen-svaret har varit stort och idag finns en uppsjö nya idéer att ta ställning till förpartiet. Det här är en utmaning i sig. En krönikör på New Statesman återgeren skeptisk röst inifrån partiet:186 Vi har inte haft styr på det här, vilket har resulterat i att halva skuggkabinettet nu galopperar omkring med sina egna käpphästar. Människor har i själva verket blivit ombedda… att ta fram sina egna svar. Det är trevligt, men hur ska Ed (Miliband) kunna knyta ihop alla lösa trådar till en sammanhängande berättelse när processen är avslutad?Labour har ändå presenterat ett projektdokument år 2011, A better future forBritain, med summering av projektet och svar på en del av de inkomna för-slagen.187Socialdemokratin tycks alltså fortfarande vara på jakt efter sin förloradeidentitet och här är det kanske särskilt intressant att studera de senasteårens kulörta, brittiska idédebatt.Röda, blå, lila eller svarta Labour?I vårnumret av Soundings Journal förs en debatt under rubriken ”Where’sLabour?”.188 Man konstaterar att vänstersidan tycks befinna sig i vänteläge,man söker ännu efter nya idéer, medan regeringen för en tydligt profileradhögerpolitik. Det räcker med att läsa artikelrubrikerna för att förstå att detsaknas en klar uppfattning om vägen framåt för Labour.Jonathan Rutherford, professor i Cultural Studies vid Middlesex University ochredaktör för Soundings Journal, skriver i SEJ (19/3) att Labour befinner sig ien kollektiv depression, man väntar på en nystart, på en hållbar vision förframtiden.189 Efter ledarvalet år 2010 startades ett energiskt arbete för att tafram en ny politik, men det har ännu inte burit frukt. Rutherford menar att185 Se “A Better Future for Britain”, New Politics Fresh Ideas, http://fresh-ideas.org.uk/a-better-future-for-britain, (hämtad 2012-10-23)186 "We havent had any steer about where we should be going with all this. As a result,youve got half the shadow cabinet galloping around on personal hobby horses. People have,in effect, been told . . . to come up with their own answers. Thats nice but, when the processis over, how does Ed [Miliband] knit all this into a coherent narrative?", “For Labour, evenjoined-up opposition seems a long way off”, New Statesman, 2011-06-02,http://www.newstatesman.com/uk-politics/2011/06/labour-party-policy-joined (hämtad2012-10-23)187 Labour Party, A Better Future for Britain: National Policy Forum 25 june 2011188 Soundings Journal, 2012:50, http://www.soundings.org.uk/ (hämtad 2012-10-23)189 Rutherford, J., “How to Revive the British Labour Party”, Social Europe Journal, 2012-03-19,
  • 61. 61den tredje vägens politik ignorerade människors vardagliga liv. DagensLabour saknar ett långsiktigt, strategiskt tänkande och en genomtänktpolitisk filosofi. Nu behöver man bygga från grunden, men ingen har ett svarpå vilka värden Labour ska stå för idag. Det gäller till att börja med att förstådjupet av den kris rörelsen befinner sig i.Nu beskriver många Labour som alltför toppstyrt under Tony Blair ochGordon Brown. Då var valvinster det enda som räknades. Den interna politi-ska diskussionen sågs som ett hinder i vägen för framgång.190 Neal Lawsonmenar att Labours inriktning på att vinna nästa val har gjort partiet mereuroskeptiskt: ”Allmänheten gillar inte Europa, så Labour gillar inte hellerEuropa” (egen översättning).191 Samtidigt konstaterar han att den social-demokratiska visionen om det goda samhället bara kan realiseras påeuropeisk nivå. Det är i en vänstervision av EU-projektet man kan tänka sigen framtid där demokratin föregår marknaden. Det handlar alltså om attengagera sig i debatten om Europas framtid.Den senaste tidens vänstersväng i idédebatten har irriterat tidigare Blair-anhängare. Paul Richards, kolumnist på tankesmedjan Progress, skriversyrligt:192 Det finns en märklig psykologi i det här. För vissa debattörer utgör själva valsegern ett svek i sig. Det största tänkbara förräderiet är att vinna tre raka val med en betryggande majoritet. De tycks föredra att Labour stannar kvar i opposition, så att de kan skriva sina krönikor och bloggar, formulera sina slagord i tv, marschera på gatorna och försörja sig på heltid som vänsteranhängare.Splittringen har varit uppenbar bland de ledande debattörerna kring partiet.Compass började skissera på idéerna om ”det goda samhället” för flera årsedan. Samtidigt tog Rutherford tillsammans med parlamentsledamotenMaurice Glasman initiativ till en kommunitaristiskt orienterad idédebattunder namnet ”Blue Labour”, medan 1990-talets moderniserare av Laboursamlats kring den Tony Blair-influerade tankesmedjan Progress och fortsattargumentera för en uppdaterad version av den tredje vägens politik.193190 For Labour, even joined-up opposition seems a long way off”, New Statesman, 2011-06-02191 ”The public don’t like Europe , so the Labour Party doesn’t like Europe.”, Lawson, N.,“Britain and Europe”, Social Europe Journal, 2012-04-27, http://www.social-europe.eu/2012/04/britain-and-europe/ (hämtad 2012-10-23)192 “There’s a strange psychology at work here. For some, the act of winning an election is initself a betrayal. To win three in a row with massive majorities is the ultimate sellout. Theyseem to want Labour to remain in glorious opposition, so they can write their columns andblogs, sloganise on the TV, march the streets and make a living out of full-time, salariedleftism.”, Richards, P., “Something to say”, Progressonline, 2012-07-13,http://www.progressonline.org.uk/2012/07/13/something-to-say/ (hämtad 2012-10-23)193 “For Labour, even joined-up opposition seems a long way off”, New Statesman, 2011-06-02
  • 62. 62Hösten 2011 gav Progress ut The Purple Book, där ett av huvudbudskapen äratt staten är ”passé” och att Labour måste fortsätta förespråka marknadslös-ningar och valfrihet.194Progress kolumnist Stephen Bush menar att splittringen inom Labour hand-lar om inställningen till det moderna samhället. Medan New Labour välkom-nar förändring och utmanar konservativa idéer är Blue Labour tillbakablick-ande och protektionistiska.195Flera skribenter anser att den ideologiska sprickan i Labour huvudsakligenhandlar om inställningen till mål och medel. Författarna bakom pamfletten Inthe Black Labour oroas av den skarpa kritiken mot den finansiella åtstram-ningspolitiken och framhåller att Labour måste föra en ansvarsfull ekono-misk politik för att trygga en långsiktig tillväxt och för att ha råd medvälfärden.Det finns ingen konflikt mellan ekonomisk-politisk konservatism och socialrättvisa, snarare tvärtom:196 Labour måste sätta finanspolitisk hållbarhet i den absoluta kärnan av sin politiska agenda, för att säkerställa låga räntor och en stadig, ekonomisk tillväxt. Inte bara för att vinna val, utan också med tanke på att den finanspolitiska stabiliteten är viktig för att trygga den sociala rättvisan.Blue Labours bärande idéprojekt har varit att omdefiniera statens dominer-ande roll i välfärdssamhället, att formulera en modell där man i högre gradinvolverar lokala gemenskaper i samhällsbygget.197 Hos Blue Labour förenasen nostalgiskt tillbakablickande vision om ett återskapande av en svunnensamhällsgemenskap med en kritik av nyliberalismen från vänster.Det som förenar Compass vision om ”det goda samhället” och Blue Labourskonservativa socialism är att man ansluter sig till en kommunitaristisk idé-tradition. Visionen om ”the common good” föregår analysen av individens rolli samhället.194 http://blogs.spectator.co.uk/coffeehouse/2011/09/exploiting-a-conservative-moment/195 “Exploiting a conservative moment”, The Spectator, 2011-09-25,http://www.progressonline.org.uk/2011/03/09/blue-labour-too-conservative/ (hämtad2012-10-23)196 “Labour must put fiscal sustainability at the absolute core of its policy agenda, to ensurelow interest rates and steady economic growth. Not just for electoral reasons, but becausefiscal stability is vital in securing social justice”, Painter, A.& Sen, H., “Labour must makefiscal honesty the key to responsible capitalism”, 2011-12-01,http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2011/dec/01/labour-fiscal-honesty-responsible-capitalism (hämtad 2012-10-23)197 Grady, H., “Blue Labour: Partys radical answer to the Big Society?”, BBC News, 2011-03-12, http://www.bbc.co.uk/news/uk-12759902 (hämtad 2012-10-23)
  • 63. 63Blue Labours kommunitaristiska vision framstod för något år sedan somLabours svar på David Camerons vision om Big Society. Framförallt var detkanske ett försök att formulera en politik som kunde vinna tillbaka arbetar-klassröster. Men idégruppen föll mer eller mindre samman efter någrauppmärksammade och excentriska uttalanden av initiativtagaren MauriceGlasman.Glasman, som tidigare var en uppburen rådgivare till partiledaren Ed Mili-band och dessutom blivit adlad på dennes inrådan, hamnade i kylan sedanhan bland annat uttryckt sina idéer kring ett införande av betydanderestriktioner i immigrationspolitiken.198Trots detta tycks Blue Labours ”konservativa socialism”, där kritiken av ny-liberalism, globalisering och konsumism kombineras med en stark betoningav gemensamma värden, haft stort inflytande på den fortsatta socialdemo-kratiska idédebatten.199I en Arena-artikel från år 2011 skriver Håkan A Bengtsson exempelvis att”det konservativa är ett nödvändigt korrektiv till en okritisk utvecklings-optimism” och uttrycker förhoppningen att Blue Labour kan bidra till ”en mervärderingsorienterad syn på den framtida politiken”.200 Det är väl just detvärdedrivna perspektivet och kritiken av nyliberalismen som Blue Labourdelar med andra sentida nydanare av socialdemokratin.Alternativen på färgskalan börjar nog ta slut snart för Labour, men under desenaste åren har det alltså formulerats tre huvudalternativ för Labour: Enröd, en blå och en lila. Eftersom de röda och blå varianterna sammanfaller isin skarpa kritik av marknadslösningar och det nyliberala paradigmet kanman nog tala om två konflikterande linjer: en socialistisk linje, där man talarom att bygga politiken kring grundläggande värderingar, ställs emot enmarknadsliberal och pragmatisk linje.En annan reflektion är att man kanske kan säga att de två linjerna repre-senterar skilda hållningar till moderniteten – de socialistisk/konservativabetonar ofta moderniseringens negativa effekter medan den tredje vägensförespråkare emellanåt anses vara alltför optimistiska i sin analys avindividens möjligheter till självförverkligande i det moderna samhället.198 “Labours anti-immigration guru”, The Telegraph, 2011-07-18,http://www.telegraph.co.uk/comment/columnists/maryriddell/8644334/Labours-anti-immigration-guru.html (hämtad 2012-10-23)199 Rutherford, J., “Big Society, Good Society?”, 2011-02-10,http://www.progressonline.org.uk/2011/02/10/big-society-good-society/ (hämtad 2012-10-23)200 Bengtsson, H.A., ”Tredje vägen ut, Blue Labour in?”, 2011-04-10,http://www.dagensarena.se/opinion/tredje-vagen-ut-blue-labour-in/ (hämtad 2012-10-23)
  • 64. 64Det goda samhälletI den paneuropeiska debatten kring framtiden för den europeiska social-demokratin återkommer ett antal frågeställningar: • Hur ska man gestalta en ny politik i bättre samklang med social- demokratins traditionella värdegrund? • Vilka utmaningar ställer en framtidsinriktad miljöpolitik? Krävs det nu, som Kajsa Borgnäs skriver i ett inlägg till den svenska social- demokratins programkommission, ”en verkligt modig trolöshet mot tidigare medel” för att skapa ett jämlikt och hållbart samhälle?201 • Hur ska man återvinna de väljare som attraherats av populistiska partier? • Hur ser den socialdemokratiska visionen för Europa ut idag?Debatten har alltså handlat om värderingar, hållbarhet, bemötandet av popu-lismen och visionen för Europa. Vidlyftiga visioner har inte saknats i densocialdemokratiska idédebatten efter de senaste valförlusterna i England ochTyskland. En utgångspunkt för många socialdemokratiska debattörer varitatt den tredje vägens politik misslyckats. Inte minst har den brittiska tanke-smedjan Compass och den tyska organisationen Friedrich-Ebert-Stiftung(FES) varit drivande för att få till stånd en paneuropeisk rörelse mot enförnyelse av den europeiska socialdemokratin.Som del i det här projektet träffades år 2009 företrädare för Labour och SPDför att skriva en ny deklaration för den europeiska socialdemokratin. Dekla-rationen innehöll en vision om en säker, grön och rättvis framtid. Man talarom skapandet av ”det goda samhället” som vår tids största utmaning. Det härprojektet har gått vidare med konferenser, workshops och utgivning avböcker. I dokumentet Building the Good Society lyfter Labours Jon Cruddasoch SPD:s Andrea Nahles fram ett antal punkter, bland annat vikten av attåterge politiken en roll som inte är underordnad ekonomiska intressen ochambitionen att sätta människors (och planetens) behov framför vinstintres-sen.202 Man framhåller att det goda samhället handlar om solidaritet ochsocial rättvisa. Frihet växer fram ur känslan av trygghet och tillit.Men det betonas också att det inte finns någon socialdemokratisk guldålderatt återvända till. Den nya politiken ska vara framåtblickande, inte tillbaka-blickande. Ambitionen är att kommunicera en politik som på ett tydligt sätt201 Borgnäs, K., ”Klimatfrågan kräver ett nytt socialdemokratiskt tänkande, del 3”(bloggpost), 2012-05-29,http://programkommissionen.wordpress.com/2012/05/29/kajsa-borgnas-klimatfragan-kraver-ett-nytt-socialdemokratiskt-tankande-del-3/ (hämtad 2012-10-23)202 Cruddas, J. & Nahles, A., Building the Good Society, Compass 2009,http://www.feslondon.org.uk/fileadmin/downloads/goodsocietyenglish.pdf
  • 65. 65refererar till gemensamma värden istället för att rikta ”specialerbjudanden”till olika intressegrupper.Ett parallellt förnyelseprojekt, The Amsterdam Process, har initierats av denbrittiska tankesmedjan Policy Network i samarbete med den holländskasocialdemokratins tankesmedja Wiardi Beckman Stichting.Flera debattörer återkommer till att socialdemokratin fjärmat sig alltför långtifrån den värdedrivna politiken, man är reaktiv och det saknas en långsiktigvision. Marknadsundersökningar och väljarenkäter har fått ersätta ett pro-aktivt byggande av hållbara idéer. SEJ:s redaktör Henning Meyer skriver i SEJ(5/4 2012) att man kan likna det politiska idébygget med affärslivet – manbehöver fokusera mer på produkten och mindre på de kortsiktiga resultatenför att nå långsiktig framgång.203 Men vilken är produkten? Vilka är de vär-den socialdemokratin ska slåss för? Det goda samhället är i grund och bottenen vision om ett mer rättvist och jämlikt samhälle. Värderingarna ramas in aven övergripande tanke på den ekologiska hållbarheten.Julian Nida-Ruemelin, filosofiprofessor vid LMU in München och ordförande iSPD:s värdekommission, menar att socialdemokratin måste arbeta fram ettgemensamt europeiskt program kring grundläggande värden: solidaritet,ekonomisk och social rättvisa och en betoning av ”positiv” frihet, d.v.s. ”frihettill” vissa kollektivt definierade rättigheter snarare än ”frihet ifrån”.204Att bygga visionen kring grundläggande värden för det goda samhälletpåminner starkt om filosofen Martha Nussbaums ”aristoteliska” socialdemo-krati, men Cruddas och Nahles initiativ måste framförallt läsas som en kritikav den tredje vägens politik. I spåren av eurokrisen är det många till vänsterom den politiska mitten som kritiserar den ”monetära ortodoxin” och vill attEU:s finansiella politik reformeras. Istället talas det om behovet av en meraktiv stat och större offentliga satsningar för att komma till rätta med deväxande sociala klyftorna. I skrivande stund är det här också ett av de storadiskussionsämnena ute i Europa. Sannolikt också när detta läses.Huvudargumentet är att den ensidiga fokuseringen på inflationsbekämpningoch budgetbalans snarare leder till depression än tillväxt. Man vill helt enkeltse ett alternativ till åtstramningspolitiken. Den här linjen stöds av nobelpris-tagaren Paul Krugman, som kommenterar Greklands problem och valet iFrankrike i New York Times (6/5 2012). Krugman menar att det är på tidenatt den rådande ekonomiska strategin får tummen ner av europeiska väl-203 Meyer, H., “The Renewal of Social Democracy and Basic Values”, Social Europe Journal.2012-04-05, http://www.social-europe.eu/2012/04/the-renewal-of-social-democracy-and-basic-values/ (hämtad 2012-10-23)204 Nida-Ruemelin, J., “Social Democratic Basic Values and the Work of the SPD Basic ValuesCommission”, 2012-03-27, http://www.social-europe.eu/2012/03/social-democratic-basic-values-and-the-work-of-the-spd-basic-values-commission/ (hämtad 2012-10-23)
  • 66. 66jare.205 Han nämner Tysklands återhämtning i början av 1900-talet som ettexempel på hur en expansiv politik kan vara att föredra framför åtstramning-ar.Tillväxt och hållbar utvecklingSimon Wren-Lewis, professor i ekonomi vid Oxford University, menar att denensidiga åtstramningspolitiken inom eurozonen står i konflikt med veder-tagen ekonomisk teori. I det läge som råder i de flesta europeiska länderskulle en keynsianskt färgad, kontracyklisk finanspolitik vara den rätta medi-cinen. Ändå framhärdar åtstramningsivrarna i försvaret av den procykliskamodellen, mot bättre vetande och ofta av rent ideologiska skäl.206Neal Lawson, ordförande för Compass, och Howard Reed har formulerat enPlan B, en ekonomisk-politisk vision för det goda samhället. Först och främstska åtstramningspolitiken stoppas. Ekonomin ska framför allt komma igångmed hjälp av investeringar i grön teknik och hållbar tillväxt.207Christine Färber (29/3 2012), professor i Empirical Social Science Researchvid HAW Hamburg, menar att man måste våga tala om att höja skatterna.Detta borde kunna ha ett allmänintresse och attrahera även medelklassen.Det är inte många som gagnas av att samhället faller isär: ”Hur fri kan jagvara om min granne är fattig och utsatt för diskriminering på grund av ras,kön och klasstillhörighet?” (egen översättning).208Men det är känsligt att tala om höjda skatter, när man samtidigt vill vara endominerande kraft i europeisk politik. I ett inlägg på programkommissionensblogg konstaterar före detta finansminister Kjell-Olof Feldt att Sverige nume-ra har ett skatteuttag som inte klarar av att finansiera en generell välfärds-politik byggd på socialdemokratiska värderingar.209 I sin bok En kritiskbetraktelse efterlyser Feldt en fördjupad analys av den långsiktiga finansie-ringen av välfärden. Han menar att det hotande finansieringsgap för205 Krugman, P., “Those Revolting Europeans”, New York Times, 2012-05-06,http://www.nytimes.com/2012/05/07/opinion/krugman-those-revolting-europeans.html?_r=3&hp (hämtad (2012-10-23)206 Wren-Lewis, S., “How Keynes can help us solve the Eurozone Crisis”, 2012-08-23,http://www.social-europe.eu/2012/08/how-keynes-can-help-us-solve-the-eurozone-crisis/(hämtad 2012-10-23)207 Lawson, N.& Reed, H (red.)., Plan B: a good economy for a good society, 2011,http://compassonline.org.uk/publications/ (hämtad 2012-10-23)208 “How free can I be if my neighbor is poor and discriminated by racism, sexism, andclassism?”, Färber, C., “The Role of the State in Social Democratic Thinking Today”, SocialEurope Journal, 2012-03-29, http://www.social-europe.eu/2012/03/the-role-of-the-state-in-social-democratic-thinking-today/ hämtad (2012-10-23)209 Feldt, K-O, ”Klarar S den generella välfärden i framtiden?” (bloggpost), 2012-06-07,http://programkommissionen.wordpress.com/2012/06/07/kjell-olof-feldt-klarar-s-den-generella-valfarden-i-framtiden/ (hämtad 2012-10-23)
  • 67. 67välfärden som exempelvis SKL talat om inte verkar tas på allvar blandledande socialdemokrater. Om man gömmer undan framtidsfrågornariskeras det långsiktiga förtroendet för politiken.210År 2006 lanserade SPD det strategiska begreppet ”ekologisk industripolitik”.Sociologen Benjamin Mikfeld berättar i en FES-rapport hur tanken med attslå ihop två till synes motstridiga begrepp var att skapa ett specifikt social-demokratiskt svar på två stora utmaningar i vår tid – behovet av industrielltillväxt och av en miljövänlig produktion. Man slår alltså två flugor i en smäll:Den gröna industripolitiken kan både beskriva hur Tyskland ska utvecklassom industrination och knyta den diskussionen till de miljöpolitiska utman-ingarna. Socialdemokratin kan med den här strategin i ryggen bygga upp ennära dialog med industri och fackföreningar. Marknadsundersökningar hargivit stöd till den grundläggande tesen, vilken är att ”gröna marknader” haren mycket stor tillväxtpotential. Staten har en avgörande roll, bland annatgenom att stärka innovationsklimatet. Det innebär också att man genom dethär begreppet kan kombinera kravet på industriell modernisering ochinnovation med en keynesianskt färgad ekonomisk politik för framtids-investeringar.211Kajsa Borgnäs menar däremot att begrepp som hållbar tillväxt eller grön till-växt ingår i en farlig undvikande-strategi, ett försök att undvika konfliktenmellan ekonomisk tillväxt och ökad miljömässig hållbarhet. Borgnäs menaratt en verkligt ansvarsfull miljöpolitik kräver en djupgående analys somockså innebär en radikal omvärdering av det socialdemokratiska tänkan-det.212 Hon befarar att västvärldens kredit- och konsumtionsberoendetillväxtmodell kommer att leda till ytterligare finansiellt risktagande, skuld-sättning, ekonomisk instabilitet och finansiella kriser.213Hur ska man utmana populismen och återvinna väljare?De högerpopulistiska partiernas framgångar under senare år har inneburiten utmaning för alla etablerade partier. Samtidigt kan man konstatera attkrispolitiken har gynnat de populistiska rörelserna, även rörelser till vänster.I Italien har exempelvis Mario Montis teknokratiska regering stöd av de210 Feldt, K-O, En kritisk betraktelse, Stockholm, 2012211 Mikfeld, B., Ecological Industrial Policy, Friedrich Ebert Stiftung, 2011,http://library.fes.de/pdf-files/id/08482.pdf (hämtad 2012-10-23)212 Borgnäs, K., ”Klimatfrågan kräver ett nytt socialdemokratiskt tänkande, del 1”(bloggpost), 2012-05-29,http://programkommissionen.wordpress.com/2012/05/29/kajsa-borgnas-klimatfragan-kraver-ett-nytt-socialdemokratiskt-tankande-del-1/213 Borgnäs, K., ”Klimatfrågan kräver ett nytt socialdemokratiskt tänkande, del 2”(bloggpost), 2012-05-29,http://programkommissionen.wordpress.com/2012/05/29/kajsa-borgnas-klimatfragan-kraver-ett-nytt-socialdemokratiskt-tankande-del-2/
  • 68. 68etablerade partierna till höger och vänster, vilket har ökat möjligheterna förrörelser som Lega Nord och den populäre komikern Beppe Grillos Movimento5 Stelle, M5S, att nå framgång i opinionen genom att opponera mot hela detpolitiska etablissemanget.214Under hösten år 2012 visar opinionsundersökningar att stödet för MarioMontis regering nära nog har halverats inom loppet av ett år. Det endapartiet som tydligt är på väg uppåt i opinionen är M5S, som blev största partii de regionala valen på Sicilien i oktober år 2012.215Politiska kommentatorer lyfter fram hur Beppe Grillo dragit nytta av deantipolitiska stämningarna hos borgerliga väljare, samma missnöje med deetablerade partierna som tidigare betjänat Berlusconi och Lega Nord. Grilloargumenterar från vänster i många frågor, men agendan är otydlig och fram-förallt populistisk. Grillo engagerar sig främst för miljöpolitik och bekämp-ningen av korruption, han är motståndare till EMU och kritiserar globali-seringen.Forskaren Marco Giuli menar att problemet i Italien, i jämförelse med ländersom Frankrike, är att socialdemokratin inte tycks kunna bemöta populismenmed en tillräckligt attraktiv berättelse. Giuli menar att det som krävs är enberättelse som balanserar en politisk och ekonomisk trovärdighet med engnutta traditionella värderingar och en kritisk hållning till marknadsdogma-tismen. Det är en sådan berättelse som även kan fånga de marginaliseradeväljargrupperna.216Populismen betraktas i regel som en motståndare till socialdemokratin ochandra etablerade politiska rörelser, men den grekiske forskaren GeorgiosPapanagnou menar att den europeiska socialdemokratin i någon meningmåste bli populistisk för att återigen kunna bli hegemonisk. Han talar om attåteruppväcka det populistiska momentet hos forna tiders folkhemsbyggandesocialdemokrati, som utgick från en grundföreställning om nationell ellereuropeisk gemenskap:217214 McDonnell, D., ”Italy: the prospects for populism”, Policy Network, 2012-09-03,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4228&title=Italy-the-prospects-for-populism (hämtad 2012-10-23)215 “One year on, Monti under pressure to stay”, Financial Times, 2012-11-14,http://www.ft.com/intl/cms/s/0/bd9685ee-2e7f-11e2-9b98-00144feabdc0.html#axzz2CkgFTUYa (hämtad 2012-11-20)216 Giuli, M., ”The tricky nature of Italian populism”, Policy Network, 2012-07-05,http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4216&title=The+tricky+nature+of+Italian+populism(hämtad 2012-10-23)217 Papanagnou, G., “European Social Democracy - A new New Deal and Populism”, SocialEurope Journal, 2012-05-10, http://www.social-europe.eu/2012/05/european-social-democracy-a-new-new-deal-and-populism/ (hämtad 2012-10-24)
  • 69. 69 Socialdemokratin har från början varit en populistisk kraft som organiserar sina kärnväljare som delar av ett folk. Ett demos som består av en koalition mellan låginkomsttagare och delar av medelklassen, inriktad mot större jämlikhet inom ramen för ett socialt marknadssystem.I Building the Good Society poängteras vikten av att skapa strukturer somförenar politikens institutioner med väljare och sociala rörelser. Maktenmåste komma underifrån och de politiska partierna måste öppna sig och blimer demokratiska. I den intellektuella vänsterdebatten talas det om att SPD ii högre grad måste spegla samhället och att Labour måste bli en politiskrörelse igen.Många debattörer tar upp behovet av att bygga breda allianser med storadelar av befolkningen och det civila samhället, men här vill man ocksåförsöka överbrygga spänningarna mellan den liberala medelklassen ochdelar av arbetarklassen. En särskild utmaning är hur man ska relatera till dekommunitära strömningar som attraherat vissa väljare ur traditionellarbetarklass – kombinationen av en dragning åt den lokala eller nationellagemenskapen förenat med en rädsla för det moderna samhällets rörlighet.218Idéprojektet Blue Labour har beskrivits som ett försök att vinna tillbaka dearbetarklassväljare som övergivit partiet. Blue Labours initiativtagareMaurice Glasman skriver i ett debattinlägg att socialdemokratins fundamen-tala uppgift varit att motarbeta kommodifieringen av människor genom attskapa en rörelse för ”the common good”. Glasman menar att dagens storska-liga immigration borde vara problematisk för klassiska socialdemokratereftersom den innebär ett slags kommodifiering:219 Socialdemokratin gjorde motstånd mot kapitalism som liktydigt med förlust och berövande med utgångspunkt i en organisk syn på nationen.Här har en del svenska kommentarer dragit paralleller mellan Blue Labouroch uttalanden av Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu om villkorat medbor-garskap. Alex Voronov skriver i en ledarkrönika i Eskilstuna-Kuriren att BlueLabour-vägen efter Reepalus uttalanden torde vara stängd för svensk social-demokrati, men liknande tendenser hos lokala företrädare ”kan kvävas i sin218 Goodhart, D., ”Labour can have its own coalition too”, The Independent, 2011-03-20,http://www.independent.co.uk/opinion/commentators/david-goodhart-labour-can-have-its-own-coalition-too-2246971.htl (hämtad 2012-10-23)219 219”[S]ocial Democracy resisted capitalism in the name of loss and dispossession anddemanded recognition in the body politics of the nation”, Glasman, M., “How can socialdemocrats cherish identity and community in a multi-ethnic, cosmopolitan era?”, i Exploringthe Cultural Challenges to Social Democracy, Amsterdam Process, 2011, s. 74-76
  • 70. 70linda om tillräckligt många anständiga socialdemokrater säger stopp ochbelägg, och letar rätt på en och annan borttappad ryggrad.”220I debatten talar man om en kosmopolitisk eller en kommunitär grundhåll-ning. För en del debattörer handlar det här om två oförenliga positioner.Författaren Philippe Legrain menar exempelvis att det finns två sätt att mötautmaningarna ifråga om immigration och integration: Antingen bejakar mandet öppna samhället med alla dess överlappande kulturella identiteter, ellerså söker man sig tillbaka till ett ”slutet” och reaktionärt samhälle.221Men det finns samtidigt en antirasistisk och vänsterliberal kritik av ett ”pas-sivt” accepterande av multikulturalismen som ideologi. Kritiken tar främstsikte på multikulturalismens essentialistiska tendens att behandla kulturellaidentiteter som oföränderliga och enhetliga. 222 Filosofen Aleksander Motturimenar att problemet med multikulturalismen är att den reproducerar enideologi som fokuserar på skillnader mellan människor, den är en diskurs därolika bilder redan är fixerade, där ”den andre” befinner sig i en periferi ochmåste inkluderas.223Kritiken handlar framförallt om hur kulturella skillnader administreras.Författaren och journalisten Dilsa Demirbag-Sten beskriver exempelvis huretniciteten politiserats i Sverige. Hon menar att det formats en föreställning imedia och bland politiker att man bara kan kommunicera med muslimergenom olika företrädare för Islam.224 Demirbag-Sten tycks hävda att svenskapolitiker och intellektuella förlorat sig i postmoderna resonemang och attden multikulturalistiska homogeniseringen av kulturella minoriteter, trots degoda intentioner som ligger bakom, ytterst blivit ett användbart verktyg förfrämlingsfientliga krafter.Men även integrationsbegreppet är problematiskt. En utmanande och oftaåterkommande frågeställning är: ”Integration till vad?” Integrationsbegrep-pet förutsätter att det redan finns kulturella normer som immigranter börintegreras med, men samtidigt framhålls ofta att integrationsprocessen intebara är en fråga för immigranter. Akademikerna och SPD-medlemmarna220 Voronov, A., “Blue Labour i Sörmland”,http://ekuriren.se/ledareasikter/voronovlordag/1.1525034-blue-labour-i-sormland(Hämtad 2012-10-23)221 Legrain, P., “Progressives should embrace diversity”, i Exploring the cultural challenges tosocial democracy, Amsterdam Process, 2011, s. 38222 Jurado, E., Progressive multiculturalism: a social democratic response to culturaldiversity?, i Exploring the Cultural Challenges to Social Democracy, Amsterdam Process, 2011,s. 54223 Se intervju med Aleksander Motturi i Tidskriften Arena, ”Antirasistisk kritik avmångkulturalism”, http://www.tidskriftenarena.se/2011/10/25/antirasistisk-kritik-av-mangkulturalism/ (hämtad 2012-10-23)224 Dilsa Demirbag-Sten, “Social democracy and the fall-out from multiculturalcollectivization”, i Exploring the Cultural Challenges to Social Democracy, Amsterdam Process,2011, s. 70-73.
  • 71. 71Thomas Meyer, Christine Färber, Elif Özmen och Julian Nida-Rümelin betonari en rapport att en lyckad integration kräver att hela samhället involveras iprocessen. Framförallt krävs en gemensam förståelse av vad medborgarska-pet betyder och en grundläggande respekt för kulturella skillnader.225Återkommande formuleras i den socialdemokratiska idédebatten ett behovav en mer aktiv integrationspolitik med utgångspunkt i socialdemokratinsgrundläggande värderingar. Aydan Özoğuz, parlamentsledamot för tyskaSPD, menar att socialdemokratin har de grundvärderingar som behövs för attkomma till rätta med svårigheterna i integrationsprocessen. Det handlar omatt angripa de sociala faktorer som försvårar integrationen, inte skylla påindividernas etniska och kulturella bakgrund:226 Den framgångsrika integrationsprocessen är inte – och här måste jag återigen citera Johannes Rau – beroende av individens ur- sprung, utan om att tillsammans erövra framtiden!”.En socialdemokratisk vision för ett socialt EuropaEn utgångspunkt för de flesta debattörer är att det nu behövs en samverkanpå europeisk nivå för att möta de globala utmaningarna. Nationalstatenspolitiska arena har blivit för liten för de stora frågorna. Sociologen ZygmuntBauman påpekar i Social Europe Journal att den stora utmaningen för visio-nen om det goda samhället, liksom för alternativa politiska visioner, ligger iatt överbrygga det växande gapet mellan det lokala och det globala, mellan denuvarande politiska institutionernas begränsade räckvidd och det globalasamhällets ansiktslösa maktstrukturer.Liknande tankegångar formulerar den tyske filosofen Jürgen Habermas,SPD:s Julian Nida-Ruemelin och den tyske ekonomen Peter Bofinger, somskriver att den ensidiga åtstramningspolitiken är fel diagnos och fel terapi –Det är endast en starkare och mer integrerad politisk union av Europasländer som kan möta de ansiktslösa marknadskrafternas härjningar inationalstaterna.227 Det behövs en social union och starkare institutioner.Men det finns samtidigt en tröghet inbyggd i den ”politiska globaliseringen”.När man lämnar den nationella arenan hamnar man sig i ett slags politisktingenmansland, som sociologen Adrienne Sörbom påpekar i Politikens225 Meyer, T., Färber, C., Özmen, E. & Nida-Rümelin, J., Living Together as Equals, FriedrichEbert Stiftung, 2012226 Özoğuz, A., “Immigration is a Social Democratic Issue”, Social Europe Journal, 2012-03-16,http://www.social-europe.eu/author/aydan-oezoguz/ (hämtad 2012-10-23)227 Bofinger, P., Habermas, J. & Nida-Rümelin, J., “The Case for a Change of Course inEuropean Policy”, Social Europe Journal, 2012-08-09, http://www.social-europe.eu/2012/08/the-case-for-a-change-of-course-in-european-policy/ (hämtad 2012-10-23)
  • 72. 72gränser.228 Metaorganisationer skapar en gemensam identitet och bindersamman medlemmarna, men det finns samtidigt en spänning mellan skildalokala erfarenheter och det gemensamma intresset, vilket begränsarmetaorganisationernas handlingskraft.229 Metaorganisationer blir därför oftaen slags ”konsensusorganisation”.230De demokratiska socialistpartierna inom EU bedriver ett nära samarbeteinom det paneuropeiska samarbetsorganet The Party of European Socialists,PES. I likhet med andra europapartier är PES en metaorganisation med natio-nella partier som medlemmar. Adrienne Sörbom konstaterar att europapar-tierna varit ett slags paraplyorganisationer för enskilda länders partier, vilketinneburit att det inte funnits något större intresse för att gå fram med ge-mensamma listor. Men hon påpekar också att frustrationen över organisa-tionernas tröghet kan vara en drivkraft för verklig förändring och att lik-nande anpassningar efter nya samhällsförhållanden genomförts tidigare iarbetarrörelsens historia.Det har också tagits flera initiativ i riktning mot ett mer integrerat europa-samarbete under den senaste tiden. PES kommer att ta fram en gemensampresidentkandidat till Europakommissionen i europavalet år 2014 ochSocialdemokraterna inom Europaparlamentet har nyligen samlats kringinitiativet Relaunching Europé - an alternative vision for the future. Under tvåårs tid ska man försöka formulera en vänstervision för Europa, en ”renässansför Europa”. Gruppledaren Hannes Swoboda talar om ”ett socialt Europa, ettEuropa där solidaritet betyder något, ett Europa där full sysselsättning inteär en dröm, ett Europa där fackföreningar har något att säga till om och ettEuropa där social rättvisa är utgångspunkten för våra handlingar”.231I PES principdeklaration från 2011 fastslås att det inte kan finnas någonekonomisk union om den inte samtidigt är en social union. I dokumentetbetonas att globaliseringen och den nyliberala politiken har medverkat till enfragmentisering av livsvillkoren och att motmedlet är en progressiv, globalagenda: ”Vi avfärdar pessimismens politik, som säger att det inte finns någotvi kan göra.”(egen översättning).232 Agendan bygger på grundläggandeprinciper om demokrati, starka offentliga myndigheter, en värdedriven till-228 Sörbom, A., Politikens gränser, Stockholm, 2012229 Se Ahrne, G.& Brunsson, N., Meta-organizations, Cheltenham, 2008230 Sörbom, A., Politikens gränser, s. 220231 Group of the Progressive Alliance of Socialists & Democrats in the European Parliament(S&D), “New initiative from the European Socialists and Democrats: Relaunching Europe –an alternative vision for the future”,http://www.socialistsanddemocrats.eu/gpes/public/detail.htm?id=137150&request_locale=EN&section=NER&category=NEWS (hämtad 2012-10-23)232 ”We reject the politics of pessimism that claim that nothing can be done”, Party ofEuropean Socialists (PES), “PES Declaration of principles”, 2011-11-24,http://www.pes.eu/sites/www.pes.org/files/adopted_pes_declaration_principles_en.pdf(hämtad 2012-10-23)
  • 73. 73växt, miljömässig hållbarhet, ett rättvist, öppet och socialt inkluderande sam-hälle, jämlikhet mellan könen och internationell solidaritet.Organisationen kritiserar den ensidiga åtstramningspolitiken och definierarmålsättningen att ta fram en ambitiös ekonomisk strategi för att återvändatill ekonomisk tillväxt, men man vill samtidigt föra en politik som kan kommatill rätta med den offentliga skuldsättningen.233I samband med presidentvalet i Frankrike våren år 2012 undertecknades ettmanifest, initierat av tankesmedjorna Foundation for European ProgressiveStudies, Fondation Jean-Jaurès, Fondazione Italianieuropei och Friedrich EbertStiftung. Siktet är inställt på de kommande valen i Tyskland och Italien ochmed förhoppningen om ett socialistiskt maktåtertagande i Europa. Ungdoms-arbetslösheten utmålas som det största samhällsproblemet och nyckelorden imanifestet är tillväxt, solidaritet och demokrati.234 En skatt på finansiellatransaktioner och euroobligationer lyfts fram som vägar till att skapa offent-liga medel för att hantera framtidens utmaningar.I en rapport från FES konstateras att Europas socialdemokrater bör kunnasamlas kring ett gemensamt program eftersom man delar grundläggandevärderingar och möter liknande utmaningar, den ”medkännande” konserva-tismen, globaliseringen och en växande populism, men det konstateras ocksåatt det finns stora skillnader i hur PES medlemspartier ser på EU:s framtidaroll och andra viktiga frågor. Bland tyska socialdemokrater finns mångafederalister, medan exempelvis skandinaviska medlemmar vill se en annantyp av samarbete. De politiska analytikerna Björn Hacker och Gero Maasskriver att det ur ett tyskt, socialdemokratiskt perspektiv behövs en politiskunion i Europa. De menar att en fortsatt europeisering av de nationellapartierna och de nationella parlamenten skulle göra det möjligt att ”våga merdemokrati” på europeisk nivå.235Men vad menas då med en politisk union? De brittiska forskarna Olaf Cram-me och Sara B Hobolt påpekar att det här finns en diskrepans mellan dentyska visionen om en politisk union och de franska idéerna om en intégrationsolidaire. Cramme och Hobolt vänder sig därför emot talet om federalism somett slutmål för integrationen. De vill istället att debatten inriktas mer påsamarbetets innehåll. Cramme och Hobolt belyser också en problematik somkanske inte uppmärksammats tillräckligt i diskussionerna kring utvecklingenav det europeiska samarbetet – motsättningen mellan ekonomisk-politisk233 The Party of European Socialists (PES), “About the PES”, http://www.pes.eu/en/about-pes (hämtad 2012-10-23)234 Fondation européenne détudes progressistes (FEPS), ”Renaissance of Europe: a commonprogressive vision - Manifesto”, http://www.renaissance-europe.eu/en/manifeste (hämtad2012-10-23)235 Hacker, B. & Maas, G., A German Perspective on What Is Still under Construction, CommonGround and Key Objectives, Friedrich Ebert Stiftung, 2010, http://library.fes.de/pdf-files/id/ipa/07670.pdf (hämtad 2012-10-23)
  • 74. 74effektivitet och demokratisk förankring. Idag är det knappast meningsfullt attformulera visioner om ett mer politiskt integrerat Europa om inte folkopinio-nen stödjer en sådan utveckling. Behovet av att stärka EU-projektets folkligalegitimitet borde därför vara en utgångspunkt för den fortsatta debatten. 236PES arbetar vidare med att ta fram ett grundläggande program för social-demokraterna i EU. Arbetet kretsar kring fyra huvudteman: 1) aktiv demo-krati, 2) jämlika samhällen, 3) en rättvis värld och 4) en rättvis ekonomi.Under varje tema har man definierat utmanande frågeställningar för deneuropeiska socialdemokratin:237 1. Valdeltagandet sjunker på alla nivåer och förtroendet för de politiska partierna är förhållandevis lågt. Hur kan socialdemokratin, i globaliseringens tidevarv, föra människor närmare de politiska besluten, nationellt och på europanivå? 2. Socialförsäkringssystemens långsiktiga hållbarhet har ifrågasatts. Tidigare reformer av systemen har inte alltid kunnat möta utmaningarna. Så hur ska välfärdsstaten stärkas, och hur ska levnadsvillkoren för människor förbättras? 3. PES talar om att ta fram tydliga strategier för att ge EU:s socialdemokrati en gemensam röst i internationella frågor. Hur ska det gå till? 4. Hur ska den globaliserade ekonomin reformeras? Hur kan förhållandet mellan staten och marknaden omdefinieras? Hur kan förhållandet mellan ekonomi, samhälle och miljö balanseras?236 Cramme, O. & Hobolt, S.B., “Political Union: A critical companion, not a federal marriage”,2012-10-17, http://www.policy-network.net/pno_detail.aspx?ID=4271&title=Political-Union-A-critical-companion-not-a-federal-marriage (hämtad 2012-11-12)237 Party of European Socialists (PES), “Renew”, http://www.pes.eu/en/renew/just-world(hämtad 2012-10-25)
  • 75. 75Sammanfattning• Tre års intensiv idédebatt har följt efter publiceringen av Building the Good Society, men hittills saknas ett enhetligt program för den politik som ska efterträda ”The Third Way” och ”Neue Mitte”. Entusiasmen i Europa inför att formulera en mer värdedriven och proaktiv socialdemokrati tycks ha avtagit något under det senaste året. Istället ställs nu allt oftare frågan om socialdemokratin verkligen kommer att vara beredda att på allvar utmana åtstramningspolitiken eller att ”våga mer politik” inför kommande val och när man återigen befinner sig i maktställning. Ett halvår efter valet i Frankrike och inför nästa års stundande val i Tyskland och Italien dominerar eurokrisen fortfarande den europeiska politiken och den europeiska socialdemokratin söker fortfarande efter en bärkraftig avvägning mellan pragmatism och politisk idealism.• Hur vill socialdemokratin överbrygga det växande gapet mellan det lokala och det globala, mellan de nuvarande politiska institutionernas begränsade räckvidd och det globala samhällets ansiktslösa makt- strukturer? Den här frågan tas upp i den internationella socialdemokratins sam- arbetsorganisationer men har den senaste tiden också uppmärksammats av inflytelserika tänkare som sociologen Zygmunt Bauman och filosofen Jürgen Habermas. Vikten av att ge utrymme för ”mer politik” framstår som något av ”den röda tråden” i den samtida socialdemokratiska idé- debatten, såväl globalt som inom Europa. Behovet av att reformera de socialdemokratiska samarbetsorganen aktualiserades bland annat inför Socialistinternationalens kongress under år 2012. Bland de socialdemo- kratiska partierna i Europaparlamentet finns en stark rörelse mot ökat samarbete. Under den pågående skuldkrisen framstår onekligen det paneuropeiska samarbetet som särskilt viktigt, men i exempelvis Stor- britannien och Sverige står Labour och SAP inför en svår utmaning. Hur man kan föra fram behovet av mer europapolitik till de EU-skeptiska delarna av hemmaopinionen?• Under de senaste årens förnyelsediskussion har socialdemokratin åter- kommande beskrivits som alltför reaktiv och passiv. Oroligt blickande på väljarströmmar och högerns positionering har man antingen försiktigt och opportunistiskt uppdaterat sin politik eller så har man tagit upp poli- tiska förslag som lämnats kvar på bordet när de borgerliga partierna har valt sin väg.
  • 76. 76 Zygmunt Bauman, som är en inflytelserik förespråkare för en mer mora- liskt grundad vänsterpolitik, menar att varje socialistisk vision istället borde utgå från ett par icke förhandlingsbara grundprinciper: att det allmänna ska garantera medborgarnas välfärd och att samhällets kvalitet måste bedömas utifrån de svagaste medborgarnas livskvalitet.238 Det här är punkter som ofta återkommer i dagens socialdemokratiska idédebatt, men som också hörs i de krav på social rättvisa som formu- leras av socialdemokratiska politiker runt om i världen. Centralt för den globala välfärdsmodell, Global Welfare Statehood, som Socialistinter- nationalen lanserat är att individens rätt till social trygghet garanteras av staten. En annan viktig fråga för Socialistinternationalen med anledning av globaliseringens inverkan på arbetsmarknaden är införandet av ett golv för en offentligt finansierad, social grundtrygghet i olika länder.• Vi kan också notera att dagens socialdemokratiska debatt formulerar sig utifrån att en nyliberal epok går mot sitt slut. En nyliberal era som på sin tid utgick från en socialdemokratisk hegemoni. Men därmed är vi inte tillbaka till ruta ett, utan snarare ser vi en diskussion där socialdemokra- tin försöker vaska fram det hållbara ur nyliberalismen, och vad som finns kvar av den socialdemokratiska modellen värt att försvara. Samtidigt som nya utmaningar, sådant som har att göra med klimatförändringar, integrationsfrågan och den ekonomiska strukturkrisen, kräver nytänk.• Den grundläggande utmaningen för socialdemokratin har länge varit att hitta rätt kombination av marknadsekonomi och politik, av tillväxtfrämj- ande politik och sociala reformer, av gränsdragningen mellan staten och kapitalet. I exempelvis Sydostasien, Pakistan och Indien talar också många vänsterorienterade akademiker och politiker idag om vikten av att en fortsatt ekonomisk tillväxt kombineras med en socialdemokratisk vision om social rättvisa – om vikten av en social demokrati. Det finns alltså positivt formulerade grundprinciper grundade i en vision om social rättvisa utifrån vilka en internationalistisk socialdemokrati kan arbeta vidare. Här kan Baumans ovan nämnda principer vara värdefulla och väg- ledande för socialdemokratin, i synnerhet en tid när populistiska rörelser växer och ett alltför flytande, politiskt positioneringsspel riskerar att ytterligare underminera förtroendet för etablerade politiker.• Samtidigt måste vi betona att det knappast finns någon färdig social- demokratisk modell som kan exporteras. Socialdemokratin är varken ett system eller en patentlösning för sociala och ekonomiska problem, utan en pragmatisk modell som måste formas i enlighet med de varierande förutsättningar som råder i olika delar av världen.239238 Bauman, Z., “Has the Future a Left?”, Compassonline, 2007-04-16,http://www.compassonline.org.uk/news/item.asp?n=546 (hämtad 2012-11-27)239 Ibid.
  • 77. 77 Många politiska partier runt om i världen lägger stor vikt vid kortsiktiga valkampanjer på bekostnad av den politiska och organisatoriska lång- siktigheten. Kapacitetsutvecklingsstödet bör istället inriktas mot att bygga en partistruktur med långsiktiga mål. Det är särskilt viktigt att partierna bygger upp en närvaro på gräsrotsnivå, att man ökar engage- manget inom det civila samhället för att nå ut till befolkningen på lands- bygden. Nybildade partier bör stärka sin närvaro ute på landsbygden, etablera engagemang inom de sociala strukturerna i samhället och arbeta med kommunalpolitik där väljarna finns. En ganska given slutsats är att partier bör försöka tänka ”utanför ramar- na” och bygga kapacitet genom att främja utbyten mellan deltagare från olika länder, inklusive partimedlemmar, deltagare från olika länder med olika politiska traditioner, samt mellan deltagare från regionen och andra regioner. I samband med den arabiska våren växte många sociala rörelser bland ungdomar, kvinnor, religiösa och etniska grupper, bland arbetarna och inom det civila samhället. Många av dessa har tagit avstånd från att sam- mankopplas med politiska partier och ideologier, framför allt fria och opolitiska arbetarrörelser. De socialrörelser, nya som gamla, som har funnits före och efter arabiska våren har visat sig kunna spela en avgörande roll för att främja de under- tryckta gruppernas roll i samhället och har visat kapacitet och vilja till förändring. Som ett exempel har Muslimska Brödraskapet gått från att vara en under- jordisk religiös rörelse till att bli en ledande politisk aktör. Deras fram- gångar kan förklaras med att de har varit välorganiserade och haft stort inflytande ute på landsbygden. Rörelsen har i decennier varit aktiv i samband med välgörenhet, religiösa utbildningar och familjeförhåll- anden.• Det civila samhället och NGO:s (icke-statliga organisationer) i Norden och Västeuropa är viktiga aktörer för att även på nationell nivå främja med- borgarnas, och framförallt ungdomarnas, roll och deltagande i den poli- tiska processen och i kampen för ett mer öppet och demokratiskt sam- hälle. Man skulle bland annat kunna fokusera på kampanjer mot rasism och främlingsfientlighet, med tanke på framgången för invandringsfient- liga partier under senare år. Frånvaron av den här typen av nationella program inom det civila samhällets har delvis kunnat förklaras med rädslan för att förknippas med politiska ideologier och värderingar, men det handlar också om försummelse och ointresse för att engagera sig just inom dessa områden på "hemmaplan".• Ungdomsarbetslösheten är inte bara ett stort problem i Europa, utan måste beskrivas som en global problematik för arbetarrörelsen. Ung-
  • 78. 78domar uppmärksammades som en social och politisk resurs i sambandmed den arabiska våren, men den dominerande bilden är annars attungdomar är en marginaliserad del av befolkningen i många samhällen.Att arbeta för förbättrad integration av ungdomar i samhällslivet ochungdomars ökande deltagande i politiken är viktiga utmaningar för deninternationella socialdemokratin.
  • 79. 79
  • 80. 80 Delvin Arsan är statsvetare och analytiker som bl.a. har arbetat för FN i arabvärlden,Tor Gustafsson är journalist och omvärldsanalytiker & Stig-Björn Ljunggren är statsvetare, författare och samhällsdebattör. Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson www.tankeverksamheten.se redaktion@tankeverksamheten.se ISBN 978-91-87077-19-7

×