Franska revolutionen

  • 5,755 views
Uploaded on

 

  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Be the first to comment
    Be the first to like this
No Downloads

Views

Total Views
5,755
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1

Actions

Shares
Downloads
24
Comments
0
Likes
0

Embeds 0

No embeds

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
    No notes for slide

Transcript

  • 1. Franska revolutionen
  • 2. Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som rör tiden mellan år 1789 och år 1799. Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike Europas folkrikaste stat med en befolkning på 24 miljoner, varav 80% bodde på landsbygden. Förhållandena i denna nation var som i övriga samtida länder djupt orättvis, vilket tillsammans med en rad specifika faktorer ledde till revolutionen.
  • 3. Varför blev det revolution? Privilegierna Upplysningstidens nya idéer (Upplysningstiden 1700 – 1789) Förenta staterna – en förebild Brist på mat Statens kassakista var tom De rika ( Adeln ) hade stora förmåner. De slapp betala skatt, de fick jaga på böndernas mark och ta ut avgifter från bönderna. Man ville bygga ett nytt samhälle grundat på vetenskapen. Filosofer diskuterade hur de ville att samhället skulle se ut. De tyckte det var fel att kungen hade all makt. Många fransmän deltog i det amerikanska frihetskriget. De fick uppleva hur ett mer rättvist samhälle bildades. Det hade varit missväxt. Matbristen var stor. Folk började stjäla för att få mat. Hovet, armén och alla ämbetsmän slukade mer pengar än vad skatterna gav.
  • 4. Brist på pengar
    • Den franska staten hade ont om pengar.
    • Ständigt i krig tömde kassakistan.
    • 7-års kriget i Nordamerika.
    • Kostsamt hov.
  • 5. Frankrikes samhällsklasser
    • Frankrike var också indelat i tre olika stånd.
    • Präster: Dessa slapp betala skatt. De hade också rätt till tionde. (Bönderna skulle betala en tiondel av sina skördar i avgift till kyrkan)
    • Adel: Slapp betala skatt, hade också andra privilegier. (Ensam rätt på jakt och fiske)
    • Tredje ståndet: Borgarna och bönderna, ca 25 miljoner av invånarna. Betalade skatt. Bönderna hade de värst.
  • 6. Många var oroade
    • Skulle adeln och prästerna få börja betala skatt?
    • Skulle bönderna och prästerna få höjda skatter.
    • Kungen var inte speciellt intresserad av politik och inte heller hans fru. Så de hjälpte inte folket.
  • 7. Generalständerna kallas in Finansministern i Frankrike var mycket orolig och han ville ha förändringar av skatterna. Kungen vågade dock inte göra dessa förändringar och adeln vägrade att hjälpa honom. De ansåg att de bara var Generalständerna som kunde göra förändringar. Generalständerna hade inte träffats sen 1614 och kungen ville inte att de skulle träffas, men det gick inte att undvika.
  • 8. Tidigare hade varje stånd haft varsin röst vilket innebar att adeln och prästerna hade kunnat rösta ned bönderna. Detta hade nu bönderna tröttnat på. Nu bestämdes att generalständerna skulle bytas ut på nationalförsamlingen. Där skulle alla riksdagsmän ha lika rösträtt. Sedan bönderna hade lika många riksdagsmän som de två andra stånden tillsammans, skulle röstningen kunna bli jämnare. Efter några dagars förhandlande gick adeln och prästerna med på detta.
  • 9. Eden i bollhuset Kungen var inte glad över de beslut som fattades och valde att stänga sammanträdeslokalen. Då valde nationalförsamlingen att hitta en annan lokal och gick ett bollhus/tennishall och lovade varandra där att inte lämna förrän landet hade fått en ny grundlag. Kungen blev ännu mer arg och beslutade sig för att samla militären i Versailles och Paris. Folket valde nu att storma Bastiljen.
  • 10. Revolutionen är igång Ute på landsbygden får man nu reda på vad som händer inne i städerna och bönderna börjar ta till högafflar och träpåkar för att storma adeln. De bränner de papper där adelns rättigheter står. Adeln börjar nu förstå att deras tid är förbi och de började ta bort några av de skyldigheter som bönderna hade. Det bestämdes också att alla invånare skulle betala skatt. Revolutionens slagord blev: Frihet Jämlikhet Broderskap
  • 11. Folk är fortfarande inte nöjda Trots att många förändringar skett gick Frankrike mot ännu en svältvinter 1789. Kvinnorna samlade ihop sig i Paris och tågade mot Versailles och kungen. Kungen valde att följa med till Paris och där sattes han och hans familj och husarrest. Adeln var inte nöjd med utvecklingen och många valde att fly ur landet. Kungen försökte också fly men misslyckades.
  • 12. För och emot kungen Många ansåg att kungen borde avsättas och republik införas. Några ville ha kvar monarkin . De som inte ville ha kung kallades, jakobiner eller vänster. De som ville ha kung kallades högern. Orden högern och vänstern har sedan fortsatt användas i vår tid.
  • 13. Kungen spelar ett spel Kungen och drottningen försökte spela ett spel och stödja revolutionen. Ludvig XVI lyckades övertala nationalförsamlingen att förklara krig mot andra länder runt om Frankrike. Han hoppades på att kriget skulle gå dåligt så han kunde komma tillbaka till makten. Sedan flera adelsmän hade lämnat landet så fanns det inte så många officerare som kunde leda militären, vilket gjorde att kriget till en början gick dåligt.
  • 14. Många frivilliga väljer att delta. Många frivilliga unga män valde att gå in och kämpa för sitt land. Bland dem fanns 600 män från Marseilles, dessa sjöng en sång som snabbt blev populär, marseljäsen. Denna blev senare Frankrikes nationalsång. De frivilliga styrkorna lyckades snart att vinna över fienden.
  • 15. Kungen grips En del ansåg att kungen orsakat mycket av de militära misslyckandet och han var inte engagerad i nationalförsamlingen och lade gärna in sitt veto. Man valde nu att gripa kungen. 1792 ställdes kungen inför rätta, man hade hittat papper på slottet där man såg att kungen arbetat mot revolutionen. Några ville döma kungen till fängelse, men de flesta röstade på dödsstraff. I januari 1793 avrättades Ludvig XVI.
  • 16. Skräckväldet Trupper från andra länder hotade Frankrike och man valde att bilda ett välfärdsutskott för att leda landets försvar. Ledare för gruppen var Robespierre. Efter hand tog utskottet hand om fler och fler uppgifter och blev som landets regering. Robespierres makt blev mycket stor. Revolutionen var inte nedlagt utan det var fortfarande oroligt i landet. Robespierre ansåg att det enda sättet att få lugn var gen ”en enda vilja”. Han försökte nu med hårdhet och kraft att slå ned revolutionen.
  • 17. Skräckväldet forts. Terror blev Robespierres starka vapen. Han ville få bort sina fiender. Fler och fler dömdes i domstolarna och fler och fler hamnade under giljotinen. 1793-1794 har fått namnet skräckväldet. Till slut gick folk mot Robespierre och tog tillfånga honom och förde honom till giljotinen. Efter detta tog borgarna över makten och de ville ha lagom av revolution.
  • 18. Napoleon tar makten
    • Frankrike lyckades besegra sina fiender. Mycket tack vare många nya officerare.
    • Tidigare hade bara adelsmän kunnat bli högre officerare, men efter revolutionen blev det ändring på detta.
    • En av dessa var Napoleon Bonaparte.
    • 1799 lyckas med hjälp av sina soldater ta makten genom en statskupp.
    • Napoleon blev nu envåldshärskare och kunde göra precis vad han själv ville.
    • Han gjorde bl.a. följande saker:
    • Vägnät
    • Ny lag som byggde mycket på revolutionens regler
    • Alla skulle betala skatt
    • Satsade mycket på vetenskap och utbildning.
  • 19. Napoleon vinner segrar efter seger Napoleon var en mycket duktig militär. Och flera segrar. Som en belöning utsåg Napoleon till kejsare 1804.
  • 20. Napoleon mot Storbritannien 1805 bestämde sig Napoleon för att gå till attack mot Storbritannien. Napoleon försökte lura Storbritannien men misslyckades och vid Trafalgar utanför Spanien sänkte den brittiska flottan franska fartyg. Napoleon försökte nu att för ekonomisk krigsföring istället och europeiska länder fick inte handla av Storbritannien. Ryssland struntade i detta vilket gjorde att våren 1812 gick Napoleon till attack mot Ryssland, med detta slutade i katastrof för fransmännen.
  • 21. Uppror mot Napoleon När folk fick höra vad som hänt i Ryssland gjorde man flera uppror överallt. Hösten 1813 lyckades stora arméer besegra Napoleon, i Leipzig. Napoleon fortsatte att kämpa ännu några månader men motståndarna var för starka. 1814 avgick Napoleon som kejsare.
  • 22. Wienkongressen De europeiska länder samlades tills fredskonferens i Wien, denna skulle pågå i nästan ett år. Dock lyckades Napoleon lämna Elba där han varit fängslad och tog sig till Paris. Militära grupper skickades ut för att tillfånga ta Napoleon, men valde att byta sida då de fick se sina gamla kejsare. Napoleon ville inte ha något krig, men detta gick inte att undvika. Politikerna i Wien sände ut stora trupper och Napoleon besegrades i ett stort slag i Waterloo.
  • 23. Wienkongressen avslutas Nu kunde man avsluta Wienkongressen och man beslöt sig för att rita om Europas karta för att undvika krig.
  • 24. Vad gav revolutionen?
    • Mänskliga rättigheter blev lag i Frankrike
    • Slaveriet började avskaffas.
    • Lagen var lika för alla
    • Tortyren avskaffades i fängelse
    • Vem som helst kunde ägna sig åt vilket yrke som helst
    • Religionsfrihet infördes.
    • Staten tog över undervisningen från kyrkan.
    • Pressfrihet infördes.
    • Skilsmässor blev lagliga.
    • Tullar togs bort inom landet.
    • Meter, liter och kilo blev nya måttenheter.
    • Bibliotek och konstmuséer öppnades för allmänheten.