Planering Malmo 1_2008
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Planering Malmo 1_2008

on

  • 3,880 views

 

Statistics

Views

Total Views
3,880
Slideshare-icon Views on SlideShare
3,873
Embed Views
7

Actions

Likes
0
Downloads
9
Comments
1

3 Embeds 7

http://cityasbiotope.blogspot.com 5
http://www.cityasbiotope.blogspot.com 1
http://www.linkedin.com 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel

11 of 1

  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
  • Intressant att läsa om och se att det finns visioner

    Kolla gärna in om Mögelsanering: http://mogelsanering.nu
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Planering Malmo 1_2008 Planering Malmo 1_2008 Document Transcript

    • 1 8 Goda utsikter i Lernacken Konsert, Kongress, Hotell Norra Sorgenfri - en ny del av innerstaden Varvsstaden Dagvattenhantering 8
    • Bara hållbart LEDARE Verksamhetsåret 2008 har stort fokus på håll- ling står vi bara i början av en otroligt spännande barhetsfrågorna, på det lokala över det regionala, resa. Just nu samarbetar stadsbyggnadskontoret nationella och internationella planet. På det loka- och miljöförvaltningen med motsvarande kollegor la planet är det framförallt det förberedande arbe- i Köpenhamn. En koppling som kan synas själv- tet med översiktsplanen 2012, vårt framtidsdoku- klar – både med hänsyn till det regionala samarbe- ment. Hela planen vilar på vår planeringsplattform tet också till den kommande klimatkonferensen i dvs den attraktiva och hållbara staden, med ledor- Köpenhamn 2009. den ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet för Internationellt är vi, som jag nämnde, ”världs- aktighet från olika målgrupper. att vidareutveckla och förvalta ett attraktivt och berömda”. Utnämningen genom Sustainable Com- Malmö som hållbar kunskapsstad är en annan hållbart Malmö. munity Award accentuerar värdet av att göra ett viktig utvecklingslinje som vi arbetar med just nu, Här står givetvis våra utbyggnadsområden i grundligt och gediget arbete. Denna utnämning i nära samarbete med högskolan, innovationsmil- fokus, och det som jag tänker närmast på är för- uppmärksammas internationellt och skapar ett jön MINC, företag m fl Inom det nordiska nätver- stås Västra Hamnen och Hyllie, där vi just nu har mervärde för staden med ”hållbarhetsförtecken” ket NCN, Nordic city network har kunskapsstaden ett stort ansvar i att få ett Hyllie med minst sam- och sätter staden på den internationella kartan. varit på agendan de senaste åren. Nu tar vi ett eget ma hållbarhetsprestanda som Västra Hamnen. Malmö agerar också på den internationella are- grepp med en ny värdebaserad planeringsfilosofi Men viktigt är också att ta ett helhetsgrepp på det nan genom aktivit deltagande i t ex World Urban där uttryck som socialt kapital, tolerans, hållbarhet befintliga bebyggelsekapitalet och redan nu skissa Forum (WUF) 2008, miljökonferensen i Köpen- osv är ledorden. Utvecklingen av Malmö högskola på en strategi för att uppnå nästa hållbara steg för hamn 2009,världsutställningen i Shanghai 2010 har vuxit rekordsnabbt och nästa strategiska steg är Malmö, dvs att tydligare arbeta med utveckling- och förhoppningsvis även WUF 2012 i Hyllie. avgörande för hela Malmös utveckling. en och förtätningen av hela staden. I detta num- Här visar staden upp sig genom fysiska exempel, Bokslut för ”det demografiska Malmö” blev mer kan ni också ta del av en kompletterande del men också processrelaterade kunskaper/erfarenhe- ånyo ett stort migrationsnetto på ca 4500 personer av hållbarhetsarbetet – Miljöprogram Syd. En ter i kommunikation med medborgarna i att skapa vilket innebär att Malmö just nu har en befolk- gemensam satsning mellan Malmö och Lund som en attraktiv och hållbar stad. Här har vi möjlighet ning på drygt 282.000. Dock kan vi konstatera att vänder sig till byggföretag och som fokuserar på att sprida kunskaperna om hur vi arbetat men ock- det fortfarande är stor diskrepans mellan befolk- det enskilda objektets hållbarhet. så få ny kunskap på hur andra arbetar. En fruktbar ningsökningen och bostadsproduktionen som slu- Genom ett framsynt förhållningssätt i plane- dialog. tade på ca 1200 färdigställda lägenheter under ringen av Bo01 på Västra Hamnen har staden nått Stort fokus har e-service och e-demokratin i 2007. Det är bara att konstatera att våra instru- världsrykte i omställningsarbete. Staten har ock- dag i Malmö stad. Frågan är också hur vi möter ment för att stimulera och öka bostadsproduktio- så pekat ut Malmö som ett nationellt exempel på malmöbon? Utnyttjandet av våra verktyg som nen behöver utvecklas än mer. hållbar stadsutveckling tillsammans med Ham- intra- och internät där malmöborna har 24-tim- Avslutningsvis kan jag inte undgå att kommen- marby sjöstad. Och vi har blivit ”världsberömda” i mars service på många områden. Från vår egen tera stadens satsningar på nya mötesplatser. Are- Kina. Därför räcker det inte med Västra Hamnen horisont, så utvecklar vi nu kunddisken i ett pro- nan i Hyllie, en ny fotbollsstadion och nu mark- och Ekostaden Augustenborg. Skall vi fortsätta att jekt som också redovisas i detta nummer – front- anvisningstävling för ny kongress-, konsert och ha ett nationellt och internationellt förtroende som disk. Utvecklingspotentialen är enorm, vi är bara i hotellanläggning på Universitetsholmen, förhopp- föregångsstad i hållbarhetsarbetet är det dags för början av utvecklingen. Här finns inga restriktio- ningsvis en ny byggnad av världsklass, med bästa en bredare ansats nu! Översiktsplanen är ett vik- ner egentligen. Malmöbornas delaktighet i fram- läge vid vattnet och med utmärkt hållbar logistik tigt redskap och styrmedel i denna omställnings- tidsarbetet är en given utveckling. Vid förra aktu- i form av citytunnelstationen inom mycket nära process. I detta arbete kommer erfarenheterna från aliseringsarbetet med översiktsplanen startade vi avstånd. Detta bäddar ytterligare för en spännande VFA-Välfärd för alla-arbetet vägas in, tillsammans arbetet från s a s scratch. Dialogen fördes då med framtid för evenemangsstaden Malmö. med den kommunövergripande programmering stadsdelarna. Allmänheten i form av malmöborna som kommunstyrelsen nu initierat ges goda möj- kom först in på ett senare skede i utställningsfasen. ligheter att kombinera rumslig organisation och Nu står dialogen med malmöborna i främsta rum- välfärdsfrågor. met. Och till vår hjälp har vi bl a vår hemsida där Hållbarhetsaspekterna har också en regional Malmö stadsatlas nyligen fick ett internetsnitt och Christer Larsson kontext. Just regionaliseringen och integrationen blir ett värdefullt hjälpmedel i planeringsprocessen. Stadsbyggnadsdirektör mellan Skåne och Själland kommer att stärka vår Vi måste också i större utsträckning än tidigare internationella konkurrenskraft, i denna utveck- bedriva s k uppsökande verksamhet med stor del- Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor. ANSVARIG UTGIVARE OMSLAGSBILD Göran Rosberg, 040-34 36 79 MeetingPoint – Det vinnande bidraget i mark- REDAKTION anvisningstävlingen i kv Tyfonen. Göran Rosberg, Stina Andersson, Maria Öhrn Ill: Schmidt, Hammer, Lassen arkitektkontoret LAYOUT/GRAFISK FORM MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR Stina Andersson 205 80 Malmö FOTOGRAFER Tel 040-34 10 00 Ronny Bergström om inte annat anges www.malmo.se/bostadbygge TRYCK Tryckeri Wiking, maj 2008 2 Planering i Malmö 2008
    • Goda utsikter i Lernacken Planerna för den högklassiga spa- och hotellanläggningen i Lernacken går framåt. Home Properties AB i samarbete med Malmö stad har under hösten arbetat med pa- rallella arkitektuppdrag för att hitta de bästa förutsättningarna för hotellet. Förslaget man valt att gå vidare med heter 360⁰, framtaget av arkitektkontoret spaceGROUP. Lernacken är ett av Malmös viktigaste natur- område med unika kvaliteter ur flera aspekter – ursprunget, naturen, vyerna och kopplingen till Danmark. På norra Lernacken cirka 200 meter från brofästet ligger den så kallade Öresundsut- ställningen som byggdes 1998 som var ett stort utflykts- och turistmål under brobygget. Därefter har Malmö stad, som äger fastigheten, letat efter rätt intressent till det attraktiva området. Först då hotellfastighetsbolaget Home Pro- perties AB presenterade sina avsikter att bygga en högklassig spa- och hotellanläggning med ca 250 rum och konferensmöjligheter för ca 750 personer ansåg man ha hittat rätt partner. I juni 2007 teck- nades därför ett markanvisningsavtal mellan Mal- mö stad och Home Properties AB med syfte att utveckla Lernacken med dessa ambitioner. Syftet med markanvisningen är att hitta de bästa förut- sättningarna för genomförandet av utvecklingspla- ILLUSTRATION: ARKITEKTKONTORET SPACEGROUP. nerna och att ta fram en ny detaljplan för området. Bidraget 3600 har utsetts med följande motivering: Spa- och hotellanläggning Bedömningsgrupp: Kerstin Åkerwall, Stadsbyggnadskontoret Som ett första steg i utvecklingen av Lernacken ”Bra enkel logistik, yteffektivitet, god tillgänglighet Åke Hesslekrans, Stadsbyggnadskontoret har Home Properties i samarbete med Malmö stad för allmänheten, begränsade fotavtryck på marken, Agneta Sallhed Canneroth, Gatukontoret Inger Blomqvist, Gatukontoret under hösten 2007 bjudit in fyra arkitektkontor bra samspel mellan byggnadens abstrakta och land- Dick Johansson, Fastighetskontoret som fått i uppdrag att parallellt utarbeta förslag på skapets karga uttryck som ger anläggningen en egen Clas Hjort, Home Properties AB utformningen av bebyggelsen med utgångspunkt unik karaktär. Förslaget bedöms ha mycket goda för- Per-Olov Karlsson, Home Properties AB från ett program. Förslaget man valt att arbeta utsättningar att kunna bearbetas till en funktionell Petter A Stordalen, Choice Hotel Torgier Silseth, Choice Hotel vidare presenterades vid en presskonferens i januari och vacker hotellanläggning”. Daniel Stenbäck, Choice Hotel 2008. Det har fått namnet 3600 och är framtaget av arkitektkontoret spaceGROUP. - Malmö är en stad som ser framåt. En stad Gruppens sekreterare: Esbjörn Jonsson, Lokal XXX Arkitekter AB - Genom valet av spaceGROUP som arkitekt som antar nya utmaningar. Det är en stor glädje och Choise Hotels som operatör av anläggning- att välkomna förverkligandet av Lernackens spa- Läs mer om bidraget och programmet en har vi de bästa förutsättningarna att utveckla och hotellanläggning, säger Emmanuel Morfiada- under www.malmo.se/lernacken området och anläggningen till något unikt, säger kis, tekniska nämndens ordförande. Clas Hjort, VD på Home Properties. maria.nyman@malmo.se ILLUSTRATION: ARKITEKTKONTORET SPACEGROUP. Planering i Malmö 2008 3
    • Norra Sorgenfri – en ny del av innerstaden I Norra Sorgenfri förväntas 2500 bostäder byggas i det 40 hektar stora området, många inom de när- maste femton åren. Planprogrammet för området har färdigställts våren 2008. Programmet kom- mer att ligga till grund för detaljplaneringen framöver och ger förutsättningar för en blandad och tät stadsdel som knyter ihop centrala Malmö med de östra stadsdelarna. En bred och dialoginriktad pla- neringsprocess ska förverkliga den vision som finns för området. Norra Sorgenfri, Malmös äldsta industriområde, låg när det anlades i utkanten av staden. Nume- ra ligger det på gränsen till innerstaden och områ- den som Värnhem, Rörsjöstaden och Möllevång- en. Flera äldre industribyggnader med tillhöran- de verksamheter ger karaktär och liv till området. Kommunens fastighet, kvarteret Spårvägen, frigörs för bostäder och nya verksamheter under 2008. Industrier med stor omgivningspåverkan har flyt- tat från området och läget är nu gynnsamt för att omvandla industriområdet till en stadsdel med variation, småskalighet och unik karaktär. Processen Projektet drivs förvaltningsövergripande av Mal- mö stad med nära kontakt till områdets befintliga användare och fastighetsägare. Kommunen äger en ILL: DAVID WIBERG mindre del av marken i området, ägandet i övrigt är privat och uppdelat på en mängd fastigheter av oli- ka karaktär. Planeringen för området fungerar där- med i stor utsträckning genom samordning av ett trum med ett attraktivt stråk som går till Värn- Det ökade stadslivet, både dag- och kvällstid, ökar stort antal aktörer. För att göra området attraktivt hem/Rörsjöstaden i väster. Aktiviteter av olika slag tryggheten och gör att även omgivande områden och hållbart har ett antal nyckelkvalitéer identifie- längs Industrigatan ska locka människor från hela blir mer attraktiva. rats som det fortsatta arbetet ska utgå ifrån. Malmö redan innan området omvandlas. Bygg- nader med verksamhetslokaler i bottenplan och mot gatan uppförs därigenom i ett redan befol- Småskalig och varierad utbyggnad Viktigt för staden kat område. Stråket ska vara både ett stadsrum att På tio till femton års sikt ska Norra Sorgenfri Utvecklingen av Norra Sorgenfri kommer att ska- uppehålla sig i och ett rörelserum, längs gatan skall omvandlas från renodlat industriområde till en pa kvaliteter för flera angränsande områden i Mal- det finnas flera större och mindre platser. För att blandad stadsdel. Detta uppnås genom en rik vari- mö. Genom att göra Industrigatan till huvudgata Industrigatan ska utvecklas väl är det viktigt med ation av bostäder, lokaler och allmänna platser. genom området knyts Malmös östra delar till cen- många olika funktioner vid olika tider på dygnet. Många av de befintliga byggnaderna och verksam- Kvarteren delas upp i mindre enhe- yta för kvartersutveckling ter och nya gator dras i fastighets- gränser (i vissa fall med justering). S:t Pauli kyrka område för bygga bo dialog Ett antal mindre, gröna och urba- n ata område för evenemang hg na platser bildar ett nät av offentli- nit Zeniths koloniområde Rönnen Ze ga rum. existerande byggnad Industrigatan blir områdets ryggrad och utformas för ett rikt stadsliv. S:t Pauli norra kyrkogård Cels gata/allmän plats iusg atan äg sv ut Kn Kvarteret Spårvägen i väster utveck- S:t park/gröning ägen las från 2008 med bostäder, vil- rmv ka kompletteras med evenemang Indu gen a Fa strig atan grön- och fritidszon elvä samt etablerande av allaktivitetshus Östr Nob i Bussgaraget. park/gröning att utreda S:t Pauli mellersta kyrkogård Fastigheter i området utvecklas Agn parallellt och utan geografisk etap- eslu nds väg en allmän plats att utreda pindelning. anan entalb S:t Pauli södra kyrkogård Ett stort antal befintliga byggnader allmän plats att utreda n Konti och verksamheter lever kvar under områdets omvandling. fastighetsgräns Struktur i Verket 4 är preliminär gata att utreda och utvecklas i kommande plan- arbete 0 50 100 150 200 300 400 500 m gång- /cykelväg att utreda 4 Planering i Malmö 2008
    • heterna kommer att finnas kvar och på så sätt även Täthet knyta an till områdets historia. Just blandningen De nya kvarteren i Norra Sorgenfri kommer att bli av gamla och nya lokaler är positiv och viktig; de täta, jämförbart med Malmö innerstad. Bebyggel- olika typer av verksamheter de kan innehålla lock- sen föreslås till 3-5 våningar i företrädesvis sluten ar olika människor till området. kvartersstruktur. Byggnader ska placeras ända ut Offentliga Stråk mellan centrum En viktig del i ambitionen att skapa innerstads- mot gatan för att definiera det offentliga rummet bottenvåningar! och Östra Malmö karaktär är att dela upp fastigheterna i mindre på ett tydligt sätt. enheter. Små fastighetsstorlekar gör att fler aktörer De sju stora kvarteren i området kommer i och kan delta i områdets utveckling, detta gäller såväl med omvandlingen brytas upp i mindre enheter park byggherrar, arkitekter och fastighetsägare som med nya gator som i allmänhet läggs i fastighets- Norra Sorgenfri torg småföretagare och boende. På så sätt finns möjlig- gränserna. Detta för att möjliggöra stegvis, fin- het för ett mer långsiktigt engagemang i ägande kornig ombyggnad. De nya gatorna inne i kvarte- Sammankopplade och förvaltande, något som kommer att prägla den ren kommer i flera fall vara gångfartsgator, ibland Bred planeringsprocess! offentliga rum! stadsbild som skapas. Uttrycket i staden blir mer bredare med utrymme för dubbel trädplantering varierat, på både kort och lång sikt, och deltagan- och ibland smalare, utan träd. De nya gatorna ska det kan öka i områdets utveckling. En ambition uppmuntra gång- och cykeltrafik; bilar får röra sig Många om variation ger också utrymme för att prova spe- långsamt genom kvarteren. Det finmaskiga nätet byggherrar, arkitekter, fastighetsägare, ciella boendeformer som loft living, stadsradhus av allmänna gator ger god tillgänglighet och möj- förvaltare, boformer, och bokaler. lighet för ett rikt stadsliv. målgrupper, aktiviteter! Små fastigheter! De mindre fastigheterna gör möjligheten att bilda 3D-fastigheter intressant, exempelvis gällan- de parkeringskällare som kan göras som gemen- Första Stegen samhetsanläggningar för flera hus. När kvarteret Spårvägen frigörs i september 2008 kommer de första stegen tas mot ett förverkligande av visionen för området. En byggherredialog för ca För ett offentligt liv 800 bostäder ska här inledas med ett flertal aktö- Funktionsblandning Offentliga aktiviteter Norra Sorgenfri ska bli ett område med ett aktivt rer. Parallellt ges tillfälliga evenemang och andra i fastigheter/kvarter! och attraktioner! offentligt liv. Byggnader som vetter mot större verksamheter utrymme i kvarteret och i buss- gator och platser i området eller ligger på gathörn garaget som ska utvecklas till en mötesplats för ska ha lokaler för verksamheter eller handel i bot- hela Malmö. För att under tre år, med start hös- tenvåningen. En blandning mellan bostäder och ten 2008, attrahera och förvalta en blandning av verksamheter gör stadsdelars platser och gator att- verksamheter i bussgaraget har kommunen erhållit FÖR ATT GÖRA OMRÅDET ATTRAKTIVT OCH HÅLLBART HAR ETT ANTAL NYCK- raktiva att vistas i. För att ytterligare stödja det bidrag från EU:s strukturfond. Integrerat gatunät! ELKVALITÉER IDENTIFIERATS SOM DET offentliga livet ska gator och torg i Norra Sorgen- Ett antal detaljplaner för fastigheter i de mel- FORTSATTA ARBETET SKA UTGÅ IFRÅN. fri utformas så att de är attraktiva att uppehål- lersta och östra delarna av området kommer att tas la sig i; fönster och entréer ska vändas mot gator fram de närmsta åren. Dessa gäller främst bostäder och platser för att ge aktiva fasader som samspelar kombination med verksamhetslokaler i bottenplan. med människors aktiviteter. Byggnader med fasa- Men även andra projekt, såsom lokaliseringen av der mot platser, större gator eller i söderläge ska en gymnasieskola till området, tros bli verklighet bidra med allmänt tillgängliga sittmöjligheter. Pri- inom en snar framtid. Målsättningen är att de för- vata gårdar ska ha visuell kontakt med gatan utan- sta nya husen ska stå färdiga 2011-2012. Planpro- Områdets historia för genom portar. grammet finns utställt på Stadsbyggnadsforum Fram till 1800-talet betesmark Norra Sorgenfri, Industrigatan 19, öppet tisdagar 1898 Kontinentalbanan dras och torsdagar 13-18, under våren 2008. 1898 Malmö oljeslageri i kv. Brännaren gunilla.kronvall@malmo.se 1890-tal Gasverket anläggs i kv. Verket 1903 Gatunät och användning fastläggs i stadsplan 1906 Spårvagnshallar med kontor byggs 1910-tal Läderfabriken Skandia 1930-tal Tripasin AB och Addo AB etableras 1930-tal Första delen av bussgaraget byggs 1972 Addo lägger ner verksamheten 1980-tal Apoteket nybyggnad 1990 EON kontor i kv. Verket 1990-tal Omfattande rivningar 2004 Dialog-pm ”Från Värnhem till Dalaplan” 2006 ”Vision Norra Sorgenfri” 2008 Planprogram Norra Sorgenfri ILL: DAVID WIBERG Planering i Malmö 2008 5
    • Parkering omvandlas till mötesplats Vid universitetsholmens spets mot öppet vatten i norr och granne med Lärarhögskolan i söder ligger parkeringsplatsen som förra året var målpunkten för en idé- och arkitekttävling som Malmö stad utlyste. Nu ska kv Tyfonen, där parkeringen ligger, omvandlas till en ny attraktiv mötesplats i centrala Malmö med hjälp av det vinnande bidraget ”Meeting Point Malmö”, skapat av arkitektbyrån Schmidt Hammer Lassen i samarbete med byggherren Skanska Öresund. Malmös före detta hamnmark har senaste åren genomgått en genomgripande förändring i Mal- mös omvandling från industristad till kunskaps- stad. Starten för utvecklingen skedde i sam- band med Malmös bomässa Bo01 i Västra ham- nen. Fyra år senare 2005 tillkom Lärarhögsko- lan i kv. Orkanen på Universitetsholmen. Granne med Lärarhögskolan ligger kv Tyfonen med en unik placering i norr mot fyrplatsen och nordka- jens öppna hav. De fortsatta planerna för stadsförnyelsen på Uni- versitetsholmen presenterades i mars 2007 då Mal- mö stad genom fastighetskontoret bjöd in till en allmän markanvisningstävling om att bygga och förvalta kv Tyfonen. Med det centrala och vat- tennära läget förväntas den nya bebyggelsen bli ett landmärke i Inre hamnen och få en nyckelroll i realiserandet av Universitetsholmen som mång- funktionell stadsdel. Avsikten efter tävlingen är att ett markanvisningsavtal ska upprättas med det vinnande förslaget som grund. En ny mötespunkt i Malmö I januari 2008 avgjordes markanvisningstävlingen med det vinnande bidraget Meeting Point Malmö som utformats av arkitektkontoret Schmidt, Ham- mer, Lassen genom Steen Jastrup, Kai Kanafani, ILL: SCHMIDT, HAMMER, LASSEN ARKITEKTKONTORET Tiago Pereira Figueredo i sambarbete med bygg- herren Skanska Öresund. Juryns motivering Meeting Point Malmö tillgodoser väl tävlingspro- tens betydelse i stadsbilden och som genom tillför- grammets krav på ”en karaktärsfull och hållbar sel av funktionell mångfald berikar stadslivet på märkesbyggnad som motsvarar den centrala tom- Universitetsholmen.” maria.nyman@malmo.se Om tävlingen Jury: Gunnar Ericson, Markanvisningstävlingen genomfördes i två steg. Första stadsträdgårdsmästare, Gatukontoret steget var i form av en idétävling med syfte att bely- Ingemar Gråhamn, sa tomtens möjligheter genom arkitektonisk gestalt- stadsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret ning, vitalt urbant innehåll och energisnål teknologi vad Thomas Hellquist, gäller byggnadsmaterial, produktion och drift. Målet Ark MSA/SAR, prof. BTH skulle vara att med en kombination av form, funktion Dick Johansson, och ekologiskt tänkande förnya och utveckla svensk enhetschef, Fastighetskontoret byggnadskonst. I det andra steget valdes fyra anonyma Börje Klingberg, förslag ut från idétävlingen som tilldelades 100 000 SEK fastighetsdirektör, Fastighetskontoret för att bearbetas till fullt realiserbara förslag. Det vin- Christer Larsson, nande förslaget i andra steget belönades med 150 000 stadsbyggnadsdirektör, Stadsbyggnadskontoret SEK. Emanuel Morfiadakis, ordförande, Tekniska nämnden Läs mer om markanvisningstävlingen, tävlingsbidragen, Anders Rubin, vinnarbidraget och programmet m m under ordförande, Byggnadsnämnden www.malmo.se/vastrahamnen 6 Planering i Malmö 2008
    • Färre ”flaskhalsar” i spårsystemet Resandeutvecklingen med tåg i Skåne ökar i snabb takt. Malmö stad bidrar därför till att öka kapaciteten i spårsystemet. Sedan 1999 har trafiken med Pågatåg och Öre- behöva förses med dubbelspår. För att förhindra sundståg mer än fördubblats. I Skånetrafikens ”flaskhalsar” i järnvägssystemet har Malmö stad nyligen framtagna förslag till tågstrategi redovi- och Skånetrafiken därför beslutat att tillsam- sas förväntningar på ytterligare en fördubbling av mans ge Banverket ett bidrag på 40 mil- resandet fram till 2020 och en fyrdubbling fram joner kronor för att åstadkomma den till 2030. Ett språng i resandet med tåg förväntas dubbelspåriga kopplingen mellan när Citytunnelprojektet färdigställts under 2011. Citytunneln och Öresundsbanan. Malmö arbetar på flera fronter för att stödja Malmö stad bidrar med 35 mil- en fortsatt positiv kollektivtrafikutveckling. Det joner och Skånetrafiken med sker bl a genom att stödja Banverkets citytunnel- 5 miljoner. Med satsningen byggande och genom att planera för bostäder och undviks framtida kapa- verksamheter i goda kollektivtrafiklägen, t ex i citetsproblem och det Hyllie. underlättar dessutom Citytunneln kommer att knyta ihop spårsyste- för fortsatt tågtrafik på met norr och söder om Malmö så att man från t ex Kontinentalbanan efter Ystad och Trelleborg kan ta tåget direkt till Lund Citytunnelns öppnan- utan byte i Malmö. Citytunneln, som är dubbel- de. Genom att tydligare spårig, sammanbinds söder om Hyllie med Öre- inlemma Kontinentalbanan sundsbanan via ett enkelspår. Öresundsbanan och stationerna Svågertorp, kopplas i sin tur via ytterligare ett enkelspår sam- Persborg, Östervärn och even- man med spåren mot Ystad och Trelleborg. Vid tuellt en ny station vid Rosen- planeringen av Citytunnelprojektet ingick att byg- gård i det regionala tågtrafiknä- ga ut till dubbelspår längs båda dessa sträckor men tet skapas en viktig förutsättning för den framtida KOMPLETTERANDE UTBYGGNAD TILL av kostnadsskäl förordades en lösning med enkel- utvecklingen av östra Malmö. DUBBELSPÅR MELLAN STATION HYLLIE En lösning för att förse den andra enkelspårs- OCH ÖRESUNDSBANAN OCH MELLAN spår. kopplingen med dubbelspår, den mellan Öre- ÖRESUNDSBANAN OCH LOCKARP. De senaste årens resandeutvecklingen har dock medfört att fler tåg än vad som tidigare beräknats sundsbanan och Lockarp, behöver på sikt också måste införskaffas. Service och underhåll av des- tas fram. Det är nödvändigt innan persontåg kan sa har föreslagits ske vid ett Järnvägstekniskt Cen- trafikera sträckan Malmö-Trelleborg. Banverket trum längs Trelleborgsbanan söder om Lockarp. har dock på grund av pengabrist senarelagt upp- Detta medför ökad trafik på sträckan Hyllie-Lock- rustningen av Trelleborgsbanan och därmed också arp. Det är således en tidsfråga innan hela sträck- senarelagt möjligheten till trafikering. an mellan Citytunneln och Lockarp kommer att kenneth.fryklander@malmo.se Sex snabba frågor till Katarina Pelin FOTO: DRAGO PRLULOVIC – Nybliven chef för Miljöförvaltningen i Malmö. 1. Varför valde du Malmö och miljöförvaltningen? 3. Vad är hållbarhet för dig? Vad har du för bakgrund? Att förstärka synergier och arbeta bort målkonflik- Malmö har ett offensivt sätt att arbete med miljö ter mellan olika sakområden (exempelvis miljöfrå- och hållbar utveckling. Jag är jurist och har sedan gor, näringslivsfrågor, planeringsfrågor och så vida- min examen arbetat med miljö som en utveck- re). Vilket leder till bättre samhällsekonomi lång- lingsfaktor i kommun och region. Har haft två siktigt. 5. Malmös nästa utmaning. Vad är det? regeringsuppdrag och har en rad styrelseuppdrag Trafik och Energi har varit i fokus länge och kom- inom området. 4. I senaste numret av Grön stads ledare har du som mer att fortsätta vara det under överskådlig tid. rubrik ” Du är en betydelsefull person”. Havsmiljöfrågorna kommer. Malmö är en kuststad 2. Vad är det mest spännande som du/ni arbetar Vad menar du då? och har behov av och ansvar för havet. med just nu? Att var och en av oss som bor och verkar i Mal- Allt är spännande och utvecklingsbart! Klimat, mö har avgörande betydelse för hur vårt samhälle 6. Om du får önska dig något, ur malmöperspekti- lärande för hållbar utveckling, fairtrade är någ- kommer att utvecklas. Om alla byter ut sina glöd- vet, vad skulle det vara? ra sakområden. Att utveckla alla våra uppdrag; lampor mot lågenergilampor och stänger av elap- Att vi i Malmö fortsätter våga gå vår egen väg rådgivning, tillsyn och projekt inom förvaltning- parater istället för att ha dem på standby exempel- och att vi blir bäst i världen på miljö och hållbar en och tillsammans med andra i och utanför Mal- vis. Många små och enkla saker får sammantaget utveckling. mö stad. stora effekter. goran.rosberg@malmo.se Planering i Malmö 2008 7
    • 1 700 nya bostäder i Västra Hamnen och Hyllie Utvecklingen i Västra hamnen och Hyllie fortsätter med en bredd av både bostäder och byggherrar. Nu har Malmö stad tilldelat mark för sammanlagt 1 700 bostäder då tekniska nämnden i slutet av mars 2008 behandlade ärendet om att träffa markanvisningsavtal med 18 byggherrar. Bakom beslutet ligger en snart ett år lång arbets- process efter att Malmö stad våren 2007 presente- rade sina ambitioner och utvecklingstankar kring aktuella utbyggnadsetapper i ett program för res- pektive område. Programmen togs fram enligt målen i Malmö stads markanvisningspolicy för bostäder. Dessa innebär att stimulera konkurrens och skapa engagemang hos de byggherrar som vill bidra till ett byggande med hög kvalitet av vari- ationsrika bostäder till rimliga boendekostnader och med olika upplåtelseformer. Intresset för att medverka i den fortsatta utbyggnaden av både Västra Hamnen och Hyllie har varit stort bland byggherrarna. I konkurrensen om aktuella markanvisningar har därför ett jäm- förelseförfarande skett bland de drygt 100 intresse- anmälningar som kommit in. Urvalsarbetet har skett genom en sammansatt grupp representanter från fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret. VY ÖVER DET PLANERADE STATIONSTORGET I HYLLIE CENTRUM. ÖSTER OM DETTA PLANERAS HUVUDGATAN OCH KOMMANDE UTBYGGNADSETAPP. En blandning av hyres- och bostadsrätter FOTO: MARIA NYMAN Utbyggnaden av Västra Hamnen och Hyllie ska utgöras av tredje generationens hållbarhet, där hög 250 nya hyresrätter rar mellan 3 600-4 500 kr/m² bruttoarea (BTA). hållbarhet nu blivit standard. Dessutom ska bygg- Ett krav från Malmö stad, som uttalades i pro- Byggstarten för bostäderna beräknas ske hösten herrarna upplåta en del av bostäderna som hyres- grammet för markanvisningen, är att varje bygg- 2009 med en successiv inflyttning från våren 2011. rätter. Andra kriterier som legat till grund för herre ska ansvara för en mix av både hyresrät- urvalsarbetet är hur byggherren kan bidra till att ter och bostadsrätter i sitt projekt med fördel- lösa sociala problem i utsatta bostadsområden och ningen 50/50. Med aktuella markanvisningsavtal Huvudgata i Hyllie centrum bidra till att lösa kommunens behov av lägenhe- innebär det att Fullriggaren får ca 250 hyresrät- Utbyggnaden i Hyllie centrumområde är i redan ter för andrahandsuthyrning. Långsiktighet för ter och ca 250 bostadsrätter. Hyresnivån blir 1 400 i full gång med station Hyllie, Stationstorget och förvaltningen av hyresrätterna är en annan vik- kr/m², baserat på en referenslägenhet på 75 m² intilliggande publika byggnader som Malmö Are- tig parameter. Med ett högt antal intressenter har enligt 2007 års beräkning. Priset för marken varie- na, Emporia köpcentrum och hotell. Aktuellt marken nu fördelats med en bra blandning av både större och mindre aktörer. I Västra Hamnen ska en del av kv Bilen 4 bebyggas med ca 500 bostäder av sju byggherrar Aktuella byggherrar i under projektnamnet Fullriggaren, området öster om Flagghusen. I Hyllie centrumområde kom- Västra Hamnen Hyllie centrumområde mer ca 1 200 bostäder att byggas av 11 byggherrar AB Grundstenen (under ändring till) IKANO Bostaden AB längs den planerade huvudgatan öster om stations- SundsEsplanaden AB Midroc Property Development AB torget. Startskottet (under ändring till) Byggvesta Bo NCC Construction AB, Boende Syd Fullriggaren AB Nevsten Fastighets AB Byggnads AB Tornahem Otto Magnusson AB Fullriggaren i Västra Hamnen Derome Mark & Bostad AB Reinhold Fastigheter Syd AB Kommande utbyggnadsetapp i Västra Hamnen Fastighetsbolaget Haga Gruppen AB Riksbyggen benämns med projektnamnet Fullriggaren och HSB Malmö Ek. För. SBC Mark AB är en del av fastigheten Bilen 4 som ligger öster Stena Fastigheter Malmö AB Setra Group AB om de snart färdigställda Flagghusen. Som hel- Sundprojekt AB het är Bilen 4 Västra Hamnens stora mittkvar- Markanvisningsavtal med ytterligare två Veidekke Bostad AB ter och sträcker sig från Stora Varvsgatan i söder byggherrar förväntas under våren. till kusten längst i norr. Kvarteret ska fungera som Markanvisningsavtal med ytterligare tre en länk mellan befintliga områden i väster, öster byggherrar förväntas under våren. och söder och tillsammans med dem skapa ett sammanhängande stadsområde. Aktuell utbygg- nad av Bilen 4 är främst planerat för bebyggelse av bostadshus med fyra till sex våningar. Men detalj- planen medger även centrumfunktioner som t ex Läs mer om aktuella markanvisningar, ladda ner program och Malmö stads markanvisningspolicy vårdverksamhet, förskola/fritidshem och i vissa fall kontor samt parkeringshus. malmo.se/bostadbygge 8 Planering i Malmö 2008
    • område för nästa utbyggnadsetapp ligger öster om Stationstorget längs den planerade huvudgatan med kvarteren närmast norr och söder om denna. I en bebyggelse med tre till sex våningar ska kon- tor, butiker, restauranger och bostäder blandas. Så mycket som möjligt och gärna i varje hus. Alla byggnader som vänder sig mot gatan ska erbjuda publika verksamheter i bottenvåningarna och på så vis skapa en stadskänsla med ett myller av liv och rörelse. 400 nya hyresrätter För aktuella markanvisningsavtal gäller en mix av hyresrätter och bostadsrätter för varje byggherre med fördelningen 30/70. Av de ca 1 200 bostäder som ska byggas kommer ca 400 att upplåtas som hyresrätter med en hyresnivå 1 300 kr/m2 och år. Priset för marken varierar mellan 2 600-3 500 kr/ m2 brutoarea (BTA). Byggstarten för bostäderna beräknas våren 2010 med en utbyggnadstakt fram EN DEL AV MARKEN FÖR KOMMANDE UTBYGGNADSETAPP FULLRIGGAREN I VÄSTRA HAMNEN. TILL HÖGER I BILD SYNS ETT AV FLAGGHUSEN. FOTO: MARIA NYMAN till 2013. Första inflyttningen beräknas ske under hösten 2011. maria.nyman@malmo.se Varvsstaden – industriområde blir blandstad Nu pågår förberedelserna för ett parallellt upp- nu. Malmö stad och Peab eftersträvar en samsyn genomföras under hösten 2008. Ett antal arkitekt- drag på Kockums industriområde i Västra Ham- om de grundläggande utgångspunkter som ska kontor kommer att få i uppgift att göra en struk- nen. Dagens industriverksamhet ska kombineras gälla för den framtida planeringen och byggandet. turskiss som visar hur stadsbyggandet kan stödja med urban bebyggelse och Västra Hamnens ytt- Värdegrunden kommer också att vara en av grund- framväxten av framtidens näringsgrenar, exempel- re delar kommer att kopplas tydligare till Malmös förutsättningarna i det parallella uppdrag som ska vis kunskapsindustrier. innerstad. eva.dalman@malmo.se Peab förvärvade hela Kockums industriområde med målet att exploatera och omvandla. Hyreskon- trakten för de industrier som finns i området idag löper ut 2013 och Peab har har för närvarande inte för avsikt att förnya dessa. Det innebär att den stora omvandlingen inte kan starta förrän 2013 när loka- lerna tömts. Det kan inte heller uteslutas att viss icke-störande industriverksamhet blir kvar. Men redan nu pågår ändå en hel del. - De äldsta maskinhallarna närmast Klaff- bron längs Stora Varvsgatan blir Mediakluster. En detaljplan som möjliggör detta är färdig. Första steget blir att SVT (Sveriges television) flyttar in under 2009. Sedan ska fler mediaföretag etablera sig i intilliggande lokaler. Samlokaliseringen ska stimulera samarbete, idéutveckling och därmed Malmös utveckling. - Idéutvecklingen inför omvandlingen har inletts. Under vintern arrangerade Peab, ISU, Institutet för hållbar utveckling, och Malmö stad tre seminarier om framtidens livsstilar, stadsbygg- nad och bostäder. Resultatet från seminarierna bidrar till innehållet i den gemensamma värde- grund för stadsomvandlingen som formuleras just ILL: DAVID WIBERG Planering i Malmö 2008 9
    • Nytt markprogram för näringslivet Vilket näringsliv kommer Malmö att ha i framtiden? Vilka typer av företag växer, var vill de verka och i vilken typ av byggnader och miljöer? Dessa frågor analyseras i ett pågående arbete med ett nytt markprogram för näringslivet. Nya utmaningar Sedan markprogrammet för kontor och industri antogs 1995 har stora förändringar skett i Mal- mö och inom näringslivet. Öresundsförbindel- sen har kommit till stånd, trafiken och integra- tionen ökar stadigt. Regionaliseringen och globa- liseringen påverkar näringsliv och rörelsemöns- ter. En ny högskola har etablerats i Malmö med ca 20 000 studenter och omvandlingen från industri- stad till kunskapsstad går fort. Befolkningen växer kraftigt och Malmö står inför nya utmaningar vad avser bl a tillväxt, arbete och utbildning. Dessa frå- gor behandlas i den övergripande handlingsplanen ”Välfärd för alla-det dubbla åtagandet”. Många nya jobb har skapats framförallt inom handeln och tjänstesektorn och efterfrågan på mark och lokaler för näringslivet i sin helhet är mycket stor. Detta utgör bakgrunden till uppdra- get att göra ett nytt markprogram för näringsli- vet. En viktig förutsättning för markprogrammet är det pågående arbetet med en näringslivspolitisk strategi. helt nya verksamhetsområden. Detta kommer att terna utgör delprojekt med delprojektledare som Framtidens näringsliv belysas i arbetet med ett nytt markprogram. ingår i en projektsamordningsgrupp. Den politiska Utvecklingen inom näringslivet kännetecknas av förankringen sker via näringslivsberedningen eller teknologiska framsteg och globalisering. Det inne- stadsbyggnadsnämnden resp tekniska nämnden bär att för många produkter är flera världsdelar Ny organisation beroende på ärendets art. med och bidrar i någon del av kedjan från idé till 2006 togs initiativ till en ny organisation för att färdig produkt. Globaliseringen påverkar därmed sätta större fokus på näringslivsfrågorna och kopp- även det lokala näringslivets inriktning. Bransch- lingen till den fysiska planeringen. Förebilden var Samrådsförslag under 2008 typer som enligt flera experter har stora möjlighe- organisationen för arbetet med bostadsfrågorna. Arbetet med markprogrammet bedrivs som ett för- ter att utvecklas i vår region är handel, företagsser- Inom den nya organisationen bedrivs arbetet med valtningsövergripande arbete med medverkan av vice, transporter, miljö- och energisektorn, besöks- näringslivspolitisk strategi och markprogram samt fastighetskontoret, näringslivskontoret och stads- näringen m m. En trend är att inom ett geogra- hantering av löpande ärenden och erforderliga byggnadskontoret. Till hösten 2008 beräknas ett fiskt begränsat område samla verksamheter inom utredningsuppdrag. Förvaltningscheferna på stads- samrådsförslag vara klart. Efter samråd och even- samma bransch för att nå synergieffekter och kon- kontoret, stadsbyggnadskontoret och fastighets- tuella revideringar kan ett slutligt program antas kurrensfördelar, s k kluster. Medicon Valley är ett kontoret utgör beställargrupp och berörda avdel- under hösten 2009. exempel på ett kluster i Öresundsregionen. Andra ningschefer är styrgrupp. De olika arbetsuppgif- jan-olof.jonsson@malmo.se kluster på gång i Malmö är inom IT, media och logistik. Ett annat framtidsområde är den s k cle- antech-branschen. Den består av företag som pro- filerar sig inom miljöteknik, miljöanpassade varor, StadsbyggnadsForum Nordenskiöldsgatan 17 - Öppet tisd kl 11.00-16.30 tjänster och produktionsteknik m m. Markbehov För verksamheter som kan integreras i den blanda- de staden såsom kontor, butiker och småverksam- heter finns det goda etableringsmöjligheter i våra större utbyggnadsområden. Även besöksnäringen kan i stor utsträckning lokaliseras till den blandade Tisdagen den 27 maj kl 16.30 staden. Det är för mer traditionella verksamheter som har viss omgivningspåverkan t ex småindustri, transportföretag mm som det finns störst brist på föreläser Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson mark. För närvarande studeras möjligheten till för- tätning av befintliga verksamhetsområden för att om aktuella projekt på Västra Hamnen klara en del av behovet. Planläggning pågår dess- utom för nya områden i bl a Vintrie. Om efterfrå- gan skall kunna tillgodoses behövs sannolikt även Ingen anmälan • Fri entré 10 Planering i Malmö 2008
    • Malmömässan flyttar och mässhallen får nytt liv Nu är det klart att Malmömässan lämnar Västra Hamnen. Lokaliseringen har varit problematisk på grund av trafikbelastningen vid större mässevene- mang. Under 2009 töms de gamla hallarna och en omvandling inleds. Diligentia AB äger hela fastigheten Bilen 7 där mässhallarna är inrymda. Företaget satsar nu på helt nya verksamheter i kvarteret. ICA Maxi blir dock kvar. Likaså, den tidigare ombyggda, högde- len med glasfasad som inrymmer kontorslokaler. Men i resten av området väntar stora förändringar. Förra året genomfördes ett parallellt uppdrag för omvandlingen. En skiss från Kanozi arkitek- ter valdes som grund för den fortsatta planeringen. Denna har också utgjort illustration i det planpro- gram som just godkänts av stadsbyggnadsnämn- den. Kanozis förslag innebär att den så kall- lade Arlövshallen i norr rivs. Resten av den gam- la fabriksbyggnaden delas upp i mindre enheter genom att riva så att nya gator kan dras fram mel- lan de kvarvarande fabriksdelarna. Det innebär att nya fasader måste klä byggnadernas sidor mot de nyskapade gatorna. De kvarvarande delarna av den gamla fabriken ska fyllas med nya verksamheter, exempelvis små- skalig handel, sport och idrott, kultur m m. Parke- ringen kommer att ske på plan två i hallarna. Den andra etappen av omvandlingen innebär att fyra nya kvarter byggs i norr mot Lilla Varvsga- tan och Varvsparken. De kommer huvudsakligen att innehålla bostäder, men det kommer att fin- nas inslag av verksamheter och butiker. Söder om byggnaderna anläggs en gröning med plats för lek och bollspel. I anslutning till gröningen byggs en förskola. Sista etappen blir byggandet av fyra nya kvarter på ICA Maxis nuvarande parkering. Enligt nuva- rande tidplan kan etappen genomföras först efter 2013 när industriverksamheten på Kockums indu- striområde planeras upphöra eller görs störnings- fri. Då blir det möjligt att bygga för blandade verk- samheter: boende, kontor, småindustri, service och småskalig handel. eva.dalman@malmo.se ILL: KANOZI ARKITEKTER. Planering i Malmö 2008 11
    • Citytunneln påverkar stadsbilden Citytunnelnprojektet ägs av Banverket som ansvarar för planering, projektering, byggande och driftsättning av Citytunneln. Satsningen på Citytunneln innebär även en rad förändringar av infrastrukturen och stadsrummet kring de tre stationerna. På Citytunnelns hemsida kan man läsa nedan- ta arbete börjar med att man kompletterar påga- stående artikel under rubriken ”Citytunneln tre tågsstationen så att den kan användas om tillfällig år efter byggstart”. Vi har kompletterat artikeln Malmö C under den period på ett år då inga tåg med delar från Malmö stads perspektiv. kommer att kunna angöra själva banhallen. Bygget av Citytunneln har nu pågått i tre år. De Jernhusen uppgift är att bygga själva stations- stora betongarbetena och tunnelborrningen börjar gå byggnaden över Malmö C nedre, Citytunneln. mot sitt slut. Det kommande året kommer fokus allt Jernhusen har också att iordningställa angörings- mer att ligga på att utrusta de blivande stationer- ytan för taxi och privatbilar norr om nuvarande na och tunnlarna samt de järnvägstekniska installa- banhall och ovanpå Malmö C nedre samt bygga tionerna. ett p-hus för drygt 400 bilar. Åren innan Citytunnel startade sina arbeten Kommunens roll är varierad. Vid skrivande utfördes mycket förberedande byggarbeten. Exem- stund byggs en ny bro över kanalen vid Djäknega- pelvis gjordes gatuombyggnader för att möjliggöra tans förlängning och kajsidan vid stationen byggs de trafikomläggningar som gör det möjligt att pas- ut nio meter i kanalen. I första hand för att göra sera Citytunnelbygget. De största förändringarna plats åt regionbussar på Centralplan, men också har skett i området kring Malmö C, men också för att utnyttja som angöring vid banverkets stora plattformar blev klara vid årsskiftet. Senare i år star- kring station Triangeln är förändringarna många, ombyggnad av bangården. tar arbetet med att utrusta stationen och att byg- för att inte tala om Lorensborgsgatans förlängning. Citadellsvägen vid Västra station kommer att få ga den runda ankomstbyggnaden på stationens över- Även kajer och broar renoverades, Slotts- och ett nytt läge innan den öppnas, Carlsgatan breddas däckning. I Holma har schaktet mellan Pildammsvä- Universitetsbroarna byggdes, byggnaderna längs och byggas om norr om Malmö C, Norra Vallga- gen och Holmavångsvägen, där en del av tunnlarna Skeppsbrokajen revs liksom f d Sjöfartshotellet och tan och övriga tidigare ombyggda gator kommer och portalen göts, fyllts igen. nya parkeringsplatser och -garage byggdes. Sto- att återfå sina funktioner alternativ få nya sådan. Kommunen skapar med egna insatser och med ra ledningsomläggningar gjordes runt Posthuset Kommunen planerar också att anlägga en två- hjälp av andra en ny stadsdel. Parkfast har redan också för att göra det möjligt att bibehålla trafiken vånings undermarksparkering under Bagers plats rest ytterväggarna till Malmö Arena och Anne- ”ostörd” längs Skeppsbron under Citytunnelbygget. och i samband därmed renovera kajerna samt byg- hem planerar att komma igång med sina arbeten ga en ny gång och cykelbro där idag den proviso- till hösten. riska träbron ligger. Kommunens arbeten är innebär gatorna i Byggstart Såväl Skeppsbron som Hjälmarekajen avses området inkl. en ombyggnad av Annestorpsvägen 2005 startade bygget av Citytunneln. omvandlas till gång- cykel- och vistelseytor med från och med Pildammsvägen till Lorensborgsga- Bygget av Citytunneln startade 8 mars 2005. tyngdpunkt på ”evenemangsplatsen” mellan Post- tan. Men de inkluderar också torget ovanpå själva Efter tre intensiva byggår kan projektchef Örjan huset och Inre Hamnen. stationen samt stans största p-hus. Larsson konstatera att både tidplan och budget håller. – Vi ligger till och med lite före tidplanen. Att vi hittills lyckats så bra beror förstås på att våra entre- Kring station Hyllie Kring station Triangeln prenörer gör ett bra jobb men också på att vi fick Vid station Hyllie är det just nu lugnt och stilla inför Vid Triangeln återstår en hel del betongarbe- tid på oss att planera projektet. Den tidsmargi- kommande arbeten. Stationens konstruktion och ten. Det är stationsrummet som ska få sin slutli- nalen som vi nu skaffat oss är bra att ha de kom- mande tre åren då stora tekniska installationsarbe- ten och järnvägsbygge ska genomföras, säger Örjan Larsson. Vid Malmö central är i stort sett hela betongkon- struktionen klar. Det som återstår är en del mindre betongarbeten och att gjuta valv över schaktet vid Västra station. Där ska de båda tunnelborrmaskiner- na komma fram lite längre fram i vår. Ovan mark och runt Malmö C pågår arbetet med att återfylla och återställa. Kajerna i Inre Suellsham- nen och Inre hamnen stensätts och den öppna plat- sen som kommer att heta Anna Lindhs plats håller på att utformas. Nere i själva stationen, Malmö C Nedre, börjar de två 420 meter långa plattformarna ta form. FOTO: PERRY NORDENG Kring Malmö C Flera aktörer påbörjar sina arbeten inför öppnan- det av Citytunnel. Banverket har kanske den största uppgiften nämligen att bygga om personbangården. Det- 12 Planering i Malmö 2008
    • Läs mer på citytunneln.com ga utformning och de båda stationsuppgångarna som ska gjutas. Idag pågår arbete med väggar och bjälklag för olika utrymmen och rulltrappschakt i uppgångarna. I kvarteret Kaninen på det som idag är mark- parkering för Triangels centrum skall NCC byg- ga en ny kontor- och affärsfastighet med inslag av bostäder. Man diskuterar möjligheterna att anläg- ga lastangöring och cykelparkering under marken i St Johannesgatan med infart från Pildammsvägen. Kyrkan och kommunen arbetar tillsammans, understödda av länsstyrelsen, för att få fram en för alla parter acceptabel utformning av området kring kyrkan. Också Rådmansgatan kommer att bli föremål för förändringar. Planerna är att den skall utgöra en del av det nya busstråket som skall ersätta Södra Förstadsgatan. Lockarp FOTO: PERRY NORDENG I Lockarp är Arrievägen färdig. Framåt sommaren beräknas trafiken släppas på. I Lockarp pågår också arbete med en planskild spårkorsning och två broar. I Lockarp återstår också en del schaktarbeten. Arrievägens förlängning söderut mot Arrie är aktuell. En arbetsplan avses tas fram. Vägfrågan är naturligtvis också kopplad till den kontroversiella Så gott som alla arbeten inom projektet är nu ock- ju ha någon plats att arbeta utifrån, så vissa delar frågan om järnvägstekniskt centrum utmed Trelle- så upphandlade. Det som återstår är entreprenaderna kommer at återstå att förverkliga även efter City- borgsbanan. för järnvägstekniska installationer från station Hyllie tunneln invigning, men hav tröst, den som väntar Tunnelborrmaskinerna har snart gjort sitt. Senare i och genom tunnlarna samt i Lockarp och anpassning på något gott väntar aldrig för länge. år kommer de att bryta igenom schaktväggen vid Mal- till Öresundsbanan peter.wallenberg@malmo.se mö C. När det är gjort återstår en del arbete tunnlar- Har vi tur och allt fungerar så kommer inte orjan.berg@citytunneln.com na. De sista tvärtunnlarna ska tas ut och bottenplattor bara Citytunnel att vara klar vid invigningen utan ska gjutas. Därefter ska järnvägtekniska installationer- också stora delar av närområdena kring statio- na med spår och kontaktledningar utföras. nerna. Tyvärr kan inte allt vara klart, man måste Utställning av elevernas projektarbeten Hyllie Infocenter 0 Urban Design Öppet lördagen den 31 maj och 28 juni kl 13.00–16.00 Projekt från kursen ASB191 "Urban Design" ht.07 Arkitektskolan LTH Lunds Universitet Avdelningen för Stadsbyggnad nedanför Hyllie vattentorn Planering i Malmö 2008 13
    • Öppen dagvattenhantering – ett sätt att möta framtida klimatförändringar De nya öppna dagvattenanläggning- Genom lokal fördröjning av dagvatt- ar som byggts i Malmö under det net i öppna anläggningar kan man senaste decenniet har blivit flitigt bromsa upp de avrinnande flödena besökta utflyktsmål både för Mal- innan vattnet leds in i ledningssyste- möbor och för tillresta besökare. De met. boende upplever de nya ”blå-grö- Varför kan man då inte bygga na” anläggningarna som spännan- större ledningar som klarar de ökade de bidrag till sin närmiljö. Varje år flödena? Detta är naturligtvis möjligt kommer stadsplanerare och ingen- men det skulle kosta miljardbelopp jörer både från svenska kommuner och dessutom ta orimligt lång tid. och från andra länder till Malmö för Naturligtvis arbetar vi i Malmö med att studera våra öppna dagvattenlös- att fortlöpande förstärka det befint- ningar. liga avloppsledningsnätets kapaci- En viktig förklaring till att Mal- tet. Ungefär 25 miljoner kronor sat- mö blivit en föregångskommun inom sas årligen på denna typ av åtgärder. dagvattenområdet är det goda sam- Parallellt härmed satsas också på oli- arbete som under senare år växt fram ka former av öppna dagvattenlös- mellan de tekniska förvaltningarna i ningar för att minska de avrinnande staden. Malmö har genom en fram- flödena. synt planering lyckats integrera de Hur stora ledningar man än läg- öppna dagvattenlösningarna i stads- ger så kommer det alltid att finnas miljön. Att lyckats med detta kräver regn som ger större flöden än vad en mycket nära samverkan mellan rören klarar av. I öppna system däre- planerare och tekniker i hela kedjan mot finns det möjligheter för vatt- från detaljplan till färdig utbyggnad. net att tillfälligt dämma upp på här- Det är idag fler och fler kommu- för speciellt avsedda markytor utan ner i landet som försöker arbeta på att skada bebyggelsen. Det är svårt samma sätt som Malmö. Att etable- att bygga öppna avledningssystem ra ett förtroendefullt samarbete över inom befintliga bebyggelseområ- förvaltningsgränserna är inte alltid den. Augustenborg och Vanåsgatan så enkelt. Att bryta invanda hand- är dock exempel på att det även här lingsmönster och revirtänkande och är möjligt att tillämpa öppna lös- introducera mer integrerade arbets- ningar. För att lyckas med dessa pro- former tar ofta många år. jekt krävs ett nära samarbete och en Malmö var mycket tidigt ute med ömsesidig förståelse för dagvattenpro- AUGUSTENBORG att utnyttja öppna dagvattenlösning- blematiken, inte bara bland stadens ar. Den första anläggningen anlades tekniska förvaltningar utan även hos redan 1989 – 1990. Sedan dess har politiker och invånarna i staden. byggts en hel rad anläggningar av Situationen i Malmö med många detta slag. Anledningarna till Mal- små överbelastade vattendrag har mös tidiga och konsekventa utnytt- bidragit till att en väl genomtänkt jande av öppna dagvattenlösningar är strategi för hanteringen av dagvatten många. Först och främst fanns det en i Malmö har växt fram. Det tydligas- vision om att ett långsiktigt hållbart te exemplet är Risebergabäcken som stadsbyggande även skulle omfatta idag vid kraftiga regn belastas med va-systemen. Den bärande idén var mer än fyra gånger mer vatten än vad att skapa robusta system som hade bäckfåran är dimensionerad för. En förmågan att möta framtida utma- konsekvens av detta har blivit att det ningar t ex i form av en analkande för all nyexploatering i östra Mal- klimatförändring. mö idag finns långtgående krav på En annan anledning till att man öppen dagvattenhantering. Motivet började satsa på öppna dagvatten- till dessa krav är att de kraftiga flöde- lösningar var Malmös topografi och na måste bromsas upp innan vattnet uppbyggnaden av det befintliga va- når bäcken. Ett översiktligt hand- nätet. I takt med att Malmö växer lingsprogram för Risebergabäcken och förtätas leds allt mera avloppsvat- har tagits fram för att förbättra för- ten in i de centrala delarna av staden. hållandena i bäcken. Man har i kom- Detta innebär en överbelastning av munen dock ännu inte kunnat enas det befintliga avloppssystemet med om hur de erforderliga åtgärderna ska risk för flera källaröversvämningar. finansieras. VANÅSGATAN 14 Planering i Malmö 2008
    • De öppna dagvattensystemen ger för framtida extremsituationer. Att förutom en fördröjning av flödena dagvattnet synliggörs i stadsrum- också en naturlig rening av det avrin- met har idag blivit fullt accepterat nande vattnet. Detta sker genom fil- men kräver att lösningen är noggrant trering när vattnet rinner över vege- genomtänkt. tationsklädda ytor, genom växtlig- Genom ett fruktbart samarbete hetens upptagning av närsalter och mellan miljöförvaltningen, gatukon- genom sedimentation av tyngre par- toret, fastighetskontoret, stadsbygg- tiklar i öppna dammar. När sedi- nadskontoret och VA SYD har under mentlagren i dagvattendammar- de senaste åren arbetats fram ett na växt till sig måste sedimenten förslag till ny dagvattenstrategi för omhändertas. Malmö. Förhoppningen är att den Enligt den statliga Klimat- och nya strategin ska beslutas av Kom- sårbarhetsutredningens betänkan- munfullmäktige senare i år. Dag- de som lades fram 2007, kommer vattenstrategin innehåller en hel del den pågående klimatförändringen spännande läsning som bl a berör: att ställa ökade krav på omhänderta- • Ansvarsförhållanden gande av dagvatten. Användning av • Dagvattenplanering i praktiken öppna dagvattenlösningar är en av • Utformningsanvisningar de framtidslösningar som lyfts fram • Klassificering av dagvatten i utredningen. De öppna systemen • Klassificering av recipienter klarar i princip ”alla” typer av regn • Förebyggande åtgärder och krav och genom framsynt höjdsättning av på tillfälliga verksamheter nya områden kan risken för skador Om du är intresserad av att besö- på egendom vid kraftiga regn mini- ka någon av våra många dagvatten- meras. anläggningar eller bara vill veta mer Som underlag för planeringen i om dagvatten så kontakta VA SYD Malmö sker idag en simulering av på telefon 020-34 16 00. avrinnande dagvattenflöden i avan- ulf.thysell@vasyd.se cerade datormodeller. Genom des- sa beräkningar kan man redan i planskedet skapa säkra vattenvägar VINTRIEDIKET. FOTO: PEKKA KÄRPPÄ. Handelsboom i Malmö Detaljhandeln i Malmö växer så Mellan motorvägsinfarten från det knakar. I Hyllievång påbör- Lund och Värnhemstorget byggs f n jas just nu det som ska bli Sveriges Entré Malmö som, förutom biogra- största köpcentrum, kallat Empo- fer, gym m fl upplevelser, kommer att ria, med 200 butiker på en yta av innehålla 20 000 m² butikslokaler. 70 000 m². Emporia ska stå färdigt Triangelns köpcentrum ska växa med samtidigt som Citytunneln invigs år i runda tal 15 000 m² och Mobilia 2011. I kvarteren intill Emporia finns med 16 000 m². utrymmen för ytterligare 10 000 Detta blir allt som allt ett till- m² handel. Det kommer också att skott på 165 000 m², +30 %, till de byggas en ny stormarknad i Hyllie, 560 000 m² som Malmö redan har. COOP Forum, på 10 000 m². ake.lundqvist@malmo.se IKEA kommer att flytta från Bulltof- ta till Svågertorp. Detta medför att ytan mer än fördubblas; från 20 000 till 45 000 m². Planering i Malmö 2008 15
    • Malmös framtida kollektivtrafik Sverige släpar efter taganden om framtida satsningar på kollektivtrafi- Kollektivtrafik för hållbar tillväxt ken i Malmö. Den ska även bidra till att stärka bil- Under förutsättning att pendlingen ökar i nuva- I början på året åkte jag upp till Stockholm för den av Malmö som en attraktiv och hållbar stad. rande takt betyder det att den dagliga arbetspend- att delta i ett seminarium anordnat av NUTEK En stad som bejakar modern teknik och hållbara lingen till Malmö kommer att vara över 100 000 (Närings- och teknikutvecklingsverket). På semi- trafiklösningar. år 2030. Arbetspendlingen ut från Malmö till den nariet betonades bl a transportsystemets betydelse Stadskontoret, gatukontoret och stadsbyggnads- danska sidan samt övriga Skåne beräknas motsvara för tillväxt och konkurrenskraft. Ett tydligt bud- kontoret svarar för tjänstemannastöd internt och runt 80 000 dagliga resor. skap var att ett mer kunskapsintensivt näringsliv för koordinering av externa konsultinsatser samt kräver större lokala arbetsmarknader, vilket i första för fördjupat utbyte mellan statliga och regionala Malmös roll som tillväxtmotor är avgörande för hand åstadkoms genom ett utbyggt transportsys- myndigheter samt organisationer. Utredningsar- den regionala utvecklingen. Investeringsläget är tem. Detta är inget nytt, men väl värt att under- betet genomförs inom ramen för tre deluppdrag. högt, sysselsättningstillväxten stark, företagsetable- stryka i olika sammanhang. Samtidigt som det- Varje deluppdrag leds av en projektledare. Det för- ringarna tilltar och Malmöbornas utbildningsnivå ta slås fast visar NUTEK i en nyligen genomförd sta deluppdraget ”Kollektivtrafikens förutsättning- höjs successivt. I framtidsbilden för år 2030 upp- internationell jämförelse mellan 15 västeuropeis- ar – Malmös tillväxt och regionala roll” är nu slut- skattas antalet arbetstillfällen i Malmö öka med ka länder, att Sverige investerar förhållandevis lite förd och bildar plattform för utredningens nästa 40 000. Det motsvarar 30 procent av samtliga nya i infrastruktur, särskilt när det gäller underhålls- två avsnitt som kommer att behandla fysisk plane- arbetstillfällen i hela Skåne. investeringar. Bilden bekräftas bl a av att de totala ring ”Kollektivtrafik och markanvändning” samt Sex av tio Malmöbor arbetar i Malmö. En väl önskemålen om spårinvesteringar i Skåne de när- ”Trafiksystem –möjligheter och restriktioner”. **). fungerande kollektivtrafik är särskilt viktig för att maste 30 åren, som enligt Skånetrafiken uppgår Arbetet med de två sistnämnda deluppdragen har anpassa tillgängligheten till befintliga arbetsplat- till häpnadsväckande 200 miljarder kronor. nu dragit igång på allvar. Det är först när resulta- ser och kommande etableringar, till utbildning, tet av detta arbete börjar skönjas som utredningen service och fritid och inte minst till boende. Speci- Framsynthet viktigt kan presentera konkreta förslag. ellt kan kollektivtrafiken bidra till att vidga arbets- Mot ovannämnda bakgrund och med hänvisning marknadsregionen och därmed till en långsiktigt till de långa planerings- och genomförandeproces- hållbar regional tillväxt. Särskilt grupper med låg Utredning med stor delaktighet tillgång till bil är beroende av kollektivtrafiken. ser som satsningar i infrastruktur innebär i Sveri- Utredningen har hittills arrangerat två större Att skapa bättre tillgänglighet till kollektivtrafik ge, finns det all anledning att ha stor framsynthet workshops, ett på temat ”Framtidsstaden – demo- inom Malmö för dessa grupper och områden har och tydliggöra hur framtidens kollektivtrafik ska grafins utmaningar” och ett med ”Malmö – stor- stor betydelse för ökad tillväxt och bättre välfärd gestalta sig i vår storstadsregion. Malmö genomgår stadens förutsättningar” som tema. Till träffar- i framtiden. Omvänt är det viktigt att locka över en intensiv utveckling där Öresundsbron, utbygg- na har en rad experter engagerats för att presente- resor med bil till kollektivtrafiken. naden av högskolan och ett expansivt närings- ra betydelsefulla samhällstrender inom demografi, liv har avgörande roller. Den för kollektivtrafiken ekonomi, fysisk planering, jämställdhet och kli- strategiska citytunneln blir klar 2011. Köpenhamn Inspiration från omvärlden mat. Vid träffarna har ett hundratal politiker och och Malmö utvecklas allt mer till att bli en gemen- tjänstemän deltagit från omgivande kommuner Inom ramen för utredningen gjordes i februari sam arbetsmarknadsregion. Pendlingen över Öre- och statliga myndigheter och man har utbytt kun- 2008 en studieresa till bl a Schweiz. Syftet var att sundsbron slår ständigt nya rekord. I ett sådant skaper och erfarenheter inom sina respektive kom- studera högvärdig kollektivtrafik som bidrar till perspektiv blir förstås transportsystemen av stor petensområden. ökat resande och ökad attraktivitet. Deltagare på betydelse med särskild tyngdpunkt på kollektivtra- fiken. Fokus riktas mot Malmö och hur man tack- resan var politiker och tjänstemän från såväl Mal- mö stad som Skånetrafiken. Vi besökte bl a Glattal lar de här problemställningarna. Kollektivtrafik i ett större sammanhang – ett område under snabb utbyggnad nordost om Malmö har, i ett regionalt perspektiv, en ung staden Zürich. Runt 1990 uppstod tankarna på ett En spännande utredning befolkning och kraftig befolkningsökning. Sam- nytt transportsystem i området, eftersom man bör- tidigt finns det en arbetskraftsreserv som bor- jade märka att det befintliga, som helt baserades på I maj 2007 beslutade kommunstyrelsen att tillsät- de kunna utnyttjas bättre. Malmös internationel- bil- och busstrafik, var otillräckligt med den till- ta en utredning om Malmös framtida kollektivtra- la prägel och den etniska mångfalden är tillgång- växt som rådde. Man genomförde en problemana- fik. En politisk styrgrupp under ledning av kom- ar som kan utnyttjas i större utsträckning. Seg- lys och satte upp politiska mål för stadsplaneringen munalrådet Anders Rubin samt tre representanter regationen måste bekämpas och situationen på och transporterna. Ett av målen var att den kom- från den politiska majoriteten och tre från minori- bostadsmarknaden förbättras. En grundtanke i mande transportökningen i första hand skulle ske teten leder utredningsarbetet *) utredningen är helhetssynen och att sätta in kol- i kollektivtrafiken. Stor möda har lagts på utform- Med Malmös specifika förutsättningar som lektivtrafiken i ett större sammanhang - ett viktigt ningen med fokus på stadsmiljön - målet är inte grund ska utredningen ta fram en plattform för redskap för att möta Malmös framtida stora utma- bara en fin spårväg i Glattal utan att stadsmiljön överväganden om vilka vägval Malmö stad och ningar för framtiden. i Glattal i ett större perspektiv ska vara tilltalan- regionen bör göra avseende framtidens kollekti- va trafiklösningar samt frågor kring markreservat för utbyggnad av kollektivtrafiken. Strategier och principiella ställningstaganden kring vilka möjlig- *) Den politiska styrgruppen består av följande personer: Anders Rubin (s), Carl-Axel Roslund (m), Malin Björns (mp), Emmanuel heter som står till buds och vilka utvecklingslin- Morfiadakis (s), Tove Hultberg (v), Stefan Lindhe (m) och Hans Bergh (fp). jer som kan förordas ska tas fram. Tidsperspektivet handlar om 2030 och framåt. **) Jan Haak, stadskontoret är projektledare för utredningens första delrapport Kollektivtrafikens förutsättningar – Malmös tillväxt Utredningen ska fungera som en gemensam och regionala roll. Rapporten i sin helhet går att hämta på www.malmo.se/gatortorgtrafik/kollektivtrafikutredning. Projektledare för de återstående delarna i utredningen är Jan-Olof Jönsson, stadsbyggnadskontoret (fysisk planering – kollektivtrafik och markan- plattform för politiska resonemang och ställnings- vändning) och Klas Nydahl, gatukontoret (Trafiksystem –möjligheter och restriktioner). 16 Planering i Malmö 2008
    • de. Banan överbryggar också de barriärer som den lighet och fler naturliga möten. I planeringen av tiden återstår att se. Men ska nya och större kom- tyngre infrastrukturen genom området utgör och det framtida kollektivtrafiksystemet är det vikigt munikationssystem genomföras i stadsmiljön torde länkar därmed samman stadsdelar som varit sepa- att tänka på kollektivtrafikens funktioner på oli- ett brett folkligt stöd vara ett framgångskoncept. rerade under en längre tid. ka geografiska nivåer. Kollektivtrafiken bör sörja Det visar inte minst erfarenheterna från Glatt- för en god generell tillgänglighet till arbetsplatser al, där hela två tredjedelar av befolkningen stödde och andra målpunkter i hela staden. Samtidigt bör planerna på en ny spårvagnsutbyggnad. Kollektivtrafik för hållbar integration kollektivtrafiken ge en god tillgänglighet inom de Att finna nya innovativa finansieringsformer för Hur kommunikationssystemen framöver utfor- geografiska områden som inrymmer målpunkter framtida satsningar i infrastruktur är ytterligare en mas, hur bebyggelsen sprids alternativt förtätas för olika typer av områdesspecifika välfärdsfunk- framgångsfaktor. Spännande processer är att vänta och hur vi lokaliserar verksamheter har stor bety- tioner, t ex hälso- och sjukvård. i denna viktiga framtidsfråga. delse för att utveckla Malmös stadsstruktur. Åtgär- magnus.hultgren@malmo.se der för att minska bostadssegregationen är av stra- tegisk betydelse för att åstadkomma en ökad inte- Kommunstyrelsen pekar ut riktningen Huvudsekreterare i utredningen gration. Genom att tillföra nya attraktioner i ett Utredningens förslag kommer att behandlas av bostadsområde kan man skapa nya målpunkter för kommunstyrelsen i november 2008. Hur kollek- Malmöborna och därigenom skapa en ökad rör- tivtrafiken konkret kommer att gestalta sig i fram- Selfmade har flyttat! I Arbetets gamla lokaler på Bergsgatan 20 finns sedan några veckor tillbaka Selfmade – en helt ny slags plattform för unga, kreativa människor som vill utveckla och förverkliga sina idéer. Bakom initiativet står Malmö stad tillsammans med Nutek. Unik miljö till praktisk handling. Stödet finns i form av enga- Miljön på Bergsgatan är lite ovanlig – det är en gerade projektledare och en processmodell som hybridmiljö som sammanför inkubatorsliknande gör det lättare att utveckla och underhålla sin idé. verksamhet, arbetsplats, mötesplats, happenings, En annan viktig del i stödet är tillgången till en utställningar och café till en ny kreativ plattform. mix av professionella och kreativa människor som FOTO: ULRIKA FORSGREN I lokalerna huserar t ex caféet med samma namn delar med sig av sin kunskap och inspiration. Till- som adressen; ”Bergsgatan 20”. Det är ett nyöpp- sammans med andra deltagare skapas här en unik nat café som har ambitionen att följa Malmös fair- gemenskap av kreativa människor. trade-riktning och erbjuda sina gäster så mycket För att bli fullvärdig deltagare på Selfmade rättvisemärkt och ekologiskt/närproducerade pro- krävs att man möter en jury som fattar beslut om dukter som möjligt. I lokalerna sitter också spän- deltagande på Selfmade. I dag finns ett 25-tal idé- nande företagare och här arrangeras konstutställ- er/projekt igång eller på väg in i verksamheten och ningar, musikevenemang och andra kulturella innan året är slut ska drygt ett 50–tal idéer rym- re och 4% blir det! Uppenbarligen är utmaning- happenings. mas inom verksamheten. Bredden och karaktären en för ett växande entreprenörskap inte ett atti- på idéerna är stor. Målet är att 60% av deltagarna tydproblem, problemet är snarare att så många vill ska ha startat kommersiell verksamhet inom 1-2 år men att så få gör det i praktiken. Om fler ska vil- Kreativ plattform och att 80% fortsätter att utveckla och förverkliga ja och våga satsa på sina idéer så måste förståelsen Basen på Bergsgatan 20 är Selfmade. Bäst kan sina idéer efter Selfmade. och kunskapen om motiven i nya målgrupper bli Selfmade liknas vid en inkubator – men ändå bättre. är det en del som skiljer sig åt från en traditio- Selfmade kan också ses som ett bidrag till att nell inkubator. På Selfmade behöver idéerna inte Framtidens entreprenörskap modernisera synen på entreprenörskap – drivkraf- ha tillväxtpotential, de kan höra hemma i vilket Selfmade finns till för att fler människor på sikt ten och utgångspunkten i verksamheten är att alla område som helst – kommersiellt, ideellt eller kre- ska kunna leva och försörja sig på sina idéer – men bär på kreativitet inom sig och att den kreativite- ativt – det viktiga är att de drivs av människor det är också en plattform för att synliggöra alla ten är mycket viktig för framtidens välstånd. som har viljan att förverkliga dem, och det är ock- kreativa initiativ som finns i en stad som Malmö. Selfmade finns även i Helsingborg, i Ships loka- så individerna bakom idén mer än idén som intres- Och viljan till entreprenörskap finns uppenbarli- ler på Campusområdet. Finansiärer här är Hel- serar. gen. Nuteks Entreprenörskapsbarometer visar att singborgs stad tillsammans med Nutek. Som deltagare på Selfmade får man tillgång till i åldrarna 18-30 år så uppger 76% att de kan tän- ulrika@artcom.nu ett unikt stöd för att lättare ta sin idé från tanke ka sig bli företagare, 32% vill helst vara företaga- Planering i Malmö 2008 17
    • Temaparken - nästa spännande projekt i Malmös omvandling Inom näringslivet får besöksnäringen en allt vik- Öresundsbron medgav. Idén om en modern tema- lärande. Många attraktioner kommer att byggas tigare roll för den ekonomiska tillväxten och sys- park med EPCOT i Orlando och Futuroscope i med avancerad digital teknik och finnas inomhus. selsättningen. Turismen och människors behov av Poitiers som förebilder lanserades då av Malmö På så sätt skiljer sig parken från traditionella nöjes- upplevelser är en viktig drivkraft bakom utveck- stad. Placeringen skulle vara i kalkbrottet, vilket parker som Tivoli och Liseberg. lingen. Malmö har framför allt sedan Öresunds- sedan blev Hyllie och nu är området söder om Svå- Parken planeras att ha öppet april-september bron öppnades haft en stadig ökning av anta- gertorp på andra sidan motorvägen och järnvägen och en månad före jul. Första året beräknas den ha let besökare till staden. De betydande satsningar- till Danmark. Här finns cirka 25 hektar reservera- drygt 800 000 besökare, varav turisterna från Sve- na på infrastruktur och närheten till Köpenhamn de till en temapark plus parkering. rige, Danmark och övriga utlandet utgör 285 000 och Kastrup är förklaringar till detta. Liksom den Den planerade upplevelseparken ska ha Skan- (ERA 2008). Ytterligare 45 000 besökare till- omvandling som Malmö har genomgått med Väs- dinavien som grundtema och har arbetsnamnet kommer under julmånaden. Temaparken kom- tra Hamnen, Hyllie och ansiktslyftningen av city. ”Skandinaviska Temaparken”. Ett koncept som har mer att tillämpa ”pay-one-price” principen, d.v.s. Malmö saknar dock en enskild stark besöksatt- tagits fram tillsammans med amerikanska kon- efter erlagd entréavgift har man gratis tillträde till raktion. En upplevelseanläggning som kan locka sulter, ledande inom branschen. Temaparken ska alla attraktioner. Sedan får man betala för mat och Malmöbor, skåningar, övriga svenskar samt dans- spegla skandinavisk historia, kultur, mytologi, dryck och inköp av prylar. kar och norrmän, men även mer långväga besö- vikingatid, vårt moderna näringsliv, samhällsför- Parken kommer att bli Malmös enskilt störs- kare. Redan 1990 fanns det en medvetenhet om hållanden m m. Allt ska presenteras på ett spän- ta besöksattraktion. Den kommer att ge ett rejält detta och de möjligheter att skapa något nytt som nande och roligt sätt, men också med inslag av tillskott till intäkterna inom turismen i Malmö 18 Planering i Malmö 2008
    • (Turismens Utredningsinstitut 2008). Ökning- Det ligger rätt i tiden och är väl i linje med sta- bör även sägas att parkens läge intill Svågertorps en beräknas till 350 Mkr per år (exklusive det dens strategi att utveckla besöksnäringen, vilket station medför att nära hälften av besökarna för- som spenderas i parken). Det motsvarar drygt 6% lyfts fram av kommunledningen i många sam- väntas använda kollektivtrafik (ERA 2008). Nor- ökning av turismomsättningen, som 2006 var 5,5 manhang. Projektet kan också ses som en fortsätt- malt är denna siffra runt 25%. Mdr. Förutom intäkterna till hotell, restauranger, ning på den modernisering som Malmö genom- En regional park gör det möjligt för många transportföretag m fl, kommer parken att ge staten gått allt från Västra Hamnen och Turning Torso människor, och inte minst familjer, som inte har ett antal miljoner i momsintäkter. till Hyllieområdet och den nya multiarenan. råd till långa resor att få tillgång till upplevelser Temaparken beräknas tillföra Malmö nästan Som tidigare nämnts blir parken ett avgöran- utöver det vanliga. 300 arbetstillfällen inom parken och ytterligare de tillskott till besöksnäringen med stora positiva Temaparken ska utformas som en grön spän- cirka 200 i andra verksamheter (Turismens Utred- effekter på både ekonomi och sysselsättning. Den nande miljö där byggnaderna naturligt smälter in. ningsinstitut 2008). Detta är ett betydande antal. öppnar också för spännande samverkan med före- Den tydliga ekologiska profil som Malmö har ska Majoriteten av arbetstillfällena i parken kräver ing- tag inom IT/telekom, spelbranschen och TV, men tas tillvara både vid utformningen och driften av en särskild utbildning, utan utbildningen sker i även Malmö högskolas K3. parken, så att den kan bli ett internationellt före- parkens regi. Det betyder att jobben kan vara spe- En regional temapark innebär ett bidrag till att döme. ciellt attraktiva för ungdomar och för invandrare motverka klimathotet. Istället för att flyga hundra- Sammantaget kommer alla dessa faktorer att som varit en kortare tid i Sverige. Den typen av tals mil för att besöka parker i andra delar världen starkt bidra till att stärka Malmös profil och varu- arbetsuppgifter är det ofta brist på idag. kan man välja ett besök i parken i Malmö. När märke både nationellt och internationellt. Varför bör då Malmö satsa på en stor besöksatt- restriktioner och prishöjningar inom flyget så små- christer.persson@malmo.se raktion med hög kvalitet och med stark förankring ningom blir verklighet kommer de regionala par- Ill: BRC Imagination i den skandinaviska ”myllan”? kernas position och attraktivitet att stärkas. Det Ny chef för strategienheten Planavdelningens Strategienhet fick fr o m 1 januari 2008 ny chef. Han heter Johan Emanuelson och är tidigare medarbetare på Strategienheten. Hur ser framtiden ut? kan stadens nyvunna attraktivitet motverka effek- En vanlig metod för att försöka begripa sig på terna? Kommer öresundsintegrationens strukturel- framtiden är att måla upp olika alternativa scena- la vinster att neutralisera en eventuell lågkonjunk- rier. Med hjälp av scenarierna kan framtida möj- tur? Med vilken strategi skall staden möta de kom- ligheter och risker beskrivas och strategier för det mande 10-15 åren? egna agerandet kan formuleras. De senaste 10-15 årens utveckling i Malmö har följt en ganska tydlig strategi i en relativt sta- Stretegienhetens uppdrag gienhetens tvärvetenskapligt sammansatta grupp. bil inre och yttre omvärld. Öresundsbron, Mal- Detta är frågor stadsbyggnadskontorets strate- Jag har arbetat med strategi- och planeringsfrågor mö högskola, Bo01 och Hyllie är talande exem- gienhet ständigt måste ställa och försöka bes- på stadsbyggnadskontoret sedan år 2000. Dessför- pel. Idag är Malmö en attraktiv stad i en attraktiv vara! Strategienheten, som tillhör planavdelningen, innan arbetade jag några år på Öresundskommi- region. ansvarar bl a för den kommunomfattande översikts- teen i Köpenhamn och har även arbetat ett par år Hur ser framtiden ut nu? Man kan hävda att planen och har nyligen fått i uppdrag att påbörja som konsult. spännvidden för Malmös framtidsscenarier på arbetet att ta fram underlag för en helt ny översikts- Fram till augusti arbetar jag lite drygt halvtid i senare tid har ökat kraftigt. Den globala konjunk- plan för Malmö. väntan på att minsta gossen där hemma skall få en turen sviktar, segregationen i Malmö har inte bru- Jag tillträdde som chef för strategienheten i förskoleplats. En annan strategisk fråga för kom- tits, klimateffekterna hopar sig. Kommer Malmö januari i år och ser fram emot de kommande årens munen… att drabbas negativt av dessa omvärldsfaktorer eller utforskning av framtiden tillsammans med strate- johan.emanuelson@malmo.se Planering i Malmö 2008 19
    • Frontdesk Stadsbyggnadskontorets kunddisk invigdes i februari 2006. Kunddis- ken syftar till att öka servicen till kommunens invånare och näringsliv. Genom kunddisken skapas en tyd- lig ingång till förvaltningen. Den har en central placering inom förvalt- ningens lokaler med stort fokus på att expediera kunder ”över disk” vid ansökningar av s k enklare bygglovs- ärenden, förfrågningar, begäran om information m m. Denna blir för de flesta malmöbor den första kontakten med kontoret. Kunddisken har f n öppet dagligen mellan 9-15. Genom att ett nätverk bildas inom de teknis- ka förvaltningarna kan kunddisken därigenom även utgöra kontaktyta för frågor som berör andra förvalt- ningar inom Malmö stad. I april 2006 tillkallades represen- tanter från resp förvaltning till ett första möte för att diskutera ”Tek- niska förvaltningarnas företagsnät- verk”. Under diskussionen på mötet stod det klart att det fanns vissa svå- righeter att få till stånd ett fungeran- de nätverk främst beroende på att de olika förvaltningarna är organi- serade efter sina egna behov och sitt eget sätt att möta sina kunder. Detta Efter en förstudie och ett antal • Kommunen skall upplåta tomt Ärendekartläggning innebär att ett sådant nätverks riske- diskussioner där bl a avgränsningar för detaljhandelsändamål Projektet arbetar vidare med de tre rar att bli stort och ohanterligt. beslutades togs det fram en organisa- • Befintlig tillverkningsindustri pilotprocesser som tagits fram under Intentionerna efter ovanstående tion, projektbeskrivning mm för att som vill utöka sin verksamhet. hösten 2007 så att de blir mer använ- diskussioner pekade mot ett antal starta projektet ”FrontDesk-Ärende- Exempel på hur en sådan process darvänliga. Projektet skall före- åtgärder för att åstadkomma en service för företagare i Malmö”. ser ut finns beskriven ovan. Arbetet slå ytterligare processer och rutiner FrontDesk: De ärenden som skall hanteras med att ta fram processerna har upp- inom respektive förvaltning, med • Ökat samarbete över förvalt- inom FrontDesk-projektet är de ären- levts mycket positivt av de medver- tonvikt på de förvaltningsövergripan- ningsgränserna för att ge bra ser- den där flera förvaltningar är involve- kande. För att dessa processer skall de, som under 2008 bör processkart- vice till invånarna rade för att ett beslut skall kunna fattas vara till hjälp för våra kunder måste de läggas. • Förvaltningsövergripande pro- och där det idag inte finns tydliga ruti- göras användarvänliga. Det är bl a det- Projektet skall dessutom identifie- cessbeskrivningar i en databas ner och nätverk. ta projektet skall arbeta vidare med. ra andra typer av ärenden än ”check- • FrontDesk-”filialer” vid samtliga Under hösten 2007 togs, efter en Under 2008 kommer FrontDesk listeärenden” och hantering av dessa (tekniska) förvaltningar brain storm, ett beslut om att kart- projektet att arbetar vidare i tre steg: s k ”problemlösningsärenden”. • ”Virtuell FrontDesk” som kan lägga tre pilotprocesser. De pilotpro- nås via Internet cesser som kartlades är: • Utökat informationsmaterial • Att starta café eller restaurang i Förvaltningar i samverkan Genomförande (text, bilder, instruktioner, videos befintlig byggnad. (attityder) Projektet skall arbeta med att före- m m) slå rutiner för den vardagliga hante- Projektets medarbetare skall verka för ringen av ärenden som hör hemma i att skapa insikt i andra förvaltning- FrontDesk-projektet. I genomföran- ars sätt att arbete samt skapa former de fasen ingår personalresurser, lay- för att vidmakthålla och utveckla en out, utbildning, system och eventu- positiv anda i samarbetet mellan des- ella teknikförbättringar. Berörings- sa. I denna del av projektet arbetas punkter med andra kommunövergri- det vidare med attityder och infor- pande utredningar skall bevakas. mation baserat på tankesättet kring FrontDesk-projektets mål är att under 2008 förbättra servicen till befintliga och blivan- susanne.kasper@malmo.se de företagare i Malmö stad. FrontDesk-projektet skall utveckla och förbättra samarbetet den ”företagsamma förvaltningen”. mellan de tekniska förvaltningarna genom att arbeta med attityder, processkartläggningar, Delprojektet kommer att ta fram en arbetsprocesser och informationshantering och härigenom erbjuda företagarna den service handlingsplan för implementering av de behöver för att kunna driva sina verksamheter på ett effektivt sätt. det nya arbetssättet. 20 Planering i Malmö 2008
    • Trafikbullerpolicy Malmö stads tillämpning av riktvärden I stora städer som Malmö är det allt redovisas i Miljöprogram för Mal- svårare att finna områden där vi mö stad 2003-2008, nationella rikt- inte påverkas av buller. Det buller värden enligt Infrastrukturproposi- som de flesta berörs av är trafikbul- tionen 1996/97:53, samt Boverkets ler. Beräknade bullernivåer översti- rapport ”Tillämpning av riktvärden gande 65 dBA ekvivalent nivå (rikt- för trafikbuller vid planering för och värde för befintlig miljö) finns längs byggande av bostäder – Redovisning delar av Regementsgatan, Amiralsga- av regeringsuppdrag”. tan, Nobelvägen, Sallerupsvägen och Trafikbullerpolicyn ska använ- längs flera andra centrala trafikstråk. das vid all nyplanering inom Malmö Uppskattningsvis 20 000 människor stad och dokumentet riktar sig där- i Malmö bedöms vara utsatta för tra- för till alla aktörer som är inblandade fikbullernivåer överskridande 65 dBA i planeringsprocessen. I policyn tyd- ekvivalent nivå utanför bostaden. liggörs vad som ska utredas i sam- Malmö stad ska arbeta för att band med detaljplan och vilka bul- uppnå det nationella miljömålet om lerskyddsåtgärder som ska genomför- en femprocentig minskning av anta- as när riktvärden utomhus inte kan let trafikstörda år 2010 jämfört med uppnås. Dessa så kallade kompen- år 1998. Detta mål har även i Miljö- sationsåtgärder, ska skrivas in som program för Malmö stad 2003-2008 planbestämmelser i detaljplan och antagits av kommunfullmäktige. därmed ersätta riktvärden som plan- Detta dokument redovisar hur bestämmelse. Malmö stad avser att hantera trafik- wolfgang.krienitz@malmo.se bullerfrågor vid nyetablering, med utgångspunkt från de riktvärden som Kompensationsåtgärder Dygnsekvivalent tra- Kompensationsåtgärder Kompensationsåtgärder Flerbostadshus Enbostadshus 55-60 dBA Minst hälften av boningsrummen mot Minst hälften av boningsrummen mot C C ljuddämpad/tyst sida ljuddämpad/tyst sida < 55 dB < 55 dB C C Uteplats C Ljudklass C Inga enkelsidiga lägenheter mot den 55 dBA frifältsvärde på minst hälften av Ljudklass C C C 1/2 Tomtyta < 55 dB bullerstörda sidan tomtytan Tomtyta Varje lägenhet ska ha tillgång till en Uteplats med maximal ljudnivå i enlig- uteplats med ljudklass B het med ljudklass C Minst 50% av bonings- Minst 50% av Ljuddämpad sida 50 dBA ekvivalent- rummen mot boningsrummen ljuddämpad C mot ljuddämpad nivå frifältsvärde med avseende på sida 55 < 60 dB sida C < 50 dB C Ljudklass B Ljudklass C (maxnivå) 60-65 dBA Utöver ovanstående kompensations- Utöver ovanstående kompensations- C 1/2 Tomtyta < 55 dB åtgärder gäller även: åtgärder gäller även: Tomtyta Ljudklass B inomhus Ljudklass B inomhus Minst 50% av bonings- Varje lägenhet ska ha tillgång till Uteplats med ljudklass B rummen mot Minst 50% av ljuddämpad boningsrummen uteplats med ljudklass A sida B mot ljuddämpad 60 < 65 dB sida < 45 dB Ljuddämpad sida 45 dBA ekvivalent- B nivå frifältsvärde med avseende på Uteplats B Ljudklass B Ljudklass A 1/2 Tomtyta < 55 dB B Tomtyta >65 dBA Utöver ovanstående kompensations- Nya enbostadshus kan inte accepteras åtgärder gäller även: där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid Minst 50% av bonings- fasad överstiger 65 dBA rummen mot Ljudklass A inomhus ska efterstävas tyst sida Ej sovrum B(A) på buller- > 65 dB Bostadens alla sovrum mot den tysta < 45 dB störd sida sidan B(A) Uteplats Ljudklass A B(A) Tyst sida 45 dBA ekvivalentnivå frifältsvärde Planering i Malmö 2008 21
    • Metropolitan Governance – samarbete i storstadsregioner Europeiska stadsregioner behöver utveckla nya former för samarbete. På så sätt kan de bli mer konkurrenskraftiga och samtidigt hantera de växande miljömässiga och sociala problem som urbana områden står inför i en tid när den globala trenden är ”urban sprawl”. gavs igen under 1990-talet, oftast av politiska skäl. Storstadsregioner är nyckelaktörer för Också i flera av METROGOV-städerna fanns det konkurrenskraft och hållbarhet sådana sammanslutningar under denna period. Europas storstadsregioner är på många sätt nyckel- Nu, i början av 2000-talet, har intresset för aktörer för tillväxt, i nationernas ekonomier liksom samarbete mellan städer och omkringliggande i EU:s. Storstadsregioner har stor befolkning och områden åter ökat. Men idag tror man inte på utgör stora hemmamarknader för växande före- administrativa organisationer med fasta gränser. I tag. Det är här som de viktiga kunskaps- och kom- en tid när regionerna ständigt växer och omvärl- munikationsresurserna – forsknings- och utbild- dens krav snabbt förändras är det för stor risk att ningsinstitutioner, storföretag, konferens- och han- sådana organisationer snabbt blir överspelade. delscentra, flygplatser osv – finns. Storstäderna METROGOV:s slutsats är att större vikt i stäl- har också en stor andel unga invånare och invåna- let måste läggas vid styrning, nätverksliknande re med internationell bakgrund som är beredda att upplägg och flexibilitet. Nya organisationer bör bli lära nytt och utveckla nya verksamheter om de får diskussionsplattformar där deltagande kommuner möjlighet att komma in i arbetslivet. och andra aktörer kan skapa och avtala om sam- Storstadsregionerna har dessutom förutsättning- arbete i hela eller delar av storstadsområdet. Des- ar att tackla ett par av Europas stora utmaning- sa organ kommer att få en liknande funktion som ar. Både segregationsprocesserna – att resursstarka bransch- och näringslivssammanslutningar har. människor samlas i välmående områden samtidigt som de mest sårbara invånarna koncentreras till fat- Makt och ledarskap tiga bostadsområden – och klimatpåverkan – att två grupper av planeringsuppgifter: en som hand- För att storstadsregionerna skall kunna agera effek- lar om att hantera interna intressekonflikter, i för- koldioxidutsläppen från resande till och från arbete, tivt behöver de: sta hand inom regionens mer centrala delar, och handel, service m m ökar starkt – är regionala före- • Makt och befogenheter: Den lokala nivån, kom- en annan som syftar till att stärka den ekono- teelser som inte med någon framgång kan hanteras munerna, måste ges legitimitet och inflytande i miska tillväxten och berör stadsregionen i vidas- av enskilda städer och kommuner. regionala frågor. te mening. Det centrala området fordrar starkare • Governance: Den lokala nivån måste ta led- ledarskap och en mer formaliserad struktur medan Gränser motverkar samverkan ningen och vara kreativ och fantasirik. den vidare regionen behöver ett lösare ledarskap Storstadsregioner genomkorsas av en mängd admi- • Partnerskap: Den offentliga sektorn måste sam- med mindre formaliserad struktur. nistrativa gränser och saknar gemensam ledning. arbeta med privat sektor, frivilligorganisationer Ansvaret för stadsregionen måste ges bredast Om storstadsregionerna skall kunna ta sin fram- m fl. möjliga bas. Förutom den offentliga sektorn bör tid i egna händer fordras därför att städer och Storstadsregionerna måste ges frihet och flexibi- befolkningen, näringslivet, regionala organ, admi- omkringliggande områden kan samarbeta och litet att ta in och använda skatter och andra intäk- nistrativa och andra aktörer, lokala polismyndighe- åstadkomma ett gemensamt ledarskap. ter. De måste få inflytande över beslut som påver- ter m fl ges en viktig roll i regionbygget. Med lämpliga samarbetsformer kan storstads- kar storstadsregionen och dess framtid. Det krävs regionerna få kraft nog att bryta sig loss ur sina också adekvata beslutssystem och stöd från EU. interna nollsummespel och skapa förutsättningar En storstadsregion behöver ett ledarskap som METROGOV:s rekommendationer för konkurrens, förbättrad livskvalitet och hållbar verkar över kommunnivån och identifierar sig med EU bör göra storstadsregionerna till hörnstenar i tillväxt i hela EU. För att främja gemensamt age- stadsregionens uppgifter och möjligheter. Regio- sin utvecklingspolitik och främja framväxten av rande i storstadsområden måste EU och nationer- nen bör representeras av direktvalda politiker – vil- ändamålsenliga stadsregionala samarbetsformer na skapa ett regelverk som premierar detta. ket är en starkare typ av representation än det van- med hjälp av policy och finansiellt stöd. ligare systemet med politiker som har utsetts av Ett nytt horisontellt storstadsprogram med kommunerna i stadsregionen. ”frö-pengar” (liknande Urban-programmet) för Ny syn på samarbete Frivilliga samarbetsavtal mellan städer och etablering av stadsregioner bör inrättas. Med I många storstadsområden inrättades regiona- kringliggande områden kan fungera i många fall Agenda 21 som förebild kan en rörelse startas för la organ under 1970- och 1980-talen men de över- men är sällan tillräckliga. I stadsregioner finns hållbara storstadsområden och stimulanser ges till storstadsregioner som beslutar att arbeta i linje med de föreslagna lösningarna (undvika skattekon- kurrens, prioritera omvandling av industriområden framför byggnation på naturområden och tillämpa METROGOV-projektet rekommendationerna från Thematic Strategy on Malmö stadsbyggnadskontor deltog 2005-2007 i ett utvecklingsprojekt med namnet Metropolitan Governance (METROGOV). the Urban Environment). Modellen kan innehålla Projektet finansierades av Eurocities´ program URBACT och de deltagande städerna. Övriga deltagande städer var Birmingham mål för skatteutjämning samt gemensamma eko- (lead partner), Budapest, Köln, Frankfurt, Glasgow, Lille och Milano. nomiska, miljömässiga och sociala strategier. Syftet med projektet var att studera hur storstadsområden kan förbättra sin konkurrenskraft och sina levnadsförhållanden genom samarbete över admi-nistrativa gränser. Fokus har legat på det funktionella storstadsområdet och de aktörer som ingår där: Även forskning, utvecklingsprojekt och olika den stora staden i centrum, övriga städer och kommu-ner, berörda regionala organ samt eventuella samarbetsorgan i form av t ex former av erfarenhetsutbyte med detta syfte bör universitet, företag och organisationer. främjas på nationell och europeisk nivå. Projektets slutrapport finns publicerad på URBACT´s hemsida under adressen http://urbact.eu/projects-results.html 22 Planering i Malmö 2008
    • Medlemsländerna bör prioritera och främja stor- stadsregioner med hjälp av ett konsekvent regelverk och målinriktad fördelning av nationella resurser. Om stadsregionalt samarbete i ett tätortsområde uppfyller uppställda minimikrav – baseras på Lis- sabon- och Göteborgs-strategierna och innehåller vissa förbestämda minimifunktioner såsom strate- gisk planering, ekonomiskt samarbete, gemensam policy för kommunal transport, vissa miljöregle- ringar och sociala strategier – och stöds av ett till- räckligt antal kommuner bör samarbetet få stöd ovanifrån och ges vissa lagliga befogenheter. EFTER VÄL FÖRRÄTTAT VÄRV INBJÖDS METROGOVS PROJEKTGRUPP METROGOVS SLUTRAPPORT PRESENTERADES VID EN KONFERENS I Städer bör sträva efter att utveckla så myck- TILL RECEPTION HOS BIRMINGHAMS LORDMAYOR MED HUSTRU. BIRMINGHAM I MAJ 2007 et samarbete som möjligt i sina regioner och ha som målsättning att dra maximala fördelar av sina stadsregionala ledningskluster. Centrumkommu- mervärde av sin medverkan. Av sina nationella Man bör etablera ett aktivt partnerskap där man nerna, storstadsregionernas tyngsta aktörer, rekom- regeringar bör de kräva att dessa på EU-nivå aktivt bidrar med sina potentiella tillgångar och inte bara menderas att ta stort politiskt och administra- driver på utvecklingen av policy och regelverk för ställer krav. tivt ansvar för samarbete över kommungränserna stöd åt storstadsregioner. Regionala organ bör bidra med sina resurser och tillsammans med grannkommuner och andra Övriga kommuner rekommenderas att solida- i linje med prioriteringar som parterna kommer berörda utveckla samarbetsformer och ledarskap. risera sig med stadsregionsamarbetet och accepte- överens om på stadsregionnivå. De bör verka för ett öppet och generöst samarbets- ra den stora stadens ledarskap men ändå engagera bertil.johansson@malmo.se klimat och se till att alla deltagare kan få ut något sig på allvar i samverkans- och beslutsprocesserna. Miljöbygg program Ekologiskt byggande S Y D 200 8 Miljöbyggprogram SYD Vi står idag inför stora utmaningar för att uppfyl- munal mark krävs alltid att minst klass C upp- besiktning vid andra la kraven på en mer hållbar utveckling – detta gäl- fyllts. boendeåret (Drift- ler inte minst vårt framtida byggande och boende. Miljöbyggprogram SYD fokuserar initialt på 5 rapporten). Sektorn för bostäder och lokaler står för mer än en kärnområden för ett ekologiskt hållbart byggan- Data för Ambi- tredjedel av Sveriges energianvändning och en icke de. Målet är att 4 kärnområden tillkommer under tionskontraktet, oansenlig materialanvändning. Nya byggnader kan 2009: Resultatprotokollet utformas med en betydligt minskad resursanvänd- 1.Energi och Driftrapporten ning, klimat- och miljöpåverkan. 2.Innemiljö-hälsa och komfort rapporteras via en Framtiden kräver omställning, utveckling och 3.Bullerskydd Internetbaserad samverkan mellan aktörer för ett hållbart byggan- 4.Fuktskydd plattform. Inmat- de. För att uppnå detta krävs olika typer av initia- 5.Urban biologisk mångfald ning av data tiv. Ett miljöbyggprogram är ett sådant initiativ 6.Materialval -utfasning av farliga ämnen kommer automa- som ger riktlinjer, stöd och incitament för en eko- 7.Beständighet och resurshushållning tiskt att generera tre olika resultatrosor logiskt hållbar utveckling. 8.Klimatanpassning – en för Ambitionskontraktet, en för Resultatproto- Ett miljöbyggprogram utgör en plattform för 9.Hållbara transporter kollet och en för driftredovisningen. konstruktivt och strategiskt samarbete mellan Därefter kommer ett fortlöpande arbete att ske Via Internetplattformen kommer även viss kommuner och byggföretag för en ekologiskt håll- för att säkerställa att programmet följer utveckling- information att göras tillgänglig för allmänheten. bar utveckling. en kring hållbart byggande. De byggherrar som når högt uppsatta mål kom- mer att uppmärksammas på hemsidan genom att deras resultatrosor får en längre exponeringstid på Programbeskrivning Processbeskrivning hemsidans huvudsida - Speciellt fokus kommer att Miljöbyggprogram SYD vänder sig i första hand Miljöbyggprogram SYD signeras av kommun och ges de byggherrar som uppnår klass A och B. till byggföretag som vill bygga på kommunal mark byggherre vid köp av kommunal mark. Vid köptill- Kommunerna kan även beakta resultaten av och tillämpas vid nybyggnation inom Malmö stad fället förklarar byggherren sin ambitionsnivå (mil- Miljöbyggprogram SYD vid kommande projekt på och Lunds kommun. Programmet förs in i mark- jöklass A, B eller C) för de olika kärnområdena. kommunal mark och tilldelning av mark. anvisningsbeslut och skrivs in i de avtal som teck- De redovisade resultaten kommer även att nas mellan parterna. Ambitionsnivån deklareras i ett Ambitionskontrakt. behöva verifieras i stickprovsundersökningar och I programmet föreslås olika konkreta åtgärder Ambitionskontraktet används som underlag för dis- utvärderingar. Flertalet av dessa utvärderingar kan för ett hållbart byggande. Dessa åtgärder delas in kussioner vid markanvisning samt vid ansökan om komma att genomföras i samarbete med Lunds i tre olika klasser - C (basnivå), B (bra val) och A bygglov och vid byggsamråd. Universitet och Malmö högskola. (bästa alternativ). Byggföretagen kan själva välja Byggherrarna skall redovisa hur byggnationerna amelie.stjernhav@malmo.se klass A och B, alternativt kan kommunen kräva uppfyllt kraven i Miljöbyggprogram SYD. Resul- klass A eller B för att visa på excellens vid exploate- taten skall redovisas vid två tillfällen - inför slutbe- ring av specifika områden. För att bygga på kom- vis vid slutsamrådet (Resultatprotokollet) och inför Planering i Malmö 2008 23
    • Malmökartor från 1658 I år är det Kartans år. Syftet med kartans år är att öka förståelsen och kunskapen om kartans användning i alla former, men också att öka och bredda användningen av kartor i det svenska samhället. Artikeln om några spännande historiska kartor över Malmö är ett led i denna kampanj och kommer att följas av ytterligare artiklar i kommande nummer. Under hösten kommer också Malmö stad genom Stadsbyggnadskontoret stadsmätningsavdelning att anordna utställningar, seminarier m m. För 350 år sedan – den 26 februari 1658 – slöts freden i Roskilde mellan Danmark och Sveri- ge. Danmark fick avstå bland annat Skåne, Hal- land, Blekinge och Bornholm. Detta innebar stor ekonomisk förlust för Danmark – Skåne var den rikaste delen av riket – och också för Skåne och Malmö stad, som nu plötsligt efter att ha legat centralt, nära huvudstaden Köpenhamn, befann sig i rikets ytterkant. (Malmö var stad nr 2 i det danska riket, men sjönk nu ner på 5:e plats i det svenska riket, ja, under 1700-talet ner på 8:e plats, och staden fick kämpa för sina handelsrättighe- KARTA NUMMER 1 ter på grund av de händelser som jag skall omta- la nedan). I år är det ”Kartans år”, så det kan vara aktu- mentarer till karta nummer 3 kallar ”slemt henge- ellt att ta fram Malmökartor från 1658, i detta fall dyn” dvs besvärligt gungfly. en samling spionkartor, som finns i det danska Karta nummer två – där norr är i höger sida Riksarkivet. De är framställda i samband med den – har en fin skiss av slottet med vallgrav och bro så kallade Malmö-sammansvärjningen och är rita- samt i höger sidan av kartan kustlinjen ut mot de av den danske kaptenen Mikkel Skov den 23 Öresund samt Strandporten. och 24 november 1658. Karta nummer tre har också norr åt höger och Malmö hade sedan länge haft sin befästning visar en annan bild av slottet samt en större del av med slottet från 1400-talet; befästningen kring kustlinjen med de båtar (de bananformade objek- staden var nu gammaldags, och 1652 gjorde Otto ten längst inne vid kusten) och faskiner (risknip- Steenwinkel ett förslag till danska kungen om pen) som svenskarna hade lagd ut till försvar (de utbyggnad med moderna bastioner, men endast är ritade som samlingar av streck). Strandmuren KARTA NUMMER 2 en liten del hann bli genomfört innan det dansk- var nämligen ett mycket svagt länk i befästning- svenska kriget började 1657. en. Den långa gatan i mitten är stråket Västergatan 1:e mars 1658 överlämnades Malmöhus till den – Adelgatan – Östergatan. Den stora tvärgatan är svenska militären, och 9:e mars höll Karl IX Gus- Hamngatan och till vänster ser man ”Torret” dvs tav sitt intog i Malmö – det är framställd av den Stortorget. kända Erik Dahlberg som också strax fick i upp- Med återerövringen av Malmö gick det så här: drag att giva förslag till utbyggnad av Malmös På grund av dåligt väder och is i Sundet fick man befästning. Den 7:e augusti 1658 gick kriget igång ge upp angreppet som var planerad till 19 decem- igen, och på hösten planerade man från dansk ber. Det gick likadant med ett nytt försök pla- – och inte minst malmöitisk – sida att återeröv- nerad till den 23 december. Sedan fick man från ra Malmö. En grupp Malmö-boer gjorde ett stort dansk sida nog att göra med att försvara sig mot förarbete, och i detta sammanhang var Mikkel den svenska armén som belägrade Köpenhamn där Skov i Malmö för att dokumentera befästningens den stormade den 11 februari 1659 men inte lycka- status, bemanningens storlek och hur man lättast des med erövringen. När så stor en grupp som till- kunde gå iland för att sätta igång med återeröv- fället var har kunskap om en sak, i detta fall åter- ringen. Planen byggde nämligen i hög grad på den erövringsplanerna av Malmö, är risken för upp- danska flottans agerande med att sätta i land folk täckt stor. Och i april 1659 avslöjades planerna för och hästar. svenskarna och huvudmännen bland de impli- cerade fick böta med livet genom halshuggning på Stortorget, där nu Karl IX Gustav sitter på sin Skovs tre kartor häst. Malmö-sammansvärjningen resulterade i stor Den första kartan är hans skiss över centrale misstänksamhet från svensk sida mot stadens invå- Malmö och närmaste omgivning. Man skall läg- nare och en hårdare kontroll med staden. ga märke till att norr är neråt som det var ganska Efter den slutlige fredsslutningen 1660 började vanlig i äldre tid, långt in i 1700-talet. Till höger man att förstärka Malmös befästning, man bör- ser vi slottet, till vänster en bastion och på båda jade med slottet som fick moderna bastioner. Det sidorna ”moratz” dvs Östra och Västra Rörsjön. övriga hade man inte kommit långt med innan KARTA NUMMER 3 (Västra Rörsjön fanns norr om Kung Oskars väg nästa krig – Skånska kriget – bröt ut 1675. Den mitt emot Stadsbiblioteket, i en blöt vinter som i år danska armén belägrade Malmö 1676-1677 och kan man se att det fortfarande är sankmark). Mot stormade i slutet av juni 1677, dock utan fram- nordost – i kartans nedersta vänster hörn – är ock- gång. Malmö förblev svenskt. Källor:Malmös kartor från 1500-talet till idag så ett ”moratz”, det är det som Skov i sina kom- susanne.krogh-bender@malmo.se (red av Tyke Tykesson). Malmö stads historia del 2 . 24 Planering i Malmö 2008
    • World Trade Center Hamnplan – energisnål byggnad med glasfasader Midrocs byggnation av World Trade Centers andra etapp i Västra Hamnen i Malmö pågår för fullt. Totalt byggs ytterligare 14 000 m2 lokaler för kon- tor, konferensverksamhet, butiker, restaurang och bank. Det blir två huskroppar, i fem respektive tio plan, med en mellanliggande byggnad som för- binder de båda husen. Utanför skapas ett litet torg och i närheten planeras en ny stadsdelpark, Kock- ums park. Det lägre huset är nu i drift, medan höghuset blir färdigt i slutet av året. Fyra viktiga energibesparande åtgärder Fastighetens energiförbrukning är beräknad till 120 kWh/m2 och år. Det är väldigt lågt, särskilt med tanke på att byggnaderna försetts med sto- ra glasfasader. Hus med helglasade fasader har ofta dragits med stora problem avseende både värme och kyla. Resultatet har blivit höga energikostna- der. Energiförbrukningen i det här huset är dess- utom betydligt lägre än de ca 200 kWh/m2 och år som är den normala energiförbrukningen för kon- torsfastigheter. FOTO: KARIN SKIÖLD Midroc har valt att främst satsa på fyra energi- besparande åtgärder: användning av dubbelglas- fasader i kombination med andra fasadmaterial, automatisk solavskärmning, behovsstyrd belysning samt närvarostyrd ventilation och kyla. Behovsstyrd belysning Dubbelglasfasader Midroc valde att behovsstyra belysningen. När en Arkitekten ritade ursprungligen ett hus med fasa- person går in i ett tomt rum måste han/hon själv der helt i glas. Frågan om energiåtgången ham- tända belysningen. Däremot släcks ljuset automa- nade snabbt i fokus, och ett stort utredningsarbe- tiskt när rummet senare blir tomt. Ljusstyrkan reg- te genomfördes. Midroc tog bl a hjälp av Belok, leras också av dagsljuset. Om dagsljuset är starkt Beställargruppen för lokaler, för analysarbetet. minskas belysningen genom att armaturerna när- Belok är en forskningsinriktad grupp som är knu- mast fönstren ”dimmar ner” till en lagom nivå. ten till Energimyndigheten. Gruppen utredde Eftersom varje armatur dessutom avger värme med under ett års tid tillsammans med Lunds Tekniska ungefär 10 W/m2 så innebär varje släckt lampa att Högskola dubbelglasfasader i olika utföranden. De energiåtgången i kylsystemet minskar. I trapphus genomförde också simuleringar av energiåtgång, och garage minskas ljusstyrkan till ett minimum, ca inomhusklimat och dagsljus under projekteringsfa- 20%, när ingen befinner sig i utrymmena. sen av byggnaden. Som ett resultat av forskningsarbetet ändra- des storleken på glasytan. Hälften av fasadytorna Närvarostyrd ventilation och luftburen består nu av en dubbelglasfasad, och hälften består kyla av andra fasadmaterial. En kontorsfastighets energiåtgång består till stor del av kylning. Armaturer, belysning, datorer m m Solavskärmning mellan glasen alstrar mycket värme som behöver transporteras bort eller kylas. I den här fastigheten är både ven- Mellan det inre och det yttre glaset i dubbelglas- tilationen och den luftburna kylan närvarostyrda. fasaden finns ett mellanrum på ca 50 cm. Där har Kylningen består främst av s k frikyla. Då tempe- ett utvändigt system för solavskärmning monte- raturen i utomhusluften understiger inomhustem- rats. Vinkeln på persiennernas lameller justeras peraturen används den för kylning av fastigheten. automatiskt efter solens instrålning. Tack vare systemets möjlighet att reglera och sty- Grundtanken är att dubbelglasfasaden och ra stora luftmängder utan att dragproblem uppstår, dess persiennsystem ska stänga ute solvärme under så kan frikylan användas en stor del av årets alla sommaren. Värme som alstras mellan glasen släpps dagar. Det är endast på sommaren och under tidig ut via temperaturstyrda luckor högst upp. Under höst som konstjord kyla behöver användas. vintern däremot får luftrummet mellan glasen en isolerande effekt när luckorna är stängda. karin.skiold@midroc.se Planering i Malmö 2008 25
    • Bostadsbyggandet 2007 Under 2007 färdigställdes 1244 bostäder genom nyproduktion varav 947 st i flerbostadshus och 297 i småhus. De nya bostäderna tillkom framför allt i stadsdelarna Centrum och Limhamn – Bunkeflo. Läge för bostadsproduktionen mars bostäder varav omkring 1 400 är småhus. Utöver de färdiga detaljplanerna pågår det 2008 detaljplanearbete för omkring 2 400 bostäder och I spåren av konjunkturnedgång och ekonomisk det finns kommande projekt som kan ge mer än avmattning är läget på bostadsmarknaden avvak- 10 000 bostäder ytterligare. De kommande projek- tande. Detta visar sig i främst i ett mycket lågt ten kan ligga flera år fram i tiden. påbörjande av bostäder hittills under våren 2008. Att detta inte speglar den mera långsiktiga synen på bostadsmarknaden visas av att antalet nya Bostadsbyggandet i stadsdelar bygglov är högt och intresset för markanvisningar Bostadsbyggandet i staden är liksom tidigare ojämt och liknande obrutet. fördelat mellan stadsdelarna. I stadsdelarna Lim- Den mycket stora volymen pågående bostä- hamn-Bunkeflo, Centrum, Hyllie och Husie finns der, många påbörjade redan 2006 håller nu på att det flest antagna detaljplaner. En del av dessa för- avbetas med en hög takt i färdigställandet av nya väntas fortsätta till påbörjande i år, som t ex Anne- bostäder. Det stora utbudet av färdiga lägenhe- Till och med 15 mars 2008 har 497 hyresrätter torpsgården (Victoria Park) i Limhamn-Bunkeflo ter bidrar till att skapa ett intryck av en tröghet i omvandlats. Antalet ombildade hyresrätter samma och Draken i Husie. I Rosengård fortsätter Taxe- nyförsäljningen. tid 2007 var 48. Det har dock gått alltför kort tid ringsintendenten att byggas om till studentbostä- Det beräknas således att antalet nya lägenhe- för att dra några slutsatser av årets siffra. der. Detaljplanen för kvarteret öster om Flaggskep- ter 2008 kommer att bli omkring 1600. Siffran paren i Västra Hamnen är också färdig och har kan bli något lägre, speciellt om bostadsmarkna- vunnit laga kraft. Troligtvis kan bostadsbyggandet den försämras. Siffran ligger minst i nivå med de Småhus och tomter för egna hem påbörjas där 2009. senaste årens produktion. Om inte antalet påbör- 1987 började Malmö stad, för första gången sedan jade lägenheter växer till minst 1000 under 2008 1970-talet, förmedla tomter för enskilt småhus- kommer däremot 2009 innebära en minskad pro- byggande. Totalt har 614 tomter erbjudits tomtkön duktion. Byggtiden måste i regel uppskattas till 18 under åren 1987-2007. Ytterligare 52 tomter har månader för flerbostadshus efter påbörjandet och erbjudits tomtkön men som antingen varit bundna omkring 2 år efter bygglovet. Risken för att antalet till kataloghus (Frillingehög i Södra Sallerup) eller nyproducerade bostäder 2009 kommer att minska varit i privat ägo (Gadhs väg i Klagshamn). till 1000 eller under finns således. I slutet på januari 2008 fanns det 1 332 hus- Nyproduktionen för 2007 på 1244 bostäder håll som stod i BoForums tomtkö. Av dessa var 86 innebar att antalet boende per lägenhet fortsatte % av hushållen boende inom Malmö kommun, 12 att öka från 1,94 år 2006 till 1,96 år 2007. Bris- % av hushållen boende utanför Malmö kommun, ten på bostäder fortsätter således att öka i ganska men i Sverige samt 2 % av hushållen boende utan- I stadsdelen Hyllie fortsätter detaljplanearbe- snabb takt, även om dessa problem för tillfället för Sverige. te som kan tillföra en stor mängd nya bostäder. kommit i bakgrunden av den bromsade bostads- Under innevarande aktualiseringsperiod Fäladsmarken, Sege park i Kirseberg och Mur- konjunkturen. 2006/2007 har 80 tomter erbjudits och sålts till teglet/Lerteglet i Oxie är två större projekt där tomtkön och ytterligare 32 tomter har lämnats detaljplanearbete pågår och som eventuellt kan ut till försäljning i november. Tomter har sålts påbörjas under perioden. Omvandling av hyresrätter till i Vintrie by, Laavägen i Tygelsjö, Kristineberg i bostadsrätter. Oxie samt Nummersjuvägen i Södra Sallerup. Dessutom har tomter i Hammars park och Louise- Under 2007 ombildades 1 286 hyresrätter till dalsvägen i Käglinge lämnats ut. bostadsrätter i Malmö och var det år då hittills Under 2008 aviserar fastighetskontoret att flest bostadsrätter ombildades. Under 2006 ombil- tomtprojekt kommer att finnas till försäljning vid dades 878 lägenheter och under 2006 ombildades Västra Klagstorps station och söder om Törringe- 1 150. vägen i Käglinge. Planläge När det gäller kommande projekt som ännu Detaljplaneläget fortsätter att vara gott i Malmö. ej har påbörjats eller där arbete med planprogram Det finns färdiga detaljplaner för mer än 6 800 eller fördjupningar av översiktsplanen pågår fort- sätter planeringen av utbyggnad i Västra hamnen, Limhamn – Bunkeflo och Hyllie samt i områden som Norra Sorgenfri, Sege Park i Kirseberg samt Fortuna – Hemgården i Husie. inger.sellers@malmo.se OBSERVERA ATT SIFFRAN FÖR 2008 ÄR FÖR TIDEN FRAM TILL 080315. SIFFRAN FÖR SAMMA TID ÅR 2007 VAR 48. 26 Planering i Malmö 2008
    • Vi gör Malmö tillgängligare En mindre känd enhet på stadsbyggnadskontoret är den för bostadsanpassningsbidrag. Här ar- betar fyra legitimerade arbetsterapeuter, en ingenjör och en assistent. Dessutom är Malmö Stads två tillgänglighetsrådgivare knutna till enheten. Vilket arbete utför man då på enheten? Arbetstera- peuterna handlägger och utreder ansökningar om bostadsanpassningsbidrag, som är ett kommunalt finansierat bidrag. Bidragsbeloppet i Sverige var år 2006 897 Mkr, vilket är ett halvt Turning Tor- so i runda tal. Nu byggs det inte ett Turning Torso vartannat år förstås! En annan intressant jämförel- se är att beräknad kostnad för stöld på byggarbets- platser är 1 500 Mkr per år. I Malmö ligger kost- naden för bostadsanpassningar kring 33 Mkr/år, fördelade på ca 4 000 beslut. I takt med att patien- ter ska hem så fort som möjligt från sjukhus och FÖR ATT BIBEHÅLLA SJÄLVSTÄNDIG OCH LIVSKVALITET KAN EN ELRULL- alla som vill bo hemma ska få göra det, ökar tryck- STOL GÖRA SKILLNADEN. DETTA ÄR EXEMPEL PÅ BOSTADSANPASSNING et att bostaden fungerar optimalt. Ett vårddygn FÖR FÖRVARING AV ELRULLSTOL. LÄGG ÄVEN MÄRKE TILL RAMPEN SOM SÅ HÄR KAN DET SE UT NÄR MAN SKA TA SIG UT TILL UTEPLATSEN PÅ på akutsjukhus kostar ca 3 700 kr för en färdigbe- GÖR FASTIGHETEN TILLGÄNGLIG. ETT SENIORBOENDE BYGGT UNDER 2000-TALET. handlad patient, vilket är ungefär lika mycket som anpassning av fem trösklar. Vinsten att möjliggöra tidig hemgång är tydlig. Som handläggare är man (PBL 17 kap) är ett dokument som bla fastighetsä- tioner, i och i anslutning till bostaden. Med fas- även konsult till de arbetsterapeuter som bedömer gare som förvaltar publika lokaler ska arbeta efter. ta funktioner avses sådana som man normalt inte behovet av anpassning ute på fältet. En för många Rådgivarna utreder och sammanställer anmäl- tar med sig vid eventuell flyttning. Exempel på ute på fältet uppskattad funktion! Ingenjören utför ningar där detta inte följs. Även stadsfastigheters anpassningar är allt ifrån tröskelborttagningar tekniska bedömningar och besiktningar och är bestånd (skola, bibliotek etc) inventeras och sam- och ramper till installation av trapphissar. Bidrag ibland hjärnan bakom tekniska lösningar. manställs efter samma dokument. En Tillgänglig- lämnas inte för byggnadstekniska brister som t ex Bostadsanpassningsbidraget (SFS 1992:1574) är hetsguide över exempelvis restauranger, affärer och fukt- och mögelsanering. Bostadsanpassningsbi- ett komplement till bygglagsstiftningen och är inte biografer är framtagen, och finns att få på stads- drag lämnas till enskild person som äger en bostad ett medel för byggherrar att ”komma undan” att delskontoren och i stadshuset. för permanent bruk eller som innehar en sådan bygga tillgängligt eller för hyresvärdarna att slip- med hyres- eller bostadsrätt. Med andra ord kan pa ta sitt ansvar. En del av ansökningarna kommer inte till exempel hyresvärdar eller föreningar söka just från personer som flyttat till nybyggda bostä- Effekter av bostadsanpassningsbidrag bidrag. För anpassning av hyres- och bostadsrätt der. Det byggs många nya bostäder i Malmö och på individ- och samhällsnivå krävs fastighetsägarens medgivande. I särskilda fall det är ett sorgligt faktum när man missat enkla • Kvarboende istället för institution kan bidrag lämnas till åtgärder som har samband detaljer som förhindrar framkomligheten för den • Få ökad självständighet och livskvalitet med den funktionshindrades behov av rehabilite- boende. • Använda sina hjälpmedel ring, funktionsträning och sjukvård. Information Tillgänglighetsrådgivarnas arbetsuppgifter inne- • Möjliggöra assistenthjälp, hemrehabilitering och och hjälp med ansökan gällande bostadsanpass- fattar i huvudsak att vara sakkunnig i frågor som hemsjukvård ningsbidrag, lämnas av arbetsterapeut, i den stads- rör den fysiska miljöns tillgänglighet och använd- • Funktionshindrade barn kan bo hemma del som anpassningen gäller. Ansökan lämnas där- barhet för personer med nedsatt rörelse- eller orien- • Minskat behov av t ex social hemtjänst efter till Stadsbyggnadskontoret som beslutar om teringsförmåga. De deltar i plan- och bygglovsä- bidrag. Till ansökan skall bifogas intyg av arbetste- renden genom att skriva remissvar åt stadsarkitekt- rapeut, läkare eller annan sakkunnig om att åtgär- avdelningens handläggare. Enkelt avhjälpta hinder Vem kan få bostadsanpassningsbidrag? derna är nödvändiga med hänsyn till funktions- Den som har ett varaktigt funktionshinder kan hindret. ansöka om bidrag för att anpassa sin bostad. katarina.lindberg@malmo.se Bidrag lämnas för skälig kostnad till nödvändiga åtgärder för anpassning av bostadens fasta funk- BOSTADSHUS DÄR SEDVANLIG TRAPPHISS INTE FUNGERAR PGA LITET PLATTFORMEN FUNGERAR SOM LYFTPLATTA INNAN DEN ÅTERGÅR TILL UTRYMME UT MOT TROTTOAR. DENNA HISS ÄR EXEMPEL PÅ HUR MAN URSPRUNGSLÄGE SOM TRAPPA. KAN GÖRA OFFENTLIGA MILJÖER TILLGÄNGLIGA PÅ ETT SMART SÄTT. TRAPPAN FÄLLS NER TILL EN. . Planering i Malmö 2008 27
    • Inbjudan till intre sseanm projekt- älan och ma rkanvis ningstä vling konsert i Malmö kongre ss & hotell Konsert, Kongress & Hotell Malmö stad inbjuder till intresseanmälan för att delta i en projekt- och markanvisnings- tävling om att uppföra och förvalta en ny anläggning i Malmö för konserter, kongresser Malmö stad och hotell. I tävlingsuppgiften ingår även gestaltning av omgivande park- och kanalrum m m. Malmö - en stad för möten och Universitetsholmen evenemang Universitetsholmen är den mest centra- Malmö befinner sig i en dynamisk utveckling. Nu la av Malmös före detta förädlas stadskärnan till ett starkt regionalt cen- hamnområden. Stads- trum genom investeringar i Malmös stadsrum, delen genomgår nu en ett utökat utbud av attraktioner och en förbättrad omfattande omvand- infrastruktur. Det nya Malmö växer fram i bland ling med stora föränd- annat Västra Hamnen och Hyllie och nya stadsde- ringar av infrastruktu- lar skapas i gamla industriområden som till exem- ren genom framförallt pel Norra Sorgenfri. Citytunneln. År 2011 Malmös omvandling till en postindustriell kun- kommer en uppgång till skapsstad går fort och stadens fortsatta framgång Citytunneln att öppnas kräver nya mötesplatser för människor med oli- på Hjälmarekajens söd- ka kunskaper, erfarenheter och idéer i en kulturell ra sida på endast 150 mångfald. Den svenska evenemangs- och besöks- meters avstånd från täv- TÄVLINGSOMRÅDE näringen har utvecklats mycket positivt under lingsområdet. Även senare år. Detta gäller också för Malmö där bran- den nya dragningen av scher med koppling till besöksnäring, handel och Citadellsvägen påverkar service m m blir allt viktigare för sysselsättningen. platsen genom sitt nya Varu- och serviceutbudet i Malmö har ökat mar- läge norr om den nuva- kant och staden tar emot allt fler nationella och rande sträckningen. På platsens östra del passerar internationella besökare. Nordenskiöldgatan som förbinder Universitetshol- Viktiga datum men med Innerstaden. Tävlingsområdet består av Markanvisningstävlingen beräknas kunna vara Bakgrund kvartersmark och allmän platsmark. slutförd strax efter årsskiftet 2008-2009 medan processen för detaljplanearbete och bygglovshan- Kommunstyrelsen i Malmö beslutade i decem- tering sker under 2009 och 2010. Med en byggtid ber 2007 att ett förslag till programhandlingar och Park- och kanalrum på två år ska anläggningen kunna stå klar 2012. tidplan för en intresseanmälan för konsert- och Parken i anslutning till anläggningen ska, tillsam- cecilia.hansson@malmo.se kongressanläggning och hotell i kvarteret Torsken/ mans med byggnaderna, skapa ett attraktivt stads- Neptuniparken ska upprättas. Beslutet har före- rum med två viktiga funktioner. Dels att utgöra gåtts av utredningar i flera etapper som bl a ana- en mötesplats för social samvaro i en grön miljö för lyserat frågeställningar om en ny mäss- och kon- verksamma och boende i området samt för besöka- gressanläggning, hotellmarknaden, alternativ för re. Dels att utgöra en välfungerande och välkom- nytt konserthus samt lokaliseringsstudier m m. nande entréplats till konserthuset, kongresshallen Analyserna visar att ett framgångsrikt kongress- och hotellet. center förutsätter ett cityläge med goda kommu- nikationer, nära tillgång till hotell i olika kvalitets- nivåer samt annan cityorienterad service, kulturut- bud och nöjesliv. En direkt koppling till ett hotell ger mervärden för såväl hotellet som för kongress- anläggningen. Lokaliseringsstudier har visat att den mest intressanta platsen för denna samlade anläggning är kvarteret Torsken/Neptuniparken på Universi- tetsholmen. Denna plats erbjuder en unik möjlig- het genom sitt strategiska läge som sammanbin- dande länk mellan Gamla staden och Universi- tetsholmen och vidare ut till Västra Hamnen. På platsen finns dessutom sedan länge ett behov av att realisera en aktiv mötesplats/citypark. Närhe- FISKHANDEL I VÄSTRA HAMNKANALEN, MALMÖ 1914. SJÖMANSGÅRDEN ten till Centralstationen och Malmö Högskola är © OTTO OHM/MALMÖ MUSEER. andra viktiga förutsättningar. En analys av mark- nadsintresset har visat att projektet skulle vara INOM TÄVLINGSOMRÅDET FINNS FLERA BYGGNADER SOM VITTNAR OM TIDIGARE VERKSAMHETER. DEN MEST KÄNDA ÄR SJÖMANSGÅRDEN (1850 intressant för såväl nationella som internationella CARL GEORG BRUNIUS, 1969 KLAS ANSHELM) SOM TIDIGARE FUNGERAT BÅDE SOM HAMNVÄKTARBOSTAD OCH FISKHALL. IDAG ÄGS FASTIGHE- aktörer och investerare. TEN SJÖMANSGÅRDEN 1 AV SVENSKA KYRKAN. Mer info om tävlingen : www.malmo.se/konsertkongress 28 Planering i Malmö 2008
    • Arkitekten bakom Den Sorte Diamant ritar Meeting Point Malmö – Meeting Point Malmö är en byggnad som är skapad utifrån klara förutsättningar. Den har ett innehåll som vi gemensamt har beslutat när det gäller husets funktion. Vi utgick från en insikt i och en respekt för de principer som stadsbyggnadskontoret hade i tankarna. Det säger Kim Holst Jensen på Schmidt Hammer ar. Det kan hända att han snabbt får en känsla för Lassen Arkitekter när han beskriver förutsättning- ett uppdrag som känns riktig. Då kommer tanken arna för det som ska bli Meeting Point Malmö, fram via pennan, men oftast är det genom diskus- byggnaden som ska kröna avslutningen på Univer- sioner i gruppen som man sedan går vidare. sitetsholmen, längst ut mot hamninloppet. – Men det är inget tvivel om att det finns en Han nämner några förutsättningar som gäll- personlig drivkraft i att vara med och skapa bygg- de inför tävlingen om uppdraget och betonar res- nader och ha ett öga för det arbetet. En del kan pekten för de principer som stadsbyggnadkontoret helt diskutera sig till en hållning. Personligen kän- hade i tankarna. Man var bland annat överens om ner jag en stark förbindelse mellan hjärnan och att huset skulle vara ett fleranvändarhus med blan- pennan och det handen gör. Den ger mig inget dade aktiviteter och att detta skulle prägla huset. omedelbart svar men den hjälper mig att komma – Samtidigt ville vi formge ett rättframt och enkelt in i problemställningen genom att jag börjar skissa hus med material som både refererar till histori- och pröva mig fram. en på platsen och vilar på den skandinaviska bygg- nadstraditionen. Huset ska uppfattas som en stor, skulptural, plastisk volym som sträcker sig tillbaks Högt och spektakulärt? genom historien men också riktar sig framåt. Kim Holst Jensen förväntar sig att vi kommer att bygga mer på höjden även i Skandinavien. Samti- digt är det inte ett mål i sig. Att bygga högt är sna- Ett gott samarbete rast ett medel att skapa en byggnad som ska för- Skanska har en stor global verksamhet som styrs hålla sig till ekonomiska aspekter och ta hänsyn av en tradition för hur man bygger i Sverige. Trots till funktion och byggnadsteknik. Det är också ett detta har Kim Holst Jensen, i de projekt där han sätt att optimalt utnyttja marken och undvika att varit involverad tillsammans med Skanska Øre- sprida bebyggelsen på jord som behövs för annat i sund, känt en stor lyhördhet för att tänka utanför ett hållbart samhälle. KIM HOLST JENSEN HAR RITAT SKANSKA ØRESUNDS SENASTE boxen, som han uttrycker det. – Vill vi att våra städer ska utvecklas i takt med TÄVLINGSFRAMGÅNG: MEETING POINT MALMÖ. MEN HAN ÄR OCKSÅ – Jag har upplevt dem som allt öppnare inför globaliseringen behöver vi bygga på höjden i fram- ARKITEKTEN BAKOM BÅDE HOVRÄTTENS NYA HUS I MALMÖ OCH att involvera oss och tala arkitektur på ett bredare tiden. Det är ett sätt att skapa stadsliv. När det gäl- BIBLIOTEKSBYGGNADEN DEN SORTE DIAMANT I KÖPENHAMN. sätt. De har en förståelse för att arkitekturen kan ler mer spektakulära byggnader så byggs det såda- göra en skillnad och inte enbart ska lösa en bygg- na runt om i världen. Orsakerna är flera. Man vill uppgift. De förstår min utgångspunkt och jag för- bygga så och har resurser att göra det. - Vi kommer även att testa nya idéer, material står deras och de förutsättningar som gäller. Det Resultatet blir dock ibland exempel på vad som och tekniker för att vi är tvungna till det om vi handlar om att påverka varandra positivt för att händer när man saknar ett innehåll, en byggkul- ska ta utmaningen, även inom husbyggandet, när producera en bra produkt. tur. Men det finns onekligen ett behov av stjärnar- det gäller engergisnålare produktion och drift i ett kitekter i det race som pågår och som också kom- hållbart samhälle. mer att skapa en mängd likgiltiga byggnader. Text: Erik Rudvall. Foto: Andreas Offesson. Vid vattnet Artikelbidraget kommer från Skanska Øresund, ditt andra hem. Schmidt Hammer Lassen har haft turen och för- månen att få rita flera byggnader som ligger vid Ett hållbart byggande vattnet. Också Meeting Point Malmö har ett fint, Kim Holst Jensen tänker sig att våra hus i en snar vattennära läge. Kim Holst Jensen talar om vat- framtid i väsentligt högre grad kommer att förhålla ten som en urkraft som har en speciell dragning- sig till de resurser som samhället har att ta hänsyn kraft på människorna. Han påpekar också att sär- till. Samtidigt har vi fantastiska teknologiska möj- skilt hamnmiljöerna har förskonats från att bli en ligheter i dag och detta kommer att påverka våra del av det offentliga livet, eftersom de varit reserve- byggnader. rade för hamndriften. – Ja, därför är det viktigt att ta vara på de ele- ment som är en del av dragningkraften: ljuset, vattnet, speglingarna, reflexerna. Det har varit Hovrättens nya byggnad viktigt att få in de kvaliteterna både när det gäl- Kim Holst Jensen har även, tillsammans med sitt ark- titektkontor Schmidt Hammer Lassen, ritat hovrät- ler Meeting Point Malmö och Det Konglige Bib- tens blivande hemvist i Malmö. Huset på fastighe- liotek. Det är en viktig del av arbetet att se till den ten Flundran 2 håller på att få sin rätta form tvärs enskilda människan, som besökare eller hyresgäst, över Västra hamnkanalen från Hovrättens nuvarande och staden själv får del av den kvalitet som vattnet byggnad i Kungsparken. Taklagsfest blir det i mars. innebär. Här har den frilagda tomten och kontakten med vatt- net varit viktiga förutsättningar. - Vi har valt att skapa ett självständigt hus med Från hjärnan till pennan möjlighet till en egen karaktär på den här specifika placeringen. Här kan man tala om en dansk tradition Kim Holst Jensen ser sig själv som en teamlead- där vi lägger kraft på att försöka samla komplicerade er som tillsammans med duktiga medarbetare dis- sammanhang i en entydig, klar byggnadskropp som kuterar sig in i uppdraget och dess förutsättning- är lätt att uppfatta och förstå. Planering i Malmö 2008 29
    • PROJEKT PÅ GÅNG Nytt hotell i Västra Hamnen Kvarteret Sjömannen är en del av ett stort kvarter som är under omvandling från gamla industrikvarter till ett varierat område med kontors- och bostads- kvarter. Här kommer hotellet att bli ett välgörande inslag för att bidra till ett levande område dygnet runt. Planområdet för hotellet gränsar till Stora Varvs- gatan i norr, i söder mot den planerade Jungmansgatan och Kockumsparken och i öster mot obebyggdmark som idag används till parkering. Det 9400 m2 stora hotellet ”Park Inn” kommer att ligga i hjärtat av Västra Hamnen, granne med World Trade Center. Hotellet får ca 220 rum och blir 6-7 våningar högt mot Stora Varvsgatan och 5-7 våningar mot parken i söder. Hotellrummen placeras på plan 2-7. Lobby, restaurang, bar, konferensrum och kontor läggs i bottenvåningen samt ett underjordiskt garage. Hotellentrén vetter ut mot Sjömansgatan i väster i nära anslutning till Stora Varvsgatan. Hotellet beräknas vara klart i början av 2010. Marken ägs av Västra Hamn- porten och omfattar ca 4200m2. Fasadbeskrivning: Fasader: vit puts med inslag av mörkgrå och svarta fibercementskivor. Fönster: trä/aluminium, grafitgrå. Bottenvåning: glaspartier av grafitgrått stål med inslag av partier av u-glas (industriglas) och fasadgaller av varförzinkat plattstål. Tak: aluzink samt sedum. Skärmtak: plattstålsgaller. Byggherre: Midroc Property Development AB Arkitekt: Krook & Tjäder Nya lägenheter i Västra Hamnen Fler lägenheter till attraktiva Västra Hamnen. Det planeras för 106 bostads- rättslägenheter och 6 butiker fördelade på 3 bostadshus med mellanliggan- de envånings butikslängor ut mot Västra Varvsgatan samt 2 bostadshus mot Jungmansgatan. Lägenheterna fördelas i storleksordningen: 6 st 5 rok, 29 st 4 rok, 26 st, 3 rok, 34 st, 2 rok, 11 st, 1 rok, och lokalerna: 1 st 25 m2, 1 st 45 m, 2 st 65 m2, och 2 st 72 m2. Fasaderna mot Västra Varvsgatan blir mörkt bruna samt vita i glaserat tegel. Taken till bostadshusen får härliga takterasser med trätrall och butiks- längorna får gröna sedum tak. Balkongräcken blir i galvaniserat stål. Fasaderna mot Jungmansgatan blir i mörkt grå sinsusprofilerade betong- element samt ljust grå släta betongelement. Taken blir gröna mossedum. Bal- kongernas fronterna blir i betong likt fasaden samt ett gröntonat glas. Byggherre: Midroc Property Development AB Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor (Byggnad mot Västra Varvsgatan) Metro Arkitekter AB, Håkan Fors (byggnader mot Jungmansgatan/park Västra Hamnporten) White Arkitekter AB (markplanering) 30 Planering i Malmö 2008
    • PROJEKT PÅ GÅNG Polishus i Toftanäs, fastigheten Vevaxeln 8 Polishuset formas i vinkel av två stycken kontorshus som byggs i tre våning- ar och omsluter en lägre byggnad som innehåller garage, verkstad och idrotts- hall. Kontorshusens fasader byggs upp av grafitgrå prefabricerade betongele- ment. Horisontella fönsterband avbryts av mörka partier av betong. Mellan fönstren sitter täta fyllningar av fasadglas, i valda lägen fortsätter dessa fyll- ningar genom bröstningar och skapar vertikala slitsar. Hallbyggnaden blir i kontrast till kontorsbyggnaderna med horisontell indelning och en avvikande lite ljusare grå kulör. En tydligare, mörkare sockel varieras med högsittande fritt placerad fönster rand. Arkitekt: Boris Kildetoft genom SWECO FFNS Byggherre: Skanska Plan för tillväxtcentrum ”Moving Media City” Genom ombyggnad och nybyggnader i den äldsta delen av Kockums varvs- område förbereder man för ett nytt tillväxtcentrum för rörlig bild, Moving Media City. Av 9000 m2 blir 5500 m2 kontor för SVT genom ombyggnad av östra maskinhallen. Resterande 3500 m2 blir lokaler för verksamheter som studios m m. Detta är första etappen i utvecklingen av stadsdelen ”Varvssta- den” i Västra Hamnen. Stor vikt lägges på att ta till vara det historiska bygg- nadsarvet från varvstiden. Byggherre: Varvsstaden AB Ny småhusbyggelse norr i Bunkeflostrand Bostadsområdet ges en karaktär inspirerad av trädgårdsstaden och den svens- ka villastaden med ett väldefinierat gaturum. Småskaligheten är en viktig målsättning för området liksom balansen mellan variation och enhetlighet. Bebyggelsen planeras bestå av småhus, ca 70 stycken enbostadshus, i en och två våningar. Husen kommer i huvudsak bli friliggande men med möjlighet till inslag av kedjehus. Planområdet omfattar ca 6,5 hektar åkermark. Kvartersmark delas av på mitten av ett grönstråk, för gång- och cykelvägar. I stort kommer man att kunna röra sig i en bilfri miljö från södra Bunkeflo- strand in till centrum och skolan. I den östra delen av kvartersmarken skapas en gröning med plats för bland annat närlek. Planering i Malmö 2008 31
    • MIPIM i Frankrike Malmö och Köpenhamn på världens största fastighetsmässa För elfte året i rad profilerade sig Malmö och partners att deltaga. Totalt ställde 2 523 företag ut Köpenhamn tillsammans på världens största med representation från 84 länder. Mässan pågick fastighets- och investeringsmässa MIPIM, Mar- mellan 11-14 mars. ché International des Professionels d´Immobilier, Malmö och Köpenhamn presenteras tillsam- i Cannes i Frankrike. På mässan finns alla stör- mans i en gemensam monter på över 200 m2 med re städer och regioner representerade, med tyngd- fokus på de båda städerna och Öresundsregionen. I punkt på Europa, i syfte att marknadsföra och montern ges en kraftfull exponering av Öresunds- locka till sig investeringar och företagsetablering- regionens samlade styrka och kvaliteter i forma av fördelar när det gäller livskvalitet. Ett viktigt motiv ar. Nytt för i år var fokus på hållbarhetsfrågorna näringsliv, utbildning och forskning, fysiska kvali- är förstås också att positionera Öresundsregionen. för fastighetssidan. MIPIM har också avsatt en hel teter men också exempel på pågående integrations- Region Skåne är en av våra givna samarbetspart- dag s k ”green day” med seminarieverksamhet och strävanden. Malmös deltagande skall ses mot bak- ners där Helsingborgs stad får en möjlighet att pre- även utdelningen av hållbarhetspris inom ramen grunden att locka investerare till Malmö och Öre- sentera sina utbyggnadsplaner bl a i Södra ham- för MIPIM Awards. sundsregionen. I det europeiska perspektivet har nen. Mässan har successivt vuxit och förra året Malmö och Öresundsregionen konkurrensmässiga drog mässan 26 210 besökare, vilket är en ökning med över 20 procent jämfört med året innan. I Deltagande företag: Malmö stad, Copenhagen Capacity, Colliers Hans Vestergaard, Keops A/S, Köbenhavns Havn år registrerades ca 28 000 besökare. Intresset från A/S, NCC Property Group A/S, Schaumann A/S, Skanska Öresund, Sjaelsö Gruppen A/S, Schmidet Hammer Las- sen, Örestadselskabet I/S, Diligentia, Dockan Exploaterings AB, , Lunds kommun, Midroc Property Development Malmö och Köpenhamn har också ökat över AB, NCC Property Development Sweden, Region Skåne, Skanska Öresund AB, Vasakronan AB, Fastighets AB Brig- tiden. I likhet med förra året har inbjöds även gen, Annehem AB, White Arkitekter . 1 juni Se program: www.malmo.se/arkitekturimalmo 2008 32 Planering i Malmö 2008
    • Malmö stads Framtida Servicemöten Nedanstående fyra punkter utgör visionen för projektet ”Framtida Servicemöten” eller som det heter i beslutet e.strategi etapp 2. Den första delen av e-strategin beslutades 2004 och ett antal projekt kom igång 2005 varav SARA (den digitala medborgarassistenten) är den mest synliga. • Malmöborna skall endast behöva en ingång till eller andra kontaktvägar som vi idag inte ens kan Informationscentralen det offentliga Malmö och på sikt skall denna drömma om. Förutom webbarna och det personliga mötet skall ingång även fungera till hela det offentliga Sve- vi också utveckla mötet via telefon och dator. rige, alltså även regionen och de statliga myn- digheterna. Medborgarcenter på Jägersro Informationscentralen har som syfte att funge- Den 1 december planerar vi att öppna vårt för- ra som en kommunikationslänk mellan Malmö- • Med utgångspunkt i varje kommuninnevånares sta Medborgarcenter på Jägersro köpcenter. Mal- borna och Malmö stads olika verksamheter. Den behov och livssituation skall mötet med Malmö mö har sedan 10 år tillbaka haft Medborgarkon- ska bidra med snabba personliga svar på frågor, stads tjänstemän präglas av hög servicenivå där tor i alla stadsdelar, vissa har hundratals besökare både på svenska och på ett antal främmande språk. respekt, tillit och dialog är nyckelord. i veckan medan andra för en mer tynande tillvaro, Under pilottiden skall både Informationscentra- • Malmöbon, företagaren och besökaren skall som utökade receptioner till stadsdels kanslierna. len och Medborgarcenter följa Jägersro Köpcenters kunna få personlig service från kommunen Medborgarkontoren har också ett begränsat öppet- öppettider. dygnet runt. hållande, i princip följer öppettiderna vanlig kon- Om du sitter hemma och har bekymmer med • Malmö stad skall bli en ännu attraktivare, torstid och så har man öppet någon kväll eller helg att ex fylla i en blankett eller hur långt din ansö- utvecklande och kreativ arbetsmiljö, för samtli- per år för arrangemang av olika slag. kan har kommit så ringer du till Informations- ga anställda. Jägersro Medborgarcenter skall ha samma cetralen så lotsar de dig vidare eller kan förhopp- öppettider som köpcentrat, Malmö stads skall ningsvis själva svara på frågan direkt. Andra delar är blankettbiblioteket, och e-tjänster möta sina invånare på plats på de tider som mal- För att komma igång med de olika projekten, för ansökan till gymnasiet, förskolan, komvux och möbon själv vill. All service på Medborgarcentret kommer vi att i april månad starta en effektkart- kulturskolan. Blankettbiblioteket utvidgas konti- skall vara komunövergripande och i vår vision lig- läggning, som skall visa på vad det egentligen är nuerligt nu i vår kommer att antal blanketter som ger att precis som i Danmark på sikt även kunna som vi vill med våra webbar, idag kan man om rör Överförmyndarnämndens verksamhet att till- ge service för alla offentliga myndigheter. man är elak säga att dagens malmo.se är bättre komma. Medborgarcentret på Jägersro är en pilot på ett broschyrer på nätet, men i en framtid skall de bli En utvärdering som gjordes visade att dessa år som skall utvärderas kontinuerligt. Vår förhopp- mycket mer av tvåvägskommunikationsverktyg. piloterfungerat mycket bra och därför beslutade e- ning är att det skall bli en sådan succé så att vi om Vi går en mycket spännande framtid till mötes berednignen att kommunen var mogen att ta nästa några år har Medborgarcenter på alla de stora köp- och hoppas att ni alla vill vara med på denna steg mot en 24-timmarsmyndighet. centra och på stationerna. resan, vi kommer att återkomma med olika fokus- I juni 2007 beslutade Kommunfullmäktige Vid sidan om det fysiska Medborgarcentret grupper, testvarianter eller försöka fånga in kun- att godkänna förslaget till reviderad e-strategi för kommer vi också att etablera en virtuell kommun derna på olika vis. Malmö stad 2007-2010 och den 1 oktober ifjor satte projektet igång. i Second Life, på Internet, detta finansieras av EU pengar. gunilla.konradsson@malmo.se Projektet kan delas in i tre tydliga delar det fysiska, digitala och telefonimötet, eller enkla- re uttryckt Malmö stad skall möta Malmöborna, beökarna och företag via webben, telefonen eller på Medborgarcenter. Fyra personer har i uppgift att driva projek- tet och det är Gunilla Konradsson-Mortin, som huvudprojektledare och Anna Gillqvist, Grethe Lindhe och Lars-Göran Lindh som projektleda- Ny Tillgänglighetsguide för Malmö re för de olika delarna. Men de flesta av Malmös - en snabb överblick av tillgängligheten i offentliga lokaler knappt 20.000 anställda kommer att bli berör- da på olika vis och när projektet går in i organi- Tyngdpunkten i guiden ligger på kommunens lokaler sationsfas 2011 så hoppas vi att alla arbetar på ett modernare och mer kundfokuserat vis. såsom medborgarkontor, turistbyråer, anläggningar Tillgängli g hetsguid e inom kultur- och fritidsområdet. Men även vårdcen- www.mal mo.se/till ganglighe tsguide Webbportalen traler och läkarhus finns angivna liksom en stor del av Den nya webbportalen ska möta de förändrade biografer, hotell, restauranger, resebyråer och butiker krav som dagens och morgondagens kunder ställer i city. I den nya Tillgänglighetsguiden 2008 finns även på oss genom att erbjuda snabba, enkla och säkra tjänster via malmo.se portalen skall även fungera apoteken i Malmö med. som ett effektivt arbetsverktyg för alla medarbeta- Guiden innehåller dessutom en förteckning över par- re så att vi kan leverera service och tjänster till våra keringsplatser för rörelsehindrade. Tillgängligheten kunder på ett smartare vis. Teknikplattformen som webbportalen skall till lokalerna redovisas med hjälp av symboler. byggas på måste vara mycket flexibel så att nya e- Guiden kan kostnadsfritt hämtas i stadshusets recep- tjänster lättoch enkelt skall kunnas utvecklas. Idag är det främst webbaserade tjänster som vi disku- terar men hur kommer framtida digitala tjänster att se ut, handläggare måste kunna ta emot ex sms tion (August Palms plats). 2008 Planering i Malmö 2008 33
    • Freden i Roskilde 350 år, Malmö blir en svensk stad För 350 år sedan slöts freden i Roskilde, där Danmark bl a fick avstå Skåne, Halland, Blekinge m fl områden. Stadsmuseets chef Göran Larsson beskriver konsekvenserna för Malmös befolkning under den nya stormakten Sverige. Genom freden i Brömsebro 1645 förlorade Dan- mark-Norge Jämtland, Härjedalen, Gotland samt Halland som pantsattes till Sverige på trettio år. Att få freden reviderad och återfå de förlorade landskapen blev sedan en huvudlinje för den dans- ka utrikespolitiken. Sommaren 1657 verkade stun- den ha kommit. Den svenska armén ledd av kung Carl X Gustaf var fullt upptagen med krig mot Polen och Ryssland så utsikterna för ett danskt ingripande tedde sig goda. Svenskarna var dock väl underrättade om de danska planerna och bered- de sig på att möta dem. En svensk armé trängde genom Jylland norrut, den starka fästningen Fre- deriksodde vid Lilla Bält erövrades i slutet av okto- ber och snart var även Fyn i svenskarnas händer. Kölden blev nu svenskarnas bästa bundsförvant och natten till den 6 februari 1658 började den svenska armén at gå över isen till Langeland och vidare mot Själland. Nu var det danska rikets cen- MÅLNING AV J. P. LEMKE (CA 1680) SOM SKILDRAR SVERIGES KUNG DIRIGERANDE SINA STYRKOR ÖVER ISBRON TILL SEGER. trum hotat och fredsförhandlingar inleddes. Genom freden i Roskilde som slöts 350 år sedan den 26 februari 1658 kom Skåne, Halland, främst i form av den så kallade Lilla tullen vilken hålla till godo med loftet inunder taket utan vär- Blekinge, Bornholm och Trondheims län i Nor- togs upp vid stadsportarna på ”alla ätlige och för- me eller med en fuktig källare. Även om stadsbor- ge att lyda under den svenska kronan. För de båda nötlige varor” som fördes in för att säljas i staden. na pressades hårt av de militära kraven fanns det sistnämnda områdena kom den tiden att bli kort Alla tänkte inte finna sig i de nya förhållandena andra som drabbades värre. De bönder som lyd- då de redan två år senare återgick under den dans- och i Malmö smiddes planer mot de nya herrarna. de under Malmöhus slott och hade skyldighet att ka kronan. Vid jultid 1658 planerade några ledande borgare i göra dagsverken åt kronan utnyttjades hårt. Bön- Den 1 mars 1658 togs Malmö i besittning Malmö att genom en kupp överrumpla de svens- derna i Hyllie by klagade 1666 över att de tvinga- genom att ett svenskt infanteriregemente mar- ka soldaterna på Malmöhus och ta över staden. De des sälja sina varor direkt till garnisonens officerare scherade in. Malmöhus slott överlämnades till den skulle få hjälp av bönder från några gods i närhe- till underpriser. Många är också klagomålen över svenske översten Johan von Essen och en 400-årig ten och från Själland skulle danska soldater skep- soldater som stulit hos stadsbor och bönder. tillvaro som dansk köpstad var till ända. I ett köp- pas över Öresund. En av ledarna för kuppförsö- 1652 hade Frederik III godkänt planer på en manshus vid Stortorget installerade sig greve Otto ket var Bartholomeus Mikkelsen som bland annat förstärkning av stadens och slottets befästningar Stenbock som generalguvernör över Skåne, Hal- ägde ett kalkbruk i Limhamn. gjorts upp men mycket lite hann bli färdigt inn- land och Blekinge och på samma plats och delvis i Kuppförsöket sattes i verket natten efter annan- an staden blev svensk 1658. Arbetena fortsattes av samma byggnad bor dagens landshövding. dag jul 1658 men allt misslyckades. De danska svenskarna under ledning av den svenske fortifi- Malmö som haft en central belägenhet i det skeppen seglade fel och gick på grund vid Salt- kationsofficeren Erik Dahlberg. I samband med danska riket och varit dess andra stad var nu en holm. I Malmö hade svenskarna fått reda på pla- utbyggnaden av befästningarna runt slottet tvångs- provinsstad i det svenska rikets periferi. Malmö nerna och Mikkelsen och hans medhjälpare arres- inlöste kronan de kvarter i staden som låg i nuva- hade vid denna tid omkring 5000 invånare vilket terades. Han själv och tre andra dömdes till döden rande Kungsparken. All bebyggelse revs för att ge i 1600-talets Norden var en medelstor stad. Sta- och avrättades medan andra slapp undan med fritt skottfält åt slottets kanoner. den hade en oomstridd ställning som Skånes eko- höga böter. Stadens befästningar fick sitt elddop den 26 nomiska centrum och handeln grundades på de Övergången till Sverige innebar ökade bördor juni 1677 under Skånska kriget då danska trupper skånska jordbruksprodukterna vilka utskeppa- på befolkningen genom att garnisonen ökades. stormade staden. Försvaret leddes av generalguver- des till Östersjöområdet och till Västeuropa. Den Malmö hade nu blivit en gränsstad i det svenska nören Fabian von Fersen och även om danskarna svenske ämbetsmannen Christer Bonde fick 1658 riket och inkvarteringsbördan som redan under lyckades komma över vallarna i närheten av nuva- i uppdrag att resa runt och samla in information den danska tiden varit kännbar blev nu ännu tyng- rande Drottningtorget misslyckades stormningen om de nya provinserna och han berättar entusi- re. Tidvis var varannan eller var tredje invånare och Malmö förblev i svenska händer. Hade dans- astiskt om den rika handeln och köpenskapen i i staden soldat. Borgarna var skyldiga att ordna karna lyckats inta Malmö hade kriget och Nordens Malmö. Han påpekar dock att ett hinder för sta- bostäder åt officerarna och de meniga soldaterna historia nog tagit en annan vändning. Erfarenhe- dens utveckling är att den saknade en riktig hamn och betala dem ersättning för sängkläder, ved och terna efter Skånska kriget ledde till att man under så att större fartyg måste ligga ute på redden och ljus, den så kallade servisen. Dessutom var staden de kommande årtiondena byggde ut Malmö till en lossa sina laster där. Övergången till Sverige inne- ålagd att leverera livsmedel och andra varor till av Sveriges starkaste fästningar. bar emellertid ett svårt avbräck för köpmännen i garnisonen. I krigstid ökades dessa krav betydligt Efter Skånska kriget intensifierades politiken Malmö som nu tvingades dirigera om sin handel och man kan med fog hävda att befolkningen i en att fastare införliva de gamla östdanska provinser- från de invanda vägarna och istället anpassa sig till fästningsstad som Malmö i hög grad levde på mili- na i det svenska riket. I Roskildefreden stadgades de svenska kraven at handeln skulle styras mot de tärens villkor. I ärlighetens namn skall det sägas att man skulle behålla den gamla lagen och kyrk- svenska hamnarna norröver. Det svenska maktö- att de bostadsförhållanden som erbjöds de meniga ordningen men genom påtryckningar fick man vid vertagandet innebar också nya skatter och pålagor, soldaterna inte heller var så lysande. De fick ofta möten i Malmö 1681 och 1683 ombud för präs- FORTSÄTTNING NÄSTA SIDA 34 Planering i Malmö 2008
    • Hållbar stadsutveckling Malmö är i framkant när det gäller hållbar stadsutveckling och utmärkelserna haglar över staden. 2007 nämndes Malmö i Worldwatch institutes ”State of the world” som en av de mest hållbara städerna i världen. Staden fick också pris för att vara “the world’s most liveable community” i sin storleksklass på “the Global Community Awards” i London. Detta är resultatet av en politisk vilja och många människors goda idéer och hårda arbete. Det är också frukten av ett konstruktivt samarbete mel- lan stad, högskola, företag och organisationer. Det är lätt och ganska frestande att nu slå sig till ro och vila på sina lagrar. Malmö har ju kommit så långt, nu är det de andras tur. Eller? Man kan också väl- ja att se det som att Malmö nu har en unik chans att använda de erfarenheter man fått och göra näs- ta varv ännu bättre. Nu har man visat att Malmö kan klara pilotprojekten som Västra Hamnen och Augustenborg, nu kommer den riktigt stora utma- FOTO: JAN-ERIK ANDERSSON ningen: Att göra pilot till vardag. Nu måste det bli en självklarhet att involvera hållbarhetstänket i och teoretisk. Var finns människan? Om man går trade i närområdet med cykel eller tåg istället för alla planeringsprocesser redan från början. Och att ut på Gustav Adolfs torg en fredag eftermiddag att flyga. De köpte lite dyrare kvalitetsprodukter involvera alla de aktörer som skaffat sig erfarenhe- när torget kryllar av liv och frågar en Malmöbo som håller länge istället för billigt slit och släng. ter under resans gång och som vill och kan bidra. om hon är glad över Malmös arbete med hållbar Vid projektets slut hade familjerna lyckats sänka Kanske också hitta nya spännande partners som stadsutveckling så får man antagligen ett förvå- sin energiförbrukning så mycket som krävdes, vil- man inte tänkt på innan men som kan bidra med nat eller kanske oförstående ansikte till svar. Vad ket var glädjande, men det viktigaste och kanske nya synsätt och ny kompetens. vet planeraren egentligen om hur Malmöbon vill mest förvånande var att de upplevde att de fått en I processen med att skapa det hållbara Malmö leva sitt liv eller vad som är hållbar utveckling för bättre livskvalitet! De ville inte gå tillbaks till sitt har planeraren en nyckelposition. Det är planera- henne? Och vad vet Malmöbon om det arbete som gamla liv. ren som skapar förutsättningarna för att Malmös görs för en hållbar utveckling i Malmö och var- Det är nämligen det som är kruxet, den stora invånare ska kunna leva det goda livet på ett lång- för? En hel del arbete görs på detta område redan, utmaningen. Hur ska vi få Malmöborna att upp- siktigt hållbart sätt. Sedan tar andra vid och för- men gapet mellan Malmöbon och planeraren finns leva att det hållbara livet är bättre än eller lika bra verkligar planerna. I slutändan är det Malmöbon, kvar. Finns det någon möjlighet att man kan när- som det livet de lever nu? Om vi inte klarar det användaren, som avgör om resultatet blev lyckat. ma sig varandra ännu mer? blir det svårt för att inte säga omöjligt att vända Ta t ex frågan om transporterna. Det är inget I ett omtalat projekt i Holland fick 12 familjer skutan. Att tvinga folk in i en livsstil de inte vill tvivel om att transporterna är en av ödesfrågorna under tre år prova att försöka sänka sin energiför- ha är inte särskilt hållbart. Här måste man kanske för framtiden. Luftkvaliteten i Malmö är stundtals brukning drastiskt. Uppvärmning, förbrukning av börja tänka utanför den berömda lådan. Se saker mycket dålig och stadens bidrag till växthuseffek- hushållsel och transporter räknades förstås in men på helt nya sätt. Våga vara lite crazy. Och tillsam- ten betydande. Hälften av alla bilresor i Malmö är också energiåtgången vid produktionen av maten mans med Malmöborna ställa sig frågan: under fem kilometer, en tredjedel under tre kilo- de åt och kläderna de bar med mera. I gengäld meter. Och detta i en platt stad med 40 mil cykel- fick familjerna några tusen mer i plånboken var- Vad skulle hända om…? vägar! Kan man med stadsplaneringens hjälp ska- je månad. Villkoret var att de skulle göra av med Vad skulle hända om…vi byggde små trädhus i pa miljöer där buss och cykel känns som ett bättre pengarna, de fick inte spara dem eller ge bort dem. Kungsparken som folk kunde bo i? alternativ än bil och där en promenad från A till Resultatet blev att familjerna började äta mer när- Vad skulle hända om…det inte fanns några gator? B känns som en trevlig och trygg upplevelse? Eller producerat, minska på bilåkningen, sänka värmen Vad skulle hända om…all kollektivtrafik var gratis? kan man ge Malmöbon möjlighet att arbeta i eller inomhus osv. De började också konsumera upp- Vad tror du? nära sitt hem så att den dagliga pendlingen blir levelser istället för varor som t ex teater och andra johanna.ekne@malmo.se onödig? kulturupplevelser. Friskvård som t ex massage blev Det är naturligtvis viktigt att inte glömma bort också en del av vardagen. De unnade sig skräddar- Malmöbon i processen. Det är lätt att bli teknisk sydda kläder från det lokala skrädderiet. De semes- terskapet och städerna att ”frivilligt” anhålla om Malmö Museer öppnade den 1 mars 2008 ler av Malmöhus och av det danska stormningsför- att svensk kyrkordning och svensk lag skulle infö- en permanent utställning om de skånska krigen söket sommaren 1677. En kvarleva från den hän- ras. Det man ville ha av sina nya undersåtar kan under 1600-talet i det nordvästra kanontornet. delsen är en unik silverskatt som en borgare gräv- sammanfattas med ”lojalitet, skatter och solda- I utställningen berättas om händelser och män- de ned för att skydda sig mot plundrande soldater. ter”. Efterhand accepterade malmöborna och den niskor under detta omvälvande århundrade som Han avled dock utan att ha berättat var han göm- övriga befolkningen den svenska överheten och ledde till att Nordens karta ritades om, så att skå- de skatten och den återfanns inte förrän 1888. Nu när danskarna vintern 1709/1710 gjorde ett sista ningarna blev svenskar när väl nationalstaten Sve- finns skatten till beskådande i kanontornets djupa försök att återta de östra landskapen fick de inte rige så småningom skapades. I utställningen finns valv. mycket stöd. bland annat vapen och annan utrustning, model- goran.larsson@malmo.se Planering i Malmö 2008 35
    • Nya skrifter från Stadsbyggnadskontoret Malmö stadsbyggnadskontor Trafikbullerpolicy Planprogram Malmö stads tillämpning av riktvärden del av kvarteret BOHUS (Mobilia) i Innerstaden i Malmö kart arkiv Förvaltningsövergripande riktlinjer utarbetade av Gatukontoret, Miljöförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret, baserade på Miljöprogram för Malmö stad 2003-2008 Malmö stadsbyggnadskontor kartarkiv Malmö stad Malmö stad Skydd av kulturhistoriskt v TRAFIKBULLERPOLICY KARTARKIV almö Pp 6025 Tillgänglighetsguide www.malmo.se/tillganglighetsguide SKYDD AV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BYGGNA- PLANPROGRAM 6025. DEL AV KVARTERET BO- DER OCH OMRÅDEN. HUS (MOBILIA) I INNERSTADEN. MÅL OCH GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR VÄSTRA 2008 TILLGÄNGLIGHETSGUIDE 2008 HAMNEN PLANPROGRAM 6022. ÖSTER OM STATIONSTORGET I HYLLIE. För mer information kontakta: Maria Öhrn, tel 040-34 23 92 maria.ohrn@malmo.se MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR STADSHUSET 205 80 Malmö www.malmo.se info.stadsbyggnadskontoret@malmo.se