Your SlideShare is downloading. ×
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Presentation presskonf likvärdig utbildning 2012 05-04

469

Published on

Presentation från presskonferens 4 maj 2012 om Likvärdig utbildning i den svenska skolan.

Presentation från presskonferens 4 maj 2012 om Likvärdig utbildning i den svenska skolan.

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
469
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • Jonas
  • Anna presenterar: Vad menar vi med en likvärdig skola? Varför är detta viktigt?
  • Jonas
  • Jonas
  • Jonas – nämn hur processen gått till. Egna analyser och forskning.
  • Anders: Fler elever med ”full pott”, fler elever som saknar gymnasiebehörighet Nivågruppering, profilklasser Från en i ett internationellt perspektiv låg nivå Mycket små skillander men likväl ser vi en uppgång de senaste åren
  • Förklara kort vad mellanskolsvariation är Fortfarande är skillnaderna i resultat större inom skolor än mellan skolor. Men utvecklingen är snabb mot ökande skillander
  • 2a. Har ökat från ca 7 till 9 år seanste åren. 2b. Inte nödvändigtvis en indikation på att skolsystemet blivi sämre på att ta hand om utlandsfödda elever 2c Elever födda i Sverige: Skillanderna små när man kontrollerar för socioek bakgr.
  • 2. Viss ökning av socioek skolsegregation under 90-talet 3. Förtydliga att 1 och 2 är ”synlig” segregation.
  • 2. Kraftiga svängningar, känsligt för ändringar i gruppens sammansättning (andelen utlandsfödda är bara ca 8-9 procent)
  • Förklara meritvärdespoäng. 0-320 och nationellt medelvärde ca 210 poäng. Jämför skillanden mellan 2 elever med identisk bakgrund Högutbildad innebär att ha eftergymnaial utbildning
  • Finns egentligen bara 2 möjliga förklaringar (kvalitet eller sortering av elever) Sortering består av 2 typer:”synlig” respektive ”dold” 3. Tilltagande boendesegregation inte största orsaken utan forskning visar att valfrihetsreformerna har varit avgörande för utvecklingen.
  • 0. Om en elev byter skola, kommer dennes resultat att påverkas?
  • Anders. Anna avslutar – återknyta till debattartikeln. Resursfördelningen. OECD-perspektiv. Reformerna
  • Transcript

    • 1. Skolverket 4 maj 2012Presentation från presskonferensen om Likvärdig utbildning i det svenska skolsystemet
    • 2. Syftet med rapporten• Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer• Diskutera orsaker till utvecklingen• Analysera konsekvenserna för likvärdigheten
    • 3. Likvärdighetsindikatorer• Skillnader i resultat mellan elever, klasser, skolor och kommuner• Skillnader i resultat mellan elever med olika socioekonomisk och utländsk bakgrund• Skolsegregation utifrån skolors elevsammansättning• Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat
    • 4. Datakällor• Betygsdata 1998-2011• Internationella kunskapsmätningar PISA 2000, 2003, 2006, 2009 TIMSS 1995, 2003, 2007• Aktuell forskning
    • 5. Skillnader i resultat mellan elever, klasser, skolor och kommuner• Skillnaderna i resultat mellan elever har ökat• Skillnaderna i resultat mellan klasser inom skolor har ökat• Skillnaderna i resultat mellan skolor har ökat kraftigt• Skillnaderna i resultat mellan kommuner har ökat
    • 6. Skillnad i betygsresultat mellan skolor
    • 7. Skillnader i resultat mellan elever med olika socioekonomisk och utländsk bakgrund• Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund är fortsatt stor- Indikationer på en ökning under senare år- Inga stora förändringar sett över hela tidsperioden• Betydelsen av att vara utlandsfödd har ökat under senare år - trolig orsak: ökad invandringsålder
    • 8. Skolsegregation utifrån skolors elevsammansättning• Skolsegregationen med avseende på utländsk bakgrund har ökat under senare delen av 00-talet• Skolsegregationen med avseende på socioekonomisk bakgrund har ökat marginellt• Indikationer på ökad skolsegregation efter ”dolda” egenskaper som t.ex. studiemotivation
    • 9. Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat• En elevs resultat är högre i en skola där andelen elever med högutbildade föräldrar är högre.........sambandets styrka har ökat kraftigt• En elevs resultat är lägre i en skola där andelen utlandsfödda elever är högre.........ingen tydlig trend
    • 10. Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat• Starkare samband mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat
    • 11. Orsaker till ökade skolskillnader• Ökade skillnader i skolors kvalitet- svag empiri men kan ej uteslutas• Elever är mer sorterade på olika skolor- Till viss del genom ökad ”synlig” skolsegregation- Till större del genom ökad ”dold” skolsegregation — studiemotiverade elever med engagerade föräldrar söker sig till samma skolorValfrihetsreformen har möjliggjort utvecklingen
    • 12. Konsekvenser för likvärdigheten• Kamrateffekter och lärarförväntningar betydelsefulla och förstärker skillnaderna• Större genomslag när skolorna är mer segregerade utifrån elevers resultatnivå• Vilken skola en elev går i har fått ökad betydelse
    • 13. Skolverkets slutsatser• Likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats• Skillnaderna mellan skolor har ökat• Betydelsen av vilken skola en elev går i har ökat

    ×