Your SlideShare is downloading. ×
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×
Saving this for later? Get the SlideShare app to save on your phone or tablet. Read anywhere, anytime – even offline.
Text the download link to your phone
Standard text messaging rates apply

Remissforslag partiprogram for_socialdemokraterna

1,885

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,885
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide

Transcript

  • 1. Socialdemokraterna Partiprogram för Socialdemokraterna Programkommissionens remissförslag
  • 2. 2 (50)InnehållsförteckningVälkommen med dina synpunkter!...................................................... 3FÖRORD: ETT PROGRAM FÖR FÖRÄNDRING ................................... 4VÅR VISION........................................................................................ 5VÅRA VÄRDERINGAR......................................................................... 7Demokrati................................................................................................................................ 7Frihet, jämlikhet och solidaritet............................................................................................ 8Arbetets värde ....................................................................................................................... 10VÅR SAMHÄLLSSYN ......................................................................... 10Maktstrukturer....................................................................................................................... 10Marknad och kapitalism....................................................................................................... 12Produktion, reproduktion och natur.................................................................................. 14VÄRLDEN AV IDAG .......................................................................... 15Vår tids stora utmaningar – och lösningar........................................................................ 15Den nya produktionsordningen ......................................................................................... 18Människan och det omgivande samhället ......................................................................... 20Den nya ojämlikheten .......................................................................................................... 21Klimatförändringarna........................................................................................................... 22Rörelse för förändring.......................................................................................................... 23VÅR POLITIK..................................................................................... 24Alla människors frihet, hela världens fred ........................................................................ 24Globalisering och rättvisa.................................................................................................... 26Hushållning och hållbar utveckling.................................................................................... 28Ett socialt och demokratiskt Europa................................................................................. 30Militär alliansfrihet och aktiv utrikespolitik ...................................................................... 32Frihet och jämlikhet ............................................................................................................. 33Arbete och tillväxt ................................................................................................................ 34Kunskap och kultur.............................................................................................................. 38Välfärd och trygghet............................................................................................................. 43Demokrati och politiskt ansvar .......................................................................................... 46Tillit och gemenskap ............................................................................................................ 48
  • 3. 3 (50)Välkommen med dina synpunkter!Socialdemokraternas partikongress i april 2013 ska anta ett nytt partiprogram. Ibörjan av året sände partiets programkommission ut ett diskussionsmaterial ompartiets idéer och långsiktiga politiska ställningstaganden.Diskussionsmaterialet har stimulerat till en omfattande idédebatt inomarbetarrörelsen. Över 400 föreningar och enskilda medlemmar har svarat påmaterialet och flera hundra möten, debattkvällar och seminarier har arrangerats.Dessa diskussioner har legat till grund för det remissförslag, somprogramkommissionen nu presenterar. Arbetarrörelsens enskilda medlemmar ochorganisationer inbjuds att senast den 14 december ge sina synpunkter på förslaget.Efter denna programremiss kommer kommissionen vid sitt möte i januari 2013fastställa det förslag som ska behandlas på partikongressen i april.Programkommissionen består av följande ledamöter:Stefan Löfven, ordförandeAnneli HulthénWanja Lundby-WedinPär NuderKarl-Petter ThorwaldssonMarie-Louise RönnmarkPeter PerssonBerit HögmanMorgan JohanssonThomas Östros anmälde vid kommissionens möte i maj att han med hänsyn till sinanya arbetsuppgifter inte avsåg att delta i det fortsatta arbetet.Kommissionens sekreterare är Lars Engqvist och Marika Lindgren Åsbrink.Synpunkter på detta förslag skickas tillProgramkommissionen, Socialdemokraterna, 105 60 Stockholmeller via e-post till programkommissionen@socialdemokraterna.se
  • 4. 4 (50)FÖRORD: ETT PROGRAM FÖRFÖRÄNDRINGSamhället går att förändra. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia ärjust detta: Tillsammans kan vi göra samhället bättre.När socialdemokratin växte fram levde många människor fortfarande iföreställningen att tillvaron avgjordes av ödet eller av en oåtkomlig högre makt.Människan kunde själv inte göra särskilt mycket för att förändra villkoren. Det gälldeatt anpassa sig.Arbetarrörelsen främsta uppgift blev att visa att orättvisorna och den sociala misärenhade att göra med brister i samhällets organisation. Och denna organisation är integiven av någon oåtkomlig makt. Medborgarna kan ta makten.När socialdemokratin i samverkan med den tidens liberaler drev fram den politiskademokratin öppnades vägen för medborgarna att själva bestämma. Steg för stegbörjade det gamla klassamhället rivas ner för att ersättas av ett moderntvälfärdssamhälle.Också i vår tid kan man höra att förändringar inte är möjliga, att vi måste anpassa osstill vad som bestäms av makter, som vi inte kan påverka.Socialdemokratins svar är detsamma som det alltid varit: Samhället går att förändra.Tillsammans kan vi göra något bättre.Det handlar om tilltron till demokratin. Genom demokratin kan människors likavärde få genomslag på samhällsutvecklingen. Och genom demokratin kan vitillsammans förändra och förbättra samhället.Vi menar att demokratin står över alla andra maktanspråk. Därför anser vi också attdemokratin har företräde före marknaden.Vi socialdemokrater har kunnat påverka samhällets utveckling därför att vi varitövertygade om hållfastheten i våra idéer. Men också för att vi dragit lärdom avgjorda erfarenheter och mött nya utmaningar med ny kunskap.
  • 5. 5 (50)I detta principprogram berättar vi om hur vi vill möta dagens och morgondagensutmaningar.Vi berättar om våra grundläggande idéer och värderingar, om hur vi ser påsamhällsutvecklingen globalt och nationellt och redovisar våra principiella politiskaställningstaganden.Med detta program vill vi visa att vi tillsammans kan göra något bättre.VÅR VISIONSocialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och allamänniskors lika värde och rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälleär den demokratiska socialismens mål.Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sintillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället.Denna frihet ska gälla alla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning.Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren förmänniskornas frigörelse. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utanklasskillnader, könssegregation eller etniska klyftor, ett samhälle utan fördomar ochdiskriminering.Människan utvecklas och växer i samspel med andra. Mycket av det som är viktigtför den enskildes välfärd kan bara skapas i gemenskap med andra. Dettagemensamma bästa förutsätter solidaritet.Solidaritet växer ur insikten att vi alla är ömsesidigt beroende av varandra. Det godasamhället byggs i samverkan med ömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha sammarätt och möjlighet att påverka lösningarna, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvarför dem.Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människorsinbördes förhållande. Alla människor ska som medborgare och individer kunnapåverka både utvecklingen i stort och samhällsarbetet i vardagen.
  • 6. 6 (50)Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad idemokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen. Genomdemokratin bestämmer medborgarna efter vilka principer samhället ska utvecklas ochom fördelningen av uppgifter och ansvar mellan det gemensamma och det enskilda,mellan det offentliga och marknaden.Socialdemokratin strävar efter ett samhälle där varje människa som medborgare,löntagare och konsument kan påverka produktionens inriktning och fördelning,arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan harfackföreningsrörelsen är central roll. Men också andra fria sammanslutningar, nyaoch gamla folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser,konsumentorganisationer och kooperativa föreningar har en viktig uppgift attkomplettera och balansera marknadskrafterna.Människans relation till naturen och till andra arter på vår jord handlar omömsesidigt beroende, hänsyn och respekt. Klimatkrisen och havsdöden hartydliggjort att vi inte kan leva oberoende av naturen. När andra arter utplånas genommänsklig påverkan försvinner också både mångfald och rikedom. För vår överlevnadbehövs en långsiktigt hållbar utvecklingSocialdemokratins demokratisyn begränsas inte till det svenska samhället. Målet är englobal gemenskap grundad på demokratins ideal.Detta mål kan bara nås när alla folk är fria att själva bestämma över sin framtid ochnär alla människor, kvinnor och män, har rätt att tillsammans och på lika villkorpåverka samhällets utveckling.Denna frihet förutsätter frihet från fattigdom och fruktan. De politiska friheterna måstedärför bindas samman med grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.Internationell solidaritet handlar om att stå upp för de mänskliga rättigheterna, vidgakretsen av demokratier och ge ett tydligt stöd till de rörelser som kämpar för detta.Men det handlar också om att vidga demokratins verkningsradie på det globalaplanet.För detta krävs ett ökat globalt samarbete mellan såväl nationerna som mellanfolkliga rörelser i hela världen. De internationella institutionerna måste ha kraft attkontrollera och balansera det globala kapitalet och utvecklas till redskap fördemokrati, rättvisa och hållbarhet.
  • 7. 7 (50)VÅRA VÄRDERINGARDemokratiSocialdemokratin tar sin utgångspunkt i de maktskillnader som finns i ett samhälle,och tror på politikens förmåga att skapa en bättre framtid.I uppfattningen om demokratins företräde och övertygelsen om alla människors likaoch okränkbara värde har socialdemokratin sina djupaste rötter..Demokrati handlar om frihet. Om frihet att få uttrycka sin mening, kritisera, upplysaoch bilda opinion. Om frihet att tillsammans med andra forma framtiden.Dessa demokratiska friheter får inte vara förbehållna vissa grupper. Alla ska hasamma rätt och möjlighet att ge uttryck för sina åsikter, höja sin röst, delta i detoffentliga samtalet, bilda föreningar för sina idéer och intressen och försöka påverkaandra.I demokratin förenas kraven på individuell självständighet och behovet av samhälleliggemenskap. Eftersom politiken avgör mycket av de faktiska möjligheterna förindividen att råda över det egna livet, måste alla ha lika rätt att påverka politiken.Demokratin är förutsättningen för den tillit som karaktäriserar ett gott samhälle.Politiken har sin grund i medborgarnas uttryckliga samtycke. Med rösträttenbestämmer de ytterst samhällets spelregler och efter vilka principer samhället skautvecklas. Bara med detta samtycke kan medborgarna känna tillit till desamhällsorgan, som är satta att förverkliga de politiska besluten.Demokrati måste utövas på många vägar och flera plan. Som medborgare ochindivider ska människor kunna påverka både samhällsutvecklingen i stort och ivardagen. Samtidigt kräver demokrati att var och en respekterar andras demokratiskarättigheter, tar sin del av ansvaret för samhällsarbetet och följer fattade beslut, ävennär de går de egna önskningarna emot.Demokrati ger rätten att driva sina åsikter och sina intressen, men innebär ocksåskyldigheten att lyssna på andra. Demokrati utesluter inte motsättningar ochkonflikter, men kräver av alla en beredskap att lösa motsättningarna i justdemokratiska former.
  • 8. 8 (50)Bara demokratin kan upprätthålla de mänskliga rättigheterna. Skyddet för denenskildes autonomi och skyddet för minoriteters rättigheter vilar ytterst på dedemokratiska värdena.I principen om demokratins företräde ligger övertygelsen om attsamhällsutvecklingen kan påverkas och styras. Att skapa denna tilltro, och att fåmänniskor att känna att de själva kan avgöra sitt öde, tillhör socialdemokratinsviktigaste uppgifter.Medlet med vilket socialdemokratin vill förändra samhället är reformismen.Människan rymmer oändliga möjligheter inom sig. Socialdemokratin vill bygga ettsamhälle som talar till det ljusa och goda i människan och som gör det enkelt för denenskilde att välja det som skapar ett gott samhälle. Detta är reformism: att stegvisförändra samhället i den riktning vi vill se, genom politiska reformer som förstärkerutvecklingen åt rätt håll.Ett sådant projekt blir aldrig färdigt, och politiken kan inte vara dogmatisk kring olikatekniska eller teoretiska lösningar. Det är omöjligt att fånga det verkliga, levande,ständigt nya livet i abstrakta termer. Förändringsarbetet utgår istället från människorskrav och behov, så som de formuleras i ständigt pågående samtal och diskussioner.Frihet, jämlikhet och solidaritetSocialdemokratin är en frihetsrörelse som tar sin utgångspunkt i att friheten enbart ärmöjlig genom jämlikhet. Skillnader i makt mellan människor innebär skillnader ifrihet. Målet för socialdemokratin är att minska dessa maktskillnader, för att på såsätt öka friheten i samhället.Maktskillnaderna i samhället låter sig inte fångas in på något enkelt sätt. Närmänniskors chanser till ett gott liv påverkas av att de tillhör en viss grupp, visar dettapå förekomsten av maktstrukturer. Klass, kön och ursprung är några av de kategoriersom avgör människors möjlighet till frihet, oberoende av vilka de är som individer.Det syns i de statistiska sambanden. Låginkomsttagare, eller människor med kortareutbildningsnivå, lever kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb, har sämreanställningsvillkor och får sämre vård än andra. Deras barn löper större risk att självadabbas av exempelvis arbetslöshet och sämre hälsa.
  • 9. 9 (50)Detta är inte ett resultat av människans fria val. Ingen önskar sig sämre hälsa eller attde egna barnen ska få sämre chanser i livet. Så länge hälsan, barnens livsmöjlighetereller risken att bli arbetslös inte fördelar sig helt slumpmässigt i befolkningen, sålänge är det inte människans fria vilja som bestämmer. Målet för socialdemokratin äratt människor ska vara så fria att yttre faktorer som klass, kön och etnicitet intepåverkar deras chanser till ett gott liv.Jämlikhet är inte detsamma som likriktning. Tvärtom är jämlikhet en förutsättningför verklig mångfald, eftersom den ger människor möjlighet att följa sin egen friavilja.Verklig frihet finns bara där det finns verkliga val. Utan ett starkt samhälle, somaktivt och återkommande erbjuder människor möjligheter att utvecklas och kommavidare, utan detta är friheten en chimär. Bara den som har möjligheter kommer attanstränga sig. Frihet förutsätter därför inte bara frånvaro av nöd och förtryck, utanockså tillgång till en materiell och social trygghet, och ständigt nya chanser. Denenskildes frihet får inte ske på bekostnad av någon annans, och vi kan bara nyttjafriheten om vi känner oss trygga.Jämlikhetens betydelse för friheten kommer sig av att människan är en samhälleligvarelse, starkt och ömsesidigt beroende av andra. Ingen människa är en ö, ochsamhället är inte ett kontrakt eller en mekanisk produkt av ensamma individersöverenskommelse. Vi skapar tillsammans det samhälle, som i sin tur formar oss.Även mänskliga relationer präglar oss. Det har betydelse vilka vi är i förhållande tillandra. Därför påverkar graden av jämlikhet i ett samhälle varje människas frihet.Det ömsesidiga beroendet mellan människor är solidaritetens kärna. Solidaritetinnebär att ta hänsyn. Det innebär också att göra sitt bästa och bidra efter förmåga.Solidaritet är en kraft för att öka friheten i samhället, eftersom ingen är fri förrän allaär fria, och rättvisan uppstår först då även de som inte farit illa upprörs.Socialdemokratins uppgift är att ta parti för den som har mindre makt. Bara så kanfriheten bli större i vårt samhälle.
  • 10. 10 (50)Arbetets värdeDeltagande i arbetslivet är en del av den gemenskap, i vilken den enskilda individenutvecklas. Arbetet ger den enskilde friheten att göra sina egna livsval.Socialdemokratin hävdar att arbetet är grunden för all välfärd och att folkets vilja tillarbete är nationens viktigaste tillgång.Varje människa har rätt och skyldighet att efter förmåga delta i arbetet. Varjemänniska har rätt till ett arbete som kan upplevas som meningsfullt.Arbete och kreativitet hänger också ihop. Vi vill verka för en arbetsorganisation somär lärande och får människor att växa. Därför måste de anställda vinna ökatbestämmande över förhållandena på arbetsplatserna. Därför ska vi underlätta förmänniskor att bilda och driva företag.Produktionen måste organiseras så att varje människa blir bemött med aktning ochrespekt för sitt arbete och sin arbetsinsats. Den måste organiseras så att varjemänniska kan känna trygghet till liv och hälsa i både anställning och företagande.VÅR SAMHÄLLSSYNMaktstrukturerSocialdemokratin vill se ett samhälle utan över- och underordning, och bekämpardärför alla former av maktskillnader som minskar den enskilde individens frihet.Denna kamp utgår från övertygelsen om att principen om alla människors lika värdeinte kan förverkligas i ett samhälle där vissa är underordnade andra.När tillhörigheten till en viss grupp medför systematiska skillnader i människorslivsvillkor och chanser till ett gott liv, visar detta på förekomsten av en maktstruktur.Den enskilde individen blir inte sedd och bemött som person och får inte utvecklas ienlighet med egna förutsättningar och val. Valen underordnas istället individenstillhörighet till en viss grupp, bestämd av klass, kön eller etnicitet, avfunktionsförmåga, ålder eller sexuell läggning.
  • 11. 11 (50)Grupptillhörigheten påverkar individens ekonomiska utrymme, makten över det egnalivet och det egna arbetet, och möjligheten att påverka det samhälle man lever i.Maktstrukturerna begränsar människors möjligheter att fritt växa och utvecklas, ochatt delta i samhällslivet på lika villkor med andra.De klassmönster som skapas i det ekonomiska livet är central för förståelsen avojämlikhetens problem. Begreppet ”klass” beskriver de systematiska skillnader imänniskors livsvillkor, som skapas av produktionslivet. Klassklyftorna begränsarmänniskors möjligheter att fritt växa och utvecklas, och att delta i samhällslivet pålika villkor med andra. De klassbundna orättvisorna fortplantar sig från de vuxnas livin i barnens villkor på ett sätt som innebär hot om växande klyftor också i framtiden.Men över- och underordning skapas inte bara av faktorer inom produktionslivet,utan också av faktorer utanför detta. Åtgärder enbart mot klassorättvisor räckerdärför inte för verklig jämlikhet. Det kräver en medveten kamp också mot dessaandra maktstrukturer.En tydlig sådan struktur är det som kallas genusordningen, den systematiska över-och underordning mellan könen som skapar ojämlika livsvillkor för kvinnor ochmän. Inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor olika männens, den genomsnittligainkomsten lägre och ansvar för hem och barn större. Denna ordning begränsarkvinnors livsval, men den låser också männen i rollförväntningar som kringskär deraspersonliga utvecklingsmöjligheter.Att bryta det tänkande, som hänvisar till biologiska olikheter för att motivera socialaskillnader mellan könen, är att vidga utvecklingsmöjligheterna för både män ochkvinnor. Det skapar ett annat och i djupaste mening mer mänskligt samhälle, medlika rätt och lika ansvar för kvinnor och män, i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv.Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.I vårt samhälle finns också rasistiska strukturer, som begränsar människors liv baseratpå deras ursprung, hudfärg, religion och/eller kulturell tillhörighet. Dessa strukturerinnebär att maktrelationer och uppdelningar mellan olika tänkta folkgrupperförsvaras. Personer med utländsk bakgrund, och ofta också deras barn, löper i dagensverklighet större risk för arbetslöshet, har oftare arbeten under sin utbildningsnivå, ärunderrepresenterade i politiska församlingar och drabbas oftare avboendesegregationens negativa konsekvenser. Samtidigt finns en risk att fattigagrupper och platser görs till etniska problem i samhällsdebatten. Det som egentligenär klasstrukturer tolkas ibland felaktigt som etnicitet.
  • 12. 12 (50)Sexuell läggning, funktionshinder eller ålder är andra faktorer, som för de enskildaindividerna kan betyda direkt utanförskap eller att livsvalen begränsas, i både detpersonliga livet, det offentliga livet och yrkeslivet.Jämlikhetspolitik måste riktas mot alla former av över- och underordning och i dettabreda jämlikhetsarbete ligger socialdemokratins stora framtidsuppgifter.Marknad och kapitalismEn modern, tekniskt avancerad produktion bygger med nödvändighet på storainsatser av kapital. För att resurser till sådana kapitalsatsningar ska uppstå, måsteproduktionen ge en viss avkastning, det vill säga vinst. I en mycket snäv ekonomiskdefinition av begreppet kapitalism avses bara denna kapitalackumulation.I den politiska debatten har begreppet kapitalism emellertid getts en annan ochvidare innebörd.Begreppet kapitalism betecknar ett maktsystem med förräntningen av kapital somöverordnad norm. Det är ett system där den som äger kapitalet ges rätten attbestämma över alla andra intressen, där de samhälleliga målen underordnasvinstintresset och där människors rättigheter avgörs av deras ekonomiska lönsamhet.Det skapar stora orättvisor och stora sociala spänningar inom länder och mellanländer. Det leder till allvarlig exploatering av miljö och naturtillgångar.Socialdemokratin är ett antikapitalistiskt parti, som bygger motkrafter mot kapitaletsanspråk på dominerande makt över ekonomi och samhälle. Ekonomiska intressenhar aldrig rätt att sätta gränser för demokratin. Det är tvärtom alltid demokratin somska sätta gränserna för marknaden och de ekonomiska intressena.Mot det kapitalistiska maktsystemet sätter socialdemokratin en ekonomi styrd avfolkliga intressen. Det är en ekonomi där varje människa har rätt och möjlighet attsom medborgare, löntagare och konsument påverka produktionens inriktning ochfördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Det är en ekonomi sombejakar en sund marknadskonkurrens och som innefattar olika former av ägande ochföretagande. Det är en ekonomi som stimulera människor att starta nya företag ochsom ser företag och företagsledningar som viktiga aktörer i ekonomin. Den byggerpå insikten att produktionskapital måste ge avkastning och ser marknadsekonominsom en dynamisk del av det ekonomiska livet.
  • 13. 13 (50)Men det är en ekonomisk ordning som inte tillåter att kravet på privat vinst fårdominera över alla andra intressen och styra samhällets utveckling. Den godtar intemarknaden som norm för sociala nyttigheter och för samhällslivet. Den sermiljöhänsyn som krav på all produktion. Den kräver att produktionslivet bygger pårespekt för allas arbete, tar tillvara engagemanget och arbetsviljan hos alla ochfördelar produktionsresultatet rättvist. Den förutsätter respekt för de spelreglerdemokratin har den överordnade rätten att besluta om.Demokrati måste för den gemensamma välfärdens skull kombineras med effektiviteti det ekonomiska livet. Ineffektiv produktion betyder mindre utbyte av det arbetesom lagts ned, och därmed ett sämre produktionsresultat med mindre resurser förvälfärden. Det urholkar i sin tur tilltron till de demokratiska formerna. Också härvisar erfarenheten att effektivitet och produktivitet fordrar öppenhet ochvariationsrikedom. Det förutsätter inflytande direkt från konsumenterna. Detförutsätter ett arbetsliv som bygger på respekt för de anställdas kunnande, idéer ochengagemang. Det förutsätter möjligheten för människor att förverkliga egna idéergenom att starta egna företag.Demokratins krav likaväl som effektivitetens leder till samma slutsats: detekonomiska livet måste kunna påverkas i många olika former, på flera olika plan. Demånga och skiftande kraven på det ekonomiska livet kan inte tillgodoses vare sig medenbart politiska beslut eller med enbart marknadshushållning. De kräver denblandekonomi, som bygger på en kombination av samhälleliga åtgärder ochmarknadsmekanismer, starka fackliga organisationer och medvetna, aktivakonsumenter, stödda av stark konsumentlagstiftning.De politiska besluten har att ange spelreglerna för att hindra alla former avexploatering, för att garantera samhällsekonomisk balans och för att fördelaproduktionsresultatet rättvist och så att grundläggande sociala rättigheter tillgodoses.Marknaden behövs för den effektiva produktion som skapar och återskaparresurserna för välfärden.Marknaden bygger på ett stort antal självständiga aktörer, som ger utrymme förmånga idéer och därmed skapar stora ekonomiska resurser. Men marknaden kan inteupprätthålla sig själv. Dess inneboende tendenser till koncentration motverkar denmångfald som är dess egen förutsättning. Den prismekanism, genom vilkenmarknaden arbetar, kan inte skapa de stabila spelregler som marknaden själv kräverför att fungera väl. Endast samhälleliga organ, oberoende av marknaden, kan skapaoch upprätthålla detta regelverk. Endast ett sådant regelverk kan upprätthållakonkurrensen och bryta den drift till koncentration, som till konsumenternas skadasätter prismekanismen ur spel och skapar den typ av privata monopol, som
  • 14. 14 (50)arbetarrörelsen alltid bekämpat. Marknadsmekanismerna klarar inte heller att hushållamed sådant som saknar marknadspris, som luft och vatten. Också detta kräveråtgärder i form av politiska beslut, och motvikter i form av medvetnakonsumentopinioner.Marknaden är således bara en del av det blandekonomiska system socialdemokratinförordar. Marknaden kan bara möta sådana behov och önskemål som kan uttryckas itillräckligt stark efterfrågan. Sådana nyttigheter som utgör sociala rättigheter, det villsäga nyttigheter som ska tillkomma alla oberoende av inkomst, måste undandrasmarknadens fördelningsprinciper och fördelas efter andra principer. Dit hör vård,skola och omsorg. Dit hör rättsväsendet. Dit hör kulturen. Dit hör bostadssektorn iden utsträckning som krävs för att säkerställa allas rätt till en god bostad. Dit hör enpolitik som säkerställer kommunikationer och social infrastruktur över hela landet.Valet mellan samhällsåtaganden och marknadshushållning ska avgöras medutgångspunkt i vad som ger det bästa resultatet med hänsyn till rättvisa ocheffektivitet. Valen kan skifta mellan olika sektorer av ekonomin, beroende på vilkakrav och behov de har att svara mot.Fördelningen kan ändras, om viktiga behov inte uppfylls i den ursprungliga formen.Produktion, reproduktion och naturSocialdemokratin föddes ur en förståelse för hur grundläggande produktionen ochproduktionsförhållandena är för samhället och för människors livsvillkor. När denmoderna maskintekniken och det industriella produktionssättet bröt igenomförändrade det inte bara sättet att arbeta. Det förändrade hela samhället. Detpåverkade människors sätt att uppfatta sig själva och världen, det påverkadevardagslivets villkor och till slut hela samhällsorganisationen.Men produktionen förklarar inte allt i ett samhälle. Minst lika central är den roll somreproduktionen spelar, inte minst eftersom den är en helt integrerad del av självaarbetsprocessen i samhället. Reproduktion handlar om familjeliv, mat, vila ochrekreation, men också om allt det andra som är en förutsättning för att vi ska kunnabidra i arbetslivet: omsorg, utbildning, utveckling av vår sociala förmåga. Hurreproduktionen organiseras har lika stor betydelse för samhällets utveckling ochmänniskornas uppfattning av sig själva och världen som produktionsordningen.
  • 15. 15 (50)Den socialdemokratiska utbyggnaden av välfärdsstaten speglar en praktisk förståelseför reproduktionens betydelse. Få saker har betytt så mycket för den svenskatillväxten som den starka välfärden. När reproduktionen omorganiserades från att iförsta hand ha varit en fråga för hustrun/modern och hemmet till att bli något somsköttes offentligt och på arbetsmarknaden, innebar det också att helt nya möjligheteröppnades för kvinnor till individuell frihet.Ytterligare en helt central förutsättning för samhällsutvecklingen är naturen. Dekraftiga välståndsökningar som följde av det industriella produktionssättetsgenombrott har lika mycket med människors arbete att göra som med den plötsligatillgången på billig energi, framför allt olja. Den produktionsordning vi levt medsedan dess bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.Där produktion och reproduktion kan organiseras på många olika sätt, är naturensramar i någon mån absoluta. De sätter gränser för vad som är möjligt att göra. Därförär nödvändigheten att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen tvingande.Tillväxten som vi känner den idag bygger på användandet av ändliga resurser, någotsom inte är långsiktigt hållbart. Att ställa om till en hållbar tillväxt, som tar hänsyn tilläven kommande generationer, är en av samtidens mest tvingande uppgifter.VÄRLDEN AV IDAGVår tids stora utmaningar – och lösningarVi lever i globaliseringens tidevarv. Världens människor är beroende av varandra i enutsträckning vi inte sett tidigare.Den intensifierade världshandeln och spridningen av demokratiska värderingar, nyteknik och vetenskapliga innovationer har skapat ett välstånd som lyft hundratalsmiljoner människor ur fattigdom. Medellivslängden i världen ökar, barnadödlighetenminskar, allt fler människor lär sig läsa och allt fler länder räknas som demokratiska.Globaliseringen och den allt intensivare internationella handeln har lett till attexporten av varor och tjänster fått en kraftigt ökad betydelse för den svenskaekonomin. Exporten motsvarar idag ungefär hälften av Sveriges BNP. Den ökadeexporten har bidragit till sysselsättning och välfärd. Men den har också gjort detsvenska samhället allt mer beroende av den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld.
  • 16. 16 (50)Med globaliseringen sker en gradvis förskjutning av makten i världen. Därvästländerna tidigare har utgjort världens maktcentrum, är det idag i andra ländersom den ekonomiska tillväxten är som starkast och mest ihållande. Detta kommer attfå stora konsekvenser, inte bara för den ekonomiska ordningen i världen, utan ocksåför den politiska och kulturella. Samtidigt som det är positivt att det skett en globalmaktförskjutning från de tidigare dominerande ekonomierna i norr till de växandeekonomierna i söder, är det ett allvarligt hot mot friheten och demokratin omstatskapitalistiska länder utan respekt för de mänskliga rättigheterna, såsom Kina,spelar en central roll i den globala ekonomin.Kapitalet flyter närmast fritt över gränserna. De ekonomiska intressena har blivitmindre beroende av en nationell bas och ägarstrukturerna har förändrats. Risken äratt fokus flyttas från långsiktiga och produktiva investeringar till kortsiktiga vinster.Finansiella bubblor växer och spricker, med katastrofala konsekvenser för miljontalsmänniskor i form av växande arbetslöshet och fattigdom i finanskrisernas kölvatten.Motsättningen mellan den reala ekonomins sårbarhet och den finansiella ekonominsframgångar blir alltmer uppenbar. Att börsen går bra behöver inte betyda attarbetslösheten sjunker eller att människors levnadsstandard ökar. Koncentration avstorföretag till allt större, världsomspännande koncerner skapar stora ekonomiskamaktcentra utanför demokratisk kontroll. Det växande välståndet bygger mångagånger på att arbetskraft utnyttjas till låga löner och hänsynslösa anställningsvillkor.Samtidigt finns växande motkrafter. Det fackliga internationella samarbetet växer istyrka. Ökad transparens och en ökad mediebevakning ger de fackliga strävandenanya möjligheter. Allt fler företag inser att det ligger i deras egna, långsiktiga intressenatt ta ett socialt ansvar och att respektera arbetstagarnas rättigheter.Utarmningen av naturresurser och hotet mot miljö och klimat känner inte hellernågra nationsgränser. Människans förbränning av fossila bränslen har medförtkraftigt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären. Medeltemperaturen stiger i helavärlden. Detsamma gäller havsytan. Marknadens oförmåga att hushålla med resursersom saknar pris har lett till en exploatering som hotar allas vår existens. Klimatkrisenär kanske den svåraste utmaning mänskligheten någonsin stått inför. Det handlar,bokstavligen, om allas vår överlevnad.Samtidigt som miljontals människor lyfts ur extrem fattigdom, växer nya klyftorfram. Ojämlikheten inom länder ökar i världen och den ekonomiska utvecklingenriskerar att stagnera när allt mer av välståndet samlas i fåtalets händer, samtidigt somstora grupper saknar tillräckliga resurser för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin.
  • 17. 17 (50)Svåra fördelningskonflikter har tillfälligt kunnat undvikas genom att skuldsättningen iden rika delen av världen har vuxit: när reallönerna inte har ökat i samma takt somdet totala välståndet, har människor kompenserat detta med att ta större lån. Dettahar bidragit till den instabila skuldekonomi som utlöste den stora finanskrisen i slutetpå 00-talet.Både globaliseringen, klimatfrågan och den växande ojämlikheten visar hur djupt ochömsesidigt beroende vi människor är av varandra. Den globala arbetsdelning, sombidragit till de kraftigaste välståndsökningarna i mänsklighetens historia, innebär attmiljontals människor samverkar med varandra i invecklade nätverk utan att någonsinträffas. De varor vi konsumerar en vanlig dag bär spår av ett oräkneligt antalmänniskor, i många olika länder, som på många olika sätt bidragit till att produktenska hamna i just våra händer. Det ekonomiska systemet och de privata företagen ärhelt beroende av sin omvärld: av de resurser naturen har att erbjuda; av det regelverkoch den infrastruktur som bara samhälleliga organ kan skapa och upprätthålla; av deanställda som med sitt kunnande skapar produktionen; och av de konsumenter, sommed sin efterfrågan betalar produktionens kostnader.I det moderna samhället är beroendeformerna globala, abstrakta och opersonliga. Deotaliga människor som gör våra liv möjliga är ansiktslösa för oss. Vi hyser samtidigten så stark tillit till dessa omfattande beroendeförhållanden att vi tar dem för givna,förmodligen därför att tillvaron annars skulle kännas outhärdligt osäker. Dettaförstärker en känsla hos oss av att vi i själva verket är individuellt oberoende.Paradoxalt nog tycks föreställningen om det egna oberoendet bli starkare ju meromfattande de samhälleliga beroendeförhållandena faktiskt är.Dessa beroenden har alltid funnits, men är starkare idag än tidigare. Det är tydligareän någonsin att svaren på samtidens stora utmaningar ligger i det gemensamma.Dessa utmaningar går inte att lösa annat än tillsammans, på demokratisk väg, i mångafall över nationsgränserna. De kan inte lämnas varken åt individen eller åtmarknaden.Det är människorna tillsammans som måste fatta de svåra, men helt nödvändigabesluten kring hur vi vill leva tillsammans framöver.
  • 18. 18 (50)Den nya produktionsordningenFortfarande förklarar skiljelinjen mellan arbete och kapital mycket avsamhällsutvecklingen. Men konflikten dem emellan tar sig ständigt nya uttryck.En central förändring är att kopplingen mellan ägande och direkt ansvar förproduktion och företag tydligt försvagats. Ägandet av kapital har anonymiserats ochinstitutionaliserats: investmentbolag, aktiefonder, pensionsfonder och andrainstitutioner, som förvaltar kapital för andras räkning, svarar för en allt större andelav kapitalbildning och kapitalförvaltning.Kapitalets internationella rörlighet har drivit upp vinstkraven och gjort att kapitaletsandel av produktionsresultatet ökat. Det har påverkat produktionen med hårdaretempo, tätare varsel om uppsägningar och en ökad användning av tillfälligaanställningar.Mycket av det institutionella kapitalet finns i pensionsfonder och försäkringsbolag,som byggts upp för löntagarnas pengar. Det betyder att nya möjligheter öppnas förlöntagarna att gemensamt påverka hur kapitalet används. I förlängningen ligger attgränsen mellan kapital och arbete kan luckras upp.Den snabba globaliseringen har stimulerats av den omvälvande utvecklingen avinformationstekniken. Den har skapat nya villkor för det internationella kapitalet,möjliggjort omedelbara och gränslösa ekonomiska transaktioner, öppnat nyamarknader, förkortat beslutsvägarna och krympt beslutsprocesserna.Den nya informationstekniken har också revolutionerat många människors vardag.Den gränslösa kommunikationen har öppnat vägar till ny kunskap, skapat nyamötesplatser och etablerat nya sociala relationer. Den har ökat individens frihet attvälja umgänge, livsstil och identitet.De nya medierna spelar en allt större roll för demokratins utveckling. De snabbadigitala medierna har blivit effektiva redskap för frihetsrörelserna runt om i världensamtidigt som de ger ny vitalitet åt de gamla demokratiernaKunskap och kompetens ökar i betydelse inom produktionslivet. Företagensframgångar blir allt mer beroende av de anställdas yrkeskunnande. Det handlar omökade behov av tillgång till kvalificerade utbildning. Det handlar också om ökade
  • 19. 19 (50)krav på sociala kompetenser som förmåga att samarbeta och att självständigt arbetamed olika arbetsuppgifter. Detta innebär med ett klassiskt socialistiskt synsätt att dearbetande kan återfå kontrollen över det egna arbetet och därmed stärka sin positioni det ekonomiska livet. Maktrelationen mellan arbete och kapital förändras ocharbetets position förstärks.Men utvecklingen är delad, för samtidigt växer starkt proletariserade grupper frammed svag anknytning till arbetsmarknaden och starkt utanförskap i samhället.Avståndet mellan de marginaliserade grupperna på arbetsmarknaden och de mestprivilegierade är stort och växande.Den stora finanskrisen i slutet på 00-talet visar med skrämmande tydlighet att tron påatt marknaden reglerar sig själv inte stämmer. Krisen visar på vikten av demokratiskamotvikter och internationella överenskommelser för att förhindra den oreglerademarknadens haveri. Men implikationerna är större än så. Finanskrisen kan i lika höggrad förklaras med frånvaron av social trygghet för en stor del av världensbefolkning.När marknadskrafterna släpptes fria i Kina mot slutet av 1900-talet byggdes inte desociala skyddsnäten ut i den takt som hade krävts för att motverkamarknadsekonomins negativa effekter. När pensioner, socialförsäkringar och annanvälfärd är otillräckliga måste människor kompensera detta med egna besparingar. Påså sätt skapades den situation vi har idag, där Kina återkommande har storabytesbalansöverskott. Kineserna konsumerar mindre än de producerar och förlitar sigpå andra länders efterfrågan för att hålla sin exportekonomi igång.Det ökande sparandet i Kina speglas av en växande skuldsättning i andra länder, inteminst USA. Även detta förklaras i hög grad med en bristande social modell. Enväxande skuldsättning bland hushållen kan delvis ses som ett svar på ökandeinkomstskillnader; när vinstandelen i ekonomin stigit och reallönerna underdecennier inte hängt med, har människor istället höjt sin levnadsstandard genom lån.Sammantaget innebär detta att handelsobalanserna mellan flera av världens störstaekonomier har vuxit på ett ohållbart sätt. Den ekonomiska ordningen i världen harallt mer utvecklats till en skuldekonomi. Detta har skapat en djupt instabil ekonomi,som så småningom exploderade i den stora finanskrisen. I dess kölvatten har privataskulder tagits över av stater, vilket i flera länder följs av att medborgarna avkrävsmycket stora uppoffringar genom lönesänkningar, försämringar av trygghetssystemenoch drastiska nedskärningar av de offentliga utgifterna.
  • 20. 20 (50)Människan och det omgivande samhälletAllt fler områden av den mänskliga tillvaron omfattas av marknadens logik. Samtidigtsom demokratin vinner mark i världen, så har också marknadens omkrets utökats, pådemokratins bekostnad. Detta trots att när politiken träder tillbaka så blir resultatetinte ökad frihet för den enskilde, utan bara att andra maktgrupper - exempelvis starkaekonomiska intressen - träder in i stället.Våra liv präglas alltmer av avancerade försök att med ekonomiska drivkrafter –priser, förmåner, avgifter, skatter – påverka vår livsföring. Inom flera områden kande ekonomiska incitamenten vara effektiva stimulanser till en sundare livshållningeller till ett större individuellt miljöansvar. Men när de ekonomiska incitamenten blirde dominerande styrinstrumenten och marknadslogiken det enda förhållningssättetblir samhället fattigare. När allt har ett pris har ingenting något värde.Grundläggande för den socialdemokratiska samhällssynen är att människan formasav sin omgivning. Socialdemokratin har genom sina reformer velat bygga ett samhälledär solidariteten förenas med egennyttan, så att det ska vara enkelt för människor attagera solidariskt med andra, och på så sätt medverka till en rimligare tillvaro.Idag lever vi ett samhälle som på många sätt talar till helt andra sidor inommänniskan. Föreställningen om den ekonomiska människan – en rationell, strängtkalkylerande, nyttomaximerande individ – var en gång i tiden främst en tankefigur ien ekonomisk modell, Men som förebild för politiska beslut har denna modell alltmer kommit att bli verklighet. Vi lever i en sorts incitamentssamhälle, där människorständigt försätts i situationer där de måste göra ekonomiska kalkyler utifrån sin egennytta. En politik baserad på att människor främst agerar efter egenintresset kommeratt påverka människor till att också handla på detta sätt. På så sätt formar samhälletmänniskans agerande.Parallellt med detta ser vi hur allt fler företeelser individualiseras. Trots att ettproblem som delas av många per definition är ett samhällsproblem, och trots att vialla är beroende av vår omgivning för både med- och motgång, görs individen alltoftare ansvarig för såväl framgångar som misslyckanden. Detta bidrar till att minskamänniskors tro på demokratins förändrande kraft. Var och en blir sin egen lyckassmed, och det vi skulle kunna åstadkomma tillsammans ter sig alltmer avlägset.Marknaden premierar vissa egenskaper hos människan, medan den undertryckerandra. Centralt för marknadsmekanismen är konkurrensen, och att den starke vinneröver den svage. Kapitalismen söker upphöja denna princip till norm för hela
  • 21. 21 (50)samhällets utveckling, för de enskilda människornas handlande och för värderingenav människorna.I ett incitamentssamhälle förvanskas mänskliga värden som solidaritet och medkänslatill lönsamhetskalkyler. Arbetskraft ses som en förbrukningsvara. Barns behov avsina föräldrars tid ställs åt sidan för arbetslivets krav på sina anställda. Människorsnaturliga längtan efter gemenskap och uppskattning görs till föremål för en hårdkommersiell exploatering. Resultatet blir ett samhälle som brister i tillit ochgemenskap.Samtidigt väcks i denna rörelse mot ständigt mer marknad en längtan efter någotannat, efter möjligheterna att utvecklas på många olika sätt, inte bara på det sätt sommarknadskrafterna främjar.Den nya ojämlikhetenI Sverige är människors frihet att forma sin tillvaro efter egna önskningar större än ide flesta andra länder. Trycket från gamla tiders begränsande föreställningar om hurmänniskor bör leva har minskat, samtidigt som materiellt välstånd och envälfärdsstat, som stärker individens oberoende, har gett människor större möjligheteratt själva välja sina liv.Idag ser vi emellertid att denna välfärd är på väg att tunnas ut på ett sätt som ilängden riskerar att drabba mycket breda grupper. Ett samhälle som dras isär drabbaralla, inte bara de som befinner sig långt ner på samhällsstegen.Klyftorna mellan länder minskar, om än långsamt, samtidigt som trenden under långtid varit att inkomstklyftorna inom länder ökar. I många länder handlar det om nivåerså höga att de hotar både social sammanhållning och tillväxt. Även i Sverige harojämlikheten sedan flera decennier tillbaka vuxit.Utvecklingen på arbetsmarknaden har bidragit till den växande ojämlikheten på ettavgörande sätt. Efter att under flera decennier ha haft en nästan obefintligarbetslöshet, och en sysselsättningsgrad bland de högsta i världen, har arbetslösheteni Sverige efter 1990-talskrisen mer börjat likna andra länders. Efter varjelågkonjunktur tenderar arbetslösheten att ligga kvar på en högre nivå än tidigare.Utsorteringen ur arbetslivet ökar, samtidigt som möjligheterna att komma tillbakaminskar. En kil slås in mellan dem som har ett arbete och de som står utanför. Även
  • 22. 22 (50)själva arbetsmarknaden polariseras. Antalet kvalificerade och utvecklande arbeten harökat, men också antalet jobb med osäkra anställningsvillkor. Alltför många riskerarsin hälsa i fysiskt eller psykiskt pressande arbetsmiljöer.De växande klyftorna i det svenska samhället har flera förklaringar. Den ökandeglobaliseringen har förändrat styrkeförhållandena mellan arbete och kapital, därkapitalets inflytande hittills har vunnit i styrka.Parallellt med detta har en perspektivförskjutning skett i samband med den nyliberalavågen under slutet av förra seklet. Förändringar i de ekonomiska förutsättningarna ivärlden ledde till framgångar för den politiska högern i Storbritannien och USA ochen värderingsmässig vindkantring också i övriga västvärlden. Mäktiga ekonomiskaintressen satsade enorma resurser på att legitimera en utveckling mot ökade socialaoch ekonomiska skillnader. De generella välfärdssystemen beskrevs som ofantligabyråkratier, som hindrade den fria företagsamheten, och strävan efter socialutjämning beskrevs som ett hot mot den enskildes frihet. Idag vet vi att de hade fel.Denna vindkantring påverkade alla politiska, ekonomiska och sociala processer. Denintensiva propagandan mot tanken på jämlikhet var framgångsrik; den ledde tillökade skillnader. Den ledde också till att näringslivets eliter beviljade sig självaupprörande stora privilegier, som dramatiskt vidgade gapet mellan samhällets fattigaoch rika och mellan de anställda och företagens ägare och ledningar.En annan förklaring är den förda politiken. I strid med den kunskap som vunnits urerfarenheterna av de senaste årtiondenas nyliberala experiment, nämligen att desamhällen som strävar efter social utjämning har bättre förutsättningar förekonomisk utveckling, har många länder, däribland Sverige under borgerligaregeringar, fört en politik som medvetet syftat till ökade klyftor.KlimatförändringarnaKlimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationellpolitik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävandeproduktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats iden industrialiserade världen. Den miljövänliga teknik som finns sprids för långsamt.Både ekonomiska och sociala strukturer försvårar den nödvändiga omställningen tillekologisk uthållighet.
  • 23. 23 (50)Klimat- och miljöproblemen har visat att också en demokratisk ekonomi kan bliexploaterande. Den blir det om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur storaresurser den skapar för dagens välfärd, utan hänsyn till vad den samtidigt kostar iform av förbrukade naturliga resurser. Miljökraven tillför en dimension tilldiskussionen om den ekonomiska makten, som gäller oavsett ägarform och oavsetthur produktionsresultatet fördelas. Miljöpolitiken rymmer också en vidarefördelningspolitisk princip, den om fördelningen mellan generationerna. Dagensgenerationer har inte rätt att för sin egen välfärd utarma de naturtillgångar och denfysiska livsmiljö som är basen också för kommande generationers liv.Rörelse för förändringDemokratin har skapat människor, som kräver inflytande över det egna livet och inteaccepterar att styras av intressen de inte själva har möjlighet att påverka.Detta, och styrkan i de demokratiska värderingar som vuxit sig starka underdecennierna, är i sig självt det starkaste värnet mot kapitalintressenas krav påöverhöghet över samhällsutvecklingen.Nu växer och utvecklas olika motkrafter mot det internationella kapitalet: Politikenutvecklar sina former för internationellt samarbete. Nationalstaterna förändrar sinaekonomisk-politiska instrument för att minimera utrymmet för spekulativa rörelser.De fackliga organisationerna söker internationella strategier motunderbudskonkurrens om löner och arbetsmiljökrav. Folkliga rörelser lär sig utnyttjaden moderna tekniken för att driva opinion och samordna aktioner.Konsumentreaktioner mot transnationella företags agerande i fattiga länder har imånga fall tvingat fram början till ett större socialt ansvarstagande.Engagemanget för miljön och den nödvändiga omställningen till ekologiskt hållbarutveckling är en internationellt samlande motkraft mot exploatering av vår natur.Förhållandena liknar i själva verket dem som gällde vid industrisamhälletsgenombrott. Dess inledande skede präglades av en djupt ojämlik fördelning av de nyastora resurser dåtidens nya teknik skapade. Framför allt stärktes de grupper, somkontrollerade det nya industriella kapitalet och dess avkastning. Men de möjlighetertill ett bättre liv för alla arbetande människor, som industrisamhället gav utrymmeför, skapade ett kraftigt tryck mot en rättvisare fördelning av både inflytande ochvälfärd.När den framväxande arbetarrörelsen organiserade detta i politisk och facklig kamp,blev det en kraft som vida översteg vad det härskande fåtalet kunde hålla emot.
  • 24. 24 (50)Dagens förskjutning av makt till kapitalintressena är inte en ofrånkomlig och därmedoföränderlig följd av globaliseringen. Den kan brytas av medvetet politiskt ochfackligt arbete. Nya stora möjligheter öppnar sig för att utjämna klyftor och spridademokrati och välfärd, men det krävs politisk vilja och politisk kraft att ta tillvaradessa den nya utvecklingens möjligheter.Den svenska socialdemokratin vill vara en del av denna politiska kraft, som görglobaliseringen till ett verktyg för demokrati, rättvisa och hållbarhet.VÅR POLITIKAlla människors frihet, hela världens fredRespekten för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för demokrati.Socialdemokratin vägrar acceptera att någon makt på grund av politiska ellerekonomiska intressen kränker de mänskliga rättigheterna.Arbetet för mänskliga rättigheter är nära länkat till utveckling, fred och säkerhet. Visocialdemokrater vill stärka detta samband. Vi vill arbeta tillsammans med enskildaorganisationer och andra företrädare för det civila samhället, såväl nationellt sominternationellt, för att utveckla de politiska, ekonomiska, humanitära ochfredsfrämjande instrument som kan bidra till en värld där kvinnors och mäns likavärde och rättigheter respekteras.Internationell solidaritet handlar om att vidga demokratins verkningsradie på detglobala planet. De internationella institutionerna, både de regionala och de globala,måste utvecklas till redskap för frihet, demokrati, rättvisa och hållbarhet.Nedrustningsarbetet är alltjämt en fundamental uppgift för det internationellasamarbetet. Kapprustningsspiralen från det kalla kriget har brutits ochnedrustningsarbetet har gjort viktiga framsteg. Ännu återstår dock att nå målet om enfullständig avveckling av kärnvapnen och andra massförstörelsevapen.På samma sätt som världssamfundet nått fram till internationella konventioner, somförbjuder biologiska och kemiska stridsmedel, vill vi verka för en konvention somförbjuder kärnvapen. Risken att massförstörelsevapen utvecklas av djuptodemokratiska regimer eller terrorgrupper, som ställer sig utanför alla internationella
  • 25. 25 (50)avtal, kräver särskilda åtgärder från världssamfundet. Det gör också kampen mot denillegala vapenhandeln.Ingen stat eller terrorgrupp får med militär eller ekonomisk styrka tvinga andra statertill militär och politisk underordning. Staternas suveräna rätt att avvisa sådanaangrepp är ett grundläggande villkor för internationellt samarbete mellanlikaberättigade parter. Men en lika nödvändig grund är respekten för de mänskligarättigheterna. Enskilda människors rätt till liv i frihet och säkerhet måste alltidförsvaras.Världssamfundet måste kunna reagera vid allvarliga hot mot befolkningsgrupper,även när hotet kommer från dem som behärskar statsapparaten. Varje form avterrorhandling, liksom organiserat våld riktat mot civilbefolkningen måste därföralltid kraftfullt avvisas.Förenta Nationernas möjligheter att ingripa i fredsbevarande syfte måste stärkas. FNmåste förbättra sina strategier för att tidigt kunna spåra hotande konflikter och kunnagå in och påverka dem. Vi vill utveckla FN:s norm om ansvar att skydda.Hela FN-systemet måste reformeras. Siktet måste vara inställt på att skapa endemokratiskt uppbyggd, global beslutsorganisation som återspeglar förhållandena idagens värld och inte de förhållanden som rådde efter andra världskriget. FN ochFN-stadgan måste bli styrande för allt användande av militärt våld i internationellaoch nationella konflikter. Detta ska i möjligaste mån ske under FN:s eget kommando.I dagens värld är det ofta andra spänningar än de militära som skapar väpnadekonflikter. Ekonomiska klyftor och etniska och sociala motsättningar utgör ett störrehot mot freden, och de tar sig oftare uttryck i konflikter inom stater än mellan länder.Ett långsiktigt fredsbevarande arbete måste inriktas på de underliggande sociala ochekonomiska faktorer, som skapar och underhåller våldet. Att bekämpa fattigdomen,stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna och att bevara freden är mål som ärsammanflätade med varandra.Fattigdom handlar om brist på grundläggande materiell försörjning men också omutsatthet för våld och rättsövergrepp, om brist på möjligheter att påverka sina egnadagliga villkor, om okunnighet, otrygghet och ohälsa. Fattigdom är brist på resurseratt förändra det egna livet, brist på möjlighet att sköta sin kropp och sin hälsa ochbrist på utsikter att ge sina barn en framtid.
  • 26. 26 (50)Kampen mot fattigdomen är i djupaste mening en kamp för mänsklig värdighet ochmänskliga rättigheter. Att bekämpa fattigdomen handlar om insatser på många olikaplan i syfte att stärka människors makt att förändra sina samhällen och att utvecklasina länders förmåga till egen försörjning och egen utveckling.FN måste bli den ledande globala aktören i kampen för de mänskliga rättigheternaoch i bekämpandet av fattigdomen i aktiv dialog med globala folkrörelser.Ekonomiska organisationer som Världsbanken och Internationella valutafonden harnyckelroller i arbetet för utveckling och social rättvisa. Internationellutvecklingspolitik, handelspolitik och utländska investeringar måste vara delar av ensammanhållen politik för global utveckling.De rika länderna måste öppna sina marknader för utvecklingsländerna. De måste fådel i den moderna informationstekniken och tillgång till miljövänlig och energisnålproduktionsteknik.Det svenska biståndet ska motsvara en procent av bruttonationalinkomsten.Utvecklingssamarbetet ska bygga på de utvecklingsländernas egna resurser. Viktigainsatser i utvecklingsarbetet är därför åtgärder, som stödjer framväxten avdemokratiska institutioner och ett starkt civilsamhälle.Att bekämpa spridningen av livshotande sjukdomar som malaria och HIV/AIDS ärett ansvar för hela världssamfundet. Detta handlar om åtgärder inom hälso- ochsjukvården, om tillgång till effektiva mediciner och om att bryta okunskap ochfördomar, som bidrar till sjukdomsspridningen.En central del i detta arbete är att stärka kvinnors ställning och förbättra barnsuppväxtvillkor. Båda delarna kräver rätt och möjlighet till familjeplanering. Kvinnormåste få rätt till utbildning, rätt att bestämma över sin ekonomi och inte minst rätt attbestämma över sin egen kropp.Globalisering och rättvisaFör att möta vår generations största utmaningar måste vi samverka övernationsgränserna. Även många av de uppgifter som traditionellt setts sominrikespolitiska, såsom sysselsättningspolitiken och brottsbekämpningen, fordrar iväxande grad att vi går samman.
  • 27. 27 (50)Politisk och facklig organisering har alltid varit effektiva vapen mot kapitalintressena.Motvikterna till dagens globala kapitalism ligger i ett medvetet, samordnat politisktoch fackligt arbete. En central del i detta arbeta handlar om att i olika internationellaorganisationer verka för ett globalt ekonomiskt regelverk, som bygger på respekt fördemokratin, social rättvisa och hänsyn till miljön.Frihandelsavtalen, de internationella miljöavtalen och konventionerna om löntagaresrättigheter är viktiga instrument. Det krävs avtal som hindrar social dumping,exempelvis om miniminivåer för arbetsrätt.. En central uppgift är att utvecklainstrument som ökar stabiliteten i de internationella finanssystemen.Vi behöver en global överenskommelse mellan arbete och kapital. Godaarbetsvillkor, rättvisa löner och ansvar för det omkringliggande samhället är någotsom ska åstadkommas på flera vägar samtidigt. Det krävs ett utbyggt fackligtsamarbete över gränserna och inom de stora transnationella företagen. Fackligorganisering i de fattiga länderna ska stödjas. ILO:s grundläggande kärnkonventioneroch globala avtal mellan parterna är viktiga motvikter till kortsiktiga avkastningskrav.Aktiva konsumentreaktioner mot företag som bryter mot reglerna kan påtagligt bidratill förbättrade globala arbetsvillkor. För en sådan konsumentbevakning och sådanakonsumentreaktioner spelar nya och gamla folkrörelser en viktig roll. Vidare bör detinstitutionella kapitalet vara pådrivande i frågor som rör arbetstagares rättigheter,företagens sociala ansvar och liknande.En mer systematiserad bevakning av de transnationella företagen och en samordningmellan fackliga aktioner och konsumentaktioner ska eftersträvas. Också detta kräversamarbete mellan arbetarrörelsen i olika länder, där inte minst den fackligt politiskasamverkan är en viktig grund för framgång.Frihandel är ett av de viktigaste instrumenten för att främja en global ekonomiskutveckling, men det förutsätter rättvisa spelregler i det internationellahandelssystemet. Handelsavtalen får inte bli verktyg för starka kapitalintressengentemot fattiga länder och inte heller för att utestänga fattiga länder från den rikavärldens marknader. De internationella handelsavtalen måste stämma överens medde internationella miljöavtalen. De måste likaså samordnas med de internationellaavtalen om arbetsmiljö och löntagares rättigheter.Världshandelsorganisationen (WTO) måste bli en organisation som främjar en globalutveckling för ekonomisk tillväxt och social rättvisa.
  • 28. 28 (50)Hållbar utveckling förutsätter i både fattiga och rika länder säkra arbetsmiljöer,rimliga arbetstider och hushållning med naturtillgångar. Internationella regler ommiljö och arbetsliv är ett stöd för de fattiga länder som själva kan ha svårt att hävdasådana krav mot utländska investerare. I utbyte mot dessa socialklausuler måste derika länderna riva sina egna handelshinder mot de fattiga.Frihandelsavtalen måste vidgas till att omfatta alla typer av produkter, inte bara dentyp av industrivaror där tillverkningen domineras av de rika länderna. En sådanutvidgning av frihandeln kräver reformering av jordbrukspolitiken i industriländerna.Hushållning och hållbar utvecklingMiljö- och klimatfrågorna är globala. En klok hushållning med jordens resurser ärförutsättningen för mänsklighetens framtid. Den ekonomiska utvecklingen måstevara i samklang med det ekologiskt hållbara, om också kommande generationer skafå leva i en värld med frisk luft och rena vatten, naturligt klimat och biologiskartrikedom. Men naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för detlångsiktigt hållbara, och om denna utveckling inte kan brytas hotar ekologisk kollaps.Den nödvändiga omställningen till ekologiskt hållbar utveckling är ett ansvar för helavärldssamfundet, och en uppgift för socialdemokratin att verka för i allainternationella sammanhang.Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem ochtransportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenligamed kraven på social rättvisa. Det förutsätter mycket kraftiga minskningar av dagensresursförbrukning, något som kräver förändringar i både produktions- ochkonsumtionsmönster. Det kräver en ny syn på ekonomisk rationalitet, nya linjer isamhällsplaneringen, globala överenskommelser och ett individuellt ansvar för denegna resursförbrukningen.Hänsynen till miljöns krav måste byggas in i produktionsprocesserna redan frånbörjan. Naturtillgångarna måste användas mer effektivt. Energiproduktionen måsteställas om. Den biologiska mångfalden måste skyddas. Jordbrukspolitiken skautformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkralivsmedel, och på en etisk djurhållning där djur får leva enligt naturliga betingelseroch skyddas mot smärta och lidande.
  • 29. 29 (50)Transportsystemen ska läggas om i riktning mot mer kollektivtrafik och att ersättavägtransporter med järnvägstransporter och sjötrafik samtidigt som det krävssatsningar på att utveckla bränslesnåla motorer, alternativa drivmedel och bättrereningsteknik. Att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser är en högprioriteraduppgift. All miljöpåverkan i form av utsläpp och avfallsprodukter ska minimeras sålångt det över huvud taget är möjligt.Det svenska näringslivets styrka är beroende av tillgången till energi, och Sverigesgeografiska läge innebär att mycket energi behövs för uppvärmning, belysning ochtransporter. Men ekologiska hänsyn sätter en gräns för det möjliga uttaget av energi.Vårt energisystem måste ställas om. Miljövänlig och förnybar energi måste ersättasåväl de fossila bränslena som kärnkraften. Dessa olika mål förutsätter bådesatsningar på att utveckla alternativa energislag och satsningar på mer effektivametoder att använda energi, för att minska den totala förbrukningen. Mer energisnålaproduktionsprocesser måste utvecklas liksom mer energieffektiv uppvärmning avlokaler och bostäder.Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling är en stark drivkraft förekonomisk tillväxt, eftersom den skapar efterfrågan på resurssnål teknik, på nyamiljöanpassade fordon och transportlösningar och nya former för energiproduktion.Ombyggnad och nybyggnad av bostäder och arbetsplatser fordrar lösningar förekologisk hållbarhet. Med målmedvetna satsningar på hållbar utveckling i samverkanmellan det offentliga och näringslivet kan Sverige också ta en ledande roll somexportör av ny energisnål och miljöanpassad teknik och nya former avenergiproduktion.För att vinna respekt och förståelse för denna omställning av hela vårt energisystemska den genomföras i en takt som inte riskerar leda till ökad arbetslöshet och socialotrygghet. Detta kräver en strategisk miljöpolitik, som binder ihop ekonomisk, socialoch ekologisk utveckling, och som driver på det praktiska utvecklingsarbetet iföretagen. Forskningssatsningar, lagstiftning och olika ekonomiska styrmedel är deviktigaste instrumenten för detta.Internationellt samarbete är nödvändigt för att ge miljöpolitiken genomslag. Dettasamarbete innefattar ett ansvar för den rika världen att ge de fattiga länderna tillgångtill ny miljövänlig teknik, såväl inom jordbruket som inom industrin. De rikaländerna, som är de största resursförbrukarna, har samtidigt ansvar för att tydligtlägga om sina produktions- och konsumtionsmönster.
  • 30. 30 (50)Vår generations absolut största uppgift är att till nästa generation överlämna en världdär mänskligt liv kan utvecklas i harmoni med naturen. Denna uppgift kan inte lösasensamt av den enskilde individen eller av markanden. Den kan bara lösas genompolitiska beslut, gemensamma insatser och samverkan över nationsgränserna.Ett socialt och demokratiskt EuropaSverige är medlem av Europeiska Unionen av goda skäl: EU är en sammanhållandekraft för fred och demokrati på den kontinent, som under förra århundradetföröddes av krig och plågades av politiska diktaturer. Samarbete inom unionen kange bättre förutsättningar för medlemsstaterna att möta framtidens politiska ochekonomiska utmaningar. EU kan bli en starkare global aktör för utveckling ochmänskliga rättigheter.För att alla de möjligheter som ligger i det europeiska samarbetet ska tas tillvara krävsbåde en ny färdriktning för den gemensamma politiken och en förändring av EU:sorganisation. De ekonomiska och sociala problem som följt av krisen i deteuropeiska valutasamarbetet får inte hindra en utveckling av det övriga samarbetetinom EU. Vi socialdemokrater vill att EU ska bli en union för social rättvisa, fullsysselsättning och hållbar tillväxt.Vi bejakar principerna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.Företagens frihet på den inre marknaden får emellertid aldrig ske på bekostnad avprinciperna om likabehandling av arbetstagare och om ekonomisk, social ochmiljömässig hållbarhet. Därför måste den inre marknaden förses med ett tydligtregelverk, som tar sociala och miljömässiga hänsyn.Vi vill utveckla en europeisk politik för full sysselsättning, som bygger på respekt förlöntagarnas rättigheter och förhindrar social dumping. De fackliga organisationernaska ha rätt att agera gränsöverskridande.Som ett led i omställningen till ekologiskt hållbar utveckling och i arbetet med attminska de rika ländernas resursförbrukning måste EU:s miljöpolitik ytterligareutvecklas. Skärpta krav när det gäller miljöpåverkande utsläpp, gemensammaminiminivåer för energibeskattningen och gemensam finansiering avmiljöinvesteringar hör dit. Dit hör också en omläggning av
  • 31. 31 (50)jordbrukspolitiken. Konsumentperspektivet, inte producentintresset, ska varautgångspunkten för en politik där säkra livsmedel, miljöhänsyn och goda livsvillkorför djuren är grundprinciper.EU måste bli pådrivande i det internationella solidaritetsarbetet, både genom attutveckla sitt eget utvecklingssamarbete med fattiga länder och genom att avskaffasina egna handelshinder.EU måste ta ett bättre gemensamt ansvar för asyl- och migrationsfrågorna.Flyktingpolitiken ska garantera skydd för alla som flyr undan förföljelse, krig, förtryckeller miljökatastrofer. Alla som söker skydd inom EU ska garanteras likvärdigbehandling enligt solidaritetens och humanitetens principer.EU kan ytterligare förstärka sin roll i det europeiska arbetet för ökad jämställdhetsom pådrivare av det nationella lagstiftningsarbetet och i opinionsbildningen. Påsamma sätt kan EU bli pådrivande i frågan om barns rättigheter. Dengränsöverskridande brottsligheten är ett gemensamt problem inom EU, och kräverett utbyggt samarbete.EU ska fortsätta utvecklas inom de områden där EU bäst kan skapa lösningar pågemensamma utmaningar. Den så kallade subsidiaritetsprincipen ska följas. Deninnebär att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Bara de beslut somkräver samordning eller reglering på europeisk nivå ska fattas av EU. För att dettasamarbete ska bli effektivt är det nödvändigt att medlemsländerna överlämnar en delav sin makt till EU:s beslutande organ. Det är emellertid viktigt att varje sådanmaktförskjutning bestäms av medlemsstaterna.Vi socialdemokrater vill att EU ska vara ett europeiskt samarbete mellan suveränastater och avvisar idéerna om att förvandla EU till en europeisk federal förbundsstat.Socialdemokratin vill arbeta för en ordning där EU:s medlemmar utvecklas efter sinaegna förutsättningar, samtidigt som de nära samarbetar kring gemensamma syften.En flexibel organisation där samarbetet kan se olika ut inom olika områden, och därmedlemsländerna kan samarbeta med varandra i skiftande konstellationer är det bästasvaret på behoven i en föränderlig värld. Gemensamma åtaganden för EU:smedlemsländer kan bygga på gemensam lagstiftning, men också på beslut omgemensamma mål, där medlemsstaterna är fria att välja sina egna vägar att nå målen.EU måste bli öppnare och mer demokratiskt. Politikens makt ska öka både iförhållande till den ekonomiska makten och i förhållande till juridiken.
  • 32. 32 (50)Samarbetet mellan de nordiska länderna är unikt på flera sätt. Det är ett av de äldstaregionala samarbetena i världen. Det berör många samhällsområden och har lett framtill en omfattande ekonomisk, kulturell och social integration. Det bygger påöverenskommelser mellan suveräna stater, som har valt olika vägar för sitt övrigainternationella engagemang och deltagande. Det byggs upp av och kompletteras meden bred samverkan inom det civila samhället. Det har alltid varit en central del i denpolitiska och fackliga arbetarrörelsens verksamhet.Vi vill utveckla det nordiska samarbetet för att möta de gemensamma utmaningarnasom följer av globaliseringen och klimatförändringarna. Och vill tillsammans med deövriga nordiska länderna utveckla och stärka den nordiska välfärdsmodellen.Ett utvecklat nordiskt samarbete bör också ta sikte på att samordna de nordiskaländernas agerande i det internationella samarbetet. Ett gemensamt nordiskt agerandestärker de nordiska ländernas inflytande på den globala arenan.Militär alliansfrihet och aktiv utrikespolitikSvensk säkerhetspolitik har som syfte att bevara vårt lands fred och självständighet,att trygga stabiliteten i vårt närområde och bidra till att stärka internationell säkerhet.Sverige ska vara militärt alliansfritt. Den militära alliansfriheten är ett viktigtsäkerhetspolitiskt verktyg. Den ger oss handlingsfrihet att driva en självständig politiki krislägen och den ger oss starkare möjlighet att vara pådrivande i det globalanedrustningsarbetet. Den ger oss rätten att utforma storlek och inriktning på vårtförsvar baserat på vår egen säkerhetspolitiska bedömning.Militär alliansfrihet betyder inte passivitet. Sverige är förpliktigad att värna ominternationell fred och säkerhet. Vi deltar i FN-stödda fredsbevarande operationeroch ställer oss bakom den nya FN-normen om skyldigheten för en nation att skyddasin egen befolkning. Sverige har också anslutet sig till EU:s solidaritetsklausul, sominnebär att medlemsländer ska hjälpa varandra om det utsätts för en terroristattack,drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor inom EU.Sverige ska fortsätta att spela en aktiv roll som medlare, brobyggare ochsamtalspartner vid internationella konflikter. I kampen mot massförstörelsevapen skaSverige åter ta en ledande roll i det internationella arbetet för avspänning,nedrustning och icke-spridning.
  • 33. 33 (50)I Europa är det stora hotet mot säkerheten inte längre främst krig mellan nationer.Hoten är av annat slag: konflikter inom nationer, övergrepp mot de mänskligarättigheterna, terrorism och våld mot demokratiska institutioner samt störningar avkritisk infrastruktur som el, vatten och telefoni. Vi ser att dessa risker ökar isamhällen med växande sociala klyftor. Dessa hot går över nationsgränserna ochkräver en bredare säkerhetspolitisk ansats, grundat på internationellt samarbete medandra förtecken än militära.Frihet och jämlikhetÖkande orättvisor och ett växande utanförskap beskär friheten. För att vändautvecklingen och vidga friheten för de många människornas krävs en målmedvetenpolitik för jämlikhet.Att forma ett samhälle som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart hör tillsamtidens viktigaste uppgifter. Det handlar om att sluta ett kontrakt mellan samhälleoch individ. För individen innebär det att göra sitt bästa och bidra till detgemensamma. För samhället innebär det en politik för allas rätt till arbete, utbildningoch välfärd. Inte minst handlar det om den nödvändiga klimatomställningen. Ettsådant framtidskontrakt kallar vi för hållbar frihet.En politik för jämlikhet handlar om allas rätt till arbete. Den kräver fullsysselsättning, regional balans, lika lön för likvärdigt arbete och en arbetsorganisationsom ger alla möjlighet att påverka och att växa i jobbet. Den förutsätter ettskolsystem och en utbildning, som ger alla möjlighet att göra sina egna livsval. Detgäller såväl ungdomsårens val av studieinriktning som återkommande val undervuxenlivet.En politik för jämlikhet handlar om mäns och kvinnors lika rätt till egen försörjning,ett yrkesliv och utveckling inom arbetet och om deras lika ansvar för hem, familj ochbarn. Det kräver ett arbetsliv som gör det möjligt att kombinera yrkesliv med familj,och en väl utbyggd barnomsorg. Det könsrelaterade våldet ska bekämpas.En politik för jämlikhet handlar om att rättvist och solidariskt finansiera varandrasvälfärd. De skatter som finansierar välfärden ska tas ut efter bärkraft, och devälfärdstjänster som skapas ska fördelas efter behov. Alla ska garanteras en god vårdpå lika villkor och de äldre ska ha rätt till en omsorg i trygghet och värdighet. Denhandlar om att skapa ett barnvänligt samhälle. Alla barn ska ha rätt till en trygg
  • 34. 34 (50)uppväxt i enlighet med FN:s barnkonvention. Alla barn och ungdomar ska ha rätt tillen uppväxt fri från droger och våld.En politik för jämlikhet är en politik för integration, där ursprung eller religion inteska begränsa människors möjligheter. Alla former av rasism och främlingsfientlighetska bekämpas. Kulturell och religiös mångfald ska bejakas i all den utsträckning deninte innebär begränsningar i människors rätt och möjlighet att göra egna livsval.Det är en politik för ett samhälle där funktionsnedsatta är självständiga medborgare,med rätt till arbete, ett aktivt liv och eget boende och till full rörelsefrihet i samhället.Det är en politik för sexuellt likaberättigande, där människor får väljasamlevnadsform utan att riskera diskriminering och utanförskap.Arbete och tillväxtFull sysselsättning är det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiskapolitiken. Det är ett socialt likaväl som ett ekonomiskt mål. Det hindrararbetslöshetens utanförskap och ofrihet och gör alla delaktiga i skapandet avvälfärden.Full sysselsättning stärker strävandena att bryta könsrollsmönster, etniska fördomaroch diskriminering genom att bryta udden av de utsorteringsmekanismer, som på ensvagare arbetsmarknad tar över hänsynen till kunnande och kompetens och sorterarbort människor på grund av kön, etnisk bakgrund, ålder eller funktionshinder. Baramed full sysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande i produktionslivet kan vi mötaframtidens demografiska utmaningar och garantera den växande gruppen äldre entrygg ålderdom och en väl fungerande omsorg.Socialdemokratisk tillväxtpolitik handlar därför om att skapa goda förutsättningar förmänniskors arbete, kreativitet och företagande, över hela landet.Tillväxt uppstår ur naturens resurser i kombination med mänskliga insatser: av dentekniska utveckling som skapas av mänsklig uppfinningsrikedom, av de socialasystem människor bygger upp för produktion och konsumtion, av mänskligkreativitet och nya idéer, av det kapital som skapas ur detta och först och sist av detmänskliga arbete, som sätter kapital och teknik i verksamhet.Den globaliserade ekonomin skärper kraven på politiken för full sysselsättning.
  • 35. 35 (50)I den hårdnande internationella konkurrensen kan Sverige inte hävda sig med lågalöner, lägre kompetens och gårdagens teknik. Våra möjligheter är istället attkonkurrera med kunskap. Vår utmaning är att ständigt förbättra oss, stärka vårakunskaper och ligga längst fram i utvecklingen av nya affärsidéer, produktionssystem,produkter och tjänster.Det kräver stora satsningar på utbildning och forskning, kompetensutveckling iarbetslivet och en aktiv arbetsmarknadspolitik, som ger den enskilde stöd inte bara isökandet efter nytt arbete utan också i utvecklingen av den egna kompetens ochkunskapen.Det kräver ett tydligt och målinriktat engagemang från statens sida när det gällerutveckling av innovationer.Det kräver en strategisk samverkan mellan staten, det privata näringslivet och dengemensamma sektorn för att stimulera utvecklingen av kunskapsintensiva branscheroch företag i både industri och tjänstesektor. Samarbetet mellan forskningen inomhögskolan och inom näringslivet måste breddas och företagen stimuleras att bedrivaforskning och utveckling i Sverige. Också små och medelstora företag måste kunnadelta och framför allt bli delaktiga av forsknings- och utvecklingsarbetets resultat.Den offentliga sektorns upphandling bör användas betydligt mera samordnat än idagför att gynna innovationer, tillväxt och sysselsättning. Statliga och kommunalaupphandlingar måste utformas så att de ger reella möjligheter även för mindreföretag att konkurrera.För att öka exporten krävs insatser framför allt för medelstora och mindre företag.Det handlar om stöd och rådgivning för att komma ut på exportmarknaderna, menockså om tillgång på riskkapital för att kunna satsa mer på egen produktutvecklingoch innovationsförmåga.Ett blomstrande näringsliv kräver en väl fungerande infrastruktur. Det behövsbetydande satsningar på utbyggd kollektivtrafik, vägar och järnvägar, både för attgynna utvecklingen av regionala arbetsmarknader och för att underlätta näringslivetsbehov av snabba och säkra transporter. Väl fungerande transport- ochkommunikationssystem i hela landet är också en förutsättning för en regionaltbalanserad tillväxt.Starka och sunda statsfinanser är en nödvändig förutsättning för såväl tillväxt somvälfärd. Utan ordning och reda i den offentliga ekonomin begränsas politikensmöjligheter. Den ekonomiska politiken ska samtidigt användas som ett instrument
  • 36. 36 (50)för att utveckla produktionsförmågan genom att stimulera investeringar ochefterfrågan. Den ska kunna vara ett aktivt konjunkturpolitiskt instrument, sombromsar ekonomin i överhettningssituationer och stimulerar i lågkonjunkturer.Skattesystemets viktigaste uppgift är att finansiera vår gemensamma välfärd. Det skabidra till ett välfungerande näringsliv och till en rättvis fördelning av de resurserproduktionslivet skapar. Enkelhet och tydlighet i regelverket, breda skattebaser ochatt alla inkomstslag beskattas lika är grundläggande principer.Ett väl fungerande, generellt välfärdssystem är en av förutsättningarna för ett starktproduktionsliv med hög internationell konkurrenskraft.När fler får god utbildning och fler kan öka sin kompetens ökar ekonomins styrka.En aktiv arbetsmarknadspolitik gör det lättare för arbetslösa att hitta nya jobb ochför arbetsgivare att få personal med den kompetens de behöver. En generösarbetslöshetsersättning innebär att människor med trygghet kan möta denstrukturomvandling som är särskilt viktig i en liten, öppen ekonomi i en global värld.Då kan de med tillförsikt göra nya val, pröva en ny utbildning eller ett nytt arbete.Sjukförsäkringen ger människor råd att sköta sin hälsa vilket minskar utslagningen urarbetslivet. En generös föräldraförsäkring och en väl fungerande och flexibelbarnomsorg är viktiga förutsättningar för att män och kvinnor ska kunna förena ettutvecklande och ansvarsfullt föräldraskap med deltagande i arbetslivet.Satsningar på välfärden ska därför ses som investeringar i mänskliga resurser, likanödvändiga för samhällets modernisering som investeringar i forskning ochutveckling, ny teknik och nya produktionssystem, transporter och kommunikationer.Detta synsätt har varit grundläggande för utvecklingen av den svenskavälfärdsmodellen. Den har också visat sig vara överlägsen de marknadsstyrda ochbehovsprövade systemen såväl när det gäller att skapa trygghet och social rättvisasom när det gäller att stimulera samhällets ekonomiska utveckling.Insikten om sambandet mellan ekonomisk styrka och välfärd ska styra politiken ochdetta innebär krav på tillväxtens former. Tillväxtens syfte är ökad mänsklig välfärdoch därför kan den inte få ske med metoder som undergräver mänsklig hälsa ochlivskvalitet, ödelägger miljö eller utarmar naturtillgångarna. Sådan tillväxt är intetillväxt; de mänskliga, ekologiska och sociala kostnader den medför överstiger devinster den kortsiktigt kan leda till.Hela produktionslivet ska byggas upp för att ta tillvara idérikedom ochsjälvständighet från alla verksamma, både anställda och företagare. Reglerna för
  • 37. 37 (50)företagsamheten ska vara tydliga och överskådliga. Forsknings- och utvecklingsarbeteska stimuleras. Nyföretagande och entreprenörskap ska främjas och kooperativföretagsamhet ska stimuleras. En effektiv konkurrenslagstiftning ska motverkamonopol och koncentration.Starka fackliga organisationer är nödvändiga för att hävda de anställdas gemensammaintressen vad gäller löner, arbetsmiljö, arbetstider och anställningsvillkor. Detta ärsjälvklara avtalsfrågor mellan likaberättigade parter på arbetsmarknaden.Kollektivavtal är också en nödvändig förutsättning för legitimiteten i arbetslivetsspelregler och för arbetsfreden. En stark arbetsrättslig lagstiftning behövs som skyddför de anställda.Arbetslivet ska rättvist värdera och respektera allas insatser. Alla anställda ska ha rätttill goda arbetsvillkor, trygg försörjning och inflytande över det egna arbetet. Allaanställda ska ha möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning. Arbetslivetska organiseras så att de anställdas kompetens – både i form av utbildning ochyrkeserfarenheter - tas tillvara och utvecklas på arbetsplatserna. Med dagens ökandekunskapskrav är detta en förutsättning för en stark ekonomi, men lika mycket enjämlikhetsfråga. Alla arbetsuppgifter spelar sin roll för det sammanlagdaproduktionsresultatet och det ska avspeglas i både löne- och anställningsvillkor.För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att sammantaget öka antaletarbetade timmar. Det kräver att arbetslösheten pressas ner och att alla som idagarbetar deltid erbjuds heltidstjänster. Det fordrar en arbetsmiljö och en jämnfördelning av det obetalda hemarbetet som förhindrar att människor slits ut i förtid.Och det innebär att de människor som vill och orkar får möjlighet att fortsätta sittarbete också efter pensionsåldern.Detta övergripande krav på fler arbetade timmar står inte i motsättning till kravet påmer individuellt anpassade arbetstider. Tvärtom ger en ökad flexibilitet medmöjlighet att anpassa arbetstiden till människors olika förutsättningar och olikalivssituationer möjlighet för flera att vara yrkesaktiva under en längre tid i livet. Allaska ha rätt till inflytande över sin arbetstid. Vi vill förkorta arbetstiden i former somökar detta det egna inflytandet och skapar möjlighet för den anställde att fördela sinarbetstid mellan olika perioder i livet.Allt detta bidrar till både bättre livskvalitet för den anställda och större effektivitethos företagen, genom att den kombinerar de anställdas behov med det modernaarbetslivets krav på varierad personal och tidsanvändning. Den sorts flexibilitet sominnebär att de anställda tar hela kostnaden i form av otrygga och osäkraanställningsvillkor är däremot oförsvarlig.
  • 38. 38 (50)Diskriminering och fördomar, som innebär att kompetens och arbetsvilja hos vissamänniskor undervärderas eller alls inte tas tillvara är ett oacceptabelt slöseri medmänskliga resurser, som kraftfullt ska motverkas. Att människor som vill och kanarbeta sorteras bort och nedvärderas av arbetsmarknaden är en kränkning avmänniskors värde och en tung orsak till sociala orättvisor.Alla invånare i landet har ett gemensamt intresse av att hela landet kan leva ochutvecklas. En jämn regional utveckling ger fler jobb, den tar bättre tillvara landetsolika resurser och betyder därmed att större resurser skapas för den gemensammavälfärden. En ojämnt fördelad tillväxt å andra sidan skapar överhettningsproblem ivissa regioner och stagnationsproblem i andra. Båda delarna betyder sämreresursutnyttjande och högre kostnader för hela samhället. Alla regioner ska därför gegoda möjligheter för arbete, företagande och studier och erbjuda goda levnadsvillkorför sina invånare.Flera faktorer i den moderna ekonomin ökar möjligheterna att sprida tillväxten överhela landet och ger många regioner nya möjligheter att växa ekonomiskt. En välutbyggd modern informationsteknik minskar betydelsen av geografiskt läge.Att skapa och upprätthålla de grundläggande förutsättningarna för tillväxt som liggeri en väl utbyggd infrastruktur och en jämn spridning av kunskapscentra över helalandet är ett nationellt ansvar. Den regionala tillväxtpolitiken måste bygga på ochvidareutveckla de olika regionernas egna förutsättningar, något som förutsätter storfrihet för de olika regionerna att utveckla sina egna lösningar och möjlighet attvidareförädla sina egna naturtillgångar.Fungerande lokala och regionala nätverk är viktiga för företagande ocharbetsmarknad.Kunskap och kulturKunskap och kultur är verktyg för människors personliga frihet och utveckling. Mende är också redskap för samhällets framåtskridande, för ekonomisk tillväxt ochvälfärd. De är ett mått på samhällets värdighet.Kunskap och kultur ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv, frigöra sinatankar och sin skaparkraft. Denna frigörande förmåga är en avgörande motvikt motekonomiska och sociala eliters strävan att ta makten över tanken.
  • 39. 39 (50)Att öppna dörrarna till kunskap för alla är centralt för att bryta klassmönstren.Kunskap och kompetens blir allt mer de arbetsredskap, som bestämmer denenskildes möjligheter i arbetslivet. Stora skillnader i kunskap ökar klyftorna iarbetslivet och därmed i samhället. En hög kunskapsnivå hos alla innebär däremot attde klassmönster som skapas av produktionslivet förändras.Den nya produktionsordning, som växer fram genom den tekniska utvecklingen ochdrivs på av globaliseringen, bygger i mycket på hanteringen av information.Informationsflödena har aldrig varit så omfattande som idag, och den modernainformationstekniken betyder en verklig demokratisering av tillgången till kunskap.Men den makt som kunskap ger handlar inte bara om tillgång till information utanlika mycket om förmåga att tolka informationen. All kunskapsförmedling måste geredskapen att självständigt tolka och värdera information, se sociala sammanhangoch skilja mellan fakta och värderingar. Först då kan man tala om en verkligdemokratisering av kunskapen.Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på både bildning ochutbildning, öppet och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor. För detta krävs enpolitik som binder samman kravet på en god skola för alla och ett livslångt lärandemed strävan att göra alla delaktiga i kulturlivet.Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning. Det förutsätter en godlärarutbildning. Det förutsätter pedagogisk forskning för att ständigt utvecklaundervisningsmetoderna. Undervisningens kvalitet beror också av skolansarbetsmiljö och av en arbetsorganisation och personalledning som tar tillvara lärareskompetens och kunnande.Elever – barn likaväl som vuxna studerande – ska ha samma rätt som alla andraarbetande till trygga arbetsmiljöer och inflytande över det egna arbetet. Lärande är enprocess som i hög grad förutsätter medverkan och engagemang från den som ska lärasig. Undervisning är ett lagarbete, som ska bygga på respekt både för lärarenskunskapsstimulerande roll och för de studerandes vilja och förmåga till ansvar för detegna lärandet.Intresset och möjligheten att skaffa sig kunskaper beror i mycket av sociala ochkulturella faktorer. Alla har i dag samma rätt till utbildning och samma formellamöjligheter att få den, men de reala möjligheterna är alltjämt socialt bundna. Därförmåste höga krav ställas på hela utbildningssektorn att arbeta så brett och med såvarierade metoder att de sociala och könsbundna mönstren bryts. Detta kräver också
  • 40. 40 (50)studiemiljöer fria från mobbing, från könstrakasserier och från rasism ochfrämlingsfientlighet.Det fria skolvalet ger eleverna möjlighet att välja mellan skolor med olikainriktningar. Denna möjlighet är avsedd att understryka rätten för var och en attutveckla sina intressen och talanger, planera sitt liv och forma sin tillvaro efter egnaönskningar.Men med det fria skolvalet följer också segregation. Detta måste motverkas genomatt samhällets resurser fördelas så att alla elever ges lika möjlighet till kunskap ochpersonlig utveckling. Sammanhållna skolor, där barn från olika miljöer och med olikabakgrund möts i gemensamt arbete, motverkar segregationen.När de går ut grundskolan ska alla elever ha nått läroplanens mål. Gymnasieskolanska ge möjlighet att välja studieinriktning efter eget intresse, men samtidigt ge alla denkärna av fördjupade ämneskunskaper som behövs för att möta kraven i dagenssamhälls- och arbetsliv. Minst hälften av en årskull bör gå vidare tillhögskoleutbildning. Den sociala snedrekryteringen måste brytas liksom denkönsmässigt och etniskt sneda rekryteringen till forskarutbildningen.Förskolan bildar grunden för det livslånga lärandet och ska ses som en del av dengenerella välfärdspolitiken på samma sätt som skolan. Grundskola och gymnasieskolaska vara avgiftsfria liksom all högskoleutbildning i samhällelig regi. Långsiktigt skadetta även gälla förskolan.Dagens snabba tillväxt av kunskaper innebär att utbildning inte bara kan förläggas tilluppväxtåren. Lärandet blir en livslång process, där perioder av yrkesarbete växlarmed studieperioder. Utbildningssektorn och studiefinansieringssystemet måsteavpassas för detta. Vuxna, som återvänder till utbildning är i andra livssituationer änungdomar, som fortsätter studera direkt efter ungdomsskolan. Därför måste detfinnas möjlighet att studera i olika takt, att kombinera studier och förvärvsarbete, ochatt använda sig av informationsteknikens möjligheter till utbildning på distans.Alla vuxna, inom alla delar av arbetslivet, ska ha möjlighet till fort- ochvidareutbildning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de med kort grundutbildning.Det behövs utvidgade och förstärkta former för vuxenutbildning,kompetensutveckling och kvalificerad yrkesutbildning. Högskolan,arbetsmarknadsutbildningen och folkbildningsarbetet är alla betydelsefulla för detta.Forskningen utgör grunden för kunskapsutvecklingen i både samhälle och arbetsliv.För att upprätthålla och stärka Sveriges ställning som ledande kunskapsnation krävs
  • 41. 41 (50)stora insatser från både staten och näringslivet. Statens särskilda ansvar är attgarantera forskningens frihet och den grundforskning, som styrs av forskarna själva.Tvär- och mångvetenskaplig forskning bör stimuleras och kontaktytorna mellanteknisk och humanistisk forskning breddas.Ett verkligt kunskapssamhälle förutsätter en aktiv kulturpolitik.Kultur rymmer många dimensioner, som inte ska ställas mot varandra. Den ställerkrav på eget tänkande och eget engagemang, men ger också möjlighet till avkopplingoch förströelse.Kultur öppnar våra sinnen för nya intryck och möjligheter. Kultur väcker nyfikenhetoch skapar kreativa miljöer. Vi vill att kultur ska bli mer närvarande och syresättandei alla människors vardag.Att göra alla delaktiga i det som är kulturlivets kärna – möjligheten att frigöra denegna tankens kraft – är en central uppgift för demokratin, när en växandekommersiell styrning av media och informationsförmedling hotar att leda tilllikriktning och tankens begränsning.Kulturpolitikens uppgift är inte att styra konsten. Den handlar, tvärtom, om attgarantera konstens och konstnärernas frihet. Samhället ska stödja kulturlivet och gekonstnärer inom alla konstarter reella möjligheter att utvecklas och att möta sinpublik. Den handlar om att göra konstens olika uttrycksformer tillgängliga för alla,barn och vuxna, i hela landet. Och den handlar om att stimulera till egetkulturskapande och kulturell delaktighet.Kulturen måste ha mötesplatser för samtal och reflexion utan ekonomiskaavkastningskrav och utan den styrning, som sådana krav alltid medför. Bibliotekenska vara avgiftsfria.Institutioner för det professionella kulturlivet som teatrar och museer, ska finnasöver hela landet. Även den tekniska och upphovsrättsliga utvecklingen ska kommaalla till del. Tillgång till e-böcker, musik och kultur ska även i framtiden vara enmöjlighet för alla.Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagensSverige, samtidigt som vårt historiska kulturarv ska vårdas. I detta ska också ingå atthävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla det egnaspråket och kulturen.
  • 42. 42 (50)Musikskolor och kulturskolor ska vara tillgängliga för alla barn.Media spelar en betydelsefull roll för den fria opinionsbildningen och det friainformationsflödet. Maktkoncentrationen i mediabranschen och på Internet samtden växande sammankopplingen med underhållningsindustrin gör attinformationsflödet blir alltmer likformigt och i alltför stora delar uppbyggd på passivkonsumtion i stället för socialt engagemang.Att motverka maktkoncentration och att upprätthålla mångfald måste vara centraladelar av samhällets medie- och IT-politik.Den snabba tekniska utvecklingen på mediaområdet förändrar mediemarknaden. Deelektroniska medierna utmanar de gamla. De nya plattformarna förändrar villkorenför den publicistiska verksamheten och risken finns att den djuplodande,reflekterande och undersökande journalistiken får vika för den ytliga, personfixeradeoch dramatiserade nyhetsförmedlingen.Men samtidigt öppnar förändringen mediemarknaden för nya aktörer, som kanutveckla nya alternativ, bredda perspektiven och utmana monopolen. Så länge detraditionella tidningarna och tidskrifterna har central betydelse för samhällsdebattenska den statliga mediapolitiken ge stöd för att motverka monopoltendenserna i denpapperstryckta mediemiljön. Men en växande del av samhällets engagemang börhandla om att stimulera mångfald i den elektroniska miljön och att säkerställa allamedborgares rätt till nyheter, saklig information och en bred samhällsdebatt.Socialdemokraterna slår vakt om oberoendet och friheten för public servicekanalernainom radio och tv. De ska som medieföretag i allmänhetens tjänst garanteras fullsjälvständighet gentemot politiska, kommersiella och andra intressen. De ska intevara hänvisade enbart till de traditionella distributionsformerna för radio och TVutan kunna möta sin publik även på de plattformar, som IT-utvecklingen erbjuder.De ska vara fria från reklam. Deras finansiering ska vara långsiktigt säkrad.Den nya informationstekniken har ökat individens frihet genom att öppna nya vägartill kunskap, etablera nya kontakter och skapa nya mötesplatser. Internet är och skavara en plats för fritt informationsutbyte. Men samtidigt kan den nyainformationstekniken bli ett hot mot den personliga integriteten. Den ger möjlighetför kommersiella och andra intressen att kartlägga den enskilda individenskonsumtionsvanor, sociala relationer, fritid och arbete, åsikter och värderingar.Privat kommunikation, förströelse eller kunskapsinhämtning på nätet får aldrig utanden enskildes direkta medgivande användas för personliga kartläggningar. Samhället
  • 43. 43 (50)har en skyldighet att upprätta ett strikt regelverk som skyddar den personligaintegriteten. Samhället ska värna upphovsrätten.Välfärd och trygghetDen socialdemokratiska välfärdspolitiken är ett uttryck för alla de tre principerna omfrihet, jämlikhet och solidaritet. De utgår ur den idétradition som handlar om detgemensamma samhällsbyggandet. De skapar både individuella och samhälleliganyttigheter. De ger rättigheter, men ställer också krav.Välfärdens betydelse ligger både i den frihet och trygghet den ger individen och i densociala sammanhållning den skapar. Den omfattar alla, oavsett inkomst. Alla ärdelaktiga i både rättigheter och skyldigheter, alla ingår på lika villkor. Den generellavälfärden är något medborgarna solidariskt erbjuder varandra, och solidariskt bidrartill att betala.Socialförsäkringarna och de sociala tjänsterna som vård, skola och omsorg får intereduceras till varor på en marknad, där samhällets uppgift enbart blir att fördelaskattepengar för den enskildes inköp.Den generella välfärden förutsätter ett ansvar hos medborgarna inte bara för de egnaförmånerna, utan också för alla andras rättigheter. De måste därför utformas så attdetta gemensamma ansvar är möjligt att utöva. De kundvalsmodeller som gör socialanyttigheter som skola, vård och omsorg just till varor på en tjänstemarknad försvårarett solidariskt ansvarstagande. Marknadens och konkurrensens principer ska inteprägla den offentliga verksamheten. Demokratins principer, öppenhet och tydligaansvarsförhållanden ska gälla.Skola, vård och omsorg har en central roll för fördelningen av möjligheter i livet.Skillnader i möjligheter till utbildning, vård eller omsorg fortplantas och förstoras tillojämlika möjligheter till personlig utveckling. Sådana klyftor skadar den enskilde, ochde skadar samhället. Därför är utbildning, vård och omsorg samhälleligaangelägenheter. Fördelningen av dem får aldrig överlämnas till marknadensprismekanismer och utbudet får aldrig bestämmas av enskilda producenters intresseav egen vinst.Skola, vård och omsorg ska finansieras solidariskt över skatten. De politisktförtroendevalda ska ha ansvaret för fördelningen mellan olika ändamål, för att
  • 44. 44 (50)säkerställa att skattepengarna används så att kraven på lika tillgänglighet och lika godkvalitet för alla uppfylls.Inslaget av privata försäkringar på välfärdsområdet ökar nu mycket snabbt. Detstrider mot den generella välfärdens grundläggande princip att vård och omsorg skafördelas efter behov och inte efter inkomst. Denna ökade orättvisa ska i första handmötas med förbättringar av den offentliga vården och omsorgen så att den kan bjudaden bästa tillgängligheten och bästa kvaliteten. Men det gäller också att hålla en skarpgräns mellan de offentliga och de privata systemen och att inte blandafinansieringsformerna. Privata försäkringar får inte finansiera någon offentlig vård.Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg. Detförutsätter en kommunal skatteutjämning så att inte olika skattekraft och skillnader ibefolkningens sammansättning leder till skillnader i välfärd mellan medborgare i olikakommuner.Vi vill utveckla den offentliga sektorns verksamheter så att de svarar både motklassiska krav på rättvisa och lika tillgång och mot nya krav på inflytande ochvalfrihet. Att kunna påverka den skola, den vård och den omsorg man får är en delav makten över det egna livet och nödvändig för känslan både av delaktighet i ochansvar för samhället.Människor är olika, med olika behov och förutsättningar. De måste ha möjlighet attvälja mellan olika pedagogiska utformningar, olika vårdformer och olikaomsorgsalternativ. Det är därför viktigt med mångfald och variation i utformningenav de skattefinansierade verksamheterna. En av den offentliga sektorn viktigasteuppgift är att i den egna verksamheten utveckla olika alternativ för att mötamedborgarnas skilda behov och önskemål. För att nå en större variation skakommunerna och landstingen ha rätt att via avtal med kooperativa, ideella ellerprivata alternativ komplettera den offentligt drivna verksamheten.Möjligheterna till andra alternativ handlar om medborgarnas möjlighet att välja skola,vård och omsorg, inte om enskilda producenters möjlighet att välja de elever ochpatienter som är mest lönsamma. Medborgarnas tillgång till välfärden får inte styrasav enskilda företags vinstintressen.De offentligt finansierade verksamheterna ska fylla högt ställda krav på braarbetsvillkor och på möjligheter till inflytande och utveckling i jobbet. De ska tatillvara de anställdas engagemang och kompetens och ge utrymme för att pröva nyaidéer och lösningar. Såväl inom offentlig sektor som inom olika privata alternativ ska
  • 45. 45 (50)självständighet och kreativitet stimuleras. Verksamheterna ska präglas av öppenhetoch insyn. De anställdas yttrande- och meddelarfrihet får inte inskränkas.Skattepengar är en begränsad resurs, som aldrig räcker till att uppfylla alla deönskemål som ställs på dem. Det är alltid nödvändigt att väga olika krav motvarandra, med hänsyn till de överordnade kraven på rättvisa och lika hög kvalitet föralla. Denna sammanvägning måste göras i en öppen demokratisk process som allakan påverka, det vill säga i den representativa demokratins former.Nationella mål för verksamheterna liksom rättigheter för enskilda individer, som ärbestämda av riksdag och regering, får emellertid aldrig åsidosättas av lokala beslut.Ett gott ekonomiskt skydd när den egna förvärvsinkomsten faller bort ärgrundläggande för den enskildes trygghet och frihet. Socialförsäkringssystemen skage alla detta skydd i enlighet med inkomstbortfallsprincipen. Försäkringssystemenmåste avpassas för en arbetsmarknad, där allt fler skiftar mellan studier ochförvärvsarbete och där många kombinerar anställning med eget företagande.I många av livets förändringsskeden handlar både frihet och trygghet om möjlighettill stöd att ställa om till de nya förutsättningarna. Den som blir arbetslös ska ha rätttill utbildning för att få nytt jobb, och rätt till tid att söka ett passande nytt arbete.Den vars arbetsförmåga minskar som följd av sjukdom eller skada ska ha rätt tillrehabilitering. Den som är funktionshindrad ska ha stöd att leva ett självständigt livoch att göra sin insats i arbetslivet. De som får barn ska ha rätt till betaldföräldraledighet, och de som har småbarn ska ha rätt till den trygga och utvecklandebarnomsorg som gör att föräldraskap och yrkesarbete kan kombineras.Lågt bostadsbyggandet driver upp bostadskostnaderna, minskar rörligheten isamhället, ökar trångboddheten och förhindrar unga människor att skaffa en egenbostad.Vi socialdemokrater ser bostaden som en social rättighet och bostadspolitiken somen del av välfärdspolitiken. Därför anser vi att det är ett samhälleligt ansvar att tryggabostadsförsörjningen. Starka allmännyttiga och kooperativa företag är nödvändiga föratt för att hålla nere boendekostnaderna och för att motverka segregation. Deboendes inflytande över sin bostad och sitt bostadsområde ska öka.Till välfärdspolitiken hör också tryggheten på gator och torg och i det egna hemmet.Att bekämpa brottslighet är en del av trygghetspolitiken. I det ingår också attbekämpa brottslighetens orsaker. Samhället måste reagera tydligt mot brott ochregelöverträdelser. Men den långsiktigt bästa brottsbekämpningen är att bygga det
  • 46. 46 (50)samhälle där de sociala klyftorna är små, där alla har rätt till ett arbete, där detkönsrelaterade våldet är borta och barn och ungdomar har trygga uppväxtvillkor.Demokrati och politiskt ansvarTilltron till demokratin avgörs både av medborgarnas möjlighet till medverkan ochav demokratins förmåga att göra verklighet av fattade beslut. Demokratinshandlingskraft måste därför ständigt värnas, både mot grupper som har makt i kraftav sin ekonomiska styrka och mot grupper som med hänvisning till speciellakunskaper eller speciell kompetens anser sig ha större rätt än andra att påverkapolitiken.Den representativa demokratin är det mest effektiva demokratiska beslutssystemet.Men för att medborgarna ska känna sig väl företrädda i de beslutande församlingarnamåste den representativa demokratin bäras upp av en öppen debatt och levandedelaktighet bland medborgarna själva.Den demokratiska processen och samhällsförvaltningen måste bygga på offentlighetoch insyn. Tilliten till demokratin bygger på att medborgarna kan lita på att de valdapolitikerna öppet deklarerar sina politiska avsikter och redovisar hur de förvaltar sittpolitiska mandat.Föreställningar om att de politiska partierna och de valda politikerna inte fullt utredovisar sina avsikter eller sina kopplingar till utomstående intressen undergräverförtroendet för demokratin. Inget är så förödande för det demokratiskastyrelseskicket som förekomsten av mutor och bestickningar i syfte att påverkabesluten eller genomförandet av dem.De politiska partierna ska vara skyldiga att öppet redovisa de bidrag de erhåller frånutomstående organisationer, intressen och företag. De förtroendevalda politikernaska vara skyldiga att redovisa sina övriga uppdrag. De politiska partierna, deoffentliga politiska organen och de rättsvårdande myndigheterna har ett gemensamtansvar att med all kraft förhindra förekomsten mutor och bestickningar.Förtroendet för den demokratiska beslutsprocessen förutsätter att de förvaltningar,som ska genomföra de politiska besluten, styrs av professionalitet och oväld.Myndigheterna ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet.
  • 47. 47 (50)De offentliga myndigheterna tar numera i allt högre grad efter de styrsystem,arbetsmetoder och tilltal, som tillämpas och formas av marknadens aktörer. Närmedborgarnas rättigheter och skyldigheter beskrivs i marknadstermer ochmyndigheternas representanter agerar som marknadsförare eller säljare, blir gränsenmellan affärsverksamhet och myndighetsutövning otydlig.För att skapa tillit till såväl det politiska beslutssystemet som tillmyndighetsutövningen måste ansvarsfördelning mellan politik och förvaltning blitydligare och styrningen av de offentliga myndigheterna i direktiv och regleringsbrevbli skarpare.Det politiska ansvaret kan aldrig överlämnas till icke valda ämbetsmän. Politikernahar alltid det yttersta ansvaret för de politiska besluten. Detta gäller på såväl nationellsom kommunal nivå.De politiskt beslutande församlingarna i kommuner och landsting ska ha frihet attför de skattefinansierade verksamheterna omsorg välja de driftsformer, som de anserstämma bäst med de redovisade politiska målen. De ska således ha rätt att bestämmaom de ska driva verksamheten i egen regi eller överlåta driftsansvaret till externautförare. De ska ha möjlighet att rikta upphandlingen enbart till non-profitföretageller ideella organisationer.För all verksamhet som drivs på uppdrag av det offentliga och finansieras medskattemedel ska det finnas nationellt fastställda regelverk. Detta ska försäkra attverksamheten drivs med hög kvalitet, att vinstintresset begränsas och inte fungerarstyrande för verksamheten, samt att de anställda har samma rättigheter och sammaskydd oavsett driftsform.Oavsett i vilken form skattefinansierad verksamhet drivs ska medborgarna hamöjlighet att granska den och utkräva politiskt ansvar. Tack vare den svenskaoffentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäcktsoch debatterats. Motsvarande krav på öppenhet och insyn ska ställas på de privataaktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden.Socialdemokratin vill upprätthålla och utveckla den demokratiskasamhällsförvaltningen. I linje med detta har vi den principiella uppfattningen attstatschefen ska väljas av folket och att monarkins arvsprincip avskaffas.
  • 48. 48 (50)Tillit och gemenskapDemokratin börjar i vardagens gemenskap. Det handlar om att få uttrycka sinameningar och att utveckla dem i respektfulla samtal med andra, om att ha rätt attdriva sina åsikter och försöka påverka andra och om möjligheten att i samverkanskapa föreningar och bygga verksamheter som tillvaratar det gemensamma intresset.Med en levande vardagsdemokrati skapas den tillit till varandra och till degemensamma institutionerna som kännetecknar ett gott samhälle. Den visar att det ärmöjligt att tillsammans med andra förändra tillvaron, göra något annorlunda ochbättre.De demokratiska processerna bygger på kraften och viljan hos medborgarna, tillsamhälleligt engagemang och aktivitet, behovet av eget skapande, ökad kunskap ocheget ansvar. Denna kraft kan inte frigöras av vare sig kommersiella krafter elleroffentliga samhällsorgan, utan bara av människorna själva.Ett starkt och levande civilsamhälle är på detta sätt demokratins underbyggnad. Detcivila samhället är skilt från staten och marknaden. Det består av idéburnaföreningar, folkrörelser och samfund, ideella stiftelser och ekonomiska föreningar,aktionsgrupper och nätverk, som har byggts av människor som i fri samverkan villförverkliga sina idéer, utveckla gemenskapen och tillvarata sina intressen.Det civila samhället skapar mötesplatser fredade för kommersiella lönsamhetskravdär medborgarna naturligt kan koppla sina egna erfarenheter och krav till ett vidaresamhälleligt perspektiv. Det ökar medvetenheten om demokratins värden och byggerupp det egna ansvaret för demokratin. Den förändringskraft som uppstår närmänniskor möts till gemensam handling måste ha en avgörande roll i samhällsbygget.Samhällsarbetet måste bygga på tilltro till och respekt för medborgarnas egetengagemang och medborgarnas egna organisationer. Den politiska utvecklingenmåste formas i en levande dialog med det civila samhället. Samhället ska skapa godavillkor för civilsamhällets utveckling. Möteslokaler för föreningsliv, folkbildning ochkultur ska vara lätt tillgängliga, ha hög standard med modern teknik och stå öppnaför alla på rimliga villkor. Kommunerna ska försäkra att det finns ändamålsenligalokaler för idrott och andra fritidsaktiviteter.Till det civila samhället hör olika former av kooperativ, som ger människor möjlighetatt förverkliga sina idéer i företag, som är gemensamt ägda och demokratisktuppbyggda. De kooperativa företagen, som inte drivs av privata vinstintressen,kompletterar och utvecklar det lokala näringslivet. Och de bidrar aktivt till att förnyaden offentliga sektorn när brukare, personal och anhöriga tillsammans tar ansvar för
  • 49. 49 (50)offentligt finansierad verksamhet. Samhället bör stödja utvecklingen av dekooperativa verksamheterna. Fler av den offentliga sektorns upphandlingar inomskola, vård och omsorg bör riktas till kooperativa företagsformer.Folkrörelserna har alltid varit viktiga bärare av det demokratiska samtalet, och dennaroll får ytterligare tyngd i dag genom massmedias ökade betydelse. Den modernainformationstekniken ger nya möjligheter för vidgad delaktighet i debatten, till nyamötesplatser mellan invånare i olika delar av landet och till ökad kontakt mellanmedborgarna och de politiskt förtroendevalda. Icke-kommersiella medier förkunskapsspridning, folkbildning och kulturpolitisk bredd stärker demokratin.Men omistliga motvikter till kommersialiseringen av samhällsdebatten är också dearenor för medborgerliga samtal och medborgerligt utbyte av tankar ocherfarenheter, som folkrörelser av skilda slag erbjuder. Debatt, opinionsbildning ochgranskning av politiken får aldrig bli en fråga enbart för professionella debattörer.Likaväl som samhällsarbetet måste bäras upp av medborgarnas eget engagemang,måste samhälls- och kulturdebatten göra det.
  • 50. Programkommissionen 105 60 Stockholm T: -www.socialdemokraterna.se/programkommissionen

×