Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112

on

  • 542 views

 

Statistics

Views

Total Views
542
Views on SlideShare
444
Embed Views
98

Actions

Likes
1
Downloads
0
Comments
0

5 Embeds 98

http://pierreringborg.blogspot.se 56
http://gronabloggar.mpbloggar.se 30
http://pierreringborg.blogspot.com 8
https://twitter.com 3
http://pierreringborg.blogspot.it 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112 Inriktningar hållbarhetsarbetet remisshandling_131112 Document Transcript

  • VARBERG VISAR VÄGEN Inriktningar för hållbarhetsarbetet i Varberg 2015-2025 Remisshandling 2013-11-12
  • REMISSHANDLING INRIKTNINGAR FÖR HÅLLBARHETSARBETET 2015-2025 Varberg visar vägen Tillsammans ska vi skapa ett uthålligt samhälle och göra Varberg till ett föredöme och inspirationskälla i hållbarhetsarbetet. Varbergs kommun ska ge förutsättningar för alla att agera hållbart och ansvarsfullt genom att göra det lätt att göra rätt. Vårt hållbarhetsarbete ska genomsyras av ambitionen i Varberg visar vägen och fokuseras inom följande områden: Livskraftiga ekosystem Naturen med sin fantastiska mångfald och myller av liv ska värnas för sitt egenvärde och för människans skull. Varberg ska långsiktigt bevara och stärka de lokala ekosystemen och verka för ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster globalt. Välmående samhälle I Varberg ska ges förutsättningar för människor att må bra. Vi tar ett gemensamt ansvar för att vår välfärd och samhällsutveckling inte sker på bekostnad av andra människor eller miljön. Hållbar resursanvändning I Varberg ska vi leva resurssnålt och sträva efter slutna kretslopp. Resursanvändning ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Remisshandling (beslut ksau 2013-11-12) Sammanställning och form: planeringskontoret Fotografier: Clark Oderth (omslag, sid 8 och 12), Charlott Jansson (sid 14), Marknad Varbergs arkiv (sid 10) 2
  • REMISSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING NYA HÅLLBARHETSMÅL FÖR VARBERG VISION 2025 – EN GEMENSAM FÄRDRIKTNING EKOKOMMUNEN VARBERG OCH HÅLLBARHETSPRINCIPERNA NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 4 4 4 5 5 6 INRIKTNINGAR FÖR HÅLLBARHETSARBETET 2015-2025 VARBERG VISAR VÄGEN LIVSKRAFTIGA EKOSYSTEM VÄLMÅENDE SAMHÄLLE HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING 7 8 10 12 14 BAKGRUND SYFTE OCH MÅL FRAMTAGANDET OCH DELAKTIGHET DEFINITIONER OCH BEGREPP AVGRÄNSNINGAR INRIKTNINGARNAS KOPPLING TILL GLOBALA OCH NATIONELLA MÅL HÅLLBARHETSMÅLENS KOPPLING TILL ANDRA STYRDOKUMENT 16 16 16 16 17 17 17 DET FORTSATTA ARBETET PLAN FÖR GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING ROLLER OCH ANSVAR 19 19 19 REFERENSER 20 BILAGA BAKGRUND OCH RESULTAT 21 BILAGA DIALOGSEMINARIER INRIKTNINGSALTERNATIV 23 3
  • REMISSHANDLING INLEDNING Nya hållbarhetsmål för Varberg Dessa inriktningar för hållbarhetsarbetet är första steget i processen att ta fram nya hållbarhetsmål för Varbergs kommun som ska börja gälla 2015. Inriktningarna och de kommande målen formulerar Varbergs kommuns ambition och vilja att visa vägen i hållbarhetsarbetet, att vara ett föredöme och inspirera andra till att bidra till den nödvändiga omställningen. Inriktningarna beskriver en gemensam målbild för de underliggande hållbarhetsmålen. Inriktningarna kommer att ha en viktig funktion i kommunikationen kring målen och vägleder i frågor som inte fångas upp i de mer specifika målen. Huvudsakliga utgångspunkter i arbetet har varit Varbergs Vision 2025, Sveriges Ekokommuners hållbarhetsprinciper, de nationella miljömålen och de 6 globala integrerade hållbarhetsmålen som föreslagits ersätta Millenniemålen1. Vision 2025 – en gemensam färdriktning Under 2011 arbetade politiken tillsammans med medborgare, förvaltningar och kommunägda bolag fram en ny gemensam färdriktning för kommunen – Vision Varberg 2025. Den slår fast att kommunen fram till 2025 ska utvecklas mot att bli Västkustens kreativa mittpunkt. Vägen dit kräver en gemensam insikt om att inte bara göra det som är nödvändigt. Där det är möjligt ska nya vägar prövas för att i varje steg göra framtiden lite bättre. Visionen som ska sätta sin prägel på allt arbete i kommunen lyder: VÄSTKUSTENS KREATIVA MITTPUNKT Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens kreativa mittpunkt”. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö. Verksamhetsidé Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Förhållningssätt Hållbarhet - Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Delaktighet - Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke. Hållbarhetsmålen ska bidra till att förverkliga visionen. Ledorden nytänkande, framåtanda, kunskap och mod ska återspeglas i våra målsättningar och i vårt hållbarhetsarbete. 1 Publicerades i Nature 21 mars 2013 av en grupp forskare (David Griggs, Will Steffen, Johan Rockström mfl) 4
  • REMISSHANDLING Ekokommunen Varberg och hållbarhetsprinciperna Varbergs kommun deklarerade sig som ekokommun 1993 och har varit medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner sedan starten 1995. Sveriges Ekokommuner vill främja utvecklingen mot ett samhälle som bygger på en ekologisk grundsyn och där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Genom gemensamma nyckeltal följer vi upp att utvecklingen går i hållbar riktning. Dessa fyra hållbarhetsprinciper som definierar det hållbara samhället är basen för föreningens verksamhet: 1. Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen 2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas 4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov Inriktningarna för Varbergs hållbarhetsarbete har hämtat inspiration från hållbarhetsprinciperna, men har formulerats annorlunda då många upplever de vetenskapligt prövade principerna som svåra att förstå och ta till sig. Nationella och regionala miljökvalitetsmål Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik sammanfattas i ett ”generationsmål”. Generationsmålet innebär att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Sexton miljökvalitetsmål beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till - Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Illustratör: Tobias Flygar Miljökvalitetsmålen fastställdes 1999 (målet ett rikt växt- och djurliv 2005) och anger att alla viktiga åtgärder för att nå målen ska vara genomförda till 2020 (2050 när det gäller klimatmålet). 2010 beslutade riksdagen om en ny målstruktur. De 71 delmålen ersätts succesivt av nya etappmål. I dagsläget finns 18 etappmål (september 2013). Etappmålen ska vara steg på vägen för att nå miljömålen. Regionalt samordnar länsstyrelserna arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Sedan juni 2012 gäller de nationella miljömålen med tillhörande preciseringar och etappmål för Hallands län. Kommunerna har en mycket viktig roll i miljömålsarbetet, som innebär att översätta nationella och regionala mål till lokala mål och åtgärder. Att ta fram nya lokala miljömål var utgångspunkten i detta arbete. Med anledning av visionens fokus på hållbarhet och att Varberg saknar motsvarande mål för den sociala och ekonomiska hållbarheten så har vi i detta arbete valt att ta med även dessa aspekter. 5
  • REMISSHANDLING Globala hållbarhetsmål Vid FN-konferensen ”Rio +20” i juni 2012 (i Rio) beslutades i slutdokumentet ”The future we want” att globala hållbarhetsmål ska tas fram (Sustainable Developement Goals, SDGs). Målsättningen är att hållbarhetsmålen ska antas 2015 av FNs generalförsamling och då ersätta nuvarande Milleniemål. Stockholm Resilience Centre framhåller tillsammans med en grupp internationella forskare att de globala hållbarhetsmålen måste vila på en vetenskaplig grund. I den vetenskapliga tidskriften Nature presenterade de i mars 2013 ett nytt ramverk för en hållbar mänsklig utveckling baserat på den senaste forskningen om vår planets tillstånd. Huvudbudskapet är att social och ekonomisk utveckling är beroende av jordens livsuppehållande funktioner. En av hörnpelarna i modellen är Stockholm Resilience Centers forskning om planetära gränsvärden. Forskarna föreslår sex mål som är integrerade och tar hänsyn till miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter samtidigt; Ett gott liv och god välfärd, Hållbar livsmedelsförsörjning, Hållbar tillgång till färskvatten, Universell tillgång till hållbar ren energi, Hållbara och produktiva ekosystem, Institutioner för hållbar välfärd2. Dessa sex kanske inte är den slutgiltiga listan med mål som antas av FN, de utgör dock de grundläggande byggstenarna som behövs för att uppfylla målet om en global hållbar välfärdsutveckling. Den dialogprocess som föregått detta förslag ger stöd för att utgå från de föreslagna 6 globala hållbarhetsmålen i det lokala arbetet. Genom att använda dem som utgångspunkt säkerställs vetenskaplig relevans och en hög ambitionsnivå. Det säkrar också att alla aspekter av hållbarhet kommer in och att det finns en koppling mellan arbetet i Varberg och det som sker på såväl global som nationell nivå. Dialogen visar dock att den slutliga formuleringen av inriktningarna bättre behöver anpassas till den lokala nivån. Bild 1. Illustration globala hållbarhetsmål (Credit: Sustainable Development Goals for people and planet, Nature, Griggs et al (2013)) 2 Svensk översättning från artikel av Johan Rockström och Marcus C Öhman i Miljöaktuellt nr 4, 2013. 6
  • REMISSHANDLING INRIKTNINGAR FÖR HÅLLBARHETSARBETET 2015-2025 Vi föreslår fyra inriktningar som de allra viktigaste att fokusera på i arbetet mot en hållbar kommun. Inriktningen Varberg visar vägen är överordnad de andra tre. Den anger vår ambitionsnivå och hur vi ska arbeta för att omsätta hållbarhetsaspekten i Varbergs gemensamma vision till handling. Varberg visar vägen väver samman det kreativa, nytänkande och modiga som visionen står för med verksamhetsidén om att förenkla människors vardag och de två förhållningssätten om hållbarhet och delaktighet. De tre underliggande inriktningarna pekar ut de viktigaste områdena att sätta fokus på för att nå en hållbar utveckling och därmed leva upp till Varbergs vision. Inriktningarna Livskraftiga ekosystem och Välmående samhälle anger målbilder, för den ekologiska och den sociala dimensionen. Den återstående inriktningen Hållbar resursanvändning är starkt kopplad till den ekonomiska aspekten och anger att just frågan om resurshantering är avgörande för att lyckas i arbetet med de övriga inriktningarna. Bild 2. Varberg visar vägen och de underliggande inriktningarna anger viktiga områden att arbeta med för att omsätta Vision 2025 till handling. 7
  • REMISSHANDLING Varberg visar vägen Tillsammans ska vi skapa ett uthålligt samhälle och göra Varberg till ett föredöme och inspirationskälla i hållbarhetsarbetet. Varbergs kommun ska ge förutsättningar för alla att agera hållbart och ansvarsfullt genom att göra det lätt att göra rätt. Vårt hållbarhetsarbete ska genomsyras av ambitionen i Varberg visar vägen och fokuseras inom följande områden; livskraftiga ekosystem, välmående samhälle och hållbar resursanvändning. 8
  • REMISSHANDLING VARBERG VISAR VÄGEN En hög ambitionsnivå är motiverad Varberg deklarerade sig som ekokommun 1994 och har varit medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner sedan bildandet 1995. Det talar för att vi ska vara en kommun som går före och ligger i framkant vad gäller arbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Även Varbergs gemensamma vision för år 2025 anger att vi ska sätta ribban högt. Varberg ska vara Västkustens kreativa mittpunkt och vi ska vara nytänkande, visa framåtanda, kunskap och mod. Visionen är till för alla. Förhoppningen är att hela kommunen med företag, organisationer, föreningar och människor medverkar i genomförandet. Därför är också inriktningen ”Varberg visar vägen” ett gemensamt ansvar. Varför ska vi göra det lätt att göra rätt? Enligt visionens verksamhetsidé, som vänder sig till kommunens alla anställda och politiker, ska kommunen som organisation bli mer kundfokuserad och arbeta med att förenkla människors vardag och inspirera dem till uppnå sina drömmar. I detta sammanhang handlar det mycket om att ge förutsättningar för ett långsiktigt hållbart beteende och att också göra de hållbara valen till enkla och bekväma alternativ. Det kan till exempel handla om att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik eller anlägga en tillgänglig kretsloppspark för att främja återanvändning. Viktigt att visa vägen Kommunens organisation har en viktig roll att själva vara förebilder, visa på goda exempel och låta hållbarhet genomsyra all verksamhet. Exempelvis kan ett miljöledningssystem hjälpa oss att systematiskt arbeta med att förbättra vår miljöprestanda och säkerställa en hög kompetens inom området. De tre andra inriktningarna – livskraftiga ekosystem, välmående samhälle och hållbar resursanvändning är styrande för vårt arbete. Inriktningen kan innebära arbete med… hållbar samhällsplanering, effektiva styrmedel, utbildning och kunskapsspridning, lyfta fram goda exempel, skapa arenor för samverkan, kommunikation, miljöledningssystem, hållbara transporter, markanvisningstävlingar med hållbar inriktning, skapa goda exempel inom egna verksamheten t.ex. våtmark på egen mark, energieffektiva byggnader, bikupor på stadshuset 9
  • REMISSHANDLING Livskraftiga ekosystem Naturen med sin fantastiska mångfald och myller av liv ska värnas för sitt egenvärde och för människans skull. Varberg ska långsiktigt bevara och stärka de lokala ekosystemen och verka för ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster globalt. 10
  • REMISSHANDLING LIVSKRAFTIGA EKOSYSTEM Varför prioriteras den biologiska mångfalden? Friska och produktiva ekosystem är en förutsättning för vår överlevnad och samhällsutveckling. Ny forskning har identifierat nio miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om gränserna överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter. På rätt sida gränserna skapas ett säkert handlingsutrymme för mänskligheten. De nio processerna som identifierats och kartlagts är luftpartiklar, kemiska gifter, växthuseffekter, havsförsurning, ozon, kväve och fosfor, sötvattenanvändning, förändrad markanvändning och biologisk mångfald. Redan idag kan man konstatera att gränserna har överskridits inom tre områden. Framförallt överskrids tröskeln för vad som har identifierats som en acceptabel förlust av biologisk mångfald. De två andra är gränserna för klimatpåverkan och kvävets kretslopp. Gränsvärdena för luftpartiklar och kemiska gifter är ännu inte kvantifierade. Risken finns att även dessa är överskridna på en global nivå. Varför ett globalt perspektiv? Våra svenska miljömål, som antogs av riksdagen 1999, beskriver de kvaliteter som vår miljö och gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på lång sikt. De 16 miljömålen och de planetära gränserna visar en bra korrelation. De sistnämnda visar på vikten av att lokalt och nationellt arbeta aktivt med framför allt förlust av biologisk mångfald, övergödning och klimatfrågan. För att leva upp till generationsmålet ”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser” så behöver vi också ha stort fokus på att ändra våra konsumtionsmönster. Vår konsumtion och vårt lokala agerande ska inte innebära risker för ekosystem i ett globalt perspektiv. Inriktningen kan innebära arbete med… hållbar markanvändning och vattenförvaltning, anlägga våtmarker och dammar, minskad kemikalieanvändning, begränsat näringsläckage, skydd av värdefulla områden, hållbar konsumtion, stadsodling, gröna tak och fasader, restaurering och anpassad skötsel av områden och viktiga naturtyper ex. bränna ljunghedar, sätta upp fågelholkar, skapa sandiga miljöer för insekter, plantera växter som gynnar fjärilar Faktaruta Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, t.ex. bidrar till vårt välbefinnande och vår överlevnad. Dessa tjänster som vi får "gratis" av naturen delas in i fyra olika kategorier:  Försörjningstjänster - levererar varor, t.ex. grönsaker, kött, fisk, vatten och trä.  Reglerande tjänster - funktioner som styr t.ex. klimat och vattenflöden, luft- och vattenrening samt skadedjursreglering och pollinering.  Kulturella tjänster - innefattar estetiska värden och miljöer för rekreation som bidrar till det känslomässiga välbefinnandet och människors hälsa.  Stödtjänster - grundläggande funktioner i ekosystemen som är förutsättningar för alla de andra ekosystemtjänsterna, t.ex. jordmånsbildning, fotosyntes och biokemiska kretslopp. (Källa: Naturskyddsföreningens rapport: Räkna med ekosystemtjänster, underlag för att integrera miljövärden i den kommunala beslutsprocessen) 11
  • REMISSHANDLING Välmående samhälle I Varberg ska ges förutsättningar för människor att må bra. Vi tar ett gemensamt ansvar för att vår välfärd och samhällsutveckling inte sker på bekostnad av andra människor eller miljön. Hållbar resursanvändning 12
  • REMISSHANDLING VÄLMÅENDE SAMHÄLLE Vad menas med social hållbarhet? Ett samhälle kan aldrig bli långsiktigt hållbart om inte vi människor mår bra. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef har identifierat nio mänskliga behov som varit desamma i alla kulturer och i alla tider: fysiska behov, trygghet/beskydd, delaktighet, avkoppling, tillgivenhet, förståelse, kreativitet, identitet/mening och frihet. Ett socialt hållbart samhälle karakteriseras av att det tillgodoser dessa mänskliga behov för alla människor, var de än befinner sig. En hållbar kommun är därmed en rättvis kommun som arbetar för det allmännas bästa och lyssnar på sina invånare. Kan Varbergs kommun få alla att må bra? Välfärd handlar i dess bredaste mening om att människor ska ha det bra, leva gott, känna glädje, tillhörighet och mening i tillvaron. Varbergs kommun kan kanske inte göra så att alla är glada och mår bra, men vi kan arbeta för att ge de rätta förutsättningarna för både individerna och hela vårt samhälle. För att bygga ett hållbart samhälle som tillgodoser människans behov och välbefinnande krävs stödjande miljöer där individen kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa. Vi behöver miljöer för rekreation, ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser, möjlighet till sysselsättning och utbildning, mötesplatser och möjligheter för kommunikation med omvärlden samt service och infrastruktur som förenklar människors vardag och ett hållbart beteende. Fördelningen av de goda villkoren är också viktig. En orättvis fördelning är en källa till oro och konflikter. Vi har ett ansvar att arbeta för att utjämna orättvisor både lokalt och globalt. Genom en god samhällsplanering och hållbar konsumtion kan vi komma långt och ett viktigt verktyg i arbetet är kommunens upphandling. Inriktningen kan innebära arbete med… främja folkhälsa, barnperspektiv i samhällsplaneringen, skapa förutsättningar för inflytande och delaktighet, miljöer för rekreation och aktiviteter, tillgängliggöra naturområden, sunda och varierande boendemiljöer för livets alla skeden, motverka segregation, säkra och trygga trafikmiljöer, pedagogiska miljöer för både barn och vuxna, mötesplatser, förutsättningar för hållbara val exempelvis vad gäller resor, boende och konsumtion 13
  • REMISSHANDLING Hållbar resursanvändning I Varberg ska vi leva resurssnålt och sträva efter slutna kretslopp. Resursanvändning ska ske med minsta möjliga miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. 14
  • REMISSHANDLING HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING Vilka resurser avses? Med resurser menas både naturliga resurser och sådant som samhället producerar. Exempelvis avses ekosystemtjänster, mark, vatten, luft, energi, mineraler, råvaror, produkter och restprodukter. Varför prioriteras mål om resursanvändning? Tunga forskarrapporter visar att vår livsstil är på kraftig kollisionskurs med naturen. Vi lever över våra tillgångar med en föreställning om evig materiell tillväxt och att naturens skafferi är oändligt stort. För flera resurser som olja, kol, fosfor, koppar och uran har vi kanske redan idag nått toppen av utvinningstakten , så kallad ”peak”, och har i så fall framför oss en gradvis minskande tillgång på resurserna. Man talar numer inte bara om Peak oil utan om Peak everything. Ekologiska fotavtryck är ett sätt att uttrycka vilka spår vårt sätt att leva sätter i naturen. Med hjälp av statistik över konsumtion och produktion kan man beräkna hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Här ingår alla ytor som krävs för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och för att ge plats åt våra byggnader och vägar. Om man delar upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få 1,8 globala hektar till vårt förfogande. Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 5,9 globala hektar (data från 2007, källa: WWF). Om alla levde som vi så skulle vi behöva nästan 3 jordklot i stället för det enda vi har. Detta är inte hållbart. Vi måste minska vår resursanvändning till förmån för fattiga människor i andra delar av världen och kommande generationers behov. Är teknikutveckling lösningen? Teknikutveckling är en del av lösningen men behöver kompletteras med ändrade beteendemönster för att nå hållbarhet. Trots den tekniska utvecklingen har ökningen av resursförbrukningen ofta gått snabbare än effektiviseringen och miljöförbättringarna. Jevons paradox, eller rekyleffekten som det också kallas, innebär att vi trots effektivare resursanvändning faktiskt använder mer av resurserna. Energieffektivisering är ett sådant exempel. Det leder relativt sett till lägre kostnad för att använda energin, vilket oftast leder till en ökad användning. Ökad effektivisering ger också en ekonomisk tillväxt som i förlängningen leder till ökad energianvändning. Hållbar resursanvändning når vi framför allt genom ett sparsamt beteende och genom att ersätta dagens i stort sett linjära materialflöden med slutna kretslopp. Att skapa cirkulära affärsmodeller är kreativt, lönsamt och en förutsättning för att närma oss en hållbar tillväxt. Inriktningen kan innebära arbete med … att minska användningen av t.ex. kemikalier, fossila bränslen, el, kväve, fosfor mm. Dessutom förebygga avfall, främja ökad återanvändning och återvinning, hållbar konsumtion och upphandling, hyra funktioner istället för att köpa produkter, energieffektivisering, lokal produktion av förnyelsebar energi, hållbara transporter, hållbar samhällsplanering, förtätning, hållbart byggande, teknikutveckling och kretsloppsanpassning 15
  • REMISSHANDLING BAKGRUND Kommunfullmäktige beslutade i september 2012 att ta fram nya lokala miljömål som ska börja gälla 2015. För att bättre svara upp mot förhållningssättet om hållbarhet i Varbergs gemensamma vision så ersätts nuvarande miljömål, som täcker in den ekologiska dimensionen, med hållbarhetsmål som även inkluderar sociala och ekonomiska aspekter. I ett första steg tas övergripande inriktningar fram. Dessa ska vara vägledande för nästa steg i arbetet, att ta fram mål för att nå inriktningarna. Syfte och mål Inriktningarna kommer tillsammans med underliggande mål att ingå i en strategi för hållbar utveckling. Syftet med strategin är att formulera Varbergs kommuns ambition och vilja att ta sin del av ansvaret för att skapa en hållbar utveckling lokalt och globalt. Strategin ska stärka och påskynda kommunens hållbarhetsarbete. Målsättningen för arbetet är att ge förutsättningar för ett systematiskt målinriktat genomförande med stort engagemang och delaktighet. Strategin för hållbarhetsarbetet kommer gälla för hela kommunkoncernens organisation. Varbergs kommun ska verka för att strategin blir en gemensam utgångspunkt för det fortsatta hållbarhetsarbetet och göra boende och verksamma i kommunen delaktiga i arbetet. Framtagandet och delaktighet En tvärorganisatorisk projektgrupp med representanter från nästan alla förvaltningar och bolag har engagerats i detta arbete. För att nå målgrupper som politik, medarbetare, näringsliv och föreningsliv har 4 dialogseminarier med sammanlagt ca 100 deltagare genomförts. Deltagarna fick i smågrupper värdera två förslag till inriktningar för miljö- och hållbarhetsarbetet samt komma med egna förslag. Alla synpunkter dokumenterades och har fungerat som underlag till detta förslag. Dialogens resultat gav stöd för att utgå från de föreslagna 6 globala hållbarhetsmålen. I bilagan Bakgrund och resultat, beskrivs arbetets gång och resultatet från dialogprocessen lite mer detaljerat. Definitioner och begrepp I detta sammanhang ger vi ekonomisk hållbarhet innebörden att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Social hållbarhet når vi genom att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga. Lyckas vi med detta så har vi nått en hållbar utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Denna definition av hållbar utveckling myntades av Brundtlandkommissionen 19873 och överensstämmer också med förhållningssättet som anges i Varbergs Vision 2025. När vi skriver Varberg så avser vi hela den geografiska kommunen och alla som bor och verkar här. Då kommunens organisation (kommunkoncernen) avses så benämner vi den som Varbergs kommun. 3 ”Brundtlandrapporten” (egentligen Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future), rapporten publicerades på svenska 1988 under titeln ”Vår gemensamma framtid”. 16
  • REMISSHANDLING Avgränsningar Inriktningarna har sin utgångspunkt i den ekologiska och sociala aspekten av hållbarhet men bidrar även till ekonomisk hållbarhet i perspektivet att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Inriktningarna har fokus på det lokala men har också ett globalt perspektiv. Inriktningarnas koppling till globala och nationella mål Inriktningarna för Varbergs lokala hållbarhetsarbete har tagit intryck av mål från en global nivå till en lokal nivå. FN:s milleniemål, EU:s tillväxtstrategi för 2020, de nationella miljömålen samt nationella och regionala folkhälsomål är exempel på mål som angränsar till de lokala hållbarhetsmålen. Rubrikerna är ändrade, men innebörden av inriktningarna är mycket lika de globala hållbarhetsmålen som föreslagits ersätta FN:s Millenniemål. Den stora skillnaden är att vi valt att slå ihop och bredda de tre målen om rent vatten, hållbar livsmedelsförsörjning och tillgänglig ren energi till en gemensam inriktning om hållbar resursanvändning. I ett globalt mänskligt perspektiv finns det goda skäl att fokusera på dessa tre resurser, men i det lokala perspektivet kan det finnas resurser som är väl så viktiga att arbeta med. Vilka dessa resurser är identifieras i nästa steg av arbetet då inriktningarna bryts ner till mål. Hur inriktningarna kopplar till de globala hållbarhetsmålen visas i bild 3. Inriktningarna för hållbarhetsarbetet stämmer väl överrens med de nationella miljömålen. Hur de lokala målen relaterar till de nationella miljömålen kommer att beskrivas och illustreras i nästa fas av arbetet, då inriktningarna bryts ner till hållbarhetsmål. Bild 3. Kopplingen mellan Varbergs fyra inriktningar för hållbarhetsarbetet och de sex globala hållbarhetsmålen som föreslagits ersätta FN:s Milleniemål. Hållbarhetsmålens koppling till andra styrdokument Varbergs kommun har många styrdokument för sina verksamheter. Den relativt långa tidshorisonten placerar hållbarhetsmålen högt upp i hierarkin för styrdokument, se bild 4. Arbete med styrdokumenten sker kontinuerligt. Några tillkommer, andra revideras eller avskrivs. Styrdokumenten ska sträva i samma riktning, en riktning som pekats ut i Varbergs visionsarbete. Ibland måste dock olika intressen vägas mot varandra. 17
  • REMISSHANDLING Bild 4 När avsteg krävs från intentioner i ett styrdokument till förmån för intentioner i ett annat är det viktigt att beslutsunderlaget visar på både kortsiktiga och långsiktiga vinster samt konsekvenser ur såväl ekologisk som social och ekonomisk synvinkel. Styrdokument som hållbarhetsmålen kopplar till framgår av tabell 1. Tabell 1. Tabellen visar styrande dokument för Varbergs kommun som Hållbarhetsmålen kopplar till. Styrande dokument med koppling till hållbarhetsmålen Skede Varbergs Vision 2025 Antagen kf nov 2011 Kommunfullmäktiges mål och inriktning 2013-2015 Antagen kf april 2012 Styrmodell för Varbergs kommun Antagen kf nov 2012 Översiktsplan 2010-2030 Antagen kf juni 2010 Bebyggelsestrategi Antagen kf juni 2013 Förtätningsstrategi Påbörjas 2013, beräknas klar 2014 Grönstrategi Antagen kf sept 2013 Blåstrategi Påbörjas 2013, beräknas klar 2014 Dagvattenpolicy Antagen kf mars 2008 VA-policy Beräknas klar 2014 Klimat- och energistrategi Påbörjas 2013, beräknas klar 2014 Energieffektiviseringsstrategi Antagen kf mars 2012 Riktlinjer för tjänsteresor Antagna Personalutskottet jan 2009 Avfallsplan Antagen kf dec 2010 Näringslivsstrategi Påbörjas 2013, beräknas klar 2013 Handelspolicy Beräknas klar 2014 Utvecklingsstrategi för landsbygden Antagen kf okt 2011 Trafikstrategi Påbörjas 2012, beräknas klar 2014 Kollektivtrafiksstrategi Påbörjas 2014, beräknas klar 2015 Cykeltrafikstrategi Beräknas påbörjas 2014 Gångtrafikstrategi Beräknas påbörjas 2014 Biltrafikstrategi Beräknas påbörjas 2014 Parkeringsstrategi Påbörjas 2013, beräknas klar 2014 Godstrafikstrategi Beräknas påbörjas 2015 Lekplatsriktlinjer Antagna hgn april 2013 Folkhälsopolicy Antagen Region Halland 2009 Kostpolicy Antagen kf sept 2012 Upphandlingspolicy Antagen kf dec 2010 Riktlinjer för upphandling och inköp Antagna ks aug 2011 18
  • REMISSHANDLING DET FORTSATTA ARBETET Plan för genomförande och uppföljning När kommunfullmäktige har fastställt inriktningarna för hållbarhetsarbetet fortsätter processen med att bryta ner inriktningarna till målsättningar och indikatorer för uppföljningen. Detta arbete ska utgå från en nulägesutredning som beskriver hur situationen ser ut i dag, inom respektive inriktning. Utifrån gapet mellan den nuvarande situationen och det framtida önskvärda tillståndet som anges i hållbarhetsinriktningarna formuleras koncernmål (hållbarhetsmål). Alla kommunens nämnder och styrelser ska förhålla sig till koncernmålen och bryta ner dessa till nämndmål och verksamhetsmål. I detta arbete tas även hänsyn till KFs mål och inriktningar som anger prioriteringar för innevarande treårsperiod. För att målen ska uppfyllas är det viktigt att varje verksamhetsmål kopplas till en handlingsplan. Handlingsplanen ska rymma alla de praktiska och operativa förutsättningarna som behövs för att verksamhetsmålen ska kunna uppfyllas. Exempel på sådana förutsättningar är personella och ekonomiska resurser, rutiner, metoder och tidplaner. Ovanstående process utgör första steget i ett systematiskt hållbarhetsarbete, planeringsfasen. Efter planeringsfasen följer implementeringen, då handlingsplanerna omsätts i verkliga åtgärder. När aktiviteter och åtgärder införs behöver arbete och resultat löpande följas upp och utvärderas. Cirkeln sluts när man länkar samman utvärderingsfasen med planeringsfasen i syfte att åstadkomma ständiga förbättringar. En nationell vägledningsstandard som beskriver hur man inför ett ledningssystem för hållbar utveckling i en kommun, landsting eller region är under framtagande och beräknas fastställas kring årsskiftet 2013/2014. Varbergs kommuns hållbarhetsarbete föreslås följa denna standard, SIS/TK 522, i tillämpliga delar. Integrering med kommunens styrmodell och den ordinarie verksamheten ska eftersträvas i varje steg, från planering till återrapportering. Roller och ansvar Hela kommunkoncernen har ett gemensamt ansvar för att hållbarhetsstrategins mål och intentioner blir verklighet. Ett väl fungerande samarbete mellan nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag är en förutsättning. För att nå framgång krävs också att vi lyckas inspirera de som bor och verkar i kommunen till att engagera sig och bidra till omställningen. En viktig del i kommunens arbete är därmed att kommunicera målen och målarbetet samt ge förutsättningar för delaktighet, t.ex. genom att skapa forum för dialog och samverkan. Varje nämnd och styrelse ansvarar för att uppfylla de delar av de övergripande målen som berör den egna verksamheten. Det innefattar hela processen från formulerandet av nämnd- och verksamhetsmål till genomförande, uppföljning, utvärderdering, analys och rapportering samt korrigerande åtgärder. Kommunstyrelsen har, utöver det som gäller varje nämnd, en ledande, stödjande och samordnande funktion i arbetet med att genomföra hållbarhetsstrategin. Kommunstyrelsen ansvarar för den samordnade årsrapporteringen av hur arbetet med hållbarhetsmålen fortlöper samt för den övergripande kommunikationen av målen och målarbetet. 19
  • REMISSHANDLING REFERENSER Artiklar och webb Erlandsson Johan, blogginlägg 2013-03-21. Rockström med flera: Vi föreslår sex mål för hållbar utveckling till 2030, www.ecoprofile.se/thread-2689-Rockstrom-med-flera-Vi-foreslar-sex-mal-forhallbar-utveckling-till-2030.html Griggs, Stafford-Smith, Rockström et al. Nature march 2013. Sustainable development goals for people and planet. Olsson Sören (professor emeritus i socialt arbete), 2012. Artikel om social hållbarhet. Rockström, Steffen, Noone et al, 2009. Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity. Rockström, Öhman, 2013. Miljöaktuellt nr 4. Artikel “En hållbar värld kräver helhetsgrepp”. Stockholms Resilience Center, förslag till globala hållbarhetsmål - www.stockholmresilience.org Sveriges Ekokommuner och hållbarhetsprinciperna - www.sekom.se Sveriges 16 nationella miljömål och etappmål - www.miljomal.se Litteratur Borås 2025 Vision och strategi, antagen kf oktober 2012 Borås stads miljömål 2013-2016, antagna kf dec 2012 Göteborgs stads miljöprogram, remissversion 2013 Hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner, SIS-remiss 10750 (Tk 522) - förslag till svensk nationell väglädningsstandard för hållbar utveckling Kommunfullmäktiges mål och inriktning 2013-2015, Varbergs kommun antagen kf april 2014 Linköpings kommuns program för social hållbarhet 2011-2014, antaget april 2011 Malmös väg mot en hållbar framtid – hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, mars 2013 Miljöplan för Järfälla kommun, antagen kf april 2010 Miljöprogram för Helsingborgs stad 2011-2015, antaget kf oktober 2010 Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020, antaget kf december 2009 Miljöprogram för Växjö kommun, antaget av kf maj 2006 och reviderat av kf april 2010 Program för hållbar utveckling – miljö, Framtidens Jönköping 2013-2020, nov 2012 Räkna med ekosystemtjänster, underlag för att integrera miljövärden i den kommunala beslutsprocessen, Naturskyddsföreningens rapport, text: Lina Isacs Vision Varberg 2025, beslutad kf nov 2011 Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta Nationerna 1987. Vår gemensamma framtid (egentligen Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future) Västerås stads miljöprogram, antaget kf maj 2005 20
  • REMISSHANDLING BILAGA BAKGRUND OCH RESULTAT Arbetsgång och delaktighet Hösten 2012 gav kommunfullmäktige planeringskontoret i uppdrag att ta fram nya miljömål som ska börja gälla 2015, beslut 2012-09-18 kf § 115. Styrgruppen för arbetet består av förvaltningscheferna Eva Olson (serviceförvaltningen), Jan Malmgren (Planeringskontoret), Stefan Andersson (Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen) och Stefan Eglinger (Hamn- och gatuförvaltningen) samt Martin Rylander (VD Varbergs fastighets AB). Planeringskontorets miljöstrateg Charlott Jansson har varit projektledare. Kollegorna Erik Hansson (kommunekolog), Karna Nilsson (vattenförvaltare) och Clara Tholin (klimat- och energistrateg) har fungerat som projektledarstöd. Projektledaren har även haft konsultstöd från Miljöbyrån Ecoplan AB för att planera och processleda första fasen av arbetet. En tvärorganisatorisk arbetsgrupp med representanter från nästan alla förvaltningar och bolag har under våren diskuterat hur våra gemensamma mål ska vara utformade för att vi ska få ett bra genomförande i målarbetet. I arbetsgruppen har följande deltagit; Inger Mellberg (hgf), Maria Backström (buf), Ann-Britt Jande (soc), Marlene Garhall (ser), Eleonor Eliassson (moh), Anna-Karin Jeppson (sbk), Marie Alowerrson (VEAB)/AnnaLena Falk (VEAB), Åsa Wennberg (VIVAB), Kjell Iseborn (VBAB)/Jan Malmgren (VBAB), Jenni Nilsson (VFAB), Magnus Källström (plan), Anita Kryh (plan). För att skapa bred delaktighet kring inriktningarna och målen har även 4 dialogseminarier arrangerats. Inbjudningar har riktats till politiker, medarbetare, näringsliv, föreningsliv, skola och allmänhet. Sammanlagt har närmare 100 personer involverats i diskussionerna i detta skede. Dialogseminarier med kunskapshöjande inslag Dialogseminarierna inleddes med presentation i helgrupp följt av arbete i små grupper. Presentationerna på dialogseminarierna gav tillfälle att beskriva status för miljöarbetet och miljösituationen i kommunen. Deltagarna fick också en övergripande presentation av miljötillståndet globalt, de nationella miljömålen, arbetet med planetära gränsvärden, ekosystemtjänster osv. Dialogseminarier syftade till att undersöka hur förslagen till inriktningar uppfattades och till att engagera anställda, förtroendevalda, allmänhet och företagare i arbetet. Dialogseminariernas diskussionspass var styrda med ett förberett tema för att hålla sig kvar på en övergripande nivå och inte fastna i detaljdiskussioner. I smågrupper fick deltagarna först värdera två förslag till inriktningar, dels i samtal och dels genom att betygsätta deras olika delar. Därefter släpptes egna idéer fram. Deltagarna fick sätta betyg inom fyra kategorier: Tydlighet - hur lätt är det att förstå inriktningen? Inspiration - hur roligt/spännande är det att jobba med denna inriktning? Styrförmåga - hur väl kan inriktningarna styra i framtagandet av konkreta mål och hur väl kan inriktningen vara ledande i det dagliga framtida arbetet? Visionärt - hur bra stämmer detta med visionen om Varberg som Västkustens kreativa mittpunkt? 21
  • REMISSHANDLING Förslag till inriktningar De två alternativa förslag till inriktning som värderades vid dialogseminarierna presenteras i bilagan Dialogseminarier inriktningsalternativ. Alternativen är formulerade med olika utgångspunkter. Det ena förslaget, alternativ 1, utgår från arbetsgruppens diskussioner och tidigare erfarenheter av miljömålsarbete. Alternativ 1 har även hämtat inspiration från Varberg vision 2025, kommunfullmäktiges inriktningsmål för 2013-2015 samt andra kommuners miljömål. Det andra förslaget, alternativ 2, bygger på de 6 integrerade hållbarhetsmålen som en grupp forskare föreslår ska ersätta FN:s Millenniemål. Målen utgör en hållbar välfärdsmodell där ekonomin fungerar som ett medel för att nå välfärd och utveckling i samhället inom planetens gränser. Stockholm Resilience Centers forskning om planetära gränsvärden är en av hörnpelarna i modellen. Resultat från dialogen Betygen sattes i en skala från ett till fem, där fem var bäst. Varje gruppmedlem satte eget betyg och ett medelbetyg för gruppen räknades ut. Resultatet gav en liten spridning mellan betygen, många treor och endast enstaka ettor och femmor förekom. Det innebär att skillnaden i betyg mellan alternativen blev liten även om utfallet är tydligt. Alternativ ett fick 2,91 i medelbetyg och alternativ två 3,34. Alternativ 2 fick högre betyg i 3 av de 4 olika kategorierna. Anteckningarna från diskussionerna i grupperna visade också att det är jämnt mellan alternativen. Det som uppskattades med alternativ två var framförallt tydligheten, men även att det är kortare och mer stringent formulerat. Några tilltalades också av alternativets globala ansats med en vetenskaplig underbyggnad. Negativa kommentarer handlade bland annat om att alternativet uppfattades som tråkigt och var svårt att förstå. Alternativ 1 fick positiva kommentarer kring rubrikerna. Man lyfte fram att de var färre och mer inspirerande. Framförallt gillades formuleringen ”Lätt att göra rätt” av många. Annat som framkom är att ord och begrepp som används i båda alternativen inte är självklara för alla. Även att inriktningarnas formuleringar kan vara ännu skarpare. Sammanfattningsvis resulterade dialogen och betygssättningen i att konsulterna och styrgruppen förordade att bygga vidare på alternativ 2. Medskicket var att alternativet kräver omarbetning med hänsyn till de synpunkter som framkom i dialogen. Det omarbetade förslaget De ursprungliga 6 integrerade hållbarhetsmålen som presenterades i artikeln i Nature täcker in hållbarhetens alla 3 aspekter, den sociala och ekonomiska utvecklingen ska ske inom ramen för vad planeten tål. De utgår från människan till skillnad från våra nationella miljömål som fokuserar på den ekologiska hållbarheten. Att basera våra lokala mål på de globala hållbarhetsmålen innebär därmed en breddning av det ursprungliga uppdraget, som var att ta fram nya lokala miljömål. Detta är dock en utveckling som går helt i linje med Varbergs Vision 2025 och ny forskning som anger att mål bör vara integrerade och ta hänsyn till miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter samtidigt. De 6 globala målen har relativt olika nivåer. Två av dem ”Välfärd och goda försörjningsmöjligheter” och ”Ledarskap för ett hållbart samhälle” är breda till sin natur och täcker in många olika aspekter. De överlappar delvis de andra 4 målen som är betydligt snävare och handlar om livsviktiga resurser för människans överlevnad, exempelvis tillgång till rent dricksvatten och sanitet. För att underlätta nästa steg i arbetet, då inriktningarna ska brytas ner till mål, har vi försökt göra tydligare avgränsningar mellan inriktningarna i den lokala anpassningen. Synpunkter från dialogen har även bidragit till att vi har formulerat om rubrikerna och dragit ner antalet inriktningar till fyra istället för sex. 22
  • REMISSHANDLING BILAGA DIALOGSEMINARIER INRIKTNINGSALTERNATIV Alternativ 1: Fyra fokusområden för hållbarhet. EN FANTASTISK LIVSMILJÖ Vi värnar vår natur och strävar efter rent vatten, frisk luft, giftfri miljö och ett rikt växt- och djurliv. Genom en hållbar markanvändning och god samhällsplanering skapar vi bärkraftiga, hälsofrämjande och trivsamma miljöer för människor, djur och natur. Vår kommun kännetecknas av mångfald, delaktighet och kreativitet. HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING Vi eftersträvar rena kretslopp och hushåller med naturresurser, material och energi. Vi minimerar användningen av farliga ämnen och fossila bränslen. Vi väljer i första hand förnybara alternativ och nyttjar ekosystemtjänster på ett långsiktigt hållbart sätt. Vi minimerar uppkomsten av avfall genom att ge förutsättningar för medveten konsumtion och en ökad återanvändning. LÄTT ATT GÖRA RÄTT I Varbergs kommun ska det vara lätt att göra hållbara val när det gäller konsumtion, avfallshantering, resor, boende och livsstil. Ett hållbart beteende ska vara bekvämt och lustfyllt. Vi sprider kunskap som ger förutsättningar för medvetna val och ger förutsättningar för delaktighet i hållbarhetsarbetet. KOMMUNEN SOM INSPIRATIONSKÄLLA Varbergs kommun ska i sitt eget hållbarhetsarbete visa nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Vi ska ha hög kompetens inom miljöområdet och hållbarhet ska genomsyra all verksamhet. Genom att vara ett föredöme och visa på goda exempel kan vi inspirera kommuninvånarna till hållbara val. Alternativ 2: Sex integrerade hållbarhetsinriktningar utifrån integrerade hållbarhetsmål som presenterats av Stockholm Resilience Center VÄLFÄRD OCH GODA FÖRSÖRJNINGSMÖJLIGHETER Varberg ska vara jämlikt, hälsosamt och trivsamt samtidigt som naturens resurser brukas hållbart och vi strävar efter att minimera vårt ekologiska fotavtryck. HÅLLBAR LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING Varberg ska bidra till att fler kan få tillgång till mat som är ekologisk, lokal och producerad utan risker för ekosystem eller människors hälsa. HÅLLBAR VATTENFÖRVALTNING Varberg ska säkerställa ett hållbart nyttjande av vattenresurserna och att alla vatten har god kvalitet. TILLGÄNGLIG REN ENERGI Varberg ska använda förnybar energi effektivt och skapa förutsättningar för lokal förnybar energiproduktion. FRISKA OCH PRODUKTIVA EKOSYSTEM Varberg ska nyttja ekosystemtjänster på ett hållbart sätt. Mångfalden av växter, djur och livsmiljöer ska utvecklas och de värdefullaste områdena ges ett särskilt skydd. LEDARSKAP FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Varbergs kommun ska vara ett föredöme och inspirationskälla såväl genom eget agerande som genom att säkerställa invånarnas inflytande och företagens deltagande i hållbarhetsarbetet. 23
  • REMISSHANDLING Postadress: 432 80 Varbergs Besöksadress:Engelbrektsgatan 15 E-post: ks@varberg.se Telefon växel: 0340-880 00 www.varberg.se 24