Kortkort Version Ikt Vidgade Vyer

  • 968 views
Uploaded on

 

  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Be the first to comment
No Downloads

Views

Total Views
968
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0

Actions

Shares
Downloads
5
Comments
0
Likes
1

Embeds 0

No embeds

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
    No notes for slide

Transcript

  • 1. IKT som pedagogiskt verktyg Institutionen för Pedagogik och lärande
  • 2. Begreppet IKT IKT- Information – Kommunikation – Teknik Begreppet IT, informationsteknik är sällan definierat men kanske innebär begreppet IKT ett förtydligande genom att betona att det handlar om kommunikation via nätverk Speciellt i pedagogiska kretsar har IKT etablerat sig som begrepp. Här används ofta IKT i betydelsen digital teknik som utnyttjas i utbildningssammanhang Vad är didaktik för IKT? I stort sett, hur man ska anpassa IKT så att den passar in i skolundervisningen och inte att IKT blir ett mål för sig.
  • 3. I nformation - K ommunikation - T eknik Som det innehåll vi bearbetar till kunskap Bäraren av det kommunnikativa och interaktiva processerna i lärandet Som en grund för lärandet Med detta synsätt kan man betrakta IKT som grundvalar för lärande IKT IKT i lärarutbildning Institutionen för Pedagogik och lärande
  • 4. IKT Institutionen för Pedagogik och lärande som pedagogiskt verktyg LMS Marratech Digital portfolio JayCut Hemsidor Wikipedia Bloggar Digital storytelling MSN Skriv- och lärprocessen Google groups Facebook m. m. Om IKT i lärarutbildning och skola
  • 5. IT som pedagogiskt verktyg kan ses som ett hot eller en möjlighet. I sig har datorn som teknisk artefakt ingen förändrande kraft… Mot vidgade vyer – IT som pedagogiskt verktyg IKT i lärarutbildning Institutionen för Pedagogik och lärande däremot har IT en potential i sig som utmanar traditionella och långlivade strukturer i skolan.
  • 6.
    • Men lärandets villkor förändras med IKT
    • Mötet med stoffet blir annorlunda och därigenom blir lärprocessen annorlunda
    IKT som förnyare av lärprocessen Formen ändras men innehållet i skolans undervisning då?
  • 7. Mot vidgade vyer
    • IT:s potential ska nyttjas i det pedagogiska
    • arbetet
    • för att samtala omkring och ta ställning till frågor om vilka förmågor och kvalitéer som ska stå i fokus för lärandet
    • som en motvikt till
    • förmedling av på förhand bestämd kunskap
    • inrymmer IT som kontrasterande verktyg
    • nya och andra möjligheter att utforska den värld barn och ungdomar lever och verkar i
  • 8. Mot vidgade vyer Hur kan skolan tillvarata alla de situationer som erbjuds via IT för att vidareutveckla elevernas olika kompetenser?
  • 9. Mot vidgade vyer Kan IT vara en katalysator för skolans förändringsarbete och därmed stödja skolutveckling, dvs. elevers lärande?
  • 10. Informationsanvändning 1. Studenters sökande och insamlande av information på webben 2. Elektronisk lagring av den funna informationen 3. Hur använder studenter den funna webb-informationen?
  • 11. Några skäl för IT i skolan
    • IT kan vara ett stöd i lärprocessen
    • Skolan måste förbereda eleverna för samhälle och arbetsliv
    • IT stöder utveckling av skolans organisation och arbetssätt
    • Strategiska skäl
    • IT har kommit för att stanna
  • 12. Studieområden
    • Veta vad som är rätt - IT och juridik, källkritik och etik
    • - Utveckla skolan - IT som pedagogiskt redskap, stöd för verksamhetsutveckling
    • - Underlätta arbetet - IT som administrativt redskap
    • - Förstå teknik - Grundläggande IT-kunskaper – öka beställarkompetensen
  • 13. IKT-mål i kursplanerna?
    • Reflektera över och medvetet arbeta med IT för att stödja elevernas lärande och uppnå läroplanens och skolans mål
    • Utveckla ett lärandeperspektiv på användningen av IT i skapande aktiviteter inom ramen för det vidgade textbegreppet
    • Kunskap om och förtrogenhet med hur en medveten pedagogisk och didaktisk användning av IT kan bidra till att uppnå läroplanernas mål
    • Kunskap om aktuell forskning inom IT - området och hur användning av IT utvecklas i samhället, särskilt bland barn och ungdomar och förmåga att omsätta den i skolans arbete.
  • 14. IT:s roll i undervisningen (Nissen, red., 2002, s 202) 1 jobba med den här uppgiften och gör så här IT som lärobok 2 gör som du vill men lös uppgiften IT som informationskälla 3 gör vad du vill men jobba så här IT som övningshäfte 4 välj en uppgift jobba som du vill IT som inspiratör Lärarstyrd uppgift Lärarstyrt arbetssätt Elevstyrt arbetssätt Elevstyrd uppgift
  • 15. Det vidgade textbegreppet
    • I skolans reviderade kursplaner betonas att en text även kan bestå av estetiska uttryck i form av bild och ljud.
    • Det innebär att stillbilder, rörliga bilder, animationer och ljud bör uppfattas som förståelse- och kunskapsformer i likhet med skriven text . För att kursplanernas intentioner ska bli meningsfulla, måste lärare och pedagoger lära mer om dessa nya texttyper och dess estetik.
    (text kan definieras som en meningsväv)
  • 16. Skoldatanätet förmedlar användbara resurser, erbjuder webbverktyg och kontaktytor och håller dig à jour med vad som händer inom området IT i skolan. Multimediabyrån hjälper pedagoger att skapa och lära med nya medier. Här finns kurser, samarbetsytor, videofilmer och artiklar med tips och idéer från pedagoger runt om i landet. Du har också tillgång till arkiv för bilder, ljud, musik och faktagrafik. Kolla Källan har fokus på informationssökning, källkritisk granskning och nätsäkerhet för barn och unga. Ett särskilt avsnitt handlar om upphovsrätt i undervisningen. PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är en kombination av handledningar på Internet, underlag för arbete i studiecirkel och hjälp i vardagen. Syftet med studiematerialet är att pedagoger ska bli säkrare i att använda IT. Länkskafferiet erbjuder elever kvalitetsgranskat och säkert material till skolarbete och pedagoger kan använda tjänsten för lektionsplanering
  • 17.
    • Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet som arbetar med frågor om mediepåverkan och barns och ungas mediesituation, med syfte att minska riskerna för skadlig påverkan
    • Ung kommunikation – om IKT i utbildning och skola. Ett projekt som utvecklar IT i lärarutbildningen
    • Utbildningsradion Sveriges Utbildningsradio, UR, är sedan länge den största enskilda aktören inom det växande svenska utbildningsområdet. Tillsammans med Sveriges Television, SVT, och Sveriges Radio, SR, utgör UR svensk public service, det vill säga tre företag i allmänhetens, hela svenska folkets, tjänst.
    UR access Navicast – delad medieserver Elva lärosäten har anslutit sig till en gemensam medieserver, Navicast. Där kan man söka, titta och lyssna på program, samt kommentera och läsa andras kommentarer och tipsa en kompis eller kollega via e-post. Det är även möjligt för lärare och studenter att lägga in egna bild- och ljudproduktioner. För att kunna se UR:s program via Navicast fordras att lärosätet är anslutet till den delade servern.
  • 18. Digital kompetens Metoder för samtal och reflektion kring mediematerial i undervisning kring frågorna: Digital kompetens kan ses som en del av en mer generell lärarkompetens eller kanske till och med en samhällelig medborgarkompetens.
    • • Hur sätter man ord på de kvaliteter som uppstår genom elevers medieproduktioner?
    • • Hur tar man hand om det som elever skapar (distributionsaspekter bland annat)
    • • Vilka etiska aspekter dyker upp i reflektioner och hur hanteras dessa?
    • Hur tolkar, hanterar och ser man på olika nivåer i landet på sitt ansvar kring digital kompetens? Hur ser man på moment som produktion/reflektion/reception?
  • 19. Digital kompetens Digital kompetens är inte enbart att uppfattas som ett medel att uppnå de utbildningsmål som fastställts i styrdokumenten. Det är viktigt att komma ihåg att den digitala kompetensen även är ett mål i sig självt. Inte minst är det ju en avgörande beståndsdel i ett samtida bildningsbegrepp!
  • 20. Åtta grundläggande kompetenser för livslångt lärande för Europas medborgare • Digital kompetens Eu-parlamentet hösten 2006
    • Kommunikation på modersmålet • Kommunikation på främmande språk • Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
    • Lära att lära • Social och medborgerlig kompetens • Initiativförmåga och företagaranda • Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Alla nyckelkompetenser anses lika viktiga