Linderoth P., (2008)Rektorers kontinuerliga lärande – att skapa den onlinebaseradegemenskapen Head to Head,IT-universitete...
1 Innehållsförteckning2      Inledning.......................................................................................
8.1.2 Fördelar, nackdelar och möjligheter med MOSS som verktyg för ett Virtual      Learning Community ......................
2 InledningVarbergs kommun är en medelstor svensk kommun belägen på västkusten i norra Halland.Kommunens ekonomi är god oc...
      Förmågan att ta tillvara de enskilda medarbetarnas kraft och vilja att lära                      Förmågan att utve...
o Samordning av personaladministrativa frågor               o Förvaltningsövergripande frågor          Utrednings- och kv...
För att tekniskt och metodiskt stödja den nya organisationen och de krav på nätverks- ochteamarbete som ställts har det be...
2.2 Den tekniska plattformenVarbergs kommun implementerar under hösten 2007 sitt nya intranät byggt på MicrosoftOffice Sha...
   UndersökningDe flesta av ovanstående funktioner har offlinestöd genom Outlook 2007 vilket innebär attförändringar i in...
Här kan man fylla i information om sig själv och sitt arbete. Man kan också lägga till privatadokument som man vill dela m...
3 SyfteSyftet med arbetet är att teoretiskt underbygga skapandet ett Digitalt kompetensförsöjnings-system åt Barn- och utb...
4 MetodArbetet med utvecklingen av Head to Head utförs i två delar. Den ena delen består avlitteraturstudier, framförallt ...
5 LitteraturgenomgångI arbetet med att utveckla ett digitalt kompetensförsörjningssystem för en organisation somBarn- och ...
Jobring (2005) noterar att Wenger inte analyserar gemenskaper som nätbaserade. I ett arbetemed att utveckla en lärplattfor...
1.   “Meaning: a way of talking about our (changing) ability – individually                              and collectively ...
5.2.1.2 Praktik och gemenskap - praktikgemenskapPraktik (practice) syftar till det gemensamma historiska och sociala arvet...
   Identitet som medlemskap i gemenskaper – Vi definierar oss själva utifrån det som är           bekant och obekant från...
för communityn och utvecklingen av praktikhistorier. Deltagarnas engagemang innefattarenligt Wenger ett flertal processer ...
5.2.3.3 InriktningMed begreppet inriktning (Alignment) avses den process som överbryggar tid och rum ochdärigenom formar v...
” Questions or the kind derived from this dimension of organisational design             include the following:”        1....
5.3.4 Communityns fortlevandeWenger menar vidare att det är ytterst viktigt för communityns fortlevande att en del avanstr...
learning communities will be utilized further.” (Lewis & Allan, Virtual Learning           Communities - A guide for pract...
Figur 4 Salmons trappa5.5.1.1 Access and motivationI den inledande fasen av arbetet är det mycket viktigt att alla snabbt ...
Det fjärde steget i E-tivitiestrappan kallas för knowledge construction. Deltagarna är numogna för ytterligare ett steg då...
6 AnalysmodellerFör att analysera de tänkta användarnas behov och för att utveckla en teknisk plattform för attpå bästa sä...
interface och funktioner. Han rekommenderar även att man så fort produkten släpps börjaranalysera loggfiler och feedback f...
6.1.2 Task AnalysisTask analysis beskrivs av Kuniavsky i ”Observing the user experience”. Task analysis är ettbrett spektr...
- Hur går jag till väga för att handla en soffa?    Jag tar reda på vilka möbelhandlare som säljer soffor, och väljer ett...
6.2 Att analysera teknikenNär man skapar ett nytt dataprogram, en ny hemsida eller en ny IT-lösning är det viktigt attman ...
7 Det praktiska arbetet med utformningen av Head to HeadDet praktiska arbetet med Head to Head inleddes under senvåren med...
Fokusgruppens första sammankomst hade som huvudsakligt syfte att presentera deltagarna föroch varandra och för projektledn...
Det femte mötet med fokusgruppen var ett presentationsmöte där den tekniska plattformenpresenterades i sitt i huvudsak fär...
8 DiskussionSyftet med Head to Head är att skapa ett digitalt kompetensförsörjningssystem för Varbergskommuns rektorer. Fö...
förutsättas att de också kan föreställa sig sitt arbete i ett vidare perspektiv och att de delarvärderingarna i uppdraget ...
8.1.1.1 MötesarbetsytaDen kanske allra viktigaste delen av Head to Head är mötesarbetsytorna. Det är här somarbetet ska sk...
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Rektorers kont-larande-per linderoth
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Rektorers kont-larande-per linderoth

891

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
891
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
4
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "Rektorers kont-larande-per linderoth"

  1. 1. Linderoth P., (2008)Rektorers kontinuerliga lärande – att skapa den onlinebaseradegemenskapen Head to Head,IT-universitetet Göteborg, opublicerad 1
  2. 2. 1 Innehållsförteckning2 Inledning............................................................................................................................. 4 2.1 Omorganisation av Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun ............ 4 2.1.1 Lärande organisation ............................................................................................ 4 2.1.2 Organisationsförändringar .................................................................................... 5 2.2 Den tekniska plattformen ............................................................................................. 8 2.2.1 WSS ...................................................................................................................... 8 2.2.2 Extra funktionalitet med MOSS 2007 .................................................................. 93 Syfte ................................................................................................................................. 114 Metod ............................................................................................................................... 125 Litteraturgenomgång ........................................................................................................ 13 5.1 Det sociokulturella perspektivet på lärande ............................................................... 13 5.2 Communities of Practice ........................................................................................... 13 5.2.1 Lärande enligt Wenger ....................................................................................... 14 5.2.2 Boundary - avgränsning ..................................................................................... 17 5.2.3 Tillhörighetsgrunder ........................................................................................... 17 5.3 Learning communities ............................................................................................... 19 5.3.1 Design och det plötsligt uppdykande ................................................................. 20 5.3.2 Lokalt-globalt ..................................................................................................... 20 5.3.3 Identifikation ...................................................................................................... 20 5.3.4 Communityns fortlevande .................................................................................. 21 5.4 Utveckling av ett strukturerat stöd för en Learning Community............................... 21 5.5 Virtual-/Online Learning Communities..................................................................... 21 5.5.1 E-Tivities ............................................................................................................ 22 5.6 Head to Head och Community of Practice-begreppet ............................................... 246 Analysmodeller ................................................................................................................ 25 6.1 Iterativ utveckling och User research ........................................................................ 25 6.1.1 Contextual inquiry .............................................................................................. 26 6.1.2 Task Analysis ..................................................................................................... 27 6.1.3 Fokusgrupper ...................................................................................................... 28 6.2 Att analysera tekniken ............................................................................................... 29 6.2.1 Usability tests ..................................................................................................... 297 Det praktiska arbetet med utformningen av Head to Head .............................................. 30 7.1 Fokusgruppen ............................................................................................................ 30 7.1.1 Fokusgruppens arbete ......................................................................................... 30 7.1.2 Kickoffen ............................................................................................................ 328 Diskussion ........................................................................................................................ 33 8.1 De kritiska punkterna när det gäller teknik ............................................................... 34 8.1.1 Microsoft Office SharePoint Server som stöd för Head to Head. ...................... 34 2
  3. 3. 8.1.2 Fördelar, nackdelar och möjligheter med MOSS som verktyg för ett Virtual Learning Community ....................................................................................................... 37 8.1.3 Sammanfattning MOSS möjligheter som stöd för Head to Head ...................... 38 8.2 Kritiska punkter avseende det pedagogiska upplägget .............................................. 38 8.2.1 Diskussion kring fokusgruppens arbete ............................................................. 409 Resultat ............................................................................................................................. 41 9.1 Läraktiviteter ............................................................................................................. 41 9.1.1 Färdighetsaktiviteter ........................................................................................... 42 9.1.2 Sociala läraktiviteter ........................................................................................... 42 9.1.3 Ämnesaktiviteter ................................................................................................ 42 9.1.4 Analytiska aktiviteter ......................................................................................... 42 9.2 Lärprogrammen ......................................................................................................... 43 9.2.1 Utformningen av Head to Heads första omgång ................................................ 4310 Litteraturförteckning ........................................................................................................ 48 3
  4. 4. 2 InledningVarbergs kommun är en medelstor svensk kommun belägen på västkusten i norra Halland.Kommunens ekonomi är god och man har sedan 1990 haft en befolkningstillväxt på omkring10%. Invånarantalet i hela kommunen uppgår i nuläget till 55 856 (Statistiska centralbyrån,2007). Invånarantalet i Varbergs tätort uppgår till 26 900 (Varbergs kommun, 2007). Ikommunen finns ett antal mindre tätorter såsom Tvååker, Träslövsläge, Veddinge och Buasamtliga med något tusental invånare. Närmare 16 000 av kommunens invånare räknas somlandsbygdsboende (Varbergs kommun, 2007). Kommunen är starkt präglad avturismnäringen, ett antal välbesökta turistattraktioner ligger inom kommunens gränser.Varbergs fästning, Apelviken, radiostationen Grimeton och Getteröns naturreservat är någraexempel på attraktioner som lockar många besökare till kommunen varje år. Kommunensstörsta arbetsgivare är de samlade kommunala förvaltningarna med 4126 anställda och avdessa arbetar…. inom barn- och utbildningsförvaltningen.2.1 Omorganisation av Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommunBarn- och utbildniningsförvaltningen i Varbergs kommun har under de senaste åren arbetataktivt med att kommunens skolor ska hålla högsta nationella standard både med avseende påden pedagogiska verksamheten och den fysiska miljön i skolorna.Utvecklingsarbetet har också inneburit att kommunen beslutat att organisera om barn- ochutbildningsförvaltningen. Därför startades under år 2006 ett mycket omfattandeomorganisationsarbete inom förvaltningen. Riktlinjerna för omorganisationen står att finnadels i ett visionsdokument benämnt ”Först in i framtiden”, som ”omfattar hela det offentligaskolväsendet för barn och unga och det frivilliga skolväsendet för vuxna” (Varbergs kommun,2007)1, dels ett dokument benämnt ”En lärande organisation som utvecklar kreativa barn,ungdomar och medarbetare”. I det senare finns beskrivet ett antal konkreta förslag tillförändringar för att modernisera, effektivisera och förnya arbetsformerna inom förvaltningen.Angående organisationsöversynens syfte går att läsa: ”Syftet med organisationsöversynen är att se över och vidareutveckla nuvarande organisation för att skapa en rationell ledningsorganisation för barn- och utbildningsförvaltningen.”22.1.1 Lärande organisationLärande organisation är ett centralt begrepp i arbetet med att utveckla barn- ochutbildningsförvaltningen. Skapandet av den lärande organisationen har som mål att:”…upprätthålla en kreativ spänning mellan vision och verklighet” samt ”…skapa utvecklinggenom att behärska ett antal kärnförmågor.”3 De förmågor som räknas som särskilt viktiga förförverkligandet av den lärande organisationen är4:1 Först in i framtiden –en vision version 3.0, Varbergs kommun 20072 En lärande organisation, Varbergs kommun 2006 s.33 Ibid.s.44 Ibid s.?? 4
  5. 5.  Förmågan att ta tillvara de enskilda medarbetarnas kraft och vilja att lära  Förmågan att utveckla en stark gemensam vision  Förmågan till öppenhet när det gäller att få tala fritt samt viljan till att ompröva tankemönster  Förmågan att med öppna sinnen samarbeta och lära tillsammans  Förmågan att se helheter och samband.2.1.2 OrganisationsförändringarFör att åstadkomma det kontinuerliga lärande som är centralt i den lärandeorganisationen har förvaltningsledningen föreslagit och genomfört ett antalförändringsåtgärder på olika nivåer inom Organisationen. Lärandestruktur – Kopplas ej till chefskap Barn - och Gemensam struktur – Chefskap delas mellan rektorer utbildningsnämnd Förvaltningschef Figur 1 Organisationsschema över den nya Lpl Lpl Lpl Teamledare Teamledare Teamledare organisationen Förskole - Obligatoriska Frivilliga Ekonomi Utredning Adminis - verksamhet Skolformer Skolformer Personal Kvalitet tration Rektor 2.1.2.1 F Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor örvaltnings Rektor Rektor Enhet Rektor nivå s Särskilt Rektors - Elev - hälsa På pedagogiskt team innehåll m.m. förvaltningsn Rektorsteam ivå har man Verksamhetsstöd inrättat tre Verksamhetsstöd tjänster för s.k.lärprocessledare. Lärprocessledarnas uppdrag är att verka som överordnad chef inom sinaverksamheter. De tre lärprocessledarna har olika ansvarsområden, en av dem arbetar medförskolan, en med de obligatoriska skolformerna och den tredje arbetar med de frivilligaskolformerna. Lärprocessledaruppdraget innebär: ”… ett coachande förhållningssätt med stöd och handledning till rektor, regelbundna medarbetarsamtal och individuell lönesättning. Lärprocessledarna har också en viktig roll i att skapa gemensamma bilder och tolkningar av politiska riktlinjer och beslut i ledningsgruppen.”5Utöver instiftandet av lärprocessledartjänsterna har man inom förvaltningen också bildat treteam som ska bistå såväl förvaltningschefen som de olika enheterna vid behov. Teamenbenämns, ekonomi- och personalteam, utrednings- och kvalitetsteam samt administrativtteam. Vart och ett av teamen leds av en teamledare och deras respektive ansvarsområden är:  Ekonomi- och personalteam: o Ekonomisk planering och uppföljning5 Ibid s.8 5
  6. 6. o Samordning av personaladministrativa frågor o Förvaltningsövergripande frågor  Utrednings- och kvalitetsteam: o Stöd i kvalitetsfrågor och fastigheter o Uppdrag i samband med utvecklingsprojekt  Administrativt team: o Övergripande verksamhetsplanering och informationsprocesser o Samordning av gemensamma frågor  IT  Skolskjutsar o Nämndsekretariat o Prognosarbete m.m.När det gäller förvaltningsledningens arbete med mer vardagliga skolfrågor och derasförhållande till rektorerna anser man från förvaltningens sida att: ”Den samlade förvaltningsledningens uppgift är att stödja och coacha rektorerna i deras arbete med att omforma de politiska målen till pedagogiskt vardagsarbete.” 6 (Varbergs kommun, 2006)2.1.2.2 RektorsteamsnivåDen tidigare organisationen, där verksamheten organiserades i fyra geografiskt avgränsaderektorsdistrikt och ett kommunövergripande distrikt vardera för särskola och gymnasium harrivits upp, och ersatts med rektorsteam som består av rektorer ur olika skolformer. Barn- ochutbildningsnämnden hoppas att man genom skapandet av rektorsteam bestående av rektorerfrån såväl förskola som grundskola och gymnasium ska uppnå en större öppenhet inomförvaltningen. Man hoppas också att detta ska förstärka den röda tråd som redan finns inomförvaltningen. ”Den yttersta ambitionen med att ytterligare utveckla den lärande organisationen är att ge barnen en ännu högre kvalitet på förskolans verksamhet och ge eleverna i skolan en ännu bättre utbildning.”7Förvaltningen konstaterar angående utvecklingen av den lärande organisationen att det är avstor vikt att möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika yrkesgrupper ges: ”I en organisation för livslångt lärande är det nödvändigt med samverkan och erfarenhetsutbyte inom och mellan olika yrkesgrupper och verksamheter som har ansvaret för barn och ungdomar under olika skeenden i livet.”8 ”De nya villkoren och förutsättningarna ställer stora krav på personalen att gemensamt organisera arbetet, såväl inom pedagogik, administration som verksamhetsstöd. Detta ställer krav på samarbete – ett arbete i nätverk eller i team.”96 En lärande organisation, Varbergs kommun 2006 s.67 En lärande organisation, Varbergs kommun 2006 s.48 Ibid s.89 Ibid s.8 6
  7. 7. För att tekniskt och metodiskt stödja den nya organisationen och de krav på nätverks- ochteamarbete som ställts har det beslutats att ett IT-stöd med fokus på kompetensutveckling skautvecklas. Detta kommer i första skedet att användas av de olika rektorerna, i ett senare skedekan det bli aktuellt att låta systemet användas av hela förvaltningen. Systemet kommer attutformas under hösten 2007 och bygger på idéer om Computer Supported CollaborativeLearning (CSCL). IT-stödet har fått arbetsnamnet ”Head to Head”.För informationshantering, mailhantering och digitalt samarbete har Varbergs kommun underlång tid använt sig av informationssystemet ”First Class”. Systemet har fungerat bra och dethar varit en hög aktivitetsnivå, men med tiden har det blivit mycket svårt att överblicka pågrund av att den informationsstruktur som systemet erbjudit varit otillräcklig. 7
  8. 8. 2.2 Den tekniska plattformenVarbergs kommun implementerar under hösten 2007 sitt nya intranät byggt på MicrosoftOffice SharePoint Server (MOSS). Intranätet har fått namnet ”Vinden” och består av enkommungemensam portalwebbplats med toppwebbplatser för respektive förvaltning.Förvaltningarna har sedan fått långtgående befogenheter att själva bestämma hur deras del avintranätet ska utformas. Ansvaret för utformningen av barn- och utbildningsförvaltningensintranät har tilldelats chefen för det administrativa teamet som tillsammans med enreferensgrupp ska bygga ett informationssystem som väl motsvarar de krav som den nyaorganisationen ställer.2.2.1 WSSWSS är den enklare grunden i SharePoint. Det kan köras separat utan att man lägger tillMOSS, men är då lite svagare. Med enbart WSS får man framförallt en lägre funktionalitetnär det gäller sökningar och användarhantering. I WSS finns två huvudtyper av funktioneroch tjänster (Haglund, 2007):  Plattformstjänster  Samarbetsfunktioner2.2.1.1 PlattformstjänsterPlattformstjänster är olika typer av funktioner och strukturer som behövs när man kör WSSoch MOSS. Här i ligger bland annat (Haglund, 2007):  Strukturen med de grundläggande begreppen webbprogram (Web Application), webbplatssamling (Site Collection), webbplats (Site), dokumentbibliotek (Document Library) och lista (List)  Begreppet innehållstyper (Content Types)  Säkerhetsinställningar som gör det möjligt att ställa användarbehörigheter på alla nivåer ner till enskilda dokument i listor och dokumentbibliotek  Workflow Foundation som gör det möjligt att skapa arbetsflöden  Administrationsgränssnittet2.2.1.2 SamarbetsfunktionerSamarbetsfunktionerna består av de funktioner som kan utnyttjas av såväl organisationen somav den enskilde användaren för att bygga upp samarbete med andra. Följande funktioner ärrepresenterade i WSS/MOSS:  Dokumentbibliotek  Bildbibliotek  Meddelanden  Kontakter  Kaledrar  Uppgifter  Projektuppgifter  Diskussionsforum  Länkar  Problemlösning 8
  9. 9.  UndersökningDe flesta av ovanstående funktioner har offlinestöd genom Outlook 2007 vilket innebär attförändringar i informationen kan sändas till användarens mailkonto om så önskas. Användareav WSS/MOSS kan också prenumerera på RSS-feeds från de olika listorna och forumen.2.2.1.2.1 RSS-feedsRSS står för ”really simple syndication.” Syndication (syndikering) betyder att en skribentkan få avtal att publicera sitt material i till exempel flera tidningar samtidigt. RSS används föratt sprida information till exempel från en blogg eller en tidnings hemsida. Ett RSS-feed ellerRSS-flöde innebär att man automatiskt får information från den sida man valt att koppla tillsin dators RSS-läsare.2.2.2 Extra funktionalitet med MOSS 2007Microsoft Office SharePoint Server 2007 (MOSS) är en påbyggnad till WSS som ger enbetydligt bättre funktionalitet på flera områden De förbättrade funktionerna kan delas upp i trehuvudområden (Haglund, 2007):  Portalfunktionalitet  Sökfunktionalitet  Innehållshantering2.2.2.1 PortalfunktionalitetPortalfunktionaliteten innebär i huvudsak att man får tillgång till tre olika funktioner:profildatabas, målgruppsfunktion och ”min webbplats”. Samtliga funktioner underlättararbetet med användaradministration och arbetet med att fördela informationen i plattformen.2.2.2.1.1 ProfildatabasI profildatabasen sparas information om användarna. Användarna har själva möjlighet attuppdatera och ändra vissa delar av informationen i profildatabasen. Med hjälp avinformationen i profildatabasen kan man skapa målgrupper genom att till exempel söka efteralla användare som arbetar på en viss avdelning eller enhet i företaget eller organisationen.2.2.2.1.2 MålgruppsfunktionMålgrupper kan användas överallt i MOSS. Syftet med målgrupper är att informationen kanstyras bara till den aktuella målgruppen. Exempelvis kan man ha olika kontaktlistor för olikaavdelningar, en för försäljningsavdelningen och en annan för utvecklingsavdelningen. Mankan också genom målgruppsfunktionen styra nyheter till dem som behöver dem. Teknikernafår de nyheter som är intressanta för dem medan ekonomerna får de nyheter som är intressantaför dem. Ingen av grupperna behöver sortera bort de nyheter som är ointressanta för den.Naturligtvis är det även möjligt att ge samma information till båda grupperna.2.2.2.1.3 Min webbplatsEn annan intressant funktion som man får tillgång i via portalfunktonaliteten är "MinWebbplats" (My Site). Min webbplats består egentligen av två webbplatser, en privat och enpublik. Den publika vyn kan alla besöka, det är en personlig presentationssida i SharePoint. 9
  10. 10. Här kan man fylla i information om sig själv och sitt arbete. Man kan också lägga till privatadokument som man vill dela med kollegor i ”delade dokument”. Den privata vyn innehållerförutom "Delade dokument" också "Privata dokument". Här kan personliga dokument sparas.I den privata vyn kan man också ändra sina uppgifter. Därigenom kan användarna påverkavilka målgrupper de ingår i.2.2.2.2 SökfunktionalitetEn av de viktigaste skillnaderna mellan WSS och MOSS, är MOSS betydligt mer kraftfullasökfunktion (Haglund, 2007). Genom MOSS ges möjlighet att söka i allt som sparas iWSS/MOSS, samt även i nätverksmappar och andra källor. Bland annat innebär det att mankan söka i hela MOSS efter enstaka ord eller meningar. Sökfunktionen returnerar då alladokument som innehåller det aktuella ordet eller orden. Sökfunktionens uppbyggnad gör attden vanliga mappstrukturen i princip blir onödig att använda. Genom att skriva ett sökord isökfönstret får man programmet att rapportera en träfflista med de dokument som innehållerdet aktuella sökordet och länkar till dem samt ett utdrag ur texten där det sökta ordetförekommer.Sökfunktionen kombinerat med möjligheten att låta medarbetare skapa arbetsytor när dearbetar fram nya arbetsplaner, policydokument eller liknande gör att man genom MOSS kanbygga upp ett lätt överblickbart informationssystem. Sökfunktionen ger bra möjlighet attfinna dokument som handlar om de ämnen man valt att arbeta med. Sammantaget innebär detatt detta är användbara funktioner för att undvika dubbelarbete inom större organisationer.2.2.2.3 InnehållshanteringInnehållshantering brukar ofta förklaras som en kombination av dokumenthantering(Document Management), posthantering (Records Management), webbpublicering (WebContent Management) samt arbetsflöden (Workflow) (Haglund, 2007).  Dokumenthantering ger möjlighet att jobba med policys på dokument. En policy kan vara t ex ett giltighetsdatum.  Posthantering ger möjlighet att skapa ett arkiv där information kan sparas.  Webbpublicering innebär att man själv kan designa sitt intranät eller extranet och att olika författare kan skriva innehåll som sedan godkänns av en redaktör för publicering. Man kan också välja att till exempel en text bara ska vara synlig under en begränsad tid eller att rättighets- och målgruppsstyra allt som publiceras.  Arbetsflöden – med MOSS följer ett antal nya förinställda arbetsflöden. "Godkännande" och "Samla in feedback" är två exempel. Samma typ av arbetsflöden används oavsett om det är ett dokument eller en nyhetsartikel som skall visas.Det finns ytterligare funktionaliteter i MOSS Enterprise edition men dessa är, som namnetantyder, främst användbara för företag och därmed inte aktuella i arbetet med Head to Head.Därför listas de bara nedan utan vidare förklaring.  Formulärstöd (Forms Services)  Beslutsstödsfunktionalitet (Business Intelligence)  Affärsdatakatalogen (Business Data Catalog)Genom det stora antal funktionaliteter för samarbete som finns inbyggt i MOSS ger det godamöjligheter att på ett enkelt sätt anpassa en del av Varbergs kommun intranät förkompetensutvecklingsändamål. 10
  11. 11. 3 SyfteSyftet med arbetet är att teoretiskt underbygga skapandet ett Digitalt kompetensförsöjnings-system åt Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun. Systemet ska fungera somdel av den kontinuerliga kompetensutvecklingen som förvaltningen eftersträvar för sinaanställda. Därtill ska det fungera som ett stöd för rektorernas inbördes kommunikation i frågorsom rör den dagliga verksamheten. Systemets namn är Head to Head.Den tekniska lösning som Head to Head bygger på är Microsoft Officie SharePoint Server2007 (MOSS). Syftet är att Head to Head ska integreras som en del i Varbergs kommuns nyaintranät ”Vinden” som också bygger på MOSS.Den teoretiska basen för utvecklingen av systemet hämtas från Community of Practice-teorier och från teorier kring Virtual/Online Learning Communities. 11
  12. 12. 4 MetodArbetet med utvecklingen av Head to Head utförs i två delar. Den ena delen består avlitteraturstudier, framförallt på området för Communities of Practice och Virtual LearningCommunities. En annan viktig del av litteraturstudien består av att utreda vilka modeller föranalys av teknikanvändningen (användbarhetsundersökningar) som är lämpliga att användaför den senare kvalitativa delen av studien. Den andra delen av arbetet är i första hand inriktadpå systemets utformning och denna genomförs som en kvalitativ studie. Den kvalitativastudien består av användbarhetsundersökningar. 12
  13. 13. 5 LitteraturgenomgångI arbetet med att utveckla ett digitalt kompetensförsörjningssystem för en organisation somBarn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun finns mycket hjälp att hämta ilitteratur som berör det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö, 2005) och från denlitteratur som behandlar utvecklingen av Communities of Practice (Wenger, 1998). Det finnsockså användbara teorier i böcker som rör utveckling av Virtual/Online Learningcommunities (Lewis & Allan, Virtual Learning Communities - A guide for practitioners,2005),(Jobring, 2004) (Jobring& Carlén, 2005), (Jobring, Carlén& Bergenholtz2006),(Salmon, 2002). Vidare står ett flertal tänkbara analysmodeller att finna i böckerrörande området kontextuell analys (Beyer & Holzblatt, 1998) och User research och Iterativutveckling (Kuniavsky, 2003).5.1 Det sociokulturella perspektivet på lärandeDet sociokulturella perspektivet på lärande har sitt ursprung i Vygotskijs teorier som i sin turstammar från den ryska kulturhistoriska skolan. Perspektivet tar fokus på människans aktivitetsett i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. I sin förlängning innebär det att detsociokulturella perspektivet utgår från att människans lärande sker i samverkan med andraindivider i omvärlden. Ur ett sociokulturellt perspektiv blir termen lärande skild från termenundervisning genom att man med ett sådant perspektiv för ögonen ställer frågor rörandelärande som: ”Hur tillägnar sig människor samhälleliga erfarenheter? Hur lär hon sig användadem i olika sammanhang? Och hur lever insikterna och kunskaperna vidare?” (Säljö, 2005).Det sociokulturella perspektivet har på senare år upplevt något av en renässans. Teorierna harvidareutvecklats till verksamhetsteorin (Engeström, 1987) som innebär fokus påaktivitetssystem och deras karaktär och situerat lärande som företräds av (Lave & Wenger,1991) med betoning på deltagande i sociala praktiker. (Jaldemark, Lindberg, & Olofsson,2005).5.2 Communities of PracticeWenger diskuterar i sin bok Communities of Practice, Learning, Meaning and Identity(2002)hur Communities of Practice, praktikgemenskaper, stödjer människors lärande. Wengers idéerhar en tydlig socio- kulturell prägel och han anser att det är i mötet mellan människor somlärande uppstår. Communties of Practice är inte den enda typen av communities. Det finns enmängd olika varianter på dessa. En grupp människor som ser på samma TV-program kansägas tillhöra en community, men det är bara genom deras föreställningsförmåga som de kananses ha samhörighet med programmets övriga tittare. De deltar inte i någon delad praktik ochär därför inte att betrakta som medlemmar av en Community of Practice. Liknande scenarionuppstår i en krets med läsare av en specifik tidning, användare av ett specifikt datorsystem,boende i en viss stad eller personer som delar ett visst intresse. Det finns ett antal typer avcommunities: för smak, intressen, ekonomisk status, geografisk tillhörighet med flera. 10Dessaska inte förväxlas med Communities of Practice.En del Communities of Practice syftar framförallt till att stödja lärandet hos communitynsmedlemmar. Dessa kallar Wenger för learning communities. Learning communitys beskrivsingående av Wenger och han har även ett stort antal idéer och förslag på hur de ska utformas.10 Ibid s.181-182 13
  14. 14. Jobring (2005) noterar att Wenger inte analyserar gemenskaper som nätbaserade. I ett arbetemed att utveckla en lärplattform där datorn stöder kommunikationen och samarbete mellandeltagarna blir Wengers idéer ändå intressanta. Dessa ger i stor utsträckning svar på deviktigaste frågorna som måste ställas när man designar för lärande.5.2.1 Lärande enligt WengerWengers grundläggande tes kring lärande är att11: 1. We are social beings. Far from the trivially true, this fact is a central aspect of learning 2. Knowledge is a matter of competence with respect to valued enterprises – such as singing in tune, discovering scientific facts, fixing machines, writing poetry, being convivial, growing up as a boy or a girl, and so forth 3. Knowing is a matter of participating in the pursuit of such enterprises, that is, of active engagement in the world. 4. Meaning- our ability to experience the world and our engagement with it as meaningful – is ultimately what learning is to produce.Vi människor är sociala varelser. Kunskap är att ha kompetens att utföra vissa, avandra människor, värderade handlingar. Att kunna innebär att individen kan delta iaktiviteter som kräver dessa kunskaper. Allt lärande syftar till att skapa mening ilivet för individen.Wenger går vidare i sitt resonemang och konstaterar att det finns fyra begreppsom är centrala när man definierar lärande12: “A social theory of learning must therefore integrate the components necessary to characterize social participation as a process of learning and knowing.” Figur 2 Lärandets grunder (Wenger 1998)11 Wenger (1998) s.412 Ibid s.5 14
  15. 15. 1. “Meaning: a way of talking about our (changing) ability – individually and collectively – to experience our life and the world as meaningful. 2. Practice: a way of talking about the shared historical and social resources, frameworks, and perspectives that can sustain mutual engagement in action. 3. Community: a way of talking about the social configurations in which our enterprises are defined as worth of pursuing and our participation is recognizable as competence. 4. Identity: a way of talking about how learning changes who we are and creates personal histories of becoming in the context of our communities.”5.2.1.1 MeningWenger diskuterar begreppet mening (meaning). Mening får i hans resonemang betydelsen: “It is not on meaning as it sits locked up in dictionaries. It is not just on meaning as a relation between a sign and a reference. But neither is it on meaning as a grand question – on the meaning of life in a philosophical meaning. Practice is about meaning as an experience of everyday life.”13Mening blir enligt Wenger till i mötet mellan människor, då detta leder till enmeningsförhandling (negotiation of meaning). Meningsförhandlingen innehåller alltid de tvåelementen deltagande (participation) och reifikation/förtingligande (reification). Samspeletmellan deltagande och förtingligande är centralt i hans lärandeteori. De ska inte ses sommotsatser till varandra utan som en dualitet som är helt grundläggande för alla människorsupplevelse av mening.5.2.1.1.1 DeltagandeDeltagande ska i det här sammanhanget främst ses som ett uttryck för alla typer avmellanmänskliga relationer såväl goda, som konfliktfyllda. I alla mänskiga relationer sominnehåller deltagande kommer en meningsförhandling att äga rum. Meningsförhandlingeninnefattar såväl två kompanjoner som diskuterar och gör upp affärsplaner som det gifta paretsom genom ett gräl förhandlar om meningen i sitt äktenskap. I de båda fallen kommercommunityn och meningsförhandlingarna att fortgå till dess att deltagarna beslutar att slutasamarbeta och därigenom inte längre delta communityn.5.2.1.1.2 ReifikationReifikation är svårare att inkorporera i sitt tänkande. Den direkta betydelsen av ordet ärförtingligande. Det används för att beskriva den process som det innebär att skapa ”ting” somöverensstämmer med våra erfarenheter. I Wengers mening är det likställt att skriva ned en lag,skapa en procedur eller skapa ett verktyg.14Alla är exempel på reifikationer. Begreppetreifikation avser både proceduren av skapandet och den färdiga produkten.Genom att delta i en reifikativ process tvingas man att förhandla om meningen. Därmed kanden reifikativa processen lika lite existera utan deltagande som deltagande kan existera utanen reifikativ process.13 Ibid s. 5214 Ibid s. 57 15
  16. 16. 5.2.1.2 Praktik och gemenskap - praktikgemenskapPraktik (practice) syftar till det gemensamma historiska och sociala arvet. Wenger framhålleratt det finns ett tre nyckelegenskaper som måste ingå i praktiken för att en praktikgemenskapska uppstå. Det måste finnas:15 1. Mutual engagement. 2. A joint enterprise. 3. A shared repertoire. Figur 3 CoPs Byggstenar (Wenger 1998)Ingen gemenskap (community) kan uppstå utan att minst två personer är ömsesidigtengagerade i gemenskapen. Men ett ömsesidigt engagemang (mutual engagement) är intetillräckligt för att gemenskapen ska vara en praktikgemenskap. Det krävs också en gemensamuppgift (joint enterprise), någonting att arbeta med och ett mål att arbeta mot. Dennagemensamma uppgift är något som förhandlas fram mellan deltagarna. 16 Det är deras egetsvar på hur de ska handskas med den situation som de befinner sig i. Därför tillhör dengemensamma uppgiften deltagarna själva. Därtill läggs en delad repertoar (shared repertoire).Den delade repertoaren består av de verktyg, koncept, stilar och handlingar som ärgemensamma för medlemmarna. Den visar att deltagarna har en delad historia17.5.2.1.3 IdentitetUtvecklingen av och deltagandet i en praktik medför att medlemmarna identifierar sig medpraktiken. Identiteten är viktig för vårt lärande och för vår självbild. En snickare identifierarsig som snickare, en ekonom som ekonom och så vidare. Wenger framhåller fem viktiga delari hur vi identifierar oss själva:  Identitet som en förhandlad erfarenhet – Vi definierar oss själva utifrån vårt deltagande i olika praktiker och hur andra reifikerar oss.15 Ibid s. 72-7316 Ibid s. 7717 Ibid s. 83 16
  17. 17.  Identitet som medlemskap i gemenskaper – Vi definierar oss själva utifrån det som är bekant och obekant från oss.  Identitet som lärandeutveckling – Vi definierar oss själva utifrån var vi varit och vart vi är på väg.  Identitet som kärnan av olika medlemskap – Vi definierar oss själva utifrån hur vi sammanfogar våra olika medlemskap till en identitet.  Identitet som en relation mellan det lokala och det globala - Vi definierar oss själva utifrån hur vi förhandlar lokala sätt att tillhöra större konstellationer. (Wenger, Communities of Practice - Learning, Meaning and Identity, 1998 s.149)Identiteten är det som placerar oss på rätt plats i tillvaron och det som skiljer oss från andra ivår självbild. Utifrån Wengers fem punkter inser vi att vi till exempel är ekonomer men ocksåatt vi inte är vinkännare. Vi deltar i ekonomens praktik och är bekanta med det som yrketmedför, vi har varit ekonomistudenter vi kommer att bli ekonomichefer. Vi arbetar på vårt sättmed våra egna arbetsuppgifter på vår egen arbetsplats men kan lätt identifiera oss med andraekonomer på andra arbetsplatser.5.2.2 Boundary - avgränsningAlla praktikgemenskaper är avgränsade från andra praktikgemenskaper. En person är alltidmedlem av ett flertal praktikgemenskaper, ofta med varierande grad av deltagande.Deltagandegraden varierar med intresse för området och den relevans deltagaren upplever attdet har för hans arbete. Mellan praktikgemenskaperna finns gränser (boundaries) och det ärfrämst när personer ”korsar” dessa gränser som lärande äger rum. Vissa objekt (artefakter,formulär, byggnader, markområden etc.)18 kan samtidigt som de avgränsar en gemenskap frånen annan vara bundna till flera andra olika gemenskaper, genom att de fungerar somgemensamma dokument, gemensamt kontor eller gemensamt intresse för de olikagemenskaperna som egentligen inte har någon naturlig kontaktyta. Sådana objekt kallas förboundary objects och bildar fokuspunkter där olika gemenskaper kan mötas och nyagemenskaper kan uppstå. Omkring dessa boundary objects uppstår mycket goda möjlighetertill lärande eftersom de bidrar till att människor från olika gemenskaper möts och samverkar.5.2.3 TillhörighetsgrunderFör att tillhöra en praktikgemenskap krävs enligt Wenger att man har minst en av de följandetre typerna av tillhörighetsgrunder:19 1. Engagement – Active involvement in mutual processes of negotiation of meaning 2. Imagination- creating images of the world and seeing connections through time and space by extrapolation from our own experience 3. Alignment- coordinating our energy and activities in order to fit within broader structures and contribute to broader enterprises5.2.3.1 EngagemangMed engagemang (engagement) avser Wenger att deltagarna engagerar sig i den tredeladeprocess som består av den ständigt pågående meningsförhandlingen, utstakandet av nya banor18 Ibid s. 105 ff19 Ibid s. 173-174 17
  18. 18. för communityn och utvecklingen av praktikhistorier. Deltagarnas engagemang innefattarenligt Wenger ett flertal processer som bygger upp en gemensam struktur kring communityn: 1. The definition of a common enterprise in the process of pursuing it in concert with others 2. Mutual engagement in shared activities 3. The accumulation of a history of shared practices 4. The production of a local regime of competence 5. The development of interpersonal relationships 6. A sense of interacting trajectories that shape identities in relation to one another 7. The management of boundaries 8. The opening of peripheries that allow for various degrees of engagement5.2.3.2 FöreställningsförmågaMed föreställningsförmåga (imagination) avser Wenger förmågan att se sin del av arbetet somen del av en större helhet. Han använder inte termen som en motsvarighet till ordet fantasi,utan använder det för att beskriva den kreativa process som det innebär att skapa nya bilder avverkligheten. ”…imagination in this sense is looking at an apple seed and seeing a tree.”Föreställningsförmåga innebär enligt Wenger ett antal processer såsom: 1. Recognizing our experience in others, knowing what others are doing, being in someone else´s shoes 2. Defining a trajectory that connects what we are doing to an extended identity, seeing ourselves in new ways 3. Locating our engagement in broader systems in time and space conceiving of multiple constellations that are contexts for our practices 4. Sharing stories, explanations an, descriptions 5. Opening access to distant practices through excursions and fleeting contacts – visiting, talking, observing, meeting 6. Assuming the meaningfulness of foreign artifacts and actions 7. Creating models, reifying patterns, producing representational artifacts 8. Documenting historical developments, events, and transitions; reinteroreting histories and trajectories in new terms: using history to see the present as only one of many possibilities ant the future as a number of possibilities 9. Generating scenarios, exploring other ways of doing what we are doing, other possible worlds, and our identities.Föreställningsförmågan är inte beroende av ett ömsesidigt engagemang utan är en annan typav process, främst en intern mental process som används för att skapa en bild av verkligheten.För att förtydliga det hela ger Wenger ett exempel med två stenhuggare:20 “This brings to mind the story of the two stonecutters who are asked what they are doing. One responds: “I am cutting this stone In a perfectly square shape.” The other responds: “I am building a cathedral.”De respektive svaren säger ingenting om stenhuggarnas inbördes yrkesskicklighet, menmycket om deras världsuppfattning. Att svaren divergerar är en produkt av skillnader iföreställningsförmågan hos de båda stenhuggarna. Resultatet av skillnaden iföreställningsförmåga kan vara att de lär sig vitt skilda saker från den process som de är delav.20 Ibid. S. 176 18
  19. 19. 5.2.3.3 InriktningMed begreppet inriktning (Alignment) avses den process som överbryggar tid och rum ochdärigenom formar vårt deltagande i större uppgifter. Individen delar inriktning med den helhetsom han eller hon ingår i. Som exempel kan ges att individen följer lagen, köper moderiktigaskor eller bidrar till att uppfylla målen på arbetet. Inget av detta innebär att denne deltagit iden process som skapat lagen, modet eller målen21. Som deltagare accepterar man de uppsattamålen och inriktar sina aktiviteter på ett sådant sätt att de överensstämmer med de riktlinjersom finns. Det finns även utrymme för förhandlingar och övertyganden inom ramen för detsom Wenger kallar inriktning.Wenger identifierar ett antal moment som inriktningsprocessen innefattar: 1. Investing energy in a direct way and creating a focus to coordinate this investment of energy 2. Negotiating perspectives, finding common ground 3. Imposing one´s view, using power and authority 4. Convincing, inspiring, uniting 5. Defining broad visions and aspirations, proposing stories of identity 6. Devising proceduralization, quantification, and control structures that are portable (i.e., usable to cross boundaries) 7. Walking boundaries, creating boundary practices, reconciling diverging perspectives.5.3 Learning communitiesSom ovan nämnts finns en mängd olika varianter på Communities. En del Communities ofPractice syftar till att stödja medlemmarnas lärande. Dessa kallar Wenger för learningcommunities. När det gäller design av learning communities sätter Wenger22 upp ett antalfrågor som en skapare av ett learning community bör besvara inför och underdesignprocessen.I den praktiskt inriktade boken Cultivating Communities of Practice (Wenger, McDermott, &Snyder, 2002) identifierar författarna sju generella designprinciper för praktikgemenskaper.Dessa principer ska säkerställa att communityn får tillräckligt med kraft för att komma igångoch för att sedan kunna leva vidare. 1. ”Designa för utveckling 2. Öppen dialog mellan olika perspektiv såväl inom som utom gruppen 3. Tillåt olika ”deltagarnivåer” 4. Utveckla både allmänna och privata ytor i gemenskapen 5. Fokusera på värde 6. Kombinera det bekanta med det intressanta 7. Skapa en rytm i gemenskapen”När det gäller frågor om institutionalisering, det vill säga att göra learning communityn till enformell del av en organisations verksamhet, rekommenderar Wenger att hänsyn tas tillföljande frågeställningar:21 Ibid s.179-18022 Ibid s. 244ff 19
  20. 20. ” Questions or the kind derived from this dimension of organisational design include the following:” 1. What should be institutionalized and when should participants be relied upon? 2. What forms of participation are required to give meaning to institutional reification? 3. At what point is institutionalization a distraction or a misplaced use of resources? 4. Where are the points of leverage at which organizational interventions can support learning in practice?5.3.1 Design och det plötsligt uppdykandeFörhållandet mellan det designade och det plötsligt uppdykande är något som designern ocksåmåste ta hänsyn till. Det man designar för är de händelser och utvecklingsvägar som kanförutses, medan det som menas med det uppdykande är det som är akut och oförutsägbart. Attdesigna kan innebära att beredskapen för det uppdykande blir sämre. Wenger föreslår attföljande frågor ställs i samband med detta: 1. “How can design be kept minimal and still ensure continuity and coherence? 2. What are the obstacles to responsiveness to the emergent? 3. What are the provisions for renegotiating the design under new circumstances? 4. What are the mechanisms by which emergent patterns can be perceived? 5. How can communities of practice that take care of emergent issues feed their learning back to the organization?”5.3.2 Lokalt-globaltVidare anser Wenger att man måste betänka förhållandet mellan det lokala och det globala.Möjligheten att föra diskussioner enskilt eller lokalt såväl som i större ”globala” sammanhangär viktigt. Global i det här sammanhanget avser inte global i ordets rätta bemärkelse utanordet avser här det som omfattar hela communityn. Även här identifieras ett antalnyckelfrågor. 1. “Does the organizational design serve as a communication tool? 2. Does it help the various forms of knowledgeability involved in a constellation to recognize each other? 3. Are information flows reciprocal? 4. Are there forms of multimembership that connect the local and the global? 5. Which perspectives are privileged and which are marginalized or made invisible?”5.3.3 IdentifikationWenger anser att det är viktigt att det finns en möjlighet att identifiera sig med communityn.För att uppnå identifikation hos medlemmarna väljer han ut ett antal nyckelfrågor att besvaraför att designen ska bli lyckosam på identifikationsområdet. 1. “What are the sources of identification that keeps an organization together? 2. What are the obstacles to expanding fields of identification? 3. How can organizational design promote and distribute ownership of meaning? 4. By what processes can a community change its field of negotiation?” 20
  21. 21. 5.3.4 Communityns fortlevandeWenger menar vidare att det är ytterst viktigt för communityns fortlevande att en del avansträngningen i designen koncentreras på att säkerställa möjligheten för nya intresserademedarbetare att bli medlemmar av communityn. För att detta arbete ska fungerarekommenderar Wenger att man följer följande råd: 1. “Construe learning as a process of participation whether for newcomers or old- timers. 2. Place the emphasis on learning rather than teaching by finding leverage points to build on learning opportunities offered by practice. 3. Engage communities in the design of their practice as a place of learning. 4. Give communities’ access to the resources they need to negotiate their connections with other practices ant their relation with the organization.”5.4 Utveckling av ett strukturerat stöd för en Learning CommunityNär den grundläggande strukturen för learning communityn är klar behöver man börjautveckla de aktiviteter för lärande som passar in i communityn. Det finns en mängd olikaidéer om vad som är viktigt för att stödja lärandet hos medlemmarna. Head to Head är tänktatt fungera både som ett stöd för rektorernas kompetensutveckling, det vill säga det somanknyter till det som Wenger kallar det designade, och stödja deras lärande i frågor somuppkommer under arbetets gång, det vill säga det som anknyter till det som Wenger kallar detplötsligt uppdykande. Vidare är Head to Head avsett att fungera med ett IT-stöd. Det är alltsåett Virtual- eller Online Learning Community.5.5 Virtual-/Online Learning CommunitiesUtvecklingen av nätbaserade lärgemenskaper (Online Learning Communities) beskrivs iboken ”Lärgemenskaper på nätet”(Jobring, 2004): ”De kan sägas representera en ny form av lärande även om den har funnits tidigare, i tider då nätet inte fanns, och då med namn som samarbetsinlärning.”Det finns en mängd varianter på Online Learning Communities. Från helt öppnaintressebaserade communities till communities som är tydligt inriktade på att läramedlemmarna något specifikt. Head to Head kan betraktas som ett Online LearningCommunity med tydligt definierade arbetsuppgifter och tydliga mål för deltagarnas lärande.Som exempel på en redan existerande liknande community med specifikt inlärningsmål kannämnas den svenska communityn Lärka som syftar till att utbilda rådgivare inom kooperativtföretagande. Online Learning Communities av Lärkas typ har en arbetsgång byggd på ettantal olika aktiviteter sammanfogade till vad som av Bartilsson i (Jobring 2004, s.89)benämns lärprogram. Dessa aktiviteter och lärprogram är det som driver lärandet icommunityn framåt.Lewis och Allan (2005) tar ett praktiskt perspektiv på användandet av Virtual LearningCommunities (VLC) för vad de kallar Continuing Professional Development (CPD). ”In our experience, the potential of learning communities to provide an effective route to continuing professional development (CPD) has not yet been fully exploited. As professional organizations and agencies increasingly promote and require evidence of individuals’ CPD activity, it is likely that the potential of 21
  22. 22. learning communities will be utilized further.” (Lewis & Allan, Virtual Learning Communities - A guide for practitioners, 2005)Lewis och Allen finner ett stort antal vinster med att använda Virtual Learning Communitiesför Continuing Professional Development i företag och organisationer. Bland annat menar deatt VLC skapar ett forum för att dela bra arbetsmetoder, möjligheter att lösa problemtillsammans och bättre möjligheter att öka kunskap och expertis inom organisationen.Författarna definierar tre olika typer av Virtual Learning Communities:  Simple Learning Community  Managed Learning Community  Complex Learning Community (Lewis & Allan, Virtual Learning Communities - A guide for practitioners, 2005, s. 21)Den enkla learning communityn kännetecknas av att den uppstår spontant när personer medgemensamma intressen eller problem börjar kommunicera med varandra.Den ledda learning communityn skapas oftast med stöd av en organisation eller ett företag.Oftast är avsikten med en ledd learning community att möta ett strategiskt behov eller ett nyttprojekt. Förändringsarbetet eller projektet innebär att det finns ett behov av en ”facilitator”och en managementgrupp som leder communityns arbete. Dessa är oftast knutna till den egnaorganisationen.Den komplexa learning communityn skapas för att möta stora förändringar inom enorganisation. Arbetet med en komplex learning community leds i allmänhet av utomståendepersoner som har ansvar för såväl uppbyggnaden av communityn som för arbetet i den.5.5.1 E-TivitiesDen engelska forskaren Gilly Salmon är en av de författare som beskrivit aktiviteter förlärande i Virtual-/Online Learning Communities. I sin bok E-tivities (Salmon, 2002) ger honexempel på något som hon kallar E-tivites. Hennes definition av E-tivities är: ” ’E-tivity’ is the word I give to a framework for active and interactive online learning.”E-tivities är små pedagogiska byggstenar anpassade för kollaborativt lärande över nätet.Dessa sammanfogas till en kedja av aktiviteter som stödjer det lärandet. De bygger på en höginteraktivitet mellan deltagarna och att alla moment leds av en så kallad E-moderator.Salmon delar upp utvecklingen av lärandet genom E-tivities i fem trappsteg. Varje steginnebär ett ökat mått av interaktivitet mellan deltagarna och att e-moderatorns inblandningsuccessivt minskar så som förevisas i figuren nedan: 22
  23. 23. Figur 4 Salmons trappa5.5.1.1 Access and motivationI den inledande fasen av arbetet är det mycket viktigt att alla snabbt lär sig att logga in ochkomma åt den information som finns att tillgå i communityn. På första stadiet är det viktigasteatt ta hänsyn till att deltagarna ges möjlighet att snabbt lära sig att behärska tekniken. Viktigtär också att deltagarna inte tror att tekniken är det som lärandet handlar om (Salmon, 2002).5.5.1.2 Online socializationDet andra steget innebär att man låter deltagarna skapa kontakter med varandra genom lagomansträngande aktiviteter. Aktiviteterna ska vara utformade på ett sådant sätt att de tvingardeltagarna att samarbeta. Låt gärna aktiviteterna vara knutna till det ämne som behandlas ellertill yrke eller företag, eftersom det skapar viktiga kulturella kontexter för lärandet (Salmon,2002)5.5.1.3 Information ExchangeFokus skiftar här från mer sociala aktiviteter i steg två till ett mer uppgiftsorienterat synsätt.Information Exchangeaktiviteter är i första hand inriktade på det personliga lärandet, men debör även innehålla moment där deltagarna ges möjlighet att utvärdera varandras bidrag och gefeedback på dessa. Med mer erfarna deltagare kan man i större utsträckning låta deltagarnasamarbeta med uppgifter via olika grupparbetstekniker (Salmon, 2002).5.5.1.4 Knowledge construction 23
  24. 24. Det fjärde steget i E-tivitiestrappan kallas för knowledge construction. Deltagarna är numogna för ytterligare ett steg då de vant sig vid att arbeta online och att arbeta tillsammansöver nätet. Typiska mål för dessa aktiviteter är att öka förståelsen för olika företeelser samt attge och diskutera olika synvinklar på ett problem. Knowledge construction kan också innefattaatt deltagarna skapar sina egna E-tivities som de kan arbeta med senare.5.5.1.5 DevelopmentDet femte och avslutande steget i Salmons E-tivities trappa är Development. Här hardeltagarna kommit så långt i sitt arbete att de skall utvärdera och kritisera sina bidrag ilärprocessen. Reflektion ingår också som ett moment på den här nivån.5.6 Head to Head och Community of Practice-begreppetDe tre, enligt Wenger, grundläggande förutsättningarna för en Community of Practice,(mutual engagement, joint enterprise och shared repertoire), kan i Head to Head anses varauppfyllda. Detta eftersom rektorsgruppen får förutsättas ha ett gemensamt engagemang förskolornas utveckling, ett gemensamt företag i att leda sin respektive skola, en deladuppsättning verktyg för att styra och leda sin skola och ett gemensamt språk för att tala om sinverksamhet. Att kalla Head to Head för en Community of Practice är emellertid inte heltkorrekt eftersom det främst är tänkt att vara en plattform för styrd kompetensutveckling. Ettannat av de grundläggande kriterierna för en Community of Practice är att den är informellvilket inte är fallet med Heat to Head. Alltså är Head to Head inte helt och hållet att betraktasom en Community of Practice, utan snarare som en Virtual Learning Community medtydliga drag av en Community of Practice. Idén med Head to Head är att den till stor del skaskapa lärande och utveckling genom samarbete mellan deltagarna. Vidare kan man betraktaHead to Head-plattformen som ett boundary object, vilket avgränsar rektorernaskompetensutveckling från andra gruppers samtidigt som det binder samman deras vanligaCommunities of Practice. Många av Wengers punkter för design och utveckling avCommunities of Practice är av relevans för utvecklingsarbetet och uppstarten av Head toHead. För arbetet med att skapa den tekniska så väl som den metodologiska plattformen kanmycket inspiration hämtas ur Wengers böcker. Inspiration kan också hämtas från ett antalandra områden som synes nedan. 24
  25. 25. 6 AnalysmodellerFör att analysera de tänkta användarnas behov och för att utveckla en teknisk plattform för attpå bästa sätt stödja dessa behov finns ett stort antal användbara modeller. Några av dessamodeller beskrivs i boken ”Observing the user experience” (Kuniavsky, 2003). Bland annatbeskrivs metoderna user research och iterativ utveckling. Kuniavsky beskriver också metoderför contextual design och contextual inquiry. Dessa metoder finns tillsammans med fleraandra analysmodeller som Task decomposition och Hierarchical task analysis (HTA) ävenbeskrivna i boken Contextual Design (Beyer & Holzblatt, 1998)6.1 Iterativ utveckling och User researchIterativ utveckling såväl som user research-metoder beskrivs av Kunivasky i boken“Observing the user experience”. Den iterativa utvecklingsprocessen är att betrakta som enspiral bestående av tre delar: Undersökning (examination), definition (definition) ochskapande (creation) (Kuniavsky, 2003). Vid första anblicken påminner den iterativa metodenom andra typer av utvecklingsmodeller som till exempel Waterfallmetoden. Skillnaden är attden iterativa utvecklingsspiralen aldrig tar slut utan börjar om i cykel efter cykel tillsproduktens livcykel kommer till ända. Waterfallmetoden innebär, i motsats till den iterativautvecklingsmetoden, att man delar upp utvecklingsprocessen i olika delar som startarsekventiellt efter varandra och avslutas när produkten är färdig att använda. Att användaWaterfallmetoden innebär att man riskerar att tvingas riva upp stora delar av designen omman i ett senare skede av utvecklingsprocessen upptäcker svagheter i tidigare genomfördadelar. Tanken bakom användandet av iterativa utvecklingsmetoder är att alla slutgiltigadesignlösningar är kompromisser mellan flera olika möjliga funktioner. För att kunnabalansera användarnas krav genom hela utvecklingsprocessen utan att senare behöva riva uppdelar av arbetet är det viktigt att man startar brett och öppet för att sedan allt mer låsautvecklingsprocessen. Avsikten är att man redan på ett tidigt stadium utsätter produkten förverkligheten och på så vis redan vid lanseringen har en produkt som fungerar på marknaden.Härigenom kan man spara både tid och pengar. För att kontinuerligt utvärdera produktenunder utvecklingsprocessen lämpar det sig utmärkt att använda user-reserarch metoder somstöd för att undersöka behov utvärdera de olika delarna av designen.User research i Kuniavskys tolkning innefattar ett antal möjliga vägar och steg för att finna ettsätt att designa som är väl anpassat till användarnas krav och preferenser:  Contextual inquiry  Task analysis  Focus groups  Usability tests  Surveys  Log files and customer supportKuniavsky menar att produkten först efter åtta iterativa cykler är redo för att släppas påmarknaden. I den första iterativa utvecklingscykeln rekommenderar Kuniavsky att man, efteratt en målgrupp definierats, använder sig av contextual inquiry som för att stämma av sinaidéer mot den tänkta publiken. I andra cykeln rekommenderas att man övergår till att användafokusgrupper för att ytterligare utröna den tänkta kundgruppens inställning till produkten. Ikommande cykler använder man sig av usabilitytester för att testa och utveckla produktens 25
  26. 26. interface och funktioner. Han rekommenderar även att man så fort produkten släpps börjaranalysera loggfiler och feedback från kunderna.Iterativ utveckling kan förekomma utan att den innehåller user research metoder precis somatt user research kan förekomma utan inblandning av iterativ utveckling, men Kuniavskyanser att de två metoderna fungerar utmärkt tillsammans (Kuniavsky, 2003). ”But they work especially well together, where the results of one research project can answer questions asked by the ones before it and guide those that come after.” “Sculptually, it’s like working with plaster, clay, or wax before committing to stone or bronze.”6.1.1 Contextual inquiryContextual inquiry såväl som contextual design beskrivs noggrant i boken contextual design(Beyer & Holzblatt, 1998). Författarnas grundläggande tes angående contextual design är: “This isn´t primarily a design for technology – how to structure and deliver a particular tool that will improve work in some way. It´s the design of a new way of working that is supported by technology.” (Beyer & Holzblatt, 1998)Författarna identifierar fyra grundläggande principer för att arbeta med contextual inquiry:context (kontext), partnership (samarbete), interpretation (tolkning), och focus (fokus).Context – KontextKontext är ett grundläggande begrepp inom contextual inquiry. Praktiskt innebär kontextuelltarbete att man besöker kundens arbetsplats och tittar på arbetet såsom det fortlöper. Att hållasig till kontexten innebär att man får möjlighet att samla in pågående erfarenhet och konkretadata om arbetet, snarare än summariska erfarenheter och abstrakta data. (Beyer & Holzblatt,1998)Partnership – SamarbeteSamarbetestanken innebär att designerns mål är att göra sig och kunden till samarbetspartnerseller att skapa ett mästare/lärlingsförhållande med kunden som mästare och designern somlärling. Designern försöker sätta sig in i och förstå kundens arbete så bra som möjligt genomatt noggrant observera dennes arbete och under tiden ställa ingående frågor om arbetet.Interpretation – TolkningTolkningsfasen i den kontextuella analysen innebär att designern utifrån de fakta han hartolkar kundens arbete och skapar en eller flera hypotetiska slutsatser för designen. Dessaåterkopplas sedan tillbaka till kunden som får tala om huruvida hypotesen stämmer överensmed deras arbete eller ej.Focus- FokusFokusdelen av analysen handlar om att utreda vilka delar av arbetet som är särskilt viktiga attuppmärksamma i intervjusituationen. Vad som är viktigt att fokusera på bestäms av vad somska designas. Genom att fokusera på det som är relevant ges intervjuaren dels möjlighet attskapa logik i kundens arbete, dels möjlighet att styra sina frågor mot de områden som ärrelevanta för designen. 26
  27. 27. 6.1.2 Task AnalysisTask analysis beskrivs av Kuniavsky i ”Observing the user experience”. Task analysis är ettbrett spektrum av undersökningstekniker som spänner från strukturerade, standardiseradefrågeformulär till ostrukturerade intervjuer med användbarhetsexperter.När det gäller användning av Task Analysis menar Kuniavsky att: ”Task analysis is best used when you already know what the problem you’re trying to solve and you want to know how people are solving it right now.” (Kuniavsky, 2003)Tillvägagångssättet skiljer sig till en början inte mycket från contextual analysis. Intervjuarenintar en lärlingsposition i samarbetet med intervjuobjektet och försöker genom att observeraoch fråga förstå vad som är svårt med utförandet av uppgiften. Framför allt skiljer sig taskanalysis från contextual analysis när det gäller fokus. Task analysis riktar in sig på att utredaallt om en enda ”task” eller uppgift, där contextual analysis undersöker uppgiften och hela denomgivande kontexten. Alltså innebär task analysis att man lägger större vikt vid sekventiellinformation och exakt vilka verktyg som används vid ett speciellt tillfälle. Beyer ochHolzblatt föreslår att man vid analys av reslutaten använder sig av någon av teknikerna ”taskdecomposition” eller av ”hierarchical task analysis” (HTA).6.1.2.1 Task decompositionAnalyssättet syftar till att bryta sönder uppgiften i enskilda handlingar och kategorisera dessa.Exempel på kategorier är:  Syfte – Varför handlar man så här? På vilket sätt för handlingen uppgiften mot målet?  Ledtrådar – Vad talar om för personen i fråga att det är dags att utföra en handling?  Objekt – Vad används för att utföra handlingen?  Metod – Hur utförs handlingen?  Valmöjligheter – Vilka andra handlingar var möjliga vid tillfället? Varför valdes just den aktuella handlingen?  För varje kategori försöker man finna så många svar som möjligt. Dessa sätts sedan samman i en matris där alla handlingar kan ses i tidsordning och kategoriserade var för sig.6.1.2.2 Hierarchical Task Analysis (HTA)Målet med en HTA är att skapa en hierarki av de handlingar som behöver utföras för attgenomföra en specifik uppgift. Utredaren börjar med att bestämma det slutgiltiga ochhuvudsakliga målet för den uppgift som undersöks. Därefter bestäms vilka delmål som finnsoch hur de utgörs av olika handlingar som måste utföras för att de ska nå fram tillhuvudmålet. HTA utmynnar i en form av hierarkiskt diagram där huvudmålet finns i toppenmed handlingarna utgrenade nedåt i diagrammet. HTA-diagrammet ska alltid ge möjlighet attneråt i diagrammet finna svaret på frågan ”hur går jag till väga för att… ”Likaså ska det varamöjligt ställa frågorna ”varför” och ”var” och svaren på dessa frågor ska finnas i”överkategorin” i diagrammet.Om målet är att handla en soffa blir svaren på ”hur-frågorna”, något förenklat, struktureradepå följande sätt: 27
  28. 28. - Hur går jag till väga för att handla en soffa?  Jag tar reda på vilka möbelhandlare som säljer soffor, och väljer ett alternativ.  Jag talar med möbelhandlarens kundtjänst för att beställa en katalog.  Jag tittar i katalogen.  Jag väljer en soffa.  Jag åker till möbelhandlaren och köper soffan.När det gäller frågorna ”var” och ”varför” utgår man från underkategorin och går uppåt idiagrammet:-Var köper jag soffan och varför köper jag soffan?  Jag köper soffan hos vald möbelhandlare eftersom jag valt en soffa ur deras katalog som jag beställt via deras kundtjänst eftersom jag behöver en soffa.På så vis ger HTA en mycket lättöverskådlig bild av hur en specifik uppgift utförs och varförsamt vilka handlingar som utförs för att nå fram till målet.6.1.3 FokusgrupperKuniavsky (2003) definierar vad fokusgrupper är enligt följande: ”Focus groups are structured group interviews that quickly and inexpensively reveal a target audience’s desires, experiences, and priorities.” (Kuniavsky, 2003)För ett lyckat fokusgruppsarbete krävs noggranna förberedelser. Intervjuaren skapar ettschema, väljer ut en målpublik, bestämmer antal fokusgrupper och storlek på dessa och väljermed eftertanke ut ämne för fokusgruppen.I boken definieras fyra olika typer av fokusgrupper som är användbara framförallt vid Web-design eller mjukvaruutveckling:Exploratory – utforskande grupperUtforskande grupper har till syfte att utröna generella attityder i givna frågor för att designerslättare ska se hur en produkt förstås av de tänkta användarna.Feature prioritization – funktionsprioriterand grupperGrupper som arbetar med funktionsprioritering hjälper designern med att bestämma vilkafunktioner som är de mest attraktiva och varför. I allmänhet är medlemmar i dessa grupperspecifikt intresserade av det ämne som behandlas.Competitive analysis – konkurrentanalyserande grupperKonkurrentanalysgrupper syftar till att i första hand skapa förståelse för vilka relationer dentänkta kundgruppen har med konkurrerande produkter. I andra hand är syftet att utreda vilkafördelar som kundgruppen ser hos konkurrenternas produkter. Dessa grupper hålls oftaanonymt.Trend exploration – trendutforskande grupperTrendutforskande grupper används när man upptäcker att en ny trend har uppkommit. Den härtypen av fokusgrupp kan undersöka och hjälpa till att förklara varför det nya beteendetuppstått. 28
  29. 29. 6.2 Att analysera teknikenNär man skapar ett nytt dataprogram, en ny hemsida eller en ny IT-lösning är det viktigt attman genom för tester av sina lösningar innan lansering. En av de lösningar som Kuniavsky(2003) föreslår är usability tests.6.2.1 Usability testsEn modell för att testa sitt nyutvecklade program eller sin nya IT-lösning är usability tests.Usability testet syftar till att genom olika testaktiviteter utsätta lösningen för verklighetstrognaförhållanden och därigenom utforska hur lättanvänt och nödvändiga funktoner olikafunktioner är. Det första som designern måste göra för att kunna genomföra ett effektivtusability test är att definiera målpubliken och bestämma vilka funktionaliteter som skaundersökas. Därefter skapas uppgifter för målpubliken. Uppgifterna ska vara tydliga,genomförbara, realistiska, neutrala och ta relativt kort tid i anspråk. Testerna genomförsenskilt. En tumregel vid användning av usabilitytester är att de genomförs närutvecklingsarbetet kommit igång, men inte så sent att det förhindrar omfattande förändringarom testet visar att sådana är nödvändiga.(Kuniavsky, 2003) Ett usability test ska innehållamöjligheter att testa och utvärdera alla stora och viktiga funktionaliteter i programmet ochhelst ska upprepade tester utföras genom hela utvecklingscykeln. Designern ges härigenom enbättre förståelse för användarnas handlande och därigenom säkerställs att designen blir meroch mer effektiv allteftersom den utvecklas. Testen dokumenteras med fördel viavideoupptagning där man kan se hur användaren beter sig i olika situationer under testet.Testet kompletteras också med frågor rörande olika funktionaliteter och användarensupplevelse av dem. 29
  30. 30. 7 Det praktiska arbetet med utformningen av Head to HeadDet praktiska arbetet med Head to Head inleddes under senvåren med att förvaltningschefenfick i uppdrag att rekrytera rektorer till en fokusgrupp. De fokusgruppsmöten som planeradesin var avsedda att användas för information och diskussion kring Head to Head. Fem mötenplanerades in i gruppen. Därtill lades två förläsningstillfällen med hela rektorskollegiet. Iaugusti gavs ett föredrag innehållande en översiktlig presentation av Head to Head-projektetför kommunens rektorer. I oktober genomfördes en kickoff för det nya rektorsuppdraget ochHead to Head. Temat för kickoffdagen var ”Framtidens skolledare”.7.1 FokusgruppenDen fokusgrupp som rekryterades för arbetet i Varbergs kommun skulle inrikta sitt arbete motdet som Kuviavsky benämner exploratory och feature prioritization. Fokusgruppens främstasyfte var att hjälpa till med att bestämma vilka arbetsområden som var de mest attraktiva ochvarför. Kuniavsky rekommenderar att de medlemmar som rekryteras till sådana grupper skavara specifikt intresserade av det aktuella ämnet. Därför var det enda grundläggande kriterietför fokusgruppens rektorer att de var intresserade av att delta i utvecklingen av Head to Head.Förvaltningschefen ansåg därtill att det var lämpligt att medlemmarna representerade varsittrektorsteam och att alla skolformer fanns representerade i gruppen. Gruppen kom att bestå avsju rektorer, varav fem från grundskolan och en vardera från förskolan och gymnasiet.Inför utvecklingsarbetet beslutades att det iterativa arbetssätt som Kuniavsky beskriver skulleanvändas. Meningen var att genomföra någon form av contextual inquiry med hjälp av de ifokusgruppen ingående rektorerna. Då rektorsuppdraget bara i vissa specifika delar ärintressant för utvecklingen av Head to Head, bestämdes att det skulle utföras en task analysisinom gruppen med tonvikt på informationssökning och lärande genom samarbete. Dårektorsarbetet är mycket varierande är det svårt att hitta en exakt tid och plats närinformationssökning och lärande genom samarbete sker, därför fick gruppen ett fiktivtproblem presenterat för sig som de sedan skulle skapa en lösning på. Detta diskuterades sedani gruppen.I första skedet genomförde gruppen en exploatory- sittning. Där diskuterade de frågor sombeskrivs av Wenger inom områdena domain, engagement, alignment och motivation.(Wenger, McDermott, & Snyder, 2002) samt att utifrån dokumenten ”Först in i framtiden”och ”En lärande organisation” identifiera de för skolledarna mest intressantaförändringsförslagen. De fick även i uppgift att utifrån sin erfarenhet som skolledareidentifiera andra intressanta kompetensutvecklingsområden.Enligt den ursprungliga planen skulle rektorerna under den senare delen av hösten genomföraoch observeras under ett flertal usabilitytester som skulle genomföras i en Head to Headtestmiljö. Rektorerna skulle därefter såväl enskilt som i gruppen informera om sinaerfarenheter och även föreslå förändringar. Då Varbergs kommuns nya intranet ”Vinden”genomförande inte stod färdigt i så stor utsträckning som man hoppats gick emellertid testernainte att genomföra. Inte förrän i slutet av november blev intranätet färdigt för användarna ochdå var det ännu inte så fullständigt att de tänkta testerna inför Head to Head kundegenomföras.7.1.1 Fokusgruppens arbete 30
  31. 31. Fokusgruppens första sammankomst hade som huvudsakligt syfte att presentera deltagarna föroch varandra och för projektledningen, dessutom gavs en djupare presentation av tankarnabakom projektet. Vidare arbetades en mötes- och arbetsplan fram. Det bestämdes attytterligare fyra möten skulle hållas under projektets gång. Varje möte skulle ha ett specifikttema som behandlade någon aspekt av projektet. Den första sammankomsten syftade ocksåtill att få deltagarna i gruppen att börja tänka på olika möjliga arbetsområden för Head toHead.Det andra i mötet fokusgruppen inriktade sig på att i första hand få deltagarna att bekanta sigmed tekniken kring Vinden och Head to Head samt att skapa förståelse hos deltagarna för debakomliggande teorierna omkring Communities of Practice. Mötet inleddes med en kortförevisning av MOSS-plattformen, på vilken ”Vinden” och Head to Head bygger tekniskt.Flera av frågorna som uppstod i anslutning till detta rörde möjligheterna att skapa privatadiskussionsrum i plattformen. Flera av gruppmedlemmarna ansåg att det var viktigt att denmöjligheten ges av systemet eftersom många frågor som man önskar ta upp på intranätet bararör ett par kollegor och kan innehålla känsliga uppgifter. Säkerheten i systemet var också ettområde som diskuterades. Efter att de tekniska diskussionerna avslutats beskrevs Wengersdesign- teorier för deltagarna. Med anknytning till teknik och design diskuterades utifrån ettpar tänkta scenarier när och hur man skulle kunna dra nytta av det tekniska stödet.Diskussionen uppehöll sig omkring de begrepp som finns i ”En lärande organisation…” ochsnabbt utkristalliserades ett antal områden som intresserade deltagarna i fokusgruppen. Detområde som framför allt väckte intresse i gruppen var de avsnitt i dokumenten sombehandlade ”coachande arbetssätt”. Ingen av de i fokusgruppen ingående rektorerna hadenågon erfarenhet av coachande arbetssätt. Eftersom skrivningen om ”coachande arbetssätt” ärcentral i flera avsnitt i dokumenten var gruppens tolkning att det var viktigt att arbeta medbegreppet. Inom gruppen ansåg man att det var önskvärt både med generell utbildning kringvad ”coachande arbetssätt” innebär och en utbildningsinsats där förvaltningsledningen klargörhur den ser på det ”coachande arbetssättet” och innebörden av det på ett lokalt plan.Efter vidare diskussioner identifierades ytterligare ett område som väckte intresse. Det var ”detre cirklarna”: ”De tre cirklarna” är ett begrepp som myntats inom barn ochutbildningsförvaltningen. Det beskriver de tre verksamhetsmål som förvaltningschefen sattupp. Röd tråd, Helhet och Utbildning. Intresset rörde främst vad dessa begreppscirklarpraktiskt innebär för den vardagliga verksamheten. Gruppen visade även intresse för attarbeta med andra frågor som t.ex skoljuridik, ekonomi och fackliga frågor.Avsikten med det tredje mötet var att presentera ett praktiskt upplägg och att ytterligare utredaintresse för andra arbetsområden. Mötet inleddes med en genomgång av det nya dokumentet”Först in i framtiden” med tonvikt på om det fanns något i det dokumentet som kunde liggatill grund för kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för Head to Head. Gruppen hade enkritisk hållning till dokumentet och riktade bland annat specifik kritik mot dess likhet medläroplanen. Därefter presenterades och diskuterades förslag på tänkbara aktiviteter förarbetsområdet coachande arbetssätt. Vidare framfördes önskemål om ytterligare utbildningkring förvaltningschefens tre cirklar. Vid mötet framkom att det att det var önskvärt med bådefrihet och styrning, ingen av de ingående rektorerna trodde att man skulle få alla kollegor ikommunen att bli aktiva bara genom att erbjuda möjligheten att använda systemet.Det fjärde mötet kunde inte hållas på avtalad dag. Eftersom arbetet fortskridit bra och gruppenkommit längre än planerat med sitt arbete ställdes mötet in. 31
  32. 32. Det femte mötet med fokusgruppen var ett presentationsmöte där den tekniska plattformenpresenterades i sitt i huvudsak färdiga utförande.7.1.2 KickoffenI samråd med förvaltningschefen bestämdes att Head to Head i enlighet med Wengers idé(Wenger, McDermott, & Snyder, Cultivating Communities of Practice, 2002) skulle lanserasför alla kommunens rektorer i samband med en kickoff som även gällde det nyarektorsuppdraget. Till kickoffen bjöds in ett antal talare in bland annat frånutbildningsdepartementet, lärarförbundet och skolledarförbundet. Speciellt inbjudenhuvudtalare var Christina Preston. Christina Preston är initiativtagare till och chef för detengelska MirandaNet som är en internationell community för lärare. Dagen skulle enligtursprungsplanen hållas som ett dialogseminarum med rektorerna indelade i grupper om 6-7personer. I dessa grupper skulle de diskutera talarnas framföranden och ställa frågor dem. Tilldialogseminariet skulle också kopplas ett diskussionsforum där möjlighet skulle finnas attdiskutera vidare med föreläsarna efter dagens slut. Dialogseminarieidén kunde integenomföras eftersom lämplig lokal för ändamålet inte fanns att tillgå. Dessutom förelågtekniska problem med intranätet då detta inte var riktigt färdigt vid den aktuella tidpunkten.Dialogseminariet hölls i stället som en vanlig föreläsningsdag med avslutande diskussion istorgrupp. 32
  33. 33. 8 DiskussionSyftet med Head to Head är att skapa ett digitalt kompetensförsörjningssystem för Varbergskommuns rektorer. För att skapa ett fungerande digitalt kompetensförsörjningssystem till enorganisation som Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun, måste ställas ettantal frågor om vad Head to Head verkligen är:  Är Head to Head en Community of practice?  Vilka är de kritiska tekniska punkterna?  Vilka är de kritiska pedagogiska punkterna?  Vilken typ av aktiviteter behövs för att Head to Head ska fungera som ett verktyg för Kompetensutveckning?Att kalla Head to Head för en Community of Practice är som tidigare nämnts inte helt korrekt,eftersom det inte bygger på informalitet och frivillighet. Head to Head är tänkt att fungerasom en plattform för kompetensutveckling för rektorerna i Varbergs kommun. Arbetet i Headto Head kommer i hög grad att styras av förvaltningens önskemål, men det kommer också tillviss del att styras utifrån deltagarnas önskemål.Wenger (1998) använder sig av termerna engagement, imagination och alignment när hanbeskriver vad som är kännetecknande för tillhörighet till en Community of Practice. Ibegreppet engagemang (engagement) lägger Wenger in betydelsen av meningsförhandling,skapandet av banor för communityn och utveckling av praktikhistorier. Därför är det viktigtatt designa systemet och aktiviteterna på ett sådant sätt att det ges möjlighet att genomföra enmeningsförhandling i de delar där det är önskvärt. I ett projekt som Head to Head blirmeningsförhandlingen extra viktig då det gäller att få medarbetarna att skapa dels ettengagemang i det förändrade rektorsuppdraget, dels en inriktning på sitt nya arbete somstämmer överens med de nya riktlinjerna. När det gäller det Wenger benämnerföreställningsförmåga (imagination) är det viktigt att arbetet ger utrymme för rektorerna attvidga sina vyer och börja se sig själva som en del av en större helhet, utanför den egna skolaneller det egna rektorsteamet. Vidare är det viktigt att ta begreppet inriktning (alignment) påstörsta allvar i arbetet med Head to Head. Head to Head utgör en utmärkt möjlighet, om detanvänds rätt, att skapa just en gemensam inriktning för rektorernas i Varbergs kommunarbete. Vidare kan antas att rektorerna i Varbergs Kommun uppfyller de tre andra kraven somWenger sätter upp för Communities of Practise: Joint enterprise, Mutual engagement ochShared repertoire. De har ett gemensamt uppdrag, ett ömsesidigt engagemang och en deladuppsättning verktyg för att leda och driva sin verksamhet.För att sammanfatta diskussionen kring om Head to Head är en Community of Practice kansägas att det är en komplex Virtual Learning Community som ligger mycket nära enCommunity of Practice och därför kan man vid utvecklingen av systemet dra nytta av dekunskaper som finns på Community of Practice området.I artikeln Braided learning – promoting active professionals in education (Preston, 2007)understryker författaren att det är viktigt att medlemmarna i ett digitalt nätverk från börjankänner varandra eller har gemensamma intressen.Inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Varbergs kommun är flera av de ovanståendekriterierna naturligt uppfyllda. Rektorerna inom förvaltningen har gemensammayrkesrelaterade intressen de är bekanta med eller känner varandra i olika grad. De får 33
  34. 34. förutsättas att de också kan föreställa sig sitt arbete i ett vidare perspektiv och att de delarvärderingarna i uppdraget till den grad som krävs.8.1 De kritiska punkterna när det gäller teknikEtt av de första praktiska hindren att ta sig över är deltagarnas skiftande kunskaper om ochvana vid att använda IT i olika sammanhang. Salmon (2002) menar att ”access andmotivation” är det första steget på vägen mot ett fungerande IT-stött kollaborativt lärande.Vanan av att använda IT är mycket varierande bland kommunens rektorer och det är därför avyttersta vikt att det är lätt för deltagarna att logga in i systemet och att det är lättöverskådligtför att det ska fungera som verktyg för kompetensutveckling.De tekniska förutsättningarna för en lärgemenskap inom förvaltningen är goda eftersomkommunen redan använda sig av en teknisk plattform (MOSS) för sitt intranät som utan någrastörre modifikationer klarar av att rymma ett digitalt kompetensförsörjningssystem. Genom attlägga kompetensförsörjningssystemet under det redan existerande intranätet undviker man, dådeltagarna redan är hemma i miljön, mycket frustration och tidsspill som man riskerat omman använt ett externt system för kompetensutvecklingssyftet.8.1.1 Microsoft Office SharePoint Server som stöd för Head to Head.Microsoft Office SharePoint Server 2007 (MOSS) är tillsammans med Windows sharepointservices (WSS) i grunden en programvara för informationshantering och samarbete. Den ärdesignad för att fungera tillsammans med Office 2007 och innehåller ett stort antal funktionersom stödjer kollaborativt arbete med de program som ingår Office serien. MOSS ger vidaregoda möjligheter att samarbeta effektivt genom ett antal funktioner som stödjer samarbete.I Varberg finns MOSS redan installerat och i teorin bör det fungera bra för att driva ettVirtual Learning Community, den typ av metodik som Head to Head bygger på. För att enprogramvara ska ge ett adekvat stöd för arbete i ett Virtual Learning Community bör detfinnas möjlighet att skapa olika diskussionsforum samt möjlighet att skapa arbetsareor församarbete. Det ska vara lätt att överblicka det arbete som gjorts och det ska också vara enkeltatt hitta de bidrag eller uppgifter som övriga deltagare lämnat in. För kursledaren är detfördelaktigt om man kan skapa frågeformulär till exempel för utvärderingar.MOSS ger möjligheter att:  skapa mötesarbetsytor,  skapa diskussionsforum,  skapa gemensamma projektkalendrar,  skapa grafiska illustrationer av arbetsflöden,  samla dokument och E-post som tillhör projektet,  aktivt hantera dokument av olika slag,  hämta RSS-feeds,  skapa länkar till externa källor,  skapa listor  skapa enkäterOvanstående möjligheter ger stor frihet i att designa sin lärmiljö på ett effektivt sätt. 34
  35. 35. 8.1.1.1 MötesarbetsytaDen kanske allra viktigaste delen av Head to Head är mötesarbetsytorna. Det är här somarbetet ska ske, dokument ska lagras, uppgifter finnas definierade och materiel förutbildningen uppladdat. Det finns en uppsjö mallar till olika mötesarbetsytor i MOSS. Dessagör att det som kursledare är mycket enkelt att skapa passande arbetsytor för arbetets gång.Enkelheten med mallarna är naturligtvis en fördel med att arbeta i MOSS jämfört med mångaandra program. Därtill finns ytterligare finesser som underlättar kursledarens arbete. T.ex.finns det om man har skapat en mötesarbetsyta i MOSS möjlighet att automatiskt sändakallelse till berörda parter allteftersom man lägger upp dem som deltagare i mötet.Mötesarbetsytan kan t.ex. innehålla:  Deltagarlista  Diskussionsforum  Projektkalender/Agenda  Dokument att läsa till mötet  Beslutslista  Länklista8.1.1.2 DiskussionsforumDiskussionsforumen är en annan central del av Head to Head och det är därför av yttersta viktatt dessa tjänar sitt syfte för att arbetet ska fungera tillfredsställande. Forumen i MOSS kanvid första anblicken kännas något röriga, något som beror på att sorteringen i MOSS skiljersig från den som man är van vid i andra program. Programmet ger dock ett stort antalmöjligheter att förändra utseendet på forumen på olika sätt för att de ska passa användaren.8.1.1.3 ProjektkalenderTill varje skapat projekt, i Head to Heads fall varje lärprogram, finns tillgång till en kalendersom kan ses av alla deltagare i projektet. I Varbergs kommun har alla anställda tillgång tillOutlook och därigenom kan samtliga kalendrar synkroniseras. På så vis skapar man snabbt enöverblickbar kalender för lärprogrammet. Projektkalendern kan visas på ett antal olika sätt,den kan se ut som en klassisk kalender med en ruta för varje datum, den kan visas somlistposter med information om varje post och den kan visas som så kallad Gantt-vy medfärgade staplar som ger en god överblick över vad man arbetar med. En väl fungerandekalender är naturligtvis viktig för arbetsgången i ett projekt som Head to Head, då denmöjliggör för alla deltagare att snabbt se vad som ska ske och när det ska ske. Den är såledesett bra hjälpmedel för att strukturen ska fungera.8.1.1.4 ArbetsflödesillustrationerI MOSS finns möjlighet att skapa s.k. Workflow charts. Avsikten är att man lätt ska kunnaöverblicka vad som ska göras och vad som är gjort inom det aktuella projektet. Workflowcharts ger en bra bild av vad som ska göras, när det ska göras och vem som är ansvarig för attuppdraget utförs. När det gäller arbetet i Head to Head är detta framförallt av nytta när manska dokumentera det arbete som gjorts. Som deltagare kan man alltså enkelt se vad manförväntas göra och när det förväntas vara utfört. Varje gång man arbetar med en uppgift kanman grafiskt visa, via staplar, hur långt man kommit med uppgiften. För kursledaren ger detta 35

×