Uppsala UniversitetInstitutionen för informatik och mediaC-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskapFramlagd HT 2011   ...
AbstractTitle: Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS(Träning med ett digital...
FörordVi vill först och främst tacka vår handledare Göran Svensson som stöttat oss igenom hela vårtarbete. Att skriva är l...
SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie undersöka “hur” och “varför” löpareanvänder sig av de...
Innehållsförteckning 1. Inledning                                                           7     1.1 Syfte               ...
5.2.4 Intervju                               39        5.2.5 Sociala aspekter - Sammanfattning      41    5.3 Kulturella a...
1. InledningAnvändningen av smartphones, främst iPhones och Androids, har ökat dramatiskt under desenaste åren. Telefonen ...
Vi har försökt att leta efter tidigare uppsatser inom ämnet, men inte funnit några.Frågeställningen är därför inte särskil...
1.4 DispositionVi har disponerat uppsatsen på följande vis. I kapitel 1 går vi igenom inledningen av uppsatsenmed grundbeg...
Vi utgår ifrån en stipulativ definition när vi definierar vad ett digitalt stöd är. Vi bygger vidare påbegreppet digital a...
1996, inför de Olympiska Spelen i Atlanta, lanserade de sin hemsida Nike.com. Efter det börjadeNike experimentera med digi...
communityn. Om någon av ens vänner springer med Nike+ eller Nike+ GPS så går dessa attlägga till som vänner i communityn.H...
Hänvisar till Bild 3: Nike+ GPS PowerSongs i 9.2 Appendix.Powersong är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan ställa in ...
De sociala medieplattformarna Facebook och Twitter är intregrerat med Nike+ GPS. Degrundläggande funktionerna som sker i s...
McLuhan var en kanadensisk kommunikationsteoretiker som slog, och blev en stor popikon på1960-talet med sin teori: The Med...
3.1.2 Olsson - Medieteknologi i vardagenI avhandlingen Mycket väsen om ingenting har Tobias Olsson undersökt arbetarklassk...
att de formas till verktyg för hushållsmedlemmarna i deras roll som medborgare. Han redogörmed hjälp av sin empiriska unde...
Thompson skissar sedan vidare på sina teorier om maktstrukturer, men betonar att:       ...medierad kommunikation alltid ä...
Vi utgår ifrån ovanstående texter att Thompson menar att alla medieteknologier måste tolkasutifrån de sociala och kulturel...
fokusera på frågorna hur och varför som ställs i början av undersökningsprocessen. (Yins,1989:20-23)Vår fallstudie är foku...
En etnografisk undersökning i form av fältarbete med fyra stycken Nike+ GPS användare. Härhar vi observerat- och frågat lö...
I den tredje fasen att ordna en vardagstillvaro så nämner Kaijser och Öhlander i “Etnologisktfältarbete” två övergripande ...
metod som är utarbetad av Steinar Kvale i boken Den kvalitativa forskningsintervjun. (Kvale,2009) och Esaiassons Metodprak...
inledande frågor till respondeterna för att det skulle skapa en god stämning. Till exempel: Hurmår ni? Haft en bra dag? I ...
gjordes tillsammans där vi var tvungna att gå tillbaka flera gånger för att inte gå miste om viktigaaspekter.4.4.5 AnalysU...
det på ett annat sätt. Kvale och Brinkmann upplyser att en utskrift inte kan vara mer korrekt validän någon annan, däremot...
vi en aning mer utvecklad förklaring om hur intervjuerna samt observationerna skulle gå till,frågade om de föredrog anonym...
Vid början av vår undersökning visste jag inte riktigt vilka funktioner Nike + GPS hade atterbjuda. Jag började med att ut...
När jag väl hade börjat mitt löppass hade jag min iPhone i handen. Tack vare applikationenssmarta låsfunktion, som låser s...
den på paus samtidigt som jag får samtalet. Sedan var det bara att återuppta sitt löppass genomatt klicka på Play.Nike+ Co...
fungerade då perfekt med Voice Feedback. När jag sedan bytte över till Spotify, en annanmusikapplikation som jag använder ...
Löparen har hållit på med löparträning under 7 års tid, varav han har löpt med Nike+ GPS i 1 år.Innan ett vanligt löppass ...
När hon sprang två mil så skrev hon upp resultatet med kommentaren: “släng dig i väggenjantelagen!”4) Kvinna, 22 årLöparen...
Löparen har hållt på med löpning i 8 år och har sprungit med Nike+ GPS i 3 månader.Ibland går löparen och tittar in tidiga...
av aktiverar han i alal fall alla andra musikfunktioner. Under ett löppass använder han sig avVoice Feedback samt tittar p...
problem mellan musiken och Voice Feedback. Detta var däremot ingenting som skedde vid varjelöparrunda. Samtliga löpare som...
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS

3,231

Published on

Bachelor thesis in Media and Communication at Uppsala University - 2011.

Purpose/Aim: The purpose of the thesis was to examine how and why runners use the iPhone application Nike+ GPS.

Material/Method: The method consisted of a mix of our own individual usage of Nike+ GPS, four ethnographic observations and six interviews with runners.

Main results: Runners ran with Nike+ GPS primary as a Tool for their personal development. They got most of their motivation from the real time feedback of the digital support, running against their Virtual Ego. Paradoxically, sharing results on social networks were mainly a taboo for most of the runners, even though some runners had their best running experiences in the Nike+ Community.

Published in: Business
0 Comments
1 Like
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total Views
3,231
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
5
Comments
0
Likes
1
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS

  1. 1. Uppsala UniversitetInstitutionen för informatik och mediaC-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskapFramlagd HT 2011 TRÄNING MED ETT DIGITALT STÖD EN FALLSTUDIE AV IPHONE-APPLIKATIONEN NIKE+ GPS Författare: Lindsey Schultz & Oscar Sivertzen Handledare: Göran Svensson 1
  2. 2. AbstractTitle: Exercising with a digital support: a case study of the iPhone application Nike+ GPS(Träning med ett digitalt stöd: en fallstudie av iPhone-applikationen Nike+ GPS)Number of pages: 67 (47 pages without Frontpage, Abstracts, Preface, Table of Contents,Sources and Appendix)Author: Lindsey Schultz & Oscar SivertzenTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall Semester 2011 (HT 2011)University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala University.Purpose/Aim: The purpose of the thesis was to examine how and why runners use the iPhoneapplication Nike+ GPS.Material/Method: The method consisted of a mix of our own individual usage of Nike+ GPS,four ethnographic observations and six interviews with runners.Main results: Runners ran with Nike+ GPS primary as a Tool for their personal development.They got most of their motivation from the real time feedback of the digital support, runningagainst their Virtual Ego. Paradoxically, sharing results on social networks were mainly a taboofor most of the runners, even though some runners had their best running experiences in theNike+ Community.Keywords: Nike+ GPS, iPhone, Tool User, Virtual Ego, Anonymous Runners, Golden Mean,digital support, digital device, running device 2
  3. 3. FörordVi vill först och främst tacka vår handledare Göran Svensson som stöttat oss igenom hela vårtarbete. Att skriva är lite som att löpa. Det är en långsam process som kräver tålamod ochuthållighet. Därför tänkte vi förutom att tacka, även hänvisa till författaren ochlångdistanslöparen Haruki Murakami, som vi delar synsätt med, både när det kommer till attskriva och att löpa.― Lindsey Schultz & Oscar Sivertzen, måndagen den 2 januari 2012“People sometimes sneer at those who run every day, claiming theyll go to any length to livelonger. But dont think thats the reason most people run. Most runners run not because they wantto live longer, but because they want to live life to the fullest. If youre going to while away theyears, its far better to live them with clear goals and fully alive then in a fog, and I believerunning helps you to do that. Exerting yourself to the fullest within your individual limits: thatsthe essence of running, and a metaphor for life — and for me, for writing as whole. I believemany runners would agree.”― Haruki Murakami, What I Talk About When I Talk About Running (Murakami, 2008) 3
  4. 4. SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie undersöka “hur” och “varför” löpareanvänder sig av det digitala stödet och löparapplikationen Nike+ GPS till iPhone. Detta tillät ossatt samla in en stor mängd information fokuserat på ett få antal fall. Metoden har bestått av enmix av egen användning av Nike+ GPS, samt fyra etnografiska observationer och sex styckenintervjuer med löpare.I undersökningen kommer vi fram till att löpare främst springer med Nike+ GPS för sinpersonliga utveckling. De ser Nike+ GPS som ett verktyg i utvecklingen, vilket gör löparen tillvad McLuhan skulle kalla för; en Tool User. Med det menas att människan använder sig avmediet som ett verktyg till utveckling. Den mesta av motivationen får de genom feedback av detdigitala stödet. De springer då främst mot sina egna Virtuella Egon, vilket är en målbild som ärskapad av löparnas egna statistik. Paradoxalt nog agerade de flesta av löparna som AnonymaLöpare i de sociala medierna. De var inte speciellt aktiva med att dela med sig av sinalöparresultat i de sociala nätverken, trots att enstaka löpare haft sina bästa löparupplevelsergenom Nike+ Community. Verktyget Nike+ GPS ansågs även vara en form av GylleneMedelväg för före detta elitidrottare och nybörjare. 4
  5. 5. Innehållsförteckning 1. Inledning 7 1.1 Syfte 7 1.2 Problemformulering 7 1.3 Avgränsning 8 1.4 Disposition 9 1.5 Grundbegrepp 9 1.5.1 Smartphone 9 1.5.2 Digitalt stöd 9 1.5.3 iPhone löparapplikation 10 2. Bakgrund 10 2.1 Nike+ 10 2.2 Nike+ Community - Hemsidan 11 2.3 Nike+ GPS - iPhone applikationen 12 2.4 Nike+ GPS - Sociala Mediefunktioner 13 3. Teoretisk referensram 14 3.1.1 McLuhan - Teknologin påverkar kulturen 14 3.1.2 Olsson - Medieteknologi i vardagen 15 3.1.3 Thompson - Tekniska-, Sociala- och Kulturella aspekter 17 3.2 Teoretisk referensram - Sammanfattning 18 4. Metod 19 4.1. Datainsamlingstekniker 20 4.2 Egen användning 20 4.3 Etnografisk undersökning 20 4.4 Kvalitativa intervjuer 22 4.4.1 Tematisering 22 4.4.2 Planering 23 4.4.3 Intervju 23 4.4.4 Utskrift 24 4.4.5 Analys 24 4.4.6 Verifiering 25 4.4.7 Rapportering 25 4.5 Etiska forskningsregler 26 5. Resultat 27 5.1 Tekniska aspekter 27 5.1.1 Egen användning - Lindsey 27 5.1.2 Egen användning - Oscar 30 5.1.3 Observation 31 5.1.4 Intervju 33 5.1.5 Tekniska aspekter - Sammanfattning 35 5.2 Sociala aspekter 36 5.2.1 Egen användning - Lindsey 36 5.2.2 Egen användning - Oscar 37 5.2.3 Observation 38 5
  6. 6. 5.2.4 Intervju 39 5.2.5 Sociala aspekter - Sammanfattning 41 5.3 Kulturella aspekter 42 5.3.1 Egen användning - Lindsey 42 5.3.2 Egen användning - Oscar 42 5.3.3 Observation 43 5.3.4 Intervju 44 5.3.5 Kulturella aspekter - Sammanfattning 456. Analys 46 6.1 Analys - Teknologiska aspekter 46 6.1.1 Verktygsanvändarna 47 6.2 Analys - Sociala aspekter 48 6.2.1 De Anonyma Löparna 48 6.3 Analys - Kulturella aspekter 50 6.3.1 Den Gyllene Medelvägen 50 6.3.2 Det Virtuella Egot 50 6.4 Diskussion 527. Framtida forskning 528. Källor 52 8.1 Tryckta källor 52 8.2 Elektroniska källor 539. Appendix 55 9.1 Formulär 55 9.1.1 Frågeformulär 1 - Observationsfrågor 55 9.1.2 Frågeformulär 2 - Intervjufrågor 58 9.2 Bilder 61 6
  7. 7. 1. InledningAnvändningen av smartphones, främst iPhones och Androids, har ökat dramatiskt under desenaste åren. Telefonen har blivit den mobile mediekonsumentens bäste vän. På våra telefoneravlöser tidnings-, film-, musik- och speltjänster varandra. Det är på telefonen som vi snabbasthar tillgång till både internet, informationsamhället och vår omvärld. Det som förenar alla dessanya digitala medieprodukter, för smartphones, är deras paketering i så kallade applikationer somgår att ladda ner ifrån diverse nätbutiker som App Store och Android Markets.Var 13,5 person i Sverige äger en iPhone1. Den amerikanska bloggen 9to5Mac som specialiserarsig på att följa Apples utveckling har tagit reda på App Store försäljningsstatistik. Enligt denfinns det nu drygt 425 000 applikationer som laddats ner 15 miljarder gånger världen över.(9to5Mac, 2011) De senaste årens ökning av både iPhones och applikationer har även gjort detmöjligt för nya områden, så som hälso- och sportföretag, att ta sig in på applikationsmarknadenoch tillverka digitala stöd. Enligt löparskobloggen Running Shoe Guru så listas de trepopuläraste löparapplikationerna som Nike+ GPS, RunKeeper och Adidas miCoach. (RunningShoe Guru, 2011)1.1 SyfteSyftet med uppsatsen är att kartlägga varför människor använder sig av Nike+ GPS och hur dettadigitala stöd används. Nike+ GPS var den första kommersiella löparapplikationen som även framtills idag har flest antal användare i världen. Med vår uppsats vill vi ge en bred förståelse förlöparapplikationer generellt samt ge grundläggande information för vidare forskning inomämnet.1.2 ProblemformuleringDet är med bakgrunden av att löpare runt omkring oss mer och mer börjat springa med digitalastöd som vi insett att att det finns en enorm potential att undersöka detta nya och växandefenomen; löparapplikationer i smartphones. Löparaplikationer har väckt ett stort intresse iteknikens värld. De stora amerikanska teknikbloggarna Mashable och Tech Crunch har skrivitmängder om detta relativt nya användningsområde (Mashable, 2011a) (Tech Crunch, 2010) ochämnet borde nu även uppmärksammas mer i den akademiska världen för insikt och utveckling.1 Enligt det oberoende konsult- och analysföretaget Media Vision fanns det under tredje kvartalet år 2010; 700 000 iPhoneägare. (Media Vision,2010) Enligt SCB fanns det under år 2011: 9 471 174 invånare i Sverige. (SCB, 2011) 7
  8. 8. Vi har försökt att leta efter tidigare uppsatser inom ämnet, men inte funnit några.Frågeställningen är därför inte särskilt specifik, utan skall mest försöka ge en grund inom ämnetsom sedan kan specificeras inom framtida forskning.Vår frågeställning är följande:- Hur tränar löpare med digitala stöd?- Varför tränar löpare med digitala stöd?Dessa två frågeställningar har vi försökt besvara utifrån ett tekniskt-, socialt- och kulturelltperspektiv. Vi har utgått ifrån McLuhans teknologiskt deterministiska perspektiv men sedanbyggt på med Thompson och Olssons forskning om studier av medietekniken, där de båda anseratt medietekniken inte bara kan undersökas utifrån ett rent tekniskt perspektiv, utan måste utifrånett socialt och kulturellt sammanhang.1.3 AvgränsningVi har valt att fokusera på både män och kvinnor, från Web 2.0 generationen som använder sigav Nike+ GPS applikationen vid löparträning. Vi valde människor ur Web 2.0 generationeneftersom det främst är dessa som använder sig av sociala medier. Vi antog att de som användersociala medier även har en större potential att använda sig av digitala stöd.I rapporten Swedish Students Online: An Inquiry into Differing Cultures on the Internet harforskaren Håkan Selg diskuterat generationsapekten på internetanvädning med fokus på de olikawebbanvändargrupperna; Web 1.0 och Web 2.0. I Selgs undersökning om olika generationersinternetanvändande kommer han fram till resultatet att majoriteten av studenterna i Sverige somär 30 år och yngre, tillhör Web 2.0 gruppen. Resultatet visade att internetanvändarna i dennaåldersgrupp var mest aktiva på sociala nätverk. Till skillnad från Web 1.0 gruppen är Web 2.0gruppen beroende av användargenererat material. Mjukvaruföretagens roll är att erbjuda enservice, en plattform för användare att interagera med varandra. Nätverkseffekter är skapade avanvändargenererat material. Exempel på Web 2.0 är sökverktyg som Google, sociala nätverksom Facebook, videodelningssajter som YouTube och internetbibliotek som Wikipedia. (Selg,2011:43)Samtliga av våra respondenter är mellan 20-30 år och arbetar eller studerar i Stockholm ellerUppsala. Samtliga har en medelklassbakgrund och samtliga studerar inom densamhällsvetenskapliga ämnena eller jobbar inom mediebranschen. En respondent avvek från vårturval. När vi kom i kontakt med henne visade det sig att hon var äldre än resterande urval.Däremot beslöt vi oss för att inkludera henne ändå eftersom att hon, enligt oss, ändå ingår i Web2.0 gruppen då hon arbetar inom mediebranschen och är aktiv inom de sociala nätverken. 8
  9. 9. 1.4 DispositionVi har disponerat uppsatsen på följande vis. I kapitel 1 går vi igenom inledningen av uppsatsenmed grundbegrepp och problemformulering. Därefter följer kapitel 2 med bakgrund av Nikesdigitala utveckling och Nike+ GPS. I kapitel 3 går vi in på vår teoretiska referensram beståendeav teorier från McLuhan, Olsson och Thompson. Kapitel 4 går igenom den metod vi har använtoss av i vår undersökning, som består av; egen användning, observation och intervjuer. I kapitel5 presenteras våra resultat utefter de tre olika aspekter; tekniska, sociala och kulturella. Därefterföljer kapitel 6 med analys och sammanfattning. I kapitel 7 drar vi våra slutsatser och presenteraruppslag till framtida forskning. Till sist hänvisar vi till våra källor i kapitel 8 och appendix ikapitel 9.1.5 GrundbegreppUnder sektionen grundbegrepp har vi förklarat vilka grundbegrepp som är centrala i uppsatsenoch som vi kommer återkomma till under ett flertal tillfällen under uppsatsens gång.2 Dessa är:smartphone, digitalt stöd och iPhone löparapplikation.1.5.1 SmartphoneEnligt mobiltelefonbloggen och databasen Phone Scoop, så definieras en smartphone som; ...en kategori av mobiler som erbjuder avancerade kvalitéer långt över en mobiltelefon. En smartphone driver ett komplett operativsystem med ett standardiserat användargränssnitt och en platform för applikationsutvecklare. (Phone Scoop, 2011)De vanligaste smartphonesen drivs idag på operativsystemen iOS (iPhone), Android (Google),Windows Mobile (Microsoft), Symbian (Nokia) och BlackBerry OS (BlackBerry). Det är fördessa operativsystem som de flesta applikationer tillverkas, och det är på iPhones operativsystemiOS som löparapplikationen Nike+ GPS drivs. (Phone Scoop, 2011)1.5.2 Digitalt stöd2 Inspiration till kapitlet om grundbegrepp (kapitel 1.7) och bakgrund (kapitel 2) har vi fått ifrån magisteruppsatsen En utvärdering avsynthesizern OP-1 utifrån ett användbarhetsperspektiv. (Abrahamsson & Eriksson, 2011) 9
  10. 10. Vi utgår ifrån en stipulativ definition när vi definierar vad ett digitalt stöd är. Vi bygger vidare påbegreppet digital artefakt som beskrivs i Jonas Löwgrens och Erik Stoltermans bok “Design avinformationsteknik”. Där definieras det som: Med digital artefakt menas något som är skapat av människor och som strukturellt och funktionellt möjliggörs genom informationsteknik, samt förekommer i relation till människor. (Löwgren & Stolterman, 2004)Vi definierar ett digitalt stöd som en undergrupp av digitala artefakter. Förutom de egenskapersom en digital artefakt har, att det är något som möjliggörs med informationsteknik ochförekommer i relationer mellan människor, så har vi satt ytterligare två kriterier som definerarvad ett digitalt stöd är: 1) Det digitala stödet behöver inte vara användbart i ett professionelltsyfte utan är till för att underlätta i vardagen, som kartapplikationen Maps för iPhone somanvänder sig av iPhonens inbyggda GPS för att ge vägbeskrivningar. InformationsbiblioteketWolfram Alpha, som är en iPhone applikation, är även det ett exempel på ett digitalt stöd. 2) Detdigitala stödet kan vara mobilt och något som användaren kan bära med sig för att ta reda på dataeller information ad-hoc.1.5.3 iPhone löparapplikationEn löparapplikation är ett digitalt stöd som räknar ut statistik via iPhonens inbyggda GPS. Denkan mäta tid och avstånd och därmed hastighet (Pace). Datan visas sedan upp som statistik i ettanvändarvänligt gränssnitt. Eftersom att iPhonen är uppkopplad mot internet går det att tävla motvänner online. (App Store, 2011)2. BakgrundI bakgrundskapitlet kommer vi att definiera de funktioner som är specifika för löparapplikationenNike+ GPS.2.1 Nike+Det globala sportföretaget Nike tog tidigt fasta på iPhone-applikationers betydelse inom områdetträning och hälsa. De släppte sin löparapplikation Nike+ GPS till iPhone år 2010 (Mashable,2010b) och efter det har flera iPhone-applikationer tillkommit i segmentet, till exempel miCoachfrån Adidas och även RunKeeper, producerat av RunKeeper LLC, som båda utkom under 2010.Nike+ GPS har dock haft ett klart försprång gentemot de andra konkurrenterna eftersom Nikesedan tidigare varit tidiga inom den digitala utvecklingen på sporttillbehörsmarknaden. Redan år 10
  11. 11. 1996, inför de Olympiska Spelen i Atlanta, lanserade de sin hemsida Nike.com. Efter det börjadeNike experimentera med digitala medier och samarbetade med Google år 2005-2006 för attlansera sitt digitala och sociala fotbollsnätverk Joga.com samma år. Under 2006 gjorde de ettsamarbete med Apple som kom att heta: Nike+iPod. Det var det första digitala stödet för löpare.Med Nike+iPod använde löparen sig av en digital stegräknare i skon och en trådlös koppling tilliPod Nano, iPod Touch eller ett Nike+-sportband. Den digitala stegräknaren skickade sedan datatill iPoden eller sportbandet som sedan gick att tanka över till iTunes, Apples egetmusikhanteringsmjukvara, via en USB-kabel. Efter överföringen av data till iTunes så skickasdatan vidare till Nike+ Community och kan sedan ses på användarens personliga profil i form avlöparstatistik. (Mashable, 2010b) Detta genombrott definierade hela marknaden försportapplikationer i smartphones. Företag så som Suunto och Polar har sedan tidigare försökt sigpå liknande verktyg som dock aldrig nådde några kommersiella framgångar. Nike+iPod varnämligen revolutionerande i både sitt användargränssnitt och systemet för uppladdning tillhemsidan. (Tech Crunch, 2010) Från år 2006 har Nike+iPod sedan utvecklats till att bli Nike+GPS som nu inte behöver några tillbehör, som stegräknaren och den trådlösa kopplingen iNike+iPod, utan använder sig av iPhonens inbyggda GPS-funktion för att beräkna löparstatistikså som distans, tid och hastighet (Pace).I denna uppsats har vi valt att göra en fallstudie på iPhone-applikationen Nike+ GPS (kostar 1.99$ eller 15 SEK och laddas ner via App Store) eftersom det är den löparapplikation till iPhonesom var först ut på marknadens samt att den för tillfället har flest användare i världen, ca 5miljoner användare (Mashable, 2010) mot RunKeepers 5 miljoner användare (New York Times,2011) och Adidas miCoach med 224,000 användare. (The Next Web, 2011)Hänvisar till Bild 1: Nike+ GPS Huvudmeny i 9.2 Appendix.I Bild 1 ser vi Nike+ GPS Huvudmeny. Det är denna sida som dyker upp när vi loggar in påapplikationen ifrån våra iPhones. Här ser vi totalt antal löpta kilometer, löptillfällen, Pace, tidoch kaloriåtgång. Applikation kan sedan navigeras utifrån två menyer. I den översta menyn medvita knappar kan löparen Start a New Run (starta en ny löparrunda), Outrun Your Friends (spelaTag) eller Challenge Me (utmana sig själv). I den undre menyn med svarta knappar kan löparenta sig till Home (huvudmenyn), se History (löparstatistik) eller ändra Settings (inställningar).2.2 Nike+ Community - HemsidanNike+ Community är hemsidan på nikeplus.com som är den plats där löpare på ett överskådligtsätt kan ta del av all den information löparen matar in i sin iPhone varje gång denne löper. Därgår det att se egen löparstatistik (Runs) och även se hur det går i utmaningar (Challenges) motvänner samt om man håller det coachingprogram (Coach) eller mål (Goals) som man satt upp.Det går även att på ett överskådligt sätt se hur det går i spelmomentet “kull” (Tag) som går attspela mot vänner. Till sist går det även att skapa en egen avatar (Mini) som agerar som en själv i 11
  12. 12. communityn. Om någon av ens vänner springer med Nike+ eller Nike+ GPS så går dessa attlägga till som vänner i communityn.Hänvisar till Bild 2: Nike+ Community i 9.2 Appendix.I bilden ovanför ser vi Nike+ Communityns användargränssnitt. I vänster meny med svartaknappar kan vi välja Runs, Goals, Challenges, Coach, Maps eller Forums. I den undre menynmed illustrationer beskrivs samma val fast utan Maps och Forums men med Mini. Under Minikan löparen skapa sig en virtuell karaktär som kommenterar löparens statistik och data medkortare kommentarer.Hänvisar till Bild 4: Nike+ Goals i 9.2 Appendix.Goals är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma olika storters mål. Dessa kan varadistans-, tids- eller hastighetsmål (Pace).Hänvisar till Bild 6: Nike+ Challenges i Appendix 9.2.Challenge är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma en utmaning mot en vän påNike+. Dessa kan vara distans-, tids- eller hastighetsutmaningar (Pace).Hänvisar till Bild 7: Nike+ Coach i 9.2 Appendix.Coach är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma ett coachingprogram. Dessa kanbasera sig på distans, tid eller hastighet (Pace).Hänvisar till Bild 9: Nike+ Mini i 9.2 Appendix.Mini är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma utseendet på sin avatar och virtuellakaraktär i Nike+ communityn. Denna kommer sedan kommentera ens resultat under tidens gånggenom en liten pratbubbla. Ofta är dessa kommentarer sarkastiska. Som i det här fallet: “Myrunning game needs a major energy boost” vilket tyder på att löparen inte sprungit så mycketunder den senaste veckan.Hänvisar till Bild 10: Nike+ Maps i 9.2 Appendix.Maps är den funktion där löparen kan se sina tidigare löparrundor med utförlig statistik påhemsidan. Distans, tid och kalorier går att se utförligt samt bedömningen av löparrundan; TagYour Run. Det går även att spela upp hela löparrundan och se löparrundans Pace på Heat Map.2.3 Nike+ GPS - iPhone applikationenHär tar vi upp alla de funktioner som är specifikt relaterade till Nike+ GPS iPhone applikationen. 12
  13. 13. Hänvisar till Bild 3: Nike+ GPS PowerSongs i 9.2 Appendix.Powersong är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan ställa in sin favoritlåt i iPhonens iTunesoch sedan aktivera denna vid lämpligt tillfälle under löparrundan. Tanken är att löparen skall bliextra motiverad när ens favoritlåt går igång.Hänvisar till Bild 5: Nike+ GPS Challenge Me i 9.2 Appendix.Challenge Me är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma en utmaning mot sig självpå Nike+ GPS. Dessa kan vara distans-, tids- eller hastighetsutmaningar (Pace).Hänvisar till Bild 8.1, 8.2, 8.3: Nike+ Tag i Appendix 9.2.Tag är den funktion i Nike+ GPS där löparen kan bestämma att utmana sina vänner på ett lekfulltsätt. Det går till på följande sätt. Löparen väljer ett tävlingsmoment som kan vara antingendistans-, tids- eller Last to Run. Efter det bjuder löparen in vänner från Nike+ Communityn attdeltaga i utmaningen fram till ett bestämt datum. Tävlingen har ingen vinnare, det handlarsnarare om att att undvika sistaplatsen. Den som ligger sist i tävlingen kallas för It. Om löparenvid det förutbestämda datumet fortfarande ligger sist, förlorar denne och måste starta en nyutmaning för att bli av med sin It-titel.Hänvisar till Bild 11: Nike+ Maps i 9.2 Appendix.I funktionen Heat Map kan löparen se vilken Pace denne höll under löparrundan. Grön färginnebär snabbare Pace (tempo), och gul färg medeltempo samt röd färg som innebär långsamttempo. Pace utgår ifrån löparens Pace under den specifika löparrundan. Det gör det lättare förlöparen att analysera sitt lopp och det går tydligt att se om de var specifika platser där löparensprang “för långsamt eller för fort” eller om hela löparrundan hölls i ett medeltempo.Hänvisar till Bild 12: Nike+ Tag Your Run i 9.2 Appendix.När ett löppass avslutas kan löparen fylla i en bedömning av; sitt humör, vilket underlag dennesprang på, hur vädret var samt skriva “övriga kommentarer”. Detta görs i funktionen Tag YourRun med hjälp av olika ikoner samt en liten textbox för kommentarer. Bedömningen går sedanatt titta tillbaka på för att minnas rundan.2.4 Nike+ GPS - Sociala Mediefunktioner 13
  14. 14. De sociala medieplattformarna Facebook och Twitter är intregrerat med Nike+ GPS. Degrundläggande funktionerna som sker i samband med användning av Nike+ GPS är: Push,Cheer, Like, och Feed. Vi tar även och definierar uttrycket Group som figurerar på Facebook.Push innebär att löparen publicerar sina resultat på de sociala nätverken. Detta kan göras i olikanivåer. Löparen kan välja att publicera sina resultat på antingen Facebook eller Twitter, ellerbåda två. På Facebook kan löparen även välja att publicera att löparrundan påbörjats, resultatet,eller båda två. På Twitter kan löparen endast publicera sitt resultat.Like innebär att när löparen publicerat att den påbörjat sin löparrunda så kan folk klicka Like pådennes publicering på Facebook. Detta ger löparen ett Cheer.Cheer innebär att löparen vid ett Like hör en applåd i sina hörlurar under löparrundan i realtid. Såfort någon klickar Like så spelas ett nytt applådljud upp. Cheer går endast att få via en Like påFacebook. Det fungerar således inte att få en Cheer via Twitter eftersom det inte går att publiceraatt löprundan startat, samt att Twitter inte har någon motsvarighet till Facebooks Like.Med Feed menas det flöde av nyheter som finns på både Facebook och Twitter. Det är i flödet avnyheter som publiceringen (Push) av Nike+ GPS resultat och information om löparrundornasker.Med Group menar vi de grupper som användare på Facebook kan skapa för mer informellasammanslutningar och diskussioner. Det går att göra dessa grupper privata, där bara gruppensmedlemmar får ha insyn i vad som skrivs i gruppen.3. Teoretisk referensramI vår undersökning valde vi att utgå ifrån tre teorier som fokuserar på hur tekniken och kulturensamverkar. Vi har börjat med att beskrivaMarshall McLuhans teori där han förklarar Hurteknologin påverkar kulturen. Enligt McLuhan är det tekniken som skapar nya beteendemönsteroch sätt att interagera. Vi ansåg dock att det strikt teknologiskt deterministiska synsättet inte vartillräckligt om man ska undersöka medietekniker. Vi har därför urgått ifrån en andra teori;Vardagens medieteknologi som är skapad av Tobias Olsson, samt en tredje teorin, skriven avJohn B. Thompson, den förespråkar sambandet mellan de sociala-, kulturella- och teknologiskaaspekterna.3.1.1 McLuhan - Teknologin påverkar kulturen 14
  15. 15. McLuhan var en kanadensisk kommunikationsteoretiker som slog, och blev en stor popikon på1960-talet med sin teori: The Medium is the Message. McLuhan var teknologisk determinist ochblev även känd för att förespråka den starka interaktion som uppstår mellan teknologi ochmänniskan. (Lister, 2009: 78) Begreppet teknologisk determinist innebär att en person har: ...uppfattningen att samhällsutvecklingen ytterst är styrd av förändringar i samhällets materiella strukturer. (Nationalencyklopedin, 2011)År 1964 släpptes McLuhans första upplaga av boken Understanding Media - The Extension ofMan, där han skriver om hur teknologin skapar nya miljöer och drastiskt ändrar kulturer genomatt styra människans beteendesätt samt inställning till olika saker och ting. (McLuhan, 2003:5,165) Han anser att teknologin är någonting fysiskt och fungerar som en förlängning av denmänskliga kroppen. Förlängningen kan likna människans användande av ett verktyg och attmänniskan då blir en så kallad Tool User. (Lister, 2009:87) Det innebär att bilen blir enförlängning av benen, hammaren en förlängning av armarna, glasögon en förlängning av ögonenoch så vidare. Med hjälp av dessa verktyg ökar människans kapabilitet som öppnar nyamöjligheter. I varje fall menar han i denna process, att en artefakt blir en del avmänniskokroppen, en del av antingen en lem eller nervsystemet. Dessa artefakter kallar han förmedia. Väldigt ofta tar han upp den teknologiska aspekten av media och hur det inte existerarnågon distinktion mellan ett medium och en teknologi. McLuhan är övertygad om den saken ochhar därför kunnat dra slutsaster om att teknologin är en förlängning av människan. (Lister,2009:83, 85)Martin Lister knyter ihop McLuhans avsnitt genom att syfta till att det, enligt McLuhan, ärtekniken som påverkar kulturen: For McLuhan, the real message of any medium or technology is the change of scale or pace or pattern that it introduces into human affairs. (Lister, 2009: 78:84)Han avslutar med att citera McLuhan från hans bok War and Peace in the Global Village: The message of the electric light is like the message of electric power in the industry. Totally radical, pervasive, and decentralised. For the electric light and power are separate from the uses, yet they eliminate time and space factors in human association exactly as do radio, telegraph, telephone and TV, creating involvement in depth. (McLuhan, 1968:17)Med det menar McLuhan att teknik är media, och media är det som skapar mänskligaupplevelser som gör oss involverade. Än en gång knyter det an till McLuhans tidigare nämndagrundtes, att det är tekniken som påverkar kulturen. Teknisk utveckling innebär då en utvecklingav kulturen. 15
  16. 16. 3.1.2 Olsson - Medieteknologi i vardagenI avhandlingen Mycket väsen om ingenting har Tobias Olsson undersökt arbetarklasskulturensuppfattningar samt användande av den dåvarande, nya informations- ochkommunikationstekniken. Mer specifikt var hans främsta syfte att diskutera vilken betydelsedatorn och internet hade för de vuxna hushållsmedlemmarna samt hur det påverkade deras rollsom medborgare. Sedan fanns det även ett intresse att komma åt de bakomliggande faktorerna.Olssons avhandling utgick ifrån dessa frågeställningar: (Olsson, 2002:22)- På vilket/vilka sätt - om alls - används datorn och internet som verktyg för rollen sommedborgare inom ramen för den svenska arbetarklasskulturen?- Vilken är den nya informations- och kommunikationsteknikens betydels - om någon - föridentiteten som medborgare bland arbetarklasskulturens dator- och internetanvändare?En av hans ambitioner med hans frågeställningar var att ge en tydlig presentation av olika synsättpå informations- och kommunikationsteknik samt dess möjligheter och konsekvenser. Detta görOlsson med hjälp av bland annat teoretiker som Marshall McLuhan, Manuel Castell ochRaymond Williams. Här tar han upp teorier som förespråkar teknologisk determinism men ocksåidéer om användandet av informations- och kommunikationsteknik i sociala och kulturellakontexter. (Olsson, 2002:48, 64)Olsson skriver följande: För Marshall McLuhan är medierna något som omsluter hela samhället, och deras egenskaper utgör gränserna för samhällets sociala och kulturella omständigheter. I McLuhans perspektiv kan man därför inte separera ett samhälle från dess medier och ställa frågor om sociala och kulturella konsekvenser. (Olsson, 2002:51)Olsson påpekar även att: Manuel Castells ser den nya informations- och kommunikationstekniken och dess utveckling som en av tre grundläggande processer, som bidrar till att forma hela det samtida samhället (de övriga två är de ekonomiska omstruktureringarna och de framväxande kulturella, sociala rörelserna). Det teoretiska valet gör att informations- och kommunikationstekniken skrivs in i och och ses som en viktig del av så gott som alla sociala och kulturella processer, vilket gör att informations- och kommunikationstekniken antar många olika skepnader. (Olsson 2002:55)I avhandlingen kommer Olsson fram till att den nya informations- och kommunikationsteknikeninte formas till verktyg för rollen som medborgare i mötet med representanterna för den svenskaarbetarklasskulturen. (Olsson, 2002:269) Även om datorn och internet fungerar som ettfunktionellt verktyg inom diverse områden säger Olsson att det är långt ifrån för att kunna påstå 16
  17. 17. att de formas till verktyg för hushållsmedlemmarna i deras roll som medborgare. Han redogörmed hjälp av sin empiriska undersökning på vilka sätt den nya informations- ochkommunikationstekniken används för både nöje och nytta. Datorn och internet gör det möjligtför barnen att spela dataspel vilket erbjuder underhållning. De bidrar även till nytta för barnensskolarbete och i en del av hushållsarbetet även för de vuxna medlemmarnas personligautveckling, samt för administrera hushållsekonomin. Den nya informations- ochkommunikationstekniken är även användbar inom informationssökande, kommunikation ochassociation. Största intresset i informationssökandet är att få djupare kunskaper i redanetablerade intressen, för att “kolla upp saker” och lösa små vardagliga problem samt att följatraditionella medier. (Olsson, 2002:236) Datorn och internets syfte inom kommunikation är atterbjuda flera olika typer av kommunikationsformer. Den kommunikation som sker via internetsäger Olsson är för att uppfylla ett syfte; upprätthålla redan etablerade kontakter och användassom en substitut för telefonsamtal. Asociationen avser att hushållsmedlemmarna får möjlighetenatt gå med i olika typer av sammanslutningar. Tillgången till dator och internet innebär att en stormängd internetgemenskaper skapas i form av nyhetsgrupper, mailingslistor samt andra typer avnätforum. (Olsson, 2002:249-263)Med alla dessa möjligheter nämner Olsson även de problem som tillkommer. Till exempel attden nya informations- och kommunikationstekniken kan upplevas som besvärlig eller att datornoch internet inte uppfattas som en informations- och kommunikationsteknik över huvudtaget.Den besvärliga delen kan bero på flera olika orsaker. Det kan handla om bristande kunskaper omtekniken, behärskandet av det skrift- och talspråk som krävs och till sist den besvärlighet somupplevs när information ska sökas och finnas på internet. (Olsson, 2002:174-175)3.1.3 Thompson - Tekniska-, Sociala- och Kulturella aspekterI första kapitlet Kommunikation och Socialt sammanhang i boken Medierna och Moderniteten(2001) så förklarar Thompson följande: Jag ska utveckla ett förhållningssätt till medierna som väsentligt är kulturellt, med vilket jag menar ett förhållningssätt som omfattar både de symboliska formernas meningsfulla karaktär och deras sociala kontextualisering. (Thompson, 1995:19)Med det menar Thompson att han till skillnad från medievetare som McLuhan, som ärteknologisk determinist, har Thompson undersökt ytterligare två dimensioner till medietekniken.Nämligen de sociala- och kulturella aspekterna. Thompson motsäger sig McLuhans idé:“uppfattningen att samhällsutvecklingen ytterst är styrd av förändringar i samhällets materiellastrukturer.” (Lister, 2009: 78) 17
  18. 18. Thompson skissar sedan vidare på sina teorier om maktstrukturer, men betonar att: ...medierad kommunikation alltid är ett kontextualiserat socialt fenomen: den är alltid inbäddad i sociala sammanhang som strukturerats på olika sätt och som i sin tur har en strukturerande inverkan på den kommunikation som förekommer. (Thompson, 1995:20)Med det utgår vi ifrån att Thompson menar att “medierad kommunikation” alltid måste tolkasutifrån de rådande sociala och kulturella strukturer som finns på den plats där den medieradekommunikationen sker.Thompson höjer dock ett varningens finger mot kulturvetares tolkning av “texter” och skriver atthan: ...betonar ytterligare vikten av att sätta in kommunikationsmedierna i de praktiska sociala sammanhang där individer producerar och tar emot medierade symboliska former. Att bortse från dessa sociala sammanhang är en tendens som kan återfinnas genom hela historien av teoretisk reflektion över praktisk analys av medierna. Exempelvis har en hel del av de senaste årens kulturstudier, under inflytande av strukturalismen, semiotiken och besläktade riktningar, intresserat sig för de konstitutiva dragen hos texter - inte bara texter i litterära verks snäva mening utan texter i vidare mening: meningsfulla former, från filmer och TV-program till affischer och graffiti. (Thompson, 1995:53)Han fortsätter sedan att förklara felaktigheterna med denna typ av tolkning inomkulturforskningen: Producenterna och mottagarna glider ur sikte, medan analytikern eller kritikern koncentrerar sig på en kulturform som på ett något artificiellt sätt skiljs från de sociala förhållanden under vilka den produceras, sprids och mottas. (Thompson, 1995:53)Thompson beskriver vidare hur medieforskningen ska utgå ifrån mer empiriska traditioner, därpublikens “natur och roll” har undersökts på ett mer ingående sätt. Denna forskning har enligtThompson frambringat en hel del intressant och viktigt material. Där har forskaren försöktundersöka “mottagandets vardagliga karaktär”. De har då utgått ifrån att mottagandet avmedieprodukter är en rutinartad och praktisk verksamhet. Insiktsfulla studier har innehållitdeltagande observation, frågerformulär och intervjuer för att undersöka hur “individer mottarmedieprodukter, vad de gör med dem och vilken innebörd det ger dem”. Dessa studier har gjortslut på föreställningar om den passiva konsumenten som bara tar emot massmediala budskaputan vare sig analys eller reflektion. Thompson förklarar även att: ...de har också visat att det sätt på vilket individer ger mening åt medieprodukter varierar med deras sociala bakgrund och omständigheter så att samma budskap kan uppfattas på olika sätt i olika sammanhang. (Thompson, 1995:54) 18
  19. 19. Vi utgår ifrån ovanstående texter att Thompson menar att alla medieteknologier måste tolkasutifrån de sociala och kulturella sammanhang som medieteknologin producerats och konsumeratsi. Samhällets förändringar sker inte bara genom en förändring av teknologin. Samhället förändrasutifrån media, och som i sin tur förändras utav samhället i sig. En medial produkt ellermedieteknologi får viss social eller kulturell betydelse beroende på vem som har producerat ellerkonsumerat mediet.3.2 Teoretisk referensram - SammanfattningI vår undersökning har vi utgått ifrån tre olika synsätt på media. 1) Tekniken påverkar kulturen:McLuhan som är teknologisk determinist är främst intresserad av de materiella strukturer somsker i samhället. Enligt McLuhan är det tekniken som är den yttersta definitionen av utveckling.McLuhan anser att teknik som används av människor är en förlängning av kroppen och såledesen artefakt. Artefakterna kallar han för media. Enligt McLuhan är det tekniken som påverkarkulturen. 2) Vardagens medieteknologi: Olsson förklarar i sin avhandling Mycket väsen omingenting: Hur datorn och internet undgår att formas till medborgarens tekniker attmedieteknologin inte alltid används så som den är tänkt att användas. 3) Tekniska-, Sociala- ochKulturella aspekter: Thompson lägger till ytterligare två aspekter att tolka media på. De tar medde sociala och kulturella kontexter, som tillsammans med den tekniska kontexten, behövs för attförstå mediet. Thompson menar att den tekniska aspekten endast kan förstås utifrån ett kulturelltperspektiv. Men förkastar dock kulturvetarnas tradition att läsa av kulturella fenomen somkonstitutiva “texter”. Han syftar till att för att förstå en “text” så går det inte bara att se till dessgrundläggande form. Ett kulturellt fenomen får olika tolkningar utifrån det sociala sammanhangsom det befinner sig i. En symbol kan få en helt annan betydelse i ett annat sammanhang. Om viapplicerar teorin på medieteknik, så tolkar vi det som att Thompson menar att olika personerskapar kulturell mening med medietekniken på olika sätt utifrån det sociala sammanhang somdet befinner sig i.Vi återkopplar till dessa tre olika teorier i 6. Analys.4. MetodI denna undersökning har vi valt att utgå ifrån en fallstudiedesign. Forskningsmetodenkännetecknas att forskaren samlar in en stor mängd information fokuserat på ett fåtal fall eller ettenda fall, som ger djupgående kunskaper om det som undersöks. Detta tillåter forskaren att 19
  20. 20. fokusera på frågorna hur och varför som ställs i början av undersökningsprocessen. (Yins,1989:20-23)Vår fallstudie är fokuserad på Nike+ GPS applikationen för att dra slutsatser kring digitalalöparapplikationer generellt. Fallstudien är inspirerad utefter den metod som Zachary McCune,med handledaren sociologen John B Thompson, vid Cambridge University har använt sig av i sinmagisteruppsats inom sociologi och med inriktning mot iPhone-applikationsanvändning:Consumer Production in Social Media Networks: A Case Study of the Instagram iPhone App.McCunes uppsats bestod av tre olika metodfaser vilket även vår undersökning kom att användasig av. Första fasen är egen användning av applikationen, andra fasen är etnografisk observationav användare3, och tredje fasen är kvalitativa intervjuer. (McCune, 2011)4.1. DatainsamlingsteknikerInsamlandet av all data skedde på tre olika sätt; 1) den första gjorde vi genom att vi självaanvända oss av Nike+ GPS applikationen, 2) den andra genom en etnografisk undersökning avfyra löpare som använde sig av Nike + GPS applikationen under ett löparpass samt personligaintervjuer 3) samt den tredje genom personliga intervjuer av sex personer. Det egna användandetsatte vi gång med innan de etnografiska observationerna då vi ville att denna metod skullefungera som orienterande inledning i fältarbetet av Nike+ GPS. Efter det gjorde vi denetnologiska undersökningen under en veckas tid, för att sedan göra intervjuerna under veckanefter. De som är med i den etnologiska undersökningen har även blivit intervjuade. Det ger osstotalt: två stycken egna betraktelser, fyra etnografiska observationer med intervjuer och sexenskilda intervjuer.4.2 Egen användningEgen användning av Nike+ GPS applikationen skedde under en månads tid, mellan fredagen den4 november och söndagen den 4 december 2011. Det har vi gjort för att få en egen uppfattningom hur applikationen och communityn fungerar. Vi sprang tillsammans 10 gånger (totalt 46kilometer) och besökte Nike+ Community (nikeplus.com) 25 gånger under en totaltid av 2timmar. Detta enligt Kaijser och Öhlanders principer om en orienterande inledning i fältarbete.(Kaijser & Öhlander, 2010)4.3 Etnografisk undersökning3 Doktorsavhandlingen Den allvarsamma leken - World of Warcraft of läckaget beskriver Stenberg hur han, efter inspiration av den virtuellaetnologen Christine Hine, vid studiet av virtuella världar skall “problematisera det förgivet tagna och vara en lojal deltagare samtidigt som man ären undrande främling.” (Hine, 2005) 20
  21. 21. En etnografisk undersökning i form av fältarbete med fyra stycken Nike+ GPS användare. Härhar vi observerat- och frågat löpare hur de använder sig av Nike+ GPS under självaträningspasset. I detta steg kommer vi använda oss av den etnografiska metod som är utarbetadav Lars Kaijser och Magnus Öhlander i boken Etnologiskt fältarbete. (Kaijser & Öhlander, 2010)Etnografisk undersökning sker i stort sett alltid genom ett så kallat fältarbete där forskaren ...genomför hela studien från början till slut. Den ger sig ut i fält, söker empiri, analyserar materialet för att slutligen sammanställa artiklar, rapporter och böcker. Till de vanligaste fältarbetsmetoderna hör intervjuer, observationer och fotgrafering samt internetstudier. Vanligt är också att fältmaterialet endast utgör en del av det underlag på vilket en undersökning baserar sig. (Kaijser & Öhlander, 37:2010)I vår egen undersökning av Nike+ GPS har vi, likt Kaijser och Öhlander föreslagit, bestämt ossför att den etnografiska undersökningen endast ska utgöra en del av det underlag somundersökningen baserar sig på.Vi har baserat vårt fältarbete enligt de fyra faser som föreslås i boken Etnologiskt fältarbete. Defyra faserna är: 1) en orienterande inledning, 2) att ta sig in i fältet, 3) att ordna envardagstillvaro, 4) att lämna fältet.I orienteringsfasen har vi satt oss in i vilka tidigare studier som har gjorts inom området Nike+och Nike+ GPS och träning med digitala hjälpmedel. Medieteknologiska studier inom detområdet har vi inte hittat i Sverige, och vi har därför sneglat på Linköpings Universitets iPhone-applikationsforskningen om det terapeutiska hjälpmedlet Viary4 och även vänt oss till McCunesmasteruppsats inom sociologi om fotograferingsapplikationen Instagram. För att lära kännaNike+-användaren har vi själva valt att använda applikationen under en månads tid. EnligtEtnologiskt fältarbete så är den orienterande inledningen av ett fältarbete en lärofas. Vi anser attvår egen användning av applikationen har gjort det lättare för oss att själva ta reda på vad det ärför information som bör tas reda på och vilka frågor som bör ställas.I den andra fasen att ta sig in i fältet har vi via det sociala mediet Facebook skickat utmeddelanden till bekanta om de ville vara med i en undersökning för en kandidatuppsats vidUppsala Universitet om Nike+ GPS. Till en början letade vi runt bland våra närmsta vänner, föratt enligt snöbollsprincipen (Esaiasson m.fl. 2007:216) försöka få tag på vänners bekanta sommöjligen kunde använda sig av applikationen. Med snöbollsprincipen menar vi att via den förstapersonen som uppfyller kriteriet, i vårt fall att de använder sig av Nike+ GPS, kan få tips om fleranvändare som uppfyller samma kriterium. Efter en sökperiod på två veckor lyckades vi få tag på10 stycken personer som var villiga att ställa upp antingen på en kvalitativ intervju ellerobservation. Deltagarna är antingen ytligt bekanta eller arbetskamrater inom främst PR- ochmediebranschen som främst tillhör Web 2.0-generationen. (Selg, 2011:43) (Selg, 2011:48)4 Vi har tagit inspiration av Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings Universitet, och psykologdoktoranden Hoa Ly harunder 2011 börjat bedriva forskning om smartphones och KBT-relaterade hjälpmedel vid Linköpings Universitet, där resultaten skall presenterasig i en iPhone-applikation med namnet Viary. (www.viary.se) Applikationen skall vara speciellt utvecklad för terapeuter, idrottscoacher ochföretagsledare som vill ha löpande feedback från sin patient mellan terapisamtal och möten. (Viary, 2011) Forskning kring digitala stöd är någotsom vi båda är intresserade av och Anderssons och Lys forskning var den katalysator som fick oss att uppmärksamma ämnet. 21
  22. 22. I den tredje fasen att ordna en vardagstillvaro så nämner Kaijser och Öhlander i “Etnologisktfältarbete” två övergripande aktiviteter: 1) att vara delaktig i det sammanhang som diskuterasoch ge den tid som det tar att delta och intervjua och observera. 2) Ge tid för att renskrivaanteckningar, smälta iaktagelser och minnas vad som hänt. I vårt fall har vi inte befunnit oss ifält speciellt länge vid varje etnografisk observation, utan endast befunnit oss på plats vidlöparrundans start och mål. Detta fenomen är namngett av socialantropologen Helena Wulff ochkallas för jojo-fältarbete där man åker fram och tillbaka mellan hem och fält i intensiva perioder(Wulff, 2002). Vi har anslutit till platsen, enligt överenskommelse, där undersökningspersonentänkt starta och avsluta sin löparrunda. Där har vi informerat om observationen för sedan ha ställtfrågor med betoning på just den löparrundan. Det har gått till på det sättet att respondenten fåttde allmänna frågorna och de teknologiska frågorna som angår före ett löppass. Efter det harlöparen fått springa sin naturliga löparrunda på 15-20 minuter för att sedan svara på resterandefrågor. Frågorna är uppdelade efter Thompsons tre olika synsätt att se på medieteknologi. Dessaaspekter är tekniska, sociala och kulturella.Vi hänvisar till Frågeformulär 1 - Observationsfrågor i 9.1.1 Appendix.Den fjärde fasen att lämna fältet går Kaijser och Öhlandet igenom hur man lämnar fältet smidigt.När en etnolog fått tillräckligt med information för att svara på sina frågor och kan se mönstret såär det lägligt att förflytta sig till en universitetsmiljö och påbörja skrivprocessen. I vårt fall har viinte behövt tänka speciellt mycket på den fjärde fasen eftersom vi utför ett så kallat jojo-fältarbete.Det som gör oss aningen kritiska till denna typ av etnologisk undersökning är att vi liktStenbergs avhandling om Den allvarsamma leken - World of Warcraft och läckaget frågar osshur vi ska kunna närma oss användaren, löparen i det här fallet, under så pass normalaförhållanden som möjligt. Stenberg bestämde sig för att göra en deltagande obeservation underfyra års tid för att kunna närma sig det som är meningsskapande hos onlinerollspelare idataspelet World of Warcraft. Hade Stenberg inte deltagit i spelet själv hade han inte kunnat fåden närhet som krävs för att förstå de värden som spelarna bygger upp. Vi känner själva i vårundersökning av Nike+ GPS att vi kommer ha svårt att bli fullfjädrade Nike+ GPS-löpare efterendast en månad och bli en accepterad del av den community som kretsar kringlöparapplikationen. Men vi vill ändå påpeka att vi tänkt en del kring dilemmat som ställs kringetnologiska undersökningar och dess deltagande, och försökt göra det bästa utifrån den rådandetidsbristen.4.4 Kvalitativa intervjuerVi har valt att göra kvalitativa intervjuer av 10 stycken Nike+ GPS användare inspirerat av den 22
  23. 23. metod som är utarbetad av Steinar Kvale i boken Den kvalitativa forskningsintervjun. (Kvale,2009) och Esaiassons Metodpraktikan, tredje upplagan (Esaiasson m.fl. 2007). Enligt Kvale ochBrinkmann finns det ingen standardiserad procedur eller regler för hur en forskninsgintervju gårtill. Däremot skriver de att det finns standardval som kan förenkla hela processen. De beskriverett av dessa standardval i form av sju stadier bestående av; Tematisering, Planering, Intervju,Utskrift, Analys, Verifiering och Rapportering. (Kvale, 2009:115)4.4.1 TematiseringI början av denna process tematiserade vi vår forskningsidé och skapade på sätt vårt syfte medundersökningen. Vårt syftet med denna undersökning var att ta reda på hur och varför löpareanvänder sig av det digitala stödet Nike+ GPS inom deras träning. Vi fastställde detta genom enegen research på internet om applikationer och deras stora påverkan av människors vardag. Vivar även varit väldigt noggranna med att se till att vårt fokus låg på själva användandet avapplikationen, då vi strävade efter att kartlägga Nike+ GPS som en medieteknologi. (Kvale,2009:118)4.4.2 PlaneringVår planering av vårt arbete gjordes främst utifrån den kunskap vi strävade efter men också sompassade in i vår tidsram. Detta hjälpte oss att besvara det tidigare nämnda, hur frågorna. Hur viskulle gå till väga för att lyckas uppfylla vårt syfte. Genom detta fick vi svar på antaletrespondenter som behövdes i undersökningen och hur mycket tid vi kunde lägga ner på varderaintervju. Efter att detta blev fastställt kunde vi gå vidare med att kontakta potentiella deltagare.Dessa var främst arbetskamrater och vänners vänner. Det strategiska urvalet bestämde vi skullevara relativt snävt då vi var tvungna att ta hänsyn till storleken på materialet som skulle samlas insamt vår tidsram. Vi valde att försöka hitta folk via det sociala nätverket Facebook, då vi tyckteatt det skulle vara mest tidseffektiva. Vi insåg ganska snabbt att Facebook är ett ypperligt sätt atthitta andrahandskontakter eftersom folk lätt skickar vidare förfrågningar till vänners bekanta. Föratt vi skulle kunna följa upp kontakten med våra deltagare och bibehålla kommunikationenanvände vi oss också av mail. (Kvale, 2009:118)4.4.3 IntervjuVi ansåg att kvalitativa intervjuer fungerade som en lämplig metod eftersom att vårt huvudfokuslåg på respondenternas personliga åsikter kring ämnet. Vi ville även att intervjuerna skulle skeindividuellt då vi inte ansåg att interaktionen mellan respondenterna var relevant.Intervjuprocessen började med att vi skapade en intervjuguide med dem tematiska ochdynamiska tankarna i bakgrunden. Detta bidrog till att skapa god kunskapsproduktion samtintervjuinterkation. Först och främst skrev vi de så kallade; uppvärmningsfrågorna som 23
  24. 24. inledande frågor till respondeterna för att det skulle skapa en god stämning. Till exempel: Hurmår ni? Haft en bra dag? I Frågeformulär 2 - Intervjufrågor står dessa frågor som “Small talk”,eftersom vi anpassade uppvärmningsfrågorna utefter situation och sammanhang. Sedan skrev viner de så kallade tematiska frågorna som ska vara väldigt öppna och omfattande. Vi valde attutgå ifrån en huvudfråga: Varför springer du med Nike+ GPS? Utifrån denna delade vi sedanupp våra tematiska frågor i tre kategorier, enligt Thompsons metod. (Kvale, 2009:146-147)Frågorna vi ställde under intervjun överenstämmer i stort sett med de frågor som ställdes till denobserverade gruppen, förutom att vi här inte utgår ifrån den löparrunda som precis skett. Vihänvisar till Frågeformulär 2 - Intervjufrågor i 9.1.2 Appendix.Under tiden vi ställde dessa frågor följde vi upp svaren med ett par så kallade uppföljningsfrågorför att vi skulle få fram lite mer specificerad information. Detta gjorde vi genom att ta upp någotsom respondenten precis hade berättat och sedan be denne att utveckla lite mer. Det kunde varafrågor som: Ni tog upp detta förut, när och under hur lång tid pågick det? (Kvale, 2009:150)I slutet gjorde vi en egen tolkning av respondenternas svar. Vi stämde av att vi hade uppfattatallting korrekt och om det stämde. Även här skedde det återkopplingar till deras tidigare svar.När mötet med respondenterna var slut var vi väldigt noga med att tacka dem för derasdeltagande.4.4.4 UtskriftSom dokumentationsutrustning använde vi oss av två inspelningsverktyg i form av två styckeniPhones. För säkerhetsskull hade vi alltid två stycken utifall ljudet skulle vara dåligt eller om viskulle få tekniska svårigheter. Sedan kom vi även överens vilka arbetsroller vi skulle ha införvarje intervju. För att inte förvirra respondenten såg vi alltid till att någon av oss intervjuade ochden andre antecknade och hade ansvar för inspelningen.Vi förberedde intervjumaterialet för analys genom att först göra en transkribering avintervjumaterialet. När vi skulle transkribera; överföra intervjuerna till skriftspråk valde vi attutgå ifrån Linells exempel på tre olika transkriptionsnivåer. I vår undersökning beslöt vi oss föratt använda den tredje nivån. Denna nivå är helt och hållet skriftsspråknormerad. Här utesluter vioavslutade meningar, omtagningar, tvekljud och liknande då det inte kommer att påverka vårtolkning av respondenternas svar. Syftet med denna typ av transkription är att få ut dethuvudsakliga innehållet i det som sägs och att inte vara helt ordagrann. Enligt Wibeck är är denperfekta transkriberingen en utopi. Med andra ord är chanserna väldigt stora att forskaren hör feleller missar att anteckna något. (Wibeck, 2010: 93-97) Därför bestämde vi att det vore säkrastom både vi transkriberade vårt material. Detta innebar även att analys- och tolkningsarbetet 24
  25. 25. gjordes tillsammans där vi var tvungna att gå tillbaka flera gånger för att inte gå miste om viktigaaspekter.4.4.5 AnalysUtifrån vårt ämne och syfte avgjordes vilken analysmetod vi skulle använda. (Kvale, 2009:206)Vi valde att analysera vårt insamlade material genom att använda Ad hoc metoden som är enblandning av flera olika analysmetoder. Med denna metod kan forskaren läsa igenomintervjumaterialet och skapa en egen uppfattning. Sedan kan forskaren gå tillbaka till specifikaavsnitt för att kunna fördjupa sig och analysera det viktigaste. Just i vårt fall tyckte vi att dessatre olika angreppssätt skulle vara lämpligast för vår analys; kategorisering, koncentrering ochegen tolkning (Kvale, 2009:251). Vi började först med att meningskoncentrera vårt material.Detta innebar att vi drog samman uttalanden till kortare formuleringar. Långa yttrandenpressades samman i kortare, där huvudinnebörden av det som sagts tas ut och formuleras om inågra få ord. (Kvale, 2009:221)Sedan gick vi vidare med att kategorisera materialet. Eftersom att vi har haft Thompsons modellsom ett genomgående tema i vårt arbete beslöt vi oss för att använda samma typ av uppdelning ivåra tre olika aspekter; tekniska, sociala och kulturella. Utifrån våra respektive aspekter har visedan skapat insikter som kategoriserats under respektive aspekt. Kvale förklarar: “Kategoriernakan vara utvecklade på förhand eller kan växa fram under analysens gång; de kan hämtas frånteorin eller folkspråket eller till och med från intervjupersonernas eget idiom. Det är även ett brasätt för att få en mer systematisk begreppsbildning kring uttalanden från sina respondenter. Dettaskapar i sig förutsättningar för kvantifiering. (Kvale, 2009:217-19) Efter att vi bestämt kategoriersorterade vi ut all material till den kategori som var lämpligast. Detta gjorde att vi fick entydligare struktur på alla uttalanden som sedan kom att underlätta jämförelser ochhypotesprövning. Det sista angreppsättet, egen tolkning, tog plats när vi läste igenom allmaterial. (Kvale, 2009:221-223) Under genomgången av vårt material vi utgått ifrån våra egnatolkningar, men samtidigt tolkat materialet utifrån våra teorier.4.4.6 VerifieringTvå krav som bör ha uppfyllts efter utskriften av intervjumaterialet är att den har både högvaliditet samt reliabilitet. Hög validitet är avsaknaden av systematiska fel och uppnås genom attforskaren mäter det den avser att mäta. Det uppnås genom att forskaren ställer rätt frågor. Dettahar vi försökt åstadkomma genom att konstant ifrågasätta och reflektera över vår arbetsprocess.Vår egen användning av Nike+ GPS bidrog även till att vi fick en större förståelse förapplikationen själva, vilket förbättrar vår förmåga att ställa rätt frågor. Hög reliabilitet äravsaknaden av osystematiska fel och kan uppnås genom att mer än en forskare transkriberar. Pådet sättet kan eventuella misstag upptäckas, om någon har missuppfattat ett svar eller bara tolkat 25
  26. 26. det på ett annat sätt. Kvale och Brinkmann upplyser att en utskrift inte kan vara mer korrekt validän någon annan, däremot bör forskarna tänka ut vilken utskrift som lämpar deras forskningssyftebäst. (Kvale, 2009:118) Innan vi skulle börja transkribera, ansåg vi att det vore säkrast om bådagjorde utskrifter av intervjumaterialet. Om vi upptäckte att någon hade missat vissa punkter ochnågon hade hört fel, så diskuterade vi detta, och fyllde vi i varandras luckor. Detta hjälpte oss attfå mer korrekta svar.4.4.7 RapporteringRapporteringen av undersökningens resultat gjorde vi det enligt de vetenskapliga kriterier somsatts upp för C-uppsats vid Institutionen för informatik och media vid Uppsala Universitet.(Kvale, 2009:118)4.5 Etiska forskningsreglerI en forskningsstudie finns det en rad med krav, skapat av Vetenskapsrådet, som en forskare börse till att följa. En av de många är det så kallade forskningskravet, som kräver att forskarensstudie är inriktad på väsentliga frågor och håller hög kvalité. En studie ska följa de olikaforskningskrav men även se till att följa flera andra krav. Det så kallade individskyddskravet ärden största utgångspunkten för forskningsetiska regler. Kravet innebär att individer som ingår ien studie eller på något sätt berörs av en studie inte får utsättas för någon slags fysisk ellerpsykisk skada. För att forskare ska få en lättare förståelse för hur individskyddskravet fungerarhar Vetenskapsrådet delat upp kravet i sig till fyra allmänna huvudkrav:1. Informationskravet2. Samtyckeskravet3. Konfidentialitetskravet4. NyttjandekravetInformationskravet handlar om forskarens ansvar att informera studiens syfte till deltagarna samtgöra dem medvetna om vad deras roll går ut på. Däremot är Olsson väldigt noga med attberättandet inte ska vara allt för tydligt då det finns risk för att det kan påverka deltagarnasbeteendesätt men också slutresultatet. Kravet går snarare ut på att forskaren ska ge en relativ bredförklaring om undersökningen samt vilka villkor som gäller. Ännu en viktig faktor som bör tahänsyn till är att forskaren ska vara noggrann med att påpeka att forskningssyftet är akademiskt.Det kan även vara lämpligt att berätta för deltagarna att slutarbetet kommer finnas tillgängligt fördem att ta del av. Som Olsson påpekar är det bra om forskaren informerar deltagarna så tidigt iarbetsprocessen som möjligt. Detta är något som vi valde att ta med i förberedelsen till våraetnografiska observationer och personliga intervjuer. När vi ville nå ut till våra respondenter,valde vi som tidigare sagt att ta hjälp av sociala medier; Facebook. På Facebook publicerade vien berättande text som gav en bred förklaring om vårt syfte med arbetet samt vad vi var ute efter.Efter att ha fått svar från tio respondenter som kunde tänka sig att deltaga i undersökningen, gav 26
  27. 27. vi en aning mer utvecklad förklaring om hur intervjuerna samt observationerna skulle gå till,frågade om de föredrog anonymitet samt vart de sedan kunde ta del av det färdiga resultatet. I vårförberedelseprocess fanns det med andra ord två olika tillfällen där vi tog hänsyn tillinformationskravet. Olsson nämner att risker samt obehag som kan medföras med deltagarna ärviktigt för forskaren att ta upp, däremot är det väldigt sällan att sådant förekommer i justmediestudier. Vi tänkte däremot att om någon deltagare skulle känna sig obekväm eller i behovatt prata med någon av oss, skulle vi alltid finnas där för att besvara frågor. I vårt utskick påFacebook var våra namn samt mailadresser publicerade så att de kunde nå oss både på Facebookoch via mail. Dock var detta inget problem då ingen av respondenterna ansåg att ämnesvalet varnågonting känsligt och istället gav ett godkännande direkt från första början. (Olsson, 2008:77-79)Det andra allmänna huvudkravet, samtyckeskravet tog vi hänsyn till i förfrågan om våradeltagare ville medverka i vår undersökning, då vi gav dem en inbjudan men som de själva ficktacka ja eller nej till. Som tidigare nämnt är forskning kring medieanvädning relativ harmlösvilket gör att risken för att deltagare ångrar och drar sig ur efter att ha sagt ja är ganska liten.Samtyckeskravet togs även hänsyn till då vi ställde frågan om användandet av deltagarnas riktiganamn eller om de föredrog anonymitet, ännu ett tillfälle då de själva fick välja vad de föredrog.Detta ledde oss vidare till konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Efter att ha genomförtintervjuerna samt observationerna var vi noga med att hålla denna information till oss själva. Ettlöfte gjordes från dag ett till deltagarna; undersökningen har ett akademiskt syfte och ingentingannat. (Olsson, 2008:79-83)5. ResultatVi har gjort en resultatdel som utgår ifrån Thompsons metod. Vi har gått igenom de olikaenskilda aspekterna; tekniska, sociala och kulturella, var för sig.5.1 Tekniska aspekterHär går vi igenom resultatet av de tekniska aspekterna.5.1.1 Egen användning - LindseyKvinna, 20 årJag har hållit på med löparträning i 1,5 år och Nike+ GPS under 1 månads tid. 27
  28. 28. Vid början av vår undersökning visste jag inte riktigt vilka funktioner Nike + GPS hade atterbjuda. Jag började med att utforska de olika funktionerna så att jag fick en idé om vad somfanns att välja bland. Utöver funktionerna på applikationen valde jag även att utforska Nike+Community. Under min och Oscars egna användning bestämde vi för att prova hemsidan och tilloch med skapa en så kallad Challenge. Allt vi var tvungna att göra var att logga in på våraenskilda konton och bli vänner på hemsidan. Sedan var det bara att bestämma vilken typ avutmaning som skulle skapas och skicka iväg en förfrågan. Denna utmaning gick ut på vem av osssom kunde springa flest kilometer under en månads tid. Här kunde jag se både mina egna samtOscars resultat.Innan mina löparrundor klickade jag först och främst på det lilla kugghjulet där det stod Settings(Inställningar).Jag började först och främst att av aktivera all form av delning till Facebook och Twitter. Vidareställde jag in min vikt, längd, kön samt vilken typ av längdenhet som applikationen skulleanvända sig av. Här stötte jag även på en funktion som heter PowerSong och är kopplad tilliTunes biblioteket. Eftersom att jag inte har någon musik i mitt iTunes använder jag mig iställetav musikapplikationen Spotify. Därför valde jag att av aktivera den funktionen. Sedan valde jagatt aktivera funktionerna Pause on Incoming Calls samt Voice Feedback. När jag aktiveradeVoice Feedback dök ytterligare två funktioner upp där jag kunde bestämma hur ofta jag ville attden skulle spelas upp. Nike+ GPS första förslag var för varje ny kilometer. Jag klickade i detförslaget samt att det skulle vara en kvinnlig röst som spelades upp. Dock fanns det tillfällen närjag inte var i lika stort behov av Voice Feedback. Det var tillfällen då jag inte ville att den skullestöra min musik. Ibland upplevde jag även problem mellan Voice Feedback ochmusikapplikationen Spotify var på jag avaktiverade Voice Feedback.Efter att ha ställt in mina inställningar var jag redo att starta min löparrunda, men för att kommaigång var jag först tvungen att ställa in ett skräddarsytt program. Jag klickade på Start a NewRun, sedan valde jag i vilken typ av program jag ville ha under min löparrunda var på jagklickade i Basic Run. Då var det dags att fylla i vilken spellista jag skulle springa med samtvilken typ av miljö jag skulle springa i. Eftersom att jag inte hade någon musik i mitt iTunesbiblioteket valde jag att avaktivera den till No Music. Miljön jag oftast sprang i var inomhus pålöpband. Då aktiverades inte GPS funktionen, istället fungerade applikationen mer som entidtagarur, men den mätte fortfarande min Pace5, distans och antal föbrukade kalorier.Funktionen Cheers som är kopplad till Facebook valde jag även att av aktivera. Till sist bytte jagtill Spotify för att sätta igång en spellista. Sedan bytte jag tillbaka och började mitt löppass.5 iPhone har en inbbygd accelerometer som gör att smartphonen förstår när löparen rör på sig och när den står still. Det gör attNike+ GPS även kan mäta löpare som springer inomhus på löpband, även fast mätningen troligtvis är mer exakt viduthomhuslöpning med GPS. (Techlicious, 2010) 28
  29. 29. När jag väl hade börjat mitt löppass hade jag min iPhone i handen. Tack vare applikationenssmarta låsfunktion, som låser skärmen men samtidigt tillåter mig att se statistiken, kunde jaghålla koll på tiden, distansen samt antal förbrukade kalorier. Den hjälpsamma Voice Feedbacksom spelades upp för vare ny kilometer jag sprang höll mig ännu mer uppdaterad. När jag kändeatt jag inte fick feedback tillräckligt ofta kollade flera gånger på skärmen eller så klickade jag påVoice Feedback knappen som fanns på den låsta skärmen. Med dessa funktioner hade jag extrabra koll på min löpning.Efter min löparrunda låste jag upp skärmen och avslutade mitt pass. Samtidigt som jag kollademitt slutliga resultat; tid, distans och antal förbrukade kalorier skedde en automatisksynkronisering till mitt Nike+ konto. Sedan gjorde jag en Tag Your Run av min löpning, vilketbestod av att jag besvarade hur jag tyckte att löparrundan kändes, hur vädret var, vilket typ avväglag jag sprang på och ett fält för övriga kommentarer. Detta gjorde jag med hjälp av Nike+GPS symboliska ikoner.Mitt val av Basic Run tyckte jag var lämpligt eftersom att jag aldrig har varit särskilt insatt ilöpning och heller inte varit beroende av min personliga löparstatistik. Jag har snarare hållit detväldigt enkelt och sprungit så långt jag har orkat under en viss tid eller distans som själv har satt ihuvudet. Detta beror dels på att löpning har varken varit en primär eller regelbundenträningsform för mig. Däremot har det alltid funnits ett intresse för att hålla koll på att jag löperså långt eller så länge som jag har förutsatt. Därför tyckte jag att det var viktigt att ställa in bådeVoice Feedback samt Basic Run. Med hjälp av dessa två funktioner slapp jag för det första att blidistraherad av att hela tiden kolla på skärmen för att se hur långt och hur läge jag hade sprungit.Oftast var jag väldigt nöjd med Voice Feedback men på grund av problemet mellan den ochSpotify blev den ibland bara ett irriterande verktyg som jag istället valde att stänga av då röstenkunde upprepa sig samt vara oklar och hackig. För det andra, ogillade jag att fylla i funktionerinnan ett löppass. Helst ville jag inte behöva fylla i någonting alls utan istället bara sätta igångmed löpningen. Då upplevde jag att Basic Run var det smidigaste valet för mig. En ytterligarefunktion som jag fann väldigt användbar var att jag kunde ställa in vilken typ av miljö jag skullelöpa i. I det här fallet på ett löpband. Majoriteten av alla de gånger jag löpte befann jag mig pågymmet. Sedan tidigare erfarenhet har jag upptäckt att jag blir för distraherad av att springautomhus då det är så mycket annat som händer runtomkring.Push och Cheer funktionerna som är kopplade till Facebook och Twitter förblev avstängda förmin del under hela vår undersökning. Jag valde detta dels på grund av att jag inte ville blidistraherad av notiser under min löparrunda men även för att jag inte ville dela med mig avlöparrundan i de sociala medierna. Däremot valde jag att tillåta inkommande samtal genom attaktivera funktionen Incoming Calls. Om jag fick ett viktigt samtal som jag var tvungen att svarapå behövde jag inte oroa mig för att löppasset i applikationen skulle fortsätta, utan istället sattes 29
  30. 30. den på paus samtidigt som jag får samtalet. Sedan var det bara att återuppta sitt löppass genomatt klicka på Play.Nike+ Community gjorde det mycket enklare för mig att komma åt mina resultat, både från minapersonliga löparrundor men också från min och Oscars utmaning. Jag gillade även attapplikationen kunde synkronisera så snabbt och smidigt direkt till mitt konto som sedan lagradesbåde i telefonen och på Nike+ Community. Detta innebar att alla info angående mitt Nike+ kontoblev väldigt lättillgängligt, vare sig jag satt hemma framför datorn eller om jag var på resande fotmed min iPhone.5.1.2 Egen användning - OscarMan, 22 årJag har hållit på med löparträning och Nike+ GPS under 1 månads tid.Jag testade lite olika funktioner under vår testmånad med Nike+ GPS och såg till att lära migapplikationen genom att undersöka både applikationen och communityn mellan löparpassen.Efter två veckor in i den egna användningen fastnade jag dock för ett antal funktioner somanvändes flitigare än andra. Innan ett löppass såg jag till att jag hade ställt in rätt Spotifylista, enmusiklista med främst dansmusik, genom att öppna Spotify applikationen på min iPhone. Efteratt musiken satts igång, kunde jag stänga ned Spotify-interfacet och sedan öppna Nike+ GPSapplikationen. Där i såg jag till att funktionen Voice Feedback var på, samt att jag genom Pushskickar information om löparrundan till Twitter men inte till Facebook. Sedan fyllde jag alltid iett tidsmål, antingen 15 eller 30 minuter beroende på tillfälle. Under löprundorna höll jag miniPhone 4 hårt knuten i min högra hand, men tog upp den vid 4-5 tillfällen under rundan för attfrämst titta på Pace och distans. Eftersom jag är relativt ny löpare så satte jag ett förhållandevis(Man, 22 år) låg målbild med en Pace på 5 minuter och 30 sekunder per kilometer. Om jag komunder målbilden av min Pace så försökte jag ofta löpa på lite fortare. Om jag låg över en vissPace så visste jag att jag kunde “spara mig mer” och saktade således ner något. Voice Feedbackspelas upp vid varje ny kilometer och gör att jag blir extra uppmärksam på Pace och distans. Videnstaka tillfällen tog jag även och klickade på den Voice Feedback knapp som finns tillgänglig ispringläget. Då hördes Voice Feedback informationen utan att jag sprungit en ny kilometer. Efteren löparrunda så började jag jag alltid med att titta på tid, distans och Pace. Efter en runda gjordejag alltid en Tag You Run av rundan genom att fylla i hur det kändes, väder och vilket underlagjag sprang på. Även en liten kommentar om hur jag kände inför min egen insats. Efter detstretchade jag ofta i samband med att jag tog en titt på Heat Map för att se vilka sträckor jagsprang snabbast respektive långsammast på. Eftersom jag ställt in funktionen att autouppdateratill Twitter så läggs löparrundans statistik automatiskt upp det där när jag sprungit klart. Jagväljer däremot att inte lägga upp någon information alls om löparrundan Facebook. Unde minförsta löparrunda använde jag mig av iTunesarkivet som är kopplat till Nike+ GPS. Det 30
  31. 31. fungerade då perfekt med Voice Feedback. När jag sedan bytte över till Spotify, en annanmusikapplikation som jag använder till vardags, märkte jag att Voice Feedback slogs av och dettog 2-3 kilometers löpning innan jag insåg att jag inte skulle få någon ljudlig uppdatering. Jaganvände mig av Nike+ Community under testperioden och testade både Coach, en Challenge ochGoal tillsammans med Lindsey.De viktigaste funktionerna för mig var Pace och Voice Feedback, då det gav mig en tydligindikation hur bra det gick för mig ute i löparspåret. Jag känner mig även mer motiverad när jagtill musik vilket gjorde att applikationens kompatibilitet med iTunes, och till viss mån Spotify,gjorde att löprundorna kändes lättare. De sociala mediefunktionerna, som Push till Facebook ochTwitter, samt att skapa tävlingar med medlemmar på Nike+ Community använde jag sällan. Somnybörjarlöpare kände jag mig helt enkelt inte redo för att visa upp mina resultat för vänner än,vilket gjorde att det enligt min mening, mer anonyma Twitter, var en lämpligare plattform föruppläggning av resultat än Facebook. Resultaten synkas automatiskt till Nike+ Community.Eftersom man på communityn endast kan se sina communityvänners resultat så fanns det ingenrädsla att någon utomstående skulle se dessa. Det var bara jag och Lindsey som hade lagt tillvarandra i respektive vänlista. För mig är relationen till Nike+ GPS än så länge mer av ettstatistiskt datasamlande än en social upplevelse. Datan ger mig dock en bekräftelse på hur jagpresterat.5.1.3 Observation1) Man, 24 årLöparen har hållit på med löparträning och löpt med Nike+ GPS i 1,5 år.Innan ett löppass sätter han på en specifik musiklista med låtar från Spotify. Efter att ha aktiveratmusik ser han till att ställa in funktionen Voice Feedback. Under själva löppasset är det främstPace som han håller koll på, medan Spotify och Voice Feedback hörs i hörlurarna. Efterlöppasset så är det främst Heat Map som han tittar in på för att se vilka delar av löparrundan somgick snabbast respektive långsammast. Tag Your Run av löparrundan sker vid enstaka tillfällen.Att dela med sig på Facebook gör han endast vid specialla tillfällen. Till exempel att han skulleha sprungit ett visst lopp eller gjort en exceptionell löparrunda. En exceptionell löprarrundakunde innebära att han sprungit flera mil.Löparen poängterade att Pace var den absolut viktigaste statistiken samt det primära målet medatt använda sig av applikationen. Heat Map var ett kul inslag, men det var Pace som verkligenkunde påvisa framsteg.2) Man, 24 år 31
  32. 32. Löparen har hållit på med löparträning under 7 års tid, varav han har löpt med Nike+ GPS i 1 år.Innan ett vanligt löppass brukar han inte behöva ställa in särskilt många inställningar då hanredan har en ständig set-up som han använder under varje löppass. I denna set-up aktiverar hanfunktionen Voice Feedback samt den automatiska push-inställningen som postar notiser tillFacebook. Han väljer alltid att springa utan musik varpå han av aktiverar alla musikfunktioner,eftersom att rytmen och takten i musiken distraherar honom från att fokusera på sin andning.Detta innebär också att PowerSong faller bort.På hans tidigare arbetsplats anordnades en tävling genom Nike+ Community. Tävlingen gick utpå att vara först med att springa 80 kilometer under en period på två veckor. Han fick storanvändning av Nike+ Community, speciellt innan han skulle ut och löpa då han kunde hålla kollpå både sig själv och sina arbetskollegor samt planera in rutter inför sina framtida löparrundor.Under och efter ett löppass är han främst intresserad av sin Pace och gillar därför att lyssna påVoice Feedback men kollar även på skärmen då och då.När han avslutar ett löppass gör han en Tag Your Run av den så att han kan gå tillbaka och kollapå hur och vad han tyckte. Sedan gillar han att använda sig av funktionen Heatmap där han kankolla vilken Pace han hade under olika delar av löparrundan. Slutligen kollar han sitt totala Pace.Nike+ GPS funktionen har underlättat väldigt mycket för honom då han tidigare hade en GPSklocka som krävde en massa inställningar, både innan och efter ett löppass. Med Nike+ GPS skerallting automatiskt.  3)  Kvinna,  25  år    Löparen har hållit på med löpning under 7 års tid varav hon har använt Nike+ under 6 år. Honbörjade använda sig av Nike+-chippet som kom ut 2006, men gick sedan över till applikationenNike+ GPS.Innan ett löppass börjar hon med att slå på Spotify. Efter det sätter hon på Voice Feedback ochsedan sätter hon upp ett distansmål. Under löppasset tittar hon främst på Pace och låter sedanVoice Feedback ge resten av datan. Det är endast vid enstaka tillfällen som hon bedömer rundan.Är en kul funktion enligt henne, men känns inte jätterelevant.Hon säger även att hon endast lägger upp resultat på Facebook vid enstaka tillfällen, eftersom detkänns irrelevant om folk ser hur mycket hon tränar. Träningen är främst för henne själv. När honspringer tävlingar eller gör ett exceptionellt resultat så lägger hon upp resultatet på Facebook. 32
  33. 33. När hon sprang två mil så skrev hon upp resultatet med kommentaren: “släng dig i väggenjantelagen!”4) Kvinna, 22 årLöparen har hållit på med löpning under 1,5 års tid varav hon har använt Nike+ i ett halvår.Innan ett löppass väljer hon oftast Push till Facebook, åtminstone de gånger hon kommer ihåg attgöra det. Hon blev rekommenderad att posta på Facebook för att få ytterligare motivation. Honupptäckte då att det fungerade som ett bra sätt för henne att hålla koll på sin träning. Hon kundegå in på sin Feed och se hur många gånger hon hade löpt under en viss tid. Hon postar bara atthon ska ut och springa men inte resultatet. Sedan ställer hon in ett tidsmål som hon ska följa. Omhon har en dålig dag och inte känner sig motiverad till att löpa ställer hon in tidsmålet på entimme, då får den henne att känna sig benägen till att löpa hela tiden ut. Musikfunktionernaväljer hon att inte aktivera då hon lyssnar på sin musik via Spotify. Hon säger: “Jag blir jättestördav deras musikfunktioner, tycker att de är värdelösa.” Voice Feedback sätts på eftersom att honväljer helst att inte kolla på skärmen under ett löppass. Ju mer hon håller på med telefonen destolångsammare löper hon. Det blir allt för distraherande för henne .Efter ett löppass brukar hon oftast bara stänga ner applikationen. Ibland har hon använt sig avfunktionen Heat Map för att se hennes rutt och Pace, särskilt när hon springer i stadsmiljöer dåhon ofta stöter på övergångsställen och måste stanna. Istället för att bara gå på den totala tidenkan hon se exakt vart och hur länge hon har behövt stanna. De gånger hon har löpt med en skadabrukar hon fylla i Tag Your Run för att kunna gå tillbaka och jämföra resultat.Aktiviteten på Nike+ Community är inte särskilt hög då hon knappt varit inne på hemsidan. Dethar däremot hänt att hon har hamnat där av slump när kopplar in sin telefon till datorn och denfrågar om hon vill ladda upp sina resultat på Nike+ Community. När hon väl har varit inne påhemsidan har hon tyckt att det var kul men det är ingenting hon använder sig av annars.5.1.4 Intervju1) Kvinna, 38 årLöparen har hållit på med löpning i 10 år och har sprungit med Nike+ GPS i 2 år.Innan ett löppass väljer hon ett distans- eller tidsmål beroende på tillfälle. Under löppasset kollarhon på skärmen för att se Pace. Efter löppasset ser hon till att telefonen automatsynkar mednätet. Hon bryr sig främst om datan, i form av distans och Pace vilket gör att hon inte bryr sigsärskilt mycket om Heat Map eller att göra en Tag Your Run av löparrundan. Hon springer intemed musik eftersom hennes hörlurar är trasiga.2) Man, 22 år 33
  34. 34. Löparen har hållt på med löpning i 8 år och har sprungit med Nike+ GPS i 3 månader.Ibland går löparen och tittar in tidigare löprundor innan löppasset, för att se vad för mål som skasättas upp till nästföljande löparrunda. Brukar även ställa in tidsmål eller hastighetsmål (Pace)innan löparrundan. Det beror på vilket sorts löppass han tänker springa. Hastighetsmål kan varaintressant i kuperad terräng, eftersom han då kan fråga sig själv: “kommer jag orka hålla sammaPace i den här terrängen?”Under löparrundan så tittar han främst på tid och Pace. Försöker rätta sig efter den. Springer hanför långsamt enligt Nike+ GPS Pace så försöker han öka på farten och tvärtom vid en för lågPace. Detta för att inte “ta slut på krafterna för fort eller för långsamt”.Efter löparrundan så tittar han främst in Heat Map för att kunna bedöma var han sprang snabbtrespektive långsamt. Han springer aldrig med musik eftersom det förstör hans löprytm.3) Man, 23 årLöparen har hållt på med löpning i 13 år och har sprungit med Nike+ GPS i 1 år.Innan passet väljer han spellista. Bryr sig inte om tidigare löprundor eftersom han främst kollarpå Pace. Han menar då att det inte spelar någon roll vilken runda han har tagit innan. Underlöppasset så tittar han endast på Pace Efter löppasset så tittar han på total distans och Pace.4) Kvinna, 26 år.Löparen har hållit på med löpning under 15 års tid varav hon har använt Nike+ GPS under cirka2 års tid.Genom hela sitt löppass fixar löparen inte särskilt mycket med sina inställningar, utan väljer atthålla det väldigt enkelt. Innan hon ska ut och börja löpa ser hon först och främst till att sätta påen lämplig spellista. Detta kan spelas via antingen Spotify eller iTunes eftersom att hon harmusik hos både två. Sedan aktiverar hon Voice Feedback. Under ett löppass kollar hon ingentingalls på sin iPhone. Hon känner inget behov av det eftersom att hon springer i det tempo honkänner för och inget annat. Det får henne att känna sig mer avslappnad. Intervaller och dylikthåller hon inte på med längre. Efter ett löppass tycker hon att det är kul att se hur långt hon harsprungit samt hennes Pace.5) Man, 21 årLöparen har hållit på med löpning under 9 års tid varav han har använt Nike+ GPS under etthalvt års tid.Innan ett löppass aktiverar han först och främst funktionen Voice Feedback. Hans musikval kanvariera vilket då bestämmer om han använder sig av iTunes eller Spotify, oavsett vilken det blir 34
  35. 35. av aktiverar han i alal fall alla andra musikfunktioner. Under ett löppass använder han sig avVoice Feedback samt tittar på skärmen för att hålla koll på sin Pace. Efter ett löppass kollar hanalltid sin slutliga tid. Ibland händer det att han fyller i Tag Your Run. Vid vissa tillfällen har hanblivit besviken på GPS funktionen då den har synkroniserat in fel distans. Detta har han lyckatsupptäcka när han har löpt ett visst spår och vet den exakta distansen. Vid dessa tillfällen har handärför varit tvungen att kalibrera om löppasset.6) Kvinna, 20 årLöparen har hållit på med löpning under 10 års tid varav hon har använt Nike+ GPS under 1 årstid.Innan hon går ut och löper ser hon först till att ställa in ett pass . Oftast har hon ett specifikt passsom hon använder varje gång hon går ut och löper. Detta pass brukar antingen ha ett distansmåleller tidsmål installerat, beror lite på vilken typ av löpning hon ska göra. Till exempel när honskulle träna inför midnattsloppet då låg huvudfokuset på att orka springa 1 mil, då ställde hon indistansmål. När hon väl hade uppnåt det målet bytte hon till tidsmål för att kunna utmana sigsjälv och se om hon kunde förbättra sin tid. Under ett löppass har hon sin iPhone i sitt armfackoch kollar ingenting på skärmen. Hon tycker att Voice Feedback ger henne all information somhon behöver under löparrundan. Hon är mest intresserad av att höra sin tid, distans samt Pace.Efter ett löppass bryr hon sig inte om att använda några fler funktioner. Hon kollar sitt slutligaresultat och låter applikationen synkronisera.5.1.5 Tekniska aspekter - SammanfattningUnder vår testperiod med Nike+ GPS upptäckte både likheter och skillnader med våra val avfunktioner. Både valde att använda funktionerna Voice Feedback, Tag your Run samt att användaSpotify. Voice Feedback var en funktion som vi båda upplevde som en nödvändig funktion undervåra löparrundor, för att vi ville få den konstanta Feedbacken. Däremot visade det sig vi var uteefter helt olika typer av information under våra löparrundor. Lindsey var mer fokuserad på atthöra sin tid, distans samt antal förbrända kalorier och Oscar var mer intresserad din sistans samtPace. Detta kunde bero på att Lindsey alltid valde att springa Basic Run utan tids- ellerdistansmål och Oscar som alltid sprang med ett tidsmål. Vi upptäckte flera skillnader kring våraval när det kom till delandet via de sociala mediefunktionerna. Oscar använde sig sällan av demmen när han väl gjorde det pushade han ut till Twitter att han skulle ut och springa. Lindsey åandra sidan kände inte något behov av att dela någonting alls om sin träning, varken på Twittereller Facebook. Däremot så lades våra resultat upp automatiskt på respektive Nike+ Communityprofiler. Eftersom att vi endast hade varandra som vänner på sidan och kunde se varandrasresultat kände vi oss båda bekväma. Främst med tanken på att ingen av oss hade hållit på medregelbunden löpning sedan innan och låg därför på samma nivå. Angående musikfunktionerna,var vi som tidigare nämnt både Spotify användare, varpå vi ibland kunde uppleva kompatibla 35
  36. 36. problem mellan musiken och Voice Feedback. Detta var däremot ingenting som skedde vid varjelöparrunda. Samtliga löpare som vi observerade visade sig också vara Spotify användare. Därförvisade det sig att Nike+ GPS musikfunktioner inte var särskilt populära. Det var t.om. en sompointerade väldigt noga hur märklig Nike+ GPS Power Song var då hon inte upplevde att mångaanvänder sig av iTunes längre. En av löparna varierade ibland mellan Spotify och iTunes,beroende på vilken typ av musik han skulle lyssna på, dock ändrade det ingenting medmusikfunktionerna.Innan ett löppass såg löparna till att aktivera Voice Feedback. Som i vår egen användning blevdet även här den allra viktigaste funktionen. Majoriteten av löparna använde sig av tids- ochdistansmåls funktionerna så att de kunde utmana sig själva. Under deras löparpass låg det i allasintresse att få reda på sitt Pace. Dock var det en löpare som aldrig sprang med något inställt måldå hon använde sin löpning som avslappning. Däremot gillade hon att titta på sin Pace efter ettlöparpass för skoj skull. Efter deras löparrundor var det några som tyckte att det var roligt attanvända sig av Tag your Run. En av löparna brukade särskilt använda den då hon löpte mednågon mindre skada. Då kunde hon gå tillbaka till sina bedömningar och jämföra resultaten.Dock var det ingen som tog den funktionen på största allvar. Några uppskattade även att kolla påHeat Map efter löparrundan för att se sin rutt och sitt slutliga Pace. För en av löparna var dettaen funktion som hon använde sig väldigt mycket av eftersom att hon ofta löpte i en stadsmiljö.Med hjälp av Heat Map kunde hon då se hur ofta och hur länge hon behövde stanna vid trafikljusoch övergångsställen då detta påverkade hennes totala tid.Användandet av Nike+ Community sidan var heller inte så populär, då många nöjde sig med attbara använda sig av applikationen. Däremot hade en av dem vi observerade använt sig av den, isamband med en tävling som arrangerades av sin tidigare arbetsplats. Det var något somuppskattades eftersom att han kunde hålla koll på sina motståndare samt se hur han själv låg till itävlingen.En liten del av löparna såg alltid till att posta till Facebook. För en av löparna fungerade som ettsätt för henne att hålla koll på sin träning, genom att kolla på sin News Feed. För de andrahandlade mer om att samla på sig Cheers under sin löparrunda. Däremot postade de endast att deskulle ut och löpa och inte själva resultatet. Resten postade varken till Facebook eller Twitter.För vissa berodde det på, som i Lindseys fall, att de inte var särskilt aktiva på Twitter. Sedantyckte de inte att information om deras träning hörde hemma på en social plattform somFacebook. Dock fanns det några undantag då några svarade att de kunde tänka sig att dela medsig av sitt resultat om de hade varit med i ett marathon eller fått en ett riktigt bra resultat.5.2 Sociala aspekterHär går vi igenom resultatet av de sociala aspekterna. 36

×