SPORTFISKEKULTUR– en jämförelsestudie mellan Nederländerna och Sverige     med fokus på nya marknader för fisketurism    S...
SammanfattningDen här empiriska undersökningen har studerat skillnader och likheter mellan nederländskoch svensk sportfisk...
och karpmete. Nederländska sportfiskare har en positiv syn på Sverige som fiskenationoch trivs i vår natur. De är även läm...
methods in the Netherlands, like for example pole fishing and carp angling. Dutch anglershave a positive view of Sweden as...
InnehållsförteckningSAMMANFATTNING ..........................................................................................
1. InledningAtt uppleva andra kulturer är sannolikt en av de främsta anledningarna till att vi reser. Vi villäta på en ”ty...
Denna uppsats studerar alltså Sveriges fiskemöjligheter med handredskap utifrån andrakulturers synsätt i ett försök att de...
2. SyfteSyftet är att jämföra nederländsk sportfiskekultur med svensk sportfiskekultur för att se vilkalikheter och skilln...
3.1 Muntliga källorMina främsta kontakter inom den Nederländska sportfiskebranschen är Juul Steyn,sportfiskeguide på Fishi...
5. DefinitionerFör att underlätta för läsaren och behålla stringens inom svensk sportfisketuristisk forskningutgår uppsats...
Fisketurism är människors aktiviteter (fiske eller sportfiske) när de reser och vistas på platserutanför sin vanliga omgiv...
Vitfisk utgör icke laxartade fiskar i söt och bräckvatten. Gädda, gös och abborre ingår i dennakategori men vanligtvis tal...
6 Teoretisk referensramFör att kunna utnyttja de eventuella nya element som definierats utifrån jämförandekulturanalyser k...
7. Forskningsläge7.1 Svensk turismSverige är ett land som är rikt på turistisk råvara. Inte minst vår natur och miljö är v...
(svenskar som turistar inom landets gränser, vilket 1998 utgjorde 76 % av branschens totalaomsättning) och det beror på de...
Rapporten yttrar också oro över att så få deltagare i studien sade sig ha behov av mermarknadskännedom då detta enligt för...
sportfisketurismen indirekt skapar inom turismproduktens andra dimensioner - bo, äta ochresa. En hög optimism bland fisket...
marknadsföring internationellt. Det visar framgångarna för vissa sportfiskeföretag inomVilhelmina kommun. För att få en at...
7.4 Nederländska resvanor i SverigeNederländska turister utgjorde 4 % av Sveriges totala besökarantal 2002. Drygt 350000 a...
antalet sportfiskare och förändra synen på vad som är bra sportfiske i Sverige? Kanske det gåratt öka sportfisket efter va...
Något som kännetecknar nederländskt sportfiske är den innovativa andan. Nederländskasportfiskare har generellt sett en sto...
bestånden om folk hade husbehovsfiskat i en högre grad. Det är även så attdjurrättsorganisationerna har en stark ställning...
Gösen kommer på tredje plats efter karpsläktet och gäddan (och abborren) när det gäller hurmycket den fiskas efter men ska...
(dicentrarchus labrax), en släkting till iden, som vanligen lever i kustnära vatten och som ävenkan stiga upp i floder ibl...
(Sportfish Australia)För att kunna utöva flugfisket mer effektivt på de arter som inte lika gärna högg i ytanutvecklade Ne...
mycket långsam hemtagning av betet. En stor buskig fluga förlorar inte heller sin attraktivitetför gäddan vid långsam hemt...
elmotorerna. Med hjälp av GPS kan man hålla koll på sina gösställens exakta placering tillnästa gång man ger sig ut. Genom...
primärt skulle visa sig vara huggovilliga för dagen. En sjö eller ström med flugfiske eftersutare, asp, färna och id eller...
8.2 Svenskt sportfiske8.2.1 Översikt över svensk sportfiskekulturEnkätundersökningen visar att Sveriges sportfiskekultur g...
Sveriges sportfiske kan utövas i en miljö som vanligen inte står att finna på kontinenten.Sportfiskarna är vana vid ensamh...
nämnts ovan, uppenbarligen subjektiv så vissa svenska entusiaster kan se fiske efter storvuxenvitfisk som det bästa fisket...
speciellt i Östersjön där den fiskas primärt mellan Gävle och Norrköping och däryrkesfiskarnas fångster är i minskande tre...
fågelarter som möjligt. Catch and release är det vanliga förfarandet vilket gör att beståndenstår sig bra trots att fisket...
9. Analys och diskussionSverige och Nederländerna har både likheter och skillnader i sina respektivesportfiskekulturer. I ...
har troligen att göra med att Nederländerna är i avsaknad av de traditionella engelskasportfiskearterna (laxfiskar) i inla...
utvecklas som sportfiskare (och Sverige skulle hitta en nisch för metoden utan att belastagösstammen). Sjölund menar dessu...
aktivare marknadsföring av svenskt predatorfiske under perioden mars-juni gentemotNederländerna kan därför vara värt att ö...
produkt. Tillsammans med catch and release som bevarar gösstammarna, våra trängselfriarena vatten och vår attraktiva natur...
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige

1,190

Published on

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,190
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
4
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "Sportfiskekultur – en jämförelsestudie mellan nederländerna och sverige"

  1. 1. SPORTFISKEKULTUR– en jämförelsestudie mellan Nederländerna och Sverige med fokus på nya marknader för fisketurism SPORT FISHING CULTURE – a comparative study between The Netherlands and Sweden focusing on new markets for fishing tourism Av: Jonas Lagander Programmet Turism: Inriktning kulturarv- och naturmiljö C-uppsats Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) Linköpings Universitet Ht 2009 Handledare: Kalle Bäck
  2. 2. SammanfattningDen här empiriska undersökningen har studerat skillnader och likheter mellan nederländskoch svensk sportfiskekultur i ett försök att finna nya meningsfulla element som potentiellt kaninkorporeras inom den svenska fisketurismen, både ur ett inhemskt och exportmässigtperspektiv.Nederländerna och Sverige skiljer sig åt i topografin vilket har påverkat derassportfiskekulturer på olika sätt. Bägge länder har stor tillgång till fiske men skiljer sig åti tillgängliga fiskearter. Sverige har genom sin goda tillgång på laxartad fisk påverkats ihög grad av den brittiska sportfisketraditionen medan Nederländerna som saknarlaxartade fiskar men som har gott om andra arter, främst predatorarter och fiskar inomkarpfamiljen, har gått sin egen väg och utvecklat egna metoder för att effektivt utnyttjasin resursbas. Nederländska sportfiskare är innovativa och tycker om att experimenteramed moderna material och ny teknologi. Svenska sportfiskare kan i jämförelse sägasvara mer konservativa, än så länge, inom det området. Det finns även en skillnad i attitydmellan länderna när det gäller avlivandet av fisk. I Sverige har det gamlahusbehovssamhället skapat det generella synsättet att det är slöseri med mat att släppatillbaka fisk i vattnet. I Nederländerna anses det vara slöseri med de gemensammasportfiskeresurserna att döda fisken. Både i Sverige och Nederländerna har den storatillgängligheten till sportfiske och att det är billigt gjort att det fått låg status. INederländerna bidrar även djurrättsorganisationer till detta i viss mån. Definaste/populäraste fiskarna inom svensk sportfiskekultur är lax och grovvuxen gäddamedan det i Nederländerna är gös och karp. Vitfisk har lägst status bland svenskasötvattensarter men I Nederländerna utgör dessa arter den folkliga basen inomsportfiskekulturen.Resultaten från studien tyder på att främst gösfisket i Sverige skulle kunna utnyttjasturistiskt gentemot en nederländsk målgrupp om gösstammarna förbättrades. De unikafiskemetoder som den nederländska sportfiskekulturen givit upphov till skulle sannoliktkunna bidra till utvecklandet av sportfisket och fisketurismen i Sverige, liksom andrapopulära fiskemetoder i Nederländerna som inte slagit igenom här än, t ex. ”pole fishing” 2
  3. 3. och karpmete. Nederländska sportfiskare har en positiv syn på Sverige som fiskenationoch trivs i vår natur. De är även lämpliga för svensk fisketurism då de vanligen finner detoetiskt att inte återutsätta sin fångst.AbstractThis study have investigated the differences and similarities between Dutch and Swedishsport fishing culture in an attempt to find new meaningful elements which potentially can beincorporated within the Swedish fishing tourism, both from a domestic and exportbasedperspective, and contribute to its development.The Netherlands and Sweden differ in topography, which have influenced their sport fishingcultures in different ways. Both countries have great access to fishing, but differ in availablefish species. Sweden has, through its abundance of salmonid species, been mainly influencedby the British angling tradition. In the lack of salmonid fish but with abundance of otherspecies, especially predator species and species in the carp family, the dutch sport fishingculture has virtually gone its own way and developed its own methods to effectively exploitits avaliable resource base. Dutch anglers is innovative and likes to experiment with modernmaterials and technology. Swedish anglers can be seen as more conservative, so far, in thisregard. There is also a difference in attitudes between the countries in the killing of fish. InSweden, the old society based on subsistence created the general view that it is a waste offood to release fish back into the water. In the Netherlands it is considered a waste of thecommon sport fishing resources to kill the fish. Both Sweden and the Netherlands have goodaccess to sport fishing at low cost which have provided it with a low status label. In theNetherlands animal welfare organizations has influenced to some extent in this matter. Thehighest ranked / most popular fish in Swedish sport fishing culture is salmon and large grownpike, while in the Netherlands it is zander and carp. Coarse fish, except the predator species,has got the lowest status among Swedish freshwater species, but in the Netherlands, thesespecies provide the foundation in the common angling culture.The study results suggest that mainly the swedish zander fishing could be exploited against aDutch target group if the quality of the national zander stock would improve. The uniquefishing methods, risen within the Dutch angling culture is likely to contribute to thedevelopment of sport fishing and fishing tourism in Sweden, as well as other popular angling 3
  4. 4. methods in the Netherlands, like for example pole fishing and carp angling. Dutch anglershave a positive view of Sweden as a fishing nation, and thrive in our nature. They are alsosuitable for Swedish fishing tourism by their predilection for catch and release. 4
  5. 5. InnehållsförteckningSAMMANFATTNING ........................................................................................................................... 2ABSTRACT ............................................................................................................................................ 31. INLEDNING ....................................................................................................................................... 62. SYFTE................................................................................................................................................. 8 2.1 FRÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................................................... 8 2.2 AVGRÄNSNINGAR............................................................................................................................... 83. REFERENSDISKUSSION ................................................................................................................. 8 3.1 MUNTLIGA KÄLLOR ............................................................................................................................ 94. METOD............................................................................................................................................... 95. DEFINITIONER ............................................................................................................................... 106 TEORETISK REFERENSRAM ........................................................................................................ 137. FORSKNINGSLÄGE ....................................................................................................................... 14 7.1 SVENSK TURISM ............................................................................................................................... 14 7.2 SPORTFISKETURISM I SVERIGE ............................................................................................................ 15 7.3 TURISM OCH IDENTITET ..................................................................................................................... 18 7.4 NEDERLÄNDSKA RESVANOR I SVERIGE.................................................................................................. 19 7.5 SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSLÄGE……..…………………………………….188. REDOVISNING AV EMPIRI .......................................................................................................... 20 8.1 NEDERLÄNDSKT SPORTFISKE............................................................................................................... 20 8.1.1 Nederländska sportfiskearter ...................................................................................................................... 22 8.1.2 Fiske efter vitfisk (coarse-fishing).............................................................................................................. 24 8.1.3 Fiske efter predatorarter................................................................................................................................ 25 8.1.4 Nederländska sportfiskares syn på svenskt fiske ................................................................................ 27 8.2 SVENSKT SPORTFISKE ........................................................................................................................ 29 8.2.1 Översikt över svensk sportfiskekultur ...................................................................................................... 29 8.2.2 Svenska sportfiskearter................................................................................................................................... 30 8.3 FÖRDJUPNING KRING TURISTISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................. 319. ANALYS OCH DISKUSSION......................................................................................................... 34 9.1 HYPOTETISKA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR DE NEDERLÄNDSKA SPORTFISKEKULTURELLA ELEMENTEN UR ETT MARKNADSSTRATEGISKT PERSPEKTIV:........................................................................................................ 4210. SLUTSATSER ................................................................................................................................ 4511. REFERENSER................................................................................................................................ 47BILAGA 1 NEDERLÄNDERNA......................................................................................................... 49BILAGA 2 SVERIGE ........................................................................................................................... 51 5
  6. 6. 1. InledningAtt uppleva andra kulturer är sannolikt en av de främsta anledningarna till att vi reser. Vi villäta på en ”typiskt fransk restaurang” eller avnjuta en pint på en ”typiskt engelsk pub”. Eller vikanske vill besöka ett traditionellt levande folkslag i Amazonas djungler och uppleva derasexotiska kultur, så fjärran vår egen? Detta är inget nytt. Det är heller inget nytt att företag kanta intryck från kulturyttringar i andra länder och skapa turistiska produkter riktade mot ensvensk inhemsk marknad med hjälp av dessa. Nöjesparken High Chaparall är ett exempel därett amerikanskt Vilda Western-tema fått utgöra grund för en turistisk produkt i Sverige.Jag vill med denna uppsats vända på och fördjupa problematiken. Vad finns det för okändakulturyttringar i andra länder vars önskemål och behov vi skulle kunna tillfredsställa här iSverige med vår befintliga turistiska resursbas? Finns det fler specifika och för ossannorlunda, men inte uppenbara, kulturyttringar som vi skulle kunna anamma och anpassa tillden inhemska turistmarknaden? Det jag är ute efter är säregna kulturella yttringar ellernaturtillgångar som svenskar själva inte reflekterar speciellt över men som andra kulturer kanfinna exotiska och spännande. Tyskars fascination för den svenska älgen är ett exempel pådetta även om just den saken är sedan länge känd. Min poäng är att jag tror det lönar sig förbranschen att söka reda på fler sådana aspekter för att skapa nischade turistprodukter.Sportfiskekulturen i Sverige kontrasterande mot den Nederländska får här stå som exempel.Jag fick idén till den här uppsatsen via två föreläsningar på Linköpings universitet. Den enahandlade om vad som är ”typiskt svenskt” dvs. hur vi betraktar oss själva och vår egen kulturoch hur gästande människor från andra kulturer kan ha en helt annan bild av oss svenskar ochvåra kulturyttringar än vad vi själva har. Ett exempel var hur människor från sydligare ländersom kom till Sverige under jultider fann våra svenska gardinuppsättningar som någontingväldigt exotiskt och fascinerande. Är detta något som svenskar överhuvudtaget reflekteraröver? Den andra handlade om internationellt sportfiske där föreläsaren Per-Ola Johannessonunder en del av sitt föredrag diskuterade kring olika synsätt på olika sportfiskar i Europa somenligt honom inte låg i linje med svenska sportfiskares synsätt. Då jag själv har en bakgrundsom sportfiskare fick detta mig att fundera djupare kring möjligheten att låta kulturskillnadermellan länder ligga till grund för produktutveckling inom fisketurism. Genom studier ientreprenörskap kom jag i kontakt med teorier som jag tror är applicerbara i sammanhangetvilket jag återkommer till senare i senare avsnitt. 6
  7. 7. Denna uppsats studerar alltså Sveriges fiskemöjligheter med handredskap utifrån andrakulturers synsätt i ett försök att definiera nya infallsvinklar inom produktutvecklingen avsvensk fisketurism. Den är en översiktlig granskning av vår egen sportfiskekultur likväl somen undersökning av en utländsk.Att valet blev Nederländerna har flera orsaker. Jag har själv läst artiklar i fisketidningar omVertical Jigging i Nederländerna som gjort mig intresserad, jag har talat med medarbetare påfisketidningen Fiske-feber som berättade att nederländare har en speciell sportfiskekultur sominte är i linje med den svenska samt att jag fick snabb kontakt med människor inom landetssportfiskebransch efter ett mejlutskick. Efter ytterligare kunskapssamlande valde jag attinrikta undersökningen mot vad nederländska sportfiskare är intresserade av men somsvenska sportfiskare inte är intresserade av, eller inte är bekanta med i nuläget. Detta utifrånförmodandet att dessa dimensioner av sportfiske ändå skulle kunna fungera, potentiellt, somett exotiskt alternativ även på den inhemska fisketuristiska arenan.Uppsatsen skall inte ses som en regelrätt marknadsundersökning utan ett exempel på hur mankan finna diskrepans mellan dimensioner inom en specifik kulturell sfär i olika kulturer/länderi jämförelse med en svensk dito och använda denna skillnad för att utforma nya turistiskaprodukter. Sportfisket är alltså bara ett exempel i sammanhanget. Det kunde lika gärna hahandlat om julfirande, synen på Alfred Nobel utomlands, vår kräft- eller midsommarkultureller något annat potentiellt exploaterbart område ur turistisk synvinkel. Jag vill alltså meddenna uppsats ge ett exempel på aktivt ”detektivarbete” som kan användas av turistiskaföretag för att utveckla sin verksamhet eller som skulle kunna användas i andraforskningssammanhang gällande turism. Jag ger även exempel på hur man kan appliceraresultaten i sitt företag med hjälp av ett ramverk för marknadsstrategi. 7
  8. 8. 2. SyfteSyftet är att jämföra nederländsk sportfiskekultur med svensk sportfiskekultur för att se vilkalikheter och skillnader som finns. Detta för att synliggöra nya produktutvecklingsmöjligheterför svensk turism.2.1 FrågeställningarHur ser sportfiskestatusen ut för våra vanligaste sötvattenslevande fiskar i Nederländerna ijämförelse med Sverige?Kan turistiska produkter formade efter specifika yttringar inom nederländsk sportfiskekulturanvändas för utvecklandet av den svenska fisketurismbranschen?2.2 AvgränsningarJag har valt att hålla mig explicit till den nederländska sportfiskekulturen i förhållande tillsvensk dito utifrån hypotesen att kulturjämförelser kan finna element av värde förproduktutveckling inom turismbranschen. Vid intervjuerna har jag valt att hålla mig tillpersoner med erfarenhet av sportfiskebranschen i respektive land, primärtsportfiskejournalister och fiskeguider. Jag har hållit mig till frågor gällande endastsötvattensfiske (och bräckvatten i Sverige) för att inte göra ämnet för brett.3. ReferensdiskussionDe vetenskapliga källorna är primärt valda inom ramen för utbildningen Turism: inriktningkulturarv- och naturmiljö vid Linköpings Universitet samt ETOUR. Gällande sportfiske ochsportfisketurism har jag tagit del av både lokalt inriktade studier, t ex. studierna påfisketurismen i Västerbotten (Lindelöw & Berntson 2007) och Vilhelmina kommun (Sjölund,2009) samt nationellt övergripande rapporter från Fiskeriverket och SverigesSportfisketuristföretagares förening (SEFF). Vissa rapporter har några år på nacken, tillexempel SEFF 2002, vilket kan betyda att giltigheten mot dagens situation är mindre än förandra rapporter/studier vilket kan vara värt att ta i beaktning. 8
  9. 9. 3.1 Muntliga källorMina främsta kontakter inom den Nederländska sportfiskebranschen är Juul Steyn,sportfiskeguide på Fishing Amsterdam och Jeroen Schoondergang som är redaktör på enNederländsk sportfisketidning och som dessutom har bott i Sverige (Norrköping) och därmedkänner våra fiskevatten och vår kultur. Jag har därtill haft mejlkorrespondens med flerasvenska sportfiskeföretagare, journalister och redaktörer vid fisketidningar samt lärare vidForshaga sportfiskeakademi.4. MetodUppsatsen bygger på en undersökning baserad på 10 enkätintervjuer i Sverige och 10 iNederländerna. Den allmänna enkätintervjun kompletterades med uppföljandemejlkorrespondens. Ett typurval har gjorts bland sportfiskare med lång erfarenhet och somkänner sitt hemlands sportfiskekultur väl. Intervjukandidaterna har valts bland medarbetare påsvenska och nederländska sportfisketidningar, fisketurismbranschen och övriga delar avsportfiskesektorn som passar undersökningens tema: dvs. de ska ha kunskap om sin egensportfiskekultur. Detta eftersom studien är väldigt liten och kvalitativ information behövs föratt få en adekvat helhetsbild av ämnet som trots allt är ganska omfattande. Därtill visarkvalitativa frågeformer deltagarnas subjektiva verklighet då de inte får några ledandefrågeställningar (Backman, 2009). Detta är lämpligt då en kultur inte är statisk utan hela tideni utveckling och omformas av tid, rum och mänskligt agerande. Det sistnämnda kanexempelvis vara konkurrens mellan individuella krafter och grupperingar inom kulturen vilketnär som helst kan skapa luckor i tidigare dominanta mönster (Lewis. 2002). Desemistrukturerade frågeställningarna syftar även till att förhindra författarens eventuella egnaförutfattade meningar om sportfiskekulturen i respektive land från att påverka svaren. Mestfokus har lagts på Nederländerna eftersom deras sportfiskekultur är källan för en eventuellutveckling av svensk fisketurism enligt temat för den här uppsatsen. Att ge djupgående bilderav bägge sportfiskekulturer låter sig inte göras i en uppsats av denna omfattning.I viss mån har nederländska resmönster i Sverige undersökts för att få en bild av storleken ochutförandet på den befintliga kundbasen från detta land. Potentiella fisketurister kan finnasbland både affärsresenärer och fritidsresande (se definitioner). 9
  10. 10. 5. DefinitionerFör att underlätta för läsaren och behålla stringens inom svensk sportfisketuristisk forskningutgår uppsatsens definitioner för fiske i alla dess former (sportfiske, fisketurism, fritidsfiskeetc.) utifrån de definitioner som Fiskeriverket använder i sina egna undersökningar. De ärhämtade från rapporten: ”Förutsättningar för sportfisketuristiskt företagande” (Fiskeriverket2007, sid 67-68). Det finns andra definitioner som forskare har använt vid studerandet avdetta område. Ingrid Lindelöw Berntson (Lindelöw Berntson, 2007) anser till exempel att enfisketurist måste övernatta minst ett dygn för att kallas fisketurist vilket sannolikt är lite förbegränsat definitionsmässigt eftersom personen ändå flyttar sin konsumtion (t ex. köp avfiskekort, guidning eller dylikt) utanför sin vanliga omgivning i enlighet Bohlin och Elbesdiskussion kring turismbegreppet (se nedan). Fiskeriverkets definitioner är öppnare änLindelöw Berntsons dito och därmed sannolikt mer applicerbara på en varierad verklighet.Samtidigt kan det troligen underlätta om forskare generellt utgår från en gemensamdefinitionsgrund vid studerandet av det här området. Övriga definitioner har valts utifrånderas grad av tydlighetsskapande för läsaren utifrån inriktningen av denna uppsats. Dessa harhämtats från olika forskningsfält.Turism definieras av Fiskeriverket som människors aktiviteter när de reser till och vistas påplatser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer och andrasyften. (Fiskeriverket, 2007) Detta kompletteras i denna uppsats med delar ur Bohlin ochElbes diskussion kring begreppet ur deras bok ”Utveckla Turistdestinationer”, gällande attturism även är flyttad konsumtion där turister som besöker och spenderar sina pengar bidrartill ekonomisk tillväxt i det lokala samhället. De påverkar även miljön och kan påverka kulturoch det sociala livet på destinationen (Bohlin/Elbe 2007, sid 13). Det sista bör ingå idefinitionen av turism då både social- och rekreativ kapitalförvaltning har visat sig varaviktiga aspekter för skapandet av hållbarhet inom detta område (Mia Larsson (red.) 2008. Sid30-31).Rese- och turistindustrin är de företag som levererar varor och/eller tjänster till turister.(Fiskeriverket, 2007) 10
  11. 11. Fisketurism är människors aktiviteter (fiske eller sportfiske) när de reser och vistas på platserutanför sin vanliga omgivning för fritid, affärer eller andra syften. En fisketurist måste fiskamen behöver inte ha fisket som primär anledning för sitt resande. Fisketuristen är alltså enfritidsfiskare som fiskar utanför sin vanliga omgivning och därmed kan inte fisketuristerexistera på ”hemmaplan” då denne omdefinieras till fritidsfiskare. För att kallas fisketuristmåste fisket ske med spö eller med annat handredskap. Sker fisket med till exempel kräftburareller nät omdefinieras fisketurismen till kulturellt arrangemang. (Fiskeriverket, 2007)Sportfisketurism är när människor reser utanför sin vanliga omgivning, primärt, för att fiskamed handredskap. (Fiskeriverket 2007)Fisketuristiska företag är sådana företag som levererar varor och/eller tjänster till fisketuristeri sådan omfattning att de har en avgörande betydelse för företagets fortlevnad, till exempelfiskecamper, turbåtsföretag, fiskeguideföretag etcetera. Vanligen är dessa företag inte renaturistföretag då de även säljer sina tjänster till lokalbor. Detta måste skiljas på vid beräkningav den turistiska omsättningen eftersom lokalbor inte är turister. (Fiskeriverket 2007)Fiskare kan indelas i yrkesfiskare och fritidsfiskare. Fritidsfiskare indelas i två kategorier:Sportfiskare som enbart använder handredskap och husbehovsfiskare som fiskar med bådehandredskap och mängdfångande fiskeredskap. Yrkesfiskare fiskar för sin ekonomiskaförsörjning. (Fiskeriverket 2007)Handredskap är spö, pimpel och liknande redskap som förs med handen vid fisket ochfångsthemtagningen. Mängdfångande redskap är bland annat nät, ryssjor, hummertinor ochkräftburar. (Fiskeriverket 2007)Catch –and-release är fiske där man återutsätter fångsten i vattnet oskadad. Det användsprimärt för att bevara tillgången på fisk i ett vatten med högre fisketryck än fisktillgång menkan även vara ett sätt att uppskatta tillväxt, överlevnad, vandringar och beståndsstorlek – närmetoden kombineras med märkning av den fångade fisken. (Fiskeriverket 2007)Predatorfiskar är ett allmänt vedertaget sportfiskebegrepp för arterna gös, gädda och abborre. 11
  12. 12. Vitfisk utgör icke laxartade fiskar i söt och bräckvatten. Gädda, gös och abborre ingår i dennakategori men vanligtvis talar man om ”övrig vitfisk” eller ”övriga sötvattensarter” därpredatorarterna inte ingår. Företrädesvis innefattar begreppen fiskar av karpsläktet som mört,sarv, id, braxen, sutare, gräskarp (obs: icke endemisk art som inte kan fortplanta sig i Sverigeoch därför går denna art vanligtvis bara under benämningen ”karp”) osv. Den engelskabenämningen är coarse fish (att skiljas från den engelska termen game fish: dvs. öring, laxoch röding) eller coarse fishing, som är definitionen för själva fisket, och är enligt uppgiftbetydligt mer etablerat och utvecklat i sitt utförande utomlands än i Sverige. Vitfisk är ettallmänt vedertaget sportfiskebegrepp i Sverige.Laxartade fiskar är fiskar med fettfena : öring, lax, röding, harr och sik.Kultur definieras enligt Jeff Lewis som en skapandeprocess av mening inom en given socialgruppering. Kultur kan skapas och operera genom en bredd av sociala grupperingar ochsociala praxis, t ex familj, åldersgrupp, etnisk tillhörighet, intressegrupper, klädstil och såvidare(Lewis, 2002). Med denna definition som grund borde sannolikt finnas skäl att tala omen sportfiskekultur eftersom det är en social gruppering med egen praxis samlat kring ettgemensamt intresse. Att sportfiskekulturen kan se olika ut i olika länder visar Sjölund när hanslår fast att fiskare från olika europeiska länder ofta har skilda utgångspunkter för sinaönskemål om hur en fiskeprodukt ska se ut. (Claes Sjölund 2009) 12
  13. 13. 6 Teoretisk referensramFör att kunna utnyttja de eventuella nya element som definierats utifrån jämförandekulturanalyser krävs någon form av verktyg för att inkorporera dem i befintligturismverksamhet på ett för verksamhetens utveckling givande sätt. Jag utgår här frånMichael E Porters (1996) teori om vad som utgör marknadsstrategi vilket ärsammankopplingen av de fyra nedanstående faktorerna.Operational effectivness: Är att skapa eller utföra liknande verksamheter bättre än rivalerna,till exempel att framställa en vara av högre kvalitet och på kortare tid genom införandet av nyproduktionsteknik.Fit: Är att på ett anpassat sätt kombinera ett företags olika verksamheter med varandra, dvs.att skapa sammanlänkade system för att slippa hantera fristående verksamhetsdelar som intekompletterar helhetskonceptet. Detta skapar en stark organisation som befrämjar skapandet avrealvärden och ökar konkurrenskraften mot exempelvis imitatörer eftersom dessa måstekopiera hela systemet och inte bara produkten/tjänsten för att uppnå likvärdig kvalitet.Marketing positioning: Är att positionera sig unikt på marknaden för att minimera konkurrensfrån medtävlande företag. Enkelt uttryckt kan det jämföras med att springa på en annan banaän konkurrenterna där företaget inte kan nås. Denna placering är sällan självklar och kankräva noggranna analyser och marknadsundersökningar för att hitta. Ofta har nya kreativaentreprenörer med objektiv syn en fördel mot äldre företag som sitter fast i gamlamarknadsmönster.Trade-off: Enkelt uttryckt betyder definitionen att mer av en sak/verksamhet kräver mindre aven annan. För att skapa en hållbar strategi krävs fokuserade val kring vad företaget ska ägnasig åt. För många verksamhetsdelar skapar ineffektivitet inom företaget och därmed sämrekonkurrenskraft samtidigt som kundgruppen blir mer svårdefinierad. Trade-offs skapartydlighet gentemot kunderna, försvarar företaget mot gränsöverskridande konkurrens ochbidrar till marknadsstrategisk stabilitet. (Michael E Porter, 1996) 13
  14. 14. 7. Forskningsläge7.1 Svensk turismSverige är ett land som är rikt på turistisk råvara. Inte minst vår natur och miljö är viktigabitar av vår internationella framtoning. Vad som saknas inom upplevelseindustrin är idagsläget ett tillfredsställande utbud av förädlade produkter. Vår turism kan faktiskt liknasmed en u-landssituation där billiga råvaror exporteras till utlandet till låga vinster.Allemansrätt och en allmän uppfattning i Sverige om att rekreation ska vara billig eller gratisär bidragande faktorer till detta (Ossian Stiernstrand, 1998). Inom kultursektorn kan problemmed avsaknad av produktförädling uppstå av slitningar mellan traditionella bevarare avkulturarvet och de som vill utnyttja kulturarvets turistiska potential. (Christina Frimodig,2003) . Det är även så att trots våra oförädlade upplevelseprodukter så är Sverige etthögkostnadsland internationellt sett, vilket kan upplevas som en paradox. En viktig faktor idetta är enligt Stiernstrand vårt höga skattetryck. Han menar att en kraftig prissänkning påvåra turistiska produkter är önskvärt för att locka fler besökare utifrån. Trenden när det gällerinkommande besökare är dock att den totala attraktiviteten, kvalitén på upplevelseutbudet, ärviktigare än pris (Stiernstrand, 1998).När det gäller produktutveckling så definierar Stiernstrand ”göra-delen” som flaskhalsen isammanhanget. De företag som uteslutande ägnar sig åt denna del av turistprodukten är oftasmå och har låg kapacitet i jämförelse med företag inom ”bo-, äta- och/eller resa-delen.Samtidigt är det företagen som satsar på försäljning av upplevelser som är den del avturistbranschen som främst lockar turisterna till landet. Stiernstrand menar att utvecklandet avdessa företag skapa en exportmässig hävstångseffekt (via mun mot mun-metoden). Samtidigtläggs ofta mindre än femton procent av en turists budget just på upplevelser. Det mesta går tilltransporter, mat och boende. (Stiernstrand, 1998)Varje från utlandet införd ”turistmiljon” skapar ett årsdagsverke i Sverige och varjekvarhållen ”turistmiljon” bibehåller ett årsdagsverke i Sverige. Turistindustrin anses ha storpotential till utveckling inom överskådlig framtid och innebär en fördel för svenskarbetsmarknad då den är bunden till landet. Inga jobb inom den svenska turistbranschen kanlämna Sverige gränser. Stiernstrand menar att det är av största vikt att undersöka de vägar tillexpansion av den svenska turismen som står till förfogande. Han menar vidare att exportsidan(inkommande turister från andra länder) är lättare att påverka än den inhemska turismen 14
  15. 15. (svenskar som turistar inom landets gränser, vilket 1998 utgjorde 76 % av branschens totalaomsättning) och det beror på den tidigare nämnda ”hävstångseffekten”. Denna effekt är intelika lätt att uppnå bland svenskar eftersom de oftast hellre åker utomlands när de får bättreekonomi än stannar för att uppleva sin ”drömsemester” i hemlandet. (Stiernstrand, 1998)7.2 Sportfisketurism i SverigeEnligt en rapport gjord 2002 av Sveriges fisketurismföretagares förening (SEFF) framgår detatt det i Europa finns minst 20 miljoner sportfiskare. Av alla dessa gör 5-10% internationellaresor för att fiska och adderar man till denna siffra de turister som väljer att fiska som enextraaktivitet under ”vanlig” semester blir de potentiella fisketuristiska kunderna ännu fler(SEFF, 2002). Majoriteten av alla som fiskar i Sverige tillhör kategorin fisketurister (sedefinitioner) och inte sportfisketurister vilket kan vara bra att känna till (Sjölund 2009). Desvenska företagen är i underkant när det gäller andelar på den europeiska sportfisketuristiskamarknaden vilket tillsammans med vår goda råvara, infrastruktur mm. gör det sannolikt attlandet kan utveckla sin fisketurism markant. (Fiskeriverket 1999, citerat i fiskeriverket 2005)Fiskeriverket undersökte år 1999 i rapporten ”Fisketurism: En naturlig näring” denfisketuristiska exportmarknaden i sju närliggande länder (där även Nederländerna ingick).Två huvudmålgrupper definierades. Den ena är flugfiskare med fokus på öring, harr och laxoch den andra på gäddfiske med spinn, fluga och/eller mete. En tredje intressant målgrupp,men i lägre grad än de två första, var karpfiskmetare som är eller kan komma att bliintressanta för svenska fisketuristiska företag. Det är en stor målgrupp men utövarna reser ilägre utsträckning och är inte lika betalningsvilliga som de som fiskar efter gädda ochlaxartade fiskar. (Fiskeriverket 1999, citerat i fiskeriverket 2005)SEFF:s rapport fastslog att gös liksom ”vitfisk” (sötvattensarter så som braxen, id, mört, sarvmm.) är en mycket underutnyttjad källa till turistiska sportfiskeprodukter i Sverige medangädda, abborre och laxartade fiskar är de arter som nyttjas främst. Rapporten menar även attSverige har stora möjligheter att hamna i topp i Europa när det gäller sportfisketurism pågrund av vår speciella natur och vår goda och artvarierade fisktillgång. Vad som saknas enligtSEFF:s rapport är fler kvalitativa fiskeupplevelseprodukter och okunskapen kringkundmarknaden utomlands är en anledning till att svenska turistiskt inriktadesportfiskeföretag inte kunnat nå en högre förädlingsgrad på sitt utbud. Många av företagarnavet alltså helt enkelt inte vad som krävs i sammanhanget för att locka utländska turister. 15
  16. 16. Rapporten yttrar också oro över att så få deltagare i studien sade sig ha behov av mermarknadskännedom då detta enligt författaren är en av grundpelarna för att kunna skapa ettattraktivt produktutbud. (SEFF, 2002)När det gäller nuvarande marknadsföring av sportfisketurism i Sverige slår en studie kringfisketurismen i Vilhelmina kommun fast att den enskilt viktigaste faktorn i marknadsföringenär nöjda kunder som skapar nya kunder via mun mot mun-metoden. Muntliga referat frånkällor man litar på med erfarenhet av den aktuella platsen är ett av de viktigaste elementeninom marknadsföringen för att styra fisketurister till för dem nya och obeprövadefiskevatten/fiskedestinationer. Internet som kanske många skulle kunna anta som varande enviktig faktor i sammanhanget hade inte alls lika stor inverkan på detta. (Sjölund, 2009)Sportfisketurismen måste få kosta menar Sjölund eftersom besökare ofta är beredda attspendera mer pengar än vad som först var tanken. Då Sverige internationellt anses vara etthögkostnadsland, varför ska det då erbjuda upplevelser kring sportfisketurismen till enminimal kostnad? Detta blir motsägelsefullt (Sjölund 2009). Slutsatsen sammanfaller medStiernstrands översiktsbeskrivning av den svenska turismen som helhet (Stiernstrand, 1998).Sjölund menar att fiskare från Europa ofta har relativt olika utgångspunkter för sina önskemålnär det gäller definitionen av en attraktiv fiskeprodukt. Gemensamt för alla fiskare är dock attfisket skall vara av hög kvalité med ett tillfredsställande fångstresultat. Vanligen villsportfisketurister fiska så mycket som möjligt och inte ödsla tid på transporter. Laxartadefiskar ger mest intäkter till företagen i Vilhelmina kommun. Röding och öring är de turistisktsett viktigaste arterna i kommunen och de flugfiskande turisterna köper mest tjänster i form avguidning och service. (Sjölund, 2009)En annan slutsats Sjölund drar av sin studie är att sportfisketuristiskt inriktade entreprenörer,men även Vilhelmina kommun, har en överoptimistisk tilltro till fisketurismens möjligheteratt skapa nya arbetstillfällen. Varför deras stora optimism inte var befogad enligt Sjölundberor på att sportfisketurismen inte är lika arbetsintensiv (kvantitativt dvs. det krävs inte såmånga människor för att utföra jobbet) som andra delar av turismbranschen och att de ökadebehoven kan täckas av befintliga företag genom extra anställningar och kvalitetssäkring. Detär även så att få svenskar vill arbeta under de arbetsmässiga villkor som sportfisketurismenställer (Sjölund, 2009). Sjölund diskuterar dock inget kring hur många arbetstillfällen 16
  17. 17. sportfisketurismen indirekt skapar inom turismproduktens andra dimensioner - bo, äta ochresa. En hög optimism bland fisketurismföretagare angående potentialen för fisketurismverkar dock existera vilket ett citat ur inledningen av SEFF:s egen rapport från 2002exemplifierar:”Om man mycket kort sammanfattar nuläget så finns det alltså en spirande näring med enväntande stor marknad bestående av kunder, kunder som i sin tur kräver mycket bra tillgångpå naturlig fisk, men som knappt vill ta upp fisken. Dock är dessa kunder beredda att betalaordentligt med pengar för riktigt bra fiskeupplevelser.Kan det bli bättre? Det är på ett sätt som att äta kakan och fortfarande ha den kvar. Bådeföretagen i näringen samt de resursförvaltande aktörerna har nu ett drömläge för att skapanågot bra tillsammans av detta. Det är dags att på allvar växla upp hela det här området.Men för att det skall ske så måste alla berörda parter ta sitt ansvar och börja samarbeta imycket större utsträckning. Samarbete som handlar om att underlätta utvecklingen av en ny,långsiktigt hållbar näring, som har stor potential att skapa god ekonomi och en mängd nyaarbetstillfällen i framförallt glesbygd och skärgårdar.” (SEFF, 2002)Sannolikt kommer en ökad efterfrågan från utlandet på mer exklusiva fiskevatten att komma,men detta kommer enligt Sjölund inte att skapa så många fler företag eftersom de redanetablerade kommer att kunna täcka behovet med några få extra anställningar. Likväl kommeren sådan mer lyxturistiskt inriktad verksamhet att motarbetas av ortsborna och närturister,som aldrig kommer att acceptera att utestängas från vissa exklusiva vatten till förmån förinkommande köpstarka fisketurister. Attityden gentemot sportfisketurister har dock blivitbättre och bättre med åren i Vilhelmina kommun. (Sjölund, 2009)Svenska sportfisketurister spenderar mindre pengar än utländska då de i regel har lägre kravpå boendekomfort och annan service. De utländska gästerna skapar merförsäljning i högreutsträckning och därmed även en ökad lönsamhet. Ett fisketuristiskt företag med förmåga atttillgodose utländska fiskegäster kan genom detta även få ökade möjligheter påhemmamarknaden, t ex genom att ta emot konferensgrupper som vanligen har högre krav påboende och mat än den generelle svenska fisketuristen. (Fiskeriverket, 2007)Det kan även löna sig att genom samarbete mellan företag och organisationer aktivt jobba för 17
  18. 18. marknadsföring internationellt. Det visar framgångarna för vissa sportfiskeföretag inomVilhelmina kommun. För att få en attraktiv sportfiskeprodukt krävs en aktiv fiskevård medfångststatistik och möjlighet att arrendera och därmed förvalta ett eget vatten. (Sjölund, 2009)7.3 Turism och identitet”Utbildar man ungdomar till att leva nära naturen så marknadsför man på samma gång osssom håller på med fisketurism eller annan naturturism” /Intervjuad entreprenör inomsportfisketurismen i Västerbotten. (Berntson, 2007)Budskapet i ovanstående uttalande diskuteras i skriften ”Östgötar finns dem?” utgiven avLinköpings Universitet. (Aronsson m.fl. 2005) Där menas att när en människa är mellan 25-30 år gammal har hon fått många grundläggande erfarenheter som hon sedan bär med siggenom livet. Dessa har hon erhållit i en individuell process i samklang med andra. I sambandmed detta yttrande ställer sig skriften frågan hur identiteten formas hos ungdomar som växerupp i Östergötland idag?Vår identitet påverkas på många arenor. En del är territoriella (till exempel Östgöte), andra äricke-territoriella (till exempel folkpartist eller lärare). Vissa identiteter kan påverkas ochformeras medan andra pådyvlas oss och ligger utanför vårt inflytande.Det är viktigt att veta vilken bild man förmedlar till kunderna. I Östergötland är det tillexempel alltid ”juni, juli, augusti” i turistbroschyrerna, över 95 % av bilderna ärsommarbilder. Den vanligaste bilden är insjöbad. Anledningen är östgötarnas bild av sigsjälva, dvs. deras identitet. De längtar efter sol och bad, värme och ledighet under årets mörkaoch kalla höst och vinter. Men för att locka till exempel turister från Sydeuropa är bildernameningslösa. Vilken grek, spanjor eller italienare vill besöka något de själva kan uppleva i enexklusivare form hemma? (Aronsson m.fl. 2005) 18
  19. 19. 7.4 Nederländska resvanor i SverigeNederländska turister utgjorde 4 % av Sveriges totala besökarantal 2002. Drygt 350000 avdessa övernattade flera nätter och 58 % av de flerövernattande var fritidsresande. De flestacampade (43.6%) eller bodde i stuga (22.4%). Merparten var medelinkomsttagare och någravar höginkomsttagare. Fritidsresenärerna spenderade i snitt 342 kr per dag. Nederländarnatillhör en kategori av turistnationaliteter som tenderar att stanna längre än andra utländskaturister och näst tyskarna färdas de längst sträckor i landet med bil. 98.2% av de nederländskaturisterna var nöjda efter sitt Sverigebesök 2002. (Turistdelegationen 2002)7.5 Sammanfattning av forskningslägeSom beskrivits ovan menar Stiernstrand att det är av största vikt att undersöka de vägar tillexpansion av den svenska turismen som står till förfogande. Likväl menar han att exportsidanär lättare att påverka i en för turismen positiv riktning än inrikesturismen. Fiskeriverketbeskriver detta förhållande som likvärdigt gällande fisketurism. Ett fisketurismföretag somtillgodoser utländska gästers behov kan i högre grad även tillfredsställa köpstarka svenskagrupper av fisketurister.En sådan väg är att undersöka hur sportfiskekulturer ser ut i andra länder, för att se vad somkan förbättras i Sverige, och hur utländska gästers önskemål bättre kan uppfyllas. Genom attstudera till exempel den Nederländska sportfiskekulturen kan avvikelser mot svensksportfiskekultur definieras som förhoppningsvis kan användas för att stärka våra svenskafisketuristiska produkter. Studien kan även ge inspiration till skapandet av nyafiskeupplevelser riktade mot svenska sportfiskare, både för rekreation hemmavid och förinrikes resande för att fiska. Därför är det sannolikt av vikt att inte bara studera de köpstarkanederländska sportfiskegrupper som kan tänka sig att resa internationellt för att fiska utanäven andra sidor av sportfiskekulturen i Nederländerna som kan användas gentemot en svenskmålgrupp.Att lära sig uppskatta sportfiske vid ung ålder kan enligt ovan beskrivna källor göra attintresset blir en del av identiteten även i vuxen ålder och till något man bär med sig genomlivet. Vad finns det som säger att delar av holländsk fiskekultur, om dessa kan addera nyadimensioner på dess svenska dito, inte kan implementeras i ungdomsverksamhet för att öka 19
  20. 20. antalet sportfiskare och förändra synen på vad som är bra sportfiske i Sverige? Kanske det gåratt öka sportfisket efter vad som i nuläget anses vara udda sportfiskearter och därmedeffektivisera användandet av våra fiskevatten? En som spinnfiskar efter gädda och en sommetar efter braxen konkurrerar ju inte om samma fiskeresurs även om de står bredvidvarandra i samma vatten.Nederländernas sportfiskekultur är bara ett exempel av många som kan studeras. Mennågonstans måste man ju börja och av ovan beskrivna anledningar anser jag det befogat attgenomföra denna undersökning.8. Redovisning av empiri8.1 Nederländskt sportfiskeNederländernas sportfiskekultur är utvecklad i ett land bestående av hundratals sjöar, kanaleroch floder. Inlandsvattnen är helt i avsaknad av naturliga bestånd av laxartade fiskar ochistället är fisket inriktat mot vitfisk (internationell term: Coarse fish) i alla dess slag inklusivepredatorarter. Sportfiske är stort i Nederländerna! Sannolikt är en anledning att fritidsfiskarnai detta land sällan befinner sig långt ifrån ett fiskhållande vatten samtidigt som de genom ettnationellt fiskepass, kallat ”de VISpas” (fiskepasset), får tillgång till cirka 80 % av dessa föratt fiska i. Det vanligaste fisket är mete efter vitfisk så som mört, braxen och sarv tätt följt avkarpfiske (karp ingår också under begreppet ”coarse fish”) och gädd-/gösfiske.Vertikaljiggfiske efter gös är en speciell subkultur med många utövare. Abborren är ocksåmycket uppskattad och fångas ofta som en bonus vid gädd- och gösfiske. (Sportfish Australia,2009)Campingplatser finns det gott om och de många sjöarna, floderna, kanalerna och så vidareligger oftast nära varandra med bara några kilometers mellanrum. Speciellt västraNederländerna är mycket rikt på fiskevatten. Fiskeaffärer med utrustning är det vanligen intelångt till heller. Dessa förhållanden inverkar enligt enkätundersökningen positivt på landetsfisketurismexport då utbudet är varierat men ändå lättillgängligt. Nackdelen är attsportfiskarna vanligen får dela fiskevattnen med varandra och att det är folkrikt generellt.Avsaknaden av naturliga bestånd av laxartade fiskar i sötvattnen är möjligen en nackdel förturismexporten men å andra sidan är den generella fisktillgången mycket god. Längs medkusten finns dock naturliga bestånd av havsöring och sjöar med insatt öring och regnbågefinns lite här och var i landet enligt Jeroen Schoondergang. 20
  21. 21. Något som kännetecknar nederländskt sportfiske är den innovativa andan. Nederländskasportfiskare har generellt sett en stor experimentlusta. Sannolikt är anledningen till dettaavsaknaden av sådana fiskarter som traditionellt sportfiske, sprunget ur engelsk tradition,vanligen riktar sig mot, det vill säga laxartad fisk. Detta har lett till att olika unikafiskemetoder utformats för att kunna utöva exempelvis flugfiske mot arter som vanligtvis inteförknippas med flugfiske. (Sportfish Australia, 2009)Schoondergang menar att Nederländarna är förtjusta i moderna materiel och högteknologiskutrustning. Detta visar sig i att deras spön och linor ofta är gjorda med de ”senaste” materialenoch tillverkningsteknikerna. Detsamma gäller sportfiskebåtarna som ofta är tillverkade avlätta material och är högteknologiskt utrustade med ekolod, djupmätare, extra elmotorer ifören och aktern, GPS och så vidare. Det finns även en förkärlek till stora beten vid bådespinnfiske och flugfiske (efter gädda). Denna investeringsintensiva och teknologiska gren avdet nederländska sportfisket är ganska ”machobetonad” och prestigefylld enligtSchoondergang och fiskeguiden Juul Steyn från ”Fishing Amsterdam”.Predatorfisket, med betoning på gösfisket, utgör en stor subkultur i Nederländerna enligtSteyn och dess utövare är beredda att lägga mycket pengar på sitt intresse och reser ocksåutomlands för att utöva sin passion. På våren är det förbud mot fiske efter predatorarter iNederländerna vilket gör det till en naturlig tid för fiske utomlands för gädd- ochgösspecialister. Gäddfiske är förbjudet mellan 1/3-30/6 och gös/abborre 1/4 – sista lördagen imaj. (Sportvisserij Nederland, 2009) ”Dutch fishermen are real sportsfischermen. About 95 percent is pro Catch & relsease” /Juul Steyn, Fishing AmsterdamCitatet ovan är sannolikt typiskt, relativt sett, för den nederländska mentaliteten angåendedödandet av fisk enligt undersökningens enkätsvar. Det framkom att ingen av deltagarnagenerellt dödade sin fisk för att äta den utan regeln var att den skulle släppas tillbaka i de allraflesta sammanhang. Det anses ofta till och med fult och oetiskt att döda fisk i Nederländerna.Endast gösfiskarna tar en och annan fisk, då gösen uppfattas som en delikat matfisk, hem tillmiddagen av sötvattenssportfiskarna. Kust- och havssportfiskarna tar lite lättare på catch &release-standarden än inlandsfiskarna. Enkätsvaren tyder på att mellan 70-95% av allasportfiskare, fiskandes i både hav och sötvatten, i Nederländerna återutsätter sin fångstregelbundet. Detta kan bero på det höga trycket på fiskevattnen, som sannolikt hade utarmat 21
  22. 22. bestånden om folk hade husbehovsfiskat i en högre grad. Det är även så attdjurrättsorganisationerna har en stark ställning i Nederländerna vilket gör att sportfisket intehar så gott anseende eller åtminstone inte ses lika ”naturligt” som i t ex Sverige, vilket fleraintervjuade påpekade. Därför var det, paradoxalt nog, viktigt att man faktiskt tog hem en ochannan fisk till middagen ibland eftersom husbehovsfisket legitimerade sportfisket gentemotdessa organisationer. Att fånga fisk och släppa tillbaka den för skojs skull är inte ett argumentför att fiska enligt djurrättsorganisationernas synsätt. En av de nederländska enkätdeltagarnapåpekade dock att denna catch and release-mentalitet ibland kan gå till överdrift och till ochmed skapa aggressioner mellan sportfiskare, vilket han själv fått uppleva när han ibland tagitmed sig middagsfisk hem.8.1.1 Nederländska sportfiskearterEnkäterna visar att karpen (Cyprinus carpio carpio) är den fisk som är den mest eftersöktainom rekreationsfisket, tätt följd av gäddan och strax därefter gösen, i Nederländerna. De artersom fångas i högst antal är braxen och mört eftersom de är talrika, mycket billiga att fiska ochfinns i nästan alla vatten. Karpen kan sägas vara den finaste av de ”billiga” fiskarterna isammanhanget och merparten av dessa fiskar tillhör karpfamiljen. Därmed kan de sägastillhöra samma sportfiskekategori med en egen inbördes rangordning. Karpfisket är en vanliginkörsport till sportfisket för barn och ungdomar i Nederländerna. Att campa och nattmetaefter karp är populärt inom denna åldersgrupp. Karpen söks även av specialiserade”trofejägare” som är ute efter de större exemplaren. Fångade exemplar dödas mycket sällanvilket har skapat goda bestånd.Gäddan är populär av samma anledning som i Sverige; den finns i nästan varje vattendrag,stort som litet, den växer sig stor och är lätt att fånga med många olika metoder. Även frånland fungerar fisket utmärkt även om båt, enligt mina intervjuer, ökar fiskarens effektivitetvid allt predatorfiske. Många nederländare anser att gäddan är en färgstark och vacker fisk.Det finns många specialister som jagar efter stora gäddexemplar vilket det är gott om iNederländerna. Detta av samma anledning som vanligt: Catch-and-release.Predatorfiskarterna är av naturen färre i antal precis som alla andra djurarter som finns högtupp i näringskedjan och därför fångas de inte i samma mängder som fiskarna ur karpsläktetenligt Schoondergang (se t ex. avsnittet om bottenflugfiske i denna uppsats). 22
  23. 23. Gösen kommer på tredje plats efter karpsläktet och gäddan (och abborren) när det gäller hurmycket den fiskas efter men skall man diskutera status eller vilken fisk som är ”finast” så ärdet gösen som innehar högsta positionen. Detta är nobiliteten bland nederländskasportfiskearter. Anledningen till att det anses fint att fiska gös hör sannolikt ihop med denhögteknologiska och investeringskrävande utrustning som utgör standard vid detta fiske iNederländerna och att metoderna anses vara överkurs för den ordinära rekreationsfiskaren;påminnande lite om flugfiske ur den synvinkeln. Vill man tillhöra subkulturen av gösfiskareär det alltså rätt utrustning som gäller. Har man inte råd själv att göra de investeringar somkrävs kan man hyra båt och guide vilket är ett vanligt förfarande enligt Steyn. Det är oftatrångt på de bästa gösvattnen med många båtar ute samtidigt. Detta är dock ett mindreproblem rent fiskemässigt, förutsatt att kommersiella fiskebåtar inte delar vattnet vilket ärsynnerligen impopulärt bland nederländska sportfiskare, eftersom det som vanligt är catch andrelease som gäller. Gösen är mycket talrik och det är gott om större exemplar så dess högastatus har inget med låg tillgång att göra, tvärtom... tillgången är enligt enkätundersökningentroligen så bra som den kan bli, åtminstone i vattnen runt Amsterdam. Begreppet”fångstgaranti” användes faktiskt av flera intervjuade gällande denna typ av fiske.När det gäller övriga sötvattensarter kan nämnas att braxen och mörten har en särställninggällande fisketryck. Dessa är de vanligaste arterna och de arter som fångas i störst mängd.Braxen är en vanlig fisk vid fisketävlingar och är en lång historia som traditionell sportfisk iNederländerna. Id fångas gärna både på fluga och på mete. Sarven är en klassisk nederländskflugfisk.Abborren är också populär men den är lite av en ”sidan om-fisk”. Ofta fångas den vid meteoch/eller vid gädd- och gösfiske. I Nederländerna skiljer man ibland inte på gädda, gös ochabborre utan pratar bara om predatorfiske vilket på så vis likställer abborren begreppsmässigtmed gädda och gös. Självklart sker aktivt fiske efter abborren som även betraktas av månganederländare som en vacker art.Flodbarb (barbus barbus) är en stark, kampvillig och enligt mina intervjudeltagare ävenvacker fisk som vuxit i popularitet bland nederländska sportfiskare under senare år. Det är enart som är ”up and coming” och som beräknas blomma ut i hög popularitet så småningom.Det är en ny art som bara funnits i landet i cirka 10 år. Det samma gäller arten seabass 23
  24. 24. (dicentrarchus labrax), en släkting till iden, som vanligen lever i kustnära vatten och som ävenkan stiga upp i floder ibland. Ingen av dessa två arter finns i Sverige.En sista art värd att nämna är asp som också tillhör ”up and coming-ligan” på samma sätt somflodbarb och seabass. Liksom dessa två har den bara funnits i Nederländerna i cirka 10årvilket gör den till ett nytt och spännande sportfiskelement i landet. Eftersom den bara lever iströmmande vatten fiskas den inte efter i samma utsträckning som de arter som även återfinnsi sjöar men den anses ändå vara en väldigt ”fin” fisk, precis som gösen men inte i lika högutsträckning. Kanske beror aspens status på, i kontrast till gösen, att arten är ny och tillgångenär mindre. Den tar gärna både flugor och spinnfiskedrag vilket gör den till måltavla förexperimenterande med olika fiskemetoder.8.1.2 Fiske efter vitfisk (coarse-fishing)Den typiska bilden av nederländskt sportfiske är enligt Jeroen Schoondergang metaresittandes i långa rader längs en kanal med långa rullfria metspön väntandes på att, tillexempel, en braxen eller mört ska hugga. Spöna (eng: poles) är av samma slag som detklassiska bambumetspöet, som kan delas i sektioner och göras olika långt beroende påomständigheternas behov, men nu i en uppgraderad modern form där bambun är ersatt avmoderna glasfibermateriel. Dessa ”poles” kan ibland vara mycket långa, upp till 14m. Linornaär hårtunna med små krokar och flötena är anpassade efter de arter som fiskas. Dettafinlirfiske är det vanligaste i Nederländerna och utövas av gammal som ung. Det är dock inteen kategori av sportfiskare som vill resa för att fiska utan håller sig generellt vid sinahemmavatten. (Sportfish Australia 2009)En undergren bland utövarna av ”Coarse fishing” är flugfiskarna. I avsaknad av laxartad fisk,som traditionellt förknippas med flugfiske, har de Nederländska flugfiskarna fått göra detbästa av de resurser de har. Redan i början av 50-talet började man experimentera medtorrflugfiske efter vitfisk i kanalerna som löper mellan de från havet torrlagda områden (thepolders) som Nederländerna är känt för. Det upptäcktes att särskilt sarven då och då steg efterinsekter på vattenytan. Flugfiskarna anpassade de klassiska tekniker som förespråkades avnamnkunniga auktoriteter inom det traditionella flugfisket till sina egna förhållanden och detfiske som uppstod var ända in på mitten av åttiotalet den mest populära formen av flugfiske iNederländerna. Sarven som var centrum för detta erhöll det hedervärda namnet ”polder-trout”. Detta flugfiske utövas fortfarande men har passerats i popularitet av annat sportfiske. 24
  25. 25. (Sportfish Australia)För att kunna utöva flugfisket mer effektivt på de arter som inte lika gärna högg i ytanutvecklade Nederländska sportfiskare även helt egna och unika flugfisketekniker för att nåned till botten, där vitfisken vanligtvis har sitt födosök. En sådan baseras på långa flugtafsar(upp till sju meter) med supertunna tafsspetsar och extremt nedtyngda nymfflugor (imitationav en insekt i det så kallade ”nymfstadiet” mellan ägg och färdig insekt). Denna metodmöjliggör för betet att nå ned till bottnen samtidigt som sportfiskaren känner vitfiskensförsiktiga tagande av flugan. Metoden används främst i de sjöar och grunda biflöden, där storastim av id och braxen samlas, som har anslutning till någon av landets stora floder (Rhen,IJssel, m.fl.). Enligt Schoondergang kan detta fiske ge ett stort antal fiskar på kroken, mer än50hugg ska tydligen vara någon omöjlighet när det är som bäst. Den långa tafsen gör det docksvårt att göra precisa flugkast.8.1.3 Fiske efter predatorarterGäddan är liksom i Sverige den vanligaste predatorfisken i de nederländska vattnen och kankomma upp i hela 20kg i vikt. Vanligare är dock storlekar upp till 10kg. Eftersom gäddanvanligen står still och lurar tills ett byte kommer inom räckhåll för en kort snabb attack passararten utmärkt för de fiskare som gillar ett aktivt fiske med många förflyttningar. Enligtenkäterna är spinnfiske med drag populärast. Fiske med levande bete är förbjudet iNederländerna och kan därmed inte konkurrera om gäddfiskarnas gunst. Vanligen använderman drag som på något sätt sprider oväsen i vattnet och nederländska gäddfiskare har enligtSchoondergang en förkärlek för riktigt stora drag, ibland upp till 30cm långa. Dessa jättedraganvänds med fördel vid trolling. Jerkbait, med sin tillhörande speciella fisketeknik som fårdraget att imitera en skadad eller döende fisk, är ett annat populärt drag. Traditionelltspinnfiske från land där man går och kastar är också vanligt. (Sportfish Australia)Flugfiske efter gädda sker med yviga flugor följande den vanliga nederländskagäddfiskedevisen att det inte kan bli för stort! Ordet dammvippa har använts för att beskrivade nederländska gäddflugorna och enligt Schoondergang kan det vara en passande liknelse fören 20cm lång skapelse bestående av fjädrar, hår och syntetiskt fluorescerande materiel på enriktigt grov krok! Vanligen fiskas gäddflugorna på en så kallad ”intermediatefluglina” somsjunker extremt långsamt eller en ”sink-tiplina” där toppen på fluglinan sjunker men övrigaflyter. På vintern, när temperaturen i Nederländerna ligger strax över nollgradigt, kanflugfiske vara ett bra sätt att trigga gäddan till hugg. Detta eftersom metoden möjliggör en 25
  26. 26. mycket långsam hemtagning av betet. En stor buskig fluga förlorar inte heller sin attraktivitetför gäddan vid långsam hemtagning, på samma sätt som ett drag tillverkat i metall eller trägör. Detta medför att flugfiske vanligen är effektivare vid denna tid på året än spinnfiske.(Sportfish Australia)Gösfisket är stort i Nederländerna enligt enkäterna. För många av utövarna betraktas detnärmast som en livsstil. Det är gott om gös i landet och de spöfångade exemplaren ligger påmellan 2 och 5kg i snittvikt. Alla spöfångstmetoder som används i Sverige används även iNederländerna men det är spinnfisket med vertikaljigg som utmärker sig främst i dettasammanhang. Detta är en stor subkultur där utövarna, som kan räknas i tiotusentals, vanligenlägger en hel del pengar på sitt intresse gällande fiskeutrustning, båtar och resor enligt Steyn.Vertikal jigging är enligt Schoondergang ett fiske där nederländarnas uppskattning förredskapsmässig teknologi verkligen får utlopp. Moderna högteknologiska linor och spön ärdet som möjliggjort metoden eftersom man fiskar på djup (ofta 20-30m) där traditionellamonolinor inte möjliggör att man känner gösens ofta subtila hugg. Metoden påminner en heldel om pimpelfiske och är enligt uppgift mycket fångstgivande. Det finns även alternativavarianter av metoden så som ”Drop Shotting” och ”fireballs-fiske”. (Fisketeam Norden, 2009)vilket också är populärt, enligt mina enkätresultat. Hugget från en gös vid det här fisket kanvara väldigt svårt att känna om gösen inte jagar aktivt vilket är anledningen till den speciellautrustningen. När gösen väl är på jaktstigen kan hugget vara mycket aggressivt vilket ökarupplevelsen för sportfiskaren. Utanför Amsterdam fångas en normal fiskedag mellan 10-20gösar per sportfiskare och de är mellan 35-100cm långa med en snittlängd runt 50cm enligtSteyn.Snabba lätta aluminiumbåtar med starka motorer, extra elmotorer i för och akter, ekolod(gärna med färgdisplay), djuplod och GPS är något som hör det här fisket till. För den kräsnefår båtarna gärna vara komfortabelt utformade med heltäckande mattor och roterbara stolar såatt man kan byta båtsida vid fiske utan att behöva resa på sig och så vidare. Anledningen tillden avancerade elektroniken och de extra motorerna är behovet av att kunna lokaliseradjupkanter och djupområden med mycket fisk (när man hittat ett stim betesfisk via ekolodeträknar man med att gösen inte är långt borta) på öppet vatten samt att kunna kontrollera båtenså den står exakt där man vill. Att bara låta den driva fritt är vanskligt och tidsödslande dåman ju via ekolodet vet precis var man bör vara placerad. Till detta används de extra 26
  27. 27. elmotorerna. Med hjälp av GPS kan man hålla koll på sina gösställens exakta placering tillnästa gång man ger sig ut. Genom detta teknologiska finlir nås goda resultat och genom denkartläggningen av fiskevattnen i fråga om bottentopografi och fiskallokering vinner man äventrygghet i ett framtida gott gösfiske. Tryggandet av fisktillgången kompletteras med denutpräglade nederländska catch & release-kulturen där mycket få gösar, sannolikt under 10 %,hamnar på tallriken.”Killing a Zander is like hurting a baby. You just don´t do it!”/Juul Steyn, Fishing Amsterdam (10/11-09)8.1.4 Nederländska sportfiskares syn på svenskt fiske”I always say If I’m in or talking about fishing in Sweden; ”being there is a 9 and catchingsome fish is a 10. besides that a nice meal in the local kebabstore or a steak from a moose orelk is well appriciated. Trolling on those big lakes surrounded by nature and the wilderness ofthe mountains is for me the ultimate fishing experience.”/Nederländsk enkätdeltagareNär det gäller anledningen till nederländarnas resande till Sverige för att sportfiska så visarmin undersökning att det, vid sidan om den självklara anledningen att det ska vara bra fiske,främst handlar om naturmiljön. Kustfisket till exempel uppfattas som exotiskt eftersomsteniga kuststräckor av den typ som är vanliga i Sverige inte finns i Nederländerna. Fjällfisketär också eftertraktat, speciellt av flugfiskare. Att det ofta är trängselfritt vid vattnen spelarockså in. Nederländska sportfiskare vill uppleva ”vildmarkskänsla” (rena vatten och rennatur) eftersom landskapet i hög grad är exploaterat i hemlandet och att de sällan får varaensamma vid ett fiskevatten. Många nederländska sportfiskare reser varje år till Sverige för attfiska, primärt efter gädda och laxartade fiskar men även vitfisk i viss mån. Schoondergangberättar om vänner som årligen reser till Karlstad för att fiska vitfisk och en enkätdeltagarebenämner Vänern som en ”magisk sjö” att fiska i dit han gärna återvänder. En annan hävdadeatt han gärna skulle resa till Sverige för att fiska sutare. Sverige är alltså känt i sammanhanget.Enkäterna tyder på att det är gäddfisket och fisket efter laxartad fisk som man känner till bästoch det som nederländska sportfiskare generellt efterfrågar när de reser till Sverige. Övrigafiskemöjligheter är sannolikt inte lika kända och vinterfiske från is är enligt enkäterna direktointressant. Schoondergang påpekar att ett gott vitfiske är en bra sak att ha till hands för ettfisketurismföretag med nederländska gäster ifall arterna kunden rest till Sverige för att fiska 27
  28. 28. primärt skulle visa sig vara huggovilliga för dagen. En sjö eller ström med flugfiske eftersutare, asp, färna och id eller mete efter karp, braxen, mm. skulle då kunna rädda produktenfrån undermålighet. Gösfisket i Sverige anses vara underutvecklat men skulle det bli bättrekunde de flesta enkätdeltagare tänka sig att pröva detta. Enligt Juul Steyn, sportfiskeguide iAmsterdam, är kriterierna för en dags acceptabelt gösfiske med Vertical Jigging en fångst på5-20 gösar där åtminstone några av exemplaren är över 50cm i längd. Min enkät tyder på attett dåligt fiske kan vägas upp av en rolig och trevlig guide och vackra naturmiljöer. Att få seen älg vid vattnet kan för en nederländare också vända en dålig fiskedag till en lyckadupplevelse.Gällande vad nederländska sportfiskare betalar pengar för att få fiska i hemlandet ärpredatorfisket mest representerat i enkätsvaren och det är gösfisket som är det mestkostnadsintensiva. Både gädda och gös finns i riklig mängd så att resa utomlands för att fiskaefter dessa arter kräver ett exotiskt miljöombyte för att vara värt besväret och kostnaden.Några enkätdeltagare ansåg att en lyckad fiskeupplevelse även innebar att man efterfisketuren kände att man var en bättre sportfiskare genom nyerhållna kunskaper ocherfarenheter.Kraven på en tillfredsställande fiskeresa gällande komfort och dylikt beror mycket påsportfiskarens tidigare erfarenhet. För de flesta och de icke erfarna gäller helpaketslösningardär allt ingår. Enkla men komfortabla stugor nära fiskevattnet är det mest intressantaboendealternativet enligt enkätundersökningen. Tillgång till en båtramp nämndes av fleradeltagare då nederländarna gärna vill ta med sig egen båt. Vid hyra av båt gäller främst attbåten ska vara väl utrustad med stark motor (20hk+), trollingmotor, gps, ekolod osv. Sjökortär önskvärt och en fiskeguide för åtminstone de första dagarna vid de nya vattnen. 28
  29. 29. 8.2 Svenskt sportfiske8.2.1 Översikt över svensk sportfiskekulturEnkätundersökningen visar att Sveriges sportfiskekultur grundas i äldre attityder härrörandesfrån det traditionella husbehovsfisket. Därför är den vanliga uppfattningen att upptagen fiskskall ätas eller användas på något annat vis, till exempel som kattmat eller kräftbete. Fisketefter vanliga arter som gädda, abborre, gös och öring är relativt lättillgängligt och billigt.Undantaget är det sportmässiga fisket efter lax som av hävd alltid varit både exklusivt ochdyrt i jämförelse. Men i jämförelse med till exempel Norges laxfiske är det billigt.Enkätsvaren tyder på att det fria kustfisket har bidragit till synen att fisket – till skillnad frånjakt – helst inte ska kosta något. Eftersom spöfisket traditionellt har tagits för givet, ochfortfarande tas för givet, är det att betrakta som en lågstatussysselsättning. Detta trots att dettillhör de största folkrörelserna i Sverige med miljontals utövare. Den låga statusen ochtillgängligheten gör att svenska sportfiskare har låg betalningsvilja i turistiskafiskesammanhang. Efterfrågan på turistiska sportfiskeprodukter existerar främst under vår,sommar och höst. Vinterfiske är något svenska fiskeguideföretag lyckas dåligt med menrekreationsfisket är populärt. I intervjuerna framkommer att i jämförelse med till exempelTyskland, Nederländerna och USA så satsar svenska myndigheter i låg utsträckning påutveckling av sportfisket och dess turism. Ett missnöje kan skönjas i enkätsvaren över detta.Traditionellt är Sverige alltså ett ”catch and kill-land” men eftersom regler omfångstbegränsning vanligtvis är ett måste vid turistisk verksamhet samt det positivaomskrivandet av catch and release i sportfisketidningar så ökar medvetenheten kring dettaförfarande. De flesta sportfisketurister är positiva till catch and release eftersom de inser attbestånden måste bevaras om ett framtida gott fiske ska kunna garanteras. Gällande denallmänna svenska fisketurismen däremot tyder enkätsvaren på att få är medvetna om vadcatch and release innebär och att återutsättandet av en fångad fisk kan ses som en förlust hoskunderna. Det är sannolikt även en generationsfråga där äldre fiskare i högre utsträckning villfå med sig sin fångst hem. I fjällvärlden där förutsättningarna, enligt enkätundersökningen,för att spara fisk är sämre är catch and release vanligare än söderut där fiskpopulationerna ärstarkare. 29
  30. 30. Sveriges sportfiske kan utövas i en miljö som vanligen inte står att finna på kontinenten.Sportfiskarna är vana vid ensamhet vid vattnen och en ren miljö. Det är därför lätt försvenskar att uppleva ”trängselkänsla” även med få sportfiskare vid samma vatten. Dettaensamhetsbehov gäller naturligtvis även för gruppen om man fiskar tillsammans med vänner.8.2.2 Svenska sportfiskearterLax och ”gammelgädda” kommer i topp gällande status hos svenska sportfiskare. Flugfiskeefter lax i strömmande vatten är ”finast” men gäddan är populärast, om man med detta menarmest eftersökt, och en gädda över 10kg har hög troféstatus bland de flesta sportfiskare.Gäddan fiskas främst med kastade eller trollade (modernt ord för ”ro drag”) spinndrag i olikaformer. Ett visst fiske med flugspö samt mete med levande eller dött bete förekommer också.Efter dessa två arter tyder enkätresultatet på att det är ganska godtyckligt hur rangskalan ser utmellan de vanliga sportfiskearterna. Gös och de laxartade fiskarna öring (inklusivehavsöring), röding och harr verkar vara på liknande nivå statusmässigt med en möjlig överviktåt öringen (företrädesvis fångad på fluga). Rangordningen verkar subjektiv mellan olikasportfiskare. Det verkar bero lite på var den tillfrågade bor i landet också. Vissaenkätdeltagare som bor söderut i landet tänkte inte på laxartade fiskar i samma utsträckningsom de norrifrån. Abborren verkar vara något av en ”allmogefisk”. Ofta fiskad, omtyckt…men inte speciellt ”fin” i jämförelse med de ovan beskrivna arterna. Gäddan är egentligensedd på liknande sätt som abborren men pga. av sin storvuxenhet erhåller den ändå ensärställning inom svensk sportfiskekultur. Ordet ”kultstatus” användes i sammanhanget av enenkätdeltagare. Gäddan måste dock nå upp i grövre storlekar innan den anses som riktigt”fin”. En sådan ”gammelgädda” ger status åt fångstmannen. Flugfiske anses vara en finareform av fiske än spinnfiske och mete. Spinnfisket är dock mest utövat. En iakttagelse är attsiken inte nämndes i någon enkät trots att den tillhör de laxartade fiskarna. Det kan tyda på attden har låg status.Gruppen vitfiskar är minst viktiga inom sportfisket i Sverige. I den frågan rådde konsensus ienkätsvaren. Även inom denna kategori finns en rangskala där stäm, björkna, faren, gärs m.fl.som är småväxta arter med låg geografisk spridning verkar vara minst attraktiva medansbraxen, karp, sutare, sarv, id, färna och mört har högre status. De sistnämnda ingår somhuvudmålarter i vissa fisketävlingar och storvuxna exemplar har högt värde förspecimenmetare. Id fångas i ibland på fluga. Samtidigt är en fiskarts sportfiskestatus, som 30
  31. 31. nämnts ovan, uppenbarligen subjektiv så vissa svenska entusiaster kan se fiske efter storvuxenvitfisk som det bästa fisket som finns. Men de är i stor minoritet. Gräskarpen nämndes inte.Sannolikt betraktas den som en udda art och den tillhör inte heller vår naturliga fauna.Detsamma gäller regnbågen som bara nämndes av någon enstaka deltagare i studien.8.3 Fördjupning kring turistiska förutsättningarNatur och förutsättningar för fiske skiljer sig åt i länderna. Till exempel har bägge länderfiskarter som inte återfinns i det andra. Likvärdigt är att sportfisket har ganska låg status isamhället i bägge länder. Detta beror sannolikt på den höga tillgängligheten som dock serolika ut i respektive land. Sverige har fritt kustfiske men inte fritt inlandsfiske annat än i destora sjöarna. I Nederländerna kan sportfiskarna få tillgång till 80 % av inlandsvattnen via ettspeciellt fiskepass. Fiskekorten i Sverige är enligt undersökningen dock inte speciellt dyra såtillgängligheten inomlands måste ändå betecknas som god.Det nederländska konsekventa utövandet av catch and release är en annan tydlig diskrepanssom uppkommit i undersökningen. Djurrättsorganisationerna har haft del i utvecklingen avdenna mentalitet bland nederländska sportfiskare vilket inte är fallet i Sverige där ”catch andkill-kulturen” lever kvar av husbehovstradition. Enkäterna tyder dock på att Sverige närmarsig det nederländska synsättet mer än tvärtom. Det skall även sägas att folktätheten iNederländerna i kombination med tillgängligheten av fiskevattnen gör ett försiktigt uttag avfisk nödvändigt för att bevara populationerna. I Sverige finns mindre människor och flerfiskevatten (inklusive hela kuststräckan).Gösen och ”övrig sötvattensfisk” används i låg grad turistiskt respektive, gällande detsistnämnda, fiskas efter i mycket liten grad överhuvudtaget i Sverige men förhållandet ärnärmast det reverserade i Nederländerna. Gösen är där nummer ett när det gäller betalning förfiske och vitfiskarterna med betoning på karp är de främsta arterna när det gäller popularitetoch status inom det fritidsbaserade sportfisket. Gösen har hög sportfiskestatus i Sverige meninte på samma sätt som i Nederländerna. Kommentarer från intervjudeltagare tyder dock påatt Vertical Jigging blir allt mer populärt i Sverige vilket eventuellt kan komma att öka gösensstatus ytterligare. Uttalanden från sportfiskare tyder även på att vertical jigging eventuellt kananvändas på laxartad fisk, t ex. röding som liksom gösen trivs på djupare vatten (men somdock är en kallvattensfisk till skillnad från gösen och därmed ej delar samma habitat).Problemet för gösen i dagsläget är att populationerna är utsatta för ett maximalt fisketryck, 31
  32. 32. speciellt i Östersjön där den fiskas primärt mellan Gävle och Norrköping och däryrkesfiskarnas fångster är i minskande trend (Fiskeriverket, 2007). Dock skall sägas att det iSverige fritidsfiskas mer efter gös än yrkesfiskas och att fritidsfisket med mängdfånganderedskap sannolikt bidragit i större utsträckning till gösens nedgång än dess kommersiella dito.I våra inlandsvatten och då främst de stora sjöarna är bestånden av bättre kvalitet menfiskeriverket menar att en standardiserad höjning av minimimåttet till minst 45cm voreönskvärt i alla vatten. Detta efter att en höjning av minimimåttet till 45cm i Hjälmaren ökadeyrkesfiskets fångster med hela 60 % mellan 2001-2003. I sportfiskesammanhang bör gösenhelst ligga över 2kg vilket är svårt att uppnå i överfiskade sjöar med lågt minimimått. En göspå 45cm bör åtminstone ligga på 1.3kg men en på 40cm ligger generellt bara runt 0.8-0.9kg.Framgången med det ökade minimimåttet i Hjälmaren tyder på att yrkesfiskets ochsportfiskets intressen går hand i hand i denna fråga. Fiskeriverket menar dock att inga nyayrkesfiskelicenser för gös bör ges i Sverige eftersom bestånden i dagsläget är fullt utnyttjadeså det är uppenbart att något måste göras för att fisketurismen mot gös skall kunna förbättras(Fiskeriverket 2007). En annan intressant aspekt gällande gösen är nya naturvårdsprojekt somär planerade i Sverige för att förbättra siktdjupet i Östersjön med hjälp av utsättning avgösungar i stor mängd. Detta projekt menar att man för att hjälpa till att bevara gös av godkvalité i våra vatten inte bör ta upp gösar under 45-50cm eftersom stora rovfiskar ätersmåfisk, exempelvis strömming och skarpsill, som i sin tur äter djurplankton som äterväxtplankton. Mycket småfisk gör alltså att växtplanktonen ökar i vattnet och att siktdjupetförsämras. Forskarnas rapport menar att det generellt är önskvärt med mer gös i våra vatten urnaturvårdssynpunkt (Department of Systems Ecology vid Stockholms universitet, 2009).För att få igång vertical jigging-turism tyder mejlkorrespondens med sportfiskare på attrödingen i vissa vatten skulle kunna utgöra substitut för gösen i detta sammanhang eftersomden lever djupt och gärna låter sig fångas på pimpelspö, en fiskemetod som är mycket likvertical jigging och som därtill även funkar bra på gös. Rödingen lever dock i kalla vatten ochfisket efter arten kan därför inte kombineras med fiske efter gösen som föredrar varma vatten.En annan skillnad mot gösen är att rödingen inte finns nere på kontinenten (Fiskbasen, 2009).När det gäller vitfisket i Sverige är det inte alls utvecklat på samma sätt som i Nederländerna.Enligt Fiskeriverket sker ett riktat sportfiske efter bl.a. gräskarp, färna, asp (som är rödlistad),id och stäm (Fiskeriverket, 2007). Så kallade specimenfiskare söker efter stora exemplar avolika arter inom denna familj påminnande lite om fågelskådare som försöker skåda så många 32
  33. 33. fågelarter som möjligt. Catch and release är det vanliga förfarandet vilket gör att beståndenstår sig bra trots att fisketrycket i dessa speciella vatten är högt. Det finns ingen nationellskattning av fisketrycket eller populationernas omfattning gällande karpfiskarterna då det intefiskas kommersiellt efter dem. Men av samma anledning är bestånden generellt goda landetöver. Därför bedömer Fiskeriverket potentialen för ett ökat fiske efter karpfiskar som myckethög. Beståndet är kvalitativt välfördelat över landet vilket tvingar fram ett ökat resande hosentusiasterna. Sportfiskerekorden för de olika arterna ger en bra bild av den saken; den störstakarpen är fångad i Skåne, den största iden i Vättern, den största mörten i Lappland, den störstarudan på Gotland, den största sutaren i Halland, den största färnan i Östergötland och denstörsta vimman i Testeboån i Gästrikland (Fiskeriverket, 2007). Den största ”polder-trout”,sarv, som tagits i landet fångades i den östgötska Svartån (Östanbäcks fiske, 2009). Despeciella nederländska flugfiskemetoderna efter vitfisk används inte i Sverige även om ettvisst flugfiske efter vitfisk utövas. Svenska metoder är mer ”klassiska” generellt bådegällande flugfiske och spinnfiske efter samtliga sportfiskearter. Undantag finns naturligtvisoch då handlar det vanligen om specialister.Resultatet tyder på att svenskar i regel är betalningsovilliga gällandesportfiskeupplevelser. Enligt enkätsvar från fisketurismföretagare bör kostnaden för atthyra en utbildad guide, gärna med nautiskt kompetens, och båt under en dags fiske(spinn eller trolling) med tre gäster ombord vara cirka 4,500 - 6000 kr inklusive momsför att täcka bränsle, lön och skatt med mera. Prissättningen varierar beroende på vart ilandet tjänsten säljs och hur tjänsten är utformad. I till exempel Stockholms skärgård ärdet lättare att ta betalt än i mindre sjöar. Konsensus verkar råda bland de intervjuadekring att svenska sportfiskare är villiga att betala mellan 1000 - 1,500 kr per person fören dags guidning med båt. Den genomsnittlige svenska sportfiskaren tycks dock ovilligatt betala för guidning överhuvudtaget enligt de intervjuade. Det är mycket lättare att tabetalt om utrustning av hög kvalitet ingår i priset som till exempel vid trolling.Nederländarna anger liknande priser i enkäterna så här skiljer det inte särskilt mycket mellanländerna. Utanför Amsterdam kostar det i runda tal motsvarande 1500-3000kr i totalpris medbåt och guide och 1000-2000kr för endast båt för 8h gösfiske. Då ingår mat och dryck,fiskeoveraller och fiskeutrustning i priset och båten är välutrustad enligt normerna för verticaljigging och/eller trolling (Fishing Amsterdam. 2009). 33
  34. 34. 9. Analys och diskussionSverige och Nederländerna har både likheter och skillnader i sina respektivesportfiskekulturer. I bägge länder är tillgängligheten till sportfiske god men olikalösningar skapar denna tillgänglighet. I Sverige har sportfiskekulturen sitt ursprung i detgamla husbehovssamhället där fisken i första hand var föda. I Nederländerna saknassådana band eller så är de i vilket fall inte lika starka. Fisket ses här primärt som enhobby och inte som ett sätt att även skaffa mat. Djurrättsorganisationer har betydligtstörre inflytande över sportfisket i Nederländerna än i Sverige vilket har påverkat synenpå att döda fisk, vilket anses oetiskt av även andra skäl (det tär på de gemensammafisketillgångarna). De flesta nederländska sportfiskare släpper tillbaka sin fångst ivattnet igen i så oskadat skick som möjligt. I Sverige växer detta förfarande, sominternationellt benämns catch and release, bland sportfiskare men hos gemenefritidsfiskare verkar det inte vara självklart. I bägge länder har sportfisket ganska lågstatus. Sannolikt beror detta på att det är relativt billigt och tillgängligheten påfiskevatten för allmänheten är stor. I Sverige genom generellt billiga fiskekort samt frittfiske med handredskap i de stora sjöarna och längs kusten. I Nederländerna genom ettnationellt fiskepass – de VISpas – som ger tillgång till cirka 80 % av alla inlandsvatten. INederländerna bidrar även djurrättsorganisationerna i viss mån till att sänkasportfiskets status.I Nederländerna dominerar kulturlandskapet och landet är tämligen platt och tätbefolkat vilketinnebär att den vildmarkskänsla och möjlighet till ensamhet vid fiskevattnen som vanligenkännetecknar sportfiske i Sverige inte finns på samma sätt. Nederländarna får finna sig i attdet ofta är fler sportfiskare vid samma vatten. Därför är just denna vildmarkskänsla ochträngselfrihet vid fiskevattnet begärligt för dem och deras krav på vad som är ”vildmark” ärsannolikt lägre än för svenskar. En intressant sak som framgick i enkätsvaren var intresset förklippstränder. Detta är en naturtyp som upplevs exotisk av nederländarna och som därmedsannolikt kan vara en tillgång vid sammansättandet av fisketuristiska paket riktade mot dennamålgrupp. Sannolikt har nederländska sportfiskare ett större intresse kring modernhögteknologisk sportfiskeutrustning och fiskemetodmässiga experiment än svenskarsom mestadels håller sig till traditionellt sportfiske sprunget ur engelsk tradition. Detta 34
  35. 35. har troligen att göra med att Nederländerna är i avsaknad av de traditionella engelskasportfiskearterna (laxfiskar) i inlandsvattnen, till skillnad från Sverige. Deras utvecklingav speciella flugfiskemetoder för att kunna fiska vitfisk som äter vid botten är ettexempel på denna experimentlusta. Ett fenomen som är tämligen okänt i Sverige.Gällande sportfiskearternas status tyder den här uppsatsens resultat på att lax och grovvuxengädda har högst status i Sverige och gös och karp har högst status i Nederländerna. Därefterföljer en godtycklig ordning i Sverige mellan gös och alla de laxartade fiskarna utom sik meden möjlig övervikt åt öring fångad på fluga som traditionellt har en ”finare” status på grund avsamhörigheten med brittisk fisketradition (det så kallade ”gentlemannafisket”). Abborren ärockså populär men mest beroende på sin vanliga förekomst och den kan betraktas som entypisk ”allmogefisk”. I Nederländerna följer i status, efter gösen och karpen, gruppen ”övrigasötvattensarter” med asp i en mer ”ädel” särställning samt gädda och abborre. Gäddan har högstatus i Nederländerna precis som i Sverige på grund av sin grovvuxenhet och tillgänglighetmen sannolikt inte på samma ”kultbetonade” sätt – det finns ingen ”gammelgädda” - ochhamnar därför inte på första plats som i Sverige. Flodbarb är en annan sötvattensart med högstatus men den finns inte i Sverige. Abborren har liknande status i Nederländerna som iSverige. I stort är det en ganska markant skillnad på synen av de olika sportfiskarna. Mesttydlig diskrepans är synen på ”övriga sötvattensarter” där karpen ingår vilken erhåller entopplacering i Nederländerna statusmässigt men är i ”bottennoterad” i Sverige. Braxen är enmycket vanlig och populär fisk vid mete i Nederländerna men i Sverige är den närmast attbetrakta som ”skräpfisk”. Detsamma kan sägas om mört, id, sarv etcetera, utom för en mycketliten grupp sportfiskeentusiaster som ägnar sig åt ”specimenmete”.Studien tyder på att Sverige har bra rykte som fiskenation i Nederländerna! Detta gäller bådekvalitén på fisket, naturen och guiderna med tillhörande arrangemang. Nederländskasportfisketurister reser idag till Sverige primärt för att fiska gädda och laxartad fisk men någrakommer också hit för att fiska vitfisk. De flesta nederländare som kommer till Sverige är dockinte sportfisketurister men många av dem passar säkerligen in i målgruppen fisketurister. Härfinns möjligheter att anpassa vårt fiske efter nederländsk sportfiskekultur och skapa nyaprodukter. Pole fishing efter laxartad fisk kan till exempel vara en tanke här. Kanske manäven kan använda vertical jigging vid fiske efter till exempel röding? Empirin tyder på att detskulle kunna fungera. Detta skulle tillfredställa både de nederländska sportfisketuristernaspassion för vertical jigging samtidigt som de får använda metoden på nya sätt och därmed 35
  36. 36. utvecklas som sportfiskare (och Sverige skulle hitta en nisch för metoden utan att belastagösstammen). Sjölund menar dessutom att rödingfisket tillhör det turistiskt mest lönsammafisket, åtminstone i Vilhelmina kommun. Studien tyder på att vinterfiske på is är ointressantför nederländare överlag. Sannolikt är det svårt att vinna deras intresse för detta fiske.Gösfiske med vertical jigging skulle vara mycket attraktivt enligt enkätsvaren omgösstammen hade hållit en högre kvalitet och kvantitet. Svenskt gösfiske anses dockoutvecklat i Nederländerna. Gruppen gösfiskare är sannolikt den mest köpstarka blandsportfiskarna i Nederländerna och gösen anses som nämnts ovan vara en mycket fin fisk attfånga för dem vilket gör det önskvärt för fisketurismen att utveckla denna möjlighet.Problemet här är att gösen är den sötvattensfisk som i förhållande till sin populationsstorlekutnyttjas hårdast i Sverige, både fritidsfiskemässigt och kommersiellt. Trycket på beståndenhar nått sin maximala potential och det fritidsbaserade nätfisket för husbehov verkar vara denstörsta anledningen. Kan detta vara orsaken, eller en av orsakerna, till att Fiskeriverket inteinkluderade de nederländska gössportfiskarna som en potentiell målgrupp för svenskfisketurismexport i sin kartläggning för tio år sedan? Även utanför en turistisk diskussion bören nationell höjning av minimimåttet på gös komma till stånd eftersom undersökningar gjordaav Fiskeriverket visat att totalfångsterna av gös på bara några år kan ökas markant, både förfritidsfisket och för yrkesfisket. 45cm är fiskeriverkets förslag till generellt minimimått menden här studien visar att det gärna får vara ännu högre i vatten som ska användas förfisketuristiska ändamål. 50-55cm cm kan förslagsvis vara ett minimum i detta sammanhang.Dessa högre minimimått sammanfaller även med en önskan från miljöforskare som menar attgrov gös i riklig mängd sannolikt hjälper till att förbättra siktdjupet, vilket borde skapa enönskvärd synergi mellan miljövård och sportfiske. Självfallet finns inget som hindrarfisketuristiska företag med förvaltning av eget vatten att sätta ännu högre minimimått. Attgöra det kan vara en god idé om gösvattnet skall riktas mot en utländsk (till exempelnederländsk) marknad eller om företaget vill anamma en mer ”lyxig framtoning”. I jämförelsemed vattnen utanför Amsterdam, där snittlängden på gös är cirka 50cm, är Sveriges gösstamidag inte konkurrenskraftig. Gösspecialister i utlandet kan lika gärna åka till Nederländerna(eller stanna hemma om de är nederländare) om de vill fiska grov gös i riklig mängd. Omsvenskt gösfiske skulle komma upp i samma standard som det nederländska skulle visannolikt ha en överlägsen produkt i och med allt annat vi kan erbjuda vid sidan om självafisket. Gäddfisket är utmärkt i Nederländerna men ändå reser nederländska gäddfiskare varjeår till Sverige så visst skapar vår naturmiljö och våra trängselfria vatten ett mervärde!Dessutom har vi inga fredningstider på predatorfiskar vilket de har i Nederländerna. En 36
  37. 37. aktivare marknadsföring av svenskt predatorfiske under perioden mars-juni gentemotNederländerna kan därför vara värt att överväga för fisketurismbranschen. En annan aspekt avdet nederländska gösfisket är utrustningen. Eftersom de mer erfarna nederländskapredatorfiskarna ofta har egna specialutrustade båtar som de gärna tar med sig påfiskesemestern är det viktigt med service till dessa i form av bra sjösättningsramper, bensinoch elektricitet till att ladda upp eldrivna båtsmotorer mm. Det bästa för fisketurismföretagetär naturligtvis om det tillhandahåller välutrustade båtar av samma slag som gästerna använderhemmavid för att hyra på plats. Då slipper gästerna ta bilen hela vägen till Sverige och kanistället resa bekvämt med flyg eller tåg. Samtidigt slipper fisketurismföretaget förlora eninkomst i form av båthyra. Detta sammanfaller väl med Sjölunds slutsats att sportfisketuristergenerellt inte vill ödsla tid på transporter men samtidigt visar statistik att nederländare nästefter tyskar är de som reser med bil mest av alla inkommande turistnationaliteter.Den i Nederländerna mycket populära fiskemetoden Vertical Jigging som sammanknippasmed gösfiske (och som sannolikt är anledningen till denna fisks höga status i Nederländerna)är relativt nytt i Sverige men studien tyder på en ökande popularitet. Fisketurismföretag skullesannolikt kunna skynda på utvecklingen genom att i högre utsträckning tillhandahållaprodukter baserade på metoden. Undersökningar har visat att flugfiskande sportfisketurister ärde som genererar bäst inkomster för fisketuristföretagen. Denna undersökning visar attvertical jigging efter predatorfisk med betoning på gös sannolikt borde kunna genereraliknande inkomster om man antar att de högre inkomsterna från flugfisket beror påfiskemetodens utrustningsinriktade karaktär. Detta skapar sannolikt en högrebetalningsvillighet hos sportfisketuristen, enligt Sjölund. Bägge dessa metoder baseras påteknik som kräver dyra investeringar och speciella kunskaper vilket gör dem till en lite merelitistisk verksamhet än spinn och metfiske. Det är få som är så drivna i sitt sportfiske eftergös (åtminstone i Sverige) att de investerar i den dyra utrustning som ”hör till” vid verticaljigging. Svenskar betalar helst för lax och fiske efter grov gädda. Men att hyra en båt medadekvat utrustning för att kunna uppleva vertical jigging ”så som det ska upplevas” kanske detpotentiellt finns fler som kan tänka sig att betala för!? Empirin tyder på att betalningsviljanhöjs hos svenska sportfiskare om dyrköpt utrustning ingår i fiskeupplevelseprodukten ochSjölund menar att fisketuristiska företag som kan tillgodose en utländsk marknad har störremöjligheter att attrahera en svensk dito med överlag högre betalningsvillighet (företag).Därtill innebär GPS, ekolod och annan vanligen använd elektronikutrustning att fiskeguideneffektivt kan hålla koll på sitt gösvatten och därmed tillhandahålla en mer fångstsäker 37
  38. 38. produkt. Tillsammans med catch and release som bevarar gösstammarna, våra trängselfriarena vatten och vår attraktiva naturmiljö, borde teknologin borga för en mycket högkvalitativupplevelseprodukt för den nederländska sportfiskaren. En sådan förädlad produkt liggersannolikt bortom den av Stiernstrand påtalade ”billiga råvaruexport” som kännetecknarsvensk turism. Sannolikt finns fina gösvatten i Sverige redan idag som kan utnyttjas för dennainriktning. Dessa är troligen i minoritet men om de aktiverades för detta syfte skulle deeventuellt kunna öka den totala fisketuristiska exporten mot Nederländerna. Tillsammans meduthyrning av enkla men komfortabla stugor nära vattenbrynet och tillhandahållande av matoch dryck kan ett för nederländska sportfiskare sannolikt attraktivt helhetspaket skapas.Nederländska sportfiskare vill även gärna kunna köpa eller hyra fiskeredskap i närhet tillfiskevattnet vilken är värt att ta i beaktning för guideföretag som riktar sig mot dennamålgrupp. Just nederländarna är därtill en mycket önskvärd målgrupp för fisketurismeneftersom det inom deras sportfiskekultur anses oetiskt att avliva fisk.Gällande utnyttjandet av vitfisk har Sverige möjlighet att lära mycket av Nederländerna.Attityderna och fisketeknikerna gällande detta område är helt väsensskilda. Om det går att ökadet sportmässiga fisketrycket på vitfisk i Sverige, både via svenska sportfiskare ochinkommande turister, så finns potentiella möjligheter för Sverige att vinna på flera plan. Dettaexempelvis via ökad redskapsförsäljning, oförändrat eller minskat fisketryck på våratraditionella sportfiskearter trots ett expanderat sportfiske, ett bredare turistiskt produktutbudoch en utökad möjlighet för rekreativt fiske för Sveriges befolkning. Dessutom kan vattenmed i dagsläget låg sportfiskepotential erhålla en ny status. Tidigare forskning tyder därtill påatt det kan bidra till en ökad fisketurism om människor i tidig ålder lär sig uppskattasportfiske. Fiske efter ”övriga sötvattensarter av vitfisk” är billigt och lättillgängligt för deflesta i Sverige men en kunskapsökning och attitydförändring måste till för att göra demattraktiva i fiskesammanhang. När det gäller speciemenfisket så finns redan ett specialiseratfiske gentemot vitfisk som skulle kunna utökas. Med tanke på de utspridda rekordfångsterna iSverige på karpfisk skulle redan i dagsläget ett Sverigepaket, eller en gemensam”specimenfiskeportal” på internet med gemensam marknadsföring av de bästa metvattnen,kunna skapas där sportfisketuristerna erbjuds möjligheten att resa från norr till söder i jakt påde största karpfiskarna i våra rekordsjöar. Sjölunds resultat i Vilhelmina kommun bör dockhållas i minne tydandes på att mun mot mun-metoden är en mycket effektivaremarknadsföring än internet för att locka sportfiskare till nya okända vatten. Vitfisket skulle ivatten där det bedöms meningsfullt kunna kompletteras med det speciella nederländska 38

×