• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander
 

Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander

on

  • 2,287 views

Barter Exchanges And Local Currencies In The Context Of Tourism.

Barter Exchanges And Local Currencies In The Context Of Tourism.

Statistics

Views

Total Views
2,287
Views on SlideShare
1,964
Embed Views
323

Actions

Likes
1
Downloads
3
Comments
1

2 Embeds 323

http://www.landskatt.se 259
http://www.weebly.com 64

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel

11 of 1 previous next

  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
  • ”En rik turist kom in på byns hotell, lade en tusenlapp på disken och bad om en nyckel för att titta på ett rum. Hotellägaren blev glad, tog tusenlappen och sprang till kötthandlaren och betalade sin skuld på tusen kronor.

    Kötthandlaren sprang i sin tur till bonden och lämnade tusenlappen som han var skyldig. Bonden tog tusenlappen och sprang till mackägaren och betalade en skuld på disel.

    Mackägaren blev glad och sprang till byns hora och betalade sin skuld på 1000 kr. Hon sprang i sin tur till hotellet, glad i hågen lade hon upp tusenlappen på disken och gjorde sig därmed skuldfri på hotellet.

    Just då kom turisten ned, han var inte nöjd med rummet så han tog tillbaka tusenlappen som låg på disken och drog därifrån. Det blev stor glädje i byn, ingen hade tjänat några pengar men alla blev skuldfria.”

    - slut citat härifrån http://josefboberg.wordpress.com/2009/05/13/finanskris-eller-dumhetsoptimum/#comment-2881
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext av jonas lagander Document Transcript

    • Jonas LaganderKommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontextCommercial Barter and Local currencies in The Context of Tourism Turismvetenskap D-uppsats Termin: 2012-06-04 Handledare: Mekonnen Tesfahuney 1
    • SAMMANFATTNINGDenna studie undersöker möjliga effekter av kommersiell byteshandel och lokala valutor förturistsektorn gällande ekonomiskt läckage, byggande av lokal image och stärkning avmarknadsföring.I lägen när turistföretag behöver spara pengar finns möjligheten att byta sina överskott motbehövda varor och tjänster – inte minst marknadsföring - och på så vis få en likvidhävstångseffekt på det företaget byter till sig. Bruttomarginalen blir en slags rabatt på inköpsom gör att mindre pengar behöver användas i verksamheten. För att sätta detta i system kankommersiella bytesringar användas – även på internationella plan – vilket skapar möjlighet attbyteshandla multilateralt med andra medlemmar inom samma nätverk. Under den storadepressionen på 30-talet användes detta system i Schweiz för att uppehålla handel trots bristenpå lagligt betalningsmedel under finanskrisen.Brist på betalningsmedel uppkommer även vid ekonomiskt läckage och studien tyder på attkommersiella bytesringar borde kunna agera stöttepelare för lokal handel gällande detta.Länder som Kina, Ryssland och Egypten har även använt byteshandel över gränser för attskapa nya turistströmmar likväl som göra offentliga importinköp utan att riskera ökadehandelsobalanser, exempelvis elektronik mot turistcheckar.Mer eller mindre framgångsrika komplementära valutasystem finns lokalt i många länder.Studien tyder på att lokala valutor kan bidra till positiv marknadsföring gentemot endestinations egna innevånare gällande associering med lokalt bildspråk på sedlar samt viagemenskapen i handelsnätverket. Detta verkar kunna stärka lokal identitet och därmed byggaimage mot omvärlden. Likväl kan sannolikt gemenskapskänsla och intresset att delta inärsamhällets utveckling stimuleras.Även turister verkar kunna uppleva djupare känslor av deltagande när de använder lokalavalutor. Lokala valutor som använder lagligt betalningsmedel som myntfot kan öka icirkulation med 10 % under turistsäsong och även utgöra unika souvenirer besökare gärna tarmed sig hem. Dessa system kan även vara mycket attraherande för mediasektorn vilketgynnar marknadsföringen av en destination till låg kostnad. Flera av de valutor somundersökts har täckts hundratals gånger i både nationell och internationell media, vilket skapatkännedom om den givna destinationen i omvärlden.Lokala valutor i sedelformat har precis som bytesringar använts under finanskriser för attuppehålla handel vilket eventuellt kan göra dem dugliga även för att uppehålla lokal handel påen destination som är drabbad av ekonomiskt läckage. 2
    • ABSTRACTThis study examines the possibilities related to commercial barter and local currencies for thetourism sector regarding economic leakage, construction of local image and strengthening ofmarketing.In situations where tourism businesses need to save money there is the possibility to exchangetheir surplus for needed goods and services - like marketing - and thereby gain leverage inpurchasing power. The gross margin becomes a form of discount on purchases when barteringthat make less cash needed for operating the company. To make this systemic a commercialbarter exchange may be used - also on an international level - which creates the opportunity toexchange multilaterally with other members within the same network. During the GreatDepression in the 30s businesses used this system in Switzerland in order to maintain tradedespite the lack of legal tender on the markets.Shortages of legal tender are also exacerbated by economic leakage and the study suggeststhat commercial barter exchanges could be able to complement local commerce in this regardand reduce the effects of leakage at the local level. Countries like Russia, China and Egypthave also used barter to trade across borders to create new tourist flows as well as to makepublic import purchases without risking increased trade imbalances, for example electronicsfor tourist vouchers.More or less successful complementary currency systems are available locally in manycountries. The study indicates that local currencies can be a positive marketing towards adestinations residents regarding the association with local imagery on notes, and through theCommunity trade network. This seems to reinforce local identity and thus creating imagestowards the outside world. Nonetheless, both community spirit and interest in participating inlocal community development seems to be able to be stimulated by local currency systems.Even tourists seem to be able to experience greater feelings of participation when they uselocal currencies. Local currencies that are backed by legal tender can increase in circulationby 10% during the tourist season and also act as unique souvenirs that visitors like to takehome. These systems can also be very attractive for the media sector, which can be used tobenefit the marketing of a destination for a lowered cost. Many of the studied currencies havefrequently been covered in both national and international media, placing destinations on the“map” of tourism.Local currencies in scrip-format have also been used during financial crises to sustain tradewhich may make them potentially viable also to sustain local commerce at a destination that isexperiencing high economic leakage. 3
    • InnehållInledning.................................................................................................................................... 6Syfte .......................................................................................................................................... 7Frågeställningar ......................................................................................................................... 7Avgränsningar ........................................................................................................................... 7Metod ........................................................................................................................................ 7Insamling och urval av empiri ................................................................................................... 7Behandling av materialet och hermeneutiskt tolkningsförfarande .......................................... 10Vetenskaplig ansats och perspektiv ......................................................................................... 11Källkritik ................................................................................................................................. 12Metodkritik .............................................................................................................................. 12Definitioner ............................................................................................................................. 13Teoretiska ramverk .................................................................................................................. 13Det turistiska produktionssystemet ......................................................................................... 13En destinations unika egenskaper ............................................................................................ 13Image, identitet och turism ...................................................................................................... 14Destinationsmarknadsföring .................................................................................................... 15Turismens multiplikatoreffekter .............................................................................................. 16Turismens roll för nationell handelsbalans ............................................................................. 17Turism och frihandel ............................................................................................................... 18Turism och ekonomiskt läckage .............................................................................................. 18Tidigare forskning ................................................................................................................... 19Kommersiell byteshandel och turism ...................................................................................... 19Fallet Sovjet – Kina ................................................................................................................. 20Att finna lönsamhet i kommersiell byteshandel ...................................................................... 20Praktiska problem och lösningar för kommersiell byteshandel i turistisk kontext ................. 21Redovisning av Empiri ............................................................................................................ 22Kommersiella bytesringar ....................................................................................................... 22Kommersiell byteshandel och kommersiella bytesringar i turistisk kontext .......................... 24Skillnader mellan en bytesring och kontantmarknaden .......................................................... 25Kommersiell byteshandel och turistföretag ............................................................................. 26 4
    • Kommersiell byteshandel och osäkra ekonomiska tider ......................................................... 27Kommersiell byteshandel och mediasektorn ........................................................................... 27Kommersiell byteshandel och resande .................................................................................... 28Lokala komplementära valutasystem ...................................................................................... 29Chiemgauern ........................................................................................................................... 29Creditos ................................................................................................................................... 30Ithaca Hours ............................................................................................................................ 31BerkShares .............................................................................................................................. 34Salt Spring Dollars .................................................................................................................. 37Analys ...................................................................................................................................... 37Lokala valutor och turistiska marknadsfördelar ...................................................................... 37Lokala valutor och ekonomiskt läckage .................................................................................. 39Kommersiell byteshandel och marknadsfördelar .................................................................... 41Kommersiell byteshandel och läckage .................................................................................... 42Sammanfattning platsmarknadsföring ..................................................................................... 44Slutsatser och avslutande reflektioner ..................................................................................... 45Kommersiell byteshandel och marknadsfördelar på en turistdestination ................................ 45Kommersiell byteshandel och ekonomiskt läckage på en turistdestination ........................... 46Lokala valutasystem och marknadsfördelar för en turistdestination ....................................... 47Lokala valutasystem och ekonomiskt läckage på en turistdestination .................................... 49Avslutande reflektioner ........................................................................................................... 49Referenser ................................................................................................................................ 51Tryckta .................................................................................................................................... 51Elektroniska ............................................................................................................................. 52Övriga ...................................................................................................................................... 53Bilagor ..................................................................................................................................... 54Bilaga 1 - Questionnaire on community currencies and tourism ............................................ 54Bilaga 2 - Questionnaire on commercial barter and tourism .................................................. 55 5
    • Inledning”Att i en ekonomi inte kunna få saker gjorda på grund av brist på pengar är som att ensnickare inte skulle kunna bygga ett hus på grund av brist på millimeter” /fritt översatt citatMichael Linton, grundare av ”Local Employment Trading System” (LETS) 1Denna uppsats är en översikt kring den eventuella roll som kommersiell byteshandel ochlokala valutor kan spela i främjandet av turistnäringen. Kommersiella bytesringar växer idagfram internationellt i hög takt och över hela världen har experiment med lokala valutasystemprövats med mer eller mindre framgång. 2 Den ideologiska grundtanken bakom systemen ärvanligen att skydda lokalsamhällen från brist på betalningsmedel samt minska slöseri medlokala tillgångar som inte beskrivs i handeln av nationell valuta. Generellt är att systemen,med få undantag, är småskaliga med marginell effekt på den nationella ekonomin. 3I två exempel – creditos i Argentina och arbetskvitton som gavs ut i den österrikiska stadenWörgl på 1930-talet (se empiri) – fann jag även intressant kunskap som visade att lokalavalutor kan ha betydelse för nationalekonomin, åtminstone under ekonomiska krissituationer.En destination med högt läckage tolkar jag som ett närsamhälle i ekonomisk kris eftersombristen på betalningsmedel är tydlig - vilket gör att människor och andra resurser inte tas tillvara i den mån som hade varit önskvärt för den lokala ekonomin.Komplementära valutasystem behöver inte vara lokala och sedelbaserade utan även nationellaeller till och med internationella. WIR (Wirtschaftsring) är ett exempel på en kommersiellbytesring i Schweiz som använder ömsediga krediter på en online plattform för att byta varoroch tjänster multilateralt mellan företag som är medlemmar i systemet. Argumenten för attdelta är primärt att företagen sparar pengar och ökar sin kundkrets genom att bytaöverskottskapacitet de inte lyckats sälja för nationell valuta med aktörer de inte gör affärermed på vanliga marknaden. Detta utnyttjades storskaligt under den stora depressionen på 30-talet för att uppehålla handeln. 4En destination med högt läckage tolkar jag som en plats/region/nation med stor realöverkapacitet och monetär underkapacitet i sammanhanget. Likväl söker alla typer avekonomiska aktörer vägar att nyttja sin kapacitet så effektivt som möjligt och för att sänkasina kostnader för att göra affärer. Det krävs ingen kris för att söka nya vägar för detta och detgäller självfallet även turistnäringen.Jag har i mina teoretiska studier hittat kopplingar mellan lokala valutasystem i sedelformatoch turism genom deras potentiella främjande av lokala gemenskaper och identiteter. För attfå en mer holistisk bild av komplementära valutasystems möjligheter för turism nyttjar jagdärför inte endast teoretiska ramverk kring läckage och multiplikatoreffekten utan även teorierom identitet och platsmarknadsföring.1 Rosenblith (2009)2 http://www.irta.com/component/content/article/40.html (2012-05-26)3 http://www.complementarycurrency.org/ (2012-05-26)4 http://www.swissinfo.ch (2012-05-26) 6
    • SyfteAtt ge en översikt av kommersiell byteshandels- och lokala valutasystems potentiella roll förturismföretag och destinationer.Frågeställningar1: Kan kommersiell byteshandel och lokala valutor motverka ekonomiskt läckage, eller desseffekter, på en turistdestination?2: Kan kommersiell byteshandel och lokala valutor ge marknadsfördelar för enturistdestination?AvgränsningarJag har valt att fokusera primärt på tre internationellt kända aktiva lokala valutasystem –Ithaca Hours (USA), BerkShares (USA) och Chiemgauern (Tyskland). Jag valde dessa efteratt ha uppmärksammat deras namnkunnighet vid undersökningar av komplementäravalutasystem på internet och i böcker, samt deras tre skiftande systemutformningar och derasförenande i sedelanvändning.Studien av dessa valutaorganisationer har kompletterats med empiri och akademiska artiklarkring kanadensiska Salt Spring Dollars, Creditos i Argentina, Schweiziska WIR och exempletmed de lokala arbetskvittona i Österrikiska Wörgl.Det jag tittar på gällande lokalvalutorna är både deras översiktliga ekonomiska betydelse ochderas eventuella funktion som verktyg för att skapa gemenskap mellan brukarna, främja lokalidentitet och att skapa unika bilder mot omvärlden som kan gynna turismen.Gällande kommersiella bytesringar har jag inte tittat på särskilda aktörer utan kontaktatbytesringar i olika länder på slumpmässig basis för att samla information om deras generellaverksamhet utifrån turistiska kopplingar.MetodMaterialinsamling och urvalFör att generera empiri har jag använt mig av kvalitativa semistrukturerade enkäter, somdelvis genomförts muntligt, samt hemsidor och akademisk och icke akademisk litteratur. Jaghar även fört korespondens via e-post och SKYPE med personer med erfarenhet inomämnesområdet.Enkäter:Deltagare som fick utskickade enkäter valdes ur lokala valutaorganisationer och kommersiellabytesringar världen över. Alla personer inom respektive fält har erhållit samma grundfrågorvia enkäterna– se bilaga 1 och bilaga 2. Jag har i enlighet med Seales rekommendationer 7
    • försökt skapa generella öppna frågeställningar som låter deltagarna utveckla egna resonemanginom givna ämnesområden, precis så mycket de vill, och inte bara svara ja eller nej.5Gällande lokala valutor har jag valt 12 frågeställningar utifrån kopplingar till identitet,ekonomi, turistisk attraktion, marknadsföring samt design av lokala valutasystem och lokalaförutsättningar i enlighet med syftets frågeställningar. 6 Bredden av ämnen är för att skapa enholistisk översikt av vad dessa system kan eller inte kan erbjuda en turistdestination (setolkningsavsnitt). Enkäterna besvarades av Nick Kacher (3/4, 2012), Fred Bonn (muntligt viaSkype, 27/4, 2012) och Dara Kaufman (5/3, 2012). Paul Glover ville inte fylla i enkät utanhänvisade till sin hemsida för information om Ithaca Hours vilket jag tagit med somkompletterande information.Representanter för kommersiella bytesringar har svarat på 9 frågor om besparingsmöjligheteri lagligt betalningsmedel, läckage samt specifika möjligheter med byteshandel förturistbranschen gällande marknadsföring och handelsstrategier. 7 Detta eftersom kommersiellabytesringar handlar mer om rena ekonomiska värden än gräsrotsorienterade lokalavalutasystem även om de har förenande sociala och marknadsföringsmässiga komponenter (seempiriredovisning). Jag har primärt försökt att finna mönster som kan koppla byteshandel tillsänkningar av verksamhetskostnader för turistoperatörer eftersom detta bevarar kontantlikviditet. Det sistnämnda är relevant både gällande läckagefrågan (som minskar tillgångenpå hårdvaluta på en destination – se teoridel) och marknadsföring (som kräver investeringar ihårdvaluta). Enkäterna besvarades av Selina Markham (30/4 2012) från Ormita CommerceNetwork och Sergio N Martell från Xtrabarter (5/9 2012).Generellt var svarsfrekvensen på enkäterna mycket låg vilket gjorde att jag följde upp medytterligare korrespondens via e-post och/eller SKYPE hos de som gick med på det för attfördjupa diskussionen och öka det empiriska underlaget. Jag nedtecknade en enkät (FredBonn) muntligt via SKYPE, övrig korrespondens finns sparad som chatt i SKYPE eller some-post i min inbox.Uppföljande korrespondens gäller primärt tre individer från lokala valuteorganisationer iIthaca i USA (Paul Glover) och Berkshire i USA (Nick Kacher). Två turistbyråer, i Ithaca(Visit Ithaca) och i Berkshire (Berkshire Visitors Bureau), kontaktades också för att få en bildav respektive lokala valutasystem på orterna utifrån den lokala turismbranschens perspektiv.Representanterna från turistbyråerna, Visit Ithaca (Fred Bonn) och Berkshire Visitors Bureau(Dara Kaufman) fick samma enkätfrågor som övriga. Vidare kompletteras dessa individersinformation med fakta hämtat från relaterade hemsidor.Representanterna för kommersiella bytesringar gav mer utförliga skriftliga svar änrepresentanterna för lokala valutor. Selina Markham från Ormita Commerce Network(www.ormita.com), Nya Zeeland, tillhandahöll en mycket detaljerad och utförligt ifylld enkätvilket utgör huvuddelen av den egenproducerade empirin kring bytesringar. Den andra ifylldaenkäten från Sergio N. Martell (www.xtrabarter.com), Mexico, gav mindre detaljerade svarvilka kan uppfattas som understrykningar/uppbackningar av Selinas mer detaljerade svar.Tonen av konsensus i svaren hos de två bytesringsrepresentanterna, oberoende av varandra,gör att jag uppfattar informationen som relevant utifrån deras affärsområde.5 Seale (2004), sid 189-1906 Se bilaga 17 Se bilaga 2 8
    • Bortfall i enkätunderlaget:Tyvärr fick jag inte tag i representanter för tyska Chiemgauern och argentinska Creditos (seempiri), trots idoga försök via e-post, som ville ställa upp på intervjuer eller fylla i enkäter.För dessa valutasystem har jag därmed enbart använt mig av hemsidor och forskningsartiklarsom underlag. Jag ville väldigt gärna ha med dem eftersom mina förundersökningar visat attdessa är relevanta för studien. Den förstanämnda genom sitt härmande av ”arbetskvittona iWörgl” (se empiri) och det sistnämnda genom uppehållandet av signifikanta komplementärahandelsvolymer under en finanskris i modern tid.Den kommersiella bytesring som enligt mina undersökningar tycks ha fått mestuppmärksamhet av forskare i världen, WIR (Wirtshaftsring) i Schweiz (se empiri ochinledning) har inte svarat på några av mina e-postmeddelanden. Jag nämner detta eftersom jagadderat studier och rapporter kring WIR i empirin och det hade sannolikt varit en styrka attkunna komplettera detta med insamlad information av representanter för WIR.Kompletterande materiel:Vetenskapliga artiklar kring kommersiell byteshandel och komplementära valutasystem utanturistisk anknytning har jag införlivat i empirin för att sedan i analysen kunna finnakopplingar till utvalda teoretiska ramverk (se teoridel) inom det turistiska fältet. Jag har hittatdem på internet via nationalekonomen Bernard Lietaers hemsida (www.lietaer.com) och”Complementary Currency Resource Center” (http://www.complementarycurrency.org/) somär en online databas för forskning runt komplementära valutasystem.På hemsidor som behandlar lokala valutasystem har jag sökt efter kopplingar till potentielltgivande av marknadsfördelar (främjande av identitet, gemenskap med mera, se teoridel) -inkuderat redaktionellt innehåll i media som gynnat destinationen marknadsföringsmässigt -och minskat beroende till lagligt betalningsmedel, vilket jag alltså kopplar till ekonomisktläckage. Jag har sökt på valutornas namn på www.youtube.com för få en bild kring hur deskildrats i media och hur de som fenomen kan attrahera mediatäckning, ur både kvalitativ ochkvantitativ synvinkel. Några utvalda delar som jag fann extra passande för att ge förståelsekring effekterna av lokala valutor redovisas i empirin.Vidare gällande koppling till läckage har jag införlivat exempel i empirin där byteshandeleller komplementära valutasystem uppehållit handel under en finanskris eller på andra sättminskat beroende till lagligt betalningsmedel. Eftersom en finanskris innebär ensammandragning av samhällets lagliga betalningsmedel (se definitioner) jämför jag dennasituation med ekonomiskt penningläckage (se teoridel) på en turistort och drar slutsatserutifrån det. I båda sammanhangen minskar ju tillängligheten till betalningsmedel påmarknaden vilket gör situationerna likartade. Jag har ingen teori att backa dettaställningstagande med utan det är min egen linje jag kommit fram till genom att jämföra detvå fenomenen och sedan göra en slutsats utifrån deras tydliga likhet - en uppkommen lokalbrist på pengar som får handeln att stagnera.Som representant för Salt Spring Island Monetary Foundation i Kanada, som drivervalutasystemet ”Salt Spring Dollars”, bidrog Michael Contardi med information via enkorrespondens via SKYPE med utgångspunkt i enkätfrågorna. 9
    • Behandling av materielet och hermeneutiskt förfarandeUppsatsens empiri utgörs av både insamlat materiel, rapporter om ämnet och vetenskapligaartiklar. Jag har inte tagit någon hänsyn till empiriska underlaget är vetenskapligt bearbetateller vetenskapligt obearbetat utan endast till om det kan kopplas till de utvalda turistiskaramverken i kombination med relevans för ämnesområdet. Detta för att bygga enhelhetsöversikt via många delkomponenter med grund i den objektivierande hermeneutikensom säger att delen kan endast förstås ur helheten och helheten endast ur delarna. 8 Såledesvill jag vara konsekvent i min tolkning mot att koppla samman delarna i de olika fälten i engemensam bild. Jag har sökt efter möjliga öppningar att skapa synergistiska mönster av deolika delarna som kan lägga helheten av en tydlig redovisningsbar översikt.Enligt Alvesson och Sköldberg är det enligt den aletiska hermeneutiken ofrånkomligt att jaghar en förförståelse som leder mig i min tolkning även om jag strävar mot objektivitet i mittangrepp av materielet. Genom tolkningen i denna via syftet givna riktning nås förståelse somleder till ny förförståelse inför kommande tolkningar, och så vidare, vilket beskrivs som denaletiska hermeneutiska cirkeln. 9 Jag kombinerar dessa två varianter av hermeneutik i mintolkningssträvan mot att skapa en helhet av empirins olika komponenter eftersom jag inte kanundvika min förförståelse som kommer att prägla min tolkning. Jag kommer att nyttja delarnaför att binda samman helheten men min förförståelse, och via tolkningsprocessen nybildandeförståelse som leder till ny förförståelse, gör att jag kan ana större delar av helheten frånbörjan och via detta se antydningar till den holistiska bild som är syftet med uppsatsen attredovisa.Alvesson och Sköldberg erbjuder en rekonstruktion av de två ovan nämnda hermenutiskaskolorna där de kompletterar varandra. Regler för tolkning avvisas av förespråkarna av bäggeinriktningar eftersom generella regler alltid fallit på att undantagen visat sig mer framträdandevid tillämpningen på specifika områden. 10Således kan en forskare själv välja att kombinerade två inriktningarna i sin tolkningsprocess, vilket alltså sker i detta fall. Jag har försökt atttolka empirin öppet och fritt men med konsekvent riktning mot en holistisk förståelse för vadkoncepten kommersiell byteshandel och lokala valutor kan erbjuda turismen gällandemarknadsfördelar och motverkande av ekonomiskt läckage. De delar av mitt insamlademateriel som pekar i denna riktning har testats mot de utvalda teoretiska ramverken ianalysprocessen. Det materiel som klarat testen – helt enkelt om de utifrån min tolkningverkar kunna kopplas ihop med varandra - har införlivats i uppsatsen. Jag har alltså hoppatfram och tillbaka mellan uppsatsens olika delar under resans gång. Materiel som samlats inmen inte matchat med teorierna i teoridelen (eller självfallet syfte) har kasserats - exempelvistvå enkäter som behandlade en p2p-bytesring i Sydafrika (istället för en kommersiell b2b-bytesring) kasserades eftersom den påvisade icke-kommersiell nytta vilket inte är syftet meddenna studie att undersöka.Vidare gällande att använda läsandet och skrivandet som metod, som jag delvis gör i studiengenom att ta in hemsidestoff och icke-akademisk litteratur i empirin, finns det kritik emothävdandes att det är omöjligt att själv inte påverka presentationen på ett jävigt sätt. Likvälmenas ofta att forskare som skriver och tolkar fritt ofta tenderar att inte göra tydliga8 Alvesson & Sköldberg (2010), sid 193-1949 Alvesson & Sköldberg (2010), sid 198-20110 Alvesson & Sköldberg (2010), sid 201-202 10
    • konklusioner vilket av läsare kan uppfattas som brist på klarhet. 11Jag löser detta genom attunderstryka att studien är en översikt – en inledning till ett ämnesområde som måstekompletteras. Likväl kopplar jag samman det jag läser med de valda teoretiskautgångspunkterna för att sätta dem i ett icke bias-artat sammanhang och därmed skapa klaravetenskapliga konklusioner.Vetenskaplig ansats och perspektivAbduktion valde jag som ansats vilket är vanligt vid fallstudier (se nedan). Ansatsen är enkombination av drag från deduktion och induktion som gör det möjligt att förhålla sig somforskare till både teori och empiri som utgångspunkt i tolkningen på ett flexibelt sätt. Dettager enligt Alvesson och Sköldberg bättre grund för riktig förståelse istället för den ensidighetsom följer av att hålla en fast vinkling utifrån antingen teori eller empiri. 12 I denna studie harjag utgått från en mängd olika källor för att finna empiri att koppla till utvalda turistiskaramverk. Jag utgår från både vetenskapliga studier och egen producerad empiri i analys ochhar delvis sökt efter empiri i ljuset av utvalda teorier – exempelvis har jag valt att fokusera påsedelbaserade lokala valutor via teori kring identitet som gav mig en idé (förförståelse) kringhur sedlar med lokalt bildspråk potentiellt skulle kunna agera identitetsskapande. Mensjälvfallet hade jag empirisk kännedom om fenomenet lokala valutor i sedelformat innandenna studies inledning vilket gjorde det möjligt att utvärdera vilka teoretiska ramverk somkunde passa för en givande analys. Att hoppa mellan förförståelse kring empiri och teori pådetta vis kräver den flexibilitet abduktionen ger. Det krävs för att lägga det kvalitativa”pussel” av delkomponenterna som den slutgenererade översikten består av.Kvalitativ datainsamling fann jag som lämpligt för uppsatsen eftersom studiens upplägg somöversikt kräver information om hur deltagare ”upplever” nyttan av detta i sin verksamhet ellerutifrån annan erfarenhet – detta gällande ”känslan” eller personliga iaktagelser kring hur enlokal valuta gynnar ett närsamhälle/destination eller hur kommersiell byteshandel gynnarturistföretag. Detta enligt Backman som även menar att det kvalitativa perspektivet sättermänniskans relationer med andra människor i fokus i naturalistiskt avseende. Man undersökerprocesser (ur verkliga livet, snarare än experimentiella labratoriesituationer) mer än produktereller resultat. 13 Det sistnämnda utgör istället en kvantitativ inriktning vilket ligger utanförramarna för denna d-uppsats. Förvisso menar Backman att kvantitativ metod inte behöverbetyda ett avsteg från ett kvalitativt perspektiv och om omfånget möjliggjort det hade jaggärna inkorporerat mer mätbara aspekter i analysen. Men det har inte låtit sig göras dennagång.14 Tilläggas här bör att de sociala processer som bildar en bild utåt av en destination (seteoridel) väl sammanfaller med valet av det kvalitativa perspektivet i enlighet med Backmanovan. Detta ger ett ytterligare belägg för att det kvalitativa perspektivet är rätt val för dennauppsats.En fallstudie, som korrelerar lämpligt med den kvalitativa strategin, undersöker ett fenomen isin realistiska miljö eller sin kontext, där gränserna mellan fenomen och kontext inte är givna.Detta enligt Backman som även menar att en fallstudie inte behöver begränsas till just ett fallutan kan innefatta flera olika fall inom samma studie. Den kan även ha olika avsikter vilka11 Seale (2004), sid 40712 Alvesson & Sköldberg (2008), sid 54-5513 Backman (2009), sid 53-5414 Backman (2009), sid 33-34 11
    • kan vara beskrivande, förklarande eller undersökande. Gällande detta är även historiskaperspektiv giltiga. 15 Således kan denna uppsats betraktas som en fallstudie i översiktsformat -inkorporerande empiri med både historisk och nutida perspektiv.KällkritikDeltagarna i studien har kommit från etablerade kommersiella bytesringar,gräsrotsorganisationer som driver lokala valutasystem och turistbyråer. Vidare harinformationen från dessa individer kompletterats med information från hemsidor - deras egnahemsidor, nyhetstidningars och så vidare. De som valts ut är etablerade namnkunnigaorganisationer i detta sammanhang. Detta är de som har ”lyckats” och därmed borde de hamer kredibilitet i sina uttalanden än om jag hämtat information från små nystartadekommersiella bytesringar och/eller valutasystem. Jag har hittat och valt ut de lokalavalutasystemen genom att söka information på Community Currency Resource Center ochccmag.net som är en databaser med studier kring komplementära valutor respektive en onlinetidskrift med artiklar om komplementära valutor. Valet av kommersiella bytesringar gjordesslumpmässigt genom att söka på ”barter exchange” på google.Vidare använder jag en officiell rapport om kommersiella bytesringar som tagits fram påuppdrag för City Of London vilket jag bedömer som trovärdig. City of London har ett ansettrykte världen över som internationellt finanscentrum. Det har tagit fram underlaget för attundersöka den ekonomiska nyttan med kommersiella bytesringar för Storbritannien. Såledesborde finnas sannolikhet att resultatet kan appliceras på andra länder. Noteras bör att City ofLondon sannolikt har ett egenintresse i saken vilket dock är svårt att avgöra om det är negativteller positivt för studien. Möjligen har tidpunkten för rapportens uppkomst att göra med deninternationella finansiella oron som råder i denna stund. Om det är så kan det tolkas som ettstöd för uppsatsens inriktning att City Of London letar efter alternativa sätt att stabiliseraekonomin i Storbritannien där företaget själv verkar.Vidare har jag nationalekonomiskt inriktade vetenskapliga artiklar i empirin kring hurkomplementära valutasystem påverkar vid ekonomisk (monetär) instabilitet på en marknad.Dessa är viktiga för att underbygga resonemang kring ekonomiskt läckage. Utan dessa hadedet blivit tunnt gällande att uppfylla syftet kring denna del. Någon direkt studie påkomplementära valutasystem och ekonomiskt läckage har jag inte hittat utan, som tidigarenämnts, fått ta ett närliggande område, finanskriser och komplementära valutasystem, somsubstitut. Det var det närmaste jag kunde hitta.MetodkritikEtt problem som inte kan lösas med kvalitativt tillvägagångssätt som inte kan uteslutas idenna studie är bias i empirin från ideologiskt präglade deltagare, inklusive information frånhemsidor. Det vill säga personlig godtycklighet. Varje människa har en subjektiv verklighetde utgår ifrån och deltagarnas egen ideologiska strävan med sina komplementäravalutaprojekt kan göra att de ger mer positiva svar än vad som stämmer överens medverkligheten. Detsamma kan sägas gällande deltagare från kommersiella bytesringar som villmarknadsföra sin bransch och därmed, kanske, ger ett bättre sken av verksamheten än vad15 Backman (2009), sid 55 12
    • verkligheten egentligen innebär. Det ligger i det kvalitativa perspektivets natur att basera sigpå subjektiv empiri, enligt Backman, och därmed kan en objektiv sanning inte uppnås. 16Enuppföljande undersökning med kvantitativa metoder skulle kunna en mer komplett helhettillsammans med mitt arbete.DefinitionerKomplementärt valutasystem: Är enligt Wikipedia (citerandes Lietaer & Hallsmith: 2006)en valuta som används som komplement till statliga pengar. Denna utgör enöverenskommelse att använda någonting annat än lagligt betalningsmedel (legal tender) sommedium för utbyten, med syfte att länka samman otillfredsställda behov med i annat falloutnyttjade resurser. 17Lokal valuta: Ett komplementärt valutasystem som endast verkar på ett lokalt plan och somvanligen kontrolleras av en gräsrotsorganisation.18Kommersiell bytesring: Ett nätverk drivet av ett kommersiellt företag (på engelska: ”barterexchange”) som använder sig av ömsesidig kredit på en elektronisk bank- ochhandelsplattform online för att möjliggöra multilaterala transaktioner mellan deltagarna.Krediterna är vanligtvis räntefria och företaget gör vinst genom att ta ut en transaktionsavgift ilagligt betalningsmedel. Den ideella motsvarigheten kallas ”LETS” (Local EmploymentTrading System). Även ömsesidiga kreditnätverk faller under definitionen komplementäravalutasystem men behöver inte vara lokala. 19Lagligt betalningsmedel: Det betalningsmedel som bland annat allmänheten och företag i ettland enligt lag är skyldiga att ta emot som betalning för varor och tjänster, om inget annatavtalats. 20Finanskris: Allvarlig rubbning i den finansiella marknadens funktion att tillgodoselikviditetsbehov. För att varu- och tjänsteproduktionen ska flyta krävs att betalningsmedel ochkrediter av olika slag fortlöpande finns tillgängliga. Störningar i systemet uppstår då landetseller kreditinstitutens riskexponering uppfattas som alltför stor.21CFR: Corporate Social Responsibility – en sorts självreglering där ett företag lägger in socialtansvarstagare i sitt affärsutövande för att gynna samhälle och/eller livsmiljö. 22Teoretiska ramverkDet turistiska produktionssystemetDet turistiska produktionssystemet är ett öppet och komplext sådant. Till skillnad från dentraditionella industrin där slutanvändaren vanligen vänder sig till en detaljist för sina inköp,utan kontakter med den övriga produktionskedjan, så gör turisten kontakter och inköp från16 Backman (2009), sid 54-5517 http://en.wikipedia.org/wiki/Complementary_currency18 Ibid19 Greco (2009))20 www.ne.se (2012-05-16, sökord “lagligt betalningsmedel”)21 Ibid22 http://en.wikipedia.org/wiki/Corporate_social_responsibility (2012-05-21) 13
    • flera olika led av producenter på en destination. Destinationen är en helhetsprodukt vald avden inkommande turisten men samtidigt även ett lokalsamhälle med alla dess komplexitetersom inte kan jämföras med en fabrikstillverkad vara eller en enskild tjänst tillhandahållen avett företag. 23 På 2000-talet skall detta dock ses i ljuset av den växande All-inclusive industrindär turister kan köpa helhetspaket av enskilda detaljister och i stort undvika närkontakt medlokalsamhället på destinationen. Samtidigt kan turister bygga sina egna paket på internet eftereget intresse idag.24En destinations unika egenskaperEn plats som besöks har vanligen unika egenskaper som får turister att välja just den för sinresa. Vanligen är det många olika delkomponenter som samspelandes skapar en helhetsbildsom kommuniceras utåt och attraherar turisterna. Det kan vara dialekter, konst, musik,matkultur och så vidare.25Kulturarv kan bestå av kulturella produktioner som exempelvis Astrid Lindgrens sagor menäven historiska jordbrukstekniker som kan visas upp som kuriosa för turister, gamla tygsorterfrån den tidiga industrialismens tidevarv och annat med nostalgiska preferenser som förevisaspå en destination. Hantverk som kopplats till en för platsen unik råvara kan ocksåkommunicera unikhet. Detta har tagits tillvara genom skapandet av destinationer som”Glasriket i Småland” och andra liknande varumärken baserade på en historiskhantverkstradition inom ett givet område.26Vidare spelare naturresurser och andra miljöfaktorer en roll gällande bilden av en destinationpå turistens mentala karta. Det handlar om klimat, topografi, geologi, hydrologi samt flora ochfauna. Ett exempel på utnyttjandet av särdrag gällande detta vid destinationsutveckling ärishotellet i Jukkasjärvi utanför Kiruna där det kylslagna klimatet varit grunden för att skapaattraktiva besöksmål som omvandlar bister köld och is till någonting positivt för turisten. Ettannat är utnyttjandet av vår faunas största hjortdjur, älgen, för att locka utländskanaturturister. 27Vissa strukturer förenar samtliga destinationer. Detta gäller strukturer som delas av bådeinkommande besökare och lokalbefolkning. Det handlar om nöjesarenor av olika slag ochmuseer. 28Image, identitet och turismEn väletablerad image är en stor tillgång för en destination. Positiva bilder på turistensmentala karta som associeras med platsen där ett upplevelseföretag verkar kan lägga grund förattraktiva upplevelseprodukter, eller helt enkelt bara utgöra effektiv marknadsföring. Imagesom term kan sägas utgöra en övergripande bild av en plats som visas utåt och som byggs uppav ett antal associationer kopplade till olika landskap, produktionsformer, kultur ochtraditioner som anses vara typiska för platsen. Imagen kan ha utvecklats under lång tid eller23 Bohlin & Elbe (2007), sid 9524 Dielemans (2009)25 Bohlin & Elbe (2007), sid 138-13926 Bohlin & Elbe (2007), sid 135-13727 Bohlin & Elbe (2007), sid 131-13428 Bohlin & Elbe (2007), sid 138 14
    • vara en produkt av smart marknadsföring. 29Enligt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är identiteter processuella, relationella ochmultipla – de är beroende av sin omgivning och platsers/individers identiteter kan bestå avmånga fler olika sorters uttryck. Sedermera ses begreppet identitet som något mer än ”det somen person utger sig för att vara”, vilket är definitionen enligt Cambridge:s ordlista (citerat avSyssner, 2011). Istället menar den sociala konstruktionismen att identiteter, beteenden ochbehov ska ses som sociala konstruktioner som står under ständig förändring, snarare än fastakategorier som är av naturen givna. 30I samtida turismforskning diskuteras mycket kring processuella identiteter, det vill säga hur,på vilket sätt och under vilka omständigheter vår bild av oss själva som individer och socialavarelser förändras och befästs. Att identiteter skapas, omformas och bekräftas löpande i enständig process är en vanlig utgångspunkt i modern identitetsforskning. 31Identiteter är även relationella, det vill säga de formas och skapas i relation till andramänniskors och gruppers identiteter och sociala positioner. Det talas om in- och utgrupper dären kollektiv identitet kan existera inom en grupp just för att övriga grupper inte har dennakollektiva identitet. Därmed skapas ett ”vi” och ett ”ni” som skapar identitetsmässigsammanhållning inom det förstnämnda. En lång rad forskare har enligt Syssner belyst att enidentitet måste ställas mot andra möjliga identiteter för att bli betydelsefull. En identitet utangränser fungerar inte meningsfullt och därför måste gränserna för en identitet bevakas ochskyddas. 32Gränsdragning kan ske på många sätt inom det turistiska fältet. För att en kollektiv identitetska kunna skapas/uppstå räcker det inte med en gränsdragning mot yttre omvärlden utan detkrävs även en föreställning om inre gemenskap, enighet och gemensamma referensramar.Viljan till och känslan av samhörighet är central när identiteter växer fram. 33DestinationsmarknadsföringIdag konstrueras platser och marknadsförs som varor. Grunden för marknadsföringen är attförmedla en positiv bild som ersätter eventuella vaga och negativa bilder av platsen gentemotinnevånare, investerare och besökare. Detta för att attrahera delar av det mobila globalakapitalet till den givna platsen istället för att förlora detta till konkurrenter. Hall citerar Kotleret al. (1993:18) när han skriver om behovet av en strategisk platsmarknadsföring föråtervitalisering i urbana och regionala hänseenden, för att närsamhällen ska få en utformningsom tillfredställer behoven hos dess nyckelintressenter. Detta förutsätter fyra interrelateradehuvudaktiviteter -1: Utformning av en optimal mix av tjänster och egenskaper i närsamhället2: Skapa attraktiva förutsättningar för befintliga och potentiella nya köpare och användare avplatsens tillgängliga varor och tjänster.29 Bohlin & Elbe (2007), sid 149-15030 Syssner (2011), sid 61-6331 Ibid32 Syssner (2011), sid 65-6733 Ibid 15
    • 3: Leverera platsens varor och tjänster på ett effektivt och tillgängligt sätt.4: Belysa platsens värden och image så att potentiella intressenter är fullt medvetna omplatsens distinkta fördelar. 34Paketering är en del av marknadsföringen av en destination. Detta sker runt en serie av äktaeller föreställda kulturella traditioner och representationer - med fokusering på en ideologi avlokalitet, plats och närsamhälle inom det retoriska språkbruket. En koncentrering påsammanhållning på platsen görs som försvar mot hotfulla internationella krafter som utgörkonkurrensen. Hall menar att detta inte alltid utgör autentiska förhållanden enligt vissakommentatorer medan Kotler et al. (1993) ser detta som legitima sätt att skapa nya ”images” iplatsmarknadsföringen. 35Ett sätt att öka sammanhållningen på en destination, eller befästa en ny lokal ”image”, ärmarknadsföring mot de fasta innevånarna vilket skett på flera platser i världen, bland annatAustralien och Nya Zeeland. Det är inte säkert att detta förfarande är effektivt utan det kanäven innebära att invånarna tar avstånd från något de anser konstruerat och falskt. Detta kanskapa spänningar mellan näringsliv och övriga gemenskaper i närsamhället. I värsta fall blirmarknadsföringen bara en ytlig fasad utan förankring hos de boende på den fysiskadestinationen. 36Turismens multiplikatoreffekterTurismens totala effekt på ekonomin kan analyseras via Keynes teori ommultiplikatoreffekter. Detta handlar om att pengar sätts i cirkulation i ett led som genom sittbyte av ägare får värden att byta händer och därmed ekonomin att växa/välstånd att bildas.37Exempelvis byggnationen av ett hotell genererar inköp av materiel och löner som i nästa ledgenererar ett förnyat flöde mot andra marknadssektorer. Detta flöde representerar enefterfrågan som alltid söker efter tillgångar att matchas mot. Om byggandet av hotellet varden inledande direkta fasen i cirkulationen kommer en följande indirekt fas och sedan en fassom genererar så kallade ”inducerade effekter” (induced effect) – nya löner, investeringar,besparingar. 38Besparingar leder till kreditgivning från bankerna (eftersom detta backas av inlåning) somleder till nya investeringar/inköp, investeringar/inköp leder till löner och löner leder tillinvesteringar/inköp och besparingar och så vidare. 39Turismens multiplikatoreffekt gällande inkomster (TIM) kan beräknas nationalekonomiskt.Om den är 2 betyder det att 1000 dollar i turistisk spendering genererar en välståndsökning iekonomin med 2000 dollar, som ett exempel. Teoretiskt kan denna positiva flödeseffektbehållas för evigt i en ekonomi förutsatt att pengarna stannar kvar. Men så är inte fallet pågrund av penningläckaget som gör att cirkulerande betalningsmedel försvinner ur ekonomin.4034 Hall (2004)35 Ibid36 Ibid37 Holden (2006), sid 94-9538 Ibid39 Ibid40 Ibid 16
    • Detta fenomen betyder att det direkta inflödet av utländsk valuta till en turistdestination inteavspeglar den kompletta bilden av den ekonomiska nytta som turisterna genererar. Samtidigtbetyder det att läckage av denna nya monetära efterfrågan betyder en större försämring förekonomin än bara det direkta värdet av pengarna som försvinner. Det är alltså den försvunnaeffekten av den icke inträffade penningcirkulationen som måste mätas för att få en korrektbild av läckagets betydelse för ekonomin. 41Varje nation som önskar vinna ekonomisk nytta via en frodande turismindustri måste tapenningläckaget på allvar och söka vägar för att minska detta. Läckage kan uppstå redaninnan turisterna kommit till destinationen eftersom många icke inhemska flygbolag står förtransporten. Att stödja lokala flygbolag kan därför vara ett effektivt sätt att täta till läckoreftersom transport ofta står för 40-50% av besökarnas utgifter. Detta kan dock vara en svårlösning för mindre nationer och ö-nationer eftersom dessa ofta är helt beroende avtransnationella flygbolag för internationella transporter via luftvägen. Tullar på mat och dryckär en möjlighet som står till buds, förutsatt att det finns lokal tillgång på dessa varor. Ennation kan även inskränka möjligheterna att importera arbetskraft och sätta strama regleringarpå utländska investerare som vill investera i turismindustrin på destinationen. Det sista kaninnebära att utländska investerare måste söka partnerskap med lokala aktörer för att fågenomföra sin affär. Att stödja alternativa turismformer som ekoturism, ”pro-poor tourism”och så vidare är också ett sätt att minska läckage eftersom sådana turister inte efterfrågarimporterade varor. Problemet med de alternativa turismformerna är att de vanligen integenererar samma mängd besökare som den konventionella massturismen.42Ett enkelt men tydligt klargörande görs av Ossian Stiernstrand i boken ”Riktade studier förutveckling av svensk turism” angående vad pengarna som genereras inom turistbranschenbetyder för sysselsättningen. Han menar att en inkommande ”turistmiljon” skapar ettårsdagsverke i Sverige och varje kvarhållen ”turistmiljon” bibehåller ett årsdagsverke iSverige. I relation till denna beskrivning skall ställas att 76 % av branschens omsättning 1998utgjordes av svenska turister. Han påpekar även att varje möjlig väg för att utveckla densvenska turistindustrin bör undersökas eftersom branschen är en bra skapare och bibehållareav arbetstillfällen. Ett arbetstillfälle inom den svenska turistbranschen kan nämligen aldrigflyttas utomlands då en upplevelse är bunden till platsen där den skapas. 43Turismens roll för nationell handelsbalansEndast olja, fordonsrelaterade produkter och kemikalier överträffar handeln med turism påden globala marknaden. De flesta länder har någon form av turistisk export som påverkarderas totala handelsbalans. Turism är en bra källa för generering av utländsk valuta. Ett landmed negativ handelsbalans, mer import än export, ackumulerar skuld som i längden kan få enhämmande påverkan på landets ekonomi. Självklart förutsätter detta att fler inkommandeturister spenderar pengar i det egna landet än vad de egna medborgarna för ut i likvida medeltill konkurrerande turistdestinationer i andra länder. Det sistnämnda innebär attutvecklingsländer ofta kan förbättra sin handelsbalans genom turism eftersom inte så mångaav det egna landets innevånare reser utomlands. 4441 Ibid42 Holden (2006), sid 9743 Stiernstrand (1998)44 Holden (2006), sid 90-92 17
    • Turism och frihandelGällande utvecklingsländers möjligheter i syd att vinna fördelar via turisminkomster utifrånmåste understrykas att det är de utvecklade länderna i nord som sitter med makten över deglobala turismströmmarna. Via den liberaliserade globala frihandeln, lagstadgad viaVärldshandelsorganisationen (WTO) och andra internationella strukturer, är länder tvingadeatt öppna upp för multinationella företag som kan köpa sig internationella fördelar på denlokala marknadens bekostnad. Ett land som inte väljs ut som en destination för investeringarav den globala turismindustrin kan o andra sidan få svårt att hävda sig mot de multinationellabolagens effektiva bokningssystem och utvecklade kanaler för logistik och sälj påkonkurrerande destinationer, de som fick de internationella investerarnas uppmärksamhet. 80% av alla turister i världen beräknas resa i paketerad form. Därmed är det lätt att förståmakten som de multinationella turismoperatörerna, som utvecklar och säljer dessa paket, har iförhållande till värdnationerna som står för den turistiska råvaran. 45Turism och ekonomiskt läckageEnligt världshandelsorganisationen (WTO) karaktäriseras turismsektorn av en brist på lokalaaktörer i distributionskanalerna. Detta leder till att pengar försvinner från destinationer.Problemet är framförallt tydligt i utvecklingsländer även om det finns i alla länder med enturismindustri. 46Det går inte att undvika läckage helt och hållet. Vanligen försvinner pengarna tillbaka tillländerna där hotellen, flygbolagen och turistoperatörerna har sin bas. Detta går att accepteraså länge destinationen får in skäliga intäkter för nyttjandet av dess resurser. Men vid väldigthögt läckage tar sig turismverksamheten former liknande exploatering. 47Läckaget är extra högt vid så kallade all-inclusiveanläggningar i utvecklingsländer. Dessalösningar innebär att resebolaget erbjuder full sysselsättning, boende och mat inne på etthotellkomplex till fast pris. Det mesta importeras, inklusive materielet till byggnationen avanläggningen, från utlandet och då ”allt turisten behöver” finns inne på hotellet känner den ettlågt eller inget behov av att besöka lokala företag. Samtidigt har de mesta av pengarna i prisetgått till västerländska bolag via flygresa, boende, mat (vanligen importerad), försäkringar ochbokningstjänster. Det är inte ovanligt att all-inclusiveföretagen själva står för guidning ochgöromål vid eventuella utflykter utanför huvudanläggningen.48Det som återstår är primärt de låga löneutbetalningarna till personalen i utvecklingslandet. Depengar som hade kunnat ha spenderats på restauranger, dricks, hantverk, upplevelser, guideroch chaufförer uteblir alltså från den lokala marknaden.49De transnationella turismföretagen har resurser som små lokala aktörer har svårt attkonkurrera med. Speciellt gäller detta i utvecklingsländer. Det är ekonomiska-, logistiska-,marknadsföringsmässiga-, kulturella- och språkliga barriärer som är oerhört svåra att45 Holden (2006), sid 100-10346 Schyst resande (2011), sid 947 Ibid48 Ibid49 Schyst resande (2011), sid 10 18
    • överkomma för mindre företag i den omfattning som krävs för att konkurrera genom egnalänkar mot omvärlden. De lokala aktörer som lyckas hävda sig riskerar därtill att bli uppköptaoch införlivade i storföretagens tillgångar. Likväl ger deras småskalighet svårt att uppehålladen kvalité som de stora transnationella företagen kräver av sina leverantörer. 50I utvecklingsländer påverkas konkurrensförmågan hos lokala turismföretag också helt enkeltav det faktum att de befinner sig i fattiga utvecklingsländer. Infrastrukturen är begränsad medofta otillräckliga transport- och kommunikationsmöjligheter, inklusive turistinformation förbesökare. De stora transnationella företagen skapar sin egen infrastruktur åt sina gäster ochskapar oaser för sin egen verksamhet och lämnar samhället utanför i befintligt, och därmedmindre attraktivt, skick.51Tidigare forskningKommersiell byteshandel och turismDet finns många olika typer av affärsmässig byteshandel med olika termer. Den modernainternationella termen för transnationell byteshandel är ”countertrade”. Denna affärsformnyttjas både av privat näringsliv och av stater. Normalt nyttjas denna alternativa handelsformför att skapa nya handelsflöden där sådana tidigare inte existerade och där normalapenningtransaktioner av olika anledningar inte går att etablera. Exempel på det sistnämndakan handla om nationella icke konvertibla valutor som medvetet försvårar utflödet av pengarfrån landet eller undermåliga reserver av utländsk valuta. 52I turistisk kontext kan byteshandel exempelvis komma i fråga gällande att skapa nyareseflöden från och mellan utvecklingsländer. Tidigare har countertrade även använts för attstimulera turistiska flöden mellan socialistiska och post-socialistiska länder som varitsvåråtkomliga för västerländska resenärer. Transnationell byteshandel inom dessa kontexterpåtalades som ett verktyg med enorma möjligheter av Oudiette redan 1990 (citerad a Wilsonoch Wang, 1996). Överhuvudtaget används countertrade ofta av dessa typer av ländereftersom de ofta har handelsrestriktioner mot utlandet, låg tillgång till hårdvaluta, negativahandelsbalanser samt icke konvertibla valutor enligt ovan. 53Genom att byta gåvocertifikat för turistiska produkter och resor kan länder skapa turistiskahandelflöden mellan sig utan att förändra balansen på det export- och importmässigavalutaflödet. Detta är inte något som noterats särskilt ofta vid ekonomiska studier men någraframgångsrika exempel har uppdagats. Abdel-Latif (1990) som citeras av Wang och Wilsonhar skrivit om hur byteshandel nyttjades i Egypten för att främja turismen enligt systemetnämnt ovan. Just på grund av negativ handelsbalans och stor skuldsättning började Egyptenbyteshandla inom alla möjliga branscher med sina utländska handelspartners. För turismeninrättades ”Kleopatraschemat“ (Cleopatra Scheme) som möjliggjorde för Egyptenshandelspartners att få betalt i turistpaket för sina varor och tjänster. NEC - ett större japansktelektronikföretag – fick betalt för en omfattande mängd TV-apparater genom att Egyptenbetjänade japanska turister i utbyte mot ”countertrade credits” motsvarande upp till 60 % avupplevelsepaketens värde. I paketen ingick företagskonferenser, utställningar/visningar i50 Ibid51 Ibid52 Wilson & Wang (1996), sid 31-3253 Wilson & Wang (1996), sid 31-32 19
    • Alexandria, Cairo och Luxor, likväl som vanliga semesterpaket. Genom byteshandelngenererades fler inresande turister från Japan samtidigt som Egypten fick värdefull elektronikhelt utan att offra hårdvaluta. Systemet fungerade så bra att flera branschorganisationer ochstatliga organ anammade det som ett fast komplementärt verktyg för att motverkaskuldsättningen och den negativa handelsbalansen. 54Wilson och Wang påtalar i sin studie från 1996 att länder i tredje världen och post-socialistiska länder ofta lider av samma problem som i det egyptiska exemplet ovan. De harhög skuldsättning, ibland en valuta som är svår eller omöjlig att växla mot utländsk dito påden internationella marknaden, och en negativ handelsbalans (reserverna av utländsk valuta ärlåga). Likväl kan det finnas problem så som dåligt utbyggd infrastruktur, undermåligt utbildadpersonal, för hög inflation, undermålig marknadsföring och otillräckligt medboendemöjligheter för att skapa en utvecklad turistnäring. I samtliga fall menar Wilson ochWang att ”countertrade” i olika former kan lösa eller utgöra en dellösning för dessa problem.55Fallet Sovjet – KinaInnan Sovjetunionens fall användes countertrade som ett sätt att skapa turistströmmar mellanSovjet och Kina. Båda länderna hade valutor som inte gick att växla på internationellavalutamarknaden och behov av att behålla hårdvaluta inrikes. Samtidigt ville både länderstimulera resande sinsemellan. En till synes omöjlig uppgift om de vanliga betalsystemenskulle ha använts. Med direkt byteshandel av gåvocertifikat gick problemet att lösa. Derespektive staterna användes av de respektive ländernas turismoperatörer som ”clearinghus”för de värden som växlades mellan ländernas gränser. De fristående turismoperatörerna hadeinte klarat av en sådan här affär på egen hand.56Staterna beräknade vad en turist i respektive land förväntades behöva för sitt uppehälle ochönskade köpa (i form av souvenirer mm.) och införskaffade detta. Sedan kunde sovjetiskaturister köpa presentkort från Kina i egen valuta inrikes på ett lokalt bankkontor och kinesiskaturister detsamma i sitt hemland som de senare kunde lösa in på plats i Sovjet. Således blevexakta värden matchade på båda sidor om gränsen och sålda i de egna nationella valutorna.Handelsbalansen mellan länderna bibehölls helt intakt.57Gåvocertifikaten fick utgöra komplementär fiat-valuta för att möjliggöra transaktionen.Genom att låsa certifikaten (presentkorten/kupongerna) vid vissa varor och tjänster ochregioner garanterades att rätt utvalda aktörer gynnades av denna affär. I detta fall förladesturistflödet inom utbudet hos reseagenter med bas i Moskva respektive Shanghai. Totalt sexorter i varje land mottog 10 000 turister. Avtalets löptid var tre år och kunde förnyas vid bådaparters medtycke.58Att finna lönsamhet i kommersiell byteshandelDe flesta aktörer på marknaden kan finna direkt ekonomisk lönsamhet i byteshandel vare sigdet handlar om stater, ideella organisationer eller små-, medelstora- eller stora företag. Wilson54 Wilson & Wang (1996), sid 3255 Wilson & Wang (1996), sid 3456 Wilson & Wang (1996), sid 40-4257 Wilson & Wang (1996), sid 40-4258 Wilson & Wang (1996), sid 40-42 20
    • och Wang (1996) citerar Reisman et al (1989) när de beskriver de tre huvudförutsättningarnaför lönsam byteshandel som är -1: Att överskottskapacitet existerar i någon form på grund av fluktueringar i efterfrågan.2: Att marginalkostnaderna är låga på tillhandahållen vara eller tjänst.3: Att förmåga finns att tydligt segmentera kundmarknaden till en tillfredsställande lågkostnad. 59För att bli en framgångsrik byteshandlare bör enligt Shipley och Neale (1988) som citeras avWilson och Wang (1996) följande egenskaper finnas -1: Övergripande kunskaper om de olika formerna av byteshandel.2: Kunnande för att identifiera och ta vara på uppkomna byteshandelsmöjligheter.3: Förståelse för kundens inköpssystem, regleringar och policies, inklusiveimportregleringar.60Det finns idag inga övergripande teorier som förklarar varför byteshandel existerar trotsvälutvecklade internationella betalsystem men Papadopoulus (1993) som citeras av Wilsonoch Wang (1996) menar att det ändå är lätt att identifiera fördelarna med systemet. Hannämner en rad fördelar som bland annat inkluderar möjligheten att överkomma priskontroller,internationella institutionella överenskommelser som står i vägen för penningtransaktioner,valutaväxlingsproblem, överskottskapacitet, problematik med utländska skulder,exportökningsbehov, diversifieringsbehov, överdrivet höga internationellatransaktionskostnader, likviditetsfördelar för lokala ekonomier och hävstångseffekt vidinköp.61En aktör kan även använda byteshandel för att skapa synergieffekter med marknadsföring dåbyteshandeln kan generera nya kunder (mun till mun - marknadsföring) och ofta på helt nyamarknader. Exempel på kända multinationella företag som använt sig av byteshandel är Ford,Coca-Cola, Daimler-Benz och Boeing. Dessa aktörer löste primärt problem med överkapaciteti sina fabriker och/eller för snabbt växande lager.62Praktiska problem och lösningar för kommersiell byteshandel i turistiskkontextTrösklar som måste överkommas vid internationella bytestransaktioner inom turism är fleraän vid penningtransaktioner. De utgörs primärt av nationella byråkratiska system som skamatchas mot varandra i samarbete, språk- och kulturskillnader (potentiella kulturella misstag),förtroendefrågor samt hög tidsåtgång till förhandlingar – att finna exakta turistiska värden attmatcha mot varandra så att bägge parter blir nöjda. 63Det finns många olika slags ömsesidiga handelsformer men Wilson och Wang föreslår tvåtillvägagångssätt vid internationell byteshandel i turistisk kontext – direkt byteshandel ochömsesidiga tillgodohavandekonton (credit clearing) som de kallar för ”evidence account”. 6459 Wilson & Wang (1996), sid 3560 Ibid.61 Wilson & Wang (1996), sid 3562 Ibid63 Wilson & Wang (1996), sid 4264 Wilson & Wang (1996), sid 42 21
    • Direkt byteshandel är kanske den mest primitiva av handelsformer där något byts direkt motnågonting annat av samma värde. Handelsformen är enkel att beskriva men ganska svår attanvända sig av i daglig affärsverksamhet eftersom exakt matchande behov i förhållande tillhandelsparternas respektive utbud måste existera. Gällande att skapa turistflöden mellanutvecklingsländer och post-socialistiska länder verkar dock direkt byteshandel kunna fungerabra utifrån historiska exempel där nya turistiska flöden skapats i kombination meduppehållande av perfekt handelsbalans. Staten har här som beskrivits i ovanliggande exempelagerat som tredje part, ”mäklare”, mellan respektive lands turismoperatörer. 65Ett ”evidence account” innebär helt enkelt att kredit och debet balanseras i protokollfördhandel mellan två eller flera aktörer. Ett köp ger en debet hos köparen och en kredit hossäljaren på ett ”tredje parts-konto” som bägge parter har full överblick över. Detta användsprimärt vid omfattande handel med återkommande och större summor som flyttas mellan tvåinternationella handelspartners och som förväntas att växa. Systemet passar bäst, enligtWilson och Wang, när många olika typer av handelsvaror flyttas mellan två väletableradehandelspartners.66 Turism kan då ingå som en del i det totala handelsflödet.67Samma system som Wilson och Wang kallar för ”Evidence account” kallas vanligen”ömsesidig kredit” och används av både ideella (LETS) och kommersiella (Barter Exchanges)bytesringar världen över. 68Redovisning av EmpiriKommersiella bytesringar2011 släppte City of London en rapport om kommersiella bytesringar som skrivits avtankesmedjan Z/Yen Group. Utredningen visar på potentiella fördelar gällande överlevnad förföretag, likvida hävstångseffekter på inköp och bättre utnyttjande av kapacitet. 69Primärt används de kommersiella bytesringarna enligt rapporten för att skapa nya flöden avtillgångar som ligger vilande inom den vanliga penningekonomin – obokade hotellrum,maskiner som inte används fullt ut, obokade tjänstetimmar, stora osålda lager och så vidare. Istort sett alla företag har någon form av överkapacitet och vinner då fördelar på marknadengenom att byta denna kapacitet med andra företag inom ett slutet nätverk där konkurrenternainte är representerade. Således kan omsättningen öka i kombination med att kostnaderna påinköp sänks (hävstångseffekt). 70Kostnaden för att saluföra något är av självklar anledning alltid lägre än kostnaden förköparen. Säljaren lägger alltid på en vinstmarginal för annars tjänar han inga nya inkomster.Vid byteshandel utnyttjas detta som likvid hävstång för att sänka kostnader på inköp.Kostnaden för att hyra ut exempelvis ett hotellrum kanske är 200SEK men priset för att bokasamma rum kanske är 1000 SEK. Att då byta ett annars osålt hotellrum, vanligen beskrivet viaett gåvocertifikat, mot en vara eller tjänst för 1000 SEK som hotellet behöver för sin drift65 Wilson & Wang (1996), sid 38-3966 Wilson & Wang (1996), sid 3967 Wilson & Wang (1996), sid 4268 Greco (2009), sid 13869 City Of London ((2011)70 Ibid 22
    • innebär då en sänkt verksamhetskostnad på 800SEK. 71Exempel på framgångsrika kommersiella bytesringar som ges i City of Londons utredning ärNya Zeeländska Ormita Commerce Network, Schweiziska WIR och Universal Currency somär en gemensam handelsplattform för kommersiella bytesringar världen över där de kan clearavaror och tjänster mellan varandra. 72 Den sistnämnda ägs och drivs av den internationellaömsesidiga handelsorganisationen IRTA. 73Utredarna för Z/Yen Group beräknar att upp till hundratusentals arbetstillfällen borde kunnaskapas eller konserveras via ett välutvecklat affärsmässigt bytesringssystem i Storbritannien.Arbetstillfällena blir flest om bytesringssystemet även når utlandet och då blirnyttospridningen och jobbskapandet inte bara centrerat till moderlandet. Likväl beräknasslöseriet med outnyttjade tillgångar att minska för deltagande företag. Ökad likvid resiliensunder lågkonjunkturer beräknas också bli en fördel för deltagande handelsaktörer.74Revisionsmässigt finns inga problem så länge enheten som handlas med inom en bytesringkan beräknas i nationell valuta. Vanligen beskriver en kredit inom ett ömsesidigt kreditsystemen enhet av nationell valuta. Eftersom skatter beräknas på vinster och multilateral byteshandelinom ett ömsesidigt kreditsystem är utformat för att nå en handelsbalans på plus/minus noll såredovisas inga vinster i bokföringen. Om det uppstår vinster beror dessa på ökade besparingartack vare hävstångseffekten på inköp och kan då sedermera beskattas i vanlig ordning i lagligtbetalningsmedel från det vanliga företagskontot hos banken. 75 Detta sammanfattas även isvenska skatteverkets officiella ställningstagande gällande kommersiella bytesringarbeskrivandes att skatteredovisning sker på sedvanligt vis. 76Kommersiell bytesringsverksamhet bidrog enligt Z/Yen-utredarna även till en stimulering avökad välgörenhet. Ideella organisationer med välgörande inriktning kan bli medlemmar i enbytesring och därmed ta emot krediter som donationer. Ofta får välgörenhetsorganisationeräven donationer ”in natura” som de inte vet hur de ska använda. Genom att sälja den doneradevaran eller tjänsten via bytesringen kan organisationen skaffa sig andra tillgångar den harbättre nytta av. Samtidigt innebär vanligen ett donerande i ömsesidiga krediter ett avyttrandeav i annat fall osålda överskott som ett företag via bytesringen kan omvandla till goodwill ochCSR. Således får företaget bättre socialt rykte på ett kostnadseffektivt sätt. I vissa länder utgöräven ett donerande till välgörenhetsorganisationer underlag för skattemässiga fördelar förföretag.77Kommersiella bytesringar kan aldrig bli annat än ett komplement till den ordinariepenninghandeln. Z/Yen Group beskriver bytesringsdeltagandet som ett extra ben att stå på fördeltagande företag med några procents omsättningsökning som resultat. Detta primärt pågrund av att skatter inte kan betalas i ömsesidiga krediter. Men omsättningsökningen följssom beskrivits ovan av ett antal andra fördelar gällande likvida besparingar och effektivarekapacitetsutnyttjande som enligt utredarnas beräkningar ökar marknadsresiliensen som helhet.7871 Ibid72 Ibid73 http://www.ucci.biz/ (2012-05-24)74 City Of London (2011)75 Ibid76 www.skatteverket.se (2012-05-21)77 City of London (2011)59 Ibid 23
    • För maximal positiv effekt krävs en kritisk massa av deltagande företag. City Of Londonföreslår därför ett antal regleringar och stödjande funktioner att tas i bruk av brittiska statenför att främja en utveckling inom denna sektor, innefattandes regleringar för att motverkabedrägeri (att bytesringarna själva utfärdar kredit för egna inköp utan att betala tillbaka),upprättande av handelsstatistik inom branschen (ökad forskning) med mera.79Intressant i sammanhanget är den franska staden ”Nantes” som i offentlig regi kommer attimplementera ett WIR-liknande system som även innefattar privatpersoner. Enheten kommeratt heta ”Nanto” och beräknas att sättas i cirkulation under 2013.80Stodder som studerat ”WIR” har funnit bevis som tyder på att systemet är pro-cykliskt. Detvill säga kreditgivningen inom nätverket expanderar när den nationella penningmängden gårned. Således skapas en monetär balanseringseffekt som uppehåller handel även under tider dådet är ont om lagligt betalningsmedel på marknaden - det vill säga lågkonjunkturer ellerfinanskriser. WIR utmärkte sig gällande detta under den stora depressionen på 30-talet iSchweiz. 81Lietaer, Ulanowicz och Goerner går steget längre än Stodder och City Of London menandesatt komplementära valutasystem är det enda sättet att strukturellt motverka finanskriser ochstabilisera en ekonomis långsiktiga tillgång till betalningsmedel på ett hållbart sätt. 82Kommersiell byteshandel och kommersiella bytesringar i turistiskkontextDe mesta av det kommersiella turistiska utbudet kan sammankopplas via en gemensam faktoroch det är att det som säljs vanligen till stora delar är baserat på tid. Hotell, resorts ochrestauranger, likväl som sport-, evenemangs- och underhållningsarenor baserar alla sinainkomster på försäljning av tid. Tid är färskvara som inte kan lagras. Varje timme som lämnasosåld en dag kan aldrig säljas igen.Enligt bytesringsrepresentanter i undersökningen kan denna osålda tid bytas till någon somA: Inte har råd att betala kontantB: Inte har för avsikt att betala kontantC: Skulle föredra att byta till sig tiden av en viss aktör om alternativet är att betala kontant hosen annan aktör.På detta vis kan ett turismföretag attrahera nya kunder och använda inkomsten från dessa tillatt skaffa varor och tjänster det behöver. Detta kan då ”kompensera” för existerandekostnader, sparandes kontanter, och företaget kan på samma gång få nya kunder det annarsinte fått.Den enklaste anledningen till att välja byteshandel, enligt kontaktadebytesringsrepresentanter, är sannolikt att det helt enkelt är billigare att betala en summamotsvarad i värdet av egna varor och tjänster än i kontanta medel, eller att köpa något79 Ibid80 http://worldcrunch.com/micro-currency-french-city-nantes-soon-you-can-pay-nantos/4839 (2012-05-22)81 Stodder (2005), sid 13-1582 Lietaer et al (2008), sid 27 24
    • användandes nya inkomster, ovanpå den ordinära omsättningen, som företaget annars intehade haft. Detta gäller båda direkt och indirekt (det vill säga bytesringsopererad) byteshandel.Extra vinster kan hittas i att beskriva sitt (tids)utbud i gåvocertifikat vid byteshandel. Enligt dejag haft kontakt med så löses cirka 7 % av alla gåvocertifikat inte in vilket ger motsvarandebesparingar för utfärdaren, likväl attraherar gåvocertifikatet en ny kund som kanske villspendera mer än värdet han bytt till sig. Därmed kommer denna att spendera kontanter. Villdenne spendera mindre än värdet av gåvocertifikatet behöver inte utfärdaren, för det mesta,inte ge ut växel i kontanter vilket också skapar besparingar för hen.Skillnader mellan en bytesring och kontantmarknadenMarknaden inom kommersiell bytesring, som är sluten för alla utom medlemmarna, skiljer sigenligt Selina Markham, Ormita, från den reguljära marknaden där vi använder oss av statligapenningsystem som alla kan handla med. Detta gäller inte enbart valutasystemmässigt utanäven handelsmässigt ur socialt perspektiv.På kontantmarknaden:1: Ett företag skapar efterfrågan genom annonsering, mun till mun-referenser, ochåterkommande köpvanor.2: Befintlig ny kundmarknad är begränsad till det antal människor som ser företagetsannonser, på något vis hör talas om det eller passerar dess lokaler/skyltfönster.3: I stort sett alla företag i den kontanta ekonomin upplever tider av överkapacitet då de inteuppnår 100 % av sin potentiella försäljning/produktion. Konkurrensen är ofta hård omkundernas begränsade kontanta likviditet.4: Möjligheten att köpa och sälja är begränsad till mängden valuta som cirkulerar i den lokalaekonomin. Ett turistföretags utbud kan alltså efterfrågas realt även om det inte omsättsmonetärt.I en kommersiell bytesring:1: Ett företags utbud efterfrågas i större grad eftersom det bara finns ett eller några få företaginom samma bransch inom det slutna nätverket. I praktiken kompletterar likvärdiga företagvarandra för att tillgodose efterfrågan.2: Bytesringen skaffar nya kunder till företaget på provisionsbasis genom centralt säljarbete.3: Värde skapas genom handel med varor och tjänster utan att använda kontanter.4: Handelskrediterna är i de flesta fall räntefria. 83Genom att byta sin överkapacitet kan företag minska sitt behov av kontanter och expanderasin verksamhet på samma gång. Via bytesringens selektiva natur så matchas allt utbud motefterfrågan, förutsatt att verksamheten sköts korrekt av operatörerna, vilket tillgodoser att83 Greco (2009) 25
    • medlemmarnas totalomsättning utökas. Deras handel på ”kontantmarknaden” påverkas intenegativt och i värsta fall inte alls. I de flesta fall påverkas den positivt, annars finns vanligenlåga incitament för att bli kvar i bytesnätverket för ett företag, enligt bytesringsrepresentanter.I vissa bytesringar kan du inte handla av eller sälja till någon du tidigare gjort affärer med.Således blir varje affärskontakt ett nytt handelsflöde. Oavsett om parterna handlat medvarandra tidigare uppstår ett nytt flöde på en ny marknad eftersom bytesringen är en internmarknad för endast medlemmar. Varje ny byteshandelskund innebär dessutom ofta en ”stöld”av en kund från en konkurrents klientellista på kontantmarknaden.När ett företag betalar sina utgifter kontant är det en ensidig transaktion. Det är en köpare ochen säljare. Bara för att du köper av någon med pengar betyder inte detta att det leder tillåterkommande köp. Men när du handlar inom en bytesring, eller genom direkt byteshandel,uppstår två sälj och två köp. I bytesringen måste krediterna som erhålls påtillgodohavandekontot spenderas inom samma nätverk. De kan aldrig försvinna någon annanstans. Resultatet blir att strategiska handelsallianser uppstår mellan företag som bryr sigom varandra och behöver varandra mer än vad som är gällande på ”kontantmarknaden”.Vissa bytesringar, som Ormita Commerce Network, skapar särskilda inköpsscheman förmedlemmarna som skapar kontinuitet i den återkommande handeln. Detta verkar byggalojalitet mellan företag.Eftersom företag exponeras för återkommande fluktueringar i tillgång och efterfrågan kanbyteshandel utgöra ett mycket effektivt verktyg, enligt bytesringsrepresentanter, sommöjliggör för organisationer av alla storlekar att mer kreativt hantera varulager och tid. Detmöjliggör för företag att erhålla värden från varor och tjänster som annars förblivit monetärtvärdelösa. Genom byteshandel kan nya marknader penetreras och utvärderas till lägre risk ochkostnad. Systemet med bytesringar blir mer och mer accepterat och väletablerat, enligtbytesringsrepresentanter Numer sker gränslösa utbyten av alla typer av varor och tjänsterjorden över via dessa kommersiella system.Kommersiell byteshandel och turistföretagEnligt bytesringsrepresentanterna i studien så använder sig många hotellkedjor avbyteshandel. Några av de största företagsexemplen är Westgate Resorts i USA, Centara Group(finns i 7 länder) och Quality Inn.Att byta tomma hotellrum mot annonsering, sängkläder, utrustning, livsmedel, sprit, möblermed mera sparar pengar och gynnar därför den totala lönsamheten.I situationer då företag har strikta budgetar eller har spenderat ut sin tillgängliga likviditet kaninköp av tjänster som annonsering och resande göras genom byteshandel utan att budgetramaröverskrids och, ibland, till och med öka den totala köpkraften i hårdvaluta för företaget. Det ärvanligt att företag jobbar så här för att köpa annonsering och därmed skaffa nyakontantbetalande kunder till lägre kostnad – både inom och utanför bytesringar.Den primärt nämnda fördelen i denna undersökning för turistföretag gällande deninternationella konkurrensen är den likvida hävstångseffekten som uppstår vid byte av ihuvudsak överskottstid mot marknadsföring och tjänster som stärker varumärket och denoperationella effektiviteten. Det förstnämnda tyder på att företag på ett billigt sätt kan utöka 26
    • internationell marknadsföring för att överträffa sina konkurrenter. Det sistnämnda kaninnebära att investera handelskrediter i bonusprogram till anställda för väl utfört arbete,inkassera osäkra fordringar i handelskrediter eller varor/tjänster som kan bytas bort inombytesringen och/eller köpa in realkapital och tjänster som förbättrar verksamheten motkunderna till lägre kostnader. Minskat slöseri av reala resurser blir resultatet varje gång ettturistföretag byter bort varor och tjänster, som ändå aldrig hade sålts för kontanter, mot någotsom genererar nytta åt verksamheten.Exempel:Apple Vacations, ett av de största reseföretagen i USA, och en ledande internationellcharteroperatör har använt en kommersiell bytesring (Ormita Commerce Network) i över femår för att expandera sin verksamhet och nå nya marknader.Bolaget kunde inte alltid fylla upp stolkapaciteten på sina flygplan vilket utgjorde en storförlustpost. Samtidigt hade företaget stora kostnader i marknadsföring eftersom det täckerflera olika marknader. Genom deltagande i bytesring kunde Apple framgångsrikt byta tommaflygstolar mot annonsering och fylla upp sin kapacitet mer effektivt.Genom byteshandel har Apple marknadsfört sig självt på nya marknader utan att öka sinmarknadsföringsbudget. Företaget byter till sig annonsering, event marketing och PR-materiel. Förra året (2011) handlade Apple inom bytesringen för motsvarande 90 000 USD.Bytessystemet möjliggör en ökad fyllnad av flygstolar men för Apple handlar det främst omatt företaget kan utöka sin marknadsföring mot nya marknader på ett sätt som utanbytesringen hade minskat marknadsföringsbudgeten.Kommersiell byteshandel och osäkra ekonomiska tiderSelina Markham, Ormita, menar att under recessioner och andra tider av ekonomisk svårighetkrävs fortfarande varor och tjänster, trots brist på pengar att betala dem med. Bristen påpengar gör att den monetära efterfrågan minskar och producenter och tjänsteföretag fårminskad försäljning och får därmed själva en försämrad köpkraft.Men den monetära efterfrågan är inte detsamma som reell efterfrågan och de resurser somskulle tillgodose det sistnämnda finns fortfarande kvar i lokalekonomin men omsätts inte pågrund av att penningcirkulationen av olika anledningar har minskat. Målaren kan fortfarandemåla, mekanikern kan fortfarande laga bilar och så vidare och deras kunskaper behövs isamhället men ändå förlorar de jobbet. I denna kontext menar hon att delar eller signifikantadelar av dessa tillgångar kan beskrivas i handelskrediter inom ett ömsesidigt kreditsystem ochdärmed sättas i arbete igen eller hindras från att läggas vilande från första början.Kommersiell byteshandel och mediasektornBytesringsrepresentanterna i studien menar att byteshandel kan bidra positivt tillturistbranschens strävan att marknadsföra sig till låg kostnad eftersom de flesta turismföretagoch samtliga mediabolag har höga bruttomarginaler via försäljning av ett tidsbaserat utbud. 27
    • I det närmaste alla mediabolag, nyhetstidningar, radiostationer, tidskrifter, tv-stationeretcetera, använder sig av byteshandel i någon form vid något tillfälle menar Selina Markham,Ormita.Nya mediabolag kan använda byteshandel för att etablera sig på marknaden då detta gör dembilligare att anlita än etablerade konkurrenter för annonsörerna. En strategi för dem kan varaatt byta reklamtid mot sändningsrättigheter för program eller filmer. Att byta reklamtid motandelar i ett företag eller andra typer av varor och tjänster bolaget behöver för sin verksamhetär andra möjligheter, enligt Selina Markham. Detta kan turistföretag dra nytta av.När en nyhetstidning inte lyckas sälja en annonsplats ersätts dessa i regel med en mindreviktig artikel. Värdet av reklamplatsen förloras och kan inte återfås igen. ”The Times Group”har enligt Selina Markham, Ormita, använt ett särskilt program där annonsplatser byts motandelar i nya och etablerade företag. Detta sparar nya företag pengar så att resurser kananvändas till varumärkesbyggande aktiviteter som behövs för tillväxt och expansion. Dennaaffärsmodell är utformad för att dela risker, accelerera tillväxt genom annonsering och skapalångsiktiga värden för varumärket.Billboards är en annonseringsform med fördelen att konsumenterna ”hittar” annonseringenoch inte tvärtom. Företag som erbjuder billboards är också vana vid byteshandel, menarSelina Markham.Direkt byteshandel kräver att turistföretaget kan ge något mediebolag behöver, exempelvisnågot det kan ge till sina kunder i form av tävlingspriser eller liknande. Inom en bytesring kanturistföretaget sälja till vem som helst inom nätverket och spendera sina inkomster påmarknadsföring. Mediebolaget kan sedan i sin tur spendera sina handelskrediter hos vem somhelst inom bytesringen som vill sälja till det. Selina Markham menar att deltagande i enbytesring ger fördelar mot att byta direkt.Exempel på ömsesidigt utbyte mellan turism- och mediasektorn:Clear Channel Communications är det största radionätverket i USA och byteshandlaråterkommande för att fylla ut sin sändningstid för reklam. Likt Apple har Clear Channel tvåproblem. För det första har bolaget osåld överskottstid för reklam som gör att det förlorarintäkter. För det andra har bolaget behov av varor och tjänster att ge till lyssnare som priserunder olika program.Genom att byta sändningstid för annonsering mot flyg-, sportevenemangs- ochkonsertbiljetter, trycksaker och liknande fick Clear Channel både minskad överkapacitet ochde varor och tjänster som behövdes utan att utöka sina kontanta kostnader.Kommersiell byteshandel och resandeHär kan byteshandel användas till att byta varor och tjänster inom en bytesring, eller direktom det kan lyckas, mot flygbiljetter, mässplatser, konferensbiljetter, hotellcheckar,restaurangmåltider, underhållning och så vidare. En företagare kan enligtbytesringsrepresentanter även ta ut krediter i en kommersiell bytesring som lön att betala sinegen semester med, eller göra detsamma för en anställd som en belöning för väl utfört arbete. 28
    • Lokala komplementära valutasystemChiemgauernMargrit Kennedy (citerandes Fritz Schwarz: Das experiment von Wörgl, Bern 1952) ger i sinbok ”Pengar utan ränta och inflation” exempel på ett system som testades i en liten österrikiskort med 4200 innevånare under den stora depressionen. År 1932 skapade staden Wörgl enegen lokal valuta i form av ”arbetskvitton” till ett värde av 32 000 Schilling. Dessa varutformade enligt teorier av penningreformisten Silvio Gesell och var belagda med enanvändaravgift, så kallat ”demurage”. Arbetskvittona täcktes av samma belopp i österrikiskvaluta. Dessa två element inkorporerades för att hålla sedlarna i snabb cirkulation samt geförtroende för dem hos befolkningen. Om användarna inte betalade avgiften, som utgjorde 1% i månaden av värdet på sedeln, tappade sedeln i värde. På detta sätt finansierades systemetav sig självt samtidigt som användarna ansträngde sig för att spendera sina pengar innan debehövde betala avgiften. För att uppvisa betald avgift sattes ett litet klistermärke på sedelnsbaksida varje månad. Via detta spenderades alltid arbetskvittona av befolkningen innannationell valuta användes. Arbetare och företag betalade ofta till och med in skatten i förtidmed arbetskvitton för att komma undan avgiften.84Inom ett år cirkulerade de 32000 arbetskvittona 463gånger och möjliggjorde försäljning avvaror och tjänster för 14 816 000 schilling. Under samma tid minskade arbetslösheten i Wörglmed 25 %. Intäkterna från avgiften användes av staden för offentliga ändamål. Efter detlyckade experimentet ville 170 andra kommuner i Österrike kopiera systemet. Det slutademed att den österrikiska centralbanken förbjöd arbetskvittona eftersom den såg sittvalutamonopol hotat. 85I Tyskland har nu en lokalt cirkulerande semi-kopia av arbetskvittona i Wörgl existerat sedan2003 - Chiemgauern. 86 Den backas av euros men förlorar sin köpkraft var tredje månad vilketkräver en kontant avgift på 2 % av det nominella värdet av användarna för att reaktivera denigen – totalt 8 % per år. Sedlarna kan förnyas upp till 7 gånger och möjlighet finns även attgenomföra chiemgauer-transaktioner med elektroniska betalkort. När ett företag eller enkonsument vill växla in Euros mot en Chiemgauer så går 3 cents till en lokalvälgörenhetsorganisation vilket är ett av huvudincitamenten för användande. Vill enanvändare växla tillbaka Chiemgauern mot Euros erhålls endast 95 cents. 87En Chiemgauer cirkulerar 2,5 gånger snabbare än en Euro tack vare användaravgiften vilketgör att färre sedlar krävs i cirkulation för att uppnå samma handelsvolym som en Euro.Myndigheterna har inga problem med systemet eftersom en Chiemgauer är en representationav en Euro. 8884 Kennedy (1993), sid 41-4285 Ibid86 http://www.chiemgauer.info/ (2012-05-15)87 http://www.guardian.co.uk (2012-05-15)88 http://www.guardian.co.uk (2012-05-15) 29
    • 600 företag i Rosenheimregionen accepterar Chiemgauers som är Europas mest omfattandealternativa valutasystem. Totalt bor cirka 500 000 innevånare i regionen. Handeln iChiemgauers uppgår till cirka 5 miljoner om året vilket är 0.2 % av Rosenheims totalaomsättning. Tilläggas bör att omsättningen i Chiemgauer vanligen ökat markant varje år sedanstarten. Samarbetet med välgörenhetsorganisationerna gör att valutasystemet marknadsförsaktivt av många aktörer i Rosenheim som ju erhåller 3 % av värdet varje gång någon växlar inEuros mot Chiemgauers. 2 % av värdet går till valutaföreningens drift. 89Genom sin lokalitet bevaras köpkraft i Rosenheim via Chiemgauern och då endast 40 %Chiemgauers räcker för att skapa samma handelvolym som Euros anser förespråkare atträntekostnaderna för lokalsamhället minskar markant eftersom färre banklån krävs avnäringslivet för att sätta ökad likviditet i cirkulation om lokala transaktioner behöverstimuleras. Det räcker enligt förespråkare att växla in euros i Chiemgauers för att ökaköpkraften som kommer Rosenheim till del från dessa euros med cirka 60 %.90Chiemgauer är ett av många valutasystem som vuxit fram på senare år i Tyskland som gårunder den gemensamma betäckningen ”Regiogelds”.91 Nästan hundra inslag från tysk mediamellan åren 2008-2012 redovisas på Chiemgauers hemsida. 92CreditosUnder 2001-2002 frodades alternativa betalningssystem i Argentina. Detta var lokala ochregionala monetära motsvar på den djupa ekonomiska krisen som drabbade landet på 90-taletoch som fortsatte en bit in på 2000-talet. Via dessa "Creditos-nätverk" kunde människor köpaoch sälja med hjälp av för ändamålet framtagna sedlar - "creditos". Således växte en parallellekonomi fram vid sidan av den vanliga som snart var så stor att den inkluderade en tredjedelav landets ekonomiskt aktiva befolkning. Argentinarna kunde köpa det mesta med creditos -läkare, tågbiljetter, hantverkare, livsmedel, kläder och så vidare.93När den indirekta byteshandeln var som störst spenderade medlemmar mellan 11-25% av sinhushållsbudget i form av creditos. Som mest var motsvarande cirka en miljard USD icirkulation i form av creditos. Då nationellt lagligt betalningsmedel var bristfällig underfinanskrisen kunde företag betala sina arbetare i varorna de producerade. "Lönen" kunde sensäljas inom ett creditos-nätverk och erhållna bytessedlar växlas mot varor och tjänsterarbetaren behövde för sitt uppehälle.94Handelsnätverken var fristående från varandra men samarbeten för regionsövergripandehandel var vanligt förekommande. Transaktionskostnader i nationell valuta användes för atthålla handelsnätverkens administration i gång. De största nätverken var regionsöverskridandevilket underlättade medlemmarnas handel. 9589 http://en.wikipedia.org/wiki/Chiemgauer (2012-05-15)90 http://www.guardian.co.uk (2012-05-15)91 http://www.regiogeld.de/ (2012-05-15)92 http://www.chiemgauer.info/informieren/pressespiegel/ (2012-05-24)93 Powell (2002)94 Powell (2002)95 Powell (2002) 30
    • Ett nätverk, ZO, etablerade kollektivt ägda fabriker och handelsträdgårdar där produkternasåldes och arbetarna betalades i creditos. ZO-nätverket etablerade även handelskedjor icreditos där exempelvis en mjölnare kunde betala skatt till den lokala offentligheten i mjölsom sedan delvis såldes inom ZO mot creditos som användes för att anlita "ZO-arbetare" attunderhålla publika områden och baka bröd till skolor. Ett annat exempel är att ZO tog ett antaloffentligt ägda trasiga lastbilar, lagade dem, och sedan använde dem för att köra varor mellanolika handelsplatser. Som betalning fick offentligheten 10h transport per lastbil och vecka. 96Vissa av dessa nätverk finns kvar än idag även om de flesta försvann efter att den Argentinskaekonomin började återhämta sig. I förhållande till de flesta andra komplementäravalutasystem i världen kan Creditos-systemen beskrivas som en oöverträffad gigant. Påtoppen av användandet utgjorde byteshandeln via creditos cirka 15 % av den argentinskamedellönen.97Ithaca HoursI Ithaca i den amerikanska delstaten New York har man sedan 1991 gett ut egna lokala pengar- "Ithaca Hours". Det alternativa penningsystemet är ett av de mest kända exemplen på lokalapengar i världen. Motsvarande 110 000 amerikanska dollars har omsatts i dessa"byteshandelskuponger", utfärdade i sedelformat, som är präglade med bilder på lokalaartefakter. 98Paul Glover som är grundaren beskriver systemet på sin privata hemsida, likväl som ikorrespondens med uppsatsskribenten, som en stor framgång. Tusentals inköp och många nyavänskapsband har uppstått via valutan.99 Paul och hans medarbetare skapade Ithaca Hourssom ett försök att motverka läckaget av nationella pengar från Ithaca. Sedlarna är värdelösautanför området där valutaföreningen har medlemmar och bevarar därför köpkraften lokalt.De är grundnominerade i värdet av en standardtimlön i regionen - 10 dollar - därav namnet"Ithaca hours" (Ithacatimmar) istället för exempelvis "Ithaca Dollars". Med åren har totalt 5ytterligare valörer tillkommit för att underlätta i den dagliga handeln - 2 HR, 1/2 HR, 1/4 HR,1/8 HR, 1/10 HR. Den sistnämnda inkluderar en "jubileumstimme". 100Med Ithaca Hours kan lokalbor i Ithaca köpa allt från VVS, snickeri, el-arbeten, takläggning,omvårdnadstjänster, kiropraktik, barnomsorg, bil- och cykelreparationer, livsmedel, glasögon,ved, presentartiklar och tusentals andra varor och tjänster. Till och med den lokalakreditunionen (Credit Union) accepterar Ithaca Hours för intecknings- och låneavgifter. Folkbetalar även sin boendehyra med hours. De bästa restaurangerna i staden accepterar dem,likväl biografer, bowlingbanor, två stora lokalt ägda livsmedelsbutiker, det lokala sjukhuset,många loppmarknader, 55 leverantörer på "Bondens egen marknad", den lokalahandelskammaren och 300 andra företag. Hundratals fler, men oregistrerade, företag hartjänat in och spenderat "timmar" i lokalsamhället, likväl anställda och privatpersoner genomprivata transaktioner. 10196 Gómez (2010)97 Powell (2002)98 http://www.paulglover.org/hours.html (2012- 04 -20)99 Ibid100 Ibid101 Ibid 31
    • Valet av nomineringen i timlön har som tanke att lyfta de lägst betalda upp från nuvarandelönenivåer utan att påverka de välbetaldas löner. Ett exempel ges på Glovers sida att flera avIthacas ekologiska bönder betalar vad han kallar "de högsta lantarbetarlönerna i världen" tillsina anställda - motsvarande tio dollar i köpkraft. Samtidigt innebär enligt Glover de lokaltspenderade sedlarna att efterfrågan på de lokalt producerade ekologiska livsmedlen uppehållspå närmarknaden. Således skapar de anställdas eget spenderade av sin förhållandevis litehögre lön ökad lokal lojalitet mot arbetsgivarnas produkter. Sådan är åtminstone tanken.Samtidigt är det helt legitimt inom valutanätverket för exempelvis advokater, tandläkare ochandra höglöneyrken att ta ut flera Ithaca Hours per timme i arvode.102En Ithaca Hour sätts i cirkulation genom att medlemmar i valutaföreningen backar dem medsina varor och tjänster. De erhåller via detta 2 Ithaca Hours per år samt listning i föreningenshandelskatalog. Sen kan de spendera dessa sedlar hos varandra. Även olistade företag ochprivatpersoner kan självfallet acceptera och spendera sedlarna när de väl satts i cirkulation.103Cirka 5 % av sedlarna sätts i cirkulation genom att betala för föreningens utgifter (somtryckandet av sedlarna) och 11 % som stöd för lokala icke vinstdrivande organisationer.104De tusentals arbeten som Glover menar utförs tack vare Ithaca Hours utgör närsamhälletsöverskott som inte beskrivs av det vanliga dollarsystemet i handeln. Sådan är tanken. Därmedminskas social utsatthet, slöseri med resurser och beroende av importvaror. Glover menar attdetta även skapar lokal gemenskap och en stolthet över att handelsmässigt kunna beskrivaresurser som tidigare stått osysselsatta. Detta menar han gör handeln roligare för deltagarna ivalutasystemet. 105Valutaföreningen donerar Hours till lokala samhällsnyttiga organisationer. Totalt har IthacaHours motsvarande köpkraften hos 10 000 dollars donerats sedan starten. Valutaföreningenger även räntefria lån till lokala företag i Ithaca Hours. Dessa har varierat mellan 50 - 30 000dollars i motsvarat lokalt köpvärde. Glover tror att bevarandet av köpkraft lokalt gör att Ithacakan nå ut bättre med egen export i nationell valuta eftersom beroendet av valuta utifrånminskar. Således tror han att Ithaca Hours kan bidra till positiv handelsbalans.106Motiven på Ithacas pengar utmärker lokala förhållanden som valts att lyftas fram avvalutaföreningen - lokal flora, storslagna naturscenerier, hantverk, jordbruk och barn. Ithacas"jubileumstimme" är den första sedeln i USA som hedrar en afro-amerikan.107Gällande risken för falskmyntning har det vidtagits olika åtgärder. Multi-färgade sedlar - vissatryckta på lokalt tillverkat och vattenstämplat bredkaveldunspapper eller handgjorthampapapper, vissa tillverkade innefattandes icke-fotokopierbart termiskt bläck, alla medserienummer - är svårare att förfalska än dollars, enligt Glover. Samtidigt gör den inneboendelokaliteten i sedlarnas cirkulation att de inte är särskilt lönsamma att förfalska.108Paul Glover har på sin hemsida gjort en sammanställning av mediatäckning av Ithaca Hoursfrån start 1991-2011. Där redovisas nyhetsbrev, tv-reportage, tidskrifter och hemsidor där102 Ibid103 Ibid104 Ibid105 Ibid106 Ibid107 Ibid108 Ibid 32
    • Ithaca fått redaktionell täckning. Ibland återkommande reportage i samma mediaenhet vilketinnebär de nästan 500 referenserna som ges mellan 1991-2001 egentligen innebär flerreportage än beskrivna källor. Mellan 2002-2011 redovisas ett 40-tal mediareferenser.Täckningen kommer primärt från USA men många andra länder, inklusive Sverige (SvenskaDagbladet 1996-03-27), har haft mediatäckning av Ithaca Hours – Frankrike, Japan, Italien,Schweiz, Tyskland, Norge är några exempel. 109Representanter för The Visitors Bureau of Ithaca, NY and Tompkins County som intervjuatsför denna studie menar att mediatäckning till ett värde av uppskattningsvis åtskilligahundratusentals dollar har genererats tack vare Ithaca Hours. Valutan är mycket uppskattad avturistbyrån och marknadsförs i dess officiella turistinformation som en unik tillgång förIthaca. Besökare ”älskar” att ta del av historier kring Ithaca Hours och turistbyrån ser den somen unik generator av mun till mun-marknadsföring.Turistbyrån nämner att forskning visat att framtidens besökare kommer att föredra att handlalokalt och här kan lokala valutor utgöra ett verktyg för att underlätta detta för dem. GenomIthaca Hours katalog kan de hitta lokalägda/lokalproducerade SPA, bondens egen marknad,viner och så vidare. En möjlighet turistbyrån nämner är att skapa upplevelsepaket där någraIthaca Hours ingår. De kan även, om så önskas, säljas som souvenirer eller utgöra underlagför souvenirprodukter – exempelvis kylskåpsmagneter med hållare för en sedel. Problemet ärannars att turister, förutom backpackers, har svårt att tjäna in dem. Det måste skapas någonform av överbryggning här för att turisterna ska få tag på dem. Lokalvalutan utgör dock ettunikt komplement till övrig marknadsföring och turistiskt innehåll som ökar turistens känslaav att delta i lokalsamhället.Från början var Ithaca Hours starkt präglat av Paul Glover. Men när denne senare flyttadeavtog marknadsföringen av lokalvalutan. Styrelsen som nu opererar systemet har nu bestämtsig för att få liv i Ithaca Hours igen genom att bland annat skapa en digital online plattformför handel som kan komplettera papperssedlarna med elektroniska krediter. Turistbyrånhoppas att detta ska återbörda Ithaca Hours till sin ”forna glans dagar”.När Glover var aktiv i Ithaca marknadsfördes valutan aktivt med klisterlappar, skyltar,nyhetsreportage, broschyrer med mera. Överallt i Ithaca sågs spåren av den lokala valutan – ibagerier, caféer, restauranger och så vidare . Turistbyrån påpekar att det krävs en ”champion”för att få den här typen av system att fungera och Glover var en utmärkt marknadsförare somkunde vinna över människor på ett både effektivt och djupgående sätt.Lokala företag kan sänka sina kostnader via Ithaca Hours genom den extra omsättningsystemet skapar. Bäst lämpar sig systemet för småföretagen som kan köpa renovering,livsmedel, marknadsföring med mera för pengarna. Gimme Coffe - ett av de mestframgångsrika caféerna i Ithaca - accepterade Hours till 100 % av betalningen för att lockakunder under en längre tid. Tyvärr genererade detta så mycket lokalvaluta att de fick svårt attspendera dem fullt ut och minskade därför accepteringsgraden vid betalning. Många nyakunder och mun till mun-marknadsföring genererades dock under tiden och nu är GimmeCoffe en växande kedja av caféer, enligt turistbyrån.Turistbyrån påpekar även att Ithaca Hours är mer än ett kupongsystem. Det är i grund ettlokalt bytesringssystem. För att turismen ska gynnas krävs bred acceptans i närsamhället. Ska109 http://www.paulglover.org/hourmedia.html (2012-04-20) 33
    • turistindustrin engagera sig för att skapa ett dylikt system krävs fördjupat samarbete medandra aktörer i närsamhället. En ren kommersiell ”top down-approach” lär inte fungera vidimplementering och tar bort autenticiteten i systemet. Men lyckas förankringen kan IthacaHours ge en djup, personlig och meningsfull upplevelse för både lokalbor och besökare. Attbefolkningen i Ithaca är väl utbildad kan ha bidragit till att systemet rönt framgång just idenna ort - som är en universitetsort -, tror turistbyråns representant.Tompkins County hade 2009 843 000 besökare som genererade 156 000 000 turistdollars. Detär uppenbart att den monetära effekten av Ithaca Hours är mycket låg i förhållande till dessasiffror. Men det är inte bara Ithaca Hours direkta monetära effekter som gynnar Ithaca enligtTuristbyrån. Genom systemet har människor engagerat sig i närsamhället i högre grad och närGlover försvann och Ithaca Hours minskade i användning tog nya lokala krafter vid med nyalösningar/projekt som fyllde i ”hålen” som det minskade användandet av Hours lämnade eftersig. Idag har Ithaca en befolkning som är mycket aktiv och som bryr sig om närsamhället.Samhällsgemenskapen och den lokala identiteten har gynnats i mycket hög grad av systemet,anser Turistbyråns representant.BerkSharesBerkShares är en lokal valuta för Berkshire regionen i Massachusetts. Skaparna avbetalningssystemet ser det, likt Paul Glovers syn på Ithaca Hours, som ett verktyg för att ökadgemenskap och ekonomisk egenmakt inom regionen. Bakom systemet ligger New EconomicsInstitute, tidigare känt som The E.F Schumacher Society. 110BerkShares lanserades hösten 2006 och fick en miljon sedlar i cirkulation redan under deförsta nio månaderna och över 2,7 miljoner fram till texten lades upp på hemsidan. Överfyrahundra företag har registrerat sig för att acceptera valutan. Fem olika banker med totalttretton kontor har samarbetat med BerkShares. Dessa agerar nu växlingskontor för sedlarna.Framtida planer för valutaföreningen är låneprogram för nystartade lokala företag (somhandlar lokalt), elektroniska överföringssystem av BerkShares och bankomater. 111Enligt den officiella hemsidan är syftet med BerkShares att fungera på lokal nivå på sammasätt som de nationella valutorna fungerar på nationell nivå för att bygga den lokala ekonomin.Detta anses ske genom att maximera handeln inom ett definierat avgränsat område. Lokalavalutor var mer vanliga i början av 1900-talet i USA och erkändes redan då som ett verktygför hållbar ekonomisk utveckling. BerkShares skiljer de lokala företag som accepterar valutanfrån de som inte gör det, bygger starkare relationer och ger en större närhet mellan näringslivoch medborgare, menar valutaföreningen. 112Vidare beskrivs att de människor som väljer att använda valutan gör en medveten satsning pålokala inköp. De tar personligt ansvar för närsamhällets hälsa och välbefinnande genom attlägga grunden för en verkligt levande och blomstrande lokal ekonomi. 113"BerkShares kommer inte, och är inte avsedda för, att ersätta den federala valutan. Derasanvändning bidrar till att stärka den regionala ekonomin, främja lokalt ägda företag, lokal110 http://www.berkshares.org (2012 -04-11)111 Ibid112 Ibid113 Ibid 34
    • tillverkning och lokala arbetstillfällen och minska regionens beroende av en oförutsägbarglobal ekonomi." /Citat www.berkshares.org 114Berkshares sätts i cirkulation genom att någon växlar in federala dollars mot BerkShares inågot av de anslutna bankkontoren. Växelkursen är 95 cents per BerkShare. Nittiofemfederala dollar kommer att ge hundra BerkShares. BerkShares är tryckta med valörerna 1, 5,10, 20 och 50 BerkShares. 115Den federala dollarvalutan ligger kvar på insättningskontot tills någon löser in en BerkShare-sedel och därmed tar ut pengarna. Detta sker då till 5 % rabattering. 100 BerkShares löses inmot 95 federala dollars. 116De fem procent som utgör rabatteringen är en fast del av växelkursen, inte en rabatt som kantas ut vid försäljning. De fem procenten berikar ingen annan än kunden som får sin lokalavara eller tjänst billigare samt säljaren som skapar ett lockpris mot den lokala marknaden - ettincitament för kunderna att välja just hen mot konkurrenterna. 117Konsumenter med BerkShares hittar spenderingsmöjligheter via skyltfönster med en loggasom säger "BerkShares Accepted Here" eller genom att söka i BerkShares officiella katalogmed registrerade företag. Alla företag accepterar inte BerkShares till det fulla värdet av sinavaror eller tjänster men de flesta tycks göra så. Konsumenten måste fråga vid köpet för attsäkert veta. Kunder får gärna betala i federala dollars och acceptera BerkShares som växel.Det motsatta är dock mindre vanligt. 118Alla företag eller privatpersoner kan acceptera BerkShares som betalning och sedan användadem som de vill. Registrering är inte nödvändig. Organisationen rekommenderar dock atthandlare väljer att registrera sig för att inkluderas i verksamhetskatalogen av ett antal skäl. Attregistrera sig innebär erhållandet av material som underlättar handeln med BerkShares -inbegripet broschyrer, information, klistermärken och annat reklammaterial. Registreradehandlare får även uppdateringar och nyhetsbrev som håller dem informerade om den senasteutvecklingen i valutanätverket. Slutligen får de även gratis listning i en online katalog och iframtida trycksaker eller reklamplatser som presenterar en lista på anslutna företag. 119Enligt Berkshares officiella hemsida och New Economics institutes hemsida har ett stort antalartiklar i pressen och nyhetsreportage i tv skapats som täcker Berkshares sedan lanseringen2006. 120Totalt 18 nyhetsklipp i amerikansk och internationell television redovisas på Berkshares egenhemsida. Förutom amerikansk regional och nationell media finns även täckning från enfransk, rysk och en japansk tv-station. Flera kända amerikanska tv-stationer som Fox, ABCoch så vidare har gjort reportage om Berkshares. 121114 Ibid115 Ibid116 Ibid117 Ibid118 Ibid119 Ibid120 Ibid121 Ibid 35
    • Gällande täckning i pappersmedia redovisas (med länkar) -2006 - 10 artiklar2007 - 22 artiklar2008 - 25 artiklar2009- 34 artiklar2010 - 4 artiklar 122Ett exempel på reportage som ej angivits på hemsidan är från Al-Jazeera på plats i Berkshiremed reporter 2009. Reportaget är på arabiska och speglar ett tydligt internationellt intresse förBerkshares som fenomen. 123Ett annat nämnvärt tv-reportage som ej angets på deras hemsida är BerkShares & MultiplierEffect Feb 2011 Channel 5, där en represenant från valutaorganisationen förklarar tanken medatt skapa en lokal optimering av multiplikatoreffekten via berkshares.124Ett annat utmärkande mediainslag är att Great Barrington som ligger inom ”BerkShare-regionen” utnämndes i Maj 2012 till USA:s bästa småstad i resesektionen av tidskriftenSmithsonian Magazine. Lokalvalutan nämndes specifikt som en av de framträdandekomponenterna i stadens karaktäristik.125Genom kommunikation med BerkShares organisation och BerkshiresVisitors Bureau fick jagreda på att turister ofta ringer innan de besöker regionen för att ta reda på hur de bäst kannyttja sedlarna och var de kan köpa dem. Det innebär ju en 5 % rabatt för dem i handeln attinförskaffa och använda BerkShares samtidigt som det ger en unik upplevelse. Bådeturistorganisationen och den lokala handelskammaren lyfter fram BerkShares i sinmarknadsföring. Cirkulationen av BerkShares ökar cirka 10 % under turistsäsongen (sommaroch vintermånaderna) vilket tyder på att de uppskattas av turister.Berkshire Visitors Bureau marknadsför BerkShares via sin besökskatalog (nående 140 000individer), nyhetsbrev (48 000 mottagare), hemsida och allmänna PR-marknadsföring.För att förbättra marknadsföringen av BerkShares funderar valutaorganisationen kring attanvända kampanjer via sociala medier och nyhetsbrev i ökad utsträckning för att kompletteramedlemskatalogen.Berkshire Visitors Bureau tror att BerkShares stärker den lokala identiteten i Berkshire genomatt stimulera lokal handel och samtidigt ha grafisk utformning med lokal prägel. Inga bevis föreffektiviteten gällande detta finns dock eftersom ingen undersökning har gjorts. En annanproblematik gällande turismbranschen är just att BerkShares inte kan spenderas utanförvalutaregionen vilket omöjliggör för exempelvis hotell att köpa marknadsföring motinkommande turister (men de kan växla in valutan mot USD om så önskas för att göra122 Ibid123 www.youtube.com sökord: Al Jazeera coverage of Berkshares (2012-05-05)124 www.youtube.com sökord: BerkShares & Multiplier Effect Feb 2011 Channel 5 (2012-05-05)125 www.smithsonianmag.com (2012-05-10) 36
    • inköpen).BerkShares beräknas motverka läckage genom att systemet erbjuder 5 % rabatt på lokalainköp men den ideala bilden, menar valutaorganisationen, vore om systemet kunde minskabehovet av import till regionen. Detta kunde ske genom att ge små lån helt eller delvis iBerkshires till nya företag med affärsmodeller som fyller behov som idag endast kan fyllas avföretag utanför regionen.Sedlarna är uppskattade som souvenirer av turister och när sedlarna försvinner skapas ettöverskott på kontot som backar sedlarna vilket kan, om så önskas, inkasseras som vinst avvalutaorganisationen. Valutaorganisationen uppmuntrar dock inte turister att ta med sigsedlarna hem eftersom de bara tryckts i en viss mängd.BerkShares cirkulerar i en region med cirka 10 000 innevånare av vilka hälften bor i GreatBarrington.Salt Spring DollarsKorrespondens med en representant för ”The Salt Spring Island Monetary Foundation” somdriver valutan ”Salt Spring Dollars” på Salt Spring Island i Kanada understryker att lokalasedelvalutor kan utgöra utmärkta turistsouvenirer. De har en speciell bankomat för ändamåletdär sedlarna kan köpas med bankomatkort. Föreningen säljer sina ”$$” till fullt värde ikanadensiska dollars och tillhandahåller även samlarpärmar. Sedlarna är konstnärligtutformade med lokala motiv. När turisterna lämnar ön kan föreningen inkassera en ansenligmängd av den monetära backningen till dessa sedlar och på så vis delvis finansiera sinverksamhet. För att öka användandet av sedlarna i den lokala handeln har föreningen nubestämt att låta 5 % av inköpet av sedlarna gå till lokala ideella föreningar ochvälgörenhetsorganisationer. Tanken är att dessa då ska börja marknadsföra och sälja SaltSpring Dollars och därmed öka spridningen.AnalysLokala valutor och turistiska marknadsfördelarLokala valutasystem marknadsförs av respektive turistbyråer i Berkshire och Ithaca som unikalokala yttringar att ta del av för besökare. De verkar även generera nya komponenter till denidentitetsskapande processen som en destination har att arbeta med i sin strävan att skapaattraherande bilder mot omvärlden. Detta tyder erfarenheter från deltagare i undersökningenpå likväl som dokumenterad mediatäckning av destinationers lokala valutasystem -exempelvis internationella mediainslag om Great Barrington (BerkShares) och Ithaca, NY(Ithaca Hours). Detta kan sammankoppas med Bohlin & Elbe:s beskrivning att allt från lokalkonst, musik, naturyttringar, matkultur och så vidare kan lägga grund för en lokal identitet ochvidare en destinations image mot omvärlden.De lokala valutor som studerats här med direkt kontakt med brukare och intressenter – IthacaHours, BerkShares och Salt Spring Dollars - har alla varit lokalt tryckta med bilder på sådanaidentitetsrelaterade komponenter, med grund i naturbaserade- eller kulturella lokala tillgångar. 37
    • Dessa bilder med lokala associationer får användarna ta del av vid varje transaktion vilketeventuellt kan bidra till att påverka den identitetsskapande processen i positiv riktning. IthacaHours är även tillverkade i lokalproducerat fibermateriel - både hämtat från naturen(kaveldun) och odlat (hampa) - vilket gör att brukarna till och med rent fysiskt kan "känna"lokaliteten i sedlarna. Detta samtidigt som det lokala valutasystemet i sig självt utgör en sådanidentitetspåverkande komponent i form av en slags lokalmonetär kulturyttring. Således blirsedlarna som cirkulerar en slags indirekt marknadsföring av destinationens unikaförutsättningar mot de egna innevånarna – åtminstone de som deltar i valutanätverket. Dettavia koppling till Syssner som menar att identiteter kan skapas och formas genom aktivaprocesser av återkommande associationer.Identiteter är även relationella och enligt Syssner måste de verka inom tydliga ramar- det krävs ett "vi" mot ett "ni" - för att vara existensberättigade. Lokala valutor(vi) kan här ställas mot lagligt betalningsmedel - det nationella penningsystemet - (ni) ochlikväl skapa och uppehålla nya relationer mellan brukare som inte kan existera på samma sättpå andra platser där endast lagligt betalningsmedel används för transaktioner.Den unika gemenskapen kring ett lokalt valutasystem gör, enligt studien, att besökareutifrån känner sig delaktiga i det lokala samhällslivet på en destination när de handlar med enlokal valuta i högre grad, än om de handlar med lagligt betalningsmedel. Studien visar ocksåatt lokal samhällsanda (community spirit) sannolikt kan främjas via ett lokalt valutasystemoch få människor att vilja engagera sig mer aktivt i närsamhällets utveckling – även utanförvalutanätverket. Detta kan ställas i relation till Syssners påpekande att identiteter är beroendeav en föreställning om inre gemenskap, enighet och gemensamma referensramar. Ett lokaltvalutasystem verkar kunna främja just dessa tre saker genom enighet kring de bilder sompräglats på sedlarna, inre gemenskap via handel i det begränsade antal affärer och andrainstanser som accepterar den lokala valutan och de gemensamma referensramarna kring synenatt deltagande i det lokala valutasystemet är att stödja det lokala närsamhälle man själv somindivid tillhör."Image" innebär enligt valt ramverk i studien en övergripande bild av en plats som visas utåtoch som byggs upp av ett antal associationer kopplade till olika landskap, produktionsformer,kultur och traditioner som anses vara typiska för platsen verkar lokala valutor kunna platsa insom en del av detta, enligt beskrivningarna ovan, och ovanpå detta faktiskt sprida och ökaexponeringen av en images delkomponenter genom själva användningen i handeln. Likvälsom en direkt attraktionskraft för regional -, nationell- och internationell media. Dettaöverensstämmer med Kotlers argument kring vikten av att belysa platsens värden och imageså att potentiella intressenter är fullt medvetna om platsens distinkta fördelar viddestinationsmarknadsföring. Men det kräver, som studiedeltagare vittnat om, engrundläggande förankring i lokalsamhället för att ett lokalt valutasystem ska fungera.En ytlig top-down applicering av ett lokalt valutasystem i marknadsföringssyfte ärsannolikt ett vanskligt projekt för en destination, enligt deltagare. Det får inte bli "ännu ettvanligt kupongsystem" eller något som ska ”klistras på” medborgarna. Att gå ut för hårt imarknadsföring gentemot de egna innevånarna för att skapa och befästa en ny image är enligtHall riskfyllt eftersom det kan uppfattas som konstruerat och falskt vilket överensstämmermed studiedeltagarnas erfarenheter. Förtroende och gemenskap mellan brukarna är mycketviktigt och detta kan enligt deltagare uppnås genom drivkraften och kunskapen hos en starkindivid eller via en (grästrots)organisation. En stark individ, en eldsjäl, som får systemet attfungera och nå framgång kan dock skapa en organisatorisk bräcklighet som kan komma till 38
    • uttryck om denne individ av någon anledning inte kan fortsätta sitt arbete med valutasystemet.På Salt Spring Island är den grundläggande användningen i nuläget begränsad till försäljningav sedlarna i form av turistsouvenirer och samlarobjekt vilket genererar ett överskott varje årpå det konto som backar upp sedlarna med lagligt betalningsmedel. Varje ”utvandrad” SaltSpring Dollarsedel sprider en bild av ön mot omvärlden och lämnar kvar likviditet till denlokala ekonomin via ”myntfoten” bestående av medel på ett bankkonto. Detta tyder på attlokala valutasystem i sedelformat kan komplettera övrig souvenirförsäljning vilketbekräftades som sannolikt av andra deltagare.Både i Berkshire och Ithaca var turistbyråerna positiva till de lokala valutasystemen ochinkluderade dem i sin officiella marknadsföring av sina destinationer. Att turistbyrån i Ithacaofta får förfrågningar kring Ithaca Hours av potentiella besökare stödjer den positiva turistiskakopplingen. Detsamma gör det faktum att cirkulationen av BerkShares varje år ökar med 10% under turistsäsongen i Berkshire County, enligt valutaorganisationen.Berkshares, Salt Spring Dollars och Chiemgauern är mer tillgängliga för turister eftersom debackas av lagligt betalningsmedel och därmed kan införskaffas med detta. Ithaca Hours ärmer svåråtkomlig då den backas av valutanätverkets handelsutbud och kräver därmedspeciella lösningar för att bli tillgängliga för vanliga turister.Lokala valutor och ekonomiskt läckageDe delar av det turistiska produktionssystemet som kan beskrivas monetärt i handeln av lokalavalutor är begränsade till just lokala turistiska utbud. Lokala valutor verkar ha en viss direktekonomisk inverkan under normala ekonomiska omständigheter om än en mycket begränsadsådan. Det handlar mer om relationsbyggande och lokal marknadsföring mellan lokalaföretag, föreningar och medborgare. Att använda ett lokalt valutasystem som ett sätt att lockakunder verkar kunna fungera bra för enskilda företag. Föreningar kan använda lokala valutorför att generera donationer från närsamhället.Samtliga deltagare påpekar att den givna lokalvalutan riktar in sig på samhällets överskott imer eller mindre grad, varor och tjänster som annars inte hade sålts, som huvudsakligt mål förpraktiskt användning i handeln. Således blir systemen ett komplement för att minska lokaltresursslöseri. Men det verkar som att volymen måste öka markant i samtliga fall för att ge ensignifikativt positiv inverkan på ekonomin. Creditos-nätverken i Argentina är de endamoderna komplementära valutasystemen i sedelformat som gjort skillnad i denna fråga –under den stora finanskrisen i Argentina åren runt 2000-talets början. Arbetskvittona i Wörglär ett tidigare exempel men var offentligt drivet vilket möjliggjorde skatteinbetalningar ilokalvalutan.Chiemgauern utmärker sig bland lokalvalutorna utförandemässigt eftersom detta systemexpanderar tydligt varje år och har som grundidé att optimera multiplikatoreffekten meringående än de andra valutorna. Vid ekonomiskt läckage försvinner ju stora mängderturismpengar från en destination utan att hinna beskriva lokal handel (om de ens hinner framtill destinationen). Genom att växla in de pengar som faktiskt stannar på destinationen –exempelvis löner - mot en "Chiemgauer-valuta" bevaras köpkraften i lagligt betalningsmedellokalt på ett konto och ökar samtidigt sin velocitet i den lokala handeln 2.5 gånger. Det geralltså 60 % i ökad lokal köpkraft per nationell valutaenhet som turister för in till destinationen 39
    • vilket eventuellt kan ge utslag i TIM-mätningar via inducerade effekter (sedlarna når ju nyamarknadsaktörer snabbare). Dessutom går några procent i lagligt betalningsmedel vidinväxlingen till lokala ideella föreningar eller välgörenhetsorganisationer vilket kan bidrapositivt till destinationens välstånd.Arbetskvittona i Wörgl som är Chiemgauer-systemets förebild är berömt för sin positivainverkan på lokalekonomin när mängden lagligt betalningsmedel minskade kraftigt i Wörglunder finanskrisen på 30-talet. Detta kan tyda på att Chiemgauern har potential att skapaverklig ekonomisk skillnad om den tillåts att fortsätta expandera. Detsamma kan gälla IthacaHours som i utförande är väldigt lik Creditos-sedlarna då den endast backas av deltagarnaslöfte om att acceptera valutan för försäljning av sina varor och tjänster och köparnasförtroende för nätverket. Nu när valutaorganisationen i Ithaca vill komplettera sedlarna meden online handelsplattform kommer Ithaca Hours att kombinera elektronisk ömsesidig kreditmed nuvarande system vilket borde kunna ge systemet möjlighet att mer flexibelt kunnaexpandera vid behov – likt WIR.Av någon anledning tycks dock den reella ekonomiska nyttan av de lokala valutasystemenhållas tillbaka under normala ekonomiska omständigheter. Under finanskriser tycks de bli merpopulära på grund av bristen på lagligt betalningsmedel som då infinner sig. Detta kan tyda påatt turistdestinationer med stort ekonomiskt läckage kan nå större framgång med att införalokala valutasystem än mer ekonomiskt stabila destinationer. Till detta bör adderas dock attIthaca har en framgångsrik turistsektor och en högutbildad befolkning vilket turistbyrån trorär en anledning till framgången med lokalvalutan. Utbildade människor kanske är mer villigaatt ta till sig nya koncept eller är åtminstone i en position att utbilda sig kring dem på ettlättillgängligt sätt. En fördel som fattiga lågutbildade människor vanligtvis inte har.Andra paralleller till läckagefrågan är att en lokal valuta är en protektionistisk lösning i ochmed den bara kan användas för lokala inköp. Om en aktör utifrån väljer att sälja något motlokal valuta så måste den senare även köpa något inom valutanätverket vilket innebär ettlokalt inköp till samma värde. Det är möjligt att lokala valutor i viss mån kan kompensera förläckage via detta och därmed komplettera andra protektionistiska lösningar som tullar ochhandelsregleringar.Gällande problem med all inclusive och andra väldigt läckagerelaterade turismformer har ingadirekta lösningar via valutasystem kunnat hittas i studien. Dock pekar studien på möjligheteratt göra mer av de valutaenheter som faktiskt stannar kvar i lokalsamhället eller kompletteradem. Den lokala valutan, beroende på design, kan antingen "låsa fast" pengar (Berkshares/SaltSpring Dollars) lokalt eller addera en ny penningmängd som skapar kompletterandeomsättning (Ithaca Hours/Creditos). Eller så kan dessa varianter kombineras genom att tvingafram en ökad cirkluationsvelocitet som Chiemgauerns design gör via användaravgiftensamtidigt som lokalvalutan kan växlas in till nationella pengar vid behov. Chiemgauernsdonationskomponent vid inväxling gör att lagligt betalningsmedel även kan gå till lokalasocialt- eller miljöinriktade icke vinstdrivande organisationer och ändå öka den lokalamultiplikationseffekten på samma gång. Stiernstrands menar att en inkommande”turistmiljon” skapar ett årsdagsverke i Sverige och varje kvarhållen ”turistmiljon” bibehållerett årsdagsverke i Sverige. Om vi antar att Chiemgauern ökar cirkulationsvelociteten med 60% innebär det hypotetiskt att 2 "turistmiljoner" skulle kunna skapa 3.2 årsdagsverken lokalt.Så kan intressenternas information gällande Chiemgauer åtminstone tolkas i dettasammanhang. 40
    • Traditionella sätt att minska läckage kan vara svåra uppehålla i det internationellafrihandelssystemet eftersom lokala ekonomier är tvingade via WTO att accepterainvesteringar från multinationella koncerner. Det finns även andra hinder. Exempelvis små ö-nationer har svårt att etablera egna flygbolag och effektivt utnyttja närproduktion förläckageminskning. Utvecklingsländer har svårt att skapa den infrastruktur för kommunikationoch transport som turismen kräver. Inte minst om läckaget är stort. Creditos-nätverken iArgentina visar att lokala valutasystem kan handelsmässigt beskriva nya transportmöjligheteroch faktiskt flertalet varor och tjänster i närsamhället vid nationell penningbrist och därmedfinansiera saker som samhället behöver utan att använda lagligt betalningmedel. Stoddersstudie av WIR ger också belägg för att en komplementär valuta kan expandera vid brist pålagligt betalningsmedel på marknaden för att täcka upp behovet av utbytesmedium. Dettastödjer en koppling till ett motverkande av lokala läckageeffekter.Kommersiell byteshandel och marknadsfördelarDirekt byteshandel har många fördelar enligt studien men är svår att få till stånd. En bytesringger samma fördelar (minus avgiften till operatörerna förstås) via indirekt byteshandel. Dettaadderar flexibilitet som passar bättre om ett företag vill sätta byteshandeln i system och skapahandelsvolym gentemot flera olika aktörer.En bytesring erbjuder en intern kompletterande marknad med reglerat utbud vilket gör attdeltagande företag får en ny handelsarena där konkurrenter på kontantmarknaden är heltutestängda - åtminstone tills deltagande företag sålt så mycket det kan men efterfråganfortfarande är större. Deltagande bytesringsrepresentanter har påvisat fördelar med sänktakostnader på inköp för turistföretag vilket kan användas för att öka sin internationellamarknadsföring och/eller öka företagets likvida besparingar, genom att täcka fasta kostnadermed byteshandel. Detta samtidigt som kapacitetsutnyttjandet expanderar med helt nya kunder(som med sannolikhet kan komma direkt från en konkurrent) vilket ökar möjligheterna förmun till mun-marknadsföring. Genom stärkt likviditet kan ett turistföretag bättre överleva iden glokala konkurrensen genom besparingsbuffertar för dåliga tider eller ökadeinvesteringar. City of London menar att etablering av ett utbrett bytesringssystem - bådelokalt, nationellt och internationellt verkande – kan gynna Storbritanniens ekonomi och skapaett ansenligt antal arbetstillfällen. Detta speciellt vid internationell handel.En intressant notering kopplad till City of Londons rapport är att den franska staden Nantesunder 2013 kommer att införa en egen variant av ”WIR” implementerad i offentlig regi –”Nanton”. Detta elektroniska bytesringssystem kommer att inbegripa både företag ochmedborgare i staden.Enligt Schysst Resande (2010) har små lokala i företag svårt att konkurrera medinternationella aktörer eftersom de saknar distributionskanaler, expertis kring internationellhandel, språkliga och kulturella kunskaper och andra viktiga tillgångar vid export/import. Härtyder studien på att internationellt verkande bytesringar kan erbjuda en kompletterandehandelskanal som tillhandahåller både internationella kontaktnät och nödvändiga expertiser ikombination med sänkta kostnader på inköp. Detta visar handelsexemplen frånbytesringsrepresentanter där turistföretag sålt överskottskapacitet i utbyte mot internationellmarknadsföring.Om en destination endast har en lokalt verkande kommersiell bytesring kan denna skapakanaler mot omvärlden via internationella clearingsystem bytesringar emellan, enligt City of 41
    • London, och på så vis erbjuda internationella kanaler åt sina lokala medlemmar ändå.Medieföretag vill ofta byteshandla enligt bytesringsrepresentanter och här ges alltsåalternativa kanaler att nyttja för alla företag med utbud som passar mediebolagen de villannonsera hos. Direkt byteshandel är dock enklare att beskriva i ord än att få till stånd iverkligheten enligt Wilson och Wang. Kommersiella bytesringar sparar tid och ökarflexibiliteten om ett företag vill sätta byteshandel i system – både lokalt och internationellt –enligt bytesringsrepresentanter, vilket Wilson och Wang verkar överensstämma i, gällandeinternationell handel, via deras beskrivning av ”Evidence Accounts” som passande förbyteshandel i större och återkommande volymer mellan länder. Detta eftersom mediebolagetkan sälja överkapacitet till ett företag och göra inköp från ett annat vars utbud passar detbättre. Bytesringen agerar även extern säljrepresentation för medlemmarna vilket gör atttotalmarknadsföringen av anslutna företag ökar.Under stor finansiell oro på en marknad verkar medlemskap i kommersiella bytesringar kunnaöka överlevnadsmöjligheterna, detta enligt Stodder och Lietaer et al, för alla typer av företag.Men ju högre vinstmarginal ju mer likvid hävstångseffekt på inköp. Genom att gebytesringarnas krediter som lön (bonus) till sig själv eller sina anställda verkar företagare, tillviss del, kunna nyttja sin överskottskapacitet för att sänka lönekostnader i lagligtbetalningsmedel och/eller öka totallöner. Genom att belöna sina anställda medbytesringskrediter kan dessa sannolikt stimuleras till att bli mer produktiva, enligtstudiedeltagare, vilket kan ge marknadsfördelar.En ökning av CSR, med förmodad tillhörande marknadsföringseffekt, kan ske genom attdonera till välgörenhet i bytesringskrediter eller varor/tjänster till en välgörenhetsorganisationsom är medlem i en kommersiell bytesring (och därmed kan sälja detta motbytesringskrediter). Detta enligt bytesringsrepresentanter.Ett företag kan även byta ägarandelar mot behövda varor och tjänster, direkt eller viabytesring, som ett sätt att slippa ta banklån eller för att attrahera riskkapital som annars hadevarit svårt att komma över, enligt bytesringsrepresentanter.Kommersiell byteshandel och läckageLönsam byteshandel förutsätter enligt Wilson och Wang att -1: Att överskottskapacitet existerar i någon form på grund av fluktueringar i efterfrågan.2: Att marginalkostnaderna är låga på tillhandahållen vara eller tjänst.3: Att förmåga finns att tydligt segmentera kundmarknaden till en tillfredsställande lågkostnad.Gällande 1 så ger studien exempel på hur överskottskapacitet hos turistföretag kan se ut -exempelvis osålda flygstolar eller hotellnätter, gällande 2 så poängteras av deltagare attturistiska produkter vanligen är tidsbaserade och därmed har höga vinstmarginaler ochdärmed borde passa bra för byteshandel enligt Wilson och Wangs analys, gällande 3 så visarstudien att detta kundsegmenteringsarbete kan överlåtas åt en kommersiell bytesring så attföretaget själv slipper leta efter bytesvilliga handelspartners. En kommersiell bytesring är jusom ett extra säljkontor åt medlemmarna med fokus på multilateral byteshandel. 42
    • Angående 3 så är en kommersiell bytesring sannolikt även en bra kunskapskälla gällandeinternationella handelspolicys och regleringar, språkliga och kulturella kunskaper och andraaspekter som krävs vid internationell handel eftersom den arbetar med dessa frågor dagligen.Speciellt gäller detta om bytesringen har kontor i flera länder. Bytesringar kan även clearavärden mellan varandra och på så vis möjliggöra internationella multilaterala penninglösatransaktioner trots att bytesringarna handelsparterna anslutit sig till endast har lokalrepresentation. Därmed kan även kunskap om olika länders unika handelslagar delasinternationellt mellan bytesringarna till förmån för medlemmarna.Wilson och Wang räknar upp möjligheten att överkomma priskontroller, internationellainstitutionella överenskommelser som står i vägen för penningtransaktioner,valutaväxlingsproblem, överskottskapacitet, problematik med utländska skulder,exportökningsbehov, diversifieringsbehov, överdrivet höga internationellatransaktionskostnader, likviditetsfördelar för lokala ekonomier och hävstångseffekt vid inköpsom fördelar med byteshandel. Allt detta kan kopplas samman med besparingseffekter elleröppnanden av nya turistflöden (vilket de själva ger exempel på via byteshandelsframkalladeturistflöden mellan Kina-Ryssland och Japan-Egypten). Trots att Wilson och Wangs studie ärfrån 1996 verkar deras resultat överensstämma i stort med information delgiven frånbytesringsdeltagare i denna studie. Empirin tyder på att turistföretag både kan spara pengar påinköp och vinna nya kunder från nya marknader på samma gång via byteshandel.Stodder och Lietaer (et al) menar att komplementära valutasystem (exempelvis kommersiellabytesringssystem) kan agera pro-cykliskt (Stodder) och stabilisera upp marknadslikviditet vidbehov (Stodder och Lietaer et al). Detta tyder på att en destination med högt läckage ändå kanuppehålla lokal handel genom att beskriva lokala resurser med ömsesidiga krediter istället förlagligt betalningsmedel.Likväl tyder studiens egenproducerade empiri i kombination med Wilson och Wangs studiepå att en destination kan importera och exportera varor och tjänster med perfekt bibehållenhandelsbalans genom att nyttja direkt eller indirekt byteshandel. Import och export kan skedirekt mellan företag, indirekt via kommersiella bytesringar eller offentligt genom att statergår med på att agera mäklare och/eller clearingplattform för handeln.Vidare påpekar City of London, liksom bytesringsrepresentanter i denna studie, attbyteshandel kan öka donationer till välgörenhet. Eftersom real överkapacitet vanligen blir ettresultat av penningläckage kan detta beskrivas i ömsesidiga krediter som doneras tillvälgörande ändamål på destinationen. Eller tvärtom att företag i rika länder donerar sinöverkapacitet via internationell bytesclearing till välgörenhetsorganisationer i ettutvecklingsland.Eftersom byteshandel använder vinstmarginalen som hävstångseffekt vid inköp så ökarköpkraften för deltagarna. Om ett turistföretag väljer att byta till sig varor och tjänster detvanligen spenderar lagligt betalningsmedel på så minskar dess utgifter i lagligtbetalningsmedel motsvarande vinstmarginalen på det som byts bort. Eftersom tid vanligen ärdet som säljs av inom turismsektorn så tyder studien på att hävstångseffekten kan bli mycketfördelaktig för ett turistföretag. Om det som byts beskrivs via ett gåvocertifikat finns ävenmöjligheten att detta inte löses in vilket ger chans till ytterligare besparingar. Om det löses inkan kunden dessutom, väl på plats, ändå spendera hårdvaluta ibland. 43
    • Allt säljbart kan beskrivas med ömsesidig kredit vilket gör att detta komplementärabetalningsmedel aldrig kan bli bristfälligt förutsatt att det finns köpare och säljare som vill havarandras utbud inom nätverket. Detta enligt deltagare i studien som därmed indirekt anslutersig till Stodder och Lietaer et al i åsikten att ömsesidiga kreditsystem kan uppehålla handeln isvåra ekonomiska tider när lagligt betalningsmedel är bristfälligt. Ovanpå det menar Wilsonoch Wang att när import görs via byteshandel uppehålls perfekt handelsbalans vilketmotverkar ökad skuldsättning som enligt valda teoretiska ramverk är en utkomst avekonomiskt läckage för många destinationer.Sammanfattning platsmarknadsföringPlatsmarknadsföring kan sannolikt gynnas av komplementära valutor. Detta via kopplande avempirin i denna uppsats till Kotler et all:s 4 komponenter för effektiv platsmarknadsföring -Komponent 1: Utformning av en optimal mix av tjänster och egenskaper i närsamhälletHär kan komplementära valutor göra det möjligt att öka utbudet eftersom vilande tillgångarkan sättas i arbete. Lokala sedelsystem kan skapa nya unika marknadsplatser ochtransaktionsmöjligheter som blir en unik upplevelse för besökare. Därtill kan egenskapernalokal identitet och lokal gemenskap stärkas på destinationen.Komponent 2: Skapa attraktiva förutsättningar för befintliga och potentiella nya köpare ochanvändare av platsens tillgängliga varor och tjänster.Kompletterande handel via komplementära valutasystem kan eventuellt göra fler varor ochtjänster tillgängliga för nära och inkommande besökare. Därtill verkar turister känna djuparedeltagande i handeln om de använder en lokal valuta vilket ökar attraktiviteten på att görainköp.Komponent 3: Leverera platsens varor och tjänster på ett effektivt och tillgängligt sätt.Bytesringar kan inte sägas tillföra effektivitet gällande betalning eftersom de är en extra aktöratt hantera samt att de bara når en internmarknad. Dock kan de sägas öka effektiviteten omdestinationen annars säljer outnyttjade tillgångar för att sänka priset på inköp av exempelvisinternationell mediaannonsering eller varor/tjänster som platsen inte kan producera på egenhand. Lokala valutor av BerkShares utformning ökar tillgängligheten till lokal handel förbesökare genom att ge 5 % rabatt på inköp.Komponent 4: Belysa platsens värden och image så att potentiella intressenter är fulltmedvetna om platsens distinkta fördelar.Kommersiella bytesringar kan erbjuda hävstångseffekt på inköp av annonsering viakomplementära krediter för att framhäva fördelarna av en destination mot omvärlden. Lokalavalutor kan sprida ett lokalt bildspråk via sedlar för att stärka medvetenheten lokalt. Därtillkan lokala valutor attrahera lokal, nationell och internationell media som sprider informationom platsen "gratis" på grund av deras funktionalitet som råvara för artiklar och reportage. 44
    • Slutsatser och avslutande reflektionerKommersiell byteshandel och marknadsfördelar på enturistdestinationDen primära fördelen som påvisats i studien gällande byteshandel och dess marknadsfördelarför turistföretag är inköp av mediaannonsering. Turistsektorns utbud är i hög grad tidsbaseratvilket gör att vinstmarginalerna i likvida medel är höga. Genom att byta sitt överskottsutbudmot varor och tjänster företaget behöver uppstår en hävstångseffekt där vinstmarginalenomvandlas till en kostnadssänkning på det som köps in.Om exempelvis ett hotell har 70 % vinstmarginal på ett hotellrum blir därmed kostnaden föratt köpa in mediareklam för 10 000 endast 3000 i hårdvaluta. Dessa 3000 valutaenheter äralltså kostnaden för att betjäna kunden och hålla rummen som byts bort i godtagbart skick.Mediabolag har också ett tidsbaserat utbud (det som inte säljs idag kommer aldrig att säljas)och är därmed villiga att byteshandla förutsatt att köparen har något i utbyte mediebolaget villha. Om detta inte går att lösa med direkt byteshandel är en lösning att nyttja en kommersiellbytesring för att cleara transaktionen multilateralt – det vill säga turistföretaget säljer sittutbud till någon annan i bytesringen och erhåller krediter som kan användas för att göra inköphos mediebolaget som sedan kan spendera dessa på något det själv behöver inom nätverketfrån en annan aktör än turistföretaget.Självfallet kan hotellet i exemplet ovan köpa något annat än mediaannonsering. Vad som helstsom finns inom bytesringen eller som hotellet lyckas anskaffa via direkt byteshandel.Eftersom hotellet säljer för precis samma belopp som det köper in uppstår ingen vinst attbeskatta. Ökade besparingar i lagligt betalningsmedel uppstår dock vanligen. Kommersiellbyteshandel redovisas skattemässigt i enheter av lagligt betalningsmedel i bokföringen.Kommersiell byteshandel riktar vanligen in sig på handel med överskottskapacitet i olikaformer som inte lyckats beskrivas av lagligt betalningsmedel i handeln. Detta kan om handelnlyckas göra att aktörer minskar sitt resursslöseri. Kommersiella bytesringar, eller stater vidinternationell handel, kan utgöra clearingplattform för att underlätta penninglösatransaktioner.Kommersiella bytesringar har säljare som marknadsför medlemmarnas utbud inom nätverketvilket ökar den totala marknadsföringen för en medlem. Likväl innebär denna internamarknad ett sammankopplande av aktörer som i de flesta fall inte gjort affärer med varandratidigare. Eftersom bytesringen reglerar sitt utbud kan ett turistföretag verka på en marknadmed få- eller inga konkurrenter, vilket ökar dess totalomsättning och innebär överföring avkunder från konkurrenter på kontantmarknaden till sig självt på bytesringsmarknaden.Samtidigt kan detta generera ökad mun till mun-marknadsföring genom fler nöjda kundervilket sannolikt kan genereras via byteshandel eftersom alla aktörer som deltar erhållerhävstångseffekt på inköp och ökad kapacitetsutnyttjning och därmed kompletterande fördelarmot kontantmarknaden. Analysen tyder på att systemet via detta kan öka gemenskapskänslaoch lojalitet mellan medlemmar.Detta gäller både lokalt och internationellt vilket innebär att ett turistföretag exempelvis kanerhålla mediaannonsering i utlandet till lågt pris och samtidigt vinna nya kunder påmarknaden som önskas nå via bytesringens säljverksamhet - vilket i bästa fall ger traditionellreklam och mun till mun-marknadsföring på samma gång. Bytesringar kan även hjälpa företag 45
    • att överkomma kunskapsluckor vid internationell handel gällande språk-, kultur-, regleringaroch handelspolicys. Om en bytesring enbart finns lokalt kan den ändå cleara handel medbytesringar i andra länder via gemensamma internationella handelsplattformar.Dessa penninglösa distributionskanaler borde sannolikt kunna möjliggöra för mindre lokalaaktörer att nå ut bättre i den internationella konkurrensen eftersom kostnader förmarknadsföring och andra inköp sänks i kombination med en ökad säljkapacitet viabytesringens aktiva förmedling av medlemmarnas utbud. Eventuellt kan dylika system, om deär välutvecklade och tas i medvetet bruk på ett aktivt sätt, öka konkurrensmöjligheterna förlokala företag på turistdestinationer mot multinationella koncerner. Bevisligen har dekommersiella internationella bytesringssystemen fungerat för större aktörer enligt dennastudie.Byteshandel har även skapat nya turistflöden mellan länder där statliga penningregleringargjort det omöjligt att genomföra internationella transaktioner på den vanliga marknaden ilagligt betalningsmedel. Genom staters försorg har gåvocertifikat till likvärdigt belopp ochturistiskt innehåll kunnat utbytas över gränser och sedan säljas för nationella pengar irespektive land. Här kan utvecklingsländer kanske finna liknande möjligheter att skapaturismflöden mellan sig via sänkta kostnader tack vare byteshandelns hävstångseffekt ochuppehållande av handelsbalans utan att påverka sin skuldsättning och vinna kulturellt utbytevia människors resande på samma gång.Kommersiell byteshandel och ekonomiskt läckage på enturistdestinationAtt byteshandla direkt eller via ömsesidig kredit motverkar inte läckage men komplementäravalutasystem verkar kunna minska konsekvenserna av en minskad tillgång till lagligtbetalningsmedel, vilket exemplen WIR, Creditos och Wörgl visat. Stodder menar attömsesidiga kreditsystem kan vara pro-cykliska och därmed expanderar om tillgången pålagligt betalningsmedel minskar. Vid läckage minskar tillgången till lagligt betalningsmedeloch om en destination har ett väl utvecklat bytesringssystem skulle detta eventuellt kunnaexpandera vid behov för att hålla uppe den lokala handeln på destinationen.City Of London menar att Storbritannien sannolikt skulle vinna många handelsmässigafördelar om landet hade ett välutvecklat kommersiellt bytesringssystem på plats och att dettaskulle kunna generera många tusen nya arbetstillfällen. WIR-systemet framhålls som ett gottexempel av både Stodder och City of London på hur ett föredömligt bytesringssystem kanfungera. Lietaer et al menar att komplementära valutasystem, som ömsesidiga kreditnätverk,är avgörande för att balansera upp det ekonomiska systemet – ett extra ben att stå på för attkunna genomföra transaktioner vid behov - långsiktigt.Wilson och Wang har beskrivit hur Egypten lyckades importera hemelektronik till sinamedborgare trots höga statsskuld och läckage via byteshandel med turismupplevelser.Systemet var så lönsamt för Egypten att det sattes i fortsatt aktivt bruk som en officielldelkomponent i bekämpningen av ökad nationell skuldsättning.Varje gång ett företag minskar sina kostnader genom att använda byteshandelnshävstångseffekt på inköp minskar beroendet till lagligt betalningsmedel. Så länge exaktavärden matchas vid köp och sälj uppstår ingen vinst att beskatta - men kontanta besparingaruppstår eftersom företaget kompenserar penningutgifter med avyttrande av 46
    • överskottskapacitet (mot i många fall helt nya kunder). Byteshandeln utgör en kompletterandeomsättning som läggs ovanpå den befintliga omsättning som handelsmässigt beskrivs i lagligtbetalningsmedel. Detta ger den dubbla effekten av att få vilande tillgångar i omsättning ochatt få redan intjänade penningbelopp, som annars hade spenderats på driftskostnader, bevaradepå företagets bankkonto. Detta visar analysen av den empiridel som i denna studie samlats infrån representanter av kommersiella bytesringar. Ingenting tyder på att detta arbetssätt somuppenbarligen fungerar för enskilda företag inte kan sättas i ett bredare perspektiv.Om City of Londons rapport för Storbritannien är korrekt borde välutveckladebytesringssystem av de slag som rapporten diskuterar hypotetiskt kunna gynna även andraländer på samma eller liknande sätt. Staden Nantes i Frankrike har redan beslutat att under2013 starta upp en elektronisk bytesring i offentlig regi där både lokala företag ochmedborgare kan medverka. Således en variant av WIR men innefattandes även privatpersoner.Om en destination skulle använda byteshandel för att göra satsningar på marknadsföring iutlandet genom att sälja sin överskottskapacitet skulle utvandringen av lagligtbetalningsmedel hållas nere samtidigt som marknadsföringseffekten blev likvärdig eller högreän vid penningtransaktioner. Detta eftersom byteshandel även genererar ett sälj vid inköpvilket ger nya kunder som kan ge ökad mun till mun-marknadsföring.Det finns även andra varor och tjänster som måste importeras av turismindustrin – exempelvisvin (som i Sverige) - som genom penninglösa transaktioner skulle kunna införskaffas utan attrubba handelsbalansen.Om en nation – eller destination - som håller nere sina penningtransaktioner till förmån förutvecklad handel inom ömsesidiga kreditnätverk samtidigt håller uppe exporten i hårdvalutaborde en minskning av skuldsättning mot utlandet kunna uppnås. Detta stärks av exemplenWIR och Creditos i empirin.Mer studier kring dessa möjligheter utifrån ett syd-perspektiv krävs för att ta reda påbyteshandelns möjligheter för utvecklingsländers handelsbalanser och kompensation förekonomiskt läckage i turistisk kontext.Lokala valutasystem och marknadsfördelar för en turistdestinationLokala valutasystem i sedelformat kan gynna lokal identitet och skapa attraktiva bilder motomvärlden som genererar intresse från både inrikes och utrikes media. I Ithaca, NY ochBerkshire County i USA har Ithaca Hours respektive Berkshares tillsammans attraherathundratals mediareportage från hela världen under flera år. Turistbyrån i Ithaca värderarmediarapporteringen om Ithaca Hours till hundratusentals USD som gynnat besöksnäringensedan valutan skapades 1991. Great Barrington där BerkShares verkar utsågs till USA:s bästasmåstad för besökare i en tidningsartikel och lokalvalutan lyftes fram som en unik komponenti detta.En lokalt förankrad och tydlig identitet är viktig i marknadsföringen av en destination. Dennastudie tyder på att lokala valutasystem i sedelformat kan agera identitetsfrämjande genom att -1: Skapa associationer kring ett lokalt präglat bildspråk på sedlarna. Varje gång någonanvänder sedlarna exponeras de för detta bildspråk som påminner dem om deras lokalamiljömässiga- och/eller kulturella (och därmed även turistiska) tillgångar. 47
    • 2: Avgränsa en gemenskap via handel i det begränsade antal affärer och andra instanser somaccepterar den lokala valutan vilket skapar ett tydligt ”vi” (som använder lokalvalutan) och”de” (som bara använder de betalningsmedel staten tillhandahåller).3: Skapa en känsla hos deltagarna att de gynnar lokalsamhället (=destinationen) de själva ären del av genom att använda lokalvalutan.I Ithaca menar studiedeltagare att lokalvalutan gjort medborgarna mer intresserade av attsjälva delta i utvecklandet av sitt närsamhälle. Ökad gemenskap och lokal samhällsfrämjandeaktivitet är något som verkar ha uppstått tack vare med Ithaca Hours.I både Berkshire County och Ithaca accepteras de lokala sedlarna av hundratals företag avolika inriktningar som i stora delar innefattar aktörer inom det turistiska produktionssystemet– bankkontor, ”Credit unions”, bagerier, restauranger, caféer, hotell, biografer, massörer,bondens egen marknad, livsmedelsproducenter och så vidare.Studien visar att turister kan känna sig delaktiga i det lokala samhället på ett djupare plangenom att använda en lokal valuta. I BerkShares valutaområde ökar sedelcirkulationen med10 % under turistsäsongen och turistbyrån får ofta förfrågningar från turister om var de kanväxla USD mot BerkShares och var de kan spendera dem. Eftersom BerkShares motsvarande1 USD kostar 95 cents ges de aktörer som deltar i valutasamarbetet en marknadsfördel mot desom inte accepterar BerkShares. Turisterna, eller vem som nu växlar till sig lokalvalutan, fårju 5 % rabatt hos dem.På Salt Spring Island säljs ”Salt Spring Dollars” som souvenirer och unika samlarobjekt (medtillhörande samlarpärm om så önskas). En Salt Spring Dollar köps för en kanadensisk dollarsom sätts in på ett bankkonto. Varje år lämnar ett stort antal sedlar ön med besökare vilket gerett signifikant överskott i lagligt betalningsmedel åt valutaföreningen som ger ut dem . Dettatyder på att turistorganisationer skulle kunna gynnas av att addera lokala valutor i sittsouvenirutbud.Turistbyrån i Ithaca tror att Ithaca Hours skulle kunna utgöra underlag för souvenirer i högregrad än vad som hittills utnyttjats och att valutan skulle vara givande som komponent ipaketerade upplevelseprodukter. Ithaca Hours har dock nackdelen att den inte kan köpas förlagligt betalningsmedel då den backas av deltagarnas överskottsutbud. Det begränsar dessmöjlighet som souvenir om inte någon form av överbryggningsmekanism sätts på plats somgör den mer tillgänglig för turister. Risken finns dock att något sådant skulle kunna minskaförtroendet för valutans autenticitet. Lokalvalutor backade av lagligt betalningsmedel verkarvara mer praktiska i turistisk kontext.För att skapa marknadsfördelar med lokala valutor måste de förankras grundligt inärsamhället, visar studien. Valutan måste accepteras av en varietet av aktörer som hållercirkulationen igång. Att implementera ett lokalt valutasystem som en renmarknadsföringsåtgärd på en destination riskerar att uppfattas som icke-autentiskt och”påklistrat” av innevånarna vilket kan underminera projektet.Studien tyder dock på att om det lyckas med förankringen kan ett lokalt valutasystem gynnaen destination ur marknadsföringsperspektiv både mot de egna innevånarna (bygga identitetoch gemenskap) och mot omvärlden (som en unik komponent av upplevelsen på 48
    • destinationen). Ingenting i studien motsäger att aktörer inom turistsektorn (eller enoffentlighet för den delen) skulle kunna vara initiativtagare och medarbetare till ett dyliktprojekt.Lokala valutasystem och ekonomiskt läckage på enturistdestinationI Argentina användes lokala, regionala och nationella komplementära valutasystem i hög gradunder den stora finanskrisen som skakade landet i slutet av 1990-talet till början av 2000-talet.Dessa bytesringskuponger – Creditos – utgjorde de facto hela 11-25% av människorsspenderande i Argentina mellan 2001-2002. Allt kunde köpas för dessa alternativa pengar –tågbiljetter, läkare, livsmedel och så vidare. Detsamma gäller i liknande aspekt deavgiftsbelagda arbetskvitton, backade av lagligt betalningsmedel, som utfärdades i stadenWörgl på 30-talet och som på 2 år minskade den utbredda arbetslösheten med 25 %. Dettavisar att komplementära valutasystem kan väga upp för storskalig brist på lagligtbetalningsmedel vid kriser vilket även bekräftats av forskare i nationalekonomiska studierredovisade i denna uppsats. I turistisk kontext motsvaras det ekonomiska krissammanhangetistället av högt läckage av turistisk hårdvaluta från en destination. Resultatet blir liknande - enbrist på pengar i lokal cirkulation.De två ovan nämnda systemen har designmässigt lokala motsvarigheter i Ithaca Hours (Ithaca,NY, USA) respektive Chiemgauern (Rosenheim, Tyskland). Ithaca Hours backas, liktCreditos, endast av varor och tjänster som tillhandahålls på löftesbasis av valutanätverketsmedlemmar och saknar därmed knytningar till lagligt betalningsmedel. Chiemgauern backasav Euros men 3 % av till Chiemgauers inväxlat belopp i Euros går till lokala ej vinstdrivandeorganisationer och 2 % till valutaorganisationens drift. Vidare är Chiemgauern belagd medanvändaravgift i Euros som måste betalas för att inte sedlarna ska tappa i nominellt värdemotsvarande 1 % per månad. Det sistnämnda gör att Chiemgauerns omsättningshastighet är2.5 gånger högre än en Euro samtidigt som lokalvalutan motsvarar samma belopp i handeln.Den höga omsättningen uppstår därför att användarna väljer att spendera sina Chiemgauers såfort som möjligt för att komma undan avgiften. Detta innebär att den totala köpkraften, urhelhetsperspektiv för lokalmarknaden, för en Euro som omvandlats till en Chiemgauer ökasmed cirka 60 %. Detta ökar sannolikt multiplikatoreffekten på den inväxlade Euron lokalt.Chiemgauer-systemet växer idag i ökad omsättning varje år sedan starten 2003 och är detstörsta lokala valutasystemet i Europa. Det tyder på att systemet kan nå hög omsättning.Avslutande reflektionerAv studiens resultat verkar det som att en holistisk ansats bör betänkas om en destination villsatsa på ett komplementärt valutasystem för att gynna turismen. Med detta menas att bådeekonomiska, sociala och marknadsföringsmässiga aspekter är det som sannolikt kommer attberöras av det implementerade valutasystemet och inte bara enskilda delar av detta.Om enbart den ekonomiska aspekten togs i beaktning skulle ett lågt incitament finnas att satsapå en lokal valuta under normala ekonomiska förhållanden. Vanligtvis handlar det omnationalekonomiskt sett väldigt små handelsvolymer även för de allra största systemen. Mentillsammans med platsmarknadsföring mot både egna innevånare och besökare via sedlar,möjligheten att vinna mediatäckning utifrån, den potentiella ökningen av lokalgemenskap/unika handelsupplevelser för besökare och unik souvenirförsäljning kan denturistiska nyttokalkylen förbättras för lokala valutasystem. Kan lokala sedlar kombineras med 49
    • ett bytesringssystem med internationell räckvidd bör nyttan sannolikt kunna optimerasytterligare.Denna tolkning av analysen öppnar upp för hypotesen att systemen Ithaca Hours ochChiemgauer är de intressantaste gällande utformning av lokala valutasystem i en turistiskkontext. Detta gäller både läckage och skapande av marknadsfördelar.Ithaca Hours - är ett enkelt byteskupongssystem som kan expandera vid behov eftersomsedlarna, likt ömsesidig kredit, beskriver lokala varor och tjänster som underlåtitshandelsmässig beskrivning i lagligt betalningsmedel. Sannolikt kan Ithaca Hours designdärmed kombineras med ett elektroniskt ömsesidigt kreditsystem (eller tvärtom) och vinnaturistiska marknadsfördelar med en sedelvaluta präglad med lokalt bildspråk i kombinationmed de hävstångseffekter på inköp och internationella handelsmöjligheter som kommersiellabytesringar kan skapa. Detta borde hypotetiskt kunna öppna upp för komplementär handel ibetydligt större omfattning samtidigt som de turistiska fördelarna med lokalt tryckta sedlarbevaras. Vid omfattande läckage från en destination skulle en lokalt välförankradvalutautformning av detta slag sannolikt kunna hålla den lokala ekonomin igång mer än omsystemet inte existerat. Inget i studien talar för att ett dylikt system inte skulle kunna bidrapositivt även under lågt ekonomisk läckage och då istället generera ökade vinster från entidigare given nivå.Denna designlösning är en slags sammanslagning av Argentinska Creditos med SchweiziskaWIR som båda enligt studien tillhör de främsta exemplen i världen på hur komplementäravalutasystem i stor omfattning kan uppehålla handel vid marknadsbrist på lagligtbetalningsmedel.Chiemgauern - har fördelen att den backas av lagligt betalningsmedel. Studien har visat attcirkulation av sedlar som backas av lagligt betalningsmedel kan öka med 10 % underturistsäsong – när turister för upplevelsens skull växlar sitt lagliga betalningsmedel mot lokalvaluta och att ett signifikant överskott på uppbackningskontot kan erhållas via sedlar somlämnar destinationen efter en turistsäsongs avslut. Dessa två aspekter tycks vara mergynnande i en turistisk kontext än Ithaca Hours som är svåråtkomliga för turister då de inte ärväxlingsbara mot lagligt betalningsmedel. Samtidigt är Chiemgauern en sedelbaserad valutavilket exemplen Ithaca Hours och Berkshares visar kan ha potential att ge marknadsfördelargällande internationell image, lokal identitet och sammanhållning i närsamhället pådestinationen. I en turistisk kontext är allt detta önskvärt. Chiemgauern behöver dock utvecklasitt lokala bildspråk gällande utformningen av sedlarna (i stil med Ithaca Hours, BerkSharesoch Salt Spring Dollars). Detta bör betänkas vid kopiering av systemet på en destination.Gällande motverkande av läckageeffekter skapar Chiemgauers utformning en ökadomsättning på lagligt betalningsmedel vilket gör att de turistpengar som stannar på endestination hypotetiskt kan öka sin totalköpkraft som kommer destinationen till del med 60 %.Om sedlarna likt BerkShares är populära bland turister kan multiplikatoreffekten sannoliktgynnas mer under turistsäsong. Således skulle varje valutaenhet inbringad via turism iställetskapa värdet av 1.6 valutaenheter omsatt i lokal handel. Eftersom sedlarna är uppbackade avlagligt betalningsmedel kan de när som helst växlas tillbaka (även om bara 95 % av värdet dåerhålls på grund av de tidigare nämnda inväxlingsavgifterna) för att användas till exempelvisskatteinbetalningar eller handel utanför valutaområdet vilket skapar flexibilitet.Kommersiella bytesringar kan sannolikt verka med eller utan lokala papperssedlar införlivade 50
    • i systemet. Likväl vid sidan av en lokal valuta på en destination precis som de vanligen görvid sidan av de lagliga betalningsmedlen. Kommersiella bytesringar verkar enligt studien hagoda förutsättningar att gynna turistisk verksamhet överlag. Speciellt om bytesringsföretagenhar nått en kritisk massa i handelsvolym och har en internationell räckvidd. Små aktörer på endestination borde ha förutsättningar att via detta hitta nya distributionskanaler somkompletterar deras befintliga till låg kostnad – därtill på en arena deras (multinationella)konkurrenter inte agerar på. För ett litet bolag kan de ökade (men ändå begränsade)handelsvolymer som en kommersiell bytesring vanligen tillför sannolikt göra mer positivskillnad än för ett stort företag (som har resurser att klara sig bra ändå).Slutligen bör tilläggas att vidare studier och experiment med praktisk implementering krävsför att skapa bättre klarhet kring lokala valutasystems-, direkt byteshandels- och kommersiellabytesringars potential i en turistisk kontext. Denna studie pekar mot att potentialen finns därmen för att kommersiell byteshandel och lokala valutasystem i turistisk kontext ska kunnanyttjas mer utbrett så är det sannolikt mycket kvar som behöver hända utvecklings- ochnaturligtvis implementeringsmässigt för dessa system.ReferenserTrycktaAlvesson, M och Sköldberg, K, (2008) Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi ochkvalitativ metod, andra upplagan, Lund: Studentlitteratur ABBackman, J, (2009) Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur ABBohlin. M & Elbe. J, (2007) Utveckla turistdestinationer, Uppsala: Uppsala Publishing HouseDielemans, J (2009), Välkommen till paradiset, Falun: Bokförlaget ATLASGómez, G. M. (2010), Governance and sustainability of the Argentine ComplementaryCurrency, International Institute of Social Studies, Nederländerna: Erasmus UniversityRotterdamGreco, T (2009), The end of money and the future of civilization, Vermont: Chelsea GreenPublishingHall, Michael C (2004), ”Geography, Marketing and the Selling of Places” in Williams, S.(ed.) Tourism, Critical Concepts in the Social Sciences, London and New York: Routledge,sid. 283-304.Holden, A (2006), Tourism studies and social science, New York: RoutledgeKennedy, M (1989), Pengar utan ränta och inflation, Göteborg: Bokförlaget KorpenLietaer, B et al (2008), White Paper on All the Options for Managing a Systemic Bank Crisis,Center for Sustainable Resources, USA: University of California at Berkeley;www.lietaer.com (2012-05-16) 51
    • Myrman, H et al (2011), Utsugning av vissa, guldkant för andra - en studie av all-inclusiveturism och den svenska turistbranschen, Sverige: Nätverket Schyst Resande;www.schystresande.se (2012-05-01)Powell, J (2002), PETTY CAPITALISM, PERFECTING CAPITALISM OR POST-CAPITALISM? LESSONS FROM THE ARGENTINIAN BARTER NETWORK, ISS WorkingPaper Series/General Series No. 357Seal, C (2004), Researching Society and Culture Second Edition, Great Britain: SagePublicationsStiernstrand,O (1998), Riktade studier för utveckling av svensk turism, Östersund: EtourStodder, J (2005), RECIPROCAL EXCHANGE NETWORKS: Implications forMacroeconomic Stability (stodder@rh.edu), Rensselaer at Hartford, Hartford CTWilson K, Wang W (1996), Countertrade and Tourism Development, The Journal Of TourismStudies vol 7. No. 1, MayZ/Yen Group Limited (2011), Capacity, Trade and credit: emerging architectures forcommerce and money, Great Britain: City of London; http://www.zyen.com/ (2012-01-05)ElektroniskaBerkshares, inc. What are berkshares, In the news. Hämtat 2012- 05-10 frånwww.berkshares.org.Chiemgauer e. V. Informieren. über uns (Chiemgauer e. V.). Hämtat 2012-05-15 frånhttp://www.chiemgauer.info.Complementary Currency Resource Center. ccDatabase. Hämtat 2012-05-26 frånhttp://www.complementarycurrency.org/ccDatabase/les_public.htmlInternational Reciprocal Trade Organisation. About Commercial Barter. Hämtat 2012-05-26från http://www.irta.com/component/content/article/40.htmlNE(.se). Lagligt betalningsmedel. Hämtat 2012-05-16http://www.ne.se/lagligt-betalningsmedelNew Economics Institute. View television coverage of BerkShares. View print coverage(international, national and regional). Hämtat 2012-05-10 frånhttp://neweconomicsinstitute.org/content/local-currencies.Regiogeld eV. Das Regiogeld (Was ist Regiogeld?). Hämtad 2012-05-15 frånhttp://www.regiogeld.de/regiogeld.html.Paul Glover(.org). Ithaca HOURS Community Currencysince 1991. Hämtad 2012-04-20 från http://www.paulglover.org/hours.html. Innehållet påhuvudsida och i samtliga undermenyer har verifierats genom personlig kontakt med Paul 52
    • Glover.Smithsonian Magazine (Maj 2012). The 20 Best Small Towns in America - 1. GreatBarrington, MA. Hämtad 2012-05-15 från http://www.smithsonianmag.com/travel/The-20-Best-Small-Towns-in-America.html?c=y&page=2&navigation=next#IMAGES.The Guardian (Friday 23 September 2011). Local currencies the German way: thechiemgauer. Hämtad 2012- 05-15 från http://www.guardian.co.uk/money/2011/sep/23/local-currencies-german-chiemgauerSvenska Skatteverket (2009-04-09). Skatteverkets ställningstaganden; Beskattning av medlemi bytesring. Hämtad 2012-05-15 frånhttp://www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/2009/stallningstaganden2009/13131922409111.5.2e56d4ba1202f95012080006787.htmlwww.swissinfo.ch (Oct 21, 2009 - 13:50). Cash substitute greases business wheels. Hämtad2012-05-26 frånhttp://www.swissinfo.ch/eng/business/Cash_substitute_greases_business_wheels.html?cid=7613810Wikipedia. Chiemgauer. Hämtad 2012-05-15 från http://en.wikipedia.org/wiki/ChiemgauerWikipedia. Complementary Currency. Hämtad 2012-05-16 frånhttp://en.wikipedia.org/wiki/Complementary_currencyWikipedia. Corporate Social Responsibility. Hämtat 2012-05-10 frånhttp://en.wikipedia.org/wiki/Corporate_social_responsibilityhttp://www.worldcrunch.com (March 12th, 2012 - 14:03). MICRO-CURRENCY: INFRENCH CITY OF NANTES, SOON YOU CAN PAY IN NANTOS. Hämtad 2012-05-22 frånhttp://worldcrunch.com/micro-currency-french-city-nantes-soon-you-can-pay-nantos/4839.Universal Currency Trade System. “Welcome”. “About Us”. Hämtad 2012-05-24 frånhttp://www.ucci.biz/Youtube. Al Jazeera coverage of Berkshares. Hämtad 2012-05-05 frånhttp://www.youtube.com/watch?v=kwws6nyrTlgYoutube. BerkShares & Multiplier Effect Feb 2011 Channel 5. Hämtad 2012-05-05 frånhttp://www.youtube.com/watch?v=FaglHnqkOAIÖvrigaRosenblith, A, The Money Fix. Oregon 2009 - Streamad 2012-05-10 viawww.themoneyfix.org. 53
    • BilagorBilaga 1 - Questionnaire on community currencies and tourism1: What relationship does your community currency system have with the local tourist sectortoday?2: Have you used your community currency system actively in the marketing of yourdestination and in such case in what way?3: How are the tourists responding to the community currency system?4: Does your community currency system promote local identity or "community spirit"? If soin what way? And how does this affect tourism? Could this be improved on to benefit tourismand in such case how?5: Can your community currency system help reduce cost for tourist related businessesregarding marketing or regular expenses? Could this be improved on to benefit tourism and insuch case in what way?6: Can your community currency system help to reduce economic leakage from thedestination? Could this be improved on to benefit tourism and in such case in what way? 7: How attractive are the community notes as souvenirs? Could this be improved on tobenefit tourism and in such case how?8: How effective are the notes as "marketing flyers" to attract visitors and/or promoting animage of your destination? Could this be improved on to benefit tourism and in such casehow?9: Is the backing of notes done in a way that suits the tourism industry? Could it have beendone in another and better way regarding this context? If so in what way?10: According to your experience with your community currency system - How would youwant a community currency system designed in order to make it perfectly adapted for thetourist industry regarding marketing, leakage, building identity/image on a destination andsimilar? Special backing (maybe hotel rooms or restaurant tables or similar)? Special graphicdesign? Special marketing?11: Any additional comments?I really think that a local currency „per se“ does not solve anything, on the contrary, managingit can be cumbersome base on the managing capacity of the local organization that backs itup. A local currency really makes sense only, and only if, there is a wider sustainable localeconomic development strategy behind it !!12: Briefly describe your destination and its local features. 54
    • Bilaga 2 - Questionnaire on commercial barter and tourism1: How can using barter benefit tourism in your experience?2: Can you provide an example on where barter has benefited the tourism sector?3: Can barter help with setting up travel flows where none previously existed. If so in whatway? Do you have an empirical example?4: In what way can barter provide an edge in the international competition for a touristdestination? What are your recommendations for implementation according to yourexperience?5 : In what way can barter provide an edge in the local or regional competition for a touristdestination? What are your recommendations for implementation according to yourexperience?6 : If you owned a business in the tourist industry or was in charge of marketing for adestination, how would you implement barter technically and strategically to get most benefitout of it?7 : Can barter help to prevent economic leakage from a destination? If so in what way andhow should it be used to accomplish this?8 : Can barter help to improve on the marketing of a tourism related company or a touristdestination as a whole? If so in what way?9: Any additional comments? 55