Olle Strömbeck                                  Grundskollärare                                     IKT-pedagog           ...
Stig Roland Rask:Skolan klämd mellan två sköldar                            http://www.google.se/realtime?hl=sv&tab=YY
Stig Roland Rask:Skolan klämd mellan två sköldar       #skolraset - #skollyftet   http://www.google.se/realtime?hl=sv&tab=YY
1300-talet             Italienskt kloster
1800-taletFolkskolan 1842
2000-taletTunaskolan 2011                        Bild: olst75 2011
Skolan som enflygplanskabin?                 http://www.flickr.com/photos/irishflyguy/
Skolan som enflygplanskabin?  Sitt ner!                 http://www.flickr.com/photos/irishflyguy/
Skolan som enflygplanskabin?  Sitt ner!  Spänn fast  säkerhetsbältet!                     http://www.flickr.com/photos/irish...
Skolan som enflygplanskabin?  Sitt ner!  Spänn fast  säkerhetsbältet!  Stäng av all elektronisk  utrustning!               ...
Changing education paradigms          Sir Ken Robinson
Changing education paradigms          Sir Ken Robinson
Viktiga kompetenser idet 21:a århundradet?Fundera själv: Vilka förmågor kommer dagens       elever att behöva i framtiden?
Viktiga kompetenser idet 21:a århundradet?Fundera själv: Vilka förmågor kommer dagens       elever att behöva i framtiden?
USA:Partnership for 21st century skills
USA:Partnership for 21st century skills        •   Kärnämnen        •   Livs- och karriärs kompetens        •   Informatio...
EUs åtta                                                                  nyckelkompetenser för                           ...
m, på grund av utbild-      3. tillhandahålla ett europeiskt     ningsmässiga nackdelar orsakade                          ...
m, på grund av utbild-          3. tillhandahålla ett europeiskt    ningsmässiga nackdelar orsakade                       ...
4. Digital kompetensGrundläggande IKT-färdigheter, dvs.användning av datorer föratt hämta fram, bedöma,lagra, producera, r...
5. Lära att läraDenna kompetens innebär:att man är medveten omsina egnainlärningsprocesser ochinlärningsbehovatt man kan t...
”In times of change learners will inherit the    earth; while the learned find themselvesbeautifully equipped to deal with ...
"It is the death of education  but the dawn of learning"          Professor Steven Heppell
"It is the death of education  but the dawn of learning"          Professor Steven Heppell
"Skolan måste ha fokus     på processen  inte på produkten"    Tomas Kroksmark professor i pedagogik Jönköping     Bild: A...
"Skolan måste ha fokus           på processen        inte på produkten"               Tomas Kroksmark professor i pedagogi...
"Skolan måste ha fokus           på processen        inte på produkten"               Tomas Kroksmark professor i pedagogi...
När vi – på riktigt – inser attalla elever är olika – på riktigt – och    att de – på riktigt – har olika        erfarenhe...
Det handlar inte om tekniken...
Det handlar inte om tekniken...
Det handlar inte om tekniken...
Det handlar inte om tekniken...
Det handlar om hur den       används!
Dr. RubenPuentedura               Omdefinerade uppgifter University of Maine                       Producera               ...
Dr. RubenPuentedura University of Maine                                 Omdefiniering                            Förändring...
Dr. RubenPuentedura University of Maine                                 Omdefiniering                            Förändring...
Dr. RubenPuentedura University of Maine                                 Omdefiniering                            Förändring...
Dr. RubenPuentedura University of Maine                                 Omdefiniering                                      ...
Dr. RubenPuentedura University of Maine                                                            Utvandrarna - Femte    ...
A vision of 21st century learners
A vision of 21st century learners
Tell me and I’ll forget   Teach me and I’ll learnInvolve me and I’ll remember                                      Jag stö...
Tell me and I’ll forget             Teach me and I’ll learn          Involve me and I’ll remember                         ...
Framtidens lärande
Framtidens lärande
Framtidens lärande
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Framtidens lärande

984 views
914 views

Published on

Föreläsning om skolans framtida utmaningar

1 Comment
2 Likes
Statistics
Notes
No Downloads
Views
Total views
984
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
437
Actions
Shares
0
Downloads
23
Comments
1
Likes
2
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • \n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • Stig Roland Rask lärare, KK-stiftelsen, medierådet \nTidskriften Datorn i utbildningen april 2011\n\nSkolan är därmed klämd mellan två sköldar. Är det skolans problem att den har förändrats för mycket? Eller är dess stora problem att den är sig för lik? \n\nDebatt - Twitter (sociala medier)\n\nVi får höra att vi är dåliga. Jag tror inte att det är så! Massor av exempel på motsatsen.\n\nFrån regering och nationellt håll förs idag en ”återställarpolitik”. Drömmen om en skola ”som en gång var” är det som driver. Den idén personifieras av vår utblidningsminister. \n\nVapnet mot förfallet är en stärkt lärarroll och mer mätningar.\n\nMen hos dem som lever närmare skolans verklighet ute i kommunerna så är det andra analyser som gäller. Skolan förändras nu i snabbare takt än någonsin tidigare och de förändringar sker - trotsigt och konsekvent - just i den rörelseriktning som de senaste årtiondenas utveckling pekar ut. \n\n\n\n
  • \n
  • \n
  • 1300-talet (Italienskt kloster) Skrivare\n
  • 1842 Folkskolereformen - bönderna behövde bli fabriksarbetare\n
  • Idag. Vad har egentligen förändrats?\n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Vilken framtid förberedde vi dessa barn inför?\nVärlden ser inte ut så längre. Vi har lämnat industrisamhället. \nLämnat informationssamhället.\nKunskapssamhället. Halveringstiden på kunskap en mansålder på 1930-talet. \nIdag är den knappt två år.\n
  • \n
  • Historielektion:\nGoogle: 1996\nFacebook: 2004\nYoutube: 2005\nTwitter: 2006\niPhone: 2007\niPad: 2010\n
  • Fundera - Vilka kompetenser behöver våra elever. Flera kommer säkert att leva över nästa århundrade.\n\n
  • \n
  • grundläggande IKT-färdigheter, dvs. an- vändning av datorer för att hämta fram, be- döma, lagra, producera, redovisa och ut- byta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.\n\n
  • grundläggande IKT-färdigheter, dvs. an- vändning av datorer för att hämta fram, be- döma, lagra, producera, redovisa och ut- byta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.\n\n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • \n
  • Framtidens lärande

    1. 1. Olle Strömbeck Grundskollärare IKT-pedagog Tunaskolan, LundPedagogens roll ärinte att fylla ett kärl utan att tända en eld Flickr.com by: Pedro Moura Pinheiro
    2. 2. Stig Roland Rask:Skolan klämd mellan två sköldar http://www.google.se/realtime?hl=sv&tab=YY
    3. 3. Stig Roland Rask:Skolan klämd mellan två sköldar #skolraset - #skollyftet http://www.google.se/realtime?hl=sv&tab=YY
    4. 4. 1300-talet Italienskt kloster
    5. 5. 1800-taletFolkskolan 1842
    6. 6. 2000-taletTunaskolan 2011 Bild: olst75 2011
    7. 7. Skolan som enflygplanskabin? http://www.flickr.com/photos/irishflyguy/
    8. 8. Skolan som enflygplanskabin? Sitt ner! http://www.flickr.com/photos/irishflyguy/
    9. 9. Skolan som enflygplanskabin? Sitt ner! Spänn fast säkerhetsbältet! http://www.flickr.com/photos/irishflyguy/
    10. 10. Skolan som enflygplanskabin? Sitt ner! Spänn fast säkerhetsbältet! Stäng av all elektronisk utrustning! http://www.flickr.com/photos/irishflyguy/
    11. 11. Changing education paradigms Sir Ken Robinson
    12. 12. Changing education paradigms Sir Ken Robinson
    13. 13. Viktiga kompetenser idet 21:a århundradet?Fundera själv: Vilka förmågor kommer dagens elever att behöva i framtiden?
    14. 14. Viktiga kompetenser idet 21:a århundradet?Fundera själv: Vilka förmågor kommer dagens elever att behöva i framtiden?
    15. 15. USA:Partnership for 21st century skills
    16. 16. USA:Partnership for 21st century skills • Kärnämnen • Livs- och karriärs kompetens • Informations-, media- och teknisk kompetens • Inlärnings- och utvecklingskompetens • Kritiskt tänkande • Kommunikation • Kollaboration/samarbete • Kreativitet
    17. 17. EUs åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande L ÄR A NDE VS L Å NGT R LI ER F Ö m rensra PE T ENS ELKOM feNYCK isk ReEn Europe
    18. 18. m, på grund av utbild- 3. tillhandahålla ett europeiskt ningsmässiga nackdelar orsakade referensredskap för av personliga, sociala, beslutsfattare, utbildningsanordna kulturella eller ekonomiska om re, arbetsgivare och ständigheter, behöver inlärarna själva, för att underlätta EUs åtta särskilt stöd för att utnyttja sin utb satsningar på nationell ildningspotential får och europeisk nivå mot gemensam samma möjligheter och tillgång till t överenskomna mål, utbildning. Exempel samt på sådana grupper är personer me nyckelkompetenser för d bristande grundkun- skaper, särskilt låg läskunnighet, personer som avbrutit 4. tillhandahålla en ram för ytterliga sin skolgång, långtidsarbetslösa re åtgärder på gemen- och personer som åter- skapsnivå både inom arbetsprogra vänder till arbetet efter en längre rare och funktionshindrade persone ledighet, äldre, invand- r. livslångt lärande och inom gemenskapens utbildnin mmet Utbildning 2010 gsprogram. Nyckelkompetenser Kompetens definieras här som en kombination av kun- Alla nyckelkompetenser anses skaper, färdigheter och attityder lika viktiga, eftersom som är anpassade till var och en av dem kan bidra till det aktuella området. Nyckelkomp ett framgångsrikt liv etens är den kompe- i ett kunskapssamhälle. Många tens som alla individer behöver för av dessa kunskaper personlig utveckling och färdigheter överlappar och ko och utveckling, aktiv t medborgars mplet terar varandra, kap, social integra- och aspekter som är väsentliga tion och sysselsättning. på ett område stöder kompetensen på ett annat. Grun dläggande kunskaper Denna referensram omfattar åtta ny i språk, läs- och skrivkunnighet, ckelkompetenser: matematiska färdig- 1. Kommunikation på modersmåle heter och kunskaper i informati t. ons- och kommunika- 2. Kommunikation på främmande tionsteknik (IK T) är en viktig gru språk. nd för lärande, och att ”lära att lära” stöder allt lärande. 3. Matematiskt kunnande och gru A NDE ndläggande ÄRten- Det finns en rad teman NG T L ve som används i hela referensram skaplig och teknisk kompetens.LIVSL Å en: kritiskt tänkande, m R FÖR kreativitet, initiativ tagande, pro rensra4. Digital kompetens.NSE E blemlösning, riskbe- MPE T5. Lära attKOa. fe dömning, beslutsfattande och sk Re EL konstruktiv hantering NYCK lär i urope6. Social och medborgerlig komp av känslor har alla en central rol l när det gäller de åtta En E etens.7. Initiativ förmåga och företagaran da. nyckelkompetenserna.8. Kulturell medvetenhet och kultu rella uttrycksformer.
    19. 19. m, på grund av utbild- 3. tillhandahålla ett europeiskt ningsmässiga nackdelar orsakade referensredskap för av personliga, sociala, beslutsfattare, utbildningsanordna kulturella eller ekonomiska om re, arbetsgivare och ständigheter, behöver inlärarna själva, för att underlätta EUs åtta särskilt stöd för att utnyttja sin utb satsningar på nationell ildningspotential får och europeisk nivå mot gemensam samma möjligheter och tillgång till t överenskomna mål, utbildning. Exempel samt på sådana grupper är personer me nyckelkompetenser för d bristande grundkun- skaper, särskilt låg läskunnighet, personer som avbrutit 4. tillhandahålla en ram för ytterliga sin skolgång, långtidsarbetslösa re åtgärder på gemen- och personer som åter- skapsnivå både inom arbetsprogra vänder till arbetet efter en längre rare och funktionshindrade persone ledighet, äldre, invand- r. livslångt lärande och inom gemenskapens utbildnin mmet Utbildning 2010 gsprogram. Nyckelkompetenser Kompetens definieras här som en skaper, färdigheter och attityder kombination av kun- som är anpassade till •Alla nyckelkompetenser anses lika vikpå modersmålet Kommunikation tig a, eftersom det aktuella området. Nyckelkomp var och en av dem kan bidra till ett framgångsrikt liv tens som alla individer behöver för etens är den kompe- personlig utveckling • Kommunikation ssa kunskaper i ett kunskapssamhälle. Många av de på främmande språk och utveckling, aktiv t medborgars och färdigheter överlappar och ko mplet terar varandra kap, social integra- och asMatematiskt kunnande ,och tion och sysselsättning. • pekter som är väsentliga på ett kompetensen på ett annat. Grun område stöder dläggande kunskaper Denna referensram omfattar åtta ny i språkgrundläggande vetenskaplig , läs- och skrivkunnighet, matem atiska färdig 1. Kommunikation på modersmåle ckelkompetenser: t. kompetens ons- och kommunika-- heter och kunskaper i informati 2. Kommunikation på främmande tionsteknik (IK T) är en viktig gru språk. nd för lärande, och att 3. Matematiskt kunnande och gru A NDE ndläggande ÄRten- NG T L ve • ”lära att lära” stöder allt lärande. Digital kompetens rad teman som används i hela referensram Det finns en skaplig och teknisk kompetens.LIVSL Å en: kritiskt tänkande, m R FÖR kreativitet, initiativ tagande, pro rensra •4. Digital kompetens.NSE E Lära att lära blemlösning, riskbe- MPE T5. Lära attKOa. fe dömning, beslutsfattande och sk Re EL konstruktiv hantering NYCK lär i urope6. Social och medborgerlig komp av känslor har alla en central rol l när det gäller de åtta En E etens.7. Initiativ förmåga och företagaran da. • Social och medborgerlig kompetens nyckelkompetenserna.8. Kulturell medvetenhet och kultu rella uttrycksformer. • Initiativförmåga och förtagaranda • Kulturell medvetenhet och kulturella utrycksformer
    20. 20. 4. Digital kompetensGrundläggande IKT-färdigheter, dvs.användning av datorer föratt hämta fram, bedöma,lagra, producera, redovisaoch ut- byta informationsamt för att kommuniceraoch delta isamarbetsnätverk viaInternet. flickr.com by: LJMoo
    21. 21. 5. Lära att läraDenna kompetens innebär:att man är medveten omsina egnainlärningsprocesser ochinlärningsbehovatt man kan tillägna sig,bearbeta och ta till sig nyakunskaper och färdighetersamt söka och följavägledning. Bild: Anja Ritzau 2011
    22. 22. ”In times of change learners will inherit the earth; while the learned find themselvesbeautifully equipped to deal with a world that no longer exists.” Eric Hoffer, Amerikansk filosof Bild: olst75 2011
    23. 23. "It is the death of education but the dawn of learning" Professor Steven Heppell
    24. 24. "It is the death of education but the dawn of learning" Professor Steven Heppell
    25. 25. "Skolan måste ha fokus på processen inte på produkten" Tomas Kroksmark professor i pedagogik Jönköping Bild: Anja Ritzau 2011
    26. 26. "Skolan måste ha fokus på processen inte på produkten" Tomas Kroksmark professor i pedagogik JönköpingUndervisningProduktFaktaKonsumera Bild: Anja Ritzau 2011
    27. 27. "Skolan måste ha fokus på processen inte på produkten" Tomas Kroksmark professor i pedagogik JönköpingUndervisning LärandeProdukt ProcessFakta FörmågaKonsumera Producera Bild: Anja Ritzau 2011
    28. 28. När vi – på riktigt – inser attalla elever är olika – på riktigt – och att de – på riktigt – har olika erfarenheter med sig,då kommer både elevernas lärande och pedagogernas uppdrag att förändras – på riktigt! Tomas Kroksmark
    29. 29. Det handlar inte om tekniken...
    30. 30. Det handlar inte om tekniken...
    31. 31. Det handlar inte om tekniken...
    32. 32. Det handlar inte om tekniken...
    33. 33. Det handlar om hur den används!
    34. 34. Dr. RubenPuentedura Omdefinerade uppgifter University of Maine Producera Socialisera Publicera Kontext Verklighetsbaserat
    35. 35. Dr. RubenPuentedura University of Maine Omdefiniering Förändring Förbättring Ersättning SAMR-modellen: Modell för hur tekniken kan medföra förändarde undervisningsformer
    36. 36. Dr. RubenPuentedura University of Maine Omdefiniering Förändring Förbättring Recension: Skriv en recension på 500 ord i ett ordbehandlingsprogram Ersättning om Mobergs Utvandrarna. Lämna i papperform. SAMR-modellen: Modell för hur tekniken kan medföra förändarde undervisningsformer
    37. 37. Dr. RubenPuentedura University of Maine Omdefiniering Förändring Analys: Gör en analys av Mobergs Utvandrarna. Infoga länkar Förbättring till t ex www.utvandrarnashus.se/. Bildmaterial från www.flickr.com och www.wikipedia.se. Lämna in recensionen som en pdf-fil via It’s Learning Ersättning SAMR-modellen: Modell för hur tekniken kan medföra förändarde undervisningsformer
    38. 38. Dr. RubenPuentedura University of Maine Omdefiniering Nyhetsbloggen Förändring Du är journalist på en nyhetsblogg. Redaktionen har bestämt att du och några kollegor ska göra en analys av boken Utvandrarna utifrån ett idag-perspektiv. Kan berättelsen berätta något om dagens samhälle? Använd t ex GoogleDocs för interaktivt samarbete. Gör en textanalys i wordl. Publicera ditt arbete i bloggform. Förbättring Ersättning SAMR-modellen: Modell för hur tekniken kan medföra förändarde undervisningsformer
    39. 39. Dr. RubenPuentedura University of Maine Utvandrarna - Femte generationen Omdefiniering SVT har beslutat att göra en dokumentär ”Utvandrarna - femte generationen”. Eleverna har fått i uppdrag att bidra med researcharbete. Efter att ha läst Mobergs Utvandrarna redovisar ni er analys. Ni har använt GoogleDocs Förändring för interaktivt samarbete. Ni har sökt upp svensk-amerikaner via olika sociala nätverk och gjort intervjuer med dem. Arbetet redovisas multimedialt, med hjälp av bl a GoogleEarth redovisar ni Karl-Oscars och Kristinas färd från Ljuders socken till Chisago Lake, Förbättring Minnesota. Ersättning SAMR-modellen: Modell för hur tekniken kan medföra förändarde undervisningsformer
    40. 40. A vision of 21st century learners
    41. 41. A vision of 21st century learners
    42. 42. Tell me and I’ll forget Teach me and I’ll learnInvolve me and I’ll remember Jag stödjer kampanjen 046-3599249 Allas rätt till MVG olle.strombeck@utb.lund.se facebook.com/olle.strombeck twitter.com/olst75 youtube.com/olst75
    43. 43. Tell me and I’ll forget Teach me and I’ll learn Involve me and I’ll remember Jag stödjer kampanjen 046-3599249 Allas rätt till MVG olle.strombeck@utb.lund.se facebook.com/olle.strombeck twitter.com/olst75 youtube.com/olst75Bild: Anja Ritzau 2011

    ×