Att värdera källor

Loading...

Flash Player 9 (or above) is needed to view presentations.
We have detected that you do not have it on your computer. To install it, go here.

0 comments

Post a comment

    Post a comment
    Embed Video
    Edit your comment Cancel

    Favorites, Groups & Events

    Att värdera källor - Presentation Transcript

    1. Att vÀrdera kÀllor Lars Iselid
    2. Nu har jag fÄtt all information, nu vill jag veta vad fan det Àr frÄgan om? Henrik Tikkanen
    3. Vad Àr information?
      • Vid definition:
        • ” any difference that makes a difference to a conscious, human mind” Gregory Bateson (1972), antropolog
      • Information kan alltsĂ„ inte existera utanför ett mĂ€nskligt medvetande
      • Ytterligare definitioner:
        • ” any stimuli we recognize in our environment” George A. Miller (1968), psykolog
        • ” recognition of patterns in the world around us” Dervin (1976) and others
    4. Information kontra kunskap?
      • ” information is acquired by being told, wheras knowledge can be acquired by thinking” Machlup (1983)
      • ” information implies transfer, knowledge is a state (of knowing)” Machlup (1983)
      • Vanlig frĂ„ga: Var finns den informationen? Mer ovanlig frĂ„ga: Var finns den kunskapen?
      • Kunskap som förstĂ„else (Peter GĂ€rdenfors)
    5. Informationsprocessen Data Information Kunskap organisera, strukturera vĂ€rdera, tolka ” Enligt Markley et al (1996) Ă€r jorden inte platt.” söka
    6. Biblioteks- och informationsvetenskap (BIV)
      • Det centrala i vetenskapen Ă€r informationssökning
      • Informationsbeteende inkluderar tre företeelser
        • Informationsbehov
        • Informationssökning
        • InformationsanvĂ€ndning
      • Informationssökningsprocessen
        • Dvs. Ă€r det jag funnit relevant?
        • Ny sökning eller anvĂ€nda det jag hittat?
        • Mycket relevansbedömning görs med bristande kĂ€llkritik
    7. Relevans-begreppet
      • ”
 som Ă€r av intresse i det aktuella sammanhanget”, ne.se
      • ” on the topic”, ”aboutness”, ”topicality”
      • Redan pĂ„ 60-talet kritiserades den objektiva definitionen av relevans
      • UpptĂ€ckte att Ă€ven ”dokument” som inte var ”on the topic” kunde vara relevanta
      • ” references on the topic may be less important than relevant references not on the topic” Harter(1992)
    8. Relevans-begreppet
      • Den subjektiva varianten av relavans Ă€r ”situational relevance” (ibland pertinence eller psychological relevance)
      • ” relevans Ă€r den egenskap som hĂ€rleder ett svar till en frĂ„ga och tillĂ€mplighet (eng. pertinence) Ă€r den egenskap som hĂ€rleder ett svar till ett informationsbehov”
      • Exempel: Jag vill veta mer om den Peruanska ekonomin? Hittar information om de globala effekterna av El Niño, vilket kan vĂ€cka vĂ„rt intresse för dess pĂ„verkan pĂ„ fiskeri och lantbruk i Peru. Artikeln Ă€r inte ”on the topic” men relevant utifrĂ„n informationsbehov.
      • Om nu informationen bedöms objektivt eller subjektivt relevant, gĂ„r den att lita pĂ„?
    9. HÀr möts bibliotekarien och anvÀndaren, men var Àr lÀraren? Kurslistor, vetenskaplig artikel etc Relevant? = pÄlitligt?
    10. FrÄgan om vetenskaplig artikel Hur vet jag om det Àr en vetenskaplig artikel? Var har du hittat den? PÄ biblioteket. Eller sÄ var det pÄ NÀtet?
    11. KÀllor till inspiration KÀllkritik av Torsten Thurén Blink av Malcolm Gladwell Strangers to ourselves Av Timothy D. Wilson
      • ”
 split second decisions,
      • the ability to think without
      • thinking
”
      • ” thin slicing - using limited information to come to our conclusion”
      • ” spontaneous decisions are often as good as - or even better than – carefully planned and considered ones”.
    12. Begreppet: ”The adaptive unconscious” Timothy D. Wilson
      • Det freudanianska undermedvetna bestĂ„r av förtrĂ€ngda tankar
      • ”
 to survive in the world people must be able to process a great deal of information outside of awareness” p. 8
      • ” Interesting stuff about the human mind – judgments, feelings, motives – occur outside of awareness fore reasons of efficiency ( adapative unconscious ), not because of repression ( Freudian unconscious ).” p. 8
      • Carl Jung pratade redan 1920 om: ”
not only repressed content but also all such physical material as does not reach the threshold of consciousness”
      • The Freudian preconscious is not the same as adaptive unconscious.
    13. Begreppet: ”The adaptive unconscious” Timothy D. Wilson
      • ”
 an unconscious that is capable of a much higher degree of ’thinking’ than previously supposed by adherents of either Freudian or Behaviorist branches of psychology. Capable of everything from problem solving and narrative construction to emotional reaction and prediction
”
    14. KĂ€llkritik handlar om

      • 
att finna sanningen
.
      • 
eller Ă„tminstone utröna sannolikheten
    15. KĂ€llkritik
      • VĂ€rdera och bedöma olika kĂ€llors trovĂ€rdighet
      • För historiker och journalister Ă€r faktakontroll centralt
        • Men Ă€ven viktiga för bibliotekarier, studenter, forskare, utredare, politiker, jurister etc.
      • ” Konsten att veta det jag tror att jag vet”
      • En samling metodregler, ingen exakt vetenskap
    16. KĂ€lla – ursprung till kunskap
      • Skriftlig
        • brev, protokoll, böcker, tidningar etc.
      • Muntlig
        • Intervjusvar, offentliga uttalanden etc.
      • Matriell
        • Byggnader, fotspĂ„r, fingeravtryck, DNA etc.
    17. De fyra kĂ€llkritiska principerna - ÄTOT
      • Äkthet
        • Är kĂ€llan vad den utger sig att vara?
      • Tidssamband
        • Hur lĂ„ng tid har gĂ„tt mellan en hĂ€ndelse och kĂ€llans beskrivning av hĂ€ndelsen?
      • Oberoende
        • ” StĂ„r kĂ€llan för sig sjĂ€lv” eller Ă€r det en avskrift eller ett referat?
      • Tendensfrihet
        • Är bilden mer eller mindre falsk pĂ„ grund av nĂ„gons personliga, ekonomiska, politiska eller andra intressen?
    18. Äkthet
      • Att kĂ€llan Ă€r vad den utger sig för att vara, ej förfalskning.
        • Massgravarna i Timisoara
          • Journalistisk masspsykos
        • Pol Pot söker asyl i Sverige
          • Telegram frĂ„n Reuter – kĂ€lla:tass.net
    19. The J. Paul Getty Museum story
      • ” I always considered scientific opinion more objective than esthetic judgments. Now I realize I was wrong” Marion True
      • Historien om Kouros-statyn finns Ă„terberĂ€ttad i första kapitlet av Blink: ”The statue that didn’t look right”
      • 200 kouros i vĂ€rlden, de flesta mer eller mindre skadade
    20. Minne och glömska
      • Huvudregel
        • en kĂ€lla Ă€r mer trovĂ€rdig ju mer samtida den Ă€r – orsak:glömska
        • glömskekurvan
          • beror pĂ„ vilken sorts hĂ€ndelse
          • vilka omstĂ€ndigheter
          • vem som minns
    21. Olika slags minnen – ” Man minns det som intresserar en”
      • SammantrĂ€de med Cambridge Psychological Society
        • 2 veckor senare mindes deltagarna i genomsnitt mindre Ă€n en av de tio punkterna.
        • Förklaring: debattera, umgĂ„s, visa upp sig viktigare Ă€n förhandlingarna
      • 80-Ă„rig Walesare
        • mindes 106 av 108 personer som Ă€gde jord i hans församling för 60 Ă„r sedan
      • Jag minns nĂ€stan alla spelare i SkellefteĂ„ AIK:s guldlag frĂ„n 77-78 men inte de tre saker man skulle handla pĂ„ mataffĂ€ren!
      • ” Man hör det man vill”
    22. Olika slags minnen
      • Traumatiska minnen
      • Ålder
    23. Narrativ smitta
      • Inflytande av andra berĂ€ttelser som den rapporterade
      • Omedvetet smittade
      • Direkt efter en olycka pĂ„ arbetsplatsen olika beskrivningar, efter nĂ„gra dagar likartade beskrivningar
      • Smittan ej bara muntlig, kan Ă€ven lĂ€sa om olyckan i medier
    24. Mer Àn en kÀlla och oberoende av varandra
      • Gammal journalistisk princip
        • ” För att ett pĂ„stĂ„ende ska vara trovĂ€rdigt fordras att det bekrĂ€ftas av minst tvĂ„ av varandra oberoende kĂ€llor”.
      • Watergate-affĂ€ren
        • KĂ€llor flera hundra olika personer – Deep Throat
      • Beroende eller inte?
        • Likartade vittnesmĂ„l kan misstĂ€nkas smittade
          • JĂ€mför Wikipedia med NE – har dessa wikiholics lĂ€st NE?
    25. Ytterligare pÄverkan
      • Suggestion
      • Ledande frĂ„gor
      • RĂ€dsla, tvĂ„ng och anpassningar
      • FörvĂ€ntningar
      • Beroende av konventioner – normativt beteende
    26. Tradering – uppgifter i flera led
      • Försöksperson fick se film dĂ€r vit man hotade svart man i tunnelbanan med kniv och berĂ€tta detta vidare frĂ„n person till person. Vad tror ni hĂ€nde?
      • exempel viskleken
      • PrimĂ€rkĂ€llor och sekundĂ€rkĂ€llor
        • ” Uppgift i sekundĂ€rkĂ€lla fĂ„r aldrig anvĂ€ndas för att bestyrka primĂ€rkĂ€llans uppgift och förvandla denna till ett faktum” Göran B. Nilsson, historiker
        • Kravet Ă€r inte absolut med tanke pĂ„ tidskriteriet
        • ” Ur den synpunkten Ă€r ofta en andrahandskĂ€lla att föredra framför en sentida förstahandskĂ€lla” Göran B. Nilsson
    27. PrimĂ€rkĂ€lla eller sekundĂ€rkĂ€lla? ”
 redovisas i kommande nummer av LĂ€kartidningen”. Bör man kolla primĂ€rkĂ€llan eller rĂ€cker det med att lita pĂ„ sekundĂ€rkĂ€llan och författaren?
    28. Tradering – uppgifter i flera led
      • Rykten – sprider sig sĂ€rskilt snabbt pĂ„ internet via nyheter och bloggar
      • VandringssĂ€gner
        • RĂ„ttan i Pizzan – ”Klintbergare”
        • Ceausescu och gruvbyn?
      • Uppgifter som gĂ„r via tolk
        • Tolken missförstĂ„r frĂ„gan
        • Intervjupersonen kan missförstĂ„ frĂ„gan
        • Tolken kan missförstĂ„ svaret
        • Tolken kan medvetet Ă€ndra det intervjupersonen sĂ€ger
        • Intervjuaren kan missförstĂ„ svaret
    29. Tendens - partiskhet
      • Mer eller mindre falsk pĂ„ grund av nĂ„gons personliga, ekonomiska, politiska eller andra intressen
      • Om en kĂ€lla misstĂ€nks tendentiös mĂ„ste den kompletteras med minst en annan kĂ€lla med motsatt tendens (eller utan tendens).
      • En ensamstĂ„ende kĂ€lla utan tendens kan man tro pĂ„ huvuddragen, en ensamstĂ„ende tendentiös kĂ€lla anses vara vĂ€rdelös.
      • Exempel:
        • Hur mĂ„nga var pĂ„ demon?
      • Problem: tendentiösa kĂ€llor Ă€r sĂ„ vanliga.
      • Emile Zola - tendentiös författare eller social sanningssĂ€gare?
    30. Urval och urvalsförfalskning
      • Att berĂ€tta Ă€r att vĂ€lja.
      • Beskrivningar aldrig en spegelbild, bara en ofullstĂ€ndig skiss.
      • Tumregler:
        • Urvalet Ă€r skevt om fakta undanhĂ„lls som Ă€r relevant för perspektivet
        • Urvalet Ă€r skevt om den som gjort urvalet har anledning att dölja hur urvalet gjorts
        • Urvalet Ă€r skevt om ytterligare information Ă€ndrar helhetsbilden
    31. Urval
      • Hypotes och falsifiering
        • Risk att man bara framhĂ€ver kĂ€llor som bekrĂ€ftar hypotesen, blundar för motsĂ€gande kĂ€llor
      • Att ta saker ur sitt sammanhang – visar inte hela sanningen
      • Exempel:
        • Medeltidens kĂ€llor bygger mer pĂ„ kyrkligt kĂ€llmaterial Ă€n pĂ„ folkliga attityder till kyrkan skildrat i skönlitteraturen, Michael Nordenmark, historiker.
    32. Kan vi lita pÄ vetenskapen och auktoriteter?
    33. The David Bellamy Letters to editor i New Scientist PÄstÄr att glaciÀrerna snarare ökar Àn minskar
    34. David Bellamy’s Junk science
    35. KÀllhÀnvisning: Iceagenow.com
    36. KÀllkritik/vÀrdering
      • Äkthet? Är de vetenskapliga?
      • Vetenskapligt granskade (eng. peer-reviewed)?
      • Även om de Ă€r vetenskapligt utformade kan de ofta innehĂ„lla bristande vetenskaplig metodik och förhastade slutsatser.
    37. Aktieinformation – vem Ă€r mest trovĂ€rdig och vem Ă€r mest vĂ€rdefull?
    38. www.loparn.pp.se anno 4 mars 2001 hÀmtat frÄn Internetarkviet www.archive.org
    39. Kan mÀn bli gravida?
    40. Kan Mr. Lee bli gravid? 2:30 5:20
    41. Kan Mr. Lee vara gravid?
    42. EKG of Mr. Lee
    43. EKG of Mr. Lee
    44. Hur avgör man enklast att detta Àr en fejksida?
      • Analysera webbadressen: www.malepregnancy.com
      • Gör en sökning pĂ„ webbadressen i en sökmotor
    45. Malepreganancy.com
    46. Museumofhoaxes.com
    47. Kan mÀn bli gravida?
    48. Kan mÀn bli gravida?
    49. Male pregnancy possible i Google
    50. TrÀff 4 i Google Wikipedia.org
    51. Wikipedia eller NE? Vem kan man lita pÄ? i Biblioteksbladet nr 4-2006, s. 20-22.
    52. ” Jag tycker inte att man ska citera varken Wikipedia eller Britannica. Felaktigheterna Ă€r för mĂ„nga. DĂ€remot kan encyklopedier vara tillrĂ€ckligt bra för att ge handfast bakgrundsinformation för att underlĂ€tta fortsatta studier pĂ„ ett djupare plan”. Jimmy Wales , en av grundarna till Wikipedia
    53. Answers.com söker pÄ flera kÀllor sÄ att man kan jÀmföra
    54. En möjlig kulturell revolution?
      • NE fritt till folket och fritt för sökmotorerna att indexera.
    55. TrÀff 10 i Google wikipregnancy.com
    56. Genochoice.com
    57. Analysera webbadresserna och extraherad text i trÀfflistorna
    58. VÀrdera kÀllan
      • Upphov och syfte – Är den kommersiell, ideell eller möjligtvis offentlig sida? Vad Ă€r syftet? Kommersiellt, offentligt projekt?
      • Tillförlitlighet - InnehĂ„llet och dess auktoritet. KĂ€llhĂ€nvisningar? Författare? Kunnighet?
      • Uppdatering – Hur ofta sker uppdatering, Ă€r det uppdaterat, finns datering?
    59. Kolla minst 2 av varandra oberoende kÀllor Ska man dricka vin nÀr man ammar?
    60. Hur mÄnga invÄnare har Buenos Aires?
      • JĂ€mför Landguiden med minst tvĂ„ andra slags kĂ€llor och vĂ€rdera!
    61. New discoveries in physiologic field
      • ” We have found there are two ways to reach healthy longevity: one is constantly walking and the other is doing housework”.
      • ” Housework causes women living longer than men”.
      • ”
 the candidates [Read: In the U.S. presidential elections] who have more daughters would defeat the candidates who have more sons”.
      • ” No sheath for the human penis which causes cervical cancer”.
    62. Mina subjektiva rekommendationer
      • GrundinstĂ€llningen mĂ„ste vara att kĂ€llan inte Ă€r helt trovĂ€rdig och mer eller mindre tendentiös
      • Bilda dig en egen uppfattning, förlita dig inte pĂ„ nĂ„gon annan, sĂ€rskilt inte auktoriteter/experter
      • AnvĂ€nd dĂ€remot auktoriteter/experter som en genvĂ€g till en egen uppfattning
      • Även om din intuition sparar tid Ă„t dig, försök att stanna upp och reflektera i ett mer medvetet tillstĂ„nd
      • Var beredd att Ă€ndra uppfattning om det finns skĂ€l till det (glöm prestigen)
      • Lyssna, lĂ€s, tĂ€nk, lyssna, lĂ€s, tĂ€nk, skriv inte bara av!

    + nabotnabot, 3 years ago

    custom

    3005 views, 0 favs, 0 embeds more stats

    More info about this document

    CC Attribution-NonCommercial LicenseCC Attribution-NonCommercial License

    Go to text version

    • Total Views 3005
      • 3005 on SlideShare
      • 0 from embeds
    • Comments 0
    • Favorites 0
    • Downloads 0
    Most viewed embeds

    more

    All embeds

    less

    Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
    Flag as inappropriate

    Select your reason for flagging this presentation as inappropriate. If needed, use the feedback form to let us know more details.

    Cancel
    File a copyright complaint
    Having problems? Go to our helpdesk?