Nu har jag fÄtt all information, nu vill jag veta vad fan det Àr frÄgan om? Henrik Tikkanen
Vad Àr information?
Vid definition:
â any difference that makes a difference to a conscious, human mindâ Gregory Bateson (1972), antropolog
Information kan alltsÄ inte existera utanför ett mÀnskligt medvetande
Ytterligare definitioner:
â any stimuli we recognize in our environmentâ George A. Miller (1968), psykolog
â recognition of patterns in the world around usâ Dervin (1976) and others
Information kontra kunskap?
â information is acquired by being told, wheras knowledge can be acquired by thinkingâ Machlup (1983)
â information implies transfer, knowledge is a state (of knowing)â Machlup (1983)
Vanlig frÄga: Var finns den informationen? Mer ovanlig frÄga: Var finns den kunskapen?
Kunskap som förstÄelse (Peter GÀrdenfors)
Informationsprocessen Data Information Kunskap organisera, strukturera vĂ€rdera, tolka â Enligt Markley et al (1996) Ă€r jorden inte platt.â söka
Biblioteks- och informationsvetenskap (BIV)
Det centrala i vetenskapen Àr informationssökning
Informationsbeteende inkluderar tre företeelser
Informationsbehov
Informationssökning
InformationsanvÀndning
Informationssökningsprocessen
Dvs. Àr det jag funnit relevant?
Ny sökning eller anvÀnda det jag hittat?
Mycket relevansbedömning görs med bristande kÀllkritik
Relevans-begreppet
â⊠som Ă€r av intresse i det aktuella sammanhangetâ, ne.se
â on the topicâ, âaboutnessâ, âtopicalityâ
Redan pÄ 60-talet kritiserades den objektiva definitionen av relevans
UpptĂ€ckte att Ă€ven âdokumentâ som inte var âon the topicâ kunde vara relevanta
â references on the topic may be less important than relevant references not on the topicâ Harter(1992)
Relevans-begreppet
Den subjektiva varianten av relavans Ă€r âsituational relevanceâ (ibland pertinence eller psychological relevance)
â relevans Ă€r den egenskap som hĂ€rleder ett svar till en frĂ„ga och tillĂ€mplighet (eng. pertinence) Ă€r den egenskap som hĂ€rleder ett svar till ett informationsbehovâ
Exempel: Jag vill veta mer om den Peruanska ekonomin? Hittar information om de globala effekterna av El Niño, vilket kan vĂ€cka vĂ„rt intresse för dess pĂ„verkan pĂ„ fiskeri och lantbruk i Peru. Artikeln Ă€r inte âon the topicâ men relevant utifrĂ„n informationsbehov.
Om nu informationen bedöms objektivt eller subjektivt relevant, gÄr den att lita pÄ?
HÀr möts bibliotekarien och anvÀndaren, men var Àr lÀraren? Kurslistor, vetenskaplig artikel etc Relevant? = pÄlitligt?
FrÄgan om vetenskaplig artikel Hur vet jag om det Àr en vetenskaplig artikel? Var har du hittat den? PÄ biblioteket. Eller sÄ var det pÄ NÀtet?
â thin slicing - using limited information to come to our conclusionâ
â spontaneous decisions are often as good as - or even better than â carefully planned and considered onesâ.
Begreppet: âThe adaptive unconsciousâ Timothy D. Wilson
Det freudanianska undermedvetna bestÄr av förtrÀngda tankar
â⊠to survive in the world people must be able to process a great deal of information outside of awarenessâ p. 8
â Interesting stuff about the human mind â judgments, feelings, motives â occur outside of awareness fore reasons of efficiency ( adapative unconscious ), not because of repression ( Freudian unconscious ).â p. 8
Carl Jung pratade redan 1920 om: ââŠnot only repressed content but also all such physical material as does not reach the threshold of consciousnessâ
The Freudian preconscious is not the same as adaptive unconscious.
Begreppet: âThe adaptive unconsciousâ Timothy D. Wilson
â⊠an unconscious that is capable of a much higher degree of âthinkingâ than previously supposed by adherents of either Freudian or Behaviorist branches of psychology. Capable of everything from problem solving and narrative construction to emotional reaction and predictionâŠâ
KĂ€llkritik handlar omâŠ
âŠatt finna sanningenâŠ.
âŠeller Ă„tminstone utröna sannolikheten
KĂ€llkritik
VÀrdera och bedöma olika kÀllors trovÀrdighet
För historiker och journalister Àr faktakontroll centralt
Men Àven viktiga för bibliotekarier, studenter, forskare, utredare, politiker, jurister etc.
â Konsten att veta det jag tror att jag vetâ
En samling metodregler, ingen exakt vetenskap
KĂ€lla â ursprung till kunskap
Skriftlig
brev, protokoll, böcker, tidningar etc.
Muntlig
Intervjusvar, offentliga uttalanden etc.
Matriell
Byggnader, fotspÄr, fingeravtryck, DNA etc.
De fyra kĂ€llkritiska principerna - ĂTOT
Ăkthet
Ăr kĂ€llan vad den utger sig att vara?
Tidssamband
Hur lÄng tid har gÄtt mellan en hÀndelse och kÀllans beskrivning av hÀndelsen?
Oberoende
â StĂ„r kĂ€llan för sig sjĂ€lvâ eller Ă€r det en avskrift eller ett referat?
Tendensfrihet
Ăr bilden mer eller mindre falsk pĂ„ grund av nĂ„gons personliga, ekonomiska, politiska eller andra intressen?
Ăkthet
Att kÀllan Àr vad den utger sig för att vara, ej förfalskning.
Massgravarna i Timisoara
Journalistisk masspsykos
Pol Pot söker asyl i Sverige
Telegram frĂ„n Reuter â kĂ€lla:tass.net
The J. Paul Getty Museum story
â I always considered scientific opinion more objective than esthetic judgments. Now I realize I was wrongâ Marion True
Historien om Kouros-statyn finns Ă„terberĂ€ttad i första kapitlet av Blink: âThe statue that didnât look rightâ
200 kouros i vÀrlden, de flesta mer eller mindre skadade
Minne och glömska
Huvudregel
en kĂ€lla Ă€r mer trovĂ€rdig ju mer samtida den Ă€r â orsak:glömska
glömskekurvan
beror pÄ vilken sorts hÀndelse
vilka omstÀndigheter
vem som minns
Olika slags minnen â â Man minns det som intresserar enâ
SammantrÀde med Cambridge Psychological Society
2 veckor senare mindes deltagarna i genomsnitt mindre Àn en av de tio punkterna.
Förklaring: debattera, umgÄs, visa upp sig viktigare Àn förhandlingarna
80-Ärig Walesare
mindes 106 av 108 personer som Àgde jord i hans församling för 60 Är sedan
Jag minns nÀstan alla spelare i SkellefteÄ AIK:s guldlag frÄn 77-78 men inte de tre saker man skulle handla pÄ mataffÀren!
â Man hör det man villâ
Olika slags minnen
Traumatiska minnen
Ă lder
Narrativ smitta
Inflytande av andra berÀttelser som den rapporterade
Omedvetet smittade
Direkt efter en olycka pÄ arbetsplatsen olika beskrivningar, efter nÄgra dagar likartade beskrivningar
Smittan ej bara muntlig, kan Àven lÀsa om olyckan i medier
Mer Àn en kÀlla och oberoende av varandra
Gammal journalistisk princip
â För att ett pĂ„stĂ„ende ska vara trovĂ€rdigt fordras att det bekrĂ€ftas av minst tvĂ„ av varandra oberoende kĂ€llorâ.
Watergate-affÀren
KĂ€llor flera hundra olika personer â Deep Throat
Beroende eller inte?
Likartade vittnesmÄl kan misstÀnkas smittade
JĂ€mför Wikipedia med NE â har dessa wikiholics lĂ€st NE?
Ytterligare pÄverkan
Suggestion
Ledande frÄgor
RÀdsla, tvÄng och anpassningar
FörvÀntningar
Beroende av konventioner â normativt beteende
Tradering â uppgifter i flera led
Försöksperson fick se film dÀr vit man hotade svart man i tunnelbanan med kniv och berÀtta detta vidare frÄn person till person. Vad tror ni hÀnde?
exempel viskleken
PrimÀrkÀllor och sekundÀrkÀllor
â Uppgift i sekundĂ€rkĂ€lla fĂ„r aldrig anvĂ€ndas för att bestyrka primĂ€rkĂ€llans uppgift och förvandla denna till ett faktumâ Göran B. Nilsson, historiker
Kravet Àr inte absolut med tanke pÄ tidskriteriet
â Ur den synpunkten Ă€r ofta en andrahandskĂ€lla att föredra framför en sentida förstahandskĂ€llaâ Göran B. Nilsson
PrimĂ€rkĂ€lla eller sekundĂ€rkĂ€lla? â⊠redovisas i kommande nummer av LĂ€kartidningenâ. Bör man kolla primĂ€rkĂ€llan eller rĂ€cker det med att lita pĂ„ sekundĂ€rkĂ€llan och författaren?
Tradering â uppgifter i flera led
Rykten â sprider sig sĂ€rskilt snabbt pĂ„ internet via nyheter och bloggar
VandringssÀgner
RĂ„ttan i Pizzan â âKlintbergareâ
Ceausescu och gruvbyn?
Uppgifter som gÄr via tolk
Tolken missförstÄr frÄgan
Intervjupersonen kan missförstÄ frÄgan
Tolken kan missförstÄ svaret
Tolken kan medvetet Àndra det intervjupersonen sÀger
Intervjuaren kan missförstÄ svaret
Tendens - partiskhet
Mer eller mindre falsk pÄ grund av nÄgons personliga, ekonomiska, politiska eller andra intressen
Om en kÀlla misstÀnks tendentiös mÄste den kompletteras med minst en annan kÀlla med motsatt tendens (eller utan tendens).
En ensamstÄende kÀlla utan tendens kan man tro pÄ huvuddragen, en ensamstÄende tendentiös kÀlla anses vara vÀrdelös.
Exempel:
Hur mÄnga var pÄ demon?
Problem: tendentiösa kÀllor Àr sÄ vanliga.
Emile Zola - tendentiös författare eller social sanningssÀgare?
Urval och urvalsförfalskning
Att berÀtta Àr att vÀlja.
Beskrivningar aldrig en spegelbild, bara en ofullstÀndig skiss.
Tumregler:
Urvalet Àr skevt om fakta undanhÄlls som Àr relevant för perspektivet
Urvalet Àr skevt om den som gjort urvalet har anledning att dölja hur urvalet gjorts
Urvalet Àr skevt om ytterligare information Àndrar helhetsbilden
Urval
Hypotes och falsifiering
Risk att man bara framhÀver kÀllor som bekrÀftar hypotesen, blundar för motsÀgande kÀllor
Att ta saker ur sitt sammanhang â visar inte hela sanningen
Exempel:
Medeltidens kÀllor bygger mer pÄ kyrkligt kÀllmaterial Àn pÄ folkliga attityder till kyrkan skildrat i skönlitteraturen, Michael Nordenmark, historiker.
Kan vi lita pÄ vetenskapen och auktoriteter?
The David Bellamy Letters to editor i New Scientist PÄstÄr att glaciÀrerna snarare ökar Àn minskar
David Bellamyâs Junk science
KÀllhÀnvisning: Iceagenow.com
KÀllkritik/vÀrdering
Ăkthet? Ăr de vetenskapliga?
Vetenskapligt granskade (eng. peer-reviewed)?
Ăven om de Ă€r vetenskapligt utformade kan de ofta innehĂ„lla bristande vetenskaplig metodik och förhastade slutsatser.
Aktieinformation â vem Ă€r mest trovĂ€rdig och vem Ă€r mest vĂ€rdefull?
www.loparn.pp.se anno 4 mars 2001 hÀmtat frÄn Internetarkviet www.archive.org
Kan mÀn bli gravida?
Kan Mr. Lee bli gravid? 2:30 5:20
Kan Mr. Lee vara gravid?
EKG of Mr. Lee
EKG of Mr. Lee
Hur avgör man enklast att detta Àr en fejksida?
Analysera webbadressen: www.malepregnancy.com
Gör en sökning pÄ webbadressen i en sökmotor
Malepreganancy.com
Museumofhoaxes.com
Kan mÀn bli gravida?
Kan mÀn bli gravida?
Male pregnancy possible i Google
TrÀff 4 i Google Wikipedia.org
Wikipedia eller NE? Vem kan man lita pÄ? i Biblioteksbladet nr 4-2006, s. 20-22.
â Jag tycker inte att man ska citera varken Wikipedia eller Britannica. Felaktigheterna Ă€r för mĂ„nga. DĂ€remot kan encyklopedier vara tillrĂ€ckligt bra för att ge handfast bakgrundsinformation för att underlĂ€tta fortsatta studier pĂ„ ett djupare planâ. Jimmy Wales , en av grundarna till Wikipedia
Answers.com söker pÄ flera kÀllor sÄ att man kan jÀmföra
En möjlig kulturell revolution?
NE fritt till folket och fritt för sökmotorerna att indexera.
TrÀff 10 i Google wikipregnancy.com
Genochoice.com
Analysera webbadresserna och extraherad text i trÀfflistorna
VÀrdera kÀllan
Upphov och syfte â Ăr den kommersiell, ideell eller möjligtvis offentlig sida? Vad Ă€r syftet? Kommersiellt, offentligt projekt?
Tillförlitlighet - InnehÄllet och dess auktoritet. KÀllhÀnvisningar? Författare? Kunnighet?
Uppdatering â Hur ofta sker uppdatering, Ă€r det uppdaterat, finns datering?
Kolla minst 2 av varandra oberoende kÀllor Ska man dricka vin nÀr man ammar?
Hur mÄnga invÄnare har Buenos Aires?
JÀmför Landguiden med minst tvÄ andra slags kÀllor och vÀrdera!
New discoveries in physiologic field
â We have found there are two ways to reach healthy longevity: one is constantly walking and the other is doing houseworkâ.
â Housework causes women living longer than menâ.
â⊠the candidates [Read: In the U.S. presidential elections] who have more daughters would defeat the candidates who have more sonsâ.
â No sheath for the human penis which causes cervical cancerâ.
Mina subjektiva rekommendationer
GrundinstÀllningen mÄste vara att kÀllan inte Àr helt trovÀrdig och mer eller mindre tendentiös
Bilda dig en egen uppfattning, förlita dig inte pÄ nÄgon annan, sÀrskilt inte auktoriteter/experter
AnvÀnd dÀremot auktoriteter/experter som en genvÀg till en egen uppfattning
Ăven om din intuition sparar tid Ă„t dig, försök att stanna upp och reflektera i ett mer medvetet tillstĂ„nd
Var beredd att Àndra uppfattning om det finns skÀl till det (glöm prestigen)
Lyssna, lÀs, tÀnk, lyssna, lÀs, tÀnk, skriv inte bara av!
0 comments
Post a comment