Rapporten Makten Över Debatten

rapport nr12/2009 Makten över debatten Rapport om partiernas opinionsbildande resurser Av Sandro Wennberg

Rapporten ”Makten över debatten” utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja i maj 2009 Tryckning: LO-tryckeriet Stockholm 2009 2

Innehåll Förord: Anne-Marie Lindgren................................................................................... 4 Varför denna rapport?.................................................................................... 5 Inledning...................................................................................................... 5 Syfte med rapporten.................................................................................... 5 Omfattning och avgränsning........................................................................ 5 Kapitel 1: Partiernas ekonomiska resurser........................................... 7 1. De svenska partiernas finansiering........................................... 7 1.1 Introduktion.......................................................................... 7 1.2 Ingen statligt reglerad redovisning av intäkterna................. 7 1.3 Riksdagspartiernas intäkter.................................................. 7 1.4 Offentliga stöd till partierna.................................................. 9 1.5 Bidrag från lokal och regional nivå....................................... 10 1.6 Företags och organisationers stöd till partierna................... 11 1.7 Partiernas insamling............................................................. 12 1.8 Moderaternas insamling....................................................... 14 16 1.9 Jämförelse av intäkterna mellan S och M............................ 17 1.10 De politiska blockens resurser............................................. 18 1.11 Partiernas och blockens utgifter........................................... 1.12 Partiernas personella resurser............................................. 20 1.13 Summering och slutsatser kring partiernas resurser............ 20 Kapitel 2: Arbetsmarknadens parter som opinionsbildare.............. 23 2. De två stora politiska sfärerna...................................................... 23 2.1 En stark och granskad arbetarrörelse.................................. 24 2.2 ...men också ett av världens bäst organiserade näringsliv... 24 2.3 LOs resurser......................................................................... 24 2.4 LO och opinionsbildningen................................................... 25 2.5 Svenskt Näringslivs resurser................................................ 25 2.6 Svenskt Näringsliv och opinionsbildningen.......................... 26 2.7 Jämförelse mellan LO och Svenskt Näringsliv..................... 30 2.8 Summering och slutsatser kring arbetsmarknadens parter som opinionsbildare.................... 31 Kapitel 3: Borgerlighetens opinionsbildande nätverk....................... 33 3. Den påstådda Socialdemokratiska hegemonin......................... 33 3.1 Ett nytt statsbärande parti.................................................... 34 3.2 Moderaternas personnätverk............................................... 34 3.3 Näringslivets opinionsbildande organisationer..................... 36 3.4 Summering och slutsatser kring 41 Borgerlighetens opinionsbildande nätverk........................... Avslutande sammanfattning........................................................................ 42 FOTNOTER............................................................................................................. 44 3

Förord Partiverksamhet kräver, som all annan verksamhet, Det andra problemet är att ett parti hamnar i eko- pengar. Allting, från hyran av möteslokaler på för- nomiskt beroende av sina bidragsgivare på ett sätt eningsnivå till de stora valkampanjerna på riksnivå, som innebär att det anpassar politiken mer till bi- kostar. Att finansiera hela den omfattande verk- dragsgivarens krav än till medlemmarnas. samhet som ett politiskt parti svarar för enbart med medlemsavgifter har aldrig varit möjligt; det har Hur stor risken för denna ”ekonomistyrning” se- alltid krävts tillskott från andra håll. Den unga ar- nare verkligen är kan i och för sig diskuteras. För betarrörelsen löste på sin tid problemet genom att det första kan man nog utgå från att en organisa- ordna basarer och danstillställningar. tion som stöder ett parti gör det för att värderingar och åsikter redan sammanfaller, så frågan om en I dag ger det samhälleliga partistödet ekonomisk kursförändring i partiet behöver inte bli aktuell. stadga åt partiernas arbete, men partistödet täcker Och för det andra, OM en sådan kursförändring ändå bara en del av kostnaderna. Alla partier behö- skulle framtvingas av en ekonomisk bidragsgivare ver ytterligare resurser, utöver dem som kommer är risken uppenbar att partiet då tappar såväl med- från partistöd och medlemsavgifter. För alla partier lemmar som väljare – vilket är en dålig affär för spelar därför sådant som insamlingar, gåvor eller både partiet och bidragsgivaren. bidrag från andra organisationer en inte obetydlig roll. Men det är viktigt att allt sådant stöd – vare sig det ges i formaliserad form, som LO:s stöd till social- Det är fullt rimligt att som sympatisör till ett parti demokratin, eller i informella former, som de ex- – enskilt eller i grupp – bidra till partiets ekonomi ceptionellt stora insamlingsbidragen till Moderata och med det till partiets möjligheter att arbeta för Samlingspartiet – redovisas öppet. Dels därför att det program man själv vill stödja. I den demokra- det är en inte oviktig information till väljarna vilka tiska friheten för olika åsikts- och intressegrupper grupper det är som stöder ett visst parti, dels därför att bilda partier ingår både rätten till själva organi- att denna öppenhet naturligtvis minskar den – even- serandet och rätten att bidra till finansieringen av tuella – risken av hemliga agendor. politisk verksamhet man själv instämmer med. Kopplingen mellan socialdemokratin och LO är Samtidigt finns det vissa problem förknippade med öppen, välkänd och väl granskad sedan mer än 100 ekonomiskt stöd till partierna från andra organisa- år tillbaka. När det gäller övriga partier är eventu- tioner. ella kopplingar till stora externa bidragsgivare betydligt mindre genomlyst. I denna rapport granskar Det ena problemet är att stödet kan vara mycket Sandro Wennberg framför allt Moderaternas eko- ojämnt fördelat, vilket sätter vissa partier i ekono- nomi och personsambanden mellan Moderaterna miskt underläge i förhållande till andra. Det är ett och näringslivet. En slutsats av rapporten är, oför- viktigt skäl till det samhälleliga partistödet: alla ska nekligt, en viss undran över vilka ekonomiska in- garanteras en likvärdig ekonomiskt grund att utgå tressen som främst stöttar ”det nya arbetarpartiet” från (vilket alltså sker genom att ersättningen kopp- – och en bestämd uppfattning att en större öppen- las till det antal mandat partiet erövrar i valen). het på den punkten borde vara en viktig information till väljarna. Stockholm i maj 2009 Anne-Marie Lindgren utredningschef, Arbetarrörelsens Tankesmedja 4

Varför denna rapport? ernas nätverk och samverkan med näringslivet kan i Inledning kombination med regeringsmakten ge dem en maktposition under lång tid framöver. Hur de politiska partierna redovisar sina intäkter har Omfattning och avgränsning länge varit en omdiskuterad fråga. Exempelvis diskuteras från tid till annan Socialdemokraternas band till LO och Moderaternas kopplingar till delar av nä- Information om partiernas ekonomiska resurser har ringslivet. hämtats ur partiernas årsredovisningar. De årsredo- visningar som undersökts gäller åren 1999 – 2007, i Diskussionen om redovisningen av partiernas intäk- några fall endast från 2002. I vissa jämförelser mel- ter visar på en problematik som grundar sig på graden lan partiernas intäkter och utgifter är det första un- av ekonomiskt beroende från enskilda organisationer dersökta året 2002 beroende på att det är första och privatpersoner. Denna problematik ska vägas gången då samtliga partiers årsredovisningar har jäm- mot behovet av att värna valhemligheten i Sverige. förbara årsredovisningar i enlighet med överens- kommelsen mellan riksdagspartierna. I slutändan är det för demokratin viktigt hur partiernas resurser förhåller sig till partiernas respektive Endast öppet tillgängliga källor har använts, dvs in- medlemmar, röstetal och mandat. Rapporten syftar formation som finns tillgänglig inom ramen för par- till att klargöra denna problematik. Dessa och en rad tiöverenskommelsen, offentliga myndigheter och andra frågor om det svenska partifinansieringssyste- media. För att få en bättre bild av hur partiernas in- met behandlas i denna rapport. Därutöver har det samling fördelar sig mellan olika beloppsintervall har visat sig att informationen kring det svenska nä- partiernas kassörer eller ekonomiansvariga kontak- ringslivet och dess opinionsbildning har varit mycket tats för att få kompletterande information utöver in- bristfällig. Obalansen i granskning av de olika poli- formation som finns i årsredovisningarna. Därutöver tiska alternativens opinionsbildande slagkraft har har inga andra kontakter tagits med riksdagspartierna, gjort att rapporten har kompletterats med en genom- utöver kompletterande information kring Socialde- gång av näringslivets opinionsbildande organisatio- mokraternas och Vänsterpartiets årsredovisningar till ner och deras kopplingar till borgerlighetens största följd av att dessa partier har delat upp partiorganisa- parti, Moderata Samlingspartiet. tion och riksdagskansli i två olika juridiska enheter. Syfte med rapporten Med partierna avses de partier som finns representerade i riksdagen om inget annat anges. Alla partier utom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har Under våren 2009 presenteras partiernas årsredovis- såväl riksorganisation som riksdagskansli i en och ningar. Dessa kommer att röna en viss uppmärksam- samma juridiska person. I rapporten är genomgående het, i synnerhet mot bakgrund av att partierna är på såväl riksorganisation som riksdagsgrupp inbegripna. väg in i en Europavalrörelse. Inför valet 2010 kom- Om inget annat anges redogörs för partiernas kon- mer diskussionen om partiernas finansiering att in- cernredovisning. tensifieras. Inga partier som inte är representerade i Riksdagen Borgerliga partier och debattörer brukar försöka finns med i analysen av partiernas resurser. I under- framställa Socialdemokraterna som det parti som tar sökningen av de opinionsbildande nätverken hos nä- emot stora bidrag för att vinna val. Särskilt bidragen ringslivet och partierna har endast Moderaterna tagits från fackföreningsrörelsen brukar lyftas fram. I det med. Det beror inte bara på att Moderaterna är det perspektivet är det viktigt att Socialdemokraterna och parti som har mest kontakter med näringslivet utan LO har beredskap för att argumentera för dessa, samt framförallt att Moderaterna är det parti som är abso- att kunna redovisa hur det står till med finansieringen lut största av de borgerliga och styr väsentliga delar av huvudmotståndaren, Moderaterna. av regering, riksdag, landsting och kommuner. Syftet med att ta fram denna rapport har varit att ana- lysera partiernas resurser och de organisationer som partierna samarbetar nära med (partiernas ”sfärer”). Om det visar sig att Moderaternas hemliga bidrag och kontaktnät starkt har bidragit till att partiet erhållit regeringsmakten så är det ett allvarligt problem för den svenska demokratin på sikt. Och de borgerliga parti- 5

Kapitel 1: Partiernas ekonomiska resurser 1 De svenska partiernas samlingsverksamhet. När det gäller utgifterna utgör personalkostnader den avgjort största utgiftsposten finansiering i samtliga partier. 1.2 Ingen statligt reglerad 1.1 Introduktion redovisning av intäkterna I Sverige får de politiska partierna ekonomiskt stöd Det är i Sverige tillåtet för företag, föreningar, or- från staten för att minska beroendet av olika bi- ganisationer och stiftelser att stödja politiska par- dragsgivare och för att man ska kunna bedriva ett tier. Riksdagspartierna har sedan 1950-talet slutit kontinuerligt opinionsarbete och delta i de all- ömsesidiga överenskommelser om hur partiernas männa valen. intäkter ska redovisas2. Den största inkomstkällan för riksdagspartierna är Den nu gällande överenskommelsen som slöts mel- utan tvekan offentliga stöd. Under 2008 uppgick lan partierna i april 2000 innebär att partierna på det statliga stödet till riksdagspartierna på nationell begäran ska redovisa sina inkomster på nationell nivå till sammanlagt 400 miljoner kronor. Stödet nivå. Därutöver måste partier som ansöker om stat- till riksdagspartierna är indelat i kanslistöd och par- ligt partistöd enligt lagen om statligt stöd till poli- tistöd. tiska partier (1972:625) bifoga partiets årsredovisning för det senast avslutade räken- Sammantaget uppgick statens kostnader för riks- skapsåret. Räkenskaperna ska ha granskats av en dagspartierna 2007 till 934 miljoner kronor. Därtill auktoriserad revisor. tillhandahåller riksdagsförvaltningen lokaler, it-utrustning och mycket annan service till riksdags- I överenskommelsen står också att partierna från partiernas kanslier. Beroende på hur de politiska den första kronan ska redovisa bidrag från organi- partierna har organiserat sitt interna arbete på na- sationer, stiftelser och företag, men där sägs inget tionell, regional och lokal nivå används dessa re- om bidrag från enskilda personer. Dock ska totalt surser på delvis olika sätt.1 insamlade belopp och totalt antal givare redovisas. Utöver den statliga finansieringen erhåller de par- Överenskommelsen kräver alltså inte att partierna tier som finns representerade i Europaparlamentet på något sätt ska redovisa information om perso- också bidrag för kansliresurser till europaparla- ner som har gett stora penningsummor. Det finns mentariker. Partierna är i olika hög grad beroende heller inte några krav på redovisning av hur privata av offentliga medel. donationer fördelar sig mellan små och stora belopp. Därutöver tar riksdagspartierna in avgifter från par- timedlemmar. Denna rapport redovisar endast innehållet i över- enskommelsen utan att gå in i en diskussion om be- En del av partiernas verksamhet är finansierad av hovet av lagreglering av partiernas intäkter eller ej. andra medel än offentliga stöd eller medlemsavgifter. 1.3 Riksdagspartiernas intäkter Företagssponsring är tillåten men dess omfattning är tämligen okänd. Det är vanligt att partierna har annonsörer och utställare i samband med större ar- Riksdagspartierna har sedan valet 2002 haft sam- rangemang som kongresser och konferenser men manlagda inkomster på 3,2 miljarder kronor. Soci- dessa intäkter utgör endast en bråkdel av partiernas aldemokraterna har i egenskap av största parti haft intäkter. störst inkomster följt av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet De flesta partier samlar in medel från privatperso- och slutligen Miljöpartiet. ner genom en mer eller mindre strukturerad in- 7

För valåret 2006 fördelar sig intäkterna för partierna (på koncernnivå) enligt tabell 1: Diagram 1–2: Riksdagspartiernas intäkter per redovisad partimedlem, 20064 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 M C FP KD S V MP 1.3.1 Centerpartiet Om man ser till partiernas totala intäkter per mandat blir bilden en annan. Sett till antalet mandat – ett av Europas rikaste partier som partierna hade redovisade Moderaterna under valåret 2006 exceptionellt höga intäkter från sär- Ett parti i Sverige intar en särställning när det gäl- skilt insamlingsverksamheten. ler ekonomiska tillgångar. Centerpartiet sålde ett år innan valet, i oktober 2005, bolaget Centertidningar Som framgår av Diagram 1–1 så hade Moderaterna till ett värde av 1,8 miljarder kronor5. intäkter motsvarande 2,9 miljoner kronor per mandat i Riksdagen. Med andra ord hade Moderaterna Affären – en av de största affärerna i svensk politisk valåret 2006 betydligt högre totala intäkter per historia – har enligt vissa bedömare kantats av felbe- mandat än något annat parti i Sverige. dömningar. Under de första ett och ett halvt åren låg kapitalet på ett bankkonto samtidigt som börsen gick Diagram 1–1: Riksdagspartiernas intäkter, upp med 50 procent under samma period. per mandat, 20063. Centerpartiet missade med andra ord en stor börs- uppgång. Först i februari 2007 fastställde Center- partiets partistyrelse placeringsprinciper för kapitalet och i maj samma år började partiets in- vestmentbolag Randello Invest AB placera kapitalet, under en period då Stockholmsbörsen sjönk. Investeringen är fördelad på aktier och räntebä- rande papper. Partiet förklarar sitt långsamma agerande med att de ville göra klart bokslutet för 2005 och att däref- ter valrörelse och regeringsbildning kom i vägen för diskussioner kring kapitalets placering6. Sett till partiernas medlemsantal har partierna täm- Att försäljningen dröjde så länge har av partiet för- ligen varierande intäkter. Per redovisad partimed- klarats av flera faktorer. Att placera 1,8 miljarder lem under valåret 2006 fördelar sig intäkterna som kronor kräver noggranna förberedelser. Ändå ver- följer. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet kar det ha varit brådskande att genomföra affären har proportionellt sett betydligt större intäkter räk- vid den tidpunkten. Frågan ställer sig varför för- nat per partimedlem än övriga riksdagspartier. säljningen inte var bättre förberedd. Minst intäkter per partimedlem har Centerpartiet. Centertidningar omfattade ett antal dagstidningar Om man däremot tittar på Centerpartiets utgifter runtom i landet. Försäljningen av Centertidningar per medlem (se stycke 1.11 Partiernas och blockens gjorde att partiet i ett slag blev ett av Europas ri- utgifter) så är bilden en annan till följd av att par- kaste politiska partier. tiet tog pengar ur det egna kapitalet under valåret 2006. Partiets stora kapital används bland annat för att täcka underskott i verksamhet. Se mer om detta i stycke 1.11.1. 8

1.4 Offentliga stöd till partierna de statliga partistöden och Riksdagens kanslistöd till partigruppernas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet, I Sverige får de politiska partierna ekonomiskt stöd de partier som har minst antal mandat i riksdagen från staten och från lokala och regionala politiska erhåller mest stöd per mandat. Att små partier får församlingar. Det offentliga stödet finns för att par- mest offentliga medel har att göra med att Riksda- tierna ska kunna bilda opinion och ställa upp i all- gens kanslistöd är utformat som ett grundstöd till männa val. En del av det offentliga stödet på lokal varje parti på knappt 6 miljoner kronor utöver ett och regional nivå utgår också för att de politiska stöd per riksdagsmandat. Det statliga partistödet är partierna ska kunna arvodera förtroendevalda och endast utformat per mandat, här ges inget grund- personer som arbetar politiskt. stöd11. Denna rapport fokuserar på riksdagspartierna på Diagram 1–3: Offentliga stöd till riksdagspar- nationell nivå. När det gäller den offentliga finan- tierna på nationell nivå, per mandat, 200812. sieringen på lokal och regional nivå är stöden olika utformade och det är svårt att få fram jämförbar statistik över de samlade offentliga stöden till partierna på nationell, regional och lokal nivå. Under 2008 uppgick det direkta statliga stödet till riksdagspartierna till sammanlagt 400 miljoner kronor. Därutöver har riksdagen kostnader för lokaler, utrustning och administration som rör de politiska partierna. Den sammanlagda kostnaden i statsbudgeten för att finansiera partiernas verksamhet på nationell nivå låg 2007 på 934 miljoner kronor7. Som andel av statens samlade utgifter handlar det om drygt en promille (tusendel) av statsbudgeten. Ande- len har stigit betydligt under senare år, från ca 0,8 Bilden blir densamma även om man jämför parti- promille för 10 år sedan till 1,2 promille 2007. Sta- ernas intäkter över flera år och tar med samtliga of- tens kostnader för de politiska partierna och således fentliga intäkter till partierna på nationell svenska kärnan i den representativa demokratin är hundra myndigheter såsom stat, kommuner och landsting gånger lägre än stödet till kommunerna8. (vissa partier redovisar stöd från Sveriges Kom- muner och Landsting direkt till den nationella par- Utöver riksdagspartierna får också Sverigedemo- tiorganisationen) och om man räknar med särskilda kraterna statliga partistöd som en följd av att partiet statliga stöd för partiernas informationsinsatser fick mer än 2,5 procent av rösterna i hela landet i såsom exempelvis inför folkomröstningen om något av de två senaste riksdagsvalen9. euron 2003. Det statliga stödet till riksdagspartierna är indelat i En ingående granskning av de offentliga stöden till partistöd som stöd till partiernas allmänna verk- partierna har genomförts av såväl den utredning samhet, samt kanslistöd som stöd till partigrupper- som gjorts på uppdrag av Riksdagens Konstitu- nas och riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. tionsutskott som den statliga utredning som utrett Staten ger också vid vissa tillfällen stöd till parti- regleringsbehovet av de offentliga stöden och in- erna för att informera. Exempelvis fick partierna synen i partiernas ekonomi13, 14. medel för att bedriva kampanj inför folkomröst- ningen om euron. 1.4.1 Moderaternas omsvängning i synen på de offentliga partistöden På lokal och regional nivå har kommuner och landsting/regioner rätt men inte skyldighet att lämna stöd till politiska partier10. Beroende på hur de politiska Kring det offentliga partistödet råder numera en partierna har organiserat sitt interna arbete på natio- tämligen stor samsyn bland riksdagspartierna. Från nell, regional och lokal nivå används dessa resurser att under lång tid ha velat göra stora nedskärningar på delvis olika sätt. i det statliga partistödet vände Moderaterna vid partiets stämma 2003. Partiet har till och med accep- Senast tillgängliga siffror från Riksdagen visar att terat de senaste årens höjningar av partistödet15. riksdagspartiernas offentliga stöd per mandat för- delar sig i enlighet med Diagram 1–3. Som framgår Men i många år använde Moderaterna förslaget om av diagrammet får de minsta partierna mest offent- att minska det statliga partistödet i debatten om par- liga medel från två statliga intäktskällor, nämligen tiernas resurser. Genom att säga att Socialdemo- 9

1.5 Bidrag från lokal kraterna fick mest partistöd ville Moderaterna dels låta påskina att Socialdemokraterna skulle vara eko- och regional nivå nomiskt gynnade av staten, dels att Socialdemokra- tin kunde framställas som ekonomiskt överlägsen genom att göra referenser till fackföreningsrörelsens Vissa av riksdagspartierna på nationell nivå får an- stöd till Socialdemokratin. Bland annat skrev Gun- slag och andra resursöverföringar från regionala nar Hökmark så här i en riksdagsmotion för bara och lokala partiföreningar. Partiorganisationer på några år sedan, i oktober 2003: andra nivåer offentliggör resursöverföringar i form av att partierna på olika sätt ställer krav på hur med- ”I dag är partistödet så utformat att Socialdemo- lemsavgifter, offentliga stöd eller andra intäkter kratin som parti får ett mer än dubbelt så stort stöd fördelas mellan partiernas olika nivåer. Det kan än varje annat politiskt parti. Tillsammans med handla om medlemsavgifter, kommunala partistöd övrig finansiering från ekonomiskt starka intresse- men det kan också vara så att partimedel överförs organisationer förstärker detta Socialdemokrater- som betalningsmedel för olika varor och tjänster nas ekonomiska och politiska dominans på ett sätt som partiernas riksorganisation eller regionala par- som är ur demokratisk synvinkel stötande.”16 tiorganisationer tar fram och distribuerar inom par- tierna19. Som redovisas i inledningen av stycket 1.4.1 är Moderaterna och Socialdemokraterna de partier Exakt hur medlen fördelas inom partierna är svårt som är minst beroende av offentliga medel. Ändå att få fullödig information kring då det endast är har Moderaterna under många år argumenterat att partiernas riksorganisationer och riksdagskanslier Socialdemokratin gynnas av de statliga partistöden. som omfattas av partiernas gemensamma överens- kommelse. Partiorganisationer på annan än natio- Därtill har Moderaterna på senare år på lokal nivå nell nivå offentliggör således inte sina ekonomiska drivit hårt att Moderatstyrda kommuner ska få vä- förehavanden. Däremot har Konstitutionsutskottet sentliga höjningar av arvodena till de förtroende- i en utredning med bland annat enkäter frågat lo- valda. En sammanställning som gjordes 2007 kala och regionala partiorganisationer om överfö- visade att Moderata kommunpolitiker höjt sina ar- ringar mellan olika nivåer i partierna. Dessa har voden kraftigt, bland annat i Stockholm där dåva- bland annat besvarat frågan hur stor andel av den rande finansborgarrådet fick en höjning av arvodet lokala och regionala partiorganisationens totala på 4 000 kronor i juli 2007. I den Moderatstyrda kostnader som först uppåt i partiorganisationen. kommunen Boden höjdes bland annat arvodet för den Moderata kommunstyrelseordföranden med Diagram 1–4: Regionala partiorganisationers 11000 kronor till närmare 45 000 kronor, ett löne- utgifter som förs uppåt i organisationen, andel lyft på hela 33 procent. Samma utveckling har skett av totala kostnader20. i Moderatstyrda kommuner som Höganäs och Sjöbo17. Av de 10 kommuner i Sverige som har högst arvoderade kommunalråd är samtliga styrda av Mode- raterna, som framgår av Tabell 1 1. Tabell 1 1: Kommuner med högst arvoden för Kommunstyrelsens ordförande, KSO18. Som framgår av Diagram 1–4 är Moderaterna och Kristdemokraterna de riksdagspartier där störst andel av de regionala partiföreningarnas resurser går till partiet på nationell nivå. Drygt en femtedel (22 procent) av de Moderata länsförbundens och Kristdemokratiska distriktens kostnader består av avgifter till partiernas respektive riksorganisation. För Moderaternas del handlar anslagen från lokal/regional nivå till Moderaternas riksorganisa- 10

tion om resursöverföringar i storleksordningen elva dagspartierna. Socialdemokraterna är det parti som miljoner kronor årligen. har minst resursöverföringar till nationell nivå. 1.6 Företags och Övriga riksdagspartier har betydligt mindre resurs- överföringar från regional till nationell nivå. Social- organisationers stöd demokraterna är det riksdagsparti som inte tar emot till partierna några som helst anslag från regional/lokal nivå. När det gäller de lokala partiorganisationerna är Riksdagspartierna är enligt partiernas gemen- överföringarna uppåt i partiorganisationen (till samma överenskommelse skyldiga att redovisa läns- eller riksnivå) ännu större. stöd till partierna från juridiska personer – företag och organisationer – från den första kronan. Diagram 1–5: Lokala partiorganisationers utgifter som förs uppåt i organisationen, Socialdemokraterna är det enda parti som öppet re- andel av totala kostnader21. dovisar regelbundet stöd från organisationer, nämligen fackföreningsrörelsen. Landsorganisa- tionen LO och ett antal av LO:s förbund ger år- ligen medel baserat på antalet enskilda medlemmar i förbunden. Detta stöd kritiseras partiet ofta för, framförallt från borgerligt håll, men också från delar av det svenska näringsli- vet. Som visas i Diagram 1–6 har Socialdemokra- terna erhållit ekonomiska bidrag från Landsor- ganisationen LO centralt och vissa av LO:s medlemsförbund på mellan 6 och 13 procent av de totala intäkterna. Det bör observeras att resurserna från LO och en del LO-förbund var betydligt högre i valet 2002 än i valet 2006. 43 procent av kostnaderna hos lokala partiorgani- Överhuvudtaget är bidraget från LO-sfären i sjun- sationer i Folkpartiet och Kristdemokraterna förs kande därför att fackförbunden under en flera år över till läns- eller riksnivå. För Moderaternas lo- haft sjunkande medlemstal. kala partiorganisationer är motsvarande andel 39 procent. Det innebär att Folkpartiet och Kristde- Diagram 1–6: Fackliga anslag till Socialde- mokraterna följt av Moderaterna är de partier vars mokraterna, andel av totala intäkter22 lokala organisationer uppger att störst andel av kostnaderna förs uppåt i partiorganisationen. En del av riksdagspartiernas intäkter från lokal och regional nivå är rena anslag från regionala partiorganisationer, något som också framgår av Kristdemokraternas, Moderaternas och Vänsterpartiets årsredovisningar. Folkpartiet redovisade också sådana intäkter fram till 2004 men tycks därefter ha upphört med anslag från sina länsförbund. Av de tre riksdagspartier som redovisar regionala anslag ligger anslagens andel på mellan 9 och 15 procent av de redovisade intäkterna. Efter valet 2006 utgjorde fackföreningsrörelsens stöd till Socialdemokraterna den lägsta andelen av Det parti som har störst överföringar från lokal till partiets intäkter på många år. Förklaringen är den nationell nivå är Sverigedemokraterna. Men denna försämrade ekonomiska situationen hos LO. rapport täcker endast riksdagspartiernas resurser varför SD inte behandlas här. Efter den borgerliga regeringens tillträde har LO:s Sammantaget kan konstateras att Moderaterna och ekonomi försämrats ytterligare vilket beror på en Kristdemokraterna är de riksdagspartier som på na- sjunkande anslutningsgrad till följd av försämring- tionell nivå får mest medel från regional och lokal arna i arbetslöshetsförsäkringen och kraftiga höj- nivå. Eller uttryckt på ett annat sätt; i ekonomiska ningar i avgifterna till försäkringen som den termer är KD och M de mest centraliserade av riks- borgerliga regeringen genomfört sedan den till- 11

1.7 Partiernas insamling trädde23. Indirekt kan alltså den borgerliga regeringens politik leda till att Socialdemokraterna får minskade anslag av fackföreningsrörelsen. De flesta av riksdagspartierna samlar in pengar för att finansiera delar av sin verksamhet. Enligt överens- Inget av riksdagspartierna, förutom Socialdemo- kommelsen mellan riksdagspartierna ska partierna i kraterna, uppger att de tar emot regelbundna bidrag sina årsredovisningar redovisa hur mycket pengar som från utomstående organisationer. samlats in totalt och hur många givare som har bidragit. Under framförallt 1990-talet och inför valrörelsen 2002 använde sig Moderaterna av dolda bidrag I princip alla partier utom Centerpartiet27 ägnar sig åt genom att erbjuda företag som ville betala mycket någorlunda regelbunden insamling och intäkterna från kostsamma annonser i partiets medlemstidning insamlingen hos de partier som samlar in pengar är nå- Medborgaren. Annonspriserna låg långt över tid- gorlunda jämnt fördelade mellan åren. Vänsterpartiet ningens reguljära annonspriser och företag som har en insamlingsfond, men har på senare år inte sam- ville hade möjligheten att sätta in annonser för sitt lat in några medel från privatpersoner. företag och sedan betala ansenliga priser för dessa. Moderaterna är i sammanhanget ett stort undantag. Annonsintäkterna varierade kraftigt beroende på Partiet har under de senaste åren samlat in betydligt om det var valår eller inte. Annonsförsäljningen låg mer än de övriga partierna tillsammans. Och partiet då som nu i företaget Arvid Lindman AB som ägs har mycket ojämna insamlingsresultat med en mycket av Moderata Samlingspartiet. Intäkterna från bola- tydlig koppling till valrörelserna. get fördes därefter över till partikassan. Flitigt fö- rekommande annonsörer var bland annat Av de riksdagspartier som valåret 2006 redovisar in- organisationen SAF/Svenskt Näringsliv, Ernström- samlade medel från privatpersoner var Kristdemokra- gruppen, Atlet, Svedbergs och Geveko. Svensk terna det parti som hade störst belopp per givare. Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs av kärn- Kristdemokraterna tog under 2006 in mer än en halv kraftsbolagen, uppgavs under 1990-talet ha annon- miljon kronor från sammanlagt 32 privata givare vil- serat för knappt 400 000 kronor25. ket innebär att varje person i genomsnitt gav mer än 17000 kronor. Moderaterna hade 2006 näst högst gi- Under de senaste 10 åren före valet 2006 hade Mo- varbelopp per bidragsgivare. deraterna fått in över 60 miljoner kronor från före- tag och organisationer som betalning för annonser Diagram 1–7: Riksdagspartiernas insamlade i partitidningen Medborgaren. Ett annat företag belopp 200628 som hade varit en flitig annonsör i tidningen Med- borgaren var Caligraf. Att företagets omfattande annonsering hade varit ett förtäckt partistöd till M: 30,14 mkr Moderaterna bekräftades av en tidigare styrelse- medlem i företaget. Företagets VD hade nämligen varit aktiv moderat på lokal nivå26. Mot bakgrund av att Moderaterna tidigare har an- vänt sig av dold företagssponsring är det svårt att veta huruvida partiet tar emot dolda bidrag från fö- retag eller inte. Mer om problematiken kring Mo- deraternas kopplingar till näringslivet finns beskrivet i kapitel 3. C: 0 mkr KD: 0,56 mkr S: 3,42 mkr FP: 0,1 mkr Sammanfattningsvis kan sägas att Socialdemokraterna V: 0 mkr MP 0,16 mkr är det enda parti som öppet redovisar regelbundet stöd Som framgår av Diagram 1–7 samlade Modera- från utomstående organisationer. Bidragen från LO terna under valåret 2006 in betydligt mer än de öv- och dess förbund har sjunkit under en längre tid till riga partierna tillsammans. Moderaternas insamling följd av vikande medlemsantal i fackförbunden. Under det året låg på 30 miljoner kronor, vilket är en ex- det senaste valet utgjorde stödet från fackföreningsrö- ceptionellt hög siffra. Moderaternas insamling var relsen 5 procent av de totala intäkterna, vilket är det med andra ord närmare åtta gånger större än de öv- lägsta stödet sett till Socialdemokraternas totala intäk- riga partiernas insamling tillsammans. Det är det ter på många år och en betydande minskning jämfört högsta belopp som ett parti har samlat in ett enskilt med valet 2002. Huruvida Moderaterna, som tidigare år under överskådlig tid. De övriga partierna sam- tagit emot dolda företagsstöd, i dag tar emot bidrag lade under 2006 in drygt 4 miljoner kronor. från företag är inte klarlagt. 12

är möjligt att få en bättre bild av huruvida partierna 1.7.1 Redovisning av stora givare är beroende av stora privata donationer eller inte. Mot den bakgrunden finns det ett behov att öka öp- ”Vi anser att det skulle vara att röja valhemlighe- penheten kring finansieringen av partier för att ge ten. Det ställer vi inte upp på.” allmänheten en bild av eventuella bidningar mel- Hans Birger Ekström, kanslichef för Moderaterna, lan givare och mottagare. Det är också skälet till att om varför partiet inte vill offentliggöra stora givare, den statliga utredningen ”Allmänhetens insyn i par- den 10 september 200829. tiers och valkandidaters intäkter”, SOU 2004:22, föreslog att partierna bör offentliggöra givares Partierna har under ett antal år inom ramen för den identitet om de ger mer än 20 000 kronor till ett gemensamma överenskommelsen diskuterat om de parti33. bör offentliggöra gåvor från fysiska personer som ger stora belopp till partierna. Detta har dock mot- För att få reda på om partierna har tagit emot stora arbetats av Moderaterna och Kristdemokraterna30 belopp från enskilda utan att offentliggöra dessa gi- med argumentet att det skulle underminera den vares identitet ombads riksdagspartierna av vår ut- grundlagsskyddade valhemligheten. redning att redovisa hur partiernas insamlade medel fördelar sig mellan olika givargrupper. Partierna Som visas av citatet ovan är bevarandet av val- ombads redovisa hur många givare under åren hemligheten förklaringen till att Moderaterna inte 2006-2007 har givit olika belopp. På så sätt har par- vill offentliggöra sina bidragsgivare. Det står var tierna haft möjlighet att redovisa om de är beroende och en fritt att i offentligheten uttala sitt stöd till ett av några stora givare utan att för den skull namnge politiskt parti. Men om enskilda personer, företag dessa. De har fått frågan hur många givare som år- eller organisationer ger stora gåvor till ett parti är ligen ger under 2 000 kr, mellan 2 000 och 5 000 kr, det en viktig information till allmänheten om att mellan 5 000 kr och 10 000 kr, mellan 10 000 och partiet kan komma att hamna i en beroendeställ- 20 000 kr, och över 20 000 kr. ning gentemot dessa. Av samtliga tillfrågade partierna redovisar endast Socialdemokraterna beslutade i september 2008 att två partier hur många givare som har gett hur stora från och med januari 2009 redovisa alla donationer belopp, nämligen Folkpartiet och Socialdemokra- större än 20 000 kronor med givarens identitet. terna. Vänsterpartiet svarade att de inte tagit emot Detta är i enlighet med det förslag från den statliga gåvor från privatpersoner under 2006-2007, en utredningen ”Allmänhetens insyn i partiers och uppgift som också återges i partiets årsredovis- valkandidaters intäkter” från 200431. ningar för de åren. Kristdemokraterna svarade med att hänvisa till sin årsredovisning som dock inte Det skulle innebära att partiet blir först i Sverige med anger antal personer som ger vilka belopp. Miljö- att utöver den gemensamma överenskommelsen of- partiet, som under de senaste två åren tagit emot fentliggöra stora givares identitet. Offentliggörandet knappt 230 000 kronor från drygt 500 givare, har ska ske i samband med årsredovisningarna. inte besvarat frågorna. Ej heller har Centerpartiet svarat, men partiet anger i sina årsredovisningar att Socialdemokraterna informerar givare som vill ge de inte tagit emot gåvor från privatpersoner på se- stora belopp och om givare då inte vill offentlig- nare år. göra sitt stöd till partiet exempelvis med hänsyn till valhemligheten så har de möjlighet att avstå från Moderaterna svarade via sin ekonomichef föl- att ge gåvan. jande: ”Jag beklagar, men vi har ingen uppföljning på Att Socialdemokraterna nu offentliggör större do- det sätt du önskar, varför jag inte kan ge mer nationer kan vara ett första steg mot en öppnare re- info.” dovisning av partiernas insamlade medel. Det är anmärkningsvärt att ett parti som bara sedan 1.7.2 Fördelning av givarbelopp millennieskiftet har tagit emot 80 miljoner kronor hos partierna i gåvor från enskilda personer inte har någon upp- följning av hur många givare som ger hur stora be- ”En viktig princip för oss är att man ska kunna lopp. hålla hemligt vilka partier som man skänker pengar till på samma sätt som att det ska vara Under valåret 2006 hade Socialdemokraterna två hemligt vem man röstar på.” givare som gav mer än 20 000 kronor, men en mycket stor andel av partiets gåvor bestod av små Per Schlingmann, Moderaternas partisekreterare32. gåvor under 2 000 kronor. Att partiernas insamlingsverksamhet under senare Folkpartiet hade något fler gåvor i intervallet 2 000 år har ökat i omfattning aktualiserar frågan om det 13

– 10 000 kronor än Socialdemokraterna, men re- Antalet givare har för Moderaternas del som fram- dovisar inga större gåvor alls. går av diagrammet minskat under de senaste åren, med undantag för en liten ökning inför valåret 1.8 Moderaternas insamling 2006. Från att ha haft över 30 000 givare per år har antalet minskat tydligt efter det för Moderaterna dåliga valresultatet 2002. ”Utan de resurser vi fick av enskilda bidragsgivare hade vi inte haft möjlighet att formulera vår fördjupning, vår utveckling av vår politik, vi hade Diagram 1–9: Moderaternas insamling, antal inte haft den kraft vi hade i valrörelsen.” givare under åren 2000-200739 Ur inledningstalet av Moderaternas partiord- förande Fredrik Reinfeldt vid partiets stämma 200735. Fredrik Reinfeldt ägnade en stor del av sitt in- ledningsanförande vid den första partistäm- man efter segervalet 2006 åt stöden från bidragsgivare. Citatet visar vilken vikt Mo- deraterna fäster vid bidragsgivarna och deras betydelse för partiets valseger 2006. Reinfeldt beskrev att partiet efter valförlusten 2002 hade en dålig ekonomi 2003 och uttryckte behovet av att partiet behövde större resurser genom att säga: ”Vi vände oss till våra sympatisörer, till våra bi- Under senare år har sålunda Moderaterna fått allt dragsgivare, och bad om att markera sitt stöd för färre givare, men varje givare har gett betydligt mer de nya moderaterna.” pengar till partiet. Åtminstone sett till ett genomsnitt. Det finns i partiernas årsredovisning ingen Resultatet var att partiet, enligt Reinfeldt, fick 55 mil- översikt över hur givarnas bidrag fördelar sig mel- joner kronor ”till stöd för att kunna vinna val”36. lan olika belopp. Insamlingen är i dag en mycket viktig inkomstkälla Som en följd av de ökade insamlingsnivåerna och till Moderata samlingspartiet. Moderaterna samlar det minskade antalet givare har Moderaternas in- in betydligt mer pengar än andra partier. Under val- samlade medel per givare ökat avsevärt som fram- året samlade partiet ensamt in närmare åtta gånger går av Diagram 1–8. mer än de övriga riksdagspartierna tillsammans. Det är uppenbart att någonting hände efter valet De insamlade beloppen är liksom hos de övriga 2002. Moderaterna förlorade mer än hälften av alla partierna tämligen varierande över åren. Som fram- givare samtidigt som gåvorna per givare ökade av- går av diagram 1–8 så skedde under de senaste två sevärt, i synnerhet från och med 2004. valen tydliga ökningar av Moderaternas insamlade belopp. Inför och under valåret 2006 har den gene- Behovet av att samla in pengar har dock inte på rella nivån ökat ytterligare. Valåret 2006 är den av- något sätt haft en framträdande roll i Moderaternas sevärt högsta insamlingsnivån under överskådlig kommunikativa arbete. På hemsidan har det fun- tid. Sammantaget har Moderaterna samlat in 78 nits en sida där partiledaren uppmanar till att miljoner kronor sedan millennieskiftet. pengar behövs för att vinna val och det har funnits en enkel webbaserad funktion för betalning till par- Diagram 1–8: Moderaternas insamling under tiet. I partiets informationsmaterial har det inte hel- åren 2000-2007, totalt insamlade belopp och ler märkts någon särskilt satsning på kronor per givare38 insamlingsverksamheten. Den yttre informationen om Moderaternas insamling ökade inte heller nämnvärt inför valåret 2006 då Moderaterna gjorde ett anmärk- ningsvärt insamlingsresultat på 30 miljoner kronor, en tiodubbling av insamlade medel jämfört med 2003. Sammanfattningsvis kan man säga att Moderaternas insamlingsverksamhet utåt sett inte skilt sig från andra partiers. 14

Men hur har då den häpnadsväckande ökningen av insamlade medel efter 2003 skett om det i Mode- raternas yttre kommunikation med sympatisörer inte har märkts någon skillnad jämfört med andra partier? Svaret är att Moderaternas insamlingsverksamhet har skett genom andra, informella kanaler. Istället har Moderaterna mycket välorganiserade insam- lingsföreningar som samlar in stora belopp. Mode- raternas insamlingsorganisationer och dess grundare: • Tornet (Insamling för särskilda insatser, grundat av Gunnar Hökmark) • Rosenbadsfonden (Insamling för regerings- skifte, grundat av Gustaf Douglas tillsammans Kristina Axén Olin, Tove Lifvendahl och Jan Hallberg) • Värnet (Insamling för försvarspolitik, grundat av Gunnar Hökmark och Anders Björck) • Källan (Insamling för kärnkraftslobby, grundat av Gunnar Hökmark) • Företagarforum/Entreprenörsnätverket (Insamling för Maria Borelius och dåvarande partisekreteraren Sven Otto Littorin. Gunnar Hökmark) • Europaklubben (Gunnar Hökmark) 1.8.1 Rosenbadsfonden ”Det går inte att besegra Socialdemokraterna om man är ekonomiskt underlägsen.” Ur en text på Moderaternas hemsida40. Som framgår av stycket ovan har Moderaterna under många år haft olika sorters insamlingsklubbar. I februari 2004 startade Moderaterna ett nytt insamlingsprojekt, Rosenbadsfonden. Som fram- går av citatet från Moderaternas hemsida mark- nadsfördes fonden under en period med argumentet att man inte kan besegra Socialdemokraterna om man är ”ekonomiskt underlägsen”. Myten om So- Moderaternas hemsida i okober 2004. cialdemokraternas ekonomiska överlägsenhet od- Arvid Lindman AB. Bolaget blev framförallt under lades direkt på Moderaternas hemsida och skulle valet 1998 känt för att erbjuda kraftiga överpriser fungera som sporre för givare att donera pengar till för annonser i Moderaternas medlemstidning Med- partiet. borgaren till företag som ville stödja Moderaterna, så att Moderaternas policy om att inte ta emot bi- Ledande i arbetet med Rosenbadsfonden var mil- drag från företag kunde kringgås. I valet 2006 var jardären Gustaf Douglas. Fonden drevs tillsam- han, tillsammans med Kristina Axén Olin, förra mans med tre andra Moderater – dåvarande MUF-ordföranden Tove Lifvendahl och Göte- kommunalrådet i Stockholm Kristina Axén Olin, borgspolitikern Jan Hallberg, en av frontfigurerna förra MUF-ordföranden Tove Lifvendahl och Gö- i en annan Moderat insamlingsorganisation, Ro- teborgspolitikern Jan Hallberg. Fondens insam- senbadsfonden45. ling skulle användas till quot;det lilla extra” i en valrörelse, till så kallade spjutspetsaktiviteter41. Gustaf Douglas är Sveriges sjunde rikaste person. Han är med på Forbes lista över världens miljardä- Finansmannen Gustaf Douglas är den ledande per- rer (2008 låg han på 524:e plats) och hade 2008 en sonen bakom Moderaternas framgångsrika insam- nettoförmögenhet på 2,3 miljarder dollar, ca 15-16 lingsarbete och var under större delen av 1990-talet miljarder kronor. Hans skattepliktiga förmögenhet och fram till 2002 ordförande i Moderaternas bolag 15

inkomståret 2006 (det sista året som man betalade Medlemslistan i sällskapet Tornet är hemlig. Med- förmögenhetsskatt i Sverige) var 0 kronor. lemmarna får som tack för sina gåvor två gånger årligen träffa Fredrik Reinfeldt och Moderaternas Gustaf Douglas har ett rikt förgrenat nätverk i det partiledning, möten som brukar äga rum i riksda- svenska och internationella näringslivet. Han är gens andrakammarsal. ordförande i Assa Abloy, familjens investmentbo- lag Latour och familjens förvaltningsbolag Säki. Att riksdagspartierna använder riksdagens lokaler Familjens bolag heter Wasatornet, genom vilket fa- för att hålla möten är inte ovanligt. Socialdemo- miljen styr övriga bolag. Förvaltningsbolaget har kraternas gruppmöten brukar äga rum i riksdagens aktier i Securitas, Assa Abloy, kökstillverkaren gamla andrakammarsal medan Moderaterna nytt- Nobia och belysningsföretaget Fagerhult. Därut- jar den gamla förstakammarsalen för sina grupp- över är Douglas vice ordförande i Securitas och möten. Riksdagsförvaltningen har anslag ur styrelseledamot i Securitas Direct. Hela familjen statsbudgeten för att bland annat tillhandahålla lo- ägnar sig åt affärsverksamhet. Hans fru Elisabeth kaler för riksdagspartiernas möten. Exakt vilken och hans två söner Carl och Eric är alla involve- sorts möten som partierna väljer att hålla i Riks- rade i familjens affärsangelägenheter46. dagshuset regleras inte, men lämpligheten att Mo- deraterna använder skattefinansierade lokaler för Idag sitter Gustaf Douglas i Moderaternas partisty- att hålla möten som favör för sina hemliga bi- relse och utövar ett direkt inflytande över Modera- dragsgivare kan diskuteras. ternas och därmed regeringens politik. Moderaterna har länge fått kritik för att de inte är Under våren 2003 går Moderaterna på sin hemsida öppnare med sin redovisning av stora givare. Så ut med information om att partiet startar Rosenbads- länge inte så sker kommer misstankarna att bestå fonden. Året därpå redovisar Moderaterna en ökning om att företag och företagsledare indirekt stödjer av insamlade medel på 350 procent, från 2,9 miljoner Moderaterna för att partiet ska kunna vinna val. kronor 2003 till 10,5 miljoner kronor 2004. Samti- digt halveras antalet givare vilket innebär att gåvor Mer om Moderaternas ekonomiska och organisa- per givare ökade med hela 400 procent. toriska förbindelser med det svenska näringslivet finns i kapitel 3. Fram till två år före valet 2006 fanns det på Modera- ternas hemsida information om Rosenbadsfonden. 1.9 Jämförelse Därefter togs all information om Rosenbadsfonden bort och nu finns endast allmän information om hur av intäkterna mellan S och M man donerar pengar till partiet. Ett vanligt förekommande påstående från företrädare Varför den utåtriktade marknadsföringen av Ro- från de borgerliga partierna och även företrädare för senbadsfonden upphörde framgår inte. Kan det det svenska näringslivet är att Socialdemokraternas möjligen ha varit ett problem att en av Sveriges ri- stöd från fackföreningsrörelsen gör att partiet hamnar kaste personer ägnade sig åt insamling för Mode- i en otillbörlig beroendeställningt. Men en jämförelse raterna som efter valförlusten 2002 uppfattades mellan de två största partierna Socialdemokraterna som ett parti som inte hade kontakt med större väl- och Moderaterna, ger vid handen att Moderaternas in- jargrupper? samlade medel med råge överstiger de intäkter som Istället höjdes tonläget och Moderaterna gjorde gäl- Socialdemokraterna får från fackföreningsrörelsen. lande att Socialdemokraterna ”söker makten för att berika sig själva” medan ”vi söker makten för att Diagram 1–10: Fördelning av Socialdemokra- möjliggöra för människor att kunna berika va- ternas och Moderaternas intäkter, 200647 randra43” som ett skäl för att be om pengar för ett maktskifte. Moderaterna 1.8.2 Sällskapet Tornet Socialdemokraterna Den sannolikt mest betydelsefulla insam- lingsorganisationen är det hemliga sällska- pet ”Tornet” som enligt uppgifter hade ett par hundra medlemmar. Sällskapets medlemmar ger minst 1 200 kronor årligen, men det kan enligt källor till Dagens In- dustri handla om ”betydligt större summor”44. 16

Som framgår av Diagram 1–10 bestod Moderater- de politiska blocken i svensk politik alltmer ce- nas intäkter under valåret 2006 till 45 procent av menterade. I väljarnas ögon kommer blocken allt offentliga medel och till nästan 20 procent av in- tydligare att uppfattas som två olika alternativ. samlade medel. Medlemsavgifter stod för 4 procent av intäkterna medan affärsrelaterade intäkter (till Av det skälet kan det vara en poäng att i korthet stor del hyresintäkter från lokaler i Gamla Stan i titta på de politiska blockens samlade resurser. De Stockholm) och övriga intäkter stod för 25 procent. sammanlagda intäkterna under valåret 2006 var visserligen större hos S, V och MP än hos de fyra För Socialdemokraternas del utgjorde de offentliga borgerliga partierna. Men det är inte orimligt att intäkterna 2006 knappt 53 procent, insamlade titta på resursläget ur ett mandatperspektiv mot medel och anslag från fackföreningsrörelsen stod bakgrund av partiernas stora beroende av offentliga för 8 procent och medlemsavgifter stod för 3 pro- bidrag och det faktum att de borgerliga partierna cent av de totala intäkterna. Affärsverksamhet (tid- under mandatperioden 2002-2006 hade betydligt ningsutgivning och fastighetsförvaltning) och färre riksdagsmandat än riksdagsmajoriteten. lotteriverksamheten genom A-lotterierna stod för 36 procent av intäkterna. Men trots att de borgerliga partierna under förra mandatperioden hade färre mandat i riksdagen och Diagram 1–11: Insamlingsintäkter och anslag lägre intäkter från det offentliga lyckades partierna från andra organisationer hos S och M, få in större intäkter än dess motståndare, sett per valåret 2006, andel av totala intäkter48 mandat. De rödgröna hade inför valet 2006 när- mare 55 procent av mandaten i riksdagen men endast 53 procent av de totala intäkterna. De borgerliga hade drygt 45 procent av mandaten men närmare 47 procent av partiernas samlade intäkter. Det innebär att de borgerliga partierna för varje mandat hade 120 000 kronor mer än de rödgröna. Se Diagram 1–12 för en jämförelse mellan de politiska blockens ekonomiska resurser per riksdagsmandat. Det finns två viktiga förklaringar till att de borgerliga partierna hade större intäkter per mandat än de Som illustreras i Diagram 1–11 överså utgjordes en rödgröna. En förklaring är de exceptionellt höga bi- knapp femtedel av Moderaternas intäkter under va- dragen från privatpersoner till Moderaterna. Utan låret 2006 av medel från privatpersoner. För Soci- de 30 miljoner kronor som Moderaterna fick in aldemokraternas del motsvarade stödet från bara under valåret 2006 hade de borgerliga parti- fackföreningsrörelsen tillsammans med insamlade erna inte haft det resursmässiga övertag räknat per medel mindre än en tiondel. mandat som de de facto hade. Även i absoluta tal var Moderaternas bidrag från Den andra förklaringen är att Centerpartiet genom enskilda personer på 30 miljoner kronor högre än försäljningen av Centertidningar har ett kapital via stödet till Socialdemokraterna från fackförenings- sitt eget bolag Randello Invest AB på 1,8 miljarder rörelsen som låg på knappt 19 miljoner kronor. kronor. Randello Invest beslutade 2006 om en dela ut hela 100 miljoner kronor till sin ägare, Center- Sammanfattningsvis kan sägas att Moderaterna partiets riksorganisation49. inför valet 2006 i betydligt större utsträckning var Diagram 1–12: De politiska blockens resurser beroende av hemliga donationer än vad Socialde- per mandat, 200650 mokraternas insamling och bidrag från fackför- eningsrörelsen har gett sammantaget. 1.10 De politiska blockens resurser Partiernas ekonomiska resurser granskas i denna rapport mestadels per parti. I och med bildandet av Allians för Sverige under den förra mandatperioden och i takt med att Socialdemokraterna, Väns- terpartiet och Miljöpartiet ökar sitt samarbete blir 17

En jämförelse av blockens resurser per medlem ger som 2006 hade intäkter på drygt 40 miljoner kronor vid handen att de borgerliga partierna med sina men utgifter på knappt 108 miljoner kronor. Un- större medlemstal har något mindre resurser per derskottet i verksamheten hamnade alltså på 68 medlem än de rödgröna. miljoner kronor. Partiets underskott var med andra ord större än de totala intäkterna och motsvarade När det gäller resurser per väljare var dessa under 63 procent av de totala kostnaderna, nästan två valåret 2006 något högre hos de rödgröna jämfört tredjedelar. Ett sådant resultat skulle röna stor ne- med de borgerliga partierna, mycket beroende på gativ uppmärksamhet hos vilket företag eller vil- de borgerliga partiernas överläge i majoriteten av ken organisation som helst. opinionsmätningar under åtminstone det sista året inför valet. Underskottet i partiets verksamhetskostnader täck- tes av en utdelning från partiets helägda bolag Ran- dello Invest AB som förvaltar partiets stora kapital 1.11 Partiernas efter försäljningen av Centertidningar AB. Utdel- ningen från Randello Invest låg på valåret 2006 på och blockens utgifter hela 100 miljoner kronor. Ett vanligt förekommande påstående i medier är att Centern använde som synes ett mycket stort belopp ur Socialdemokraterna är det parti med överlägset det egna kapitalet för att kunna finansiera sin valrö- störst resurser. I nominella termer är det sant, givet relse. Men mot bakgrund av partiets ansenliga kapital att Socialdemokraterna också är Sveriges största på 1,8 miljarder kronor är beloppet ändå blygsamt. parti, med flest medlemmar, flest röster i allmänna Som framgår av Diagram 1–13 hade Centerpartiet val och flest mandat i riksdagen. Men som framgår i och med denna kapitalöverföring betydligt högre av stycke 1.3 så har Socialdemokraterna mindre re- utgifter per mandat än något annat riksdagsparti surser räknat per mandat och partimedlem än under valåret 2006. Centerpartiet hade under 2006 många andra partier. Också en jämförelse mellan utgifter på 4,9 miljoner kronor per mandat under blockens intäkter per mandat visar att de rödgröna valåret. Det parti som hade näst högst utgifter per hade mindre intäkter än de borgerliga. mandat, Miljöpartiet, hade för varje mandat två miljoner mindre att röra sig med. Det talas ofta om partiernas intäkter. Det är viktigt att granska dessa ur ett beroendeperspektiv. Var- Diagram 1–13: Partiernas utgifter ifrån pengarna kommer och hur öppet dessa intäk- per mandat, 200651 ter redovisas är viktigt för förtroendet för politiska partier och den representativa demokratin. Men det är också minst lika viktigt att granska partiernas utgifter. Utgiftsnivåerna kan bidra till att förstå vilka ekonomiska resurser partierna de facto lägger på att vinna val och bedriva politiskt arbete. Därför granskas i detta stycke partiernas kostnader särskilt i valåret 2006 för att få en bättre bild av partiernas ekonomiska styrka när det som mest gäller – i en valrörelse. Att endast titta på resultaträkningarnas intäkter hos partierna säger ingenting om partiernas utgifter, 1.11.2 Högre utgifter per mandat och därmed inget om hur starka är partierna ur ett för de borgerliga resursperspektiv. Partierna fonderar medel inför valrörelserna och tar i vissa fall medel ur partier- Diagram 1–14: De politiska blockens utgifter nas eget kapital. Under valår är det inte ovanligt att valåret 2006, per mandat52 partierna går med underskott. 1.11.1 Hundra miljoner gav Centerpartiet högst utgifter per mandat De flesta partier går med underskott under valår. Det mest extrema exemplet på ett parti som går med underskott under valår är ändå Centerpartiet S+V+MP M+C+KD+FP 18

Diagram 1–15: Riksdagspartiernas utgifter Som framgår av diagram Diagram 1–16 lade de per redovisad partimedlem, 200653 borgerliga under det tredje kvartalet 2006, det vill säga under valrörelsens slutspurt, uppskattningsvis 122 miljoner kronor på annonser i bland annat dags- och kvällspress. Under samma period lade de rödgröna uppskattningsvis 77 miljoner kronor. De borgerliga kunde i valrörelsens slutskede med andra ord lägga 45 miljoner kronor mer än de rödgröna54. Diagram 1–16: De politiska partiernas medieköp tredje kvartalet 200655 Om riksdagspartierna endast hade haft intäkter från det offentliga hade Vänsterpartiet och Mil- jöpartiet följt av Kristdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet haft mest resurser per mandat och således också kunnat ha högst utgifter per mandat. Detta på grund av de små partierna gynnas av grundstödet i det statliga anslaget till riksdagspartiernas kanslier. Men det faktum att Moderaterna bara under va- låret 2006 hade ett insamlingsresultat på 30 miljoner kronor och att Centerpartiet hade så pass höga utgifter som togs ur det egna kapitalet bidrog till att de borgerliga partierna under valåret spenderade 250 000 kronor mer per mandat än de De uppskattade beloppen för medieinköp är beräk- rödgröna, vilket illustreras i Diagram 1–14. nade utifrån fasta annonspriser. Även om man tar hänsyn till eventuella rabatter som de politiska par- Som framgår av Diagram 1–15 är riksdagspartier- tierna kan ha i valrörelser så är annonsinsatsen från nas utgifter sett till antalet medlemmar i partierna de borgerliga partierna massiv. någorlunda i paritet med intäkterna per medlem som redovisas i Diagram 1–2: Riksdagspartiernas Om man utgår från SIFO:s beräkning av partiernas intäkter per redovisad partimedlem, 2006. Den mediaannonsering innebär det att den borgerliga enda avvikelsen är Centerpartiet som av nämnda annonseringen enbart under de sista månaderna av skäl hade betydligt högre utgifter än intäkter vilket valrörelsen (juli-september) motsvarade en tredje- återspeglas också i utgifter per medlem. del av de borgerliga partiernas samlade utgifter under hela valåret. Trots att de borgerliga partierna enligt uppgifter i årsredovisningarna totalt sett hade något mindre re- 1.11.3 Borgerlighetens surser än de rödgröna (dock ej räknat per mandat) medieköp valåret 2006 så kunde de borgerliga partierna lägga betydligt större resurser på medieinköp under valrörelsens Ett sätt att illustrera de ekonomiska styrkeförhål- slutskede. landena mellan partierna i en valrörelse är att jäm- föra partiernas annonsering i valrörelsens Den dominerande annonsnärvaron och det faktum slutskede. Att annonsera i medier, tidningar, eter- att uppemot en tredjedel av de borgerliga partier- medier, utemedia, etcetera, är i en valrörelse den nas resurser har lagts på annonsering under de sista största kostnaden för partierna vid sidan av perso- veckorna ställer frågan på sin spets hur annonse- nalkostnaderna. ringen har finansierats. En jämförelse baserad på uppgifter från SIFO Re- Att de borgerliga partierna kunde köpa så mycket klammätningar visar att de borgerliga partierna i mediautrymme i valrörelsen kan ha två förkla- valrörelsen 2006 lade betydligt större summor på ringar. att köpa mediautrymme än de rödgröna. 19

1.13 Summering Den ena är att de borgerliga partierna i valrörelsen 2006 åtnjöt mycket generösa rabatter från annons- och slutsatser företag och mediakoncerner. kring partiernas resurser Den andra är att borgerlighetens annonsering un- derstöddes ekonomiskt av andra aktörer, företrä- I den politiska debatten har det länge verkat som desvis av företag eller organisationer som står om Socialdemokraterna med sin koppling till fack- borgerligheten nära. föreningsrörelsen skulle ha ett oöverstigligt resurs- övertag gentemot de andra partierna. Det stämmer Det finns en lång rad kopplingar mellan de borger- inte. liga partierna och de stora aktörerna på den svenska annons- och mediemarknaden. Centerpartiet har Att Socialdemokraterna får mest pengar från det genom sitt tidigare ägande i Centertidningar ett offentliga stämmer. Men det är inte så konstigt att brett kontaktnät av tidningar, främst i glesbygden. det största partiet får störst medel i kansli- och par- tistöd. Men räknat per mandat är Socialdemokra- Moderaterna har starka kopplingar till Sveriges terna näst minst beroende av offentliga medel av näst största morgontidning, Svenska Dagbladet. alla partier. Endast Moderaterna har ett större eko- Partiet äger en liten andel av tidningen men även nomiskt oberoende. om ägarkapitalet är mycket begränsat så påverkas stora delas av tidningens strategiska beslutsfattande Moderaterna var 2006 det av riksdagspartierna med av Stiftelsen Svenska Dagbladet. Stiftelsens sty- de allra största resurserna per mandat. Inget riks- relse domineras av inflytelserika namn inom dagsparti får så mycket bidrag från enskilda perso- svenskt näringsliv med delvis starka kopplingar till ner som Moderaterna. Ensamt fick partiet under Moderata samlingspartiet. Bland annat sitter stats- valåret 2006 genom en välorganiserad men tämli- ministerns fru, det Moderata sjukvårdslandstings- gen okänd insamlingsorganisation nästan åtta rådet i Stockholm, Filippa Reinfeldt i styrelsen. gånger större bidrag från enskilda än samtliga öv- riga partier tillsammans. Andra som sitter i stiftelsens styrelse är Gustaf Douglas, ledamot av den Moderata partistyrelsen, De borgerliga partierna hade inför valrörelsen 2006 den Moderate förre partisekreteraren Lars Tobis- större resurser per riksdagsmandat än de rödgröna. son och den före detta ordföranden i Moderata Detta hade inte varit möjligt utan Moderaternas in- Ungdomsförbundet, Gunnar Strömmer. Mer om samling och Centerpartiets kapitaltillskott från par- detta i kapitel 3. tiets miljardkapital. 1.12 Partiernas Slutsatser i korthet: personella resurser • M hade 2006 större intäkter per mandat än Stödet från staten till partiernas arbete i Riksdagen något annat parti relateras till antal mandat som partierna har. Där- Under valåret 2006 hade Moderaterna betydligt utöver får varje parti ett grundbelopp vilket gör att högre totala intäkter per mandat än något annat de mindre partierna i riksdagen har proportionellt parti i Sverige. sett något större resurser än de stora. Det visar sig också i antalet anställda (politiska sekreterare) i • De borgerliga hade större utgifter per man- riksdagsgrupperna, som framgår av Diagram 1–17, dat än de rödgröna med ett undantag: Miljöpartiet. Partierna använder Under valåret 2006 hade de borgerliga partierna personalresurser på olika sätt vilket gör det är svårt 250 000 kronor högre utgifter per mandat än de att göra rättvisande jämförelser partierna emellan. rödgröna. Diagram 1–17: Antal anställda per mandat i • M samlade in åtta gånger mer än övriga par- partiernas riksdagsrupper, 2007/200856 tier tillsammans Moderaterna tog under valåret 2006 emot stora summor från enskilda bidragsgivare. Partiet samlade in nästan åtta gånger mer än de övriga riksdagspartierna tillsammans. • C:s och M:s miljoner Det faktum att Moderaterna bara under valåret 2006 hade ett insamlingsresultat på 30 miljoner kronor och att Centerpartiet använde hela 100 20

miljoner kronor ur egna kapitalet bidrog till att den. Under det senaste valet utgjorde stödet de borgerliga partierna hade högre utgifter per från fackföreningsrörelsen 5 procent av de to- mandat än de rödgröna. tala intäkterna, vilket är det lägsta stödet sett till Socialdemokraternas totala intäkter på många • M får mer pengar från hemliga donatorer än år och en betydande minskning jämfört med vad S får från fackföreningsarörelsen valet 2002. Huruvida Moderaterna, som tidi- Moderaterna är betydligt mer beroende av hem- gare tagit emot dolda företagsstöd, i dag tar liga donatorer än vad Socialdemokraterna får i emot bidrag från företag är inte klarlagt. bidrag från fackföreningsrörelsen. • C gick med 68 miljoner kronor i underskott • Insamlingsklubbar ökade insamling i M med Centerpartiet hade under valåret 2006 intäkter 350 procent på ett år på drygt 40 miljoner kronor men utgifter på En viktig förklaring till Moderaternas fram- knappt 108 miljoner kronor. Underskottet ham- gångsrika insamlingskampanj var partiets sär- nade med därmed på 68 miljoner kronor. Par- skilda organisationer för insamling. Särskilt tiets underskott var med andra ord större än de organisationerna Tornet och Rosenbadsfonden totala intäkterna och motsvarade 63 procent av var avgörande för insamlingsresultaten. Året de totala kostnaderna, nästan två tredjedelar. Ett efter Rosenbadsfondens start redovisar Modera- sådant resultat skulle röna stor negativ upp- terna en ökning av insamlade medel på 350 pro- märksamhet hos vilket företag eller vilken orga- cent, från 2,9 miljoner kronor 2003 till 10,5 nisation som helst. Underskottet täcktes tillskott miljoner kronor 2004. ur partiets kapital på 1,8 miljarder kronor. • Osaklig M-argumentation om att S gynnas • De borgerliga hade 60 % högre utgifter än av partistöd de rödgröna för mediaannonsering Moderaterna och Socialdemokraterna är de par- De borgerliga partierna lade i slutspurten betyd- tier som är minst beroende av offentliga medel. ligt större summor än de rödgröna på att köpa Ändå har Moderaternas under många år argu- mediautrymme. Under det tredje kvartalet menterat att Socialdemokratin gynnas av de 2006, det vill säga under valrörelsens slutspurt, statliga partistöden. Därtill har Moderaterna på lade de uppskattningsvis 122 miljoner kronor senare år på lokal nivå drivit hårt att Moderats- på annonser i bl a dags- och kvällspress att jäm- tyrda kommuner ska få väsentliga höjningar av föra med de rödgrönas utgifter på uppskatt- arvodena till de förtroendevalda. Av de 10 kom- ningsvis 77 miljoner kronor. De borgerliga muner i Sverige som har högst arvoderade kunde i valrörelsens slutsskede med andra ord kommunalråd är samtliga styrda av Modera- lägga 45 miljoner kronor mer än de rödgröna. terna. • M och KD mest centraliserade • Fackföreningsrörelsens stöd till S minskar – ekonomiskt sett Socialdemokraterna är det enda parti som öppet Moderaterna och Kristdemokraterna är de riks- redovisar regelbundet stöd från utomstående or- dagspartier där störst andel av de regionala par- ganisationer. Bidragen från LO och dess för- tiföreningarnas resurser går till partiet på bund har sjunkit under en längre tid bland annat nationell nivå. till följd av vikande medlemstal i fackförbun- 21

Kapitel 2: Arbetsmarknadens parter som opinionsbildare 2. De två stora Centerpartiet har historiskt sett starka band till bon- derörelsen, men dessa band tonas ned alltmer, åt- politiska sfärerna minstone i partiets utåtriktade arbete. Samtidigt har partiet sålt sitt ägande i Centertidningar men har alltjämt ett starkt nätverk i delar av den svenska I förra kapitlet visades att de politiska partierna har mediesfären. En fjärdedel av närmare 100 dagstid- tämligen likartade resurser för sitt arbete i riksda- ningar med politisk prägel bär centerpartistisk ten- gen och möjligheten att driva valrörelser. Ett van- dens56. ligt påstående är att Socialdemokraterna ur ekonomisk synvinkel är överlägsna övriga partier. Folkpartiet har liksom Moderaterna nära band till Men om man ser till hur stora resurser partierna delar av näringslivet och kontrollerar ett stort antal hade för varje riksdagsmandat före 2006 års val ledarsidor i svensk dagspress. En tredjedel av de framkommer att Moderaterna och de övriga bor- dagstidningar som har politisk prägel har en libe- gerliga partierna hade större resurser än Socialde- ral/folkpartistisk inriktning57. mokraterna och dess samarbetspartier. Kristdemokraterna har historiskt starka band till Ett argument i debatten om de politiska partiernas delar av frikyrkorörelsen. Nätverkens räckvidd i resurser är att stödet till Socialdemokraterna från den allmänna samhällsdebatten är dock begrän- fackföreningsrörelsen innebär ett ekonomiskt över- sade. tag för partiet. Men som framgick av det förra kapitlet så har stödet till Socialdemokraterna från LO Borgerlighetens största parti, Moderaterna, har i och några av LO:s förbund sjunkit i förhållande till likhet med andra borgerliga partier inga formalise- partiets intäkter. rade band till det svenska näringslivet, men per- sonbanden är tydligare än i något annat politiskt Samtidigt har Moderaterna blivit alltmer beroende av parti. Särskilt starka är Moderaternas personband stöd från privata donationer. Att Moderaternas in- till den största av näringslivsorganisationerna, samling under valåret 2006 var åtta gånger större än Svenskt Näringsliv. Mer om detta i kapitel 3. de övriga partiernas insamling tillsammans utan att partiet gjort några stora utåtriktade insamlingskam- Båda organisationerna, LO och Svenskt Närings- panjer vittnar om att partiet har ett omfattande kon- liv, utövar följaktligen inte bara ett starkt inflytande taktnät som består av resursstarka personer. Så som över svensk arbetsmarknad utan också över svensk visas i nästa kapitel har Moderaternas kontaktnät politik. Båda organisationerna bildar opinion för starka kopplingar till det svenska näringslivet och sin sak; LO för arbetstagarnas och Svenskt Nä- några av näringslivets centrala organisationer. ringsliv för arbetsgivarnas intressen. Att Socialdemokraterna har historiskt starka band Sammanfattningsvis, Sveriges två största partier till Landsorganisationen och dess medlemsförbund har på var sitt håll starka band till de två stora or- är vida känt. Såväl LO som Socialdemokraterna är ganisationerna som utgör arbetsmarknadens parter, öppna med dessa band. De redovisar öppet stödet Landsorganisationen och Svenskt Näringsliv. Or- från LO till Socialdemokraterna i såväl personella ganisationerna har starka band till ett av Sveriges och ekonomiska termer. Att det finns starka per- två största politiska partier; i LO:s fall är banden sonkopplingar mellan fackföreningsrörelsen och formella och väl kända, i Svenskt Näringslivs fall Socialdemokraterna är också känt. LO:s ordfö- är banden informella och mer eller mindre dolda. rande, liksom ordföranden i IF Metall, sitter i So- cialdemokraternas verkställande utskott. Mot den bakgrunden finns det anledning att granska LO och Svenskt Näringsliv och dess med- Annat är det med den svenska borgerligheten och lemsförbund för att få en bättre överblick över hur dess kontakter med andra organisationer. De bor- dessa organisationer skiljer sig åt ifråga om opi- gerliga partierna har på var sitt håll band till orga- nionsbildande slagkraft. Granskningen är begrän- nisationer bakom sig, men banden är inte sad i första hand till paraplyerna i båda formaliserade på samma sätt som hos Socialdemo- organisationerna. LO:s och Svenskt Näringslivs kraterna. 23

medlemsförbund omfattas inte av granskningen i tionell jämförelse av näringslivsorganisationer att det denna rapport. svenska näringslivet hade Europas bästa koordina- tion genom centralorganisationer och metaorganisa- LO och dess kopplingar till Socialdemokraterna är tioner59. väl känd. LO tar tydligt ställning för Socialdemokra- terna i allmänna val, samtidigt som Svenskt Nä- Det svenska näringslivets organisationer tillhör ringsliv gör allt för att dölja vilket regeringsalternativ också den industrialiserade världens bäst finansie- organisationen vill se. För att nyansera den bilden är rade. En undersökning från slutet av 1980-talet vi- det viktigt att Svenskt Näringslivs resurser och nät- sade att några av det svenska näringslivets verk granskas. organisationer hade en betydligt bättre finansiering än dess motsvarigheter i den industrialiserade värl- 2.1 En stark och granskad den (OECD-området). En annan slutsats var att de svenska näringslivsorganisationerna hade en mer arbetarrörelse… effektiv samordningsförmåga genom sina paraply- organisationer än något annat näringsliv i hela Eu- Granskningen av arbetarrörelsen i allmänhet och So- ropa. Detta gällde särskilt när avtalsrörelserna var cialdemokratin i synnerhet är omfattande och rörel- mer centraliserade än i dag60. sens nätverk och organisationer är allmänt kända. Svensk arbetarrörelse är unik på många sätt. Rörel- Det svenska näringslivet var tidigare än många andra sens två huvudgrenar, Socialdemokraterna och LO, arbetsgivarorganisationer, inte minst i Norden, att på har under stora delar av efterkrigshistorien, haft en central nivå integrera handels- och arbetsgivarogra- omvittnad organisatorisk slagkraft och enhetlighet. nisationer61. En utveckling som fullbordades när In- Som viktiga orsaker till detta nämns ofta det långa dustriförbundet och Svenska Arbetsgivareföreningen regeringsinnehavet och världens högsta fackliga or- (SAF) gick samman och bildade organisationen ganisationsgrad liksom det organiserade samarbetet Svenskt Näringsliv år 2001. mellan Socialdemokraterna och LO58. Något som är signifikant för det svenska näringsli- En viktig orsak till att just svensk arbetarrörelse har vet i ett internationellt perspektiv är det stora in- varit så slagkraftig är det etablerade samarbetet flytande som stora svenska multinationella företag mellan en dominerande fackförening och ett poli- utövar i svenskt näringsliv. Överhuvudtaget domi- tiskt parti. Något som ofta påpekas av borgerliga nerar det svenska näringslivets stora företag mer än debattörer och representanter för det svenska nä- många andra länder antalet sysselsatta i landet. År ringslivet är att samarbetet är institutionaliserat 2003 var exempelvis 23 av Europas 500 största fö- genom att LO-ordföranden också sitter i Socialde- retag svenska med sammanlagt 910 000 anställda mokraternas inflytelserika verkställande utskott. En världen över. Stora företag förekom i högre grad i annan, och minst lika viktig koppling är att organi- Sverige än i något annat EU-land, förutom Neder- sationerna delar ungdomsförbund. Sveriges Soci- länderna62. aldemokratiska Ungdomsförbund, SSU, är också Landsorganisationens ungdomsförbund. Att ban- En annan viktig aspekt är det faktum att Sverige den är starka mellan LO och Socialdemokraterna har ett antal mycket dominerande ägarfamiljer som har framförallt historiska skäl genom att det var har ett betydande inflytande över det svenska nä- fackföreningsföreträdare som var med och bildade ringslivet. Familjer med namn som Stenbeck, Bon- Socialdemokraterna och att Socialdemokraterna i nier, Johnson, Wallenberg, Lundberg, Persson, sin tur bildade Landsorganisationen. Kamprad och Rausing har under 1900-talet haft och skaffat sig ett inflytande i egenskap av ägarfa- 2.2 …men också ett av miljer. Basen för dessa familjers inflytande är själva ägandet och det faktum att ägarutövning i världens bäst organiserade många fall har skett i generation efter generation. näringsliv Därutöver är det ett faktum att det privatägda svenska näringslivet till 56 procent utgörs av fa- miljeföretag där en familj eller släkt till mer än 50 Samtidigt som svensk arbetarrörelse på många sätt procent av bolagen63. har en särställning i ett internationellt perspektiv har det svenska näringslivet också en i flera avseenden 2.3 LO:s resurser oöverträffad organisatorisk styrka och enhetlighet. Det svenska näringslivets organisationer har i ett in- Landsorganisationen (LO) är en sammanslutning ternationellt perspektiv en unik kapacitet att agera av 15 fackliga arbetstagarorganisationer. LO-för- samfällt. Framförallt gäller det perioden 1970-1990 bunden hade år 2007 tillsammans 1,6 miljoner då samordningen gällande lönebildningen var mer medlemmar, en minskning jämfört med föregående centraliserad i Sverige. Bland annat visar en interna- år med närmare 180 000. 24

LO:s medlemsförbund betalar en avgift till LO ba- och ekonomisk demokrati präglad av jämlikhet och serad på varje förbunds medlemsantal. Medlems- jämställdhet”67. avgiften motsvarar cirka 157-174 kronor per medlem och år. 2007 uppgick LO-koncernens totala kostnader till 763 miljoner kronor. LO benämner utgifter inom LO har årligen intäkter och utgifter på mellan 720 ramen för moderbolaget för den fackliga verksam- och 900 miljoner kronor, på koncernnivå. I LO:s heten. Den fackliga verksamhetens, moderbolagets, koncern ingår ett stort antal dotterföretag och in- kostnader uppgick samma år till 631 miljoner kro- tresseföretag som driver affärsverksamhet. Bland nor. Resterande kostnader rör utgifter i LO:s dot- dotterbolagen finns en stor spännvid gällande verk- terbolag som omnämnts ovan och vars verksamhet samheten där allt från tidningsverksamhet till re- sträcker sig över ett stort område. kreationshotell i Italien ingår. Mot bakgrund av svårigheten att definiera begreppet LO har som koncern ett betydligt bredare verk- opinionsbildning är det liksom hos motparten samhetsfält än koncernen Svenskt Näringsliv. LO Svenskt Näringsliv svårt att fastställa exakt hur stora äger ett stort antal bolag, av vilka flera inte arbetar resurser LO lägger på opinionsbildning. Men till direkt med den fackliga kärnverksamheten. LO- skillnad från Svenskt Näringsliv kan en betydande koncernens största dotterbolag med en omsättning del av dotterföretagens verksamhet och kostnader på närmare 100 miljoner kronor är företaget Riva inte anses vara kärnverksamhet. LO-koncernens del Sole SpA. Företaget ägs till 68 procent av LO olika konferensanläggningar, fastighetsföretag och (resterande delar ägs av bland annat KF och TCO) interna administrativa tjänster har inget med opi- och äger och driver två semesteranläggningar i Ita- nionsbildning att göra. lien med syfte att erbjuda arbetare och tjänstemän ett semesteralternativ. Bolagets omsättning 2007 För att ta reda på vilka resurser LO lägger på opi- var 96 miljoner kronor. nionsbildningen är det därför relevant att titta på moderbolagets ekonomi i första hand. Koncernen LO har under de senaste åren årligen haft mellan drygt 725 och knappt 870 miljoner kro- Av årsredovisningen för 2007 framgår att den fack- nor i intäkter. Medlemsavgifter står för ca en tred- liga kärnverksamheten inom ramen för moderbola- jedel av intäkterna. Organisationen får årligen in ca get kostade sammanlagt 631 miljoner kronor, 250 miljoner kronor i avgifter från sina medlem- inklusive en avsättning till en omstruktureringsreserv mar. Medlemsavgiften till LO per medlem har varit på 100 miljoner kronor till följd av att LO beslutat att oförändrad sedan 199164. delar av verksamheten måste bortprioriteras och att 35-60 tjänster måste bort68. Återstår 531 miljoner Övriga intäkter består i huvudsak av anslag från kronor i utgifter för kärnverksamheten, men då ingår statliga myndigheter och andra organisationer, även personalkostnader. bland annat AFA Försäkring. 2007 hade moderbolaget LO externa kostnader på LO:s finanser är starkt beroende av organisationens 345 miljoner kronor. För valåret var motsvarande medlemstal. På senare år har medlemstalet sjunkit belopp 397 miljoner kronor. Externa kostnader i tydligt, vilket också märks i organisationens eko- moderbolaget inbegriper också organisationens ar- nomi. LO skriver i sin årsredovisning att det är en bete med avtalsrörelser, avtalspensioner, EG-lag- dyrare a-kassa med sämre villkor som har bidragit stiftning, integration på arbetsmarknaden för att till att många medlemmar har lämnat såväl a-kassa nämna några verksamhetsfält. Personalkostnader som fackförbund. Det minskade antalet medlem- ligger utanför de externa kostnaderna. mar försämrade LO:s ekonomi med närmare 12 miljoner kronor för 200765. Om man räknar in hela koncernens externa kostnader så låg dessa 2007 på 442 miljoner kronor och LO:s styrelse har i takt med de minskade resurserna för 2006 var motsvarande belopp 504 miljoner kro- beslutat att koncentrera organisationens uppgifter nor. Man bör dock återigen betänka att det i kon- med större fokus på kärnverksamheten och till en cernens dotterbolag ingår mycket verksamhet som lägre kostnad66. inte kan anses betraktas som LO:s kärnverksamhet, varav en stor del av detta är rekreationsverksamhet 2.4 LO och opinionsbildningen i Italien. LO:s uppdrag är att ”leda och samordna LO:s och 2.5 Svenskt Näringslivs resurser förbundens strävanden att tillvarata arbetstagarnas intressen på arbetsmarknaden och inom näringsli- vet” samt att LO också i övrigt ska ”verka för en Svenskt Näringsliv har 50 medlemsorganisationer samhällsutveckling på grundval av politisk, social som är arbetsgivar- och branschorganisationer. 25

Medlemsorganisationerna samlar cirka 55 000 Koncernen Svenskt Näringslivs direkt eller indi- medlemsföretag med nära 1,5 miljoner anställda. rekt ägda dotterföretag ägnar sig antingen åt den direkta kärnverksamheten inklusive opinionsbild- Svenskt Näringsliv har liksom dess föregångare ningen, eller så förvaltar de organisationens fastig- Svenska Arbetsgivarföreningen och Industriför- heter. Inget av företagen har, till skillnad från LO, bundet stora resurser. Organisationen har ett gi- mer säregen verksamhet av hotell-, konferens- eller gantiskt kapital på 12 miljarder kronor som det rekreationskaraktär. också använder för att finansiera löpande verksamhet, bland dem opinionsbildande insatser. I koncernens årsredovisningar finns fyra specifice- rade utgiftsposter; personalkostnader, avskrivningar Svenskt Näringsliv har tre huvudsakliga uppgifter, och nedskrivningar av anläggningstillgångar, övriga något som framgår tydligt i organisationens verk- rörelsekostnader och övriga externa kostnader. Öv- samhetsberättelse för 2005; opinionsbildning, ex- riga externa kostnader har under de senaste åren stått pertstöd och samverkan i arbetsgivarfrågor. för hela två tredjedelar av de totala kostnaderna. Inom budgetramen övriga externa kostnader har det under Organisationen Svenskt Näringsliv har årligen på många år funnits en ”Övrigt”-post på flera hundra koncernnivå sammanlagda kostnader på mellan miljoner kronor. 700 miljoner och 1,7 miljarder kronor. 2.6 Svenskt Näringsliv Inte under ett enda av åren sedan millennieskiftet och opinionsbildningen har Svenskt Näringsliv gått med överskott. Rörel- seresultatet har sedan år 2000 varit negativt, och Koncernen Svenskt Näringsliv har en mer avgrän- underskotten har pendlat mellan 20 miljoner och sad verksamhet än LO:s koncern. En viktig del av 1,2 miljarder kronor. Underskotten har täckts av or- organisationens verksamhet är opinionsbildning. ganisationens kapital som under i de flesta av åren Utöver det specifika uppdraget att driva opinion har gått med stora kapitalvinster. Svenskt Näringsliv också ett brett nätverk av före- tag och organisationer som organisationen på olika De högsta utgiftsnivåerna på koncernnivå var 2001 sätt utövar inflytande i, särskilt genom ett omfat- och 2003. Svenskt Näringsliv benämner i sina års- tande personnätverk. Mer om detta i kapitel 3. redovisningar dessa års utgiftsnivåer som exceptionella. 2001 års höga utgifter berodde enligt I Svenskt Näringslivs verksamhetsberättelse för årsredovisningarna på sammanslagningen av 2006 står att organisationen ”ska främja företagens Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och In- gemensamma intressen, en fri företagsamhet, en dustriförbundet 2001. 2003 års exceptionellt höga väl fungerande marknadsekonomi och förståelse utgiftsnivå på 1,7 miljarder kronor förklaras i års- för företagandets betydelse för ekonomisk tillväxt redovisningen av kostnader för eurokampanjen och och välstånd.” Vidare sägs att ”vi vill få så många en engångsöverföring till Stiftelsen Fritt Näringsliv människors stöd som möjligt för omfattande refor- på sammantaget 800 miljoner kronor. Mer om detta mer som leder till ett bättre klimat för företagsam- nedan69. heten.”. Bara sedan millennieskiftet har koncernen Svenskt En av organisationens absolut viktigaste uppgifter Näringsliv haft utgifter på närmare åtta miljarder är opinionsbildningen. Opinionsbildningen nämns kronor70. Även om man rensar för extraordinära i organisationens material ofta som den första utgifter under 2001 och 2003 så summerar organi- punkten under det övergripande uppdraget. Där står sationens reguljära utgifter till närmare sju miljar- bl a att Svenskt Näringsliv ”arbetar med opinions- der kronor, under åtta års tid. bildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta politiska förslag.”71 Till skillnad från koncernen LO har Svenskt Nä- ringsliv som koncern en tämligen koncentrerad Under 2005-2006 genomförde organisationen per- verksamhet. Koncernen består av ett antal hel- eller sonalneddragningar, som enligt organisationens delägda dotterföretag och innehav i ett antal in- förvaltningsberättelse bland annat gav ”större möj- tresseföretag. Koncernens huvudsakliga verksam- ligheter (ges) att satsa på opinionsbildande verk- het drivs i den ideella föreningen Svenskt samhet”. Näringsliv och de helägda koncernbolagen Svenskt Näringsliv Service AB, Svenskt Näringsliv För- I samband med att Signhild Arnegård Hansen val- säkringsinformation AB, Näringslivets Ekonomi- des till ordförande för Svenskt Näringsliv bekräf- fakta AB samt Näringslivets Hus i Stockholm HB. tade hon organisationens dominerande uppdrag, att Den största delen av verksamhetskostnaderna ligen förutsättning för att nå förändring är att bilda ger i företaget Svenskt Näringsliv Service AB. opinion, att övertyga politiska beslutsfattare: 26

”Vi kan aldrig ändra något om det inte finns ett 2.6.1 SAF:s offensiv opinionstryck för det. Dagens politiker är mycket mot vänstervågen mer opinionsföljande än opinionsbildande, alltså måste vi axla den rollen.”72 Fram till slutet av 1960-talet fungerade Svenskt Näringslivs företrädare Industriförbundet och SAF Att aktiviteten har ökat påtagligt när det gäller fö- som renodlade arbetsgivarorganisationer. Därefter retagens och näringslivsorganisationernas opi- fattades ett beslut som skulle komma att få avgö- nionsbildning skildrades redan i den så kallade rande betydelse för utvecklingen av Sveriges poli- Maktutredningen. Allt fler företag använder delar tiska liv. av sina resurser för att bilda opinion73. Detta är ett av huvudskälen till att branschen för public rela- Det var i januari 1969 som SAF beslutade att gå till tionsföretag (pr-byråer) har vuxit så mycket under offensiv mot den då rådande ”vänstervågen” i senare år. svensk politik75. Beslutet innebar att organisationen började lägga stora ekonomiska resurser på Men till skillnad från LO aktar sig Svenskt Nä- opinionsbildning. I sitt tal till SAF:s stämma 1970 ringsliv noga för att direkt uppmana väljarna till att påtalade VD Curt-Steffan Giesecke organisatio- rösta på ett visst sätt. Organisationens opinions- nens behov av att öka de opinionsbildande insat- bildande arbete är till sin karaktär i första hand serna: långsiktigt och handlar om att åstadkomma en vär- deringsförskjutning hos befolkningen snarare än en ”Utöver de sedvanliga uppgifterna rörande infor- uppmaning att på valdagen agera på ett visst sätt. mation till delägarna och kontakterna med mass- media i anknytning bland annat till avtalsfrågor Direkta uppmaningar att rösta på ett visst rege- har därför föreningens informationsresurser inrik- ringsalternativ skulle en gång för alla slå sönder bil- tats på att skapa en motvikt mot den vänsterpoli- den av näringslivet och dess organisationer som tiska agitation som på olika plan förts mot det opolitiska. Det är Svenskt Näringsliv mycket med- svenska näringslivet… Man kan därför endast kon- vetet om, vilket med all tydlighet framgår i följande statera att opinionsbildningsfrågorna är och kom- citat: mer att vara av vital betydelse för näringslivet. Inom föreningen är vi beredda att ta vår del av an- ”Vilken nivå man vill lägga sig på är upp till var svaret för ökade insatser på detta område.”76 och en. Alla behöver inte säga att man vill ha en annan regering eller komma med förslag till lös- Svenska Arbetsgivareföreningen påbörjade en om- ningar, men att beskriva sin vardag är riskfritt. fattande kampanj för att bilda opinion som har på- Det kan och bör alla göra för att förbättra villko- gått sedan dess med olika intensitet. I 40 år har ren och säkra Sveriges välstånd på sikt.”74 organisationen bildat opinion med olika inriktning. Budskapets innehåll har skiftat under åren, men det Bara det faktum att en företrädare för Svenskt Nä- har hela tiden handlat om att i grunden försöka för- ringsliv använder ordet ”riskfritt” visar på medve- ändra samhällsdebatten i en borgerlig och närings- tenheten om vilka skador organisationen Svenskt livsvänlig riktning. Näringsliv skulle drabbas av om det visade sig att de pläderade för ett visst regeringsalternativ. Att ci- Till viss del handlade det om mer avgränsade frågor tatets sista mening betyder att företagens opinions- som motståndet mot löntagarfonderna, motståndet bildning kan påverka samhällsutvecklingen är mot kärnkraftsavvecklingen och förordandet av ett också tydligt. Med andra ord liknar näringslivets EU-medlemskap och euron för att nämna några ex- opinionsbildning annan politisk opinionsbildning, empel. Det var främst motståndet mot löntagarfon- men med den stora skillnaden att man inte uppma- derna som till en början engagerade näringslivet och nar någon att rösta på ett visst sätt. som gjorde att allt större resurser lades på opinionsbildning. Som dock visas lite senare i rapporten finns en rad exempel på annonser och andra insatser som visar Men den grundläggande opinionsbildningen har att Svenskt Näringsliv och andra näringslivsorga- oupphörligt handlat om att försöka ändra männi- nisationer indirekt ägnar sig åt att vilja förändra skors grundläggande värderingar. Budskap om att även röstbeteenden. minska det offentligas påverkan, att sänka skat- terna, att Sverige sjunker i den så kallade välstånds- Sammanfattningsvis kan man säga att Svenskt Nä- ligan och att arbetsrätten behöver försämras har ringsliv i högre utsträckning än LO är en utpräglad oavbrutet kommunicerats från SAF:s och andra nä- opinionsbildande organisation. ringslivsorganisationers sida. Näringslivet använder en rad sätt att nå ut med sitt budskap. Dels vänder man sig till allmänheten di- 27

rekt med annonser, affischer och publikationer. dagspartier uppgav att de då tillsammans hade cirka Dels görs stora insatser för att påverka opinions- 100 mkr att spendera i det årets valrörelse. bildare som akademiker, debattörer och kulturar- betare samt att utbilda näringslivets egna Än i dag läggs stora belopp på opinionsbildning företrädare77. Därutöver har kraftiga satsningar även om de inte redovisas öppet. Men Urban Bäck- gjorts för att nå ut i skolorna. Skolsatsningen inför ström, organisationens nuvarande vd, har i en in- folkomröstningen om EU var enligt organisationen tervju med Dagens Industri sagt att de årliga exempelvis mycket framgångsrik. Enligt Lärarnas medlemsintäkterna på knappt 400 miljoner kronor Tidning använde 90 procent av lärarna i samhälls- ska täcka organisationens kostnader i arbetsmark- kunskap i Stockholms gymnasieskolor SAF:s ma- nadsfrågor och expertverksamhet men att ”kostna- terial under kampanjperioden78. den för all opinionsbildning ligger utanför kostnadstaket”.82 Efter att under 1990-talet förlorat sin position som centralt löneförhandlande part sökte SAF en ny Det innebär att organisationens kostnader utöver roll. I och med etablerandet av Svenskt Näringsliv beloppet som motsvarar medlemsintäkter är kost- 2001 och den före detta moderate statssekreteraren nader för opinionsbildning. En genomgång av Urban Bäckström tillträde som vd för organisatio- Svenskt Näringslivs totala kostnader utöver kost- nen har prioriteringen alltmer återgått till den som nadstaket som ges av medlemsintäkterna ger vid rådde i början av 1970-talet, det vill säga att bli en handen att Svenskt Näringsliv under de senaste åtta tongivande opinionsbildare i svensk samhällsde- åren (2000-2007) har avsatt närmare 4 miljarder batt. Urban Bäckström har bland annat i intervjuer kronor i opinionsbildande syfte, inklusive kostna- sagt att organisationen åter ”ska synas i samhälls- der på en halv miljard kronor för eurokampanjen. debatten mer konstant och påverka opinionen”79. Det motsvarar exakt hälften av organisationens totala kostnader. Bara under valåret 2006 lade Svenskt Näringsliv nästan en halv miljard kronor 2.6.2 Hälften av Svenskt Näringslivs på opinionsbildning, personalkostnaderna ej inräk- utgifter till opinionsbildning nade.83 Svenska Arbetsgivareföreningen och även dess ef- 2.6.3 Svenskt Näringslivs terföljare Svenskt Näringsliv har lagt ned stora re- valbudgetar 2002 och 2006 surser på opinionsbildning. Men organisationen är ytterst förtegen om vad dess resurser används till. ”…Svenskt Näringsliv har ingen ”valbudget” för Känt är dock att Svenska Arbetsgivareföreningen år med riksdagsval. Vi bedriver ett kontinuerligt bara under valåret 1991 spenderade hela 225 mil- arbete som syftar till att påverka.” Janerik Larsson, vice vd i joner kronor på lobbying och opinionsbildning, vil- Svenskt Näringsliv den 18 maj 2006.84 ket då var dubbelt så mycket som samtliga riksdagspartiers resurser sammanräknat80. Citatet visar att frågan är känslig för Svenskt Nä- Svenskt Näringslivs sätt att i sina årsredovisningar ringsliv. De vill på intet sätt framstå som de bor- redovisa stora utgiftsområden i årsredovisningen gerliga partiernas leverantörer av valvinster. Men som ”Övriga externa kostnader” gör det svårt att få undersökningar visar att Svenska Arbetsgivareför- en inblick i hur resurserna fördelar sig. Sedan 2006 eningen under sin existens i flera decennier hade är dock redovisningen något mer specificerad. Nu högre kostnader under valår än mellanliggande år. finns under posten följande fyra underliggande pos- Studier har bland annat visat att SAF alltsedan ter: Drifts- och underhållskostnader, Tjänster och 1970 vart tredje år hade betydligt högre utgifter än konsultarvoden, Information, konferens och rese- andra år, och att dessa cykler sammanföll med de kostnader samt Konfliktmedel. allmänna valen.85 Problemet är att ingen av dessa rubriceringar säger Även under 2000-talet har organisationens övriga något om hur stora resurser som organisationen av- externa kostnader – organisationens opinionsbild- sätter till opinionsbildande verksamhet. Tidigare ande och arbetsgivarrelaterade utgifter – varit tyd- uppgifter från den förre VD:n och ordföranden i ligt högre under valåren. Trots detta hävdar Svenskt Svenska Arbetsgivareföreningen Ulf Laurin har Näringsliv motsatsen. Enligt organisationens vice gett vid handen att 40-45 procent av organisatio- vd har Svenskt Näringsliv ingen valbudget. nens kanslibudget under den perioden gick till opinionsbildning. En granskning av de senaste åtta åren visar dock att Svenskt Näringsliv i sina reguljära utgifter har Det innebär att SAF under valrörelsen 1991 hade haft avvikelser under valåren 2002 och 2006. kostnader för sin opinionsbildande verksamhet på mellan 200-225 miljoner kr, medan samtliga riks- 28

Diagram 2–1: Svenskt Näringslivs ligger idag på över 12 miljarder kronor. Organisa- verksamhetskostnader 2000-200786 tionens kortfristiga placeringar i form av aktier, värdepapper, obligationer och statsskuldsväxlar hade 2007 ett marknadsvärde på nästan 12,8 miljarder kronor90. En stor del av kapitalet är kortfristiga placeringar som kan frigöras med kort varsel. Tabell: Svenskt Näringslivs tillgångar per den 2007-12-31, miljoner kronor91 Nominella räntebärande 5 256 Likvida medel 198 Aktier 6 181 Som visas i diagram 2–1 låg de övriga externa kost- Onoterade värdepapper 176 naderna hos Svenskt Näringsliv högre under valå- Totalt exkl fastigheter 11 811 ren 2002 och 2006 än övriga år. Justeringar har Fastigheter 851 gjorts för två år med exceptionella utgifter som or- Totala tillgångar 12 662 ganisationen haft utöver reguljär verksamhet. Organisationen hade som nämnts betydande kost- Dels ledde sammanslagningen av SAF och Industri- nader i samband med sammanslagningen av SAF förbundet till skapandet av organisationen Svenskt och Industriförbundet som ägde rum 2001. Därut- Näringsliv vilket innebar att 2001 års utgifter var sär- över lade organisationen år 2003 en halv miljard skilt höga.87 kronor på kampanjen om införande av euron samt 300 miljoner kronor som kapitaltillskott till Stiftel- Dels lade organisationen år 2003 ned hela 503 mil- sen Fritt Näringsliv som framförallt driver tankes- joner kronor på eurokampanjen och 300 miljoner medjan Timbro. Vid båda dessa tillfällen använde kronor fördes över till Stiftelsen Fritt Näringsliv.88 Svenskt Näringsliv resurser av sitt stora kapital för att täcka underskotten. För att få en bild av organisationens reguljära kostnader för kärnverksamheten (opinionsbildning och Svenskt Näringsliv har på senare år haft tämligen arbetsgivarrelaterade frågor) har resultaträkningen jämna intäktsnivåer i resultaträkningen. Däremot rensats för extraordinära kostnader. Dessa är om- har organisationen kunnat ha betydligt större lö- ställningskostnader i samband med samgåendet av pande utgifter än intäkter. Det beror på Svenskt Nä- SAF och Industriförbundet samt kostnader för folk- ringslivs stora kapital som gjort det möjligt att omröstningskampanjen och ett stort kapitaltillskott täcka underskott med realisationsvinster, åtmin- till Stiftelsen Fritt Näringsliv.89 stone under tider då värdepappersmarknaden ut- vecklats positivt. Analysen gäller övriga externa kostnader, och gäl- ler således organisationens kostnader för kärnverk- Under exempelvis valåret 2006 hade Svenskt Nä- samheten exklusive personalkostnader. Även om ringsliv (koncernen) intäkter på 556 miljoner kro- man använder Svenskt Näringslivs definition av nor men utgifter på hela 917 miljoner kronor. hur mycket opinionsbildningen får kosta framstår Rörelseresultatet (underskottet) låg alltså på hela samma mönster, om hänsyn tas till de extraordinära 361 miljoner kronor. Således blev underskottet (det kostnaderna. negativa rörelseresultatet) som andel av nettoom- sättningen 65 procent, ett underskott som företag Svenskt Näringsliv har med andra ord varit tradi- rimligen inte skulle få acceptans för. Underskottet tionen med valbudgetar trogen, trots organisatio- täcktes bland annat med realisationsvinster som nens försäkringar om motsatsen. härrörde ur det egna kapitalet. Så har skett under samtliga år sedan millennieskiftet. 2.6.4 Svenskt Näringslivs kapital Enbart avkastningen av organisationens tillgångar under valåret 2006 låg på nästan 1,3 miljarder kro- Som redan har konstaterats tillhör de svenska nä- nor. Det innebär att avkastningen på kapitalet det ringslivsorganisationerna historiskt sett den industri- året var högre än Svenskt Näringslivs samlade ut- aliserade världens mest resursstarka arbetsgivar- gifter det året. Och enbart avkastningen på Svenskt organisationer. Näringslivs kapital var dubbelt så stor som summan av samtliga riksdagspartiers intäkter under va- Svenskt Näringsliv är en förmögen organisation. låret.92 Svenskt Näringslivs samlade tillgångar (kapital) 29

Diagram 2–2: Svenskt Näringslivs kapital Ändå finns det vissa likheter i organisationerna. En 2000-2007 93 likhet är att båda organisationers huvudkontor har ett tämligen uttalat uppdrag att bilda opinion för att främja respektive organisations medlemmar. 2.7.1 Svenskt Näringslivs överlägset stora kapital En första jämförelse av organisationernas ekonomiska tillgångar, dess kapital, visar att Svenskt Nä- ringsliv har ett betydande försprång gentemot LO. Och som redovisats i styckena ovan arbetar Svenskt Näringslivs kapital aktivt för att finansiera stora delar av organisationens utgifter. Endast avkastningen av kapitalet under valåret 2006 var Att Svenskt Näringsliv vid upprepade tillfällen större än organisationens samlade utgifter det året. täcker underskott i hundramiljonersklassen visar att organisationen har resurser att göra stora satsningar För LO:s del är kapitalet visserligen ansenligt men exempelvis i opinionsbildande syfte. Kampanjen det är fem gånger mindre än Svenskt Näringslivs. för införande av euron är det mest illustrativa ex- För LO är det inte lika lätt att ta av kapitalet för att emplet. Ingen annan aktör i Sverige hade kunnat finansiera löpande verksamhet. använda en halv miljard kronor för att driva en opinionsbildande kampanj. Svenskt Näringsliv kunde Diagram 2–3: Jämförelse mellan det. Svenskt Näringslivs och LO:s kapital 94 2.7 Jämförelse mellan LO och Svenskt Näringsliv Såväl LO som Svenskt Näringsliv är organisationer med goda resurser för att få genomslag för sin opinionsbildning. LO är av tradition en välorganiserad fackföreningsrörelse med tämligen goda resurser framförallt till följd av den i ett internationellt perspektiv höga anslutningsgraden. Svenskt Näringsliv är å andra sidan av världens bäst koordinerade och finansierade arbetsgivarorganisationer. Det är inte alldeles lätt att göra direkta jämförelser av de ekonomiska resurserna mellan de två stora organisationerna på arbetsmarknaden. Organisatio- 2.7.2 Organisationernas utgifter nerna är olika uppbyggda och har olika verksam- hetsområden. Svenskt Näringsliv är i första hand Det finns betydande svårigheter att göra exakta en opinionsbildande organisation men den har jämförelser av organisationernas utgifter. Som kon- också vissa avtalsrelaterade uppgifter. staterats har LO en mycket spridd verksamhet bland sina dotterbolag som exempelvis innehåller Svenskt Näringsliv har 55 000 enskilda medlemmar en omfattande hotell- och konferensverksamhet. att hantera, som i sig också förfogar över resurser för Bland annat har LO ett dotterbolag med verksam- att förhandla om avtal. För LO:s del är den avtalsre- het i Italien vars omsättning svarar för en tredjedel laterade verksamheten omfattande, och samord- av samtliga dotterbolags omsättning. ningen av organisationens 1,6 miljoner enskilda medlemmar är resurskrävande, även om den på För Svenskt Näringslivs del är verksamheten be- många sätt sker genom de 15 medlemsförbunden. tydligt mer koncentrerad på organisationens kärn- verksamhet. Koncernens dotterbolag är med Svenskt Näringsliv är en starkt centraliserad orga- undantag för ett kontor i Bryssel med en anställd nisation med regionala kontor som är direkt under- helt och hållet inriktat på verksamhet i Sverige. ställda huvudkontoret och som således är en del av koncernen Svenskt Näringsliv. LO har distrikt som En tämligen realistisk jämförelse är båda koncer- är egna juridiska personer. ners verksamhet i Sverige. Om man jämför de organisationernas utgifter på koncernnivå för 30

2.8 Summering och slutsatser verksamhet i Sverige under valåret 2006 visar sig att Svenskt Näringsliv hade betydligt större utgifter kring arbetsmarknadens parter än LO. som opinionsbildare Diagram 2–4: Jämförelse mellan Svenskt Näringslivs och LO:s utgifter 95 Sanningen om vem som dominerar och har dominerat svensk samhällsdebatt är rimligen mer kom- plex. Ett vanligt argument är att LO är den organisation med de största resurser för att sätta dagordningen i samhällsdebatten. Så enkelt är det inte. Den svenska modellen med två lika starka parter, arbetstagar- och arbetsgivarintressen, och begrepp som Saltsjöbadsandan, är företeelser som minst i lika hög utsträckning har påverkat svensk politisk debatt. Arbetsmarknadens parter, Svenska Arbetsgivareföreningen SAF (senare omdöpt till Svenskt Näringsliv) och framförallt Landsorgani- sationen LO, har olika förutsättningar att påverka svensk samhällsdebatt. Jämför man organisationernas Externa kostnader, vilket i stora delar består av koncernens kostnader LO har visserligen ett brett kontaktnät i hela Sve- för kärnverksamhet exklusive personalkostnaderna, rige, men har också stora medlemstal att hantera. så hade även här Svenskt Näringsliv betydligt Svenskt Näringsliv har å andra färre medlemmar större utgifter än LO under 2006. och är utan tvekan den organisation som har de största resurserna. Diagram 2–5: Jämförelse mellan Svenskt Näringslivs och LO:s externa kostnader 96 Slutsatser i korthet: • Svenskt Näringsliv har fem gånger större kapital än LO Senast tillgängliga siffror visar att SN har ett kapital på över 12 miljarder kronor. LO:s kapital låg på en femtedel. • Svenskt Näringslivs utgifter är betydligt högre än LO:s Svenskt Näringslivs totala utgifter ligger årligen åt- minstone 150 miljoner kronor över LO:s. Även om man jämför organisationernas samlade • Svenskt Näringsliv är mer inriktat på kostnader på koncernnivå, alltså även inklusive opinionsbildning LO:s verksamhet i Italien, över fler år så är skill- Svenskt Näringsliv har en mer koncentretrerad naden betydande. verksamhet och lägger större resurser på opinionsbildning än LO. Det faktum att Svenskt Näringsliv Diagram 2–6: Jämförelse mellan dessutom har högre utgifter än LO totalt gör att nä- Svenskt Näringslivs och LO:s utgifter 97 ringslivets opinionsbildande resurser är betydligt större än LO:s. • Hälften av Svenskt Näringslivs resurser går till opinionsbildning Svenskt Näringsliv lägger hälften av samtliga utgifter på opnionsbildning. Endast sedan millennieskiftet har SN avsatt närmare 4 miljarder kronor i opinionsbildande syfte. Bara under valåret 2006 lade Svenskt Näringsliv nästan en halv miljard kro- nor på opinionsbildning, personalkostnaderna ej in- räknade. 31

• Svenskt Näringsliv har fortsatt med sina Under exempelvis valåret 2006 hade Svenskt Nä- valbudgetar ringsliv ett underskott på hela 361 miljoner kronor, Om hänsyn tas till för organisationen exceptionella motsvarande 65 procent av nettoomsättningen (in- utgifter så har Svenskt Näringslivs övriga externa täkterna). Underskottet täcktes bland annat med kostnaderna varit högre under valåren 2002 och realisationsvinster som härrörde ur det egna kapi- 2006 än övriga år. Justeringar har gjorts för två år talet. Enbart avkastningen av organisationens till- med exceptionella utgifter som organisationen haft gångar under valåret 2006 låg på nästan 1,3 utöver reguljär verksamhet, under åren 2001 och miljarder kronor. Avkastningen på kapitalet det året 2003. var med andra ord högre än Svenskt Näringslivs samlade utgifter det året. Och enbart avkastningen • Svenskt Näringsliv har varje år sedan millen- på Svenskt Näringslivs kapital var dubbelt så stor nieskiftet täckt underskott med eget kapital som summan av samtliga riksdagspartiers intäkter Inte under ett enda år sedan millennieskiftet har under valåret. Svenskt Näringsliv haft ett positivt rörelseresultat. 32

Kapitel 3: Borgerlighetens opinionsbildande nätverk 3. Den påstådda årtiondena fått en betydande andel av röstetalen i allmänna val. Socialdemokratiska hegemonin Som belyses i Diagram 3–1 så hade de borgerliga partierna ett stort övertag i valen till andrakammarsalen under förra seklets första del. Jämförel- Under det senaste seklet har det debatterats och sen börjar med 1921 då detta är det första valet till skrivits mycket om Socialdemokraternas kopp- andrakammarsalen där både män och kvinnor hade lingar till fackföreningsrörelsen i allmänhet och rösträtt. I samband med att Socialdemokraterna och Landsorganisationen i synnerhet. I diskussionen Bondeförbundet bildade samlingsregering 1936 på- om de svenska partiernas opinionsbildande slag- börjades en period av framgångar för i huvudsak kraft har det under flera årtionden varit en vitt Socialdemokraterna. Socialdemokraterna och spridd uppfattning att Socialdemokraterna i det när- Vänsterpartiet (tidigare vpk) och senare också Mil- maste utövar politisk hegemoni. jöpartiet gjorde tillsammans i de flesta fall bättre resultat under resten av 1900-talet. På många sätt är det naturligt att Socialdemokra- terna har varit en tongivande kraft i svensk politik. Diagram 3–1. Differens i röstetal mellan bor- Sedan debuten som regeringsparti 1936 har de sut- gerliga och rödgröna partier i riksdagsvalen tit i regeringar i 54 av de senaste 72 åren. Under 1921-2006, procentenheter99 samma period satt de borgerliga partierna i regeringar i 18 år. En illustration av denna påstådda hegemoni är att det råder en påtaglig obalans i litteraturutbudet rö- rande de svenska politiska partierna. Det är naturligt att det politiska alternativet som dominerat regeringsbildningen i större utsträckning granskas i media och litteratur. Problemet är att politikens vänstra halva fullständigt dominerar den svenska politiska litteraturen. Det räcker med en blick på bibliotekens hylla Ocg – ”Politiska begrepp och åskådningar” för att få en illustration på den litterära obalansen. En under- sökning som gjordes av Ocg-hyllans underavdel- Men valresultaten har varit jämnare än vad histo- ningar vid Stockholms Universitetsbibliotek rieskrivningen av Socialdemokratins dominans an- sommaren 2001 gav vid handen att avdelningen tyder. Diagram 3–2 nedan visar de genomsnittliga ”Socialism” omfattade 25 hyllor, medan exempel- röstetalen mellan de politiska blocken i Sverige vis avdelningen ”Konservatism” endast omfattade sedan 1921. en och en halv hylla.98 Litteraturförteckningen på ett enskilt universitets- Sett till ett genomsnitt av valresultaten under åren bibliotek ger självfallet inte hela bilden av det lit- 1921-2006 har de borgerliga partierna gjort något terära utbudet som speglar olika politiska sämre resultat än de rödgröna partierna. Skillnaden åskådning. Men en genomgång av bibliotekens po- mellan de politiska blocken och därmed potentiella litiska litteratur och utbudet av nyutgivna böcker regeringsunderlag, det vill säga rödgröna partierna visar på en liknande obalans. (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och senare Miljöpartiet) och de borgerliga (Moderaterna, Folk- Emellertid bör granskningen av de politiskt alter- partiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Ny nativen göras mot bakgrund av hur stor potential demokrati), har sedan 1921 i genomsnitt varit 2,0 respektive partikonstellation har att vinna val. De procentenheter. De borgerliga partierna har sedan borgerliga partierna har de facto under de senaste 33

1921 i genomsnitt samlat 48,3 procent av väljarkå- svensk samhällsdebatt. Och som redan påpekats så ren mot 50,3 procent för de rödgröna i valen till har borgerlighetens nätverk starka kopplingar till riksdagen/andrakammarsalen. det svenska näringslivet. I denna analys har fokus lagts på Moderaternas nätverk och dess band till Diagram 3–2. Genomsnittligt röstetal mellan näringslivet. Följaktligen granskas i detta kapitel borgerliga och rödgröna partier i riksdagsva- Moderaternas och näringslivets nätverk och de or- len under perioden 1921-2006100 ganisationer som används för att påverka svensk samhällsdebatt. 3.1 Ett nytt statsbärande parti Sedan valet 2006 styrs Sverige av en borgerlig regering. I praktiken styrs Sverige av Moderata samlingspartiet. Partiet innehar de flesta tunga ministerposterna i regeringen, däribland statsministern, finansministern och utrikesministern. Mo- deraterna styr den borgerliga majoriteten i riksdagen, i knappt hälften av landstingen och hälften av kommunerna. Moderata samlingspartiet är i dag Sveriges mest inflytelserika politiska parti. Moderaterna har sedan många år tillbaka starka band till arbetsgivarorganisationer och näringsliv. De borgerliga partierna har i ett antal val haft rim- Partiet hävdar dock att de sedan 1970-talet inte tar ligt goda chanser att vinna en riksdagsmajoritet. emot gåvor från företag. Däremot bidrar närings- Trots att de borgerliga partierna i valen i genom- livsföreträdare och andra privatpersoner årligen snitt fått knappt hälften av väljarnas röstetal så står med många miljoner kronor till Moderata sam- den politiska, mediala och litterära granskningen lingspartiet. Som visats i kapitel 1 har partiet sedan av borgerligheten inte i paritet med partiernas po- millennieskiftet tagit emot nästan 80 miljoner kro- tential att skapa en riksdagsmajoritet. nor i donationer från hemliga givare. Valet 2006 vanns av de borgerliga partierna och So- Insamlingsverksamheten har för Moderaterna blivit cialdemokraterna gjorde sitt sämsta riksdagsval av allt större betydelse då den gör det möjligt för sedan 1914. Mot den bakgrunden kan det vara be- Moderaterna att ta emot stora donationer utan att fogat att försöka nyansera bilden av den rådande dessa hamnar i offentlighetens ljus. Insamlingen historieskrivningen av den fullständiga Socialde- har gjort att inget parti inför valet 2006 hade större mokratiska hegemonin i svensk politik. resurser per riksdagsmandat än Moderaterna. Sanningen om vem som dominerar och har domi- Moderaterna har vid sidan om företagssfären också nerat svensk samhällsdebatt är rimligen mer kom- ett mycket väl utvecklat kontaktnät inom organisa- plex. Som påpekades i kapitel 2 har de två största tioner, myndigheter, institut, medier, pr-byråer, tan- organisationerna som utgör arbetsmarknadens par- kesmedjor, bloggnätverk mm. Även högerinriktade ter, Svenskt Näringsliv (SAF) och Landsorganisa- frivilligorganisationer (NGO:s) har blivit allt van- tionen LO, haft likartade möjligheter att påverka ligare. Detta kapitel granskar dessa nätverk. svensk samhällsdebatt. Bilden av den Socialdemokratiska hegemonin är 3.2 Moderaternas något som flitigt exploateras av borgerliga opi- personnätverk nionsbildare och även delar av näringslivet. Och som bland annat tydligt framgick på Moderaternas hemsida när det gäller Socialdemokratins påstådda De borgerliga partierna och framförallt Modera- resursmässiga överlägsenhet, så som beskrivits i terna består ett mycket väl utvecklat personnätverk kapitel 1. med starka kopplingar till det svenska näringslivet. En genomgång av ett stort antal förtroendevalda Det är alltså inte så att endast Socialdemokraterna och anställda i Moderaterna samt ett stort antal or- och för den delen LO som ensamt kunnat sätta den ganisationer visar att personnätverket är mycket politiska agendan i svensk samhällsdebatt. För att omfattande. Många som i dag arbetar i någon av nyansera bilden av vilka krafter som sätter Sveriges näringslivets opinionsbildande organisationer har politiska agenda ägnas rapportens tredje kapitel åt varit aktiva inom Moderaterna. Och tvärtom; de borgerliga partiernas möjligheter att påverka många av dagens aktiva Moderater på ledande be- 34

fattningar har sin bakgrund i någon av dessa nä- Med andra ord är den person som leder arbetet i ringslivsorganisationer eller företag. Svenskt Näringsliv, den mest inflytelserika och ka- pitalstarka av alla organisationer, en person som För att få en uppfattning om dessa nätverk har ett haft högt uppsatta positioner inom Moderaterna. stort antal personers arbetslivserfarenheter gåtts Hans personnätverk är omfattande och han utövar igenom. Informationen är hämtad i öppna källor på således ett stort inflytande över stora delar av nä- Internet, framförallt på partiets, organisationernas ringslivet men också i Moderata Samlingspartiet. eller företagens egna hemsidor, eller i artiklar i medier. Såsom illustreras av Urban Bäckström är det inte ovanligt att gå mellan partiet och näringslivet i Sammanfattningsvis kan man säga att nätverken olika omgångar. Åtminstone fyra av de Moderata som binder samman Moderaterna och näringslivet statsråd som tillträdde efter regeringsskitet 2006 är komplexa och icke-transparenta. Istället för att har bakgrund i näringslivet och dess organisatio- ha institutionaliserat samverkan sker samordningen ner. i helt andra sammanhang, som exempelvis informella nätverksmöten eller nätverksträffar inom Nedan ett axplock av personer som har haft upp- ramen för andra organisationer. Ett exempel på så- drag eller arbetat i såväl Moderaterna som nä- dana träffar är nätverksgrupperna eller handels- ringslivet och dess organisationer: kammarluncherna som månatligen anordnas av • Anders Borg, finansminister. Har arbetat på Stockholms Handelskammare. Riksbanken, SEB och som politiskt sakkunnig på Statsrådsberedningen under regeringen Bildt. Tidi- 3.2.1 Noder i samverkan mellan gare vice ordförande i Fria Moderata Studentför- Moderaterna och näringslivet bundet. • Sven-Otto Littorin, arbetsmarknadsminister och Formella band mellan Moderaterna och Svenskt Nä- tidigare partisekreterare i Moderaterna. Har tidigare ringslivs-sfären och dess föregångare på nationell drivit riskkapitalbolaget Momentor, suttit i Timb- nivå finns inte på samma sätt som mellan Socialde- ros styrelse och varit Senior Vice President i Kre- mokraterna och LO. Däremot är det – och har så varit abs kontor i New York. under lång tid – nära personkopplingar mellan nä- • Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister. Har ti- ringslivsorganisationerna och Moderaterna. Det digare bl a varit konsult på PR-byrån Burson-Mars- svenska näringslivet och Moderaterna (och i viss mån teller. Folkpartiet) är mycket samordnade. Det är exempel- • Cecilia Stegö Chilò, fd kulturminister under tio vis tydligt att näringslivets organisationer i princip dagar och nu på PR-byrån Springtime. Sitter i sty- aldrig angriper varandra på samma sätt som vänster- relsen för Spendrups bryggerier. Var tidigare vd på organisationer gjorde under det som ibland kallas Timbro och Stiftelsen Fritt Näringsliv. Har också ”vänstervågen” (främst svenskt 60- och 70-tal). 101 varit vice ordförande i Fria Moderata Studentför- bundet och ledarskribent/reporter på Svenska Dag- Samordningen och arbetsfördelningen mellan Mo- bladet deraterna och näringslivsorganisationerna sker • HG Wessberg, statssekreterare hos statsminister främst genom att ett antal nyckelpersoner sitter i Fredrik Reinfeldt. Har bl a arbetat på byggföretaget flera av organisationernas styrelser, eller har sin SIAB och styrelseordförande i PR-byrån Lotsen bakgrund i dessa.102 Mer om detta i senare i ka- Kommunikation samt som vice vd i Svenskt Nä- pitlet. ringsliv. • Gustaf Douglas. Sitter i moderaternas partisty- Granskningen i detta kapitel visar att det är ett relse och är ordförande i moderaternas bolag Arvid mycket komplext nätverk som hålls samman av ett Lindman. En av Sveriges 10 rikaste med en för- antal nyckelpersoner, eller noder. mögenhet på flera miljarder dollar. Involverad i Assa Abloy, Securitas och Fagerhult. Störste ägare Det yttersta exemplet är Urban Bäckström som i investmentbolaget Latour. sedan 2005 är vd för den största av näringslivsor- • Joakim Stymne, statssekreterare vid Utrikesde- ganisationerna, Svenskt Näringsliv. Han har tidi- partementet. Har suttit i styrelsen för Timbro och gare varit anställd som chefsekonom på varit chefsekonom på Kaupthing Bank. Moderaterna och Aktiespararna och blev efter en • Peje Emilsson, Grundare av PR-byrån Kreab, tid som tjänsteman på Regeringskansliet statssek- och enligt egen utsago ”huskonsult” åt Wallen- reterare på Finansdepartementet under regeringen bergsfären. Var ordförande i Fria Moderata Stu- Bildt. Därefter utsågs han till riksbankschef och var dentförbundet och satt i dess styrelse samtidigt som under några år också vd för Skandia Liv. Han är i Carl Bildt och Anders Wijkman. Har varit lands- dag bland annat styrelseordförande i Stockholms- tingspolitiker för Moderaterna. Har bland annat börsen OMX och sitter i det borgerliga forsknings- grundat Kunskapsskolan. institutet Ratios styrelse. 35

• Dag Klackenberg, nu vd för branschorganisatio- tan ger en bild över nätverken men den är på intet nen Svensk Handel och ordförande för Vattenfall, sätt komplett. Den innehåller endast personer som Handelsbanken mm. Bakgrund i Fria Moderata har mer än en koppling till en organisation. Såle- Studentförbundet. des omfattas inte personer som har sin tjänst i ex- • Maria Rankka, vd i Timbro och Stiftelsen Fritt empelvis regeringskansliet och som inte tydligt Näringsliv. Var tidigare vice ordförande i Moderata redovisat ett engagemang i någon av de organisa- Ungdomsförbundet och har arbetat som talskrivare tioner som är medtagna i undersökningen. till Carl Bildt. Sitter i valberedningen i Skattebeta- larns förening och styrelsen för föreningen Upp- 3.2.2 Exemplet Peter Egardt lysning om kommunism. • Peter Egardt, vd på Stockholms Handelskammare. En av de personer som sedan decennier har ett väl ut- Var tidigare bl a statssekreterare hos Carl Bildt 1991- byggt nätverk inom Moderaterna och näringslivet är 1994. Sitter sedan många år i Riksbanksfullmäktige Peter Egardt. Han är sedan 1995 VD i Stockholms och har suttit i en lång rad styrelse som bl a Svenska Handelskammare. Redan under den borgerliga rege- Dagbladet, Timbro och den Moderata Jarl Hjalmar- ringen som tillträdde 1976 arbetade Egardt som po- son Stiftelsen. litiskt sakkunnig på Ekonomidepartementet och • Gunnar Strömmer, verkställande ledamot vid därefter i många år som kanslichef på Moderaternas Centrum för rättvisa. Har gett ut en rad böcker med riksdagsgrupp. Därefter blev han statssekreterare på Timbro. Var tidigare förbundsordförande i Mode- Statsrådsberedningen och dåvarande statsminister rata Ungdomsförbundet. Carl Bildts närmaste medarbetare. Han satt bland • Anders Hall, stabschef hos justitieminister Beat- annat under många år i styrelserna för Svenska Dag- rice Ask. Har bl a arbetat på PR-byrån Kreab. bladet och Timbro samt i den Moderata Jarl Hjal- • Mattias Svensson, författare och debattör och marson Stiftelsen. Han är också bl a ledamot i verksam vid Timbro samt redaktör för Magasinet styrelsen för Neo Magasin och revisorssuppleant i Neo. Har tidigare arbetat på Moderaternas riks- Skattebetalarnas förening. dagskansli. • Markus Uvell, sedan december 2008 verksam 3.3 Näringslivets vid Svenskt Näringsliv, dessförinnan Senior Part- opinionsbildande ner vid Kreab. Sitter i styrelsen för Skattebetalarnas förening och har suttit i styrelsen för Centrum för organisationer Rättvisa. Ingick i moderaternas eftervalsanalys- grupp efter 2006 års val. Näringslivet har en lång rad organisationer som bil- • Thomas Idegard, sedan årsskiftet 08/09 verksam dar opinion för att på sikt förändra samhället. vid Timbro och dessförinnan HR-chef vid PR-byrån Redan för 40 år sedan fattade Svenskt Näringsliv Prime PR och United Minds. Har varit ordförande i beslut om att lägga resurser och kraft på långsiktig Moderata Ungdomsförbundet och bl a arbetat som opinionsbildning. För ändamålet har ett stort antal politiskt sakkunnig under regeringen Bildt. projekt och organisationer startats. • Martin Borgs, konsult. Sitter i styrelsen för Cap- tus. Har tidigare varit konsult på PR-byrån Hill & Vissa av dem har bildats för att förstås som folk- Knowlton och arbetat på Timbro. Har arbetat för liga organisationer även om inte alltid så är fallet. Moderaterna i flera valrörelser. En del av organisationerna har tydliga kopplingar • Martina Ränk, politiskt sakkunnig på Utrikes- till de borgerliga partierna, andra mindre. De flesta departementet. Har tidigare bl a varit på PR-byrån organisationer har inga formella band till politiska Springtime. partier i stadgemässig bemärkelse, utan snarare är • Mats Svegfors, vd i Sveriges Radio, dessförin- personnätverken mellan organisationerna länken nan landshövding i Västmanlands län. Har bl a varit mellan politiken och organisationen. chefredaktör för Svenska Dagbladet och ordfö- rande i Fria Moderata Studentförbundet. Som visas av övre bilden på sidan 37 är nätverken • Ulf Dinkelspiel. Har sin bakgrund i Öhman Fond- omfattande och komplexa. Denna bild är endast ett kommission och var sedan statssekreterare i Han- axplock men illustrerar framförallt Svenskt Nä- delsdepartementet 1976-1982, Europaminister vid ringslivs kontakter och organisationer som på olika Utrikesdepartementet 1991-1994. sätt bildar opinion. • Ulf Laurin, fd vd för SAF. Bakgrund i förpack- ningsindustrin. Valdes in i M-styrelsen 1987. Nedan följer en genomgång av en del av de nä- ringslivsorganisationer som för närvarande på ett Personnätverken kan också illustreras som ett slags eller annat sätt framträder i den svenska politiska karta över personrelationerna och organisationerna debatten. Listan över opinionsbildande närings- i näringslivet, se nedre bilden på sidan 37. Kartan livsanknutna organisationer är föränderlig bland visar personer i Moderaternas och näringslivets sfär annat till följd av att det förändringar inom företag, som på ett eller annat sätt i sitt yrkesliv har haft ett organisationer och personsammansättningar. engagemang i Moderaterna och näringslivet. Kar- 36

Svenskt Näringsliv ger ut Tidningen Entreprenör 3.3.1 Svenskt Näringsliv med en upplaga på 70 000 exemplar. Organisatio- nen driver också hemsidan Ekonomifakta som Organisationen Svenskt Näringsliv är på många sätt under lång tid har användes för att visa hur mycket involverad i skapandet av en lång rad opinions- Sverige halkade efter under de Socialdemokratiska bildande organisationer. Som redan konstaterats i regeringsåren. Svenskt Näringsliv inhyser också kapitel 2 är Svenskt Näringsliv en mycket välfi- Näringslivets Regelnämnd och Näringslivets Inter- nansierad organisation, en av Sveriges allra rikaste. nationella Råd (NIR) för att nämna några organi- Redan 1969 fattade dåvarande SAF beslut om att sationer. dra igång sin långsiktiga opinionsbildning. Den har pågått sedan dess, och förstärktes av valet av Urban 3.3.2 Stiftelsen Fritt Näringsliv Bäckström till vd för Svenskt Näringsliv. Därutöver driver Svenskt Näringsliv Sällskapet Po- Stiftelsen Fritt Näringsliv ersatte 2003 den dåvarande litik & Näringsliv (SPN), ett nätverk av politiker i föreningen Näringslivets fond. Stiftelsen driver tan- riksdagen som Svenskt Näringsliv har kontakt med. kesmedjan Timbro och har stöttat bland annat Cen- Enligt Svenskt Näringsliv är syftet med SPN att trum för rättvisa ekonomiskt. Stiftelseformen gör det omöjligt att få fram relevant information om organi- ”främja kontakterna mellan näringslivet och de po- sationens räkenskaper men uppgifter gör gällande att litiskt verksamma inom riksdagen, de politiska partierna och den statliga förvaltningen”. Svenskt stiftelsen också stödjer den mycket liberala tidskrif- Näringsliv anordnar också i SPN:s namn semina- ten Neo, forskningsinstitutet Ratio och Föreningen rier och resor. Bland annat anordnade SPN ”Spe- för upplysning om kommunismen. Stiftelsen fick vid eddating” med företrädare för näringslivet och dess bildande ett betydande kapitaltillskott från politiker vid Almedalsveckan 2008. Svenskt Näringsliv på 300 miljoner kr. Avkastningen av kapitalet är en av de långsiktiga intäktskällorna för Sällskapets medlemmar består till största delen av stiftelsens verksamhet.103 ledamöter från de borgerliga partierna. Av 75 medlemmar i sällskapet är endast 20 ledamöter för S, V, Stiftelsen skriver till och med på sin hemsida att eller MP. Tre fjärdedelar av sällskapets medlemmar den ska fungera som ”såddkapitalist” för att ge tillhör de borgerliga partierna. ”idé- och opinonsbildnings-entreprenörer möjlig- het att pröva nya verksamheter”. Om det finns en Styrelsens ordförande är Liselott Hagberg (FP). Sty- centralpunkt i finansieringen av näringslivets opi- relsen består sedan av en ledamot från varje riks- nionsbildning så är det Stiftelsen Fritt Näringsliv. dagsparti samt nominerade ledamöter från Svenskt Näringsliv. Därutöver är riksdagsdirektören Anders 3.3.3 Timbro Forsberg ledamot av styrelsen. Riksdagsdirektören, eller riksdagens kammarsekreterare, är den högsta Timbro är på många sätt spindeln i nätet av borger- tjänstemannabefattningen i riksdagen och den som liga tankesmedjor. Organisationen ägs av Stiftelsen leder det inflytelserika kammarkansliet i riksdagen. Fritt Näringsliv och har enligt egna uppgifter ca 20 anställda och 18 miljoner kr i budget. Ursprungli- Det är egendomligt att sällskapets har två styrelse- gen grundades Timbro 1978 av dåvarande SAF. Or- medlemmar från Vänsterpartiet och Miljöpartiet ganisationen har en tydlig högerinriktning och ger trots att dessa partier endast har en eller två med- varje år ut ett tiotal rapporter och genomför ett 30- lemmar i sällskapet. Att de har representation i sty- tal opinionsbildande arrangemang. Timbro driver relsen kan endast tolkas som att Svenskt Näringsliv bland annat Näringslivets Medieinstitut (NMI) som vill få sällskapet att framstå som så politiskt brett är ett mediegranskande institut. Timbro drev tidi- som möjligt. gare också smedjan.com med Cecilia Stegö Chilò som ansvarig utgivare och Medborgarnas flykting- Sällskapet Politik & Näringsliv är ett unikt samar- ombudsman med Mauricio Rojas i spetsen. bete mellan Sveriges högsta beslutande organ, riksdagen, och en av arbetsmarknadens parter. Att Timbro finansieras via Stiftelsen Fritt Näringsliv. riksdagens högste tjänsteman också är ledamot av Verksamheten är långt ifrån självförsörjande och styrelsen i en organisation vars kansli sköts av förlagsversamheten starkt subventionerad. Det är Svenskt Näringsliv illustrerar hur etablerat samar- en av organisationens paradoxer; den dominerande betet är. liberala tankesmedjan driver på för att minska offentliga subventioner men är själv beroende av om- Organisationen har en tydlig agenda – att påverka fattande subventioner för att finansiera sin egen beslutsfattare. Det gör sällskapet till en av många affärsverksamhet. påverkansorganistioner. Den stora skillnaden är att SPN har en unik access till riksdagen genom det Timbro har på senare år ökat sin medianärvaro. etablerade samarbetet. Under 2006 hade tankesmedjan sin näst högsta no- 38

tering i antalet träffar i medier. 2008 var ett ännu ”Med Pär Nuders goda minne trappar Skattever- bättre år ur mediasynpunkt. Timbro omnämndes ket nu upp sin jakt på företagare med likviditet 381 gånger i medier under valåret 2006, vilket är kvar i bolaget. Enligt verkets tolkning av Lex mer än en tiondel av antalet träffar för hela organi- Uggla ska företagaren förmögenhetsbeskattas för sationen Svenskt Näringsliv. Timbro är med andra bolagets ”överlikviditet”.” ord en av näringslivets mest aktiva opinionsbildare i medierna. Stiftelsen Den Nya Välfärden har också dotterbolag som kallas Den Nya Välfärden Företagarkontakt Diagram 3–6. Timbros ständigt ökande AB med huvudkontor i Örebro. Organisationen be- medienärvaro104 driver enligt årsredovisningen ”sponsorackvisition bland annat genom annonsförsäljning till den egna ”4:e oktobertidningen för entreprenörskap. Bolaget har förutom kontor i Örebro också filialer i Söder- hamn, Arboga och Nora. Dotterbolaget säljer enligt egen utsago annonser till en tidning som utkommer en gång varje år. Tid- ningen innehåller annonser på sju A4-sidor av totalt 32 sidor. Annonserna från företagen skiljer sig inte åt särskilt mycket mellan åren. De består till största delen av några hundra företagsnamn som listas sida upp och sida ner. Ändå arbetar 29 personer i före- taget som 2007 hade en omsättning på närmare 28 miljoner kronor. Av företagets årsredovisning fram- Timbro samarbetar bland annat med PR-byrån Uni- går inte på något sätt vad dessa 29 anställda har för ted Minds. Timbro var också inblandade i besöket arbetsuppgifter annat än att sälja annonser till den av den ökände PR-konsulten Karl Roves besök vid tidning som ges ut en gång per år. 2008 år Almedalsvecka. Timbro har, liksom Den Nya Välfärden, drivit opinion för att i grunden för- En jämförelse mellan annonseringen i 4:e oktober- ändra biståndspolitiken. tidningen under 2006 och 2007 visar att det var ca 550 företag som annonserade i tidningen under va- låret 2006 medan det endast var ca 350 företag som 3.3.4 Den nya välfärden annonserade året därpå. Ändå sjönk inte omsätt- ningen nämnvärt mellan de två åren. Tankesmedjan Den Nya Välfärden försöker ge sken av att vara en oberoende aktör i svensk samhälls- Den Nya välfärden får också intäkter via direkta debatt. På sin hemsida står till och med att tankes- gåvor. medjan är ”politiskt oberoende”. Tankesmedjan startades av Partrik Engellau, en person som har När bolaget annonserar efter personal beskrivs fö- starka band till Svenskt Näringsliv och Timbro. retaget på följande sätt: Stiftelsen Den Nya Välfärden är en organisation ”Den Nya Välfärden Företagarkontakt AB med som har vuxit alltmer resursmässigt men också huvudkontor i Örebro, driver tillsammans med mätt i genomslag i medier. Organisationen ägnar stiftelsen Den Nya Välfärden, kampanj under va- sig åt omfattande annonsering och mediebearbet- rumärket ’4 oktober’. Kampanjen som syftar till ning. I och med att verksamheten drivs i stiftelse- att skapa ett gynnsammare företagsklimat i Sve- form är det inte möjligt att få fram årsredovisningar rige.” för organisationen. I annonserna står det att företaget söker ”kollegor Den opinionsbildande annonseringen är omfat- som passar i vår gemenskap”. Annonserna rubrice- tande. Inför valet hade organisationen ett stort antal ras som ”säljare” och arbetsuppgifterna sägs bestå annonser i dags- och branschtidningar om att olika av att man med ”telefonen som verktyg i eget kon- skatter skulle sänkas. Annonserna innehöll ingen torsrum, arbetar (du) mot en egen budget och in- röstuppmaning utan var snarare ett försök från or- formerar om vår verksamhet för Sveriges ganisationen att föra upp skattefrågor i den poli- företagare och företagsledare”. tiska debatten. Men det fanns annonser där det var tämligen tydligt att udden var riktad mot den sit- Den Nya Välfärden ägnar sig med andra ord åt tande socialdemokratiska regeringen. Ett exempel även annat än att vara en traditionell tankesmedja. ur en annons i Dagens Industri införd vid årsskiftet Den driver en kampanj för ett gynnsammare före- 2005/2006: tagsklimat i Sverige. Det egendomliga är att ett fö- 39

retag med 29 anställda tycks jaga annonsörer till på andra lärosäten och oklart är hur stor ersättning annonsplatser som knappt finns. de anknuta forskarna får av Ratio. Delvis driver institutet opinionsbildning, bland annat genom ett Organisationen driver också ett antal organisationer stort antal publikationer och artiklar. ”Institutets in- som ska uppfattas som vara fristående ”institutioner” frastruktur” finansieras enligt egen utsago av Stif- såsom Integritetsombudsmannen, Företagarom- telsen Fritt Näringsliv. Annan verksamhet budsmannen och Konkurrenskommissionen. finansieras av ett stort antal stiftelser men också direkt av organisationen Svenskt Näringsliv. 3.3.5 Ung företagsamhet 3.3.10 Stockholm handelskammare Ung företagsamhet är en ideell förening som har som syfte att ”införa företagsamhet och ett engagerat nä- Stockholms handelskammare är en tongivande opi- ringsliv i det svenska utbildningssystemet”. För- nionsbildare och ett viktigt nav i näringslivets nät- eningen omsatte med sina 24 regionala föreningar 55 verk med i första hand borgerliga politiker även på miljoner kronor. Styrelsens ordförande är Signhild nationell nivå. Handelskammarens vd Peter Egardt Arnegård Hansen som också är ordförande i Svenskt har bakgrund i Moderaterna. Bland annat har han Näringsliv. Vice ordförande i organisationen är vice varit statssekreterare hos förre statsministern Carl vd i Företagarnas riksorganisation, Gitte Leger. I all- Bildt. Inom ramen för handelskammaren återkom- mänhet är organisationen starkt präglad av Svenskt mer ett antal namn som känns igen från den borger- Näringsliv och Företagarna. Dessutom finns starka liga opinionsbildningssfären såsom exempelvis Peje band till den M-präglade PR-byrån Kreab. Kreab Emilsson från Kreab och Mac Lennart Lindskog som samarbetar med Ung Företagsamhet, bland annat tills nyligen arbetade på Handelskammaren och som genom att vara deras ”Silverpartner” och genom har bakgrund i Täbymoderaterna. Handelskammaren materialproduktion. är mycket aktiv i arbetet med informella och formella nätverksgrupper och den anordnar månatliga han- delskammarluncher som ofta är ett tillfälle för poli- 3.3.6 Magasinet Neo tiker och näringslivspersoner att mötas. Magasinet Neo är en tidning med neoliberal eller li- 3.3.11 Skattebetalarnas förening beral inriktning. Neo driver en blogg men arrange- rar också enligt årsredovisningen valvakor, prisutdelningar, mingel, föreläsningar och konfe- Skattebetalarnas förening är en inflytelserik orga- renser. Några av namnen som står bakom tidningen nisation med ett 20-tal anställda. Föreningen ver- är Peter Egardt och Cecilia Stegö Chilò. Neo söker kar för sänkt skatt och har enligt egen uppgift över också sponsring från privata bidragsgivare men anger inte om det också handlar om företag som sponsrar verksamheten. 3.3.7 Studieförbundet Näringsliv och Samhälle SNS är enligt egen utsago ett nätverk av opinionsbildare och beslutsfattare i privat och offentlig sektor, men organisationen har tydlig borgerlig anknytning. Ett 40-tal personer arbetar på kansliet i Stockholm. 3.3.8 Centrum för rättvisa Centrum för rättvisa är en tankesmedja med tydlig högerinriktning. Enligt hemsidan har organisationen fem anställda. CFR leds av Gunnar Strömmer som tidigare varit ordförande i Mode- rata Ungdomsförbundet. 3.3.9 Ratio Ratio är Näringslivets forskningsinstitut och har ett stort antal forskare och associerade forskare knutna till sig. En del av forskarna är baserade 40

3.4 Summering och slutsatser 100 000 medlemmar. Enligt hemsidan har för- eningen en ”intensiv dialog med politiker, media kring Borgerlighetens och opinionsbildare”. Även i Skattebetalarnas för- opinionsbildande nätverk ening återkommer en del av de personer som utgör de borgerliga nätverken. Informationschefen i för- eningen Torsten Svenonius har varit förbundssek- Mot bakgrund av att Moderaterna är borgerlighe- reterare i Fria Moderata Studentförbundet. I tens största och Sveriges näst största parti, samt att valberedningen sitter Maria Rankka, vd för Timbro, partiet leder majoritetsallianser i riksdagen, i och bland revisorerna finns Peter Egardt vid Stock- många landsting och i hälften av kommunerna holms Handelskammare. finns det anledning att särskilt granska Moderater- nas koppling till näringslivet. Till skillnad från So- Skattebetalarna är mycket aktiva i opinionsbild- cialdemokraternas organisatoriska och öppna band ningen. Bland annat annonserade Skattebetalarna till LO så utgörs Moderaternas band till näringsli- flitigt i valrörelsen 2006 i Fria Moderata Student- vet av personliga och organisatoriska nätverk mel- förbundets tidning Svensk Linje. Budskapet var lan partiet och delar av näringslivet och dess tämligen snarlikt de borgerliga partiernas mantra organisationer. om att Sverige har världens högsta skatter men inte världens bästa välfärd. Frågan är varför Skattebe- De Moderata nätverken är komplexa och icke- talarnas förening annonserar i Svensk Linje. Det transparenta. De består av ett antal personer som kan finnas två skäl – att påverka eller att stödja tid- utgör noder i kommunikationen mellan partiet och ningen. Tidningens läsare är en initierad skara per- delar av näringslivet. Samordningen i den politiska soner och potentialen att omvända någon i sin kommunikationen och opinionsbildningen sker uppfattning lär vara liten – målgruppen för bud- genom dessa personer/noder. skapet är redan hundraprocentigt övertygad om budskapet. Då återstår det andra tänkbara skälet att De borgerliga partierna och framförallt Modera- annonsera – att indirekt stödja organisationen terna består av ett väl utvecklat personnätverk med genom att betala för annonsutrymme som man an- starka kopplingar till det svenska näringslivet. nars inte hade fått sålt. Inom ramen för denna rapport har ett stort antal för- troendevalda och anställda i Moderaterna samt ett 3.3.12 Handelns utredningsinstitut stort antal organisationer gåtts igenom som visar att personnätverket är mycket omfattande. Många Handelns utredningsinstitut är ett företag som tid- av dagens ledande Moderater har en bakgrund i nä- vis ägnar sig åt omfattande opinionsbildning. Ett ringslivet och dess organisationer och vice versa. 15-tal anställda. Lägg därtill att Moderaterna nu innehar regeringsmakten med de utredningsresurser som regeringskansliet ger. Allt detta bidrar till att Moderaterna i 3.3.13 Institutet mot Mutor dag är ett parti med stora resurser och goda möj- ligheter att driva opinion. Institutet mot Mutor är en ideell näringslivsorgani- sation som inrättades 1923. Institutets huvudmän Kombinationen av regeringsmakt, stora privata do- är Stockholms Handelskammare, Föreningen nationer och en press med borgerlig övervikt ris- Svensk Handel och Svenskt Näringsliv. Institutet kerar att leda till en maktkoncentration som kan driver delvis opinionsbildning genom media. förändra förutsättningarna för det politiska samta- let i Sverige. Ett stärkande av denna maktkoncen- 3.3.14 Captus tration genom en fördjupning av samverkan mellan de borgerliga partierna och det svenska näringslivet Captus är enligt organisationens hemsida en ”fri- kan i kombination med regeringsmakten ge bor- hetlig tankesmedja som arbetar med opinionsbild- gerligheten en maktposition under lång tid fram- ning för allmänborgerliga idéer, såsom sänkta över. I förlängningen riskerar det att leda till en skatter, en starkare rättsstat, fria marknader och pri- försvagning av den svenska demokratin. vat drift av skola och sjukvård”. Organisationen har ett tiotal medarbetare. Två av medlemmarna i ”Captus Advisory Board” är Johnny Munkhammar och Martin Borgs, båda tydliga profiler i borgerlighetens nätverk. 41

Avslutande sammanfattning Moderaterna är Sveriges mest inflytelserika parti i Centertidningar AB som gav ett kapitaltillskott på dag. Partiet styr regeringens arbete och det styr i flest svindlande 1,8 miljarder kronor. Partiet använde en kommuner och i närmare hälften av landstingen. Till- inte obetydlig summa av kapitalet i valrörelsen sammans med de övriga borgerliga partierna och nä- 2006. Under valåret tog partiet ut hela 100 miljoner ringslivet med dess opinionsbildande organisationer kronor ur det egna kapitalet, som ett extra tillskott bildar de ett kraftfullt nätverk för att förändra svensk för Centerpartiets valrörelse. Det tillskottet var lika samhällsdebatt. stort som Vänster- och Miljöpartiets samlade utgifter tillsammans under valåret. Partiet gjorde Denna rapport analyserar de politiska partiernas 2006 ett underskott på 68 miljoner kronor, vilket är ekonomiska resurser under de senaste åren. Rap- större än de totala intäkterna. porten visar att Moderaterna inför valet 2006 var det parti som hade störst resurser att lägga på val- Rapporten visar att Moderaterna och de övriga bor- kampanjen räknat per riksdagsmandat. Trots det gerliga partierna inför valrörelsen var bättre rustade låter det fortfarande som om Socialdemokraterna än på många år. De var inte bara politiskt rustade, med sin koppling till fackföreningsrörelsen skulle utan hade också större ekonomiska resurser än på ha ett oöverstigligt resursövertag gentemot de länge. De borgerliga partierna hade inför valrörel- andra partierna. Det stämmer alltså inte. sen 2006 större resurser per riksdagsmandat än de rödgröna. Detta hade inte varit möjligt utan Mode- Att Moderaterna under valrörelsen hade så stora re- raternas insamling och Centerpartiets kapitaltill- surser beror till stor del på partiets insamlings- skott från partiets miljardkapital. verksamhet. Inget annat parti får så mycket pengar från hemliga donatorer som Moderaterna. Ensamt Rapporten visar också att Socialdemokraterna får fick partiet under valåret 2006 in 30 miljoner kro- betydligt mindre pengar från fackföreningsrörelsen nor i donationer. Det är nästan åtta gånger mer än än Moderaterna är beroende av gåvor från sina samtliga övriga partier tillsammans. hemliga donatorer. Förklaringen till Moderaternas framgångsrika in- Dessutom visas också att de borgerliga partierna samlingskampanj är att partiet på ett avancerat och hade 60 % högre utgifter än de rödgröna för me- systematiskt sätt arbetar med hemliga insamlings- dieannonsering i valrörelsens slutskede. klubbar. Särskilt organisationerna Tornet och Ro- senbadsfonden bedöms ha varit avgörande för En del av rapporten analyserar arbetsmarknadens insamlingsresultaten under valrörelsen 2006. Året parters två stora organisationer, Svenskt Närings- efter Rosenbadsfondens start redovisar Modera- liv och Landsorganisationen, och visar att dessa två terna en ökning av insamlade medel på 350 pro- organisationer har relativt olika förutsättningar att cent, från 2,9 miljoner kronor 2003 till 10,5 påverka svensk samhällsdebatt. miljoner kronor 2004. Bland annat har Svenskt Näringsliv på central nivå Socialdemokraterna har, i enlighet med ett förslag ett kapital som är fem gånger större än LO, och i en den statliga utredningen ”Allmänhetens insyn Svenskt Näringsliv har visat att de är beredda att i partiers och valkandidaters intäkter”, beslutat att använda delar av sitt stora kapital på 12 miljarder redovisa stora donationer över 20 000 kronor. Mo- kronor för att driva opinion. Svenskt Näringsliv har deraterna vägrar dock fortsatt att offentliggöra betydligt högre utgifter än LO och lägger hälften identiteten på stora donatorer. Det är olyckligt. Om av sina resurser på opinionsbildning. Sedan mil- partier som årligen får miljontals kronor från pri- lennieskiftet har Svenskt Näringsliv avsatt närmare vatpersoner öppet skulle redovisa stora donationer 4 miljarder kronor i opinionsbildande syfte. skulle förtroendet för politiken kunna öka, och på så sätt demokratin kunna stärkas. På så sätt skulle Bara under valåret 2006 lade Svenskt Näringsliv det inte råda någon tvekan om ett parti har kommit nästan en halv miljard kronor på opinionsbildning, i en beroendeställning gentemot en person, en or- personalkostnaderna ej inräknade. Rapporten visar ganisation eller ett företag. också att Svenskt Näringsliv har fortsatt med sina valbudgetar. Om hänsyn tas till för organisationen Ett annat parti som rent resursmässigt sticker ut i exceptionella utgifter så har Svenskt Näringslivs denna rapport är Centerpartiet. Centerpartiet anses övriga externa kostnaderna varit högre under valå- vara ett av Europas, kanske till och med ett av värl- ren 2002 och 2006 än övriga år. Liksom Center- dens rikaste politiska partier genom att det sålde partiet har Svenskt Näringsliv finansierat löpande 42

underskott med intäkter från organisationens stora En del av dessa organisationer som Moderaterna har kapital. Under exempelvis valåret 2006 hade kopplingar till är mycket resursstarka, såväl i termer Svenskt Näringsliv ett underskott på hela 361 mil- av personal som ekonomiska resurser. Utan Mode- joner kronor som täcktes med organisationens rea- raternas koppling till näringslivets många organisa- lisationsvinster där enbart avkastningen låg på tioner, institut, medier, pr-byråer och tankesmedjor nästan 1,3 miljarder kronor. Bara avkastningen på skulle partiets opinionsbildning inte vara lika effek- Svenskt Näringslivs kapital var dubbelt så stor som tiv. summan av samtliga riksdagspartiers intäkter under valåret. Sammantaget gör rapporten gällande att Modera- terna i dag är ett parti med stora resurser och I debatten låter det ibland som om LO och Social- mycket goda möjligheter att driva opinion. Till- demokraterna är Sveriges mest överlägsna opi- sammans med näringslivet och näringslivets opinionsbildare, sett till såväl nätverk som nionsbildande organisationer har Moderaterna och ekonomiska resurser. Det stämmer inte. Däremot de övriga borgerliga partierna stora resurser som de är borgerlighetens och näringslivets nätverk betyd- med kort varsel kan frigöra. Därmed har de goda ligt mer komplexa och mindre transparenta och så- möjligheter att förändra människors uppfattningar ledes har de granskats betydligt mindre. Mot den och opinionen på såväl kort som lång sikt. Ett över- bakgrunden har en del av rapporten inriktats på att dåd av pengar gör inte per automatik att man kan granska borgerlighetens största parti – Moderaterna påverka människor. Men politiska organisationer – och dess kopplingar till näringslivet. som har goda ekonomiska resurser kan – rätt an- vända – förändra opinionen och det kan bidra till Inom ramen för denna rapport har ett stort antal för- att påverka väljarnas beteende på valdagen. troendevalda och anställda i Moderaterna samt ett stort antal organisationer analyserats. Organisatio- Kombinationen av regeringsmakt, stora privata do- nerna och företagen som granskats är borgerligt in- nationer, en press med borgerlig övervikt och re- riktade tankesmedjor, institut, frivilligorganisationer, sursstarka nätverk inom det svenska näringslivet stiftelser och PR-byråer. Ett mycket omfattande per- riskerar att leda till en maktkoncentration som kan sonnätverk framträder. Rapporten visar att de Mode- förändra förutsättningarna för det politiska samta- rata nätverken är komplexa och består av ett antal let i Sverige. Om denna maktkoncentration upp- personer som utgör noder i kommunikationen mellan rätthålls eller rent av förstärks kan det ge partiet och delar av näringslivet. I granskningen up- borgerligheten en maktposition under lång tid penbarar sig några hundra personer som utgör själva framöver. I förlängningen kan det leda till en för- navet i Moderaternas och näringslivets nätverk på na- svagning av den svenska demokratin. tionell nivå. Många av dagens ledande Moderater har en bakgrund i näringslivet och dess organisationer och tvärtom. 43

Fotnoter: Källa: Ekonomistyrningsverket. täkter – betänkande av Utredningen om offentlighet för parti- i Källa: Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters in- ers och valkandidaters intäkter, SOU 2004:22, sid 177. 2 täkter – betänkande av Utredningen om offentlighet för parti- Citat av statsminister Fredrik Reinfeldt vid Moderaternas 34 ers och valkandidaters intäkter, SOU 2004:22, sid 12. stämma i Gävle den 25 oktober 2007, http://kampanj.mod- Källa: partiernas årsredovisningar. erat.se/wp- 3 Källor: För intäkterna; partiernas årsredovisningar. För par- content/uploads/2007/10/fredriks_tal_medel_del1.mp3 4 tiernas medlemstal; TT:s sammanställning av partiernas Citat av statsminister Fredrik Reinfeldt vid Moderaternas 35 medlemstal den 19 mars 2007. Sammanställningen bygger stämma i Gävle den 25 oktober 2007, http://kampanj.mod- på uppgifter från Dagens Samhälle. Medlemsantal för Väns- erat.se/wp- terpartiet och Centerpartiet kommer från respektive partis content/uploads/2007/10/fredriks_tal_medel_del1.mp7 årsredovisning. Källa: Moderaternas årsredovisningar. 36 Källa: Pressmeddelande från Centerpartiet, Källa: Moderaternas årsredovisningar8 5 37 http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/23895 Källa: Bland annat har Dagens Industri skrivit om detta 38 Källa: http://www.dn.se/ekonomi/centerpartiet-missade- den 30 oktober 2006, http://di.se/Nyheter/?page=/Avdel- 6 uppgangen-pa-borsen-1.746221 ningar/Artikel.aspx%3Fmenusection%3DDinapengar%3BD- Källa: Ekonomistyrningsverket inapengarNyheter%26ArticleID%3D2006%255C10%255C3 7 Egna beräkningar utifrån Ekonomistyrningsverkets rappor- 0%255C3085 8 terade utfall för statens utgifter 2007 Källa: Moderaternas hemsida den 2 februari 2004. 39 Källa: Riksdagen, Källa: Dagens Industri den 30 oktober 2006, 9 40 http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1117.aspx http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fme Källa: Riksdagen, nusection%3DDinapengar%3BDinapengarNyheter%26Arti- 10 http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1117.aspx cleID%3D2006%255C10%255C30%255C3085, samt Mo- Källa: Riksdagen, deraternas hemsida den 2 februari 2004. 11 http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____1117.aspx Källa: Moderaternas hemsida i oktober 2005. 41 Källa: Riksdagens utredningstjänst, http://www.riksda- Källa: Dagens Industri den 30 oktober 2006, 12 42 gen.se/templates/R_PageFull____7878.aspx http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fme Konstitutionsutskottets utvärdering av det kommunala par- nusection%3DDinapengar%3BDinapengarNyheter%26Arti- 13 tistödet, 2007/08:RFR2904 cleID%3D2006%255C10%255C30%255C3085%26o%3Ds SOU 2004:22 p3 14 Källa: Motion 2005/06:K470 Utgiftsområde 1, Rikets sty- Källa: TV4, http://nyhetskanalen.se/1.111783/ny- 15 43 relse heter/2007/05/29/hemliga_givare_skankte_miljoner_till_Mo Källa: Motion 2003/04:K423 Utgiftsområde 1, Rikets sty- deraterna;jsessionid=cbajpEe7sl6XIc2pH0Blr 16 relse, Partistödet Källa: Dagens Industri den 30 oktober 2006, 44 Källa: Artikel i nätsajten Realtid, http://www.realtid.se/Ar- http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fme 17 ticlePages/200710/23/20071023190724_Re- nusection%3DDinapengar%3BDinapengarNyheter%26Arti- altid379/20071023190724_Realtid379.dbp.asp cleID%3D2006%255C10%255C30%255C3085%26o%3Ds Källa: Artikel i Dagens Samhälle den 4 februari 2009, p3 18 http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=14513 Källa: Affärsvärlden den 22 januari 2007, http://www.af- 45 Källa: Konstitutionsutskottets utvärdering av det kommu- farsvarlden.se/hem/nyheter/article275123.ece 19 nala partistödet, 2007/08:RFR2904, sid 62 Källa: partiernas årsredovisningar 2006. 46 Källa: Konstitutionsutskottets utvärdering av det kommu- Källa: partiernas årsredovisningar 2006. 20 47 nala partistödet, 2007/08:RFR2904, sid 64 Källa: Centerpartiets och Randello Invests årsredovisning 48 Källa: Konstitutionsutskottets utvärdering av det kommu- för 2006. 21 nala partistödet, 2007/08:RFR2904, sid 64 Källa: Partiernas årsredovisningar. 49 Källa: Socialdemokraternas årsredovisningar. Källa: Partiernas årsredovisningar. 22 50 Källa: Wanja Lundby-Wedin i en kommentar till Ekot, Källa: Partiernas årsredovisningar. 23 51 http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2005461 Källor: För kostnaderna; partiernas årsredovisningar. För 52 Källa: Artikel i Dagens Industri den 30 oktober 2006. partiernas medlemstal; TT:s sammanställning av partiernas 25 Källa: Artikel i Dagens Industri den 30 oktober 2006. medlemstal den 19 mars 2007. Sammanställningen bygger 26 Centerpartiet har under de senaste åren inte bedrivit någon på uppgifter från Dagens Samhälle. Medlemsantal för Väns- i27 organiserad insamling. En förklaring är att partiet till följd av terpartiet och Centerpartiet kommer från respektive partis försäljningen av koncernen Centertidningar har ett stort kapi- årsredovisning. tal som också bidrar till partiets löpande intäkter. Källa: Sifo Reklammätningar 2006. 53 Källa: Partiernas årsredovisningar. Källa: Sifo Reklammätningar 2006. 28 54 Källa: TV4, http://anytime.tv4.se/webtv/?pro- Källa: Riksdagens utredning om hur kanslistödet används 29 55 gId=659104&treeId=902001&renderingdepartment=2.757 2007/08:URF1. Källa: TV4, http://anytime.tv4.se/webtv/?pro- Källa: Bearbetning av data från Tidningsutgivarna. 30 56 gId=659104&treeId=902001&renderingdepartment=2.757 Källa: Bearbetning av data från Tidningsutgivarna. 57 Källa: Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters in- 31 täkter – betänkande av Utredningen om offentlighet för parti- Källa: Kristina Boréus, Högervåg – Nyliberalism och kam- 58 ers och valkandidaters intäkter, SOU 2004:22, sid 177. pen om språket i svensk offentlig debatt 1969-1989, Stock- Källa: Dagens Nyheter den 20 juni 20073 holm, Tiden, 1994, sid 57. 32 Källa: Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters in- Källa: Victor Pestoffs artikel “Globalization and Swedish 33 59 44

business associations in the twenty-first century” i boken ferens till Victor Pestoff 1989. Governing Interests av Wolgang Streeck, 2005, sid 79-80. Källa: Bearbetade data från Svenskt Näringslivs årsredo- 86 Källa: Victor Pestoffs artikel “Globalization and Swedish visningar. 60 business associations in the twenty-first century” i boken Källa: På sid 38 i Svenskt Näringslivs verksamhetsberät- 87 Governing Interests av Wolgang Streeck, 2005, sid 79-80. telse för 2001, står följande: ”Svenskt Näringsliv och kon- Källa: Victor Pestoffs artikel “Globalization and Swedish cernen har till följd av omstruktureringen under året haft 61 business associations in the twenty-first century” i boken betydande kostnader av engångskaraktär som belastar årets Governing Interests av Wolgang Streeck, 2005, sid 81. resultat. Kostnaderna avser huvudsakligen kostnader för av- Källa: Annika Berg och Franz Traxler i “Handbook of Bu- talspensioner och för lanseringen av Svenskt Näringsliv samt 62 siness Interest Associations, Firm Size and Governance: A administrativa merkostnader.” Comparative Analytical Approach”, 2007, sid 299. Källa: sid 15 i Svenskt Näringslivs årsredovisning för 88 Källa: Referens till Emling i den statliga utredningen 2003. 63 ”Mansdominans i förändring”, SOU 2003:16. Kommentar: 2001 års övriga externa utgifter har justerats 89 Källa: LO:s årsredovisning för 2007, sid 3. ned med 155 miljoner kronor som var kostnader för avtals- 64 Källa: LO:s årsredovisning för 2007, sid 3. pensioner till följd av sammanslagningen av SAF och In- 65 Källa: LO:s årsredovisning för 2007, sid 3. dustriförbundet (sid 50 i verksamhetsberättelsen för 2001). I 66 Källa: LO:s stadgar, § 1 Uppgift. detta belopp har de administrativa kostnaderna för samman- 67 Källa: LO:s årsredovisning för 2007, sid 29. Där framgår slagningen inte ens räknats in. För år 2003 har en nedjuste- 68 att personalneddragningar görs inom ramen för ett omstruk- ring på 803 miljoner kronor gjorts till följd av de tureringsprogram som omfattar omställningsstöd, avgångs- extraordinära utgifter som rör folkomröstningskampanjen vederlag och stöd till kompetensutveckling. om euron (503 miljoner kr) och kapitalöverföringen till Stif- Källa: Svenskt Näringslivs årsredovisningar. telsen Fritt Näringsliv (300 miljoner kr). Personalkostnader 69 Källa: Svenskt Näringslivs årsredovisningar. har inte tagits med till följd av att dessa fluktuerat mycket till 70 Källa: Svenskt Näringslivs hemsida, följd av sammanslagningen av SAF/Industriförbundet och 71 http://www.svensktnaringsliv.se/om_oss. omstruktureringar av personalstyrkan från 2005. Artikel i Dagens Industri den 24 maj 2007 Per den 31 december 2007, enligt 2007 års årsredovisning. 72 90 Maktutredningens huvudrapport Demokrati och makt i Källa: Svenskt Näringslivs årsredovisningar. 73 91 Sverige, SOU 1990:44, beskriver bland annat en ökad aktivi- Källa: Svenskt Näringslivs årsredovisning för 2006, sid 92 tetsnivå och professionalisering när det gäller företagens opi- 55. nionsbildande insatser. Källa: Svenskt Näringslivs årsredovisningar. 93 Källa: Citat av den då nyvalde ordföranden i Svenskt Nä- Källa: Svenskt Näringslivs och LO:s årsredovisningar. 74 94 ringsliv, Signhild Arnegård Hansen, i en artikel i Dagens In- Källa: Bearbetade data av Svenskt Näringslivs och LO:s 95 dustri den 24 maj 2007, årsredovisningar, rensat för utgifter för LO:s verksamhet i https://di.se/Nyheter/?page=/Artiklar/_Jag_kommer_nog_att Italien. _horas_mer_an_Treschow_.aspx%3FArticleID%3D2007%2 Källa: Bearbetade data av Svenskt Näringslivs och LO:s 96 55C05%255C24%255C234483%26words%3D%26Sectio- årsredovisningar, rensat för utgifter för LO:s verksamhet i nID%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvud- Italien. nyheter Källa: Svenskt Näringslivs och LO:s årsredovisningar. 97 Källa: Hansson / Lodenius Källa: Boken ”Anfall eller försvar”, redaktör Torbjörn 75 98 Källa: Kristina Boréus, Högervåg – Nyliberalism och kam- Nilsson, Stockholm, 2002, sid 12-. 76 pen om språket i svensk offentlig debatt 1969-1989, Stock- Bearbetning av data från SCB. Sverigedemokraterna, Soci- 99 holm, Tiden, 1994, sid 111. alistiska Partiet (1929-1944) och andra partier som inte ut- Källa: Kristina Boréus, Högervåg – Nyliberalism och kam- gjort underlag för en regering ligger utanför 77 pen om språket i svensk offentlig debatt 1969-1989, Stock- sammanställningen. Källa: holm, Tiden, 1994, sid 111. http://www.scb.se/templates/tableOrChart____32065.asp Källa: Förnuftets entoniga röst - Om EU-kampanjens de- Bearbetning av data från SCB. Sverigedemokraterna, So- 78 100 mokratiska rum och medborgarskapets villkor, Södertörns cialistiska Partiet (1929-1944) och andra partier som inte ut- Högskola - Research reports 4 2003, sid 93. gjort underlag för en regering ligger utanför Källa: http://www.aftonbladet.se/kultur/huvudartikel/ar- sammanställningen. Källa: 79 ticle458560.ab http://www.scb.se/templates/tableOrChart____32065.asp Källa: Professorn i Statsvetenskap Victor Pestoffs artikel Källa: Kristina Boréus, Högervåg – Nyliberalism och 80 101 “Globalization and Swedish business associations in the kampen om språket i svensk offentlig debatt 1969-1989, twenty-first century” i boken Governing Interests av Wol- Stockholm, Tiden, 1994, sid 124. gang Streeck, 2005, sid 69-70. Källa: Kristina Boréus, Högervåg – Nyliberalism och 102 Källa: Professorn i Statsvetenskap Victor Pestoff i Öster- kampen om språket i svensk offentlig debatt 1969-1989, 81 sunds-Posten den 11 augusti 2003. Stockholm, Tiden, 1994, sid 124. Artikel i Dagens Industri den 16 maj 2006 82 Egna beräkningar. Källa: Svenskt Näringslivs årsredovis- 83 ningar för 2000-2007. 2006 var de totala utgifterna 916 miljoner kronor och medlemsintäkterna låg på 435 miljoner kronor. Det ger opinionsbildande resurser för 916-435= 481 miljoner kronor. Källa: Svenskt Näringslivs hemsida: 84 http://www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/article13577.e ce?csref=RSS Källa: “Organized Industrial Relations in Europe: What 85 Future?” av Colin Crouch och Franz Traxler, 1995, med re- 45

Tankesmedja i debattens framkant Arbetarrörelsens Tankesmedja startades 2006 av LO, Socialdemokraterna och ABF. Tankesmedjans uppdrag är att på olika sätt stimulera debatten om uppgifter och utma- ningar för arbetarrörelsen. Debatt ska föras självständigt och värderingarna om frihet och jämlikhet ska hävdas med utgångspunkt i sakliga analyser av utvecklingen. • Tankesmedjan – genomför seminarier och föreläsningar – medverkar i andras arrangemang – driver utredningsarbeten som resulterar i rapporter och böcker – initierar skrivandet av akademiska uppsatser i angelägna ämnen – deltar i den offentliga samhällsdebatten • Tankesmedjans prioriterade ämnesområden: Arbetsmarknad, Skola, Miljö & klimat, Europa & EU, Skatter, Politik & marknad, Klass & kön, Ideologi • Hittills utgivna rapporter/böcker/skrifter: Ojämlikhetens pris (Rapport nr 1: Anne-Marie Lindgren, 2006) Var går vägen till det gröna folkhemmet? (Rapport nr 2: Mathias Tofvesson, 2007) Skapar a-kassan arbetslöshet? (Rapport nr 3: Marika Lindgren Åsbrink, 2007) En rättvis och hållbar beskattning (Rapport nr 4: Magdalena Andersson, Jan Larsson, 2007) Vårdnadsbidrag en tillbakagång i svensk familjepolitik (Rapport nr 5: Åsa Nelander, 2007) Dagens Europa nr 1 (Kunskapstidning, 2007) Dagens Europa nr 2 (Kunskapstidning, 2008) Dagens Europa nr 3 (Kunskapstidning inför Europaparlamentsvalet, 2009) Vad är socialdemokrati? (Bok: Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren, 2007, ny uppl 2008) Systrar, Kamrater! (Bok: Anne-Marie Lindgren och Marika Lindgren Åsbrink, 2007) Gränslös miljö (Rapport nr 6: Mats Engström, 2008) Innanför ”utanförskapet” (Rapport nr 7: Bo Jangenäs, Levi Svenningsson, 2008) Ta tillbaka demokratin! (Rapport nr 8: Anne-Marie Lindgren, 2008, reviderad 2009) Säkerhet och solidaritet (Antologi: Försvars- och säkerhetspolitik, 2009) Framtidens skatter för framtidens välfärd (Rapport nr 9: Anne-Marie Lindgren, 2009) Strukturomvandlingen och trygghetssystemen (Rapport nr 10: Anders Nilsson, Örjan Nyström, 2009) Arbetsmarknadspolitik i förfall (Rapport nr 11: Bo Jangenäs, Levi Svenningsson, 2009) Makten över debatten (Rapport nr 12: Sandro Wennberg, maj 2009) För aktuell information om verksamheten i Arbetarrörelsens Tankesmedja, anmäl Dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev och VECKANS ANALYS. Mejla Ditt namn och Din e-postadress till: info@ts.lo.se www.arbetarrorelsenstankesmedja.se info@ts.lo.se • Barnhusgatan 16, 3 tr, 111 23 Stockholm • 08-796 25 00 Medarbetare: Ove Andersson, ove.andersson@ts.lo.se, Anne-Marie Lindgren, anne-marie.lindgren@ts.lo.se, Levi Svenningsson, levi.svenningsson@ts.lo.se Styrelseordförande: Göran Johnsson, goran.johnsson@ifmetall.se

är fackföreningsrörelsens aktuella nyhetstidning. Varje vecka skriver vi om politik, ekonomi, arbetsmarknad och kultur. Vi har många kunniga skribenter som bjuder på upplysande, viktig och roande läsning. är ett alternativ för alla inom arbetarrörelsen som tröttnat på den borgerliga mediedominansen. Varje dag läser, lyssnar och ser vi nyheter i tidningar, radio och tv som ofta presenteras från borgerlig utgångspunkt. ger dig motbilden. Vi skriver om det som de nya moderaterna inte vill tala om. Vi skriver om de ämnen som engagerar löntagare och med- borgare med hjärtat till vänster. Vill du prenumera på nya LO-Tidningen till förmånspriset 280 kronor per år (ordinarie pris 395 kronor)? Maila namn och adress till inga-britt.sillen@lotidningen.se Prenumerera på (eller värva en prenumerant!) socialdemokraternas nyhetstidning Partiets egen nyhetstidning kommer en gång veckan året runt och innehåller allt du behöver veta om politik, socialdemokratin och arbetarrörelsen. Posta talongen redan i dag eller ring 08-700 27 75, e-post: pren@sap.se Plusgiro: 134 74 81 – 2 Till AiP (24 nr) för 196 kr. NT (24 nr) för 196 kr. ST (24 nr) för 196 kr. AiP Media Skicka tidningen till (glöm inte kryssa för vilken tidning du valt): Svarspost Namn: Kundnr. 110651706 110 03 STOCKHOLM Adress: Postnummer: Postadress:

Rapporten ”Makten över debatten”, som på uppdrag av Arbetarrörel- sens Tankesmedja är författad av utredaren Sandro Wennberg, analyserar de politiska partiernas ekonomiska resurser under de senaste åren. Rapporten visar att Moderaterna inför valet 2006 var det parti som hade mest pengar att lägga på valkampanjen, räknat per riksdagsmandat. Att Moderaterna under valrörelsen hade så stora resurser beror till stor del på partiets insamlingsverksamhet. Inget annat parti får så mycket pengar från hemliga donatorer som Moderaterna. Ensamt fick partiet under valåret 2006 in 30 miljoner kronor i donationer. Det är nästan åtta gånger mer än samtliga övriga partier tillsammans. Trots det låter det fortfarande som om Socialdemokraterna med sin koppling till fackföreningsrörelsen skulle ha ett oöverstigligt finansiellt övertag gentemot de andra partierna. Det stämmer alltså inte. Rapporten ger en fördjupad insikt i varifrån partierna får ekonomiskt stöd och andra resurser, både direkt och indirekt. Här jämförs vad den borgerliga regeringsalliansen har att röra sig med jämfört med de röd- gröna oppositionspartierna. www.arbetarrorelsenstankesmedja.se

http://mpartistaten.blogspot.com	9
http://partistaten.blogspot.com	9
http://www.partistaten.se	6
http://peterlandersson.blogspot.com	4

Rapporten Makten Över Debatten

by mpartistaten on May 15, 2009

Accessibility

Categories

Tags

Upload Details

Usage Rights

4 Embeds 28

Statistics

Rapporten Makten Över Debatten — Document Transcript