Anders Borg presentation SNS seminarium
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Anders Borg presentation SNS seminarium

on

  • 2,108 views

5 juli Almedalen Anders Borgs ekonomiska presentation SNS seminarium.

5 juli Almedalen Anders Borgs ekonomiska presentation SNS seminarium.

Statistics

Views

Total Views
2,108
Views on SlideShare
2,108
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
10
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

Anders Borg presentation SNS seminarium Anders Borg presentation SNS seminarium Presentation Transcript

  • Svensk ekonomi och den ekonomiska politiken SNS, Almedalen Måndag 5 juli Finansminister Anders Borg Finansdepartementet
  • Dagordning • Det ekonomiska läget • De offentliga finanserna • Utmaningarna framöver Finansdepartementet
  • Sverige är på väg ut ur krisen BNP, procentuell förändring Procent 5 3 1 -1 2005 2006 2007 2008 2009 2010 -3 -5 -7 Källa: SCB & KI BNP, YoY Finansdepartementet
  • Tillväxten hör till de högsta bland industriländerna BNP-tillväxt kvartal 1, 2010. Källa: Eurostat 6 Procent 4 2 0 -2 -4 -6 -8 nd d n n e ge d k e 7 e n nd ar an ie pa rik an ig -2 ik lie la or la kr an er m EU Ita er nl Ja kl sk Is N an an Sv re Fi Sp st Ty Fr Ö G D Finansdepartementet
  • Försörjningsbalans Finansdepartementets juniprognos 2010. VÅP10 inom parantes 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Hushållens konsumtion -0,8 (-0,8) 2,9 (2,1) 3,7(3,8) 3,8 (3,5) 2,7 (2,8) 2,4 (2,5) Offentlig konsumtion 1,7 (2,1) 0,9 (1,5) 0,6(0,5) 0,4 (0,3) 0,6 (0,3) 0,6 (0,5) Lagerbidrag -1,5 (-1,5) 1,4 (1,4) 0,1(0,2) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) Investeringar -16,0(-15,3) 1,6 (1,4) 7,5(7,7) 7,9 (7,1) 6,8 (6,9) 5,3 (6,0) Export -12,4(-12,5) 6,6 (5,0) 7,0(7,3) 7,0 (6,8) 7,1 (6,8) 6,4 (6,3) Import -13,2(-13,4) 7,7 (7,1) 7,3(7,3) 6,7 (6,9) 6,9 (6,6) 6,6 (6,3) BNP -5,1 (-4,9) 3,3 (2,5) 3,8(3,9) 3,9 (3,5) 3,3 (3,2) 2,7 (2,9) BNP (kalender korr) -5,0 (-4,7) 3,0 (2,2) 3,8(4,0) 4,3 (3,9) 3,3 (3,2) 2,8 (3,0) Finansdepartementet
  • Nyckeltal juniprognosen Procentuell förändring. VÅP10 inom parentes 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BNP -5,1(-4,9) 3,3(2,5) 3,8(3,9) 3,9(3,5) 3,3(3,2) 2,7(2,8) Produktivitet 1 -2,6(-2,4) 2,0(2,2) 2,2(2,5) 2,4(2,3) 1,8(1,7) 1,5(1,7) Timmar1 -2,6(-2,6) 1,0(-0,1) 1,7(1,3) 1,9(1,5) 1,5(1,4) 1,2(1,3) Sysselsättning -2,1(-2,1) 0,7(-0,4) 1,2(0,7) 1,6(1,3) 1,5(1,2) 1,1(1,1) Arbetslöshet2 8,3(8,3) 8,9(9,2) 8,4(8,8) 7,5(8,0) 6,7(7,3) 6,0(6,7) Löner 3,4(3,4) 2,3(2,3) 2,3(2,5) 2,9(2,9) 3,3(3,3) 3,4(3,4) KPI3 -0,3(-0,3) 1,1(1,3) 1,5(1,6) 2,2(2,2) 2,6(2,7) 2,7(2,7) BNP-gap4 -4,7(-5,3) -2,8(-4,4) -2,0(-2,9) -0,7(-1,9) -0,3(-1,1) -0,2(-0,3) Anm.: 1 kalenderkorrigerad , 2 andel av arbetskraften 1 5-74 år, 3 årsgenomsnitt, 4 procent av potentiell BNP . Finansdepartementet
  • Prognoserna för svensk ekonomi har reviderats upp under våren… BNP-prognoser för 2010, procentuell förändring Procent 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 9) ) il) li) ) s) ep -0 ni pr (ju il) ar ju i-d pt (a pr m t( e n (F (a t( (s ke n te ke te s itu 0 10 an no P1 itu an st BP sb og st in VÅ sb ik in ur pr ik R ur kt ni R kt un Ju un nj nj Ko Ko Finansdepartementet
  • Arbetsmarknaden utvecklas bättre än väntat Sysselsättning 15-74 år. 4900 1000-tals 4800 personer 4700 Juni 2010 4600 4500 VÅP10 4400 4300 BP10 4200 4100 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Finansdepartementet
  • Arbetsmarknaden utvecklas bättre än väntat Arbetslöshet 15-74, procent av arbetskraften. 14 Procent 12 BP10 10 8 VÅP10 Juni 2010 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Finansdepartementet
  • Vad förklarar den starkare sysselsättningsutvecklingen? Regeringen har genomfört ett stort antal åtgärder för att dämpa fallet i sysselsättningen. Stimulansåtgärder 2009-2010. Källa: EU-Kommissionen 5 4 2009 2010 3 % av BNP 2 1 0 BE ES Z FR 27 E K K E FI PT IT L R C N D U D IG G EU ER SV Finansdepartementet
  • Riskerna för en svagare utveckling dominerar • Risk att den statsfinansiella krisen i Sydeuropa skapar oro och får spridningseffekter • Risk för illa vald policymix utomlands, med dålig avvägning mellan åtstramning och stimulansåtgärder • Risk för flaskhalsar och sämre fungerande ekonomi Finansdepartementet
  • kronor Miljarder Finansdepartementet 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Irl St Gr and or ekl br an ita d nn Le ien Källa: EU-kommissionen. ttl a Sp nd an Po ien rtu g Li al ta Ru ue m n ä Fr nien an kr Tj ike ec Sl kien ov ak ie n Po le Ita n l N Slo ien ed ve er ni lä en Nationella sparkraven omräknade utifrån svensk BNP. nd e Ös rna te rri Be ke lg Ty ien sk la nd M al U ta ng er n Stora sparkrav runt om i Europa 2010-2014
  • Dagordning • Det ekonomiska läget • De offentliga finanserna • Utmaningarna framöver Finansdepartementet
  • Sverige har Europas starkaste offentliga finanser… Finansiellt sparande 2010, procent av BNP. Källa: EU-kommissionens vårprognos 0 -2 -3%, (kravet enligt stabilitets- och Procent tillväxtpakten) av BNP -4 -6 -8 -10 -12 -14 HU LT LV IGE AT CZ E U CY PL ro PT EL EE FR ES -27 LU DE BE FI IT SK NL BG DK RO SI MT IE UK Eu ER SV Finansdepartementet
  • …och har klarat sig igenom krisen på ett unikt sätt Ökning av skuld i Procentuell ökning av skuld procentenheter av BNP 2007-2011 2007-2011 SVERIGE 1,3 SVERIGE 3% PL 14,3 IT 15% IT 15,4 DE 26% DE 16,6 PL 32% FI 19,7 FR 39% DK 22,1 GR 40% NL 24,1 EU-27 43% FR 24,8 PT 43% EU-27 25 NL 53% PT 27,5 FI 56% ES 36,3 DK 81% GR 38,2 UK 94% UK 42,2 ES 100% 0 10 20 30 40 50 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Källa: EU-kommissionens vårprognos Finansdepartementet
  • Finansiellt sparande per sektor Finansdepartementets juniprognos 2010 Procent av BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Staten -1,0 -1,7 -0,5 0,6 1,8 2,7 Ålderspensionssystemet 0,2 0,1 0,3 0,3 0,1 -0,1 Kommunerna -0,2 0,1 -0,3 -0,2 -0,1 -0,1 Offentliga sektorn -1,0 -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6 Finansdepartementet
  • Klart bättre prognoser för offentliga finanser Finansiellt sparande 2009 2010 2011 2012 2013 2014 BP10 Miljarder kronor -68 -107 -67 -36 Procent av BNP -2,2 -3,4 -2,1 -1,1 VÅP10 Miljarder kronor -25 -67 -32 14 49 84 Procent av BNP -0,8 -2,1 -1,0 -0,4 1,3 2,2 Juni 2010 Miljarder kronor -32 -49 -15 26 63 101 Procent av BNP -1,0 -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6 Finansdepartementet
  • Starkare arbetsmarknad ger bättre offentliga finanser Prognos juni 2010. Jämfört med VÅP10 Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skatt på arbete 1 6 6 10 13 13 Skatt på kapital 0 -1 -1 4 5 6 Skatt på konsumtion 0 9 6 8 8 11 Restförda skatter 0 0 0 0 0 0 Totala skatteintäkter 1 14 11 22 26 31 Finansdepartementet
  • Vad förklarar starkare offentliga finanser? • Överskott före krisen och en ansvarsfull politik genom krisen • Starkt fokus på att stötta inhemsk efterfrågan har bidragit till lägre arbetslöshet och högre sysselsättning • Strukturreformer inom sjukförsäkringssystemen och arbetsmarknadspolitiken • Högt förtroende hos hushållen ger högre privat konsumtion och högre momsintäkter Finansdepartementet
  • Reformutrymmet under kommande mandatperiod Procent av BNP. Prognos juni 2010 2010 2011 2012 2013 2014 Finansiellt sparande -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6 Strukturellt sparande 0,1 0,7 1,2 1,9 2,7 Sjuårsindikatorn 0,7 0,5 - Konjunkturjusterad 1,1 1,3 BNP-gap -2,8 -2,0 -0,7 -0,3 -0,2 Finansdepartementet
  • Reformutrymmet är osäkert, men bedöms vara begränsat • Mycket stor osäkerhet i bedömningen av reformutrymmet för hela nästa mandatperiod – Faktiska överskotten överskrider 1 procent av BNP 2013-2014 – Strukturella överskotten överskrider 1 procent av BNP 2013-2014 – Negativ riskbild överväger i prognosen • Det kan finnas ett begränsat reformutrymme 2011 • Ett större reformutrymme väntas uppstå mot slutet av mandatperioden, men det är mycket osäkert Finansdepartementet
  • Utgångspunkter för användandet av reformutrymmet • Sunda offentliga finanser utgör en överordnad restriktion för möjligheten att genomföra reformer under nästa mandatperiod • Välfärdens kärna måste säkras, genom viktiga förbättringar inom bland annat sjukvården, äldreomsorgen och skolan • Möjligheten att genomföra skattesänkningar i budgetpropositionen för 2011 är således mycket begränsad • Förstärka förutsättningarna för långsiktigt uthållig tillväxt och varaktigt hög sysselsättning Finansdepartementet
  • Dagordning • Det ekonomiska läget • De offentliga finanserna • Utmaningarna framöver Finansdepartementet
  • Övergripande inriktning • Återgång till balans och överskott i de offentliga finanserna för att ha beredskap för en eventuell ny konjunkturnedgång • Vårda och understödja återhämtningen genom en ytterligare förstärkt arbetslinje • Förstärka förutsättningarna för långsiktigt uthållig tillväxt och varaktigt hög sysselsättning Finansdepartementet
  • Dagordning • Det ekonomiska läget • De offentliga finanserna • Utmaningarna framöver – Återgång till balans och överskott – En förstärkt arbetslinje – Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning Finansdepartementet
  • Ordning och reda i offentliga finanser • Bruttoskulden har sjunkit sedan 2006 och bedöms minska till 30 procent av BNP år 2014 • Viktigt att fortsätta ta ned statsskulden – God förmåga att hantera framtida kriser • Fortsätta med en strikt tillämpning av utgiftstak och överskottsmål – Utgiftstak som verkar disciplinerande – Återvända till överskott när resursläget förbättras Finansdepartementet
  • Dagordning • Det ekonomiska läget • De offentliga finanserna • Utmaningarna framöver – Återgång till balans och överskott – En förstärkt arbetslinje – Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning Finansdepartementet
  • Återupprättad arbetslinje • Ökade drivkrafter för arbete – Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden – Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid) – Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin produktivitet genom att utbilda sig • Reformerad a-kassa – Avvägning mellan trygghet och drivkrafter för omställning – Finansiering som stöder arbetslinjen • Reformer till stöd för minskad ohälsa – Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder – Satsningar på rehabilitering – Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete • Reformerad arbetsmarknadspolitik – Mer fokus på sökaktivitet – Fokuserat åtgärderna på långtidsarbetslösa Finansdepartementet
  • Åtgärder för att stimulera utbudet och efterfrågan på arbetskraft Årsarbetskrafter 1 Sysselsatta Jobbskatteavdrag steg 1-4 100 000 75 000 Arbetslöshetsförsäkring 15 000 15 000 Arbetsmarknadspolitik 25 000 20 000 Sjukförsäkring 50 000 5 000 Övrigt reformer 10 000 10 000 Summa strukturreformer 200 000 125 000 Krisåtgärder 25 000 25 000 Summa 225 000 150 000 1) Antal årsarbetskrafter är mätt i antalet helårsekvivalenter, dvs. hur många heltidsanställda förändringen i antalet arbetade timmar motsvarar. Finansdepartementet
  • Minskande marginalskatt och genomsnittlig skatt för ett vårdbiträde 40 Procent M a rgina ls k a t t G e no m s nit t lig s k a t t 35 34,2 31,5 30,4 29,5 30 28,9 28,6 25,1 25 24,3 23,3 22,4 20 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: HEK, SCB . Egna beräkningar. Finansdepartementet
  • Jobbskatteavdrag – effektiv utformning • Ett effektivt utformat jobbskatteavdrag kräver en avvägning mellan effekt på sysselsättning och arbetade timmar – Sänkt skatt vid lägre inkomster – större sysselsättningseffekt – Sänkt skatt vid högre inkomster – större effekt på arbetade timmar • Jämnare fördelningsprofil uppnås om marginalskatten sänks för låga inkomster • Finansdepartementets analys visar att effekten av ytterligare jobbskatteavdrag är fortsatt god och inte avtagande Finansdepartementet
  • Jobbskatteavdrag och statlig inkomstskatt – möjliga förändringar Nuvarande marginalskatt samt möjliga förändringar genom jobbskatteavdraget och den statliga inkomstskatten 60% 9 50% 8 7 40% 6 Marginalskatt 30% 5 3 4 20% 2 10% 1 0% 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 Arbetsinkomst Finansdepartementet
  • Arbetsutbudseffekter av respektive alternativ % Årsarbets- Helårs- Alternativ % Sysselsatta Sysselsatta timmar arbetskrafter 1 0,10 4 500 0,09 3 900 2 0,10 4 500 0,09 3 900 3 0,10 4 500 0,17 7 500 4 0,09 4 000 0,20 9 000 5 0,03 1 300 0,23 11 000 6 0,00 0 0,15 6 900 7 -0,02 - 700 0,16 7 100 8 (se not) -0,01 -400 0,06 2 600 9 (se not) 0,01 600 0,10 4 600 Not: Alternativ 1-7 kostar ca 5 miljarder kronor, alternativ 8 kostar ca 2,5 miljarder kronor och alternativ 9 ca 4,3 miljarder kronor. Finansdepartementet
  • Den svenska modellen står stark • Lönebildningen har fungerat bra under krisen och krisavtalen visar på förmåga till anpassning • Kollektivavtal och ansvarsfulla parter ger en flexibel modell • Arbetsrätten fyller sitt huvudsyfte om trygghet i anställningen • Inte perfekt – vissa grupper kan missgynnas • Kan därför finnas skäl överväga vissa förändringar • Förlängd tid för provanställningar • Begränsning av arbetsgivares kostnader vid tvist om uppsägning • Förstärkning av Medlingsinstitutet Finansdepartementet
  • Sverige har relativt flexibel arbetsrätt OECD:s index för anställningsskydd år 2008 4,0 Särskilda krav för kollektiva 3,5 uppsäggningar Reglering av tidsbegränsade 3,0 anställningar Skydd för tillsvidareanställda mot 2,5 individuell uppsägning 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 m z o Irl n Fi rna M ien na A ra . Sv ark St da ak d Be lien Sl Isla n rk . Ja nd er Ko n Ita en sk n G kri l U ige re ke st en N nd Sc pan nd a e N br. e d Po e an d t st a Z T u ux ga an ei ie ik er lie ov n ie Po org Ty lgie Ka US rik lä re Sp l an Tj lan a D hw Ö cki la ex l or Fr rtu L e er ng Au y er n k an ed N Finansdepartementet
  • Socialförsäkringssystemen • Regeringens reformer har varit betydelsefulla för att minska utanförskapet • Viktigt att fortsätta arbetet med att analysera problemen inom sjukförsäkringen, arbetslöshetsersättningen, sjuk- och aktivitetsersättningen och det ekonomiska biståndet och samspelen mellan dessa försäkringar • Målsättningen: effektiva och hållbara system som bidrar till omställning, långsiktigt ökad sysselsättning och därmed stabilare offentliga finanser • En parlamentariskt sammansatt utredning ska se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet och lämna slutbetänkande 2013 Finansdepartementet
  • Dagordning • Det ekonomiska läget • De offentliga finanserna • Utmaningarna framöver – Återgång till balans och överskott – En förstärkt arbetslinje – Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning Finansdepartementet
  • Utbildning avgörande för Sveriges framtid • För individen – Ökar individens möjligheter, lön och anställningsbarhet – Individer med högre utbildning lever längre och har bättre hälsa • För samhället – Rättvisa: Jämnare fördelning av humankapital ger en jämnare fördelning av inkomster – Integration: Förbättrar möjligheterna för utrikes födda och nyanlända att etablera sig i Sverige och på arbetsmarknaden – Effektivitet: Länder med bättre utbildad arbetskraft har en högre tillväxt Finansdepartementet
  • Angelägna åtgärdsområden • Stärk kvaliteten i grundskolan – Förbättra läraryrkets status och lärarnas kompetens – Mer undervisning av välutbildade och kompetenta lärare – Tidiga insatser för att fånga och hjälpa studiesvaga barn – Förbättra uppföljningen av elevers prestationer • Förbättra integrationen – Stärk utrikes föddas och nyanlända invandrares möjligheter i utbildningssystemet • Underlätta inträdet på arbetsmarknaden – Bygg broar från skola till arbetsliv Finansdepartementet
  • Inriktning företagande • En konkurrenskraftig ekonomi med god anpassningsförmåga – Drivkrafter för innovationer och entreprenörskap – Kunskap – utbildning och forskning – Enklare att anställa • Ett företagsklimat som gör att företag och individer vågar satsa – Skatter och regelsystem utformas för att stödja ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv – Riskvilligt och långsiktigt kapital – Entreprenörskap i hela ekonomin, även i tidigare stängda sektorer Finansdepartementet
  • Slutsatser • Starkare ekonomisk utveckling och offentliga finanser • Men: en tydlig riskbild på grund av framför allt statsfinansiella problem i omvärlden • Inriktningen kommande mandatperiod: – Återgå till balans och överskott i offentliga finanserna – Värna välfärdens kärna – Fortsätta förstärka arbetslinjen Finansdepartementet