SlideShare a Scribd company logo
1 of 24
Download to read offline
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 ! 
! 
Förord 
Ekonomutbildningen är en av de mest attraktiva utbildningarna i 
Sverige. År 2013 fanns 30 824 heltidsstuderande ekonomstudenter. 
Näringslivet och den offentliga sektorn har en återkommande hög 
efterfrågan på nyutexaminerade ekonomer. Men hur många av de 9 000 
ekonomstudenter som examineras varje år känner sig förberedda på att 
hantera etiska dilemman på sina framtida arbetsplatser? 
Att etikstudierna i den svenska ekonomutbildningen är bristfälliga eller nästintill obefintliga är 
kanske inte någon nyhet. Men vad tycker ekonomstudenterna om dagens utbud på etikstudier? 
Anser studenterna att etikstudierna i den svenska ekonomutbildningen är tillräckliga? 
Genom denna rapport vill vi att du som är student, arbetsgivare eller anställd inom akademin 
ska få en bild av vad ekonomstudenterna anser om etikstudier i den svenska 
ekonomutbildningen. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till en bättre ekonom-utbildning, 
där etikstudier är en självklar del! 
Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) och Civilekonomerna vill att den 
svenska ekonomutbildningen ska hålla en så hög kvalitet som möjligt. Vi vill att utbildningen 
ska leva upp till studenternas, näringslivets och civilsamhällets efterfrågan. 
Tillsammans arbetar vi för att göra den svenska ekonomutbildningen bättre! 
!!! 
Christina Forsberg 
Kristoffer Andersson 
Alexander Beck 
Vice Ordförande 
Utbildningsansvarig 
Utredningschef 
Sveriges Ekonomföreningars 
Sveriges Ekonomföreningars 
! 
Riksorganisation (S.E.R.O.) 
Riksorganisation (S.E.R.O.) 
Civilekonomerna · "3 ·
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 ! 
· "4 ·
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 ! 
! 
Innehåll ! 
Förord 
3 
Innehåll 
5 
Inledning 
7 
Problematiskt att det saknas etikstudier 
8 
Stark efterfrågan oavsett ålder eller arbetslivserfarenhet 
10 
Högst efterfrågan hos marknadsföringsstudenter 
12 
50 procent kan inte lösa ett etiskt dilemma i arbetslivet 
16 
Helena Sundén: Nyutexaminerade ekonomer är hårt utsatta i arbetslivet 
18 
Henrik Lundin: Avsaknaden av etikstudier kan leda till korruption 
21 
En reflektion från Iordanis Kavathatzopoulos: 
! 
22 Vi behöver etikstudier som uppfyller mål på flera nivåer 
Tack till 
25 
! 
Källförteckning 
25 !! 
· "5 ·
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Inledning 
Sveriges Ekonomföreningars 
Riksorganisation (S.E.R.O.) och 
Civilekonomerna anser att kvalitativa 
etikstudier i ekonomutbildningen är 
viktigt för såväl den enskilda 
ekonomstudenten som för samhället. 
Det är ett stort problem att inte samtliga av 
Sveriges ekonomutbildningar innehåller etikstudier 
och att befintliga etikstudier är bristfälliga. Bristen 
på etikstudier betyder att Sveriges ekonom-studenter 
inte får de bästa möjliga förut-sättningarna 
för att kunna agera i arbetsrelaterade 
etiska dilemman. 
S.E.R.O. upplever att många ekonomstudenter 
känner oro inför att ta steget ut i arbetslivet. En del 
av oron går att koppla till det stora ansvar som 
många ekonomyrken innebär. Mycket på grund av 
att ekonomstudenterna upplever att de, på 
framtida arbetsplatser, förväntas kunna bedöma 
skillnaden mellan rätt eller fel i olika situationer. 
Riksorganisationen anser att etikstudier i 
utbildningen skulle kunna hjälpa till att minska 
kunskapsgapet och förenkla övergången från 
studier till arbetsliv. 
Civilekonomerna tar emot många samtal knutna till 
etiska dilemman i arbetslivet. Upplevelsen är att 
många yrkesverksamma ekonomer ställs inför 
etiska dilemman i arbetslivet och att detta skulle 
kunna förebyggas om svenska ekonomer fick tydlig-are 
etiska verktyg genom den svenska ekonom-utbildningen. 
Vårt syfte 
På kort sikt vill S.E.R.O. och Civilekonomerna att 
studenter, arbetsgivare, akademi och beslutsfattare 
ska ta till sig problematiken kring bristfälliga 
etikstudier i den svenska ekonomutbildningen. 
På längre sikt vill vi att etikstudier ska vara en 
självklar del i den svenska ekonomutbildningen. På 
så sätt kan vi arbeta mot att Sveriges framtida 
ekonomer tilldelas de rätta verktygen för att kunna 
hantera etiska dilemman. 
Undersökningen 
I denna rapport presenterar vi resultatet av den 
undersökning som S.E.R.O. och Civilekonomerna 
genomfört i augusti och september 2014. Vi har 
genom en enkätundersökning vid samtliga svenska 
lärosäten med utbildningar inom ekonomi 
undersökt hur förberedda ekonomstudenterna 
upplever att de är inför att bemöta etiska dilemman 
i arbetslivet. Vi har samlat in enkätsvar från 601 
ekonomstudenter från 21 av 23 lärosäten som 
erbjuder ekonomprogram. 
Vi har även intervjuat ett tiotal yrkesverksamma 
ekonomer som nyligen tagit steget ut i arbetslivet. 
Intervjuerna har kretsat kring etiska dilemman i 
början på arbetslivet samt deras upplevda behov av 
etikstudier i ekonomutbildningen. 
Etikstudier, en bristvara i ekonomutbildningen 
Civilekonomprogrammet är ett fyraårigt program 
som ger en yrkesexamen på avancerad nivå istället 
för en generell examen i ekonomi. Enligt 
högskoleförordningen ska Civilekonomprogrammet 
innehålla etikstudier: 
”För civilekonomexamen skall studenten 
– visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra 
bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och 
samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och 
etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på 
forsknings- och utvecklingsarbete,”1 
Andra ekonomprogram är vanligen treåriga och 
resulterar i en kandidatexamen. Dessa kan utökas 
med ett program eller kurser på avancerad nivå. I 
dessa ekonomprogram finns inga regler om att 
etikstudier ska ingå. Detta gör att etikstudier sällan 
är en del av ekonomutbildningen. 
Fler perspektiv på etikstudier 
För att lyfta näringslivets och civilsamhällets syn 
på behovet av etikstudier i den svenska ekonom-utbildningen 
har vi låtit Helena Sundén på 
Institutet Mot Mutor samt Henrik Lundin på 
Ekobrottsmyndigheten uttala sig i frågan. 
Rapporten avslutas med en reflektion från dr. 
Iordanis Kavathatzopoulos, professor i Människa-datorinteraktion, 
och forskare kring etik vid 
Uppsala universitet. 
· "6 · 
1 SFS 2006:1324 
”Jag tror att det framförallt är viktigt att lära sig 
hur man bör agera och var man bör vända sig 
om ett etiskt dilemma uppstår. Som anställd kan 
det vara svårt även om man haft etikstudier i och 
med att man som anställd står i beroende-ställning 
till högre anställda inom företaget. Det 
är jag som individ som måste följa mitt samvete, 
vilket säkert skulle kunna underlättas genom 
etikstudier.” 
– Redovisningskonsult 
Magisterexamen från Högskolan i Gävle
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Problematiskt att det saknas etikstudier 
Det finns en tydlig efterfrågan på etik-studier 
bland Sveriges ekonomstuden-ter. 
Ekonomstudenterna anser att de 
etikstudier som erbjuds inte är till-räckliga. 
För de som inte har etikstud-ier 
i sin utbildning efterfrågar en stor 
majoritet etikstudier. 
Vi anser att detta är högst problematiskt för 
Sveriges ekonomer, näringslivet och samhället i 
stort. Då tusentals ekonomstudenter examineras 
varje år utan att ha fått de bästa möjliga 
förutsättningarna, genom sin utbildning, för att 
hantera etiska dilemman i sina framtida 
yrkesroller. Generellt är de yrken som ekonom-studenter 
har efter examen sådana som kräver 
mycket ansvarstagande och kvalificerat besluts-fattande. 
De tre vanligaste arbetsområdena bland 
civilekonomer som tog examen 20102 är: 
1. Ekonomifunktion, budgetering, 
redovisning m.m. 
2. Finans, fonder, mäklare 
3. Revision 
Befintliga etikstudier möter 
inte ekonomstudenternas krav 
En av tre ekonomstudenter har uppgett att det 
ingår etikstudier i deras utbildning. Av dessa anser 
60 procent att etikstudierna inte håller tillräckligt 
hög kvalitet. 
Bland de yrkesverksamma ekonomer som vi har 
intervjuat har flera påpekat att etikstudier i 
ekonomutbildningen inte bör existera som enstaka 
kurser eller föreläsningstillfällen. De anser snarare 
att det ska vara en del av flera olika kurser, 
anpassat efter studenternas inriktningar och det 
befintliga kursutbudets innehåll. 
Ekonomstudenterna efterfrågar etikstudier 
Två av tre ekonomstudenter har inga etikstudier i 
sin utbildning. 71 procent av dessa anser att 
etikstudier borde införas som en del av deras 
utbildning. 
! 
”För mig är etik vikten av att ha tydliga regler 
som man hela tiden pratar kring genom att sätta 
praktiska exempel så att folk fattar vad det är 
verksamheten vill. Vad är acceptabelt och inte. 
På något sätt så tänker jag att motsatsen är 
normlöshet. Man behöver ett regelverk annars är 
risken att man hamnar i situationer där man 
tappar förtroendet.” 
– Helena Sundén, Institutet Mot Mutor 
Har etikstudier i utbildningen men anser inte att dessa räcker 
Har etikstudier i utbildningen och anser att dessa räcker 
Har inte etikstudier och anser att det saknas i utbildningen 
Har inte etikstudier och anser inte att det saknas i utbildningen 
20 % 
2 Enligt Civilekonomer tre år efter examen, 2014, utgiven av Civilekonomerna. 
· 7 · 
14 % 
19 % 
47 % 
”Jag tycker inte att det behövs en renodlad 
etikkurs. Jag skulle hellre se att etikstudier 
integreras i kurser inom t.ex. ledarskap, 
marknadsföring och redovisning. Etik är ett så 
brett ämne och det skulle därför vara nyttigt att 
gå igenom olika etiska dilemman under flera 
olika kurser.” 
– Redovisningskonsult 
Magisterexamen från Högskolan i Gävle 
S.E.R.O. anser att tillämpade etikstudier skulle ge 
ekonomstudenterna praktisk kunskap inför sina 
framtida yrkesliv. Vi tror att etikstudier av hög 
kvalitet leder till ökad trygghet i de ansvar och beslut 
som nyutexaminerade ekonomer ofta ställs inför. Det 
ger en hållbar ekonomutbildning anpassad för att 
stärka Sveriges näringsliv och ekonomi.
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Stark efterfrågan oavsett ålder eller arbetslivserfarenhet 
Majoriteten av ekonomstudenterna 
har uppgett att de skulle vilja att etik-studier 
infördes eller anser att befint-liga 
etikstudier är bristfälliga. Detta 
oavsett ålder och arbetslivserfarenhet. 
Det finns ett litet samband mellan 
arbetslivserfarenhet och efterfrågan på 
etikstudier. 
Urvalet av ekonomstudenter som besvarat enkäten 
är representativt vad gäller ålder.3 Undersökningen 
har visat att efterfrågan på etikstudier i ekonom-utbildningen 
inte skiljer sig i någon större om-fattning 
mellan olika åldersgrupper. 
Oavsett ålder är efterfrågan på etikstudier eller 
utökade etikstudier hög bland Sveriges ekonom-studenter. 
Av de 397 personer mellan 21 och 25 år som 
besvarat enkäten har 65 procent uppgett att de 
skulle vilja att etikstudier införs eller anser att 
befintliga etikstudier inte är tillräckliga. 
! 
Av de 111 ekonomstudenter som är 20 år eller 
yngre uppger 71 procent att de skulle vilja att etik-studier 
införs eller anser att befintliga etikstudier 
varit bristfälliga. 
93 personer har angett att de är 26 år eller äldre 
och bland dem anser 70 procent att etikstudier 
borde införas eller att de existerande etikstudierna 
inte räcker till. 
Å L D E R S G R U P P E R : 
Har etikstudier i utbildningen men anser inte att dessa räcker 
· 8 · 
”Som yrkesverksam har jag inte känt någon 
avsaknad av et ikstudier . Mina et iska 
värderingar kommer från min magkänsla. 
Tidigare arbetade jag på bank, där var etik en 
del av introduktionsutbildningen. Där lyftes 
bland annat penningtvätt. Jag anser att etiskt 
tänkande är logiskt och för mig känns det som 
att etikstudier är onödiga i universitetsstudier. 
Mycket för att det är svårt att generalisera i en 
kurs. Jag anser att det är mer upp till 
arbetsgivaren att ge de anställda ett etiskt 
ramverk för vad som gäller på den specifika 
arbetsplatsen.” 
– Projektledare 
Kandidatexamen från Södertörns Högskola 
100 % 
80 % 
60 % 
40 % 
20 % 
0 % 
20 år eller yngre 
(totalt 111 personer) 
21 år–25 år 
(totalt 397 personer) 
26 år eller äldre 
(totalt 93 personer) 
Har inte etikstudier och anser att det saknas i utbildningen 
3 Jämfört med antagningsstatistik från Universitets- och högskolerådet från höstterminen 2014.
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Arbetslivserfarenhetens påverkan 
En liten grupp av ekonomstudenterna, 43 personer 
eller motsvarande 7 procent, saknar tidigare 
arbetslivserfarenhet. De ekonomstudenter som 
saknar arbetslivserfarenhet efterfrågar etikstudier i 
något mindre omfattning än de som har tidigare 
arbetslivserfarenhet, 61 procent jämfört med 
67 procent. 
Bland de som har tidigare arbetslivserfarenhet kan 
vi se att efterfrågan på etikstudier minskar med 
omkring 1 procent för varje år av tidigare 
arbetslivserfarenhet. 
S.E.R.O. anser att det finns en risk med att lägga 
hela ansvaret för ekonomernas etik på arbetsgivaren 
och den enskilda ekonomen. Genom att införa 
etikstudier av hög kvalitet i den svenska ekonom-utbildningen 
kan vi förebygga att yrkesverksamma 
ekonomer tar efter en arbetsgivare som har ett 
oetiskt förhållningssätt. Det ger trygghet för 
arbetstagaren och minskar risken för korruptions-brott. 
Dessutom får ekonomstudenten en mer rättvis 
utgångspunkt oavsett ålder eller arbetslivserfarenhet. 
T I D I G A R E A R B E T S L I V S E R F A R E N H E T : 
17 % 
A T T I T Y D F Ö R Ä N D R I N G A R : T I D I G A R E A R B E T S L I V S E R F A R E N H E T 
Andel som inte har etikstudier och som anser att det saknas i utbildningen 
Andel som har etikstudier i sin utbildning och som anser att dessa inte räcker 
· 9 · 
”Jag har 10 års arbetslivserfarenhet och känner 
mig trygg i min roll som anställd. Jag känner att 
det inte bara är nyanställda som behöver 
etikstudier utan det behövs mer etikstudier i 
allmänhet, på samtliga positioner inom finans-branschen.” 
– Försäkringshandläggare 
Kandidatexamen från Södertörns Högskola 
Har tidigare 
arbetslivserfarenhet 
(totalt 559 personer) 
14 % 
19 % 
20 % 
47 % 
Saknar tidigare 
arbetslivserfarenhet 
(totalt 42 personer) 
12 % 
29 % 
43 % 
Teckenförklaring: 
Har etikstudier i utbildningen 
men anser inte att dessa räcker 
Har etikstudier i utbildningen 
och anser att dessa räcker 
Har inte etikstudier och anser att 
det saknas i utbildningen 
Har inte etikstudier och anser inte 
att det saknas i utbildningen 
75 % 
50 % 
25 % 
Upp till 2 år 2–4 år 4–6 år 6 år eller mer 
Arbetslivserfarenhet i antal år
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Högst efterfrågan hos marknadsföringsstudenter 
Ekonomstudenterna är samstämmiga, 
etikstudier efterfrågas oavsett läro-säte. 
Efterfrågan skiljer sig däremot 
beroende på studenternas val av in-riktning, 
efterfrågan är dock genom-gående 
stark oavsett inriktning. 
Sammanlagt har 601 ekonomstudenter i hela 
landet deltagit i enkätundersökningen. Spridningen 
på enkätsvaren är relativt jämn med i snitt drygt 26 
svar per lärosäte. 
Problemet existerar på alla lärosäten 
Genomgående kan vi se att de lärosäten som har 
hög svarsfrekvens (15–85 svar per lärosäte) också 
har studenter som efterfrågar etikstudier. 
Majoriteten, mellan 50 och 81 procent, av ekonom-studenterna 
vid respektive lärosäte skulle vilja att 
etikstudier infördes eller anser att befintliga 
etikstudier är bristfälliga. 
Bland de lärosäten som har mycket hög svars-frekvens 
(54–85 svar per lärosäte) kan vi se att 
mellan 64 och 74 procent efterfrågar etikstudier 
eller utökade etikstudier. 
En majoritet av samtliga ekonomstudenter vid 
samtliga lärosäten efterfrågar etikstudier eller 
utökade etikstudier. Det finns alltså en generell 
efterfrågan på etikstudier bland Sveriges ekonom-studenter. 
Det enda undantaget är Blekinge 
Tekniska Högskola där enbart en person har 
besvarat enkäten. Se sida 11 för hela tabellen. 
! 
! 
! 
! 
! 
”Jag tror att jag, som yrkesverksam, haft ett 
annat synsätt på etiska dilemman om etikstudier 
varit en del av min utbildning. Jag tror att det 
hade bidragit till att jag känt mig mindre utsatt 
som individ och att jag känt mig starkare i 
händelse av eventuella etiska dilemman.” 
– Banktjänsteman 
Masterstudent vid Uppsala universitet 
Viss skillnad beroende på inriktning 
Ekonomstudenterna som besvarat enkäten har 
angett utbildningsprogram samt inriktning. De 
inriktningar som fanns att välja bland var: 
redovisning, marknadsföring eller organisation och 
ledarskap. Ekonomstudenterna angav den 
inriktning som bäst stämde överens med deras 
inriktning. 
De ekonomstudenter som känner störst behov av 
etikstudier är de som angett marknadsföring som 
inriktning. Hela 71 procent av de ekonomstudenter 
som läser marknadsföring anser att etikstudier 
borde införas eller att befintliga etikstudier är 
bristfälliga. Endast 30 procent av marknadsförings-studenterna 
uppger att det ingår etikstudier i deras 
utbildningsprogram. 
Bland de studenter som läser redovisning eller 
organisation och ledarskap anger fler att de har 
etikstudier, 37 procent respektive 34 procent. Dock 
efterfrågar 64 procent av redovisningsstudenterna 
etikstudier eller utökade etikstudier. Bland de som 
läser organisation och ledarskap är det 66 procent 
som ef ter frågar et ikstudier el ler utökade 
etikstudier. 
O L I K A I N R I K T N I N G A R P Å E K O N O M U T B I L D N I N G E N : 
21 % 
· 10 · 
Marknadsföring 
(totalt 166 personer) 
13 % 
16 % 
17 % 
54 % 
Redovisning 
(totalt 261 personer) 
13 % 
23 % 
21 % 
43 % 
Organisation 
och Ledarskap 
(totalt 174 personer) 
16 % 
18 % 
45 % 
Har etikstudier i utbildningen men anser inte att dessa räcker 
Har etikstudier i utbildningen men anser att dessa räcker 
Har inte etikstudier och anser att det saknas i utbildningen 
Har inte etikstudier och anser inte att det saknas i utbildningen
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Mest etikstudier inom Civilekonomprogrammet 
Av de ekonomstudenter som har besvarat enkäten 
studerar 161 stycken på ett Civilekonomprogram. 
Av dessa uppger nästan hälften, 46 procent, att det 
ingår etikstudier i deras utbildningsprogram. Det 
är fler studenter på Civilekonomprogrammet som 
uppgett att de har etikstudier i jämförelse med 
övriga ekonomprogram. Dock bör det finnas i 
åtanke att etikstudier ska ingå i Civilekonom-programmet 
enligt det utbildningsuppdrag som 
definierats av högskoleförordningen. 
Hälften av de studenter som angett att de studerar 
på ett civilekonomprogram där det ingår etikstudier 
anser att de inte är tillräckliga. 
Studenterna på Civilekonomprogrammet är 
generellt mer nöjda med etikstudierna i sin 
utbildning. Av dessa studenter vill 60 procent att 
etikstudier införs eller utökas i deras utbildnings-program. 
Kandidatstudenterna vill att etikstudier införs 
Drygt hälften av ekonomstudenterna på ett kandi-datprogram 
vill att etikstudier införs i deras 
utbildning. Färre än en av tre uppger att de har 
etikstudier och 19 procent anser att de etikstudier 
som finns inte är tillräckliga. Etikstudier hos 
ekonomstudenter på kandidatnivå borde prioriteras 
högt då dessa är en av landets mest populära 
utbildningar. 
Efterfrågan på etikstudier är lägre 
bland magister- och masterstudenterna 
Bland ekonomstudenterna på avancerad nivå är 
det färre som uppger att deras utbildning 
innehåller etikstudier än bland studenterna på 
Civilekonomprogrammet. Bland de som inte har 
etikstudier är efterfrågan något lägre än bland 
studenterna som läser ekonomprogram på 
grundnivå. 
!!Utfärdade examina 
i Sverige 2013 (%)4 
! 
· 11 · 
S.E.R.O. anser att samtliga ekonomprogram borde 
innehålla etikstudier. Då avsaknaden av hög-kvalitativa 
etikstudier är generell för hela Sverige ser 
vi att reglerna kring samtliga ekonomutbildningar 
bör ställa krav på tillämpade etikstudier. 
13 % 
S K I L L N A D E R M E L L A N 
E K O N O M P R O G R A M : 
Civilekonomprogrammet 
(totalt 161 personer) 
23 % 
17 % 
23 % 
37 % 
Kandidatnivå 
(totalt 399 personer) 
10 % 
20 % 
19 % 
51 % 
Avancerad nivå 
(totalt 38 personer) 
16 % 
21 % 
21 % 
42 % 
Teckenförklaring: 
Har etikstudier i utbildningen men 
anser inte att dessa räcker 
Har etikstudier i utbildningen och 
anser att dessa räcker 
Har inte etikstudier och anser att det 
saknas i utbildningen 
Har inte etikstudier och anser inte att 
det saknas i utbildningen 
11 % 
23 % 
53 % 
Civilekonomexamen 
Kandidatexamen i ekonomi 
Magisterexamen i ekonomi 
Masterexamen i ekonomi 
4 Enligt examensstatistik från Universitetskanslersämbetet.
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
J Ä M F Ö R E L S E T A B E L L , L Ä R O S Ä T E N 5 
· 12 · 
Lärosäte: 
Andel som efterfrågar 
etikstudier / utökade 
etikstudier (%): Antal svar: 
Blekinge Tekniska Högskola 0 % 1 svar 
Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet 67 % 3 svar 
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 100 % 3 svar 
Handelshögskolan vid Karlstads universitet 68 % 22 svar 
Handelshögskolan vid Umeå universitet 86 % 7 svar 
Handelshögskolan vid Örebro universitet 61 % 41 svar 
Högskolan i Borås 63 % 35 svar 
Högskolan i Gävle 50 % 18 svar 
Högskolan i Halmstad 69 % 39 svar 
Högskolan i Kristianstad 63 % 27 svar 
Högskolan i Skövde 81 % 26 svar 
Högskolan Väst 67 % 15 svar 
Internationella handelshögskolan i Jönköping 67 % 3 svar 
Linköpings universitet 67 % 9 svar 
Linnéuniversitetet 72 % 54 svar 
Luleå tekniska universitet 51 % 35 svar 
Mittuniversitetet 72 % 46 svar 
Mälardalens högskola 77 % 81 svar 
Stockholms universitet 57 % 7 svar 
Södertörns Högskola 64 % 85 svar 
Uppsala universitet 64 % 44 svar 
5 Ekonomstudenterna vid Högskolan Dalarna samt Handelshögskolan i Stockholm har inte deltagit i 
undersökningen.
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
· 13 · 
”På en arbetsplats är det arbetsgivaren som bär 
det yttersta ansvaret för att etiska dilemman inte 
ska uppstå. Men de anställda har också 
skyldigheter. Senioranställda har ofta ett ansvar 
över junioranställda. Det är oftast kutym att 
juniorerna förväntas göra som de blir tillsagda. 
Och då är juniorernas personliga värderingar 
väldigt viktiga!” 
– Revisorsassistent, 
Civilekonomexamen från Lunds universitet 
”Det är svårt för studenter och nyanställda att 
veta vad som är etiskt korrekt när det saknas 
etikstudier i utbildningen. Personliga 
erfarenheter räcker inte alltid! Jag anser att det 
är väldigt viktigt att etikstudier är en del av 
utbildningen, eftersom att det skulle förbättra 
hela branschen. Det är konstigt att det inte är 
mer omtalat att utbildningen inte kopplas till 
praktiken i större utsträckning.” 
– Försäkringshandläggare 
Kandidatexamen från Södertörns Högskola 
”Jag anser att alla yrkesverksamma borde vara 
utbildade inom hur ett etiskt dilemma bör 
hanteras. På så sätt skulle de anställda ha 
något att falla tillbaka på om ett etiskt dilemma 
skulle uppstå. Och jag tror att det skulle gynna 
och genomsyra företagsklimatet.” 
– Banktjänsteman 
Masterstudent vid Uppsala universitet
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
50 procent kan inte lösa ett etiskt dilemma i arbetslivet 
Vi utformade tre olika scenarier med 
etiska dilemman som ekonomstudent-erna 
fick ta ställning till. Dessa olika 
scenarier var utformade, utifrån stud-enternas 
inriktningar, för att efterlikna 
etiska dilemman som en yrkesverksam 
ekonom kan ställas inför. 
Vi valde att inkludera ett scenario i enkäten för att 
ge de ekonomstudenter som besvarade enkäten 
inblick i vilka etiska dilemman de kan komma att 
ställas inför som yrkesverksamma. Scenariot 
utmanade ekonomstudenterna att reflektera kring 
sin etiska förmåga och känna efter om de idag vet 
hur de skulle agera i en liknande situation. 
Dessutom fungerade scenarierna som en utgångs-punkt 
för deras personliga resonemang kring 
etikstudier. 
Scenarierna skapades med hänsyn till vanliga 
inriktningar inom ekonomutbildningen. Ekonom-studenterna 
valde den av inriktningarna redo-visning, 
marknadsföring eller organisation och 
ledarskap som bäst stämde överens med den 
inriktning de läser. Detta då de olika inriktningarna 
och ekonomstudenternas framtida yrkesliv skiljer 
sig från varandra. 
! 
Ekonomstudenterna är dåligt förberedda på 
etiska dilemman i det kommande arbetslivet 
Lite fler än hälften av de ekonomstudenter som 
besvarat enkäten känner sig inte förberedda på att 
hantera en liknande situation. Detta kan vara en 
orsak till den oro som många ekonomstudenter 
känner inför yrkeslivet. 
Två av tre ekonomstudenter upplever inte att deras 
utbildning har bidragit till deras resonemang och 
agerande i händelse av ett etiskt dilemma. 
U T B I L D N I N G E N S I N V E R K A N P Å S T U D E N T E R N A S 
F Ö R M Å G A A T T H A N T E R A E T I S K A D I L E M M A N 
9 % 
· 14 · 
”Det är viktigt att hjälpa människor och ge dem 
verktygen så att de gör rätt. För det vi ser, från 
vår sida, det är på något sätt så att människor 
vill inte göra fel. Korruptionsbrotten är speciella 
för att du kan dömas för mutbrott fast du kan ha 
viljat främja en affär eller så. Alltså genom att 
du velat göra något positivt.” 
– Helena Sundén, Institutet Mot Mutor 
41 % 
23 % 
27 % 
Kan lösa det etiska dilemmat, fått etiska verktyg från utbildningen 
Kan inte lösa det etiska dilemmat, fått etiska verktyg från utbildningen 
Kan lösa det etiska dilemmat, har inte fått etiska verktyg från utbildningen 
Kan inte lösa det etiska dilemmat, har inte fått etiska verktyg från utbildningen
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Tre scenarier – Inga rätt eller fel 
Det etiska dilemmat gav ekonomstudenterna 
möjlighet att rangordna vad de ansåg var viktigast i 
det specifika scenariot. De fick välja två av fyra 
svarsalternativ för vad de ansåg var viktigast för 
dem. 
Det fanns inget svarsalternativ som var mer rätt än 
ett annat. Istället fick de själva värdesätta vad som 
skulle vara viktigast för dem i en liknande situation 
och fundera kring hur de skulle agera som 
yrkesverksamma. 
De tre scenarier som använts i enkätunder-sökningen 
presenteras nedan. 
Av de fyra svarsalternativen är två stycken 
heteronoma och två stycken autonoma6. Kortfattat 
innebär detta att de som valde de heteronoma 
svarsalternativen har en högre tendens till att följa 
strömmen, göra som den blir tillsagd. De som valde 
de autonoma svarsalternativen har en högre 
tendens till självbestämmande. 
! 
!! 
R E D O V I S N I N G 
Du är nyanställd redovisningsassistent 
för ”Företag AB”. Efter att ha arbetet hos 
”Företag AB” i några veckor stöter du på 
följande: 
Din handledare ber dig att ansvara för 
bokföringen åt en mindre kund, ”Kund 
AB”. ”Kund AB” är ett VVS-företag som 
valt att köpa in det senaste fläskiga 
hemmabiosystemet på marknaden för 
38 000 kronor. Du sitter nu med den 
betalda fakturan för hemmabiosystemet i 
din hand och din handledare anser att du 
skall bokföra hemmabiosystemet som 
kontorsteknik. 
Rangordna de två (2) påståenden som 
stämmer mest överens med vad du anser 
vara viktigast att tänka på? 
Kunden har alltid rätt. 
Det är v i k t i g t a t t f ö l j a god 
redovisningssed och de lagar som 
finns. 
Om jag gör det som jag blir tillsagd, 
komme r min handl eda r e a t t 
uppfatta mig som lojal. 
Om jag blir påkommen kan det leda 
till svårigheter för min framtid. 
!! 
S.E.R.O. anser att lärosätena borde prioritera 
etikstudier högre. Ekonomutbildningen har till syfte 
att förbereda studenterna på yrkeslivet. Flera 
ekonomyrken kräver att arbetstagaren har hög 
personlig moral för att minska risken för korr-uptionsbrott 
integritet. Precis som att du förväntar dig att 
din läkare, dina barns lärare eller polisen som 
patrullerar på dina gator har ett etiskt korrekt 
förhållningssätt anser vi att du ska kunna känna 
samma tillit till din bankman eller revisor som har 
stor insyn i, och påverkan på, din privata eller ditt 
företags ekonomi. 
M A R K N A D S F Ö R I N G 
Du är nyanställd som projektledare på 
”Företag AB:s” marknadsavdelning. Efter 
att ha arbetat hos ”Företag AB” i några 
veckor stöter du på följande: 
”Företag AB” vill nå till fler potentiella 
kunder med sina mailutskick. Du 
tilldelas en lista med mailadresser från 
”Företag AB”:s marknadschef som 
förväntar sig att du skall lägga in dem i er 
kunddatabas som innehåller maillistan 
för direktmarknadsföring. När du öppnar 
filen så ser du att maillistan kommer från 
ett annat företag som ägs av en vän till 
marknadschefen. 
Rangordna de två (2) påståenden som 
stämmer mest överens med vad du anser 
vara viktigast att tänka på? 
Detta ger ”Företag AB” större möjlig-het 
till att nå fler kunder och det 
främjar därmed försäljningen. 
Det är viktigt att följa 
marknadsföringslagen och de lagar 
som finns. 
Om jag gör det som jag blir tillsagd, 
kommer marknadschefen uppfatta 
mig som lojal. 
Om jag blir påkommen kan det leda 
till svårigheter för min framtid. ! 
och garantera personlig och företags-mässig 
O R G A N I S A T I O N 
O C H L E D A R S K A P 
Du är nyanställd som VD-assistent på 
”Företag AB”. Efter att ha arbetat hos 
”Företag AB” i några veckor stöter du på 
följande: 
”Företag AB” står inför ett viktigt beslut 
som ligger i styrelsens händer. VD:n vill 
ha styrelsen på sin sida och vill därför att 
du skall samordna en solig vårweekend i 
Alperna där styrelsen inte behöver stå för 
några kostnader själva. 
Rangordna de två (2) påståenden som 
stämmer mest överens med vad du anser 
vara viktigast att tänka på? 
”Företag AB” skulle främjas om 
beslutet fattades enligt VD:ns 
önskemål. 
Det är viktigt att följa god 
redovisningssed och de lagar som 
finns. 
Om jag gör det som jag blir tillsagd, 
kommer VD:n uppfatta mig som 
lojal. 
Om jag blir påkommen kan det leda 
till svårigheter för min framtid. 
! 
· 15 · 
”Om det är två studenter som har liknande 
erfarenheter men en av dem har haft etikstudier 
så skulle jag och majoriteten av seriösa 
företagare välja den med etikstudier. Det 
handlar inte bara om företaget utan det handlar 
ocksåom att lära sig om den etiska kompassen. 
Det finns risker för företaget, i och med att det 
finns hur mycket förskingringar och intern-stölder 
inom företag som helst. Därförskulle jag 
som företagare jubla om jag åtminstone haft 
möjligheten att bidra till att mina anställda har 
den här etiska kompassen.” 
– Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten 
6 Kavathatzopoulos, I.  Rigas, G. (2006). A measurement model for ethical competence in business. 
Journal of Business Ethics Education nr 3.
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Nyexaminerade ekonomer är hårt utsatta i arbetslivet 
Helena Sundén arbetar idag som 
generalsekreterare för Institutet Mot 
Mutor. Hon är i grunden jurist och har 
arbetat med att motverka korruption i 
tio år. Sundén arbetar dagligen med 
att höja medvetenheten kring ett etiskt 
korrekt förhållningssätt inom det 
svenska näringslivet och verkar för att 
god sed efterföljs i beslutsprocesser. 
Sett till näringslivet anser Sundén att öppenhet och 
transparens är väldigt viktigt för att motverka 
korruption och mutbrott och för att samtidigt 
definiera den etiska nivån för framtiden. Nivån av 
öppenhet och transparens måste även vara lik-värdig 
hos de individer som tar första steget ut i 
arbetslivet. 
”Det är viktigt att komma ihåg att studenterna är 
näringslivets framtid. För att skapa ett konkurrens-kraftigt 
näringsliv inom svenskt företagande har jag 
svårt att se ett bättre konkurrensmedel än ärlighet, 
rena affärer och tillit sinsemellan affärspartners. 
/…/ Det är viktigt att hjälpa studenter och 
yrkesverksamma och ge dem verktygen för att agera 
etiskt korrekt.” 
– Helena Sundén, Institutet Mot Mutor 
”Lös problemet, och lös det snabbt!” 
Sundén anser att nyutexaminerade ekonomer har 
en utsatt roll när de anställs. Även om ansvaret 
ligger hos företagets ledning att följa Sveriges lagar 
och regler så är det inte de som utför brotten. 
Istället sker det alltför ofta genom en delegering 
från chef till arbetstagare. 
”Problemet ligger alltid i toppen. Alltid! Det är högst 
upp i företaget man måste sätta standarden och sen 
måste man tala om för organisationen hur man ska 
bete sig. Om man ser till de fall som upptäckts är det 
snarare i mitten av organisationen man hittar det. 
Det beror på att personerna som befinner sig där och 
blir inblandade ofta får höra uppifrån: ’Vi har ett 
regelverk, men lös problemet, och lös det snabbt!’” 
– Helena Sundén, Institutet Mot Mutor 
Sundén menar dock att detta är något som företag 
och organisationer kan motverka. 
”Det finns få korruptionsärenden där det i efterhand 
visat sig att de haft ett vattentätt regelverk, där de 
hade utbildning för all personal, uppföljningar och 
kontroller som alla kände till. Oftast brister det 
någonstans. Jag skulle säga att det uteslutande är 
ledningens ansvar att sätta tonen för hela 
organisationen.” 
– Helena Sundén, Institutet Mot Mutor 
Ekonomutbildningen är en bra plattform 
Sundén anser att ekonomutbildningen är en bra 
plattform för att motverka korruption och mutbrott. 
Detta då ekonomer på arbetsplatser runt om i 
landet har stor möjlighet att upptäcka korruption 
och mutbrott. Det gäller därför att nyutexami-nerade 
har rätt färdigheter med sig från utbildning-en 
för att de skall våga yttra sig vid uppkomsten av 
ett eventuellt etiskt dilemma. Den nyutexaminerade 
skall kunna känna sig trygg i att hantera ett etiskt 
dilemma så att de vet hur de skall uttrycka sig om 
något känns misstänkt. Till exempel om en 
konsultfaktura debiteras med fler timmar än utfört 
arbete. 
”När det gäller brott av den här typen så är det 
oftast ekonomer som upptäcker dem. Det är svårt att 
utläsa brott då den anställde måste förstå siffrorna 
och kunna läsa flödena för att ens se var 
avvikelserna finns. Därför är det viktigt att man har 
med sig det när man kommer in i verkligheten, ut i 
företagen, och att man vet att det är okej att reagera. 
För det ser vi väldigt mycket när det handlar om 
korruptionsbrott, det handlar om att det byggs en 
kultur i organisationen.” 
– Helena Sundén, Institutet Mot Mutor 
Sett till näringslivet och samhället i stort anser 
Sundén att etikstudier är något som skulle vara 
viktigt i den svenska ekonomutbildningen. 
”Ur vårt perspektiv så är det där man ska börja. 
Man måste få med sig de rätta verktygen in i 
arbetslivet, så det är en fråga som vi tycker är 
väldigt viktig.” 
– Helena Sundén, Institutet Mot Mutor 
· 16 · 
”Min arbetsgivare har delgett etiska ramar för 
min nuvarande arbetsplats. Jag känner ofta att 
det hade varit bra att ha med sig etikstudier i 
bagaget från studietiden. Det hade inneburit att 
jag inte bara blivit färgad av min arbetsgivare. 
Det är personerna med ledande positioner inom 
företag som avgör vilka etiska ramar företaget 
ska förhålla sig till. Om företagsledarna har ett 
oetiskt förhållningssätt tror jag att det kan 
genomsyra hela organisationen.” 
– Banktjänsteman 
Masterstudent vid Uppsala universitet
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Bilden på helena 
H E L E N A S U N D É N 
G E N E R A L S E K R E T E R A R E , I N S T I T U T E T M O T M U T O R : 
H E L E N A S U N D É N 
G E N E R A L S E K R E T E R A R E , I N S T I T U T E T M O T M U T O R : 
”Att släppa på etiken och istället göra 
affärer vid sidan av regelverken är 
någonting som gör att verksamheten i 
företaget eller organisationen så 
småningom kommer att dö.” 
”Att släppa på etiken och istället göra 
affärer vid sidan av regelverken är 
någonting som gör att verksamheten i 
företaget eller organisationen så 
småningom kommer att dö.” 
· 17 ·
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Bilden på Henrik 
H E N R I K L U N D I N 
S T R A T E G I S K E K O R E V I S O R , E K O B R O T T S M Y N D I G H E T E N : 
”Jag tror det kan vara bra med etik-studier 
i ekonomutbildningen. Det är 
där som du har framtidens ekonomer.” 
· 18 ·
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Avsaknaden av etikstudier kan leda till korruption 
Henrik Lundin arbetar som ekorevisor 
på Ekobrottsmyndigheten. Han har 
arbetat med att bekämpa ekobrott i 
19 år. Lundin arbetar med metod-utveckling 
och brottsförebyggande och 
fungerar som en länk mellan företag 
och Ekobrottsmyndigheten. 
Vikten av en god organisationskultur 
Lundin anser att det är viktigt att tänka på att det 
inte enbart är en individs eller en organisations 
etiska förhållningssätt som leder till korruption, 
utan kulturen spelar också stor roll. Företags- och 
organisationskulturen på arbetsplatser är en stor 
pusselbit i arbetet för att motverka och minska den 
ekonomiska brottsligheten. 
”Ett rederi i Norge livnärde sig på statliga subvent-ioner. 
Färjelinjen var inte lönsam. Rederiet valde 
därför att övervärdera antalet personer som åkte 
med färjelinjen i rapporteringssystemet. Vilket 
innebar att norska staten bidrog med mer pengar. 
De flesta som bodde i samhället där rederiet hade 
sitt säte arbetade inom organisationen och fick sitt 
levebröd därifrån. Det var väldigt många som var 
inblandade i härvan, allt från chefer till under-huggare 
bidrog till en typ av brottslig verksamhet. 
Samhället och dess befolkning var beroende av 
rederiet och på något sätt utvecklades en oetisk 
kultur. De inom organisationen som var delaktiga i 
härvan ville inte skvallra på varandra. Chefer som 
underhuggare var mer eller mindre med på att agera 
brottsligt, vilket gradvis gjorde den oetiska kulturen 
naturlig. De inblandade insåg inte felet med 
agerandet på grund av den naturligt oetiska 
kulturen.” 
– Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten 
! 
Etiska verktyg för den framtida arbetstagaren 
Lundin belyser hur viktigt det är att den etiska 
kompassen hos de nyutexaminerade ekonomerna 
och deras kompetens kring etiska dilemman håller 
hög nivå. Det är viktigt att det sätts en norm bland 
Sveriges ekonomstudenter gällande etikfrågor. Det 
handlar inte om att lära ut vad som är rätt och fel, 
utan att den framtida arbetstagaren ska få med sig 
rätt verktyg från utbildningen för att kunna utläsa 
varningsklockor kring eventuella etiska dilemman i 
det vardagliga arbetet. 
”Hur ska medarbetare i en organisation tänka? 
Vilka varningssignaler existerar och vilka fällor finns 
det? När en hel organisation faller, hur känner man 
igen det? Vad finns det för exempel att läsa om? Det 
handlar inte vad som är rätt eller fel, utan hur man 
hittar miljöer där gränserna suddas ut där du själv 
inte inser att du blir påverkad.” 
– Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten 
Lundin tror att avsaknaden av etikstudier kan leda 
till korruption. 
”Det är absolut så att avsaknaden av etikstudier 
kan leda till korruption. Avsaknaden av ett etiskt 
korrekt förhållningssätt leder till korruption och till 
att kontrakten mellan samhället och samhälls-medborgaren 
löses upp.” 
– Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten 
Kontrakt mellan samhällsmedborgare 
Lundin menar att om den svenska ekonom-utbildningen 
skulle innehålla etikstudier som lär 
studenterna hur de kan agera vid eventuell 
uppkomst av etiska dilemman skulle det sätta 
standarden. Vilket i sin tur skulle leda till att det 
svenska företagsklimatet i framtiden skulle ha lägre 
ekobrottslighet och korruption. Ju mer studenterna 
och folket kan om konsekvenserna och följderna av 
oetiskt agerande, desto starkare blir kontraktet 
som samhällsmedborgare har mellan varandra. 
”Du har ett gott etiskt förhållningssätt om du tror på 
att andra också har det, det är det jag menar med 
kontrakt mellan samhällsmedborgare. /…/ 
För att få tillräckligt många som tycker så måste 
man ha en grund att stå på och det är där 
utbildningen kommer in.” 
– Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten 
· 19 · 
”Den anställde vågar kanske inte säga ifrån, 
med rädslan för att själv få lida för det. Jag tror 
att den största problematiken är att många 
kanske blundar för ett etiskt dilemma för att det 
bidrar till att den anställde håller sig god med 
sina kollegor och inte sumpar sina chanser till att 
klättra inom företaget. Många anställda är nog 
rädda för att ett agerande skall påverka dem 
negativt. Ett stort ansvar ligger hos cheferna, att 
kommunicera ett etiskt korrekt förhållningssätt 
gentemot de anställda med längre ställning.” 
– Redovisningskonsult 
Magisterexamen från Högskolan i Gävle
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Vi behöver etikstudier som uppfyller mål på flera nivåer 
– En reflektion från Iordanis Kavathatzopoulos ! 
Undersökningen bekräftar det de 
flesta redan vet: att etik är viktigt i all 
ekonomisk verksamhet. Alla som är 
berörda måste ha hög etisk kompetens 
för att kunna lösa etiska problem och 
fatta beslut på rätt sätt, men också för 
att kunna stödja medarbetare och 
kunna styra företaget och organisa-tionen 
på rätt sätt för att uppnå 
önskade mål och viktiga värden. 
Svaren som redovisas visar tydligt att studenterna 
som inte har haft etikstudier saknar dem. Även de 
som har haft etikstudier upplever att de inte är 
tillräcklig och önskar att de hade mer av detta i sin 
utbildning. Sammanlagt är det drygt två tredjedelar 
av de som svarat som vill ha etikstudier eller mer 
etikstudier. 
Ett intressant resultat av undersökningen är att 
studenterna som har arbetslivserfarenhet är ännu 
mer positiva till etikstudier jämfört med de som 
saknar arbetslivserfarenhet. Det verkar som om de 
som varit ute i arbetslivet har saknat etiken och 
gärna vill stärka sin förmåga att hantera de etiska 
problemen som de möter där ute. Etikstudier är 
därför ännu viktigare för dem. 
Etikstudier som stärker etiska färdigheter 
Vi kan också urskilja ett önskemål om att etik-studier 
inte bara ska koncentrera sig på vad som är 
rätt och fel i ekonomisk verksamhet, vilka regler 
som finns, eller på allmänna normativa etik-principer 
och teorier. Förvärvandet av etiska 
färdigheter sätts i fokus. Detta är tydligt i tankar 
om att etiken ska vara del i flera om inte i alla 
kurser, på ekonomutbildningen. De kommentarer 
från flera olika personer som återges i rapporten 
instämmer i att vikten ska läggas vid hur etiska 
! 
problem löses. Att ju mer tidigare arbetslivs-erfarenhet 
man har som ekonom desto högre är 
förmågan och självförtroendet att hantera etiska 
problem. 
Allt detta stämmer med forskningen inom 
etikpedagogiken och etikfilosofin och hjälper oss 
planera en lämplig universitetsutbildning för 
ekonomer. En viktig förutsättning är att etik-studier 
inte handlar om överföring av principer eller 
färdiga svar. Det handlar inte bara om teorier och 
diskussion av kända fall. Den teoretiska delen är 
en nödvändig del i en sådan utbildning men den får 
mening i samband med praktiska metoder, verktyg 
och färdigheter. 
Vi behöver etikstudier som uppfyller mål på flera 
nivåer: Höjning av den personliga kompetensen och 
lyhördheten; förmågan att delta i etisk dialog och 
leda grupper och organisationer i det etiska arbetet; 
formulering, tillämpning och revision av etiska 
regler och riktlinjer; självförtroende och trygghet i 
förmågan att hantera etiska problem. 
En utbildning som har sin grund i förvärvandet av 
de nödvändiga teoretiska kunskaperna i filosofi och 
psykologiskt beslutsfattande i etik samt orienter-ingen 
i den etiska problematiken i ekonomisk 
verksamhet. Detta kunde vara huvuddelen i en 
gemensam baskurs i alla ekonomutbildningarna. 
Men det skulle inte vara tillräckligt. Vi behöver 
också praktisk tillämpning i de flesta andra kurser 
särskilt i praktikkurser och i examensarbeten. 
Etikstudier skulle ingå i dessa kurser som en 
obligatorisk del. 
! 
· 20 · 
I O R D A N I S K A V A T H A T Z O P O U L O S 
Professor vid Uppsala universitet i människa-datorintegration. 
Kavathatzopoulos forskar och 
undervisar kring etik.
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 ! 
I O R D A N I S K A V A T H A T Z O P O U L O S 
P R O F E S S O R , U P P S A L A U N I V E R S I T E T : 
”Etikstudier handlar inte om överföring av 
principer eller färdiga svar eller om teorier 
och diskussion av kända fall. 
Den teoretiska delen är en nödvändig del i 
en sådan utbildning men den får mening i 
samband med praktiska metoder, verktyg 
och färdigheter.” 
· 21 ·
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 ! 
· 22 ·
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen 
Oktober 2014 
Tack till: 
Iordanis Kavathatzopoulos, professor vid Uppsala universitet, för ditt stöd och dina råd inför, 
under och efter enkätundersökningen samt för din medverkan i samband med 
utbildningskonferensen Den Framtida Civilekonomen. 
Helena Sundén, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor, och Henrik Lundin, strategisk 
ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, för intervjuerna inför denna rapport, för er medverkan 
under utbildningskonferensen Den Framtida Civilekonomen samt för ett gott samarbete sedan i 
våras. 
Magnus Lindahl, Director Forensic Services på PwC, och Mikael Andersson, förhandlingschef på 
Civilekonomerna samt Mathias Cöster, Universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen 
vid Uppsala universitet, för er medverkan under vår paneldebatt i Almedalen. 
Dan Brännström, generalsekreterare på FAR för din medverkan under utbildningskonferensen 
Den Framtida Civilekonomen. 
De ekonomföreningar och -kårer som spridit enkätundersökningen på sina lärosäten och till 
alla de ekonomstudenter som besvarat enkäten. 
De nyutexaminerade ekonomer som ställt upp och medverkat i telefonintervjuer. 
Nina Forsblad och Sara Lindberg på Civilekonomerna för er hjälp med korrekturläsning och 
feedback. 
Källförteckning: 
Civilekonomerna (2014). Civilekonomer tre år efter examen, Rapport år 2014. Stockholm. 
Kavathatzopoulos, I.  Rigas, G. (2006). A measurement model for ethical competence in 
business i Journal of Business Ethics Education nr 3, 55-74. 
SFS 2006:1324. Förordning om ändring i förordningen (2006:1053) om ändring i 
högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet. 
Universitetskanslersämbetet. 2014. Examensstatistik. Universitetskanslersämbetet. http:// 
w w w . u k a . s e / s t a t i s t i k u p p f o l j n i n g / s t a t i s t i k d a t a b a s o m h o g s k o l a n / 
utbildningpagrundnivaochavanceradniva.4.575a959a141925e81d1250b.html (hämtad 
2014-10-03). 
Universitets- och högskolerådet. 2014. Antagningsstatistik. Universitets- och högskolerådet. 
http://statistik.uhr.se (hämtad 2014-09-24). 
· 23 ·
Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen

More Related Content

Similar to Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen

Statskontoret folkbildning slurapport 2018
Statskontoret folkbildning slurapport 2018Statskontoret folkbildning slurapport 2018
Statskontoret folkbildning slurapport 2018Johan Westerholm
 
Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009
Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009
Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009Folksam
 
Innovationsprogrammet-MTO_FEk
Innovationsprogrammet-MTO_FEkInnovationsprogrammet-MTO_FEk
Innovationsprogrammet-MTO_FEkThommy Blom
 
Anseende svenska lärosäten 2017 rapport kantar sifo
Anseende svenska lärosäten 2017 rapport kantar sifoAnseende svenska lärosäten 2017 rapport kantar sifo
Anseende svenska lärosäten 2017 rapport kantar sifoKantar Sifo
 
Fl2011 Skolinspektionens granskning av IT-användning i undervisningen
Fl2011 Skolinspektionens granskning av IT-användning i undervisningenFl2011 Skolinspektionens granskning av IT-användning i undervisningen
Fl2011 Skolinspektionens granskning av IT-användning i undervisningenFramtidens Lärande
 
Pres supsys-sv-2011
Pres supsys-sv-2011Pres supsys-sv-2011
Pres supsys-sv-2011Ove Jobring
 
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008Folksam
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaMartin Andersson
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaStaffan Lindström
 
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manus
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manusKvalitetsbygget från teori till verklighet manus
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manusElisabet Ahlqvist
 

Similar to Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen (20)

Hållbar framtid
Hållbar framtidHållbar framtid
Hållbar framtid
 
Statskontoret folkbildning slurapport 2018
Statskontoret folkbildning slurapport 2018Statskontoret folkbildning slurapport 2018
Statskontoret folkbildning slurapport 2018
 
Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009
Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009
Folksams Index för ansvarsfullt företagande 2009
 
Innovationsprogrammet-MTO_FEk
Innovationsprogrammet-MTO_FEkInnovationsprogrammet-MTO_FEk
Innovationsprogrammet-MTO_FEk
 
Anseende svenska lärosäten 2017 rapport kantar sifo
Anseende svenska lärosäten 2017 rapport kantar sifoAnseende svenska lärosäten 2017 rapport kantar sifo
Anseende svenska lärosäten 2017 rapport kantar sifo
 
Fl2011 Skolinspektionens granskning av IT-användning i undervisningen
Fl2011 Skolinspektionens granskning av IT-användning i undervisningenFl2011 Skolinspektionens granskning av IT-användning i undervisningen
Fl2011 Skolinspektionens granskning av IT-användning i undervisningen
 
Pres supsys-sv-2011
Pres supsys-sv-2011Pres supsys-sv-2011
Pres supsys-sv-2011
 
Hur tar du ansvar?
Hur tar du ansvar?Hur tar du ansvar?
Hur tar du ansvar?
 
Arbetsorg_MR_FINAL_low
Arbetsorg_MR_FINAL_lowArbetsorg_MR_FINAL_low
Arbetsorg_MR_FINAL_low
 
Att vara medlem
Att vara medlemAtt vara medlem
Att vara medlem
 
Stadgar Maldokument
Stadgar MaldokumentStadgar Maldokument
Stadgar Maldokument
 
Sundsgymnasietkatalog2015
Sundsgymnasietkatalog2015Sundsgymnasietkatalog2015
Sundsgymnasietkatalog2015
 
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
 
Pdf2575
Pdf2575Pdf2575
Pdf2575
 
Tre texter om skolan
Tre texter om skolanTre texter om skolan
Tre texter om skolan
 
Tre texter om skolan
Tre texter om skolanTre texter om skolan
Tre texter om skolan
 
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manus
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manusKvalitetsbygget från teori till verklighet manus
Kvalitetsbygget från teori till verklighet manus
 
Motioner Omr 04
Motioner Omr 04Motioner Omr 04
Motioner Omr 04
 

Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen

  • 3. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 ! ! Förord Ekonomutbildningen är en av de mest attraktiva utbildningarna i Sverige. År 2013 fanns 30 824 heltidsstuderande ekonomstudenter. Näringslivet och den offentliga sektorn har en återkommande hög efterfrågan på nyutexaminerade ekonomer. Men hur många av de 9 000 ekonomstudenter som examineras varje år känner sig förberedda på att hantera etiska dilemman på sina framtida arbetsplatser? Att etikstudierna i den svenska ekonomutbildningen är bristfälliga eller nästintill obefintliga är kanske inte någon nyhet. Men vad tycker ekonomstudenterna om dagens utbud på etikstudier? Anser studenterna att etikstudierna i den svenska ekonomutbildningen är tillräckliga? Genom denna rapport vill vi att du som är student, arbetsgivare eller anställd inom akademin ska få en bild av vad ekonomstudenterna anser om etikstudier i den svenska ekonomutbildningen. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till en bättre ekonom-utbildning, där etikstudier är en självklar del! Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) och Civilekonomerna vill att den svenska ekonomutbildningen ska hålla en så hög kvalitet som möjligt. Vi vill att utbildningen ska leva upp till studenternas, näringslivets och civilsamhällets efterfrågan. Tillsammans arbetar vi för att göra den svenska ekonomutbildningen bättre! !!! Christina Forsberg Kristoffer Andersson Alexander Beck Vice Ordförande Utbildningsansvarig Utredningschef Sveriges Ekonomföreningars Sveriges Ekonomföreningars ! Riksorganisation (S.E.R.O.) Riksorganisation (S.E.R.O.) Civilekonomerna · "3 ·
  • 4. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 ! · "4 ·
  • 5. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 ! ! Innehåll ! Förord 3 Innehåll 5 Inledning 7 Problematiskt att det saknas etikstudier 8 Stark efterfrågan oavsett ålder eller arbetslivserfarenhet 10 Högst efterfrågan hos marknadsföringsstudenter 12 50 procent kan inte lösa ett etiskt dilemma i arbetslivet 16 Helena Sundén: Nyutexaminerade ekonomer är hårt utsatta i arbetslivet 18 Henrik Lundin: Avsaknaden av etikstudier kan leda till korruption 21 En reflektion från Iordanis Kavathatzopoulos: ! 22 Vi behöver etikstudier som uppfyller mål på flera nivåer Tack till 25 ! Källförteckning 25 !! · "5 ·
  • 6. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Inledning Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) och Civilekonomerna anser att kvalitativa etikstudier i ekonomutbildningen är viktigt för såväl den enskilda ekonomstudenten som för samhället. Det är ett stort problem att inte samtliga av Sveriges ekonomutbildningar innehåller etikstudier och att befintliga etikstudier är bristfälliga. Bristen på etikstudier betyder att Sveriges ekonom-studenter inte får de bästa möjliga förut-sättningarna för att kunna agera i arbetsrelaterade etiska dilemman. S.E.R.O. upplever att många ekonomstudenter känner oro inför att ta steget ut i arbetslivet. En del av oron går att koppla till det stora ansvar som många ekonomyrken innebär. Mycket på grund av att ekonomstudenterna upplever att de, på framtida arbetsplatser, förväntas kunna bedöma skillnaden mellan rätt eller fel i olika situationer. Riksorganisationen anser att etikstudier i utbildningen skulle kunna hjälpa till att minska kunskapsgapet och förenkla övergången från studier till arbetsliv. Civilekonomerna tar emot många samtal knutna till etiska dilemman i arbetslivet. Upplevelsen är att många yrkesverksamma ekonomer ställs inför etiska dilemman i arbetslivet och att detta skulle kunna förebyggas om svenska ekonomer fick tydlig-are etiska verktyg genom den svenska ekonom-utbildningen. Vårt syfte På kort sikt vill S.E.R.O. och Civilekonomerna att studenter, arbetsgivare, akademi och beslutsfattare ska ta till sig problematiken kring bristfälliga etikstudier i den svenska ekonomutbildningen. På längre sikt vill vi att etikstudier ska vara en självklar del i den svenska ekonomutbildningen. På så sätt kan vi arbeta mot att Sveriges framtida ekonomer tilldelas de rätta verktygen för att kunna hantera etiska dilemman. Undersökningen I denna rapport presenterar vi resultatet av den undersökning som S.E.R.O. och Civilekonomerna genomfört i augusti och september 2014. Vi har genom en enkätundersökning vid samtliga svenska lärosäten med utbildningar inom ekonomi undersökt hur förberedda ekonomstudenterna upplever att de är inför att bemöta etiska dilemman i arbetslivet. Vi har samlat in enkätsvar från 601 ekonomstudenter från 21 av 23 lärosäten som erbjuder ekonomprogram. Vi har även intervjuat ett tiotal yrkesverksamma ekonomer som nyligen tagit steget ut i arbetslivet. Intervjuerna har kretsat kring etiska dilemman i början på arbetslivet samt deras upplevda behov av etikstudier i ekonomutbildningen. Etikstudier, en bristvara i ekonomutbildningen Civilekonomprogrammet är ett fyraårigt program som ger en yrkesexamen på avancerad nivå istället för en generell examen i ekonomi. Enligt högskoleförordningen ska Civilekonomprogrammet innehålla etikstudier: ”För civilekonomexamen skall studenten – visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,”1 Andra ekonomprogram är vanligen treåriga och resulterar i en kandidatexamen. Dessa kan utökas med ett program eller kurser på avancerad nivå. I dessa ekonomprogram finns inga regler om att etikstudier ska ingå. Detta gör att etikstudier sällan är en del av ekonomutbildningen. Fler perspektiv på etikstudier För att lyfta näringslivets och civilsamhällets syn på behovet av etikstudier i den svenska ekonom-utbildningen har vi låtit Helena Sundén på Institutet Mot Mutor samt Henrik Lundin på Ekobrottsmyndigheten uttala sig i frågan. Rapporten avslutas med en reflektion från dr. Iordanis Kavathatzopoulos, professor i Människa-datorinteraktion, och forskare kring etik vid Uppsala universitet. · "6 · 1 SFS 2006:1324 ”Jag tror att det framförallt är viktigt att lära sig hur man bör agera och var man bör vända sig om ett etiskt dilemma uppstår. Som anställd kan det vara svårt även om man haft etikstudier i och med att man som anställd står i beroende-ställning till högre anställda inom företaget. Det är jag som individ som måste följa mitt samvete, vilket säkert skulle kunna underlättas genom etikstudier.” – Redovisningskonsult Magisterexamen från Högskolan i Gävle
  • 7. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Problematiskt att det saknas etikstudier Det finns en tydlig efterfrågan på etik-studier bland Sveriges ekonomstuden-ter. Ekonomstudenterna anser att de etikstudier som erbjuds inte är till-räckliga. För de som inte har etikstud-ier i sin utbildning efterfrågar en stor majoritet etikstudier. Vi anser att detta är högst problematiskt för Sveriges ekonomer, näringslivet och samhället i stort. Då tusentals ekonomstudenter examineras varje år utan att ha fått de bästa möjliga förutsättningarna, genom sin utbildning, för att hantera etiska dilemman i sina framtida yrkesroller. Generellt är de yrken som ekonom-studenter har efter examen sådana som kräver mycket ansvarstagande och kvalificerat besluts-fattande. De tre vanligaste arbetsområdena bland civilekonomer som tog examen 20102 är: 1. Ekonomifunktion, budgetering, redovisning m.m. 2. Finans, fonder, mäklare 3. Revision Befintliga etikstudier möter inte ekonomstudenternas krav En av tre ekonomstudenter har uppgett att det ingår etikstudier i deras utbildning. Av dessa anser 60 procent att etikstudierna inte håller tillräckligt hög kvalitet. Bland de yrkesverksamma ekonomer som vi har intervjuat har flera påpekat att etikstudier i ekonomutbildningen inte bör existera som enstaka kurser eller föreläsningstillfällen. De anser snarare att det ska vara en del av flera olika kurser, anpassat efter studenternas inriktningar och det befintliga kursutbudets innehåll. Ekonomstudenterna efterfrågar etikstudier Två av tre ekonomstudenter har inga etikstudier i sin utbildning. 71 procent av dessa anser att etikstudier borde införas som en del av deras utbildning. ! ”För mig är etik vikten av att ha tydliga regler som man hela tiden pratar kring genom att sätta praktiska exempel så att folk fattar vad det är verksamheten vill. Vad är acceptabelt och inte. På något sätt så tänker jag att motsatsen är normlöshet. Man behöver ett regelverk annars är risken att man hamnar i situationer där man tappar förtroendet.” – Helena Sundén, Institutet Mot Mutor Har etikstudier i utbildningen men anser inte att dessa räcker Har etikstudier i utbildningen och anser att dessa räcker Har inte etikstudier och anser att det saknas i utbildningen Har inte etikstudier och anser inte att det saknas i utbildningen 20 % 2 Enligt Civilekonomer tre år efter examen, 2014, utgiven av Civilekonomerna. · 7 · 14 % 19 % 47 % ”Jag tycker inte att det behövs en renodlad etikkurs. Jag skulle hellre se att etikstudier integreras i kurser inom t.ex. ledarskap, marknadsföring och redovisning. Etik är ett så brett ämne och det skulle därför vara nyttigt att gå igenom olika etiska dilemman under flera olika kurser.” – Redovisningskonsult Magisterexamen från Högskolan i Gävle S.E.R.O. anser att tillämpade etikstudier skulle ge ekonomstudenterna praktisk kunskap inför sina framtida yrkesliv. Vi tror att etikstudier av hög kvalitet leder till ökad trygghet i de ansvar och beslut som nyutexaminerade ekonomer ofta ställs inför. Det ger en hållbar ekonomutbildning anpassad för att stärka Sveriges näringsliv och ekonomi.
  • 8. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Stark efterfrågan oavsett ålder eller arbetslivserfarenhet Majoriteten av ekonomstudenterna har uppgett att de skulle vilja att etik-studier infördes eller anser att befint-liga etikstudier är bristfälliga. Detta oavsett ålder och arbetslivserfarenhet. Det finns ett litet samband mellan arbetslivserfarenhet och efterfrågan på etikstudier. Urvalet av ekonomstudenter som besvarat enkäten är representativt vad gäller ålder.3 Undersökningen har visat att efterfrågan på etikstudier i ekonom-utbildningen inte skiljer sig i någon större om-fattning mellan olika åldersgrupper. Oavsett ålder är efterfrågan på etikstudier eller utökade etikstudier hög bland Sveriges ekonom-studenter. Av de 397 personer mellan 21 och 25 år som besvarat enkäten har 65 procent uppgett att de skulle vilja att etikstudier införs eller anser att befintliga etikstudier inte är tillräckliga. ! Av de 111 ekonomstudenter som är 20 år eller yngre uppger 71 procent att de skulle vilja att etik-studier införs eller anser att befintliga etikstudier varit bristfälliga. 93 personer har angett att de är 26 år eller äldre och bland dem anser 70 procent att etikstudier borde införas eller att de existerande etikstudierna inte räcker till. Å L D E R S G R U P P E R : Har etikstudier i utbildningen men anser inte att dessa räcker · 8 · ”Som yrkesverksam har jag inte känt någon avsaknad av et ikstudier . Mina et iska värderingar kommer från min magkänsla. Tidigare arbetade jag på bank, där var etik en del av introduktionsutbildningen. Där lyftes bland annat penningtvätt. Jag anser att etiskt tänkande är logiskt och för mig känns det som att etikstudier är onödiga i universitetsstudier. Mycket för att det är svårt att generalisera i en kurs. Jag anser att det är mer upp till arbetsgivaren att ge de anställda ett etiskt ramverk för vad som gäller på den specifika arbetsplatsen.” – Projektledare Kandidatexamen från Södertörns Högskola 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % 20 år eller yngre (totalt 111 personer) 21 år–25 år (totalt 397 personer) 26 år eller äldre (totalt 93 personer) Har inte etikstudier och anser att det saknas i utbildningen 3 Jämfört med antagningsstatistik från Universitets- och högskolerådet från höstterminen 2014.
  • 9. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Arbetslivserfarenhetens påverkan En liten grupp av ekonomstudenterna, 43 personer eller motsvarande 7 procent, saknar tidigare arbetslivserfarenhet. De ekonomstudenter som saknar arbetslivserfarenhet efterfrågar etikstudier i något mindre omfattning än de som har tidigare arbetslivserfarenhet, 61 procent jämfört med 67 procent. Bland de som har tidigare arbetslivserfarenhet kan vi se att efterfrågan på etikstudier minskar med omkring 1 procent för varje år av tidigare arbetslivserfarenhet. S.E.R.O. anser att det finns en risk med att lägga hela ansvaret för ekonomernas etik på arbetsgivaren och den enskilda ekonomen. Genom att införa etikstudier av hög kvalitet i den svenska ekonom-utbildningen kan vi förebygga att yrkesverksamma ekonomer tar efter en arbetsgivare som har ett oetiskt förhållningssätt. Det ger trygghet för arbetstagaren och minskar risken för korruptions-brott. Dessutom får ekonomstudenten en mer rättvis utgångspunkt oavsett ålder eller arbetslivserfarenhet. T I D I G A R E A R B E T S L I V S E R F A R E N H E T : 17 % A T T I T Y D F Ö R Ä N D R I N G A R : T I D I G A R E A R B E T S L I V S E R F A R E N H E T Andel som inte har etikstudier och som anser att det saknas i utbildningen Andel som har etikstudier i sin utbildning och som anser att dessa inte räcker · 9 · ”Jag har 10 års arbetslivserfarenhet och känner mig trygg i min roll som anställd. Jag känner att det inte bara är nyanställda som behöver etikstudier utan det behövs mer etikstudier i allmänhet, på samtliga positioner inom finans-branschen.” – Försäkringshandläggare Kandidatexamen från Södertörns Högskola Har tidigare arbetslivserfarenhet (totalt 559 personer) 14 % 19 % 20 % 47 % Saknar tidigare arbetslivserfarenhet (totalt 42 personer) 12 % 29 % 43 % Teckenförklaring: Har etikstudier i utbildningen men anser inte att dessa räcker Har etikstudier i utbildningen och anser att dessa räcker Har inte etikstudier och anser att det saknas i utbildningen Har inte etikstudier och anser inte att det saknas i utbildningen 75 % 50 % 25 % Upp till 2 år 2–4 år 4–6 år 6 år eller mer Arbetslivserfarenhet i antal år
  • 10. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Högst efterfrågan hos marknadsföringsstudenter Ekonomstudenterna är samstämmiga, etikstudier efterfrågas oavsett läro-säte. Efterfrågan skiljer sig däremot beroende på studenternas val av in-riktning, efterfrågan är dock genom-gående stark oavsett inriktning. Sammanlagt har 601 ekonomstudenter i hela landet deltagit i enkätundersökningen. Spridningen på enkätsvaren är relativt jämn med i snitt drygt 26 svar per lärosäte. Problemet existerar på alla lärosäten Genomgående kan vi se att de lärosäten som har hög svarsfrekvens (15–85 svar per lärosäte) också har studenter som efterfrågar etikstudier. Majoriteten, mellan 50 och 81 procent, av ekonom-studenterna vid respektive lärosäte skulle vilja att etikstudier infördes eller anser att befintliga etikstudier är bristfälliga. Bland de lärosäten som har mycket hög svars-frekvens (54–85 svar per lärosäte) kan vi se att mellan 64 och 74 procent efterfrågar etikstudier eller utökade etikstudier. En majoritet av samtliga ekonomstudenter vid samtliga lärosäten efterfrågar etikstudier eller utökade etikstudier. Det finns alltså en generell efterfrågan på etikstudier bland Sveriges ekonom-studenter. Det enda undantaget är Blekinge Tekniska Högskola där enbart en person har besvarat enkäten. Se sida 11 för hela tabellen. ! ! ! ! ! ”Jag tror att jag, som yrkesverksam, haft ett annat synsätt på etiska dilemman om etikstudier varit en del av min utbildning. Jag tror att det hade bidragit till att jag känt mig mindre utsatt som individ och att jag känt mig starkare i händelse av eventuella etiska dilemman.” – Banktjänsteman Masterstudent vid Uppsala universitet Viss skillnad beroende på inriktning Ekonomstudenterna som besvarat enkäten har angett utbildningsprogram samt inriktning. De inriktningar som fanns att välja bland var: redovisning, marknadsföring eller organisation och ledarskap. Ekonomstudenterna angav den inriktning som bäst stämde överens med deras inriktning. De ekonomstudenter som känner störst behov av etikstudier är de som angett marknadsföring som inriktning. Hela 71 procent av de ekonomstudenter som läser marknadsföring anser att etikstudier borde införas eller att befintliga etikstudier är bristfälliga. Endast 30 procent av marknadsförings-studenterna uppger att det ingår etikstudier i deras utbildningsprogram. Bland de studenter som läser redovisning eller organisation och ledarskap anger fler att de har etikstudier, 37 procent respektive 34 procent. Dock efterfrågar 64 procent av redovisningsstudenterna etikstudier eller utökade etikstudier. Bland de som läser organisation och ledarskap är det 66 procent som ef ter frågar et ikstudier el ler utökade etikstudier. O L I K A I N R I K T N I N G A R P Å E K O N O M U T B I L D N I N G E N : 21 % · 10 · Marknadsföring (totalt 166 personer) 13 % 16 % 17 % 54 % Redovisning (totalt 261 personer) 13 % 23 % 21 % 43 % Organisation och Ledarskap (totalt 174 personer) 16 % 18 % 45 % Har etikstudier i utbildningen men anser inte att dessa räcker Har etikstudier i utbildningen men anser att dessa räcker Har inte etikstudier och anser att det saknas i utbildningen Har inte etikstudier och anser inte att det saknas i utbildningen
  • 11. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Mest etikstudier inom Civilekonomprogrammet Av de ekonomstudenter som har besvarat enkäten studerar 161 stycken på ett Civilekonomprogram. Av dessa uppger nästan hälften, 46 procent, att det ingår etikstudier i deras utbildningsprogram. Det är fler studenter på Civilekonomprogrammet som uppgett att de har etikstudier i jämförelse med övriga ekonomprogram. Dock bör det finnas i åtanke att etikstudier ska ingå i Civilekonom-programmet enligt det utbildningsuppdrag som definierats av högskoleförordningen. Hälften av de studenter som angett att de studerar på ett civilekonomprogram där det ingår etikstudier anser att de inte är tillräckliga. Studenterna på Civilekonomprogrammet är generellt mer nöjda med etikstudierna i sin utbildning. Av dessa studenter vill 60 procent att etikstudier införs eller utökas i deras utbildnings-program. Kandidatstudenterna vill att etikstudier införs Drygt hälften av ekonomstudenterna på ett kandi-datprogram vill att etikstudier införs i deras utbildning. Färre än en av tre uppger att de har etikstudier och 19 procent anser att de etikstudier som finns inte är tillräckliga. Etikstudier hos ekonomstudenter på kandidatnivå borde prioriteras högt då dessa är en av landets mest populära utbildningar. Efterfrågan på etikstudier är lägre bland magister- och masterstudenterna Bland ekonomstudenterna på avancerad nivå är det färre som uppger att deras utbildning innehåller etikstudier än bland studenterna på Civilekonomprogrammet. Bland de som inte har etikstudier är efterfrågan något lägre än bland studenterna som läser ekonomprogram på grundnivå. !!Utfärdade examina i Sverige 2013 (%)4 ! · 11 · S.E.R.O. anser att samtliga ekonomprogram borde innehålla etikstudier. Då avsaknaden av hög-kvalitativa etikstudier är generell för hela Sverige ser vi att reglerna kring samtliga ekonomutbildningar bör ställa krav på tillämpade etikstudier. 13 % S K I L L N A D E R M E L L A N E K O N O M P R O G R A M : Civilekonomprogrammet (totalt 161 personer) 23 % 17 % 23 % 37 % Kandidatnivå (totalt 399 personer) 10 % 20 % 19 % 51 % Avancerad nivå (totalt 38 personer) 16 % 21 % 21 % 42 % Teckenförklaring: Har etikstudier i utbildningen men anser inte att dessa räcker Har etikstudier i utbildningen och anser att dessa räcker Har inte etikstudier och anser att det saknas i utbildningen Har inte etikstudier och anser inte att det saknas i utbildningen 11 % 23 % 53 % Civilekonomexamen Kandidatexamen i ekonomi Magisterexamen i ekonomi Masterexamen i ekonomi 4 Enligt examensstatistik från Universitetskanslersämbetet.
  • 12. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 J Ä M F Ö R E L S E T A B E L L , L Ä R O S Ä T E N 5 · 12 · Lärosäte: Andel som efterfrågar etikstudier / utökade etikstudier (%): Antal svar: Blekinge Tekniska Högskola 0 % 1 svar Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet 67 % 3 svar Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 100 % 3 svar Handelshögskolan vid Karlstads universitet 68 % 22 svar Handelshögskolan vid Umeå universitet 86 % 7 svar Handelshögskolan vid Örebro universitet 61 % 41 svar Högskolan i Borås 63 % 35 svar Högskolan i Gävle 50 % 18 svar Högskolan i Halmstad 69 % 39 svar Högskolan i Kristianstad 63 % 27 svar Högskolan i Skövde 81 % 26 svar Högskolan Väst 67 % 15 svar Internationella handelshögskolan i Jönköping 67 % 3 svar Linköpings universitet 67 % 9 svar Linnéuniversitetet 72 % 54 svar Luleå tekniska universitet 51 % 35 svar Mittuniversitetet 72 % 46 svar Mälardalens högskola 77 % 81 svar Stockholms universitet 57 % 7 svar Södertörns Högskola 64 % 85 svar Uppsala universitet 64 % 44 svar 5 Ekonomstudenterna vid Högskolan Dalarna samt Handelshögskolan i Stockholm har inte deltagit i undersökningen.
  • 13. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 · 13 · ”På en arbetsplats är det arbetsgivaren som bär det yttersta ansvaret för att etiska dilemman inte ska uppstå. Men de anställda har också skyldigheter. Senioranställda har ofta ett ansvar över junioranställda. Det är oftast kutym att juniorerna förväntas göra som de blir tillsagda. Och då är juniorernas personliga värderingar väldigt viktiga!” – Revisorsassistent, Civilekonomexamen från Lunds universitet ”Det är svårt för studenter och nyanställda att veta vad som är etiskt korrekt när det saknas etikstudier i utbildningen. Personliga erfarenheter räcker inte alltid! Jag anser att det är väldigt viktigt att etikstudier är en del av utbildningen, eftersom att det skulle förbättra hela branschen. Det är konstigt att det inte är mer omtalat att utbildningen inte kopplas till praktiken i större utsträckning.” – Försäkringshandläggare Kandidatexamen från Södertörns Högskola ”Jag anser att alla yrkesverksamma borde vara utbildade inom hur ett etiskt dilemma bör hanteras. På så sätt skulle de anställda ha något att falla tillbaka på om ett etiskt dilemma skulle uppstå. Och jag tror att det skulle gynna och genomsyra företagsklimatet.” – Banktjänsteman Masterstudent vid Uppsala universitet
  • 14. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 50 procent kan inte lösa ett etiskt dilemma i arbetslivet Vi utformade tre olika scenarier med etiska dilemman som ekonomstudent-erna fick ta ställning till. Dessa olika scenarier var utformade, utifrån stud-enternas inriktningar, för att efterlikna etiska dilemman som en yrkesverksam ekonom kan ställas inför. Vi valde att inkludera ett scenario i enkäten för att ge de ekonomstudenter som besvarade enkäten inblick i vilka etiska dilemman de kan komma att ställas inför som yrkesverksamma. Scenariot utmanade ekonomstudenterna att reflektera kring sin etiska förmåga och känna efter om de idag vet hur de skulle agera i en liknande situation. Dessutom fungerade scenarierna som en utgångs-punkt för deras personliga resonemang kring etikstudier. Scenarierna skapades med hänsyn till vanliga inriktningar inom ekonomutbildningen. Ekonom-studenterna valde den av inriktningarna redo-visning, marknadsföring eller organisation och ledarskap som bäst stämde överens med den inriktning de läser. Detta då de olika inriktningarna och ekonomstudenternas framtida yrkesliv skiljer sig från varandra. ! Ekonomstudenterna är dåligt förberedda på etiska dilemman i det kommande arbetslivet Lite fler än hälften av de ekonomstudenter som besvarat enkäten känner sig inte förberedda på att hantera en liknande situation. Detta kan vara en orsak till den oro som många ekonomstudenter känner inför yrkeslivet. Två av tre ekonomstudenter upplever inte att deras utbildning har bidragit till deras resonemang och agerande i händelse av ett etiskt dilemma. U T B I L D N I N G E N S I N V E R K A N P Å S T U D E N T E R N A S F Ö R M Å G A A T T H A N T E R A E T I S K A D I L E M M A N 9 % · 14 · ”Det är viktigt att hjälpa människor och ge dem verktygen så att de gör rätt. För det vi ser, från vår sida, det är på något sätt så att människor vill inte göra fel. Korruptionsbrotten är speciella för att du kan dömas för mutbrott fast du kan ha viljat främja en affär eller så. Alltså genom att du velat göra något positivt.” – Helena Sundén, Institutet Mot Mutor 41 % 23 % 27 % Kan lösa det etiska dilemmat, fått etiska verktyg från utbildningen Kan inte lösa det etiska dilemmat, fått etiska verktyg från utbildningen Kan lösa det etiska dilemmat, har inte fått etiska verktyg från utbildningen Kan inte lösa det etiska dilemmat, har inte fått etiska verktyg från utbildningen
  • 15. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Tre scenarier – Inga rätt eller fel Det etiska dilemmat gav ekonomstudenterna möjlighet att rangordna vad de ansåg var viktigast i det specifika scenariot. De fick välja två av fyra svarsalternativ för vad de ansåg var viktigast för dem. Det fanns inget svarsalternativ som var mer rätt än ett annat. Istället fick de själva värdesätta vad som skulle vara viktigast för dem i en liknande situation och fundera kring hur de skulle agera som yrkesverksamma. De tre scenarier som använts i enkätunder-sökningen presenteras nedan. Av de fyra svarsalternativen är två stycken heteronoma och två stycken autonoma6. Kortfattat innebär detta att de som valde de heteronoma svarsalternativen har en högre tendens till att följa strömmen, göra som den blir tillsagd. De som valde de autonoma svarsalternativen har en högre tendens till självbestämmande. ! !! R E D O V I S N I N G Du är nyanställd redovisningsassistent för ”Företag AB”. Efter att ha arbetet hos ”Företag AB” i några veckor stöter du på följande: Din handledare ber dig att ansvara för bokföringen åt en mindre kund, ”Kund AB”. ”Kund AB” är ett VVS-företag som valt att köpa in det senaste fläskiga hemmabiosystemet på marknaden för 38 000 kronor. Du sitter nu med den betalda fakturan för hemmabiosystemet i din hand och din handledare anser att du skall bokföra hemmabiosystemet som kontorsteknik. Rangordna de två (2) påståenden som stämmer mest överens med vad du anser vara viktigast att tänka på? Kunden har alltid rätt. Det är v i k t i g t a t t f ö l j a god redovisningssed och de lagar som finns. Om jag gör det som jag blir tillsagd, komme r min handl eda r e a t t uppfatta mig som lojal. Om jag blir påkommen kan det leda till svårigheter för min framtid. !! S.E.R.O. anser att lärosätena borde prioritera etikstudier högre. Ekonomutbildningen har till syfte att förbereda studenterna på yrkeslivet. Flera ekonomyrken kräver att arbetstagaren har hög personlig moral för att minska risken för korr-uptionsbrott integritet. Precis som att du förväntar dig att din läkare, dina barns lärare eller polisen som patrullerar på dina gator har ett etiskt korrekt förhållningssätt anser vi att du ska kunna känna samma tillit till din bankman eller revisor som har stor insyn i, och påverkan på, din privata eller ditt företags ekonomi. M A R K N A D S F Ö R I N G Du är nyanställd som projektledare på ”Företag AB:s” marknadsavdelning. Efter att ha arbetat hos ”Företag AB” i några veckor stöter du på följande: ”Företag AB” vill nå till fler potentiella kunder med sina mailutskick. Du tilldelas en lista med mailadresser från ”Företag AB”:s marknadschef som förväntar sig att du skall lägga in dem i er kunddatabas som innehåller maillistan för direktmarknadsföring. När du öppnar filen så ser du att maillistan kommer från ett annat företag som ägs av en vän till marknadschefen. Rangordna de två (2) påståenden som stämmer mest överens med vad du anser vara viktigast att tänka på? Detta ger ”Företag AB” större möjlig-het till att nå fler kunder och det främjar därmed försäljningen. Det är viktigt att följa marknadsföringslagen och de lagar som finns. Om jag gör det som jag blir tillsagd, kommer marknadschefen uppfatta mig som lojal. Om jag blir påkommen kan det leda till svårigheter för min framtid. ! och garantera personlig och företags-mässig O R G A N I S A T I O N O C H L E D A R S K A P Du är nyanställd som VD-assistent på ”Företag AB”. Efter att ha arbetat hos ”Företag AB” i några veckor stöter du på följande: ”Företag AB” står inför ett viktigt beslut som ligger i styrelsens händer. VD:n vill ha styrelsen på sin sida och vill därför att du skall samordna en solig vårweekend i Alperna där styrelsen inte behöver stå för några kostnader själva. Rangordna de två (2) påståenden som stämmer mest överens med vad du anser vara viktigast att tänka på? ”Företag AB” skulle främjas om beslutet fattades enligt VD:ns önskemål. Det är viktigt att följa god redovisningssed och de lagar som finns. Om jag gör det som jag blir tillsagd, kommer VD:n uppfatta mig som lojal. Om jag blir påkommen kan det leda till svårigheter för min framtid. ! · 15 · ”Om det är två studenter som har liknande erfarenheter men en av dem har haft etikstudier så skulle jag och majoriteten av seriösa företagare välja den med etikstudier. Det handlar inte bara om företaget utan det handlar ocksåom att lära sig om den etiska kompassen. Det finns risker för företaget, i och med att det finns hur mycket förskingringar och intern-stölder inom företag som helst. Därförskulle jag som företagare jubla om jag åtminstone haft möjligheten att bidra till att mina anställda har den här etiska kompassen.” – Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten 6 Kavathatzopoulos, I. Rigas, G. (2006). A measurement model for ethical competence in business. Journal of Business Ethics Education nr 3.
  • 16. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Nyexaminerade ekonomer är hårt utsatta i arbetslivet Helena Sundén arbetar idag som generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. Hon är i grunden jurist och har arbetat med att motverka korruption i tio år. Sundén arbetar dagligen med att höja medvetenheten kring ett etiskt korrekt förhållningssätt inom det svenska näringslivet och verkar för att god sed efterföljs i beslutsprocesser. Sett till näringslivet anser Sundén att öppenhet och transparens är väldigt viktigt för att motverka korruption och mutbrott och för att samtidigt definiera den etiska nivån för framtiden. Nivån av öppenhet och transparens måste även vara lik-värdig hos de individer som tar första steget ut i arbetslivet. ”Det är viktigt att komma ihåg att studenterna är näringslivets framtid. För att skapa ett konkurrens-kraftigt näringsliv inom svenskt företagande har jag svårt att se ett bättre konkurrensmedel än ärlighet, rena affärer och tillit sinsemellan affärspartners. /…/ Det är viktigt att hjälpa studenter och yrkesverksamma och ge dem verktygen för att agera etiskt korrekt.” – Helena Sundén, Institutet Mot Mutor ”Lös problemet, och lös det snabbt!” Sundén anser att nyutexaminerade ekonomer har en utsatt roll när de anställs. Även om ansvaret ligger hos företagets ledning att följa Sveriges lagar och regler så är det inte de som utför brotten. Istället sker det alltför ofta genom en delegering från chef till arbetstagare. ”Problemet ligger alltid i toppen. Alltid! Det är högst upp i företaget man måste sätta standarden och sen måste man tala om för organisationen hur man ska bete sig. Om man ser till de fall som upptäckts är det snarare i mitten av organisationen man hittar det. Det beror på att personerna som befinner sig där och blir inblandade ofta får höra uppifrån: ’Vi har ett regelverk, men lös problemet, och lös det snabbt!’” – Helena Sundén, Institutet Mot Mutor Sundén menar dock att detta är något som företag och organisationer kan motverka. ”Det finns få korruptionsärenden där det i efterhand visat sig att de haft ett vattentätt regelverk, där de hade utbildning för all personal, uppföljningar och kontroller som alla kände till. Oftast brister det någonstans. Jag skulle säga att det uteslutande är ledningens ansvar att sätta tonen för hela organisationen.” – Helena Sundén, Institutet Mot Mutor Ekonomutbildningen är en bra plattform Sundén anser att ekonomutbildningen är en bra plattform för att motverka korruption och mutbrott. Detta då ekonomer på arbetsplatser runt om i landet har stor möjlighet att upptäcka korruption och mutbrott. Det gäller därför att nyutexami-nerade har rätt färdigheter med sig från utbildning-en för att de skall våga yttra sig vid uppkomsten av ett eventuellt etiskt dilemma. Den nyutexaminerade skall kunna känna sig trygg i att hantera ett etiskt dilemma så att de vet hur de skall uttrycka sig om något känns misstänkt. Till exempel om en konsultfaktura debiteras med fler timmar än utfört arbete. ”När det gäller brott av den här typen så är det oftast ekonomer som upptäcker dem. Det är svårt att utläsa brott då den anställde måste förstå siffrorna och kunna läsa flödena för att ens se var avvikelserna finns. Därför är det viktigt att man har med sig det när man kommer in i verkligheten, ut i företagen, och att man vet att det är okej att reagera. För det ser vi väldigt mycket när det handlar om korruptionsbrott, det handlar om att det byggs en kultur i organisationen.” – Helena Sundén, Institutet Mot Mutor Sett till näringslivet och samhället i stort anser Sundén att etikstudier är något som skulle vara viktigt i den svenska ekonomutbildningen. ”Ur vårt perspektiv så är det där man ska börja. Man måste få med sig de rätta verktygen in i arbetslivet, så det är en fråga som vi tycker är väldigt viktig.” – Helena Sundén, Institutet Mot Mutor · 16 · ”Min arbetsgivare har delgett etiska ramar för min nuvarande arbetsplats. Jag känner ofta att det hade varit bra att ha med sig etikstudier i bagaget från studietiden. Det hade inneburit att jag inte bara blivit färgad av min arbetsgivare. Det är personerna med ledande positioner inom företag som avgör vilka etiska ramar företaget ska förhålla sig till. Om företagsledarna har ett oetiskt förhållningssätt tror jag att det kan genomsyra hela organisationen.” – Banktjänsteman Masterstudent vid Uppsala universitet
  • 17. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Bilden på helena H E L E N A S U N D É N G E N E R A L S E K R E T E R A R E , I N S T I T U T E T M O T M U T O R : H E L E N A S U N D É N G E N E R A L S E K R E T E R A R E , I N S T I T U T E T M O T M U T O R : ”Att släppa på etiken och istället göra affärer vid sidan av regelverken är någonting som gör att verksamheten i företaget eller organisationen så småningom kommer att dö.” ”Att släppa på etiken och istället göra affärer vid sidan av regelverken är någonting som gör att verksamheten i företaget eller organisationen så småningom kommer att dö.” · 17 ·
  • 18. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Bilden på Henrik H E N R I K L U N D I N S T R A T E G I S K E K O R E V I S O R , E K O B R O T T S M Y N D I G H E T E N : ”Jag tror det kan vara bra med etik-studier i ekonomutbildningen. Det är där som du har framtidens ekonomer.” · 18 ·
  • 19. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Avsaknaden av etikstudier kan leda till korruption Henrik Lundin arbetar som ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten. Han har arbetat med att bekämpa ekobrott i 19 år. Lundin arbetar med metod-utveckling och brottsförebyggande och fungerar som en länk mellan företag och Ekobrottsmyndigheten. Vikten av en god organisationskultur Lundin anser att det är viktigt att tänka på att det inte enbart är en individs eller en organisations etiska förhållningssätt som leder till korruption, utan kulturen spelar också stor roll. Företags- och organisationskulturen på arbetsplatser är en stor pusselbit i arbetet för att motverka och minska den ekonomiska brottsligheten. ”Ett rederi i Norge livnärde sig på statliga subvent-ioner. Färjelinjen var inte lönsam. Rederiet valde därför att övervärdera antalet personer som åkte med färjelinjen i rapporteringssystemet. Vilket innebar att norska staten bidrog med mer pengar. De flesta som bodde i samhället där rederiet hade sitt säte arbetade inom organisationen och fick sitt levebröd därifrån. Det var väldigt många som var inblandade i härvan, allt från chefer till under-huggare bidrog till en typ av brottslig verksamhet. Samhället och dess befolkning var beroende av rederiet och på något sätt utvecklades en oetisk kultur. De inom organisationen som var delaktiga i härvan ville inte skvallra på varandra. Chefer som underhuggare var mer eller mindre med på att agera brottsligt, vilket gradvis gjorde den oetiska kulturen naturlig. De inblandade insåg inte felet med agerandet på grund av den naturligt oetiska kulturen.” – Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten ! Etiska verktyg för den framtida arbetstagaren Lundin belyser hur viktigt det är att den etiska kompassen hos de nyutexaminerade ekonomerna och deras kompetens kring etiska dilemman håller hög nivå. Det är viktigt att det sätts en norm bland Sveriges ekonomstudenter gällande etikfrågor. Det handlar inte om att lära ut vad som är rätt och fel, utan att den framtida arbetstagaren ska få med sig rätt verktyg från utbildningen för att kunna utläsa varningsklockor kring eventuella etiska dilemman i det vardagliga arbetet. ”Hur ska medarbetare i en organisation tänka? Vilka varningssignaler existerar och vilka fällor finns det? När en hel organisation faller, hur känner man igen det? Vad finns det för exempel att läsa om? Det handlar inte vad som är rätt eller fel, utan hur man hittar miljöer där gränserna suddas ut där du själv inte inser att du blir påverkad.” – Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten Lundin tror att avsaknaden av etikstudier kan leda till korruption. ”Det är absolut så att avsaknaden av etikstudier kan leda till korruption. Avsaknaden av ett etiskt korrekt förhållningssätt leder till korruption och till att kontrakten mellan samhället och samhälls-medborgaren löses upp.” – Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten Kontrakt mellan samhällsmedborgare Lundin menar att om den svenska ekonom-utbildningen skulle innehålla etikstudier som lär studenterna hur de kan agera vid eventuell uppkomst av etiska dilemman skulle det sätta standarden. Vilket i sin tur skulle leda till att det svenska företagsklimatet i framtiden skulle ha lägre ekobrottslighet och korruption. Ju mer studenterna och folket kan om konsekvenserna och följderna av oetiskt agerande, desto starkare blir kontraktet som samhällsmedborgare har mellan varandra. ”Du har ett gott etiskt förhållningssätt om du tror på att andra också har det, det är det jag menar med kontrakt mellan samhällsmedborgare. /…/ För att få tillräckligt många som tycker så måste man ha en grund att stå på och det är där utbildningen kommer in.” – Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten · 19 · ”Den anställde vågar kanske inte säga ifrån, med rädslan för att själv få lida för det. Jag tror att den största problematiken är att många kanske blundar för ett etiskt dilemma för att det bidrar till att den anställde håller sig god med sina kollegor och inte sumpar sina chanser till att klättra inom företaget. Många anställda är nog rädda för att ett agerande skall påverka dem negativt. Ett stort ansvar ligger hos cheferna, att kommunicera ett etiskt korrekt förhållningssätt gentemot de anställda med längre ställning.” – Redovisningskonsult Magisterexamen från Högskolan i Gävle
  • 20. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Vi behöver etikstudier som uppfyller mål på flera nivåer – En reflektion från Iordanis Kavathatzopoulos ! Undersökningen bekräftar det de flesta redan vet: att etik är viktigt i all ekonomisk verksamhet. Alla som är berörda måste ha hög etisk kompetens för att kunna lösa etiska problem och fatta beslut på rätt sätt, men också för att kunna stödja medarbetare och kunna styra företaget och organisa-tionen på rätt sätt för att uppnå önskade mål och viktiga värden. Svaren som redovisas visar tydligt att studenterna som inte har haft etikstudier saknar dem. Även de som har haft etikstudier upplever att de inte är tillräcklig och önskar att de hade mer av detta i sin utbildning. Sammanlagt är det drygt två tredjedelar av de som svarat som vill ha etikstudier eller mer etikstudier. Ett intressant resultat av undersökningen är att studenterna som har arbetslivserfarenhet är ännu mer positiva till etikstudier jämfört med de som saknar arbetslivserfarenhet. Det verkar som om de som varit ute i arbetslivet har saknat etiken och gärna vill stärka sin förmåga att hantera de etiska problemen som de möter där ute. Etikstudier är därför ännu viktigare för dem. Etikstudier som stärker etiska färdigheter Vi kan också urskilja ett önskemål om att etik-studier inte bara ska koncentrera sig på vad som är rätt och fel i ekonomisk verksamhet, vilka regler som finns, eller på allmänna normativa etik-principer och teorier. Förvärvandet av etiska färdigheter sätts i fokus. Detta är tydligt i tankar om att etiken ska vara del i flera om inte i alla kurser, på ekonomutbildningen. De kommentarer från flera olika personer som återges i rapporten instämmer i att vikten ska läggas vid hur etiska ! problem löses. Att ju mer tidigare arbetslivs-erfarenhet man har som ekonom desto högre är förmågan och självförtroendet att hantera etiska problem. Allt detta stämmer med forskningen inom etikpedagogiken och etikfilosofin och hjälper oss planera en lämplig universitetsutbildning för ekonomer. En viktig förutsättning är att etik-studier inte handlar om överföring av principer eller färdiga svar. Det handlar inte bara om teorier och diskussion av kända fall. Den teoretiska delen är en nödvändig del i en sådan utbildning men den får mening i samband med praktiska metoder, verktyg och färdigheter. Vi behöver etikstudier som uppfyller mål på flera nivåer: Höjning av den personliga kompetensen och lyhördheten; förmågan att delta i etisk dialog och leda grupper och organisationer i det etiska arbetet; formulering, tillämpning och revision av etiska regler och riktlinjer; självförtroende och trygghet i förmågan att hantera etiska problem. En utbildning som har sin grund i förvärvandet av de nödvändiga teoretiska kunskaperna i filosofi och psykologiskt beslutsfattande i etik samt orienter-ingen i den etiska problematiken i ekonomisk verksamhet. Detta kunde vara huvuddelen i en gemensam baskurs i alla ekonomutbildningarna. Men det skulle inte vara tillräckligt. Vi behöver också praktisk tillämpning i de flesta andra kurser särskilt i praktikkurser och i examensarbeten. Etikstudier skulle ingå i dessa kurser som en obligatorisk del. ! · 20 · I O R D A N I S K A V A T H A T Z O P O U L O S Professor vid Uppsala universitet i människa-datorintegration. Kavathatzopoulos forskar och undervisar kring etik.
  • 21. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 ! I O R D A N I S K A V A T H A T Z O P O U L O S P R O F E S S O R , U P P S A L A U N I V E R S I T E T : ”Etikstudier handlar inte om överföring av principer eller färdiga svar eller om teorier och diskussion av kända fall. Den teoretiska delen är en nödvändig del i en sådan utbildning men den får mening i samband med praktiska metoder, verktyg och färdigheter.” · 21 ·
  • 22. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 ! · 22 ·
  • 23. Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen Oktober 2014 Tack till: Iordanis Kavathatzopoulos, professor vid Uppsala universitet, för ditt stöd och dina råd inför, under och efter enkätundersökningen samt för din medverkan i samband med utbildningskonferensen Den Framtida Civilekonomen. Helena Sundén, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor, och Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, för intervjuerna inför denna rapport, för er medverkan under utbildningskonferensen Den Framtida Civilekonomen samt för ett gott samarbete sedan i våras. Magnus Lindahl, Director Forensic Services på PwC, och Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna samt Mathias Cöster, Universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, för er medverkan under vår paneldebatt i Almedalen. Dan Brännström, generalsekreterare på FAR för din medverkan under utbildningskonferensen Den Framtida Civilekonomen. De ekonomföreningar och -kårer som spridit enkätundersökningen på sina lärosäten och till alla de ekonomstudenter som besvarat enkäten. De nyutexaminerade ekonomer som ställt upp och medverkat i telefonintervjuer. Nina Forsblad och Sara Lindberg på Civilekonomerna för er hjälp med korrekturläsning och feedback. Källförteckning: Civilekonomerna (2014). Civilekonomer tre år efter examen, Rapport år 2014. Stockholm. Kavathatzopoulos, I. Rigas, G. (2006). A measurement model for ethical competence in business i Journal of Business Ethics Education nr 3, 55-74. SFS 2006:1324. Förordning om ändring i förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Universitetskanslersämbetet. 2014. Examensstatistik. Universitetskanslersämbetet. http:// w w w . u k a . s e / s t a t i s t i k u p p f o l j n i n g / s t a t i s t i k d a t a b a s o m h o g s k o l a n / utbildningpagrundnivaochavanceradniva.4.575a959a141925e81d1250b.html (hämtad 2014-10-03). Universitets- och högskolerådet. 2014. Antagningsstatistik. Universitets- och högskolerådet. http://statistik.uhr.se (hämtad 2014-09-24). · 23 ·