Tls seminarium

281 views

Published on

Gammal presentation

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
281
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
5
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Tls seminarium

  1. 1. Elektroniska tidskrifter sett ur ett högskoleperspektiv Annika Sverrung Chalmers Bibliotek 2000-09-13
  2. 2. <ul><li>UTBILDNING </li></ul><ul><li>Civilingenjörs- och arkitektprogram 4,5 år </li></ul><ul><li>Högskoleingenjörsprogram 3 år </li></ul><ul><li>Sjöbefälsutbildningar 3–4 år </li></ul><ul><li>Kompetensutveckling för yrkesverksamma </li></ul><ul><li>Forskarutbildning </li></ul>
  3. 3. <ul><li>SEKTIONER </li></ul><ul><li>Arkitektur </li></ul><ul><li>Elektro- och datorteknik </li></ul><ul><li>Fysik och teknisk fysik </li></ul><ul><li>Kemi </li></ul><ul><li>Maskin- och farkostteknik </li></ul><ul><li>Matematik och datavetenskap </li></ul><ul><li>Miljövetenskap </li></ul><ul><li>Teknikens ekonomi och organisation </li></ul><ul><li>Väg- och vattenbyggnad </li></ul>
  4. 4. <ul><li>CHALMERS LINDHOLMEN HÖGSKOLA </li></ul><ul><li>ingenjörshögskola </li></ul><ul><li>sjöbefälshögskola </li></ul><ul><li>industrihögskola </li></ul>ONSALA RYMDOBSERVATORIUM - en nationell forskningsanläggning
  5. 5. Hur stort är Chalmers? <ul><li>Antal studenter 7758 </li></ul><ul><li>1130 forskarstudenter </li></ul><ul><li>4853 studerande i civilingenjörsutbildningarna </li></ul><ul><li>1775 studerande i högskoleingenjörsutbildningarna. </li></ul><ul><li>Antal anställda 2482 </li></ul><ul><li>1617 lärare och forskare. </li></ul><ul><li>865 teknisk och administrativ personal. </li></ul><ul><li>1600 vetenskapliga artiklar årligen </li></ul><ul><li>1000 forskningsprojekt årligen </li></ul>
  6. 6. SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET Näringslivssamverkan upptar 11% av Chalmers årliga omsättning. Kompetensutveckling för yrkesverksamma 40 MSEK /år. 500 spin-off företag med 15000 anställda. 2 teknikparker på campus. 150 EU-projekt och andra europeiska projekt. 100 industridoktorander.
  7. 7. <ul><li>CHALMERS MEDIAKOSTNADER 1999 </li></ul><ul><li>SEK 26 497 000 </li></ul><ul><li>Varav: Biblioteket 57 % </li></ul><ul><li>Sektionerna 43 % </li></ul><ul><li>Fördelat på mediaslag i procent : </li></ul><ul><li> Biblioteket Sektionerna </li></ul><ul><li>Böcker 36% 64% </li></ul><ul><li>Elektroniska medier 93% 7% </li></ul><ul><li>Tidskrifter, tryckta 62% 43% </li></ul>
  8. 8. <ul><li>CHALMERS BIBLIOTEK </li></ul><ul><li>Huvudbiblioteket </li></ul><ul><li>Arkitekturbiblioteket </li></ul><ul><li>Lindholmenbiblioteket </li></ul><ul><li>Omsättning ca 55 MKR (varav 27% mediakostnad) </li></ul><ul><li>Antal anställda 76 (varav 35 är bibliotekarier) </li></ul>
  9. 9. CHALMERS BIBLIOTEK Bestånd Ca 130 000 monografier (tillväxt 2500/år) Ca 3 500 elektroniska tidskrifter Ca 1 900 tryckta tidskrifter Ca 110 databaser över nätet
  10. 10. CHALMERS BIBLIOTEK Lånestatistik 1999 Ut: In: Lokala lån 58 133 Fjärrlån 6 475 Lån 2 700 Kopior ,artiklar 17 878 Kopior, artiklar 3 800 Totalt 82 486 Totalt 6 500 Artiklar kopierade av kunder i biblioteket 1999: 61 500 Fulltextnerladdningar 1999: 47 000 har vi statistik på (räknar med > 60 000) Sökningar i databaser 1999: 158 000 har vi statistik på ( > 250 000)
  11. 11. CHALMERS BIBLIOTEK ”På väg mot det virtuella biblioteket” <ul><li>Policy </li></ul><ul><li>I vår strategiska plan för 2000-2002 står: </li></ul><ul><li>” har Chalmers Bibliotek successivt och kraftfullt satsat på att bygga ut de distribuerade biblioteksfunktionerna, d.v.s. göra allt fler biblioteksfunktioner fritt tillgängliga från varje arbets- och studieplats på Chalmersområdet, i det som kan kallas det virtuella biblioteket” </li></ul>
  12. 12. CHALMERS BIBLIOTEK Mediabudget fördelad på mediatyper under 9 år 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Prognos Tidskr 69% 74% 70% 76% 74% 69% 69% 66% 39% Böcker 14% 7% 14% 11% 10% 11% 9% 10% 9% Forts 14% 15% 11% 9% 9% 9% 6% 5% 5% Elektr. 3% 4% 4% 4% 7% 11% 15% 19% 47%
  13. 13. CHALMERS BIBLIOTEK Antal elektroniska tidskrifter jämfört med tryckta under 6 år
  14. 14. CHALMERS BIBLIOTEK ”Några milstolpar mot ”Det virtuella biblioteket ” <ul><li>1992-1995: CD-ROM i nätverk och databaser online byggs upp. Ännu inga viktiga tidskrifter (5 gratistidskrifter)! </li></ul><ul><li>1996: 12 aktivt beställda elektroniska tidskrifter från Institute of Physics </li></ul><ul><li>1997-1998: Antal elektroniska tidskrifter ökar dock utan att påverka innehavet av de tryckta tidskrifterna Användarundersökning av tryckta tidskrifter 1998/99 </li></ul><ul><li>1999: Avbeställning av de första papperseditionerna av tidskrifter vi har elektroniskt (120 titlar från IEEE samt alla deras konferenser) Enkät om användningen av elektroniska tidskrifter utförs </li></ul><ul><li>2000: Vi fortsätter avbeställa tryckta upplagor (55 titlar från MCB, Academic Press och IEE) </li></ul><ul><li>2001: Vi kommer att fortsätta avbeställningar av tryckta tidskrifter bl.a. Elsevier (240 titlar) </li></ul>
  15. 15. ELEKTRONISKA TIDSKRIFTER påverkar biblioteksarbetet Nya frågeställningar angående: <ul><li>Tekniska problem </li></ul><ul><li>För vem/vilka prenumererar vi </li></ul><ul><li>Prissättning </li></ul><ul><li>Inköpsmetoder </li></ul><ul><li>Arkivering </li></ul><ul><li>Fjärrlån </li></ul><ul><li>Marknadsföring </li></ul>
  16. 16. Elektroniska tidskrifter Tekniska frågeställningar <ul><li>Hårdvara? </li></ul><ul><li>Mjukvara? </li></ul><ul><li>Format? </li></ul><ul><li>Hur sker åtkomsten (IP-nummer, domännamn, lösenord)? </li></ul><ul><li>Antal samtida användare? </li></ul><ul><li>Driftsäkerhet? </li></ul><ul><li>Får vi tillgång till statistik och i vilken form? </li></ul><ul><li>Kopiering - ”Downloading”? </li></ul><ul><li>Avtalstexter, licenser - vem får skriva under? </li></ul>
  17. 17. Elektroniska tidskrifter Vem/vilka får tillgång till de elektroniska tidskrifterna? <ul><li>Universitet/Högskola: </li></ul><ul><li>- Hela högskolan (oavsett lokalisering?) </li></ul><ul><li>- Vissa gemensamma institutioner universitet/högskola </li></ul><ul><li>- Studenthem </li></ul><ul><li>- ”Walk-ins” - ”InHouse users” </li></ul><ul><li>- Enstaka statligt finansierade forskningsinstitut inom högskolan </li></ul><ul><li>Vem/vilka har inte tillgång till de elektroniska tidskrifterna? </li></ul><ul><li>- Kommersiella eller vinstdrivande företag d.v.s. </li></ul><ul><li>- Industrikunder </li></ul><ul><li>- Teknikparker - Science parks </li></ul><ul><li>- ”Spin-off ” företag </li></ul><ul><li>- Industridoktorander </li></ul>
  18. 18. Elektroniska tidskrifter Typer av prissättning <ul><li>Tryckt/elektronisk till ett pris (man måste ha båda) </li></ul><ul><li>Tryckt/elektronisk med tillägg för den elektroniska </li></ul><ul><li>Enbart elektronisk </li></ul><ul><li>Paketpris - alla elektroniska tidskrifter från utgivaren </li></ul><ul><li>Pris baserat på antal användare </li></ul><ul><li>Pris baserat på antal forskare/studenter </li></ul><ul><li>Pris för konsortier </li></ul>
  19. 19. Elektroniska tidskrifter Inköpsmetoder <ul><li>Traditionellt: </li></ul><ul><li>Vi köper själva via agent eller direkt </li></ul><ul><li>Konsortier: </li></ul><ul><li>Central upphandling (BIBSAM) </li></ul><ul><li>Egna ämnesbaserade konsortier </li></ul><ul><li>Konsortier via tidskriftsagenter </li></ul>
  20. 20. Elektroniska tidskrifter Inköpsmetoder <ul><li>Traditionellt: Vi köper själva via agent eller direkt </li></ul><ul><li>Typ av material: </li></ul><ul><li>- Enstaka tidskrifter eller ”paket” från mindre sällskap och förlag </li></ul><ul><li>Fördelar: </li></ul><ul><li> - Vi får precis vad vi vill ha, inget ”brus” </li></ul><ul><li>Nackdelar: - Vi får inget extra </li></ul><ul><li> - Vi får administrera själva </li></ul>
  21. 21. Elektroniska tidskrifter Inköpsmetoder Konsortier i korthet gäller: <ul><li>Alla får elektronisk tillgång till alla de tryckta prenumerationer konsortiet tillsamman har vid avtalstillfället. Ibland får man som extra bonus alla som förlaget ger ut </li></ul><ul><li>Vanligtvis baseras priset baseras på vad man betalar för de tryckta + ett påslag för den elektroniska accessen </li></ul><ul><li>Avtalsperioden är ofta ett till tre år. Under den längre tiden garanteras oftast att prishöjningarna skall hållas under en viss nivå </li></ul><ul><li>Ibland får man rabatt baserad på hur många bibliotek som deltar. Ju fler bibliotek desto större rabatt dessutom fler titlar </li></ul><ul><li>Ibland måste konsortiet hållas inom landet </li></ul>
  22. 22. Elektroniska tidskrifter Inköpsmetoder Konsortier <ul><li>Central upphandling (BIBSAM) </li></ul><ul><li>Fördelar: </li></ul><ul><li>Vi får fler tidskrifter till samma pris </li></ul><ul><li>Vi slipper administrationen </li></ul><ul><li>Eventuella subventioner </li></ul><ul><li>Nackdelar: </li></ul><ul><li>Generella avtal, inga avgränsade ämnesområden </li></ul><ul><li>Prissättning ibland baserad på hela högskolans prenumerationer </li></ul><ul><li>Osäkerheten i samband subventioner </li></ul>
  23. 23. Elektroniska tidskrifter Inköpsmetoder Konsortier <ul><li>Egna ämnesbaserade </li></ul><ul><li>Fördelar: </li></ul><ul><li>Vi får fler tidskrifter till samma pris inom relevanta ämnesområden </li></ul><ul><li>Vi väljer själva samarbetspartner </li></ul><ul><li>Vi kan samarbeta utanför Sverige </li></ul><ul><li>Nackdelar: </li></ul><ul><li>Någon måste administrera </li></ul>
  24. 24. Elektroniska tidskrifter Inköpsmetoder Konsortier <ul><li>Via agenter </li></ul><ul><li>I dag har vi inga vad gäller fulltexttidskrifter men däremot databaser </li></ul><ul><li>Fördelar: </li></ul><ul><li>Ämnesbaserade konsortier </li></ul><ul><li>Vi slipper administrationen </li></ul><ul><li>Nackdelar: </li></ul><ul><li>Administrationspåslag ? </li></ul>
  25. 25. Elektroniska tidskrifter Arkivfrågan <ul><li>Vem ansvarar för lagring av informationen? </li></ul><ul><li>- Utgivaren i de flesta fall </li></ul><ul><li>- Nationalbibliotek (Elsevier) </li></ul><ul><li>Vad händer när vi avslutar en prenumeration? </li></ul><ul><li>- Vi har tillgång till det vi prenumererat på (BIBSAM-konsortier m.fl.) </li></ul><ul><li>- Vi har inte tillgång till det vi prenumererat på (vissa egna upphandlingar såsom vissa mindre förlag och sällskap) </li></ul><ul><li>CD som back up? </li></ul><ul><li>- Ja i vissa fall </li></ul><ul><li>Behålla den tryckta? </li></ul><ul><li>- Ja, i vissa fall. </li></ul>
  26. 26. Elektroniska tidskrifter Fjärrlån <ul><li>Så länge vi behåller den tryckta parallellt - inga problem med fjärrlån </li></ul><ul><li>Men med enbart elektronisk tillgång gäller: </li></ul><ul><li>Vi får fjärrlåna till offentligt finansierade bibliotek inom landet (icke-kommersiellt syfte) </li></ul><ul><li>Materialet får vanligtvis ej överföras elektroniskt utan skrivs ut och faxas eller skickas med post till beställaren (undantag finns) </li></ul><ul><li>I enstaka fall får vi göra kopior till externa kunder mot att vi förmedlar copyright-avgiften </li></ul><ul><li>Finns möjligheten ”Pay-per-view”? </li></ul>
  27. 27. Elektroniska tidskrifter måste marknadsföras <ul><li>Varför? </li></ul><ul><li>Bristande kunskap: Man vet inte vad som finns på vår hemsida </li></ul><ul><li>Bristande IT-kunskaper </li></ul><ul><li>Bristande teknisk utrustning </li></ul><ul><li>Bristande intresse </li></ul><ul><li>Många föredrar tryckta tidskrifter </li></ul><ul><li>Vad kan man göra? </li></ul><ul><li>Användarutbildningen viktig del </li></ul><ul><li>Regelbundna nyhetsbrev: tryckt till alla, självvalt e-post och på organisationens och bibliotekets hemsidor </li></ul><ul><li>Uppsökande verksamhet - gå ut på institutionerna </li></ul>
  28. 28. Elektroniska tidskrifter Hur påverkas kunderna? Mätbara effekter Sektionernas andel av den total mediakostnaden på Chalmers minskar
  29. 29. Elektroniska tidskrifter Mätbara effekter på dokumentförmedling Jan-Juni 1999 jämfört med Jan-Juni 2000 (Huvudbibl.) <ul><li>Minskning av ”traditionell” dokumentförmedling </li></ul><ul><li>Lokala lån har minskat på huvudbiblioteket med 10% </li></ul><ul><li>Fjärrutlån har minskat med 11 % </li></ul><ul><li>Kopior ut har minskat med 23 % </li></ul><ul><li>Självkopiering på bibliotekets kopiatorer har minskat med 2% </li></ul><ul><li>Ökning av elektronisk dokumentförmedling </li></ul><ul><li>Fulltextnerladdningar har ökat med 50 % (mätning gjord på enbart 4 baser : ACS, EBSCO, AP-Ideal och IoP) </li></ul>
  30. 30. Elektroniska tidskrifter Mätbara effekter Lite mer siffror <ul><li>Mellan 1998 och 1999 ökade fulltextnedladdningen med 248% </li></ul><ul><li>Under 1999 fick vi statistik på ca 49 000 fulltextnerladdningar (Då saknas statistik från en del stora baser)! </li></ul><ul><li>T.o.m. Juni 2000 hade vi ca 44 000 redovisade nerladdningar (fortfarande saknas mycket statistik) </li></ul><ul><li>Gränsade ämnesområden mycket använda t.ex. medicin och ekonomi </li></ul><ul><li>Aktiviteter (inloggningar/sökningar) i databaserna ökade med 78 % mellan 1998 och 1999 </li></ul><ul><li>Beräknad ökning på aktiviteter i databaser från 1999 till 2000 114% (1999 ca:157 000, 2000 ca 336 000 ) </li></ul>
  31. 31. Elektroniska tidskrifter Några spontana reaktioner - alla är inte positiva <ul><li>” Viktiga tidskrifter bör finnas tryckta” </li></ul><ul><li>” Känslan av att bläddra i biblioteket saknas” </li></ul><ul><li>” En promenad till biblioteket är både hälsosammare och stimulerande” </li></ul><ul><li>” Man kan inte glutta i dom vid kaffebordet” </li></ul><ul><li>” Ansträngande att läsa på skärmen” </li></ul><ul><li>” Läsning kräver papper!” </li></ul><ul><li>” Går inte att läsa i bussen” </li></ul><ul><li>” För dålig täckning bakåt” </li></ul><ul><li>” En elektronisk tidskrift läser jag ”sen” det vill säga aldrig, eftersom den alltid är tillgänglig.” </li></ul>
  32. 32. Elektroniska tidskrifter Men … de flesta är mest positiva <ul><li>” Vi går ju mer och mer mot elektronisk distribution av tidskrifter. I och med Chalmers biblioteks avtal med diverse förlag blir täckningen allt större och nyttan av egna prenumerationer (på institutionsnivå) allt mindre. Detta är ju helt i sin ordning och bara att applådera. Här finns nog pengar och tid att tjäna.” </li></ul><ul><li>” Det kan inte vara en fråga om huruvida Chalmers ska satsa på elektronisk informationstillgång, utan hur snabbt den kan utvecklas.” </li></ul><ul><li>” Jag kan gå på biblioteket söndag kväll hemifrån” </li></ul>
  33. 33. Elektroniska tidskrifter Så det är väl bara att försöka följa de goda råden från kunderna: <ul><li>” Fortsätt att offensivt bygga ut den här typen av tjänst. Ni gör ett bra jobb och hjälper forskare och lärare på ett allt bättre sätt.” </li></ul><ul><li>” Keep up the good work” </li></ul>

×