Your SlideShare is downloading. ×
Franska Revolutionen
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Thanks for flagging this SlideShare!

Oops! An error has occurred.

×

Introducing the official SlideShare app

Stunning, full-screen experience for iPhone and Android

Text the download link to your phone

Standard text messaging rates apply

Franska Revolutionen

10,374
views

Published on

Published in: Education

0 Comments
4 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total Views
10,374
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
2
Actions
Shares
0
Downloads
76
Comments
0
Likes
4
Embeds 0
No embeds

Report content
Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
No notes for slide
  • Transcript

    • 1. Franska 1789
    • 2. Loius XVI Enväldeshärskare
    • 3. Slottet Versailles
    • 4. Marie Antoinette
    • 5. Upplysningen
    • 6. Nya idéer som kom IN: Vetenskap, dvs. att man baserade sina kunskaper på erfarenhet (empiri). Människan skall använda sitt förnuft; tänka själv och ifrågasätta om det som andra säger är sant. Jämlikhet och rättvisa i samhället! Gamla idéer som åkte UT: En uppfattning om hur världen är, som bygger på vad som står i Bibeln. Ett sätt att organisera samhället som bestäms av Gud, och att förändringar endast kan ske om Gud griper in. Censur, dvs. att man inte fick skriva vad man ville.
    • 7. Borgare
    • 8. Betalar mest skatt av alla och utför arbete till kyrkan staten och Bönder markägarna. Deras önskan är att äga marken de brukar.
    • 9. Allmänt missnöje: Upplysningens idéer: Filosoferna proklamerar att nationen ska styras av folket, inte av en enväldig kung. Borgarna: En ny klass som är missnöjd med adelns och kyrkans privilegier. Bönderna: Kände sig orättvist behandlade. De betalar skatt till kyrkan och adeln och pengar till jordägaren. De har ingen rätt att ha kvarn eller vinpress och de får inte jaga.
    • 10. Ekonomin är dålig på grund av flera krig och allmän misskötsel Bland annat har man hjälpt amerikanarna i kriget mot engelskmännen
    • 11. Hur löser man finanskrisen? Kungens ministrar tänker att man kanske skulle kunna ta skatt även av adel och präster. (Det var ju så att det endast var hantverkare, bönder och köpmän som betalade skatt på den tiden.) Detta skapar en konflikt mellan kungamakt och adel.
    • 12. Konflikten leder till att kungen som sista utväg får kalla in ståndsriksdagen. Han hoppas på att få hjälp att lösa den ekonomiska krisen. I och med att han kallar in ståndsriksdagen kan man säga att han ger upp sitt envälde.
    • 13. Den 5 maj 1789 träffas alltså ståndsriksdagen på slottet i Versailles. (För första gången på 175 år)
    • 14. 300 adelsmän (1 röst) 300 präster (1röst) 600 folkvalda borgare (1 röst)
    • 15. Man bråkar om hur man ska rösta. Kungen klarar inte av att lösa konflikten. Tredje ståndet bildar Nationalförsamlingen.
    • 16. Nationalförsamlingen bildas av det tredje ståndet eftersom de är missnöjda med att de bara har en röst trots att de är fler.
    • 17. Den 19 juni 1789 går hela prästerståndet med i Nationalförsamlingen. Nu är kungen villrådig ...
    • 18. Han förstår att Nationalförsamlingen är ett hot och han samlar soldater med kanoner och gevär kring det hus där Nationalförsamlingen har sina möten. När medlemmarna kommer dit för att träffas kommer de inte in.
    • 19. Istället kommer man då överens om att samlas på ett sportcenter ; ett så kallat bollhus.
    • 20. Man svor på att inte skiljas förrän Frankrike fått en skriven författning. (“Bollhuseden”)
    • 21. Följande sker i och med att Nationalförsamlingen bildas: • De tre stånden slås ihop till Nationalförsamlingen. • Man tar bort livegenskapen, skatteskillnader och kyrktiondet. Alla ska betala skatt! Adelns privilegier tas bort. • Nationalförsamlingen skriver ”Deklarationen om de mänskliga rättigheterna” där det står att alla är jämlika från födseln och att alla ska ha politisk frihet, yttrandefrihet och tryckfrihet. • Revolutionen sprids ut på landsbygden. Adelsmän runt om i Frankrike. flyr landet i skräck.
    • 22. Det börjar pyra bland befolkningnen. Det hade varit missväxt och på grund av detta var brödet dyrt. Folk svalt. På Paris gator började folket samlas till upprorsmöten ...
    • 23. Den 14 juli 1789 stormade folket i Paris Bastillien
    • 24. Bastiljen stormades för att folket trodde att kungen skulle försöka stoppa Nationalförsamlingen. Man var rädd att det fanns militärer inne på Bastiljen som skulle sättas in mot folkmassorna. Folket bröt sig in i Bastiljen för att man trodde att det fanns vapen där. Man trotsade kungen. Stormningen skedde den 14 juli 1789. Detta datum är nu Frankrikes nationaldag.
    • 25. Revolutionen spreds snabbt från Paris till landsbygden
    • 26. Kungen avrättas 1793 Att halshuggas i giljotinen var det vanligaste dödstraffet. Den dödsdömdes hals låstes fast och en tung skära av stål släpptes ner från ett par meters höjd. Huvudet föll ner i en korg och visades sedan upp för publiken. Att beskåda avrättningarna var ett vanligt folknöje. Eftersom kungen hade försökt fly till sina rika vänner i Österrike, så dömdes han för landsförräderi av konventet. Han halshöggs i Paris 1793.
    • 27. Efter det blir revolutionen alltmer radikal . Man inför stora och snabba förändringar. En av revolutionsledarna hette Maximillian Robespierre. Hans hårda styre som kallades “Skräckväldet” ledde till att många blev emot revolutionsidén. Robespierre halshögg tusentals revolutionsmotståndare.
    • 28. Robespierre styrde tillsammans med Marat och Danton. Man hade inrättat en ny riksdag som kallades “konventet”. Ledarna sa att i krig och krig är det viktigt att alla följer dem. De blev väldigt misstänksamma mot alla som inte tyckte samma som dem. Under tiden som de styrde i Frankrike så dödades 40 000 personer för att de inte tyckte som revolutionsledarna.
    • 29. Giljotinen användes flitigt under Robespierres skräckvälde. Till slut hade man fått nog och han halshöggs själv 28 juli 1794.
    • 30. I länderna runt om Frankrike började de styrande bli oroliga att revolutionen skulle sprida sig dit. Den franska revolutionsarmén var en stark armé. 1792 förklarar Frankrike krig mot Österrike, Spanien, Nederländerna och Storbritannien. Usel organisation gör dock att de måste ge upp.
    • 31. 1799 dyker en av generalerna i armén upp och tar över Frankrike genom en militärkupp. Napoleon blir den nye envåldshärskaren
    • 32. Sammanfattning/Vad hände sedan? De hårda tagen under skräckväldet var inte riktigt det som de franska folket hade gjort revolution för. Det som revolutionsledarna kallat för det nya samhället bestod av krig, svält och elände. Tio år efter revolutionen är Frankrike återigen ett envälde, men många av de förändringar som innebar mer rättvisa för dem med minst makt blev kvar.
    • 33. Följderna av revolutionen Alla betalade skatt till staten. Tidigare var det bara tredje ståndet. Man hade inte längre olika rättigheter beroende på om man var t.ex. adelsman eller bonde. Livegenskapen avskaffades. Man var som bonde inte längre tvingad att vara bunden och beroende av en adelsman. Revolutionen leder till mer demokrati på längre sikt. Efter revolutionen var det självklart att ett land skulle styras av folkvalda representanter. Hur tror du att det varit i Sverige om franska revolutionen inte hade ägt rum?
    • 34. Vi repeterar: Orsakerna till revolutionen
    • 35. 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han skulle kunnat ha tagit hjälp av ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175 år! Tredje ståndet, som var fattigaste och som representerade 98% av frankrikes befolkning, hade minst makt.
    • 36. 2. Tredje ståndet var missnöjda med adelns privilegier Adeln betalade ingen skatt, de var skattebefriade. De fick driva in skatt från tredje ståndet. Adeln hade mer makt i de lokala råden och domstolarna. Rätt att jaga på allas mark. Rätt att ta ut avgifter på kvarnar, bagarbodar och vinpressar från bönderna.
    • 37. 3. Finanskris Det var slut på pengar i statskassan för kungen hade spenderat dem på krig, hovet (som var väldigt kostsamt) och på att betala av skulder. Högre skatter begärdes in eftersom det var slut i statskassan. Det hade varit missväxt, vilket gjorde att det var dåligt med mat. Jordbruket drevs småskaligt och ineffektivt.
    • 38. 4. Missnöje med kungen Brydde sig inte om folket, mer om att vinna krig. Levde i lyx trots att bönderna svalt.
    • 39. 5. De nya idéerna Idéer om frihet, jämlikhet och broderskap. Att alla är lika mycket värda och har rätt att vara med och bestämma.
    • 40. FIN