Bedömning för lärande och ikt
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×
 

Bedömning för lärande och ikt

on

  • 745 views

 

Statistics

Views

Total Views
745
Views on SlideShare
744
Embed Views
1

Actions

Likes
3
Downloads
5
Comments
0

1 Embed 1

http://www.twylah.com 1

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Bedömning för lärande och ikt Bedömning för lärande och ikt Presentation Transcript

    • Bedömning för lärande med hjälp av IKT Malin Frykman, Lerum 2012-11-15
    • Liten gruppscanningGå in påAlt. http://answergarden.ch/view/42736
    • www.bedomningforlarande.se
    • Vi lever i en föränderlig värld där förmågan att ”lära om och lära nytt” är en av de viktigaste kompetenser vi behöver. Att lära att lära är en av EU:s åttanyckelkompetenser och grunden i allt formativt arbete.  Vi vet i dag att bedömning för lärande främjar elevernas kommunikationsförmåga, ansvar, inflytande ochkreativitet långt bättre än den klassiska konventionella, summativa bedömningen. Genom att låta eleverna möta ett formativt förhållningssätt stimulerar vi derasförmåga att vara delaktiga, samtidigt som vi tillsammans med dem synliggör kunskapskvalitéer i lärprocessen.Hur, var och när vi lär påverkas också av Internets kraftfullhet. I dag kan vi skönja en allt  otydligare gräns mellan formellt lärande och informellt lärande. Lärande skeröverallt och bortom tid och rum. Eleverna möter i dag en komplex mängd information i olika medier vilket ger dem många olika  perspektiv på tillvaron.” Sanningen”har mer än ett svar och problem en mängd olika lösningar. Elevernas sociala kontext har vidgats och förändrats tack vare tekniken. Socialt nätverkande via olikamedier är idag en naturlig del av unga människors vardag och begreppet social har fått en ny, vidare och mer global innebörd.  Med hjälp av tekniken kan vi ta in helavärlden i våra liv och möta människor som vi tidigare inte hade möjlighet att möta. Detta påverkar givetvis vår metakognitiva utveckling och vårt sätt att lära. Genommöten med andra människor utvecklas, formas, utmanas och förändras vi.Ett gemensamt långsiktigt mål för alla skolformer är att skapa förutsättningar för individens möjligheter till ett livslångt lärande. För att nå dit behöver våra eleverkunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder för att tillägna sig, användasig av, och omforma ny kunskap är viktiga strategier.Våra elever behöver därför ges möjlighet att träna och utveckla förmågan att "Lära att lära" i den dagliga verksamheten. Det kräver att vi organiserar lärandet ochläraktviteter på ett sätt som verkligen stimulerar och utmanar. Lära sig att lära behöver integreras som en naturlig del i all undervisning så att eleverna successivt fåren möjlighet att utveckla sin förmåga att organsiera sitt eget, personliga lärande.
    • LGR 11 Skolan ansvarar för att varje elev: ”Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga” (Lgr 11 s. 9). ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga” (Lgr 11 s.5) . ”Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna ”(Lgr 11 s. 15). ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (Långsiktiga målen s.14).Lgr 11 har n elevsyn som är inkluderande. Det ingår i uppdraget att utgå från att alla kan och vill lära sig.
    • SAMR-modellen ELEVERNA FÖRSES MED UPPGIFTER SOM TIDIGARE VAR OMÖJLIGA ATT SKAPA. NYA TYPEROMDEFINIERING AV INFORMATIONSKÄLLOR ANVÄNDS KONTINUERLIGT OCH ELEVERNA MÖTER REGELBUNDET EN SOCIAL KONTEXT SOM EJ VAR TILLGÄNGLIG INNAN TEKNIKEN. TEKNIKEN GER MÖJLIGHET TILL STORA FÖRÄNDRINGAR I ARBETSSÄTTET. ELEVER OCHÄNDRING LÄRARE BÖRJAR ANVÄNDA NYA TYPER AV INFORMATIONSKÄLLOR I UNDERVISNINGEN. ARBETET MED ATT VIDGA DEN SOCIALA KONTEXTEN HAR PÅBÖRJATS. TEKNIKEN FUNGERAR FORTFARANDE SOM ERSÄTTNING MEN NU MED FUNKTIONELLFÖRBÄTTRING FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT SOM TIDIGARE. TEKNIKEN FUNGERAR SOM ERSÄTTNING FÖRERSÄTTNING PAPPER OCH PENNA UTAN FUNKTIONELL FÖRBÄTTRING. ELEVERNA ANVÄNDER SAMMA INFORMATIONSKÄLLOR OCH SOCIALA KONTEXT SOM TIDIGARE.
    • Bedömning för lärande är entreprenöriell bedömning. Elever som dagligen möter formativ undervisning har goda förutsättningar att utvecklar de kompetenser som ingår i Skolverkets definitionav entreprenöriellt lärande. 
    • En titt på skillnaden mellansummativ och formativbedömning.....
    • SummativbedömningSummativa bedömningar är bedömningar somsammanfattar elevernas kunskapsnivå i förhållande till ettkriterium, en norm eller ett statiskt värde (t.ex.poäng).Oftast har de funktionen som en utvärdering i efterhand.En summativ bedömning innehåller ingen information omhur eleven kan utveckla lärandet.
    • Vad är formativbedömning? ”En bedömning som görs under pågående arbetsprocess, dv.s under tiden ett undervisningsområde pågår.” Källa:IUP-processen, Skolverket, s.37
    • Tre centrala frågor Förståelse av VAR eleven befinner sig i sitt lärande. Förståelse av VAD som är nästa steg i lärprocessen. Förståelse av HUR man kommer till nästa steg i lärprocessen.De här tre frågeställningarna är något som jag och eleverna alltid utgår ifrån när vi reflekterar kring deraslärprocess och kunskapande. De utgör en bra struktur i alla feedbackssituationer oavsett om det ärformell,informella, muntlig eller skriftlig eller digitaliserad feedback. Den information jag får fram hjälper migatt styra undervisningen och lärandet under resans gång. Formativ bedömning blir bara lärande bedömning om vi i praktiken drar nytta av informationen som man fåroch anpassar undervisningen utifrån det. Ett viktigt mantra för varje pedagog!
    • Vinster med BFLÖkad motivation Lärprocessen synliggörsGemensamt språk Eleverna blir aktiva ägare av sitt lärande!Verktyg för att styra undervisningen i riktning mot delångsiktiga målen.TidsbesparandeUtvecklingssamtalet kan fokusera på IUP:n.....
    • Vad sägerforskningen?Elever som blir föremål för BFL kan på 6 månader lära sig en bestämd kunskapsmängdsom det ”normalt” sätt tar 1 år att lära (D. William Does assesment hinder learning, 2006s. 6A).John Hattie kom i sin studie ”Visible learning” fram till att formativt förhållningssätt är enav de viktigaste framgångsfaktorerna i lärprocessen.BFL ger en dubbelt så stor effekt på lärandet än att minska klasserna med 30 % (D.William Does assesment hinder learning, 2006).Lusten för skolan och lärandet ökar både hos elever och lärare (Assesment for learningPutting it into practice 2003).
    • Framgångsfaktorer iundervisningen Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens.1 Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt.2 Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter.3 Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte.4 Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. Källa: Skolinspektionen
    • Planeringsprocessen
    • Summativ ellerformativ bedömning?Båda behövs, men har olikasyften!
    • Fem nyckelstrategier Tydliggöra mål och Aktivera kunskapskrav Skapa aktiviteter eleven som som ägare av sin synliggör egen lärandet lärprocess Aktivera Ge eleverna återkoppling som som för lärresurser lärandet för varandra framåt
    • Hur säkerställer ni på er skola attmål och kunskapskrav tydliggörskontinuerligt under helaarbetsområdet?
    • Allmänna råd, planering och undervisningLärare bör vid planeringen av undervisningen• Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot ochutifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar attutvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven.• Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet ochavgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper.• Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling påderas arbete.• Välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande måleni läroplanens andra del.• Utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen.• Utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla såatt eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen.• Samordna planeringen av undervisningen med andra lärare, så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna.
    • Självuppfyllande profetian ”Alla elever kan och vill ”En del elever varken lära!” kan eller vill lära” - Bemöter eleverna med samtal, samspel, överlåter ansvar med en tilltro, har regelbundet måldialoger och ger återkoppling som leder - Bemöter eleverna med order, eleven framåt. Många inslag av regler och kontroll. Många inslag av formativ bedömning summativ bedömning!
    • Tydliggöra mål och kunskapskrav Pedagogisk planering Ord och begreppslista Måldialog i Todays Meet Bakvänd måldialog Elevexempel Gissa kommentaren Målbild varje lektion TemawikiDet handlar om att eleverna ska ha en rimlig chans att förstå vad som förväntas av dem i skolarbetet. Om man inte vetvart man ska hur vet man då när man är framme? det handla också om att genom att tydllgöra mål och kunskapskravså utrustar vi eleverna med olika strategier kring HUR dessa mål kan nås. Det är ett viktigt steg i arbetet med att lärasig att lära. Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver att vi skapar en målbild som är känd och implementerad hosalla berörda.Planeringsdokument: Ett planeringsdokument är ett mycket bra verktyg för att sätta ord på den tänkta kunskapsresaninnan den påbörjas. Själva arbetet med at ta fram ett planeringsdokument blir blir också ett ypperligt tillfälle förreflektion kring vad vi gör i undervisningen och varför vi gör det. Den är det första steget mot ett integrerat arbete medtydliga mål och kunskapskrav.Det är dock viktigt att komma ihåg att planeringsdokumentet i sig sällan tydliggör målen hos eleverna per automatik,utan det kräver mer än så. Vi behöver jobba med att tydliggöra målen på fler sätt i den dagliga verksamheten.
    • Smarta mål i IUP:n?SpecifikaMätbaraAngelägnaRealistiskaTidsbestämdaAnsvar
    • Jag hinner läsa och förstå textremsan på tv:n när jag ser på film. VAR i förhållande till målet befinner du dig? VAD som är nästa steg för att du ska nå målet? HUR kan du ta dig till nästa steg?De här tre frågeställningarna är något som jag och eleverna alltid utgår ifrån när vi reflekterar kring deraslärprocess och kunskapande. De utgör en bra struktur i alla feedbackssituationer oavsett om det ärformell,informella, muntlig eller skriftlig eller digitaliserad feedback. Den information jag får fram hjälper migatt styra undervisningen och lärandet under resans gång. Formativ bedömning blir bara lärande bedömning om vi i praktiken drar nytta av informationen som man fåroch anpassar undervisningen utifrån det. Ett viktigt mantra för varje pedagog!
    • Skapa aktiviter som synliggörlärandet Lärande samtal: Feta frågor! Mer basket än pingis! Konvergens och divergens frågor på Corkboard Webbpublicering med Webbstjärnan Filmskapande Bildskapande Animering Podbean
    • Konsten att föra lärandesamtal......
    • Några hjälpfrågor Vad menas med att...?• När behöver du kunna det?• Hur kan du göra för att lära dig?• Vem kan du lära dig med?• Hur kan du visa att du kan?• När vet du att du verkligen kan?
    • Undvik Varför-frågor!Varför-frågor bör undvikas då de lätt skaparen anklagande ton i samtalet.Satsa på Vad och hur-frågor i stället :).
    • Ge återkoppling som förlärandet framåt Innehåller information om lärandet Minute by minute, day by day! Kan ges i korta, mellan och långa cykler. Unikum, lärbloggen Webbpublicering Google Drive Kommentarsfunktioner....
    • All återkoppling ärinte positiv!Lärarledd struktur och handledning behövs. Se upp förbristfokuseringen!Superviktigt med bra frågeställningar som handlar om målenoch vägen dit.Återkoppling till mål, kriterier och förmågor i den dagligainformella feedbacken viktigt! Ordlista, målbild och matrisunderlättar.Eleverna behöver få träna ofta! Det är inte så lätt!
    • Aktivera eleverna somlärresurser för varandra Kollaborera i wiki eller blogg! Använd samarbetsytor på nätet Google docs Skype education IUP-partner Kamratrespons Dela dokument Voicethread Bygg en temawiki Speed dating i chatten How to filmer: elev till elev Låt elever producera digitalt lärmaterial åt varandra
    • Aktivera eleven som ägareav sitt get lärande Regelbunden reflektion och analys kring det egna lärandet Videologga! Självskattning via Exit Ticket Lärbloggen i Unikum Naturlig pedagogisk dokumentering med hjälp av digitala resurser: film, bilder, ljudinspelningar, texter
    • Många lärare tycker attbedömning är svårt!
    • Källa: Skolinspektionens granskning av kunskapsbedömning i åk 1-3,http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Kunskapsbedomning-i-ak-1-3/
    • Källa: Skolinspektionens granskning av kunskapsbedömning i åk 1-3,http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Kunskapsbedomning-i-ak-1-3/
    • LösningSystematiskt kvalitetsarbete med bedömning.Odla en gemensam bedömningspolicy somgrundas på en formativ bedömningskultur
    • En bedömningspolicy skaUtgå ifrån Skollagen, Lgr 11 och AR.Tydliggöra rutinerna för hur skolan arbetar med.Synliggöra skolans bedömningskulturGe lärare stöd i det dagliga arbetet med bedömning.
    • Se upp för quickfix och snabba lösningar!http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/11/01/skolverket-sagar-oversattning-laroplanen
    • Fastna inte i LPPoch matristräsket! Det är hur ni använder era LPP:er/pedagogiska planeringar och matriser som gör skillnad!
    • Diskutera!Hur bör en genomtänkt bedömningspolicyse ut? Vilka rutiner bör finnas på skolanför: Tydliggörande av mål och kunskapskrav Återkoppling och resultatkommunikation med elever och vårdnadshavare. Sambedömning Pedagogisk dokumentering
    • Frågor? malin.frykman@grkom.se Twitter: @bedomningforlar Skype: malin.frykman