Genetik

8,038 views

Published on

Published in: Education
0 Comments
11 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

No Downloads
Views
Total views
8,038
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
578
Actions
Shares
0
Downloads
0
Comments
0
Likes
11
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Genetik

  1. 1. DNA-molekylen 0 Det kemiska ämnet DNA bär på vårt genetisk arv 0 DNA-molekylen är en långsträckt molekyl 0 Den är lindad kring proteiner och veckar sig ytterligare för att bilda kromosomer2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 2
  2. 2. DNA-molekylen 0 Människan har 46 st kromosomer 0 Tillsammans innehåller de upp till 2 m av DNA 0 Informationen som är lagrad är uppdelad i s.k. gener 0 Människan har c:a 25 ooo olika gener2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 3
  3. 3. DNA-molekylen 0 DNA-molekylen är en vriden dubbelspiral 0 Banden består växelvis av fosforföreningar och sockermolekyler 0 Tvärbindningarna består av fyra olika kvävebaser A, T, C, och G 0 Adenin, Tymin, Cytosin och Guanin2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 4
  4. 4. DNA-molekylen 0 Varje gen är ett recept på ett speciellt protein 0 I en cell är bara en del gener aktiva 0 Därför tillverkas olika proteiner i olika celler 0 Transkription 0 Translation2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 5
  5. 5. DNA-molekylen 0 När våra celler delar sig måste DNA kopiera sig själv 0 Replikation 0 Vid vanlig celldelning, mitos, blir resultatet två celler med exakt samma DNA som ursprungscellen – 46 kromosomer 0 Vid reduktionsdelning, meios, blir resultatet fyra celler med hälften av ursprungscellens DNA – 23 kromosomer2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 6
  6. 6. DNA-molekylen 0 Mitos 0 Meios2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 7
  7. 7. DNA-molekylen 0 Människans Man kromosomuppsättning 22 + X 22 + Y innehåller 22 par ”vanliga” kromosomer och ett par 22 + X 44 + XX 44 + XY Kvinna könskromosomer 0 En man har 44 + XY 22 + X 44 + XX 44 + XY 0 En kvinna har 44 + XX2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 8
  8. 8. Ärftlighet 0 Vid befruktningen kommer hälften av kromosomerna från vardera föräldern 0 Detta innebär att alla gener förekommer parvis 0 Vissa gener kommer alltid att slå igenom, även om de bara kommer från en förälder, de är dominanta 0 Andra gener märks bara om de fås från båda föräldrarna, de är vikande (recessiva)2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 9
  9. 9. Ärftlighet 0 Homozygot – två lika gener 0 Heterozygot – två olika gener 0 Dominanta gener slår alltid igenom medan vikande gener bara slår igenom hos den som är homozygot 0 Exempel – fräknar (se nästa bild) 0 För att undersöka om avkomman får en egenskap eller inte gör man ett korsningsschema2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 10
  10. 10. Ärftlighet 0 Korsningsschema 0 Två homozygota föräldrar 0 Varianter av en och Man - fräknar samma gen kallas alleler 0 När det gäller egenskapen F F fräknar finns två alleler f Ff Ff Kvinna – ej fäknar 0 F=anlag för fräknar fräknar fräknar (dominant) f Ff Ff 0 f=ej anlag för fräknar fräknar fräknar (vikande)2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 11
  11. 11. Ärftlighet 0 En heterozygot, en homozygot förälder 0 Två heterozygota föräldrar Man - fräknar Man - fräknar F f F f f Ff ff F FF Ff Kvinna – ej fäknar Kvinna – fäknar fräknar ej fräknar fräknar fräknar f Ff ff f Ff ff fräknar ej fräknar ej fräknar fräknar2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 12
  12. 12. Ärftlighet 0 Många egenskaper styrs av flera gener 0 Detta gör att det kommer att finnas ”mellanformer” av en del egenskaper 0 Många egenskaper är också ett samspel mellan arv och miljö 0 Munken Gregor Mendel lade grunden till genetiken som vetenskap2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 13
  13. 13. Ärftlighet 0 DNA kan skadas av t.ex. strålning och kemikalier 0 Det kan också bli fel vid kopiering av DNA 0 Tillsammans kallas dessa förändring av DNA för mutationer2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 14
  14. 14. Ärftlighet 0 Konsekvenserna av en mutation beror på i vilken typ av cell de sker 0 Skador på könscellernas DNA förs vidare 0 Skador på kroppscellernas DNA påverkar endast den aktuella individen.2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 15
  15. 15. Skador i arvsmassan0 Genmutationer0 Kromosom-mutationer ex. Downs syndrom – tre kromosomer i par 21
  16. 16. Ärftliga sjukdomar0 Ex. PKU (Fenylketonuri, en ärftlig, medfödd ämnesomsättningssjukdom ) P p P PP Pp p Pp pp P=frisk gen p=skadad gen
  17. 17. Genteknik 0 Begreppet genteknik är ett samlingsnamn för olika tekniker för att studera och förändra gener 0 Man kan föra över gener från en cell till en annan 0 Exempel: den mänskliga genen för insulin kan föras över till en bakterie2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 18
  18. 18. Genteknik 0 Det pågår försök med att föra in nya gener direkt i kroppens celler som behandling av sjukdomar 0 Detta kallas för genterapi 0 Blödarsjuka är ett exempel på vad man försöker behandla men också olika cancersjukdomar2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 19
  19. 19. Genteknik 0 För att kunna upptäcka ärftliga sjukdomar tidigt görs gentester, exempel: PKU-test på nyfödda 0 Man kan spåra de gener som orsakar eller kommer att orsaka sjukdomar 0 Man kan idag också leta upp de gener hos bakterier och virus som man vet orsakar sjukdomar 0 Detta görs med DNA-sonder2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 20
  20. 20. Genteknik 0 Genteknik har också gjort det möjligt att kartlägga organismers DNA 0 Vi har nu tillgång till genkartor 0 Projektet HUGO var det arbete som kartlade människans gener 0 Man kan också studera släktskap med dessa kartor 0 Ett genetiskt fingeravtryck är en karta över en individs DNA2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 21
  21. 21. Genetik och mat 0 Människan har under tusentals år förädlat växter 0 Plantor med bra egenskaper har korsats och gett växter som ger större skörd och är tåligare 0 Dagens teknik gör detta enklare genom att enskilda gener kan spåras 0 Samma principer gäller för avel av djur2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 22
  22. 22. Genetik och mat 0 Växtförädling och djuravel är möjligt eftersom det finns olika egenskaper inom varje art – en genetisk variation 0 Nya anlag kan inte skapas men de kan kombineras på olika sätt 0 Idag minskar mångfalden då vi människor odlar få arter med små genetiska variationer 0 Detta kan leda till att sjukdomar kan få stora negativa konsekvenser2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 23
  23. 23. Genetik och mat 0 Det har skapats genbanker för att bevara mångfalden 0 Där samlas frön från många olika sorters växter 0 Man samlar både vilda varianter, gamla och nya sorter av våra nyttoväxter2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 24
  24. 24. Genetik och mat 0 Idag finns tekniken för att flytta gener mellan olika arter 0 På så sätt kan genmodifierade växter skapas 0 Man använder begreppet GMO – genmodifierade organismer2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 25
  25. 25. Genetik och mat 0 Den nya tekniken erbjuder stora möjligheter – växter som är tåliga och ger mer näring 0 Det kan också innebära ett hot – spridning i naturen kan leda till att vilda växter konkurreras ut2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 26
  26. 26. Genetik och mat 0 ”Det gyllene riset” är ett exempel på en genmodifierad växt 0 Sex nya gener har förts in i risets DNA • Tre bildar betakaroten (A-vitamin) • En binder järn • En hjälper kroppen ta upp A-vitamin • En bryter ner ämnet som hämmar upptaget av vitaminet2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 27
  27. 27. Genetik och mat 0 Tekniken kan också användas för att ge djur nya gener 0 Då talar man om transgena djur 0 Det kan finnas problem att styra de egenskaper man vill åt eftersom det är flera gener som spelar in 0 Det finns grisar vars fett är nyttigare för oss människor 0 Laxsorter som fått extra tillväxtgener både växer snabbar och kräver mindre mat2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 28
  28. 28. Genetik och mat 0 Kan vår ”nya” mat vara farlig? 0 Generna i maten kommer inte att hamna i vårt DNA 0 Dock kan maten ha oönskade egenskaper 0 Den modifierade organismen skulle kunna bli giftig eller allergiframkallande2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 29
  29. 29. Länkar 0 Genteknik.nu 0 Wikipedia – Genetik 0 Genetik och genteknik 0 Genetik 0 Genteknik2011-05-02 Malin Åhrby, Häggvallskolan 30

×