AD/HD Attention-Deficit/HyperactivityDisorderEn förstudie för<br />möjliga vägar till ökad publicitet <br />för hemsidan a...
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se

723
-1

Published on

Den här förstudien avser att skapa bästa möjliga förutsättningar för att adhdkvinnor.se ska kunna utveckla sin webbplats med hjälp av mediepraktikanter. Studien fokuserar på hur pass tillgängliga de är och vilka som vänder sig till dem. Målet med studien är att, utifrån en enkätundersökning gjord på unga flickor, få dem att öka sin kunskap om AD/HD och få dem att besöka adhdkvinnor.se. Syftet är att med små medel få hemsidan att se mer tillgänglig ut och att få människor, vare sig de har en diagnos eller inte, att hitta hemsidan enklare.

Published in: Education
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
723
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
0
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Lea PåLsson Knm08 Slutprojekt adhdkvinnor.se

  1. 1. AD/HD Attention-Deficit/HyperactivityDisorderEn förstudie för<br />möjliga vägar till ökad publicitet <br />för hemsidan adhdkvinnor.se<br />- en webbplats för slarvmajor<br />A v: Lea Pålsson KNM08<br />Abstract<br />Inledning<br />Den här förstudien avser att skapa bästa möjliga förutsättningar för att adhdkvinnor.se ska kunna utveckla sin webbplats med hjälp av mediepraktikanter. Studien fokuserar på hur pass tillgängliga de är och vilka som vänder sig till dem. Målet med studien är att, utifrån en enkätundersökning gjord på unga flickor, få dem att öka sin kunskap om AD/HD och få dem att besöka adhdkvinnor.se. Hemsidans nuvarande målgrupp, 35-55 år, har fått kolla på sidans utformning för att se vad som kan förbättras. Syftet är att med små medel få hemsidan att se mer tillgänglig ut och att få människor, vare sig de har en diagnos eller inte, att hitta hemsidan enklare.<br />Resultat<br />Webbplatsen adhdkvinnor.se lever delvis upp till flera av kriterierna för tillgänglighet och användarvänlighet. Dock finns det en rad förbättringsmöjligheter som framkommer både av den förstudie som gjordes bland unga men också av enkätundersökningen på nuvarande målgrupp för hemsidans utformning och förbättring i dagens läge. Utvecklingen går att genomföra och kan bli kostnadsfri med hjälp av rätt praktikant. <br />Innehållsförteckning<br />Innehållsförteckning3<br />Innehållsförteckning4<br />1. Inledning5<br />1.1 Om adhdkvinnor.se5<br />1.2 Uppdrag och syfte5<br />1.3 Metod och genomförande6<br />1.4 Målgruppen6<br />1.5 Hinder för hemsidans utveckling6<br />2. Introduktion6<br />2.1 Neuropsykiatriska funktionshinder6<br />2.2 Fakta om AD/HD7<br />2.3 Kärnsymptomen vid AD/HD7<br />2.4 Vem kan få AD/HD?8<br />3. Målgruppens förhållande till webben8<br />3.1 Svårighet att överblicka8<br />3.2 Koncentrationssvårigheter9<br />3.3 Tillgänglighet9<br />4. Jämförelsestudie mellan två olika målgrupper9<br />4.1 Resultat av enkätundersökningarna10<br />4.2 Syfte och mål10<br />4.3 Bakgrunden för mitt syfte och mål11<br />4.4 Enkätundersökning för målgruppen 35-55 år11<br />5. Fixa ett eget AD/HD humör12<br />5.1 Recept skapat av Drull-Fia12<br />5.2 Flickor vs pojkar. AD/HD vs ADD13<br />5.3 Hur är det att leva med AD/HD14<br />6. Förslag till åtgärder14<br />6.1 Inledning14<br />6.2 Bearbeta samtliga texter15<br />6.3 Producera levande material16<br />6.4 Genomföra användarundersökningar16<br />6.5 Erbjuda gratismaterial17<br />6.6 Skapa länkar17<br />6.7 Utarbeta manual för webbpublicering och webbtexter17<br />6.8 Göra en enklare sökmotoroptimering18<br />6.9 Analys18<br />6.10 Reflektion18<br />7. Källor och inspiration19<br />7.1 Början19<br />7.2 Litteratur19<br />7.3 Har Prussiluskan AD/HD?20<br />7.4 Kända kvinnor med AD/HD21<br />8. Internetsidor och källor som min studie bygger på21<br />9. Arbetsgången och resultatet22<br />1. Inledning<br />1.1 Om Adhdkvinnor.se - den 30 oktober 2008 <br />Startade 10/9 2008<br />av Marianne Berglund och Kajsa Söderstrand. Sedan den 2/10 har det varit möjligt att registrera sig och bli medlem. Adhdkvinnor.se är ingen förening så registreringen innebär att man får tillgång till medlemssidor och nyhetsbrev.<br />Sidan adhdkvinnor.se är ett nätverk och en webbplats som de valt att driva av eget intresse. Men vilka är kvinnorna egentligen?<br />Det fanns ingen chans för mig att träffa personerna bakom sidan men mejlkontakten drogs igång relativt snabbt. Alla var med på att berätta om varför sidan finns och så här börjar historien. Marianne är i 40års åldern och har precis fått sin diagnos, via en blogg får hon kontakt med Kajsa som också fått sin diagnos sent i livet. De läser varandras bloggar och allt fler kvinnor finner dem vilket resulteras i att adhdkvinnor.se skapas av fem kvinnor, därutav två har AD/HD och resten har barn med AD/HD. De heter Marianne, Kajsa, Angelika, Mia och Drull-Fia och tillsammans har de ett syfte: att skapa en hemsida om AD/HD som kunde ge svar på alla deras frågor. Kajsa berättar att adhdkvinnor.se är skapad för att dra uppmärksamheten till de problem som kvinnor med AD/HD har och hur de problemen skiljer sig från vad männen har.<br />1.2 Uppdrag och syfte<br />Adhdkvinnor.se vill ge sig ut på internet som ett forum för kvinnor där de kan tala om sina diagnoser och kunna skriva av sig i sitt bloggande och twittrande. Målet med webbplatsen är att skapa kännedom om AD/HD samt att erbjuda tillgång till kontakt. Utifrån det valde jag att göra en förstudie på hur många som känner till att även kvinnor kan ha AD/HD och hur många som känner till hemsidan adhdkvinnor.se. Syftet med arbetet är att sedan se hur många som besökt sidan och vad de tyckt och tänkt kring den. Uppfyller den vad bloggarna är ute efter? Finns den där informationen som många kvinnor delar med andra men inte helt vet om? Dags för en förstudie för att se hur sidan kan förbättras och uppfylla förväntningarna.<br />1.3 Metod och genomförande<br />För att fastställa vad allmän kännedom om kvinnors AD/HD innebär och hur folk tar ställning till det lät jag en enkätundersökning gå ut på en ungdomsmottagning. Frågan ställdes på ett enskilt papper och unga kvinnor mellan 19-23 år fick svara på hur de tänker kring AD/HD. Målgruppen 19-23 år valdes ut av ungdomsmottagningarna av anledningen att det är en målgrupp som kändes mest anpassad att svara på frågorna. Undersökningen gjordes under tre veckor och enbart unga kvinnor fick svara. <br />Sedan lät jag liknande frågor ligga ute för besökarna på adhdkvinnor.se och så jämförde jag deras svar. På hemsidan var målgruppen kvinnor 35-55 år eftersom besökarna generellt är i den åldern. Jag tog också reda på om utvecklingsarbetet på webbplatsen kändes tillgängligt för övriga som ville söka information om AD/HD och deras specifika behov. För att ta del av enkätundersökningarna se bilaga 2 och 3.<br />1.4 Målgruppen<br />Målgrupperna för AD/HD-kvinnornas webbplats är främst för kvinnor mellan 35-55 år. Det fastställdes i deras mätning på sidan och att många äldre kvinnor söker sig till sidan eftersom de alla fått sin diagnos sent i livet. Den grundläggande målgruppen för flickor med AD/HD är personer mellan 20-25 år. Den tredje parten av målgrupp är myndigheter och andra som söker information om neuropsykiatriska funktionshinder såsom AD/HD.<br />1.5 Hinder för hemsidans utvecklingEftersom adhdkvinnor.se inte är någon förening utan ett nätverk som de valt att driva av eget intresse så finns det inga större ekonomiska resurser att använda till webbutveckling. I denna studie får det endast plats för de förslag, som går att genomföra mer eller mindre kostnadsfritt ,eftersom deras ekonomi inte är bärande för förändring. Dessa förbättringar skulle kunna göras med hjälp av en mediepraktikant.<br />2. Introduktion <br />2.1 Neuropsykiatriska funktionshinder<br />Neuropsykiatriska funktionshinder är samlingsbeteckningen för ett flertal olika diagnoser så som AD/HD, Tourettes syndrom, Autism, Aspergers syndrom samt vissa språkstörningar och tvångssyndrom. Diagnoserna är närbesläktade och överlappar ofta varandra. Gemensamma drag är inlärningsproblem och svårigheter i det sociala samspelet, men det råder stora variationer beträffande graden av problem och hur de kommer till uttryck. <br />2.2 Fakta om AD/HD<br />AD/HD (attention deficit hyperactivity disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder. <br />2–3 procent av alla vuxna har sjukdomen. <br />För diagnosen adhd krävs att problemen ska ha börjat visa sig före sju års ålder, och att de har allvarlig inverkan i vardagen. <br />Man får svårt att strukturera upp dagen, passa tider, behålla koncentrationen, över- och underaktivitet. Sömnproblem, ångest, depression och utbrändhet är vanligt. <br />AD/HD är genetiskt och uppkommer oftare hos män än hos kvinnor. <br />Källa: Aftonbladet <br />2.3 Kärnsymptomen vid AD/HD<br />–AD/HD är ett väldigt brett paraply med många problemkomplex. Inom en snar framtid kommer vi att kunna skilja ut undergrupper med olika prognos, olika problemprofil och olika behov av hjälp. Både undergrupper som kan definieras utifrån symtom, men även sådana som kan definieras utifrån neuropsykologiska tester, säger Björn Kadesjö, överläkare i barnneuropsykiatri vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.<br />Den grupp av funktionshinder som kallas neuropsykiatriska finns även representerade hos vuxna. Man trodde tidigare att AD/HD växte bort med åren, men nu vet man att dessa problem kvarstår i varierande grad hos flertalet vuxna som fått dessa diagnoser i tidig såsom vuxen ålder.<br />Enligt aktuell forskning kvarstår i vuxen ålder allvarliga problem hos 1/3 av dem som diagnostiserades i barndomen. 1/3 klarar sitt vardagsfungerande men mår inte särskilt bra och 1/3 är symptomfria. Många som får sina svårigheter fastställda först i vuxen ålder kan under lång tid ha sökt hjälp eller vårdats inom psykiatrin utan att ha fått rätt behandling. Vid intervjuer med den hjälpsökande och anhöriga kan AD/HD-symptomen identifieras. Efter utredningen kan lämpliga åtgärder erbjudas.<br />2.4 Vem kan få AD/HD?Vem som helst. Det är bevisat att en rad olika ämnen i kroppen gör så att en person kan få AD/HD. Den bild man vanligen hör talas om är att personen med AD/HD har gått igenom psykosociala faktorer såsom dålig uppfostran, brister i familjefunktion, stress, traumatiska händelser, miljöfaktorer eller dylikt vilket inte helt stämmer. Visst skulle det kunna vara så men oftast är uppkomsten av AD/HD genetisk och medför mest positiva skeenden för personen. Om personen levt med brister i familjefunktion, stress eller dylikt så kan sådana faktorer ha stor betydelse för hur allvarliga konsekvenser funktionshindret får. Men AD/HD går också att få utan att personen går igenom något större händelseförlopp i livet och dess uppväxt genom att man lever i en förstående, anpassad och stödjande omgivning som hindrar att funktionsnedsättningen utvecklas till ett allvarligt funktionshinder.<br />3. Målgruppens förhållande till webben<br />En person med neuropsykiatriskt funktionshinder kan ha problem med koncentrationen, språk och minne och det kan innebära att kravet för hemsidan blir mycket större jämfört med en hemsida för besökare utan AD/HD. För att målgruppen ska kunna ta till sig informationen måste webbplatsen utformas efter deras specifika behov. Här följer en sammanfattning av vanliga svårigheter som man bör utgå ifrån. Hemsidans textinnehåll och utformningen är diskuterat mellan mig och adhdkvinnor.se<br />3.1 Svårighet att överblicka<br />Eftersom personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha reducerad problemlösningsförmåga och svårare att minnas kan de finna det krångligt att orientera sig på en webbplats. Särskilt personer med AD/HD kan ha svårt att fokusera och att överblicka stora mängder information. Därför är tydlig struktur och begriplig text avgörande för att målgruppen ska kunna använda webbplatsen så obehindrat som möjligt. En bristande eller otydlig informationsstruktur kan skapa förvirring och minskar möjligheten att tillägna sig informationen.<br />3.2 Koncentrationssvårigheter<br />Rörliga bilder kan uppfattas som extremt störande för personer med koncentrationssvårigheter. Många distraheras av bilder, ljud och animationer och behöver möjligheten att enkelt stänga av allt sådant för att kunna fokusera på textinnehållet. Det är alltså viktigt att hitta en balans mellan möjligheten att välja mellan olika informationsformat och minimeringen av koncentrationsstörande inslag.<br />3.3 Tillgänglighet<br />En tillgänglig webbplats är konstruerad så att den passar flera typer av användarbehov, preferenser och situationer. Ju fler som kan använda webbplatsen, desto tillgängligare är den och en fullständigt tillgänglig webbplats ska i teorin kunna användas av alla. Genom att göra en webbplats tillgänglig maximerar man antalet potentiella och återkommande besökare. Bättre synlighet på sökmotorerna kan det bli då sökmotorrobotar läser av sidan.<br />I praktiken innebär tillgänglighet en tydlig informationsstruktur och valmöjligheter som hjälper användarna att snabbt hitta den information de söker. <br />I BILAGA 1 följer ett antal viktiga kriterier för tillgänglighet fördelade på huvudområdena ”information och struktur” och ”anpassning och valbarhet” samt kortfattade nulägesanalyser över hur väl adhdkvinnor.se motsvarar varje kriterium.<br />4. Jämförelsestudie mellan två olika målgrupper<br />Utöver denna undersökning om hemsidan såg jag till att göra en jämförande studie på två olika målgrupper med endast flickor och kvinnor. Jag frågade unga flickor mellan 19-23 år frågor kring AD/HD och deras kunskap och kännedom om diagnosen, medan jag lät den andra målgruppen mellan 35-55 år undersöka hemsidan. Målgruppen fann jag via hemsidan och jag förstod väldigt snabbt att de redan hade förkunskaper och visste mycket om AD/HD. Men givetvis fanns det också frågor om det som de inte visste och målgruppen sökte vidare information, bland annat via adhdkvinnor.se eller bloggade om det.<br />4.1 Resultat av enkätundersökningarna<br />Sötsug och hetsätning, glömska, oro och sömnproblem kan vara dolda vuxen-AD/HD tecken. Överläkaren Ylva Ginsberg säger så här om flickors oupptäckta AD/HD.<br />– Mörkertalet är stort. AD/HD kan misstas för depressioner, utbrändhet och ätstörningar.<br /> Ett flertal artiklar i samma anda som Ylvas fick mig att göra en undersökning om unga kvinnor mellan 19-23 år och deras inställning till AD/HD eller ADD. Dels för att jag vill uppmärksamma dem om dessa neuropsykiatriska symptom. Jag skrev ihop tio frågor på ett textdokument och psykologer på ungdomsmottagningar runtom Stockholm och Uppsala delade ut detta textdokument (enkät) till kvinnorna. Utöver enkäten följde även en kort text om AD/HD med. Enkäten cirkulerande sedan runt i fem veckor innan de nådde min brevlåda och jag kunde börja med sammanställningen. Målgruppen valdes ut eftersom jag ansåg att unga vuxna skulle ta del av enkäten. Av de totalt 40 enkäter jag skickade iväg, 20 stycken i vardera stad, så jag fick in totalt 27 enkäter och sammanställde deras svar på respektive fråga.<br />För att ta del av enkäten se BILAGA 2<br />4.2 Syfte och mål<br />Jag kollade vad de visste eller inte visste. Mitt syfte med undersökningen är att väcka debatt och få folk att diskutera flickors AD/HD. Mitt mål med undersökningen är att, precis som pojkar får diagnosen vid inskolningen, ska även flickor få chans till den möjligheten. Idag ställer man ofta diagnos på unga flickor utifrån att deras eventuella stora systrar får sin diagnos i ung ålder. Dessa stora systrar påverkar föräldrarnas inställning så att även lillasystern får sin ADD eller AD/HD diagnos. Mitt mål är att det ska vara en enkel sak att få diagnos vare sig man är förstfödd eller inte.<br />4.3 Bakgrunden för mitt syfte och mål<br />Tecknen för AD/HD börjar redan som spädbarn i många fall och kan därför vara lätta, med hjälp av en psykolog, att redan vid inskolningen se ifall det finns symptom som ska behandlas och respekteras av skolledningen. Därför vore det inte så svårt att ge unga flickor diagnos det enda som saknas är resurser och prioriteringar.<br />4.4 Enkätundersökning för målgruppen 35-55 år och dess kunskap de önskar sig få av hemsidan adhdkvinnor.se. För att ta del av enkäten se BILAGA 3.<br />Reflektion över förbättringsmöjligheter för adhdkvinnor.se <br />Förslag på hur sidan kan se ut <br />Istället för alla de block som hemsidan är uppbyggd av idag kan man ersätta det med fem enkla block som innehåller information om det viktigaste. Genom en lättare undersökning på vad folk klickar på mest kan man lätt se vilka rubriker som är viktigast att länka. Till dessa fem block görs sedan undersidor för resterande information. Informationen ska då sammanskrivas lätt och vid varje AD/HD ord som dyker upp ska det vara klickbart och länkas till AD/HD-fakta. Det ska även finnas bilder till texterna. <br />Idag går hemsidan i beige, grå och rosa färg. Färgerna gör inte hemsidan levande och för en färgblind kan det vara svårt att hålla isär blocken men tydligt se texten. Så färgerna adhdkvinnor.se har idag kan bytas ut till lila då en undersökning visade vilken färg besökarna helst ville ha. Undersökningen om att byta hemsidans färger finner du i BILAGA 1.<br />5. Fixa ett eget AD/HD-humör 5.1 Recept skapat av Drull-Fia <br />Du behöver: <br />    En fungerande radio <br />    En telefon <br />    En mobiltelefon <br />    En spis <br />    Fyra kastruller <br />    Några barn (har du inga egna kan du säkert låna några från grannen) <br />   (En make/sambo, den här ingrediensen kan dock uteslutas) <br />Gör så här: <br />Knäpp på radion, höj den till en volym så att den överröstar vad du tänker, om du tänker något över huvud taget <br />Lägg potatis i en gryta, korv i en annan (gärna en sådan som ska koka och lätt spricker), grönsaker som bara ska koka några minuter i tredje och i den fjärde börjar du röra ihop sås med mjöl och mjölk. Använd gärna en gryta som lätt bränner vid. Ställ alla grytor på spisen och höj värmen på plattorna. Sätt gärna igång fläkten på högsta hastighet om du har någon. En fördel är om den dånar. Se också gärna till att det inte är undanplockat sen förra gången du lagade mat och att det står en massa odiskad disk runt omkring dig<br />Be någon ringa till din telefon och låta det ringa tills du svarar <br />Be någon ringa till din mobil och låta det ringa tills du svarar <br />Låt några av barnen springa omkring och leka i köket <br />Låt något annat barn sitta i ett angränsande rum och ropa om hjälp med något, exempelvis ett dataspel som har hakat upp sig eller någon legobit som måste letas upp <br />(Ropa på din man och gräla på honom för att han t ex inte hjälper till i köket eller påpeka att han är slarvig med att tvätta bilen. Du kan också berätta att du råkade göra en mindre buckla på bilen idag när du skulle parkera)<br />Nu behöver du inte fler instruktioner, för resten faller sig naturligt. När du börjar skrika högljutt, känner hjärtat bulta i racerfart eller känner dig så rasande att du skulle vilja kasta grytorna och slänga ut både ungarna och maken, då är AD/HD-humöret klart. Det behöver inte koka mer. Stäng av plattorna (eller glöm att göra det) och gå ut från köket, smäll igen en dörr och vråla att alla ska lämna dig ifred för nu orkar du inte mer, du måste ha TYST och LUGN OCH RO. <br />AD/HD-humöret kan med fördel frysas in och tas fram och användas flera gånger vid behov. Går utmärkt att ta fram och tina om man t ex får oväntade gäster som ringer på dörren just när man äntligen fått ungarna i säng, hällt upp en kopp kaffe och precis börjat njuta av lugnet och tystnaden som man längtat efter hela dagen. <br />Källa: Drull-Fia – adhdkvinnor.se <br />5.2 Flickor vs pojkar. AD/HD vs ADDFlickor med AD/HD är allt mer vanligt och deras uttryckssätt är ofta det motsatta som för pojkar med AD/HD. En flicka som sitter still, är blyg och lever lätt i sin egen värld och har svårt för att koncentrera sig på nuet och det som sker omkring kan ha lika mycket AD/HD som en överaktiv kille som aldrig lär sig sitta still. <br />Flickornas problembild kan delvis se annorlunda ut än pojkarnas. Deras problem kan vara mer av inåtvänd karaktär och därför mindre störande för omgivningen. På så sätt löper de större risk för att inte få sina problem uppmärksammade och igenkända. Skulle det visa sig att flickan inte har hyperaktiva symptom kallas det istället för ADD. Skillnaden på AD/HD för pojkar och flickor, generellt, är att flickorna hinner bli vuxna kvinnor innan de får sin diagnos medan pojkar lätt får den i samband med inskolningen.<br />5.3 Hur är det att leva med AD/HD? Här kommer min egen text om samhällets gråskalor och ens egna liv som kretsar kring svart eller vitt och hur dessa mellanting inte fungerar i praktiken.<br />Tänk dig en värld utan gråskalor, antingen så är det svart eller så är det vitt. Det finns inget mellanting och tänk dig en värld där du ständigt får förklara dig och ständigt bevisa något som du inte känner igen dig i. En värld som är uppbyggd i tänkets gråskala och som du känner att du måste fly ifrån . En känsla av rastlöshet på insidan. Som slutar med att du inte kan sortera dig ur den där högen med ren tvätt? Och därför tvättar den igen för att i alla fall kunna sortera den efter färg. Samtidigt som det gäller att komma ihåg att man ska till doktorn på onsdag samtidigt som man inte har en aning om det ens är onsdag. Listan kan göras lång för en person med AD/HD, men tänk på att deras kaos inte syns och det som är enkelt och själklart för dig kanske inte är det för någon annan, främst inte för en person med AD/HD. Så möt människan du har framför dig nästa gång med ett leende och du kommer se att det kommer gå bra för er båda.<br />6. Förslag till åtgärder<br />6.1 Inledning<br />På det stora hela fungerar adhdkvinnors webbplats ganska väl. Det visar både enkätundersökningen som besökare fick svara på och kännedomen från ungdomarnas sida. Emellertid finns det ett omfattande behov av förbättringar som skulle få besökarna att återkomma oftare till webbplatsen. Här följer förslag till åtgärder som skulle förnya adhdkvinnors webbplats för att förhoppningsvis öka antalet besökare. Åtgärderna är lämpliga som praktikantuppdrag förutsatt att adhdkvinnor.se lyckas hitta praktikanter med rätt kompetens. Samtliga åtgärdsförslag är diskuterade tillsammans med en person som är ansvarig för webbsidans ekonomiska situation. Idag är adhdkvinnor.se inte bärande för några kostnadsuppdrag. <br />6.2 Bearbeta samtliga texter<br />Alla texter bör granskas grundligt. Först och främst bör texterna förbättras så att de är fria från upprepningar, syftningsfel och stavfel. I bloggarna fungerar det bra med ett och annat syftningsfel. Men texterna som förekommer på hemsidan och vidarelänkar besökaren till undersidorna känns som om de behöver bli mer enhetliga och följa kriterierna för användbara webbtexter.<br />Ungefärlig tidsuppskattning: 460 arbetstimmar<br />6.3 Producera levande material<br />Det jag uppskattar sidan för är alla intressanta artiklar, intervjuer och reportage som förekommer. Hemsidan ser till att besökarna får senaste nytt på AD/HD-snacket både hur samhället ser på diagnosen men tar också upp hur personer idag möts och kan uppskatta sin AD/HD. Bloggarna är många. Både de som grundat hemsidans bloggar om deras vardag, om hur saker och ting fungerar i hemmet (om de får göra som på sina egna sätt och inte på sådana sätt som sägs vara normalt) och tips hur man själv kan fungera i olika vardagssituationer. Men det är också besökarna som bloggar och läser bloggar eller så svarar de på inlägg. Det jag saknar med hemsidan är levande material. Textmaterialet kan med fördel kompletteras av filmsekvenser. En videoblogg skulle uppskattas eftersom alla inte orkar läsa text. Eller som många AD/HD-människor känner av; de orkar läsa texten, men de klarar inte av att ta in texten. En videoblogg skulle man kunna skapa på youtube.com där man även kan skapa prenumeranter så länge man har ett youtube konto. Länken till videobloggen ska vara lätt att hitta redan på startsidan. Det enda levande material som finns idag är en och annan länk om radioprogram som tar upp ämnet. Men få av de radioprogrammen fungerar och har blivit borttagna från ursprungs-sidan. Så med mera levande material och luftigare text vore hemsidan komplett.<br />Ungefärlig tidsuppskattning: Helt beroende på vad som produceras och om videobloggen kommer bli från en person eller från flera personer. <br />6.4 Genomföra användarundersökningar<br />En person eller en projektgrupp skulle lätt kunna se över vilka brister hemsidan har och vad som skulle behöva återgärdas. Denna person eller grupp skulle kunna ge svar på många viktiga frågor som sedan kan ligga till grund för utvecklingsarbetet för hemsidan. En sådan utredning bör fastställa och åtgärda eventuella brister, samt tydliggöra vilken information målgruppen efterfrågar. Personen, eller gruppen, bör även se över vilket språk de använder sig av idag, vilka färger de använder och hur tydlig informationen ges ut. <br />Ungefärlig tidsuppskattning: 900 arbetstimmar.<br />6.5 Erbjuda gratismaterial<br />Att trycka en stor mängd foldrar kan vara dyrt och det är inget som är nödvändigt för adhdkvinnor.se. Men eftersom deras planer är att gå med i en större organisation som gör reklam för dem och visa på att du som besökare ska känna dig trygg med det de skriver, så kan det också vara nyttigt att, redan idag, kunna erbjuda nedladdningsbar information om webbplatsen helt gratis. Materialet slutproduceras till exempel i pdf-format.<br />Ungefärlig tidsuppskattning: 70 - 160 arbetstimmar beroende på materialmängd och hur många som sammanställer bilagorna samt hur mycket förkunskap de har för att skapa pdf-filer.<br />6.6 Skapa länkar<br />Interna länkar som ger besökarna möjlighet att snabbt klicka sig vidare till det som de vill veta mer om. Det underlättar informationssökandet på webbplatsen och skapar mindre kaos för besökaren. Idag finns det mycket material och långa spalter med länkar som man inte riktigt har koll på vart de leder. Därför skulle det underlätta ifall AD/HD nämns i en text så man till exempel skulle kunna klicka på AD/HD för att läsa mer om det. Detta exempel kan man utgå ifrån och länka vidare på vissa ord för att komma dit man ska. Då slipper man också de långa listor som finns på hemsidan idag. Detta genomförs enkelt efter att texterna omarbetats till webbtexter.<br />Ungefärlig tidsuppskattning: 40 arbetstimmar.<br />6.7 Utarbeta manual för webbpublicering och webbtexter<br />En pedagogisk manual som fastslår förhållningsregler avseende vem som har rätt att publicera vad. Idag känns mycket skrivet, samtidigt som man inte vet vart orden kommer ifrån. Det finns inget korrekt rätt eller fel mer än då jag länkas till stora institut och deras senaste undersökningar om AD/HD. Texterna skulle behöva granskas av en kvalificerad informatör som arbetar med webbplatsen på heltid för att kunna fastslå troheten i texten.<br />Ungefärlig tidsuppskattning: 320 arbetstimmar.<br />6.8 Göra en enklare sökmotoroptimering<br />En enklare form av redaktionell sökmotoroptimering kan med fördel genomföras i samband med omarbetningen av texterna.<br />Ungefärlig tidsuppskattning: Görs med fördel som en del av textbearbetningen.<br />6.9 Analys<br />Av analysen framgår det att det finns en hel del som behöver göras för att förbättra tillgängligheten och texterna. Framförallt bör man skapa enhetlighet genom rutiner för struktur, texter och publicering på webbplatsen. Hur mycket det klaras av att göra för denna hemsida är helt upp till grundarna för hemsidan och hur mycket tid de har för att genomföra förändringar.<br />6.10 Reflektion<br />Det är viktigt att ha i åtanke att varken enkätresultatet eller ungdomsanalysen utgör tillräcklig grund för att dra några definitiva slutsatser för förbättringen för hemsidan eller synen på AD/HD bland unga kvinnor. Men en tanke som slog mig var att grundarna för hemsidan har själva AD/HD och bloggar mycket om att de inte hinner med att uppdatera sidan. Det finns en mängd olika saker som gör så att saker och ting inte blir gjorda. Absolut är detta en godtagbar ursäkt eftersom en person med AD/HD upplever ett större inre kaos och sätter högre ribbor jämfört med en person utan diagnos. Men fördelen, att ta in en person utan diagnos, skulle vara att hemsidan kan få sig ett riktigt lyft i en relativt snabb anda. <br />Rekommendation - Adhdkvinnor.se rekommenderas att:<br />Bearbeta samtliga texter<br />Producera levande material<br />Genomföra användarundersökningar<br />Tillhandahålla gratismaterial<br />Skapa länkar<br />Utarbeta manual för webbpublicering och webbtexter<br />Göra en enklare sökmotoroptimering<br />Ta in en person utan AD/HD för snabbare upplyft för hemsidan<br />7. Källor och inspiration<br />7.1 Början<br />Min första inspiration var då min syster fick sin diagnos. Helt plötsligt öppnades en helt ny värld för henne och även min värld blev helt annorlunda. <br />Artiklar som denna från SvD http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/jag-far-drapa-min-adhd-sida_891631.svd väckte också mitt intresse för ämnet med flickor med AD/HD, som det här citatet:<br />Men något så enkelt som att dricka vatten eller komma ihåg att köpa mat är svårt. På datorn sitter en gul post-it-lapp med texten ”Drick vatten!”.<br />7.2 Litteratur<br />Källorna för att söka om AD/HD och vinkeln på hur den kvinnliga AD/HDn särskiljer sig fick jag främst från böckerna ”Flickor med AD/HD” och ”Om de bara kunde skärpa sig!” <br /> <br />”Flickor med AD/HD” av Kathleen G. Nedeau, Ellen B. Littman och Patricia O. Quinn. Boken ges ut av Studentlitteratur och jag tror att den är ett viktigt komplement till den klassiska litteraturen om AD/HD för både läkare, psykologer och lärare. Men också för den enskilda människan som vet att hon har en diagnos eller att någon flicka i hennes omgivning också har samma sak. Boken berättar flickornas hela liv, utbildnings-mässigt, socialt, emotionellt och det är inte bara AD/HD i skolbänken som får sitt fokus, vilket gör så att boken känns annorlunda och speciell.<br />Boken ”Om de bara kunde skärpa sig!” / barn och ungdomar med AD/HD och Tourettes syndrom av Rønhovde, Lisbeth Iglum Svensk översättning: Björn Nilsson. Boken beskriver genom konkreta exempel hur AD/HD och Tourettes syndrom kommer till uttryck hos barn, ungdomar och vuxna. Den handlar om orsaker, utveckling och åtgärder och belyser ilska, tvång, sömnsvårigheter och andra tillstånd som ofta förekommer i samband med dessa diagnoser. Det jag tycker om är att de inte fördömer personer som har fått sin diagnos. Här kommer ett urdrag från boken som belyser AD/HDs problematik som tycks vara svår tills du själv sätter dig in i det – det är då det verkar helt plötsligt logiskt. ”Problemet är inte att veta vad du ska göra utan att göra det du vet.” För att förstå AD/HD måste vi så att säga komma bakom begreppet och förstå vad ovanstående citat står för. AD/HD handlar om en brist eller en dysfunktion när det gäller utförande och handling, inte att det saknas kunskaper om vad som behövs göras. <br />7.3 HAR PRUSSILUSKAN AD/HD?<br />Eftersom Prussiluskan är en person som bara går utifrån sig själv och vill att sin egen vilja ska gå igenom före allt och alla, så tyckte jag att forumdiskussionen ”har Prussiluskan i Pippi Långstrump AD/HD?” jag fann på internet var väldigt rolig. Mycket tyder på det enligt dem som diskuterade om hon har AD/HD eller inte för att hon jämt vill ha folk på sin sida och att de ska tycka som henne själv.<br />Min andra inspiration var då jag sökte bloggar på internet om unga flickor med diagnos som AD/HD. Vilken kraft och energi och kreativitet de hade för så mycket som står för medmänsklig värme och sympati. Kanske var de inte världsbäst på att plugga, strukturera upp sin tillvaro och ha en tidsuppfattning som klassas som normal, men de var världsbäst på att göra vardagen något vackrare, både för sig själva men även för de som läser deras bloggar. <br />Såsom Sophies blogg http://tweenerpie.blogspot.com/<br />7.4 Kända kvinnor med AD/HD<br />Kreativa och högpresterande med smittande energi. Men även fyllda med ångest. Många konstnärer och idrottsmän har nått sina framgångar tack vare sitt handikapp: AD/HD. Cher och Agatha Christie är två kända kvinnor med diagnosen AD/HD. Och visst har dem kommit långt här i livet? <br /> Cher och Agatha Christie<br />8. Internetsidor och källor som min studie bygger påGivetvis:http://www.adhdkvinnor.seoch i övrigt:<br />Internetsidor:http://www.netdoktor.se/adhd/?_PageId=128320 <br />http://adhd-npf.com/adhd-kvinnor-och-flickor-ofta-utan-vard/<br />http://user.tninet.se/~fxg297r/flickor_adhd.htm<br />Blogg:http://tweenerpie.blogspot.com/http://witchbitch.wordpress.com/2009/06/26/jag-har-adhd-aven-om-det-kanske-inte-syns/<br />Landstinget Uppsala län:<br />http://www.lul.se/templates/page____3647.aspx<br />Landstinget Stockholm län:http://www.handikappupplysningen.se/gn/opencms/web/HAB/_Subwebbar/adhd_center/Om_adhd<br />Artiklar:http://www.sr.se/cgi-bin/kronoberg/nyheter/artikel.asp?Artikel=3378032<br />http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/jag-far-drapa-min-adhd-sida_891631.svdhttp://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article4262685.ab <br />http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/psykologi/vem-ser-den-tysta-flickan_910989.svd http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=787&artikel=1313211 <br />Samt tidigare elevers slutprojekt på medieinstitutet. <br />9. Arbetsgången och resultatet<br />Såhär många dagar och timmar tror jag arbetet kommer att vara:<br />Deadline 29/11 - 30/11:Komma på uppgifter som behövs görasGöra en arbetsöversiktTänka ut syften och målsättningarVälja uppdragsgivareFinna ett problem/en lösning2 dagar och 1 timme per dagTimmar totalt: 2 timmar. <br />Fortsatt arbete 3 veckor:<br />1/12 - 21/12Söka information Planera metoderUtforma frågeställningar till enkätundersökningarnaLäsa och referera litteraturTimmar totalt: 15 dagar och 3 timmar varje dag = 45 timmar. Fortsatt arbete 2 veckor11/1 – 24/1 <br />Dokumentera/skriva vad jag gjortUtforma frågeställningar till uppdragsgivare och intervjuer Göra intervjuer Göra undersökningar, enkäterSkriva diskussion (och slutsatser)<br />Timmar totalt: 10 dagar och 5 timmar varje dag = 50 timmar.<br />Efter de 5 veckorna ska jag göra detta i ytterligare 3 veckor:24/1- 12/2<br />Göra tabeller av resultat från enkäternaSkriva abstraktbladFinslipa och göra layoutGöra eventuella bilagorGöra litteraturförteckningen klarGöra layout och presentation klarFinslipa det sistaFörbereda text inför slutseminariumTimmar totalt: 15 dagar och 5 timmar varje dag = 75 timmar. <br />Mellan 12/2-17/2Leta efter personer som kan läsa genom mitt arbete och göra eventuella förändringar eller förbättringarTimmar totalt: 7 dagar och 1 timme varje dag = 7 timmar.<br />19/2 DeadlineArbetet lämnas in på Zenit.<br />TIMMAR TOTALT FÖR HELA PERIODEN: 179 timmar.<br />Såhär många dagar och timmar tog det för mig att skriva ihop projektet.Det tog 49 dagar som jag tänkt men timmarna blev mer fem eller sex timmar per dag och slutresultatet kan du se här nedan. 29/11 – 30/11 2 dagar och 1 timme per dag = 2 timmar1/12 – 21/12 15 dagar och 5 timmar varje dag = 75 timmar11/1 – 24/1 10 dagar och 6 timmar varje dag = 60 timmar24/1 – 12/2 15 dagar och 6 timmar varje dag = 90 timmar12/2 – 17/2 7 dagar och 1 timme varje dag = 7 timmar<br />TIMMAR TOTALT FÖR HELA PERIODEN: 234 timmar.<br />Resultat Jag fullföljde mitt arbetsschema så dagarna såg lika ut som jag tänkt från början. Dock blev timmarna inte som jag tänkt utgå ifrån. Jag satt oftast sex timmar vid varje delmoment. Så sluttimmarna för den totala perioden 30/11-17/2 blev helt olik det jag tänkt från början. Jag trodde det skulle ta 179 timmar men totalt blev det 234 timmar.<br />

×