• Share
  • Email
  • Embed
  • Like
  • Save
  • Private Content
Valhandbokforkyrkovalet2013
 

Valhandbokforkyrkovalet2013

on

  • 641 views

Valdhandbok för kyrkovalet 15 septembr 2013

Valdhandbok för kyrkovalet 15 septembr 2013

Statistics

Views

Total Views
641
Views on SlideShare
641
Embed Views
0

Actions

Likes
0
Downloads
4
Comments
0

0 Embeds 0

No embeds

Accessibility

Categories

Upload Details

Uploaded via as Adobe PDF

Usage Rights

© All Rights Reserved

Report content

Flagged as inappropriate Flag as inappropriate
Flag as inappropriate

Select your reason for flagging this presentation as inappropriate.

Cancel
  • Full Name Full Name Comment goes here.
    Are you sure you want to
    Your message goes here
    Processing…
Post Comment
Edit your comment

    Valhandbokforkyrkovalet2013 Valhandbokforkyrkovalet2013 Document Transcript

    • 2
    • Bild från kyrkovalrörelsen 2009, då kandidaten Fredrik Upmark testade konceptet ”hemma-hos-möte”,hushållutdelning i bostadsområden med många S-sympatisörer och andra riktade mobiliseringsmetoder. Ihans församling gick Socialdemokraterna kraftigt framåt och tog över ordförandeklubban efter valet.FOTOGRAFIER: Lena Dahlström, sidan 8 och Olle Burell sidorna 1, 3 och 10TECKNING: Robert Nyberg, sidan 18DIAGRAM: Lars-Ola Dahlquist, sidorna 22 och 23SKÄRMDUMPAR AV HEMSIDOR: Dagen, sidan 11; SSU sidan 14; Svenska kyrkan, sidan 14samt Statistiska centralbyrån, sidan 21 3
    • Kyrkovalet äger rum söndagen den 15 september 2013 med möjlighet till förtidsröstning i allapastorat den 2-11 september. Då har 5,5 miljoner människor – alla Svenska kyrkans medlemmarsom är 16 år eller äldre – rösträtt. Efter den strukturförändring som sker från och med kyrkovalet2013 är det tre direktval som äger rum samtidigt, nämligen till:  kyrkomötet (nationell nivå)  stiftsfullmäktige (13 st. på regional nivå)  kyrkofullmäktige (uppemot 850 på lokal nivå, dvs. i församling eller pastorat)I s-föreningar, arbetarekommuner och partidistrikt pågår nu förberedelserna för fullt. Med ettvaldeltagande på cirka 12 % är kyrkovalet ett utpräglat mobiliseringsval. För att lyckas väl den 15september 2013, lägger Socialdemokraterna kraften på att:  ta fram lokala kyrkovalsprogram som engagerar  rekrytera kandidater som våra väljare har förtroende för  analysera partiets lokala väljarpotential och planera noggrant  använda effektiva metoder för att mobilisera S-sympatisörernaTIDSPLAN 2012 2013Månad Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug SepA. PROGRAMARBETEPS fastställer det nationella valmanifestetPD genomför regionalt programarbeteAK genomför lokalt programarbetePS tar fram utkast till standardbroschyrDe regionala valprogrammen fastställsDe lokala valprogrammen fastställsSamordnat valmaterial produceras lokaltB. KANDIDATER OCH LISTORPD och AK påminner om stoppdatumNomineringar kommer in till PD och AKKyrkofullmäktigelistor fastställs lokaltStiftsfullmäktige- och KM-listor fastställsDEADLINE FÖR ALLA LISTOR 15/4Kandidaterna utbildas lokalt och regionaltKandidaterna får ”Fakta och argument”C. KAMPANJFÖRBEREDELSERPS skickar ut siffermaterial till PD på nyttPD och AK fastställer sina kyrkovalplanerPS tar fram särskild kommunikationsplanPD och AK analyserar mobiliseringsgradenAK och s-föreningar planerar sina insatser”Kyrkoval 2013” onlineD. KYRKOVALRÖRELSENIntensiv och effektiv mobiliseringskampanj 4
    • För Socialdemokraterna ingår kyrkopolitiken i vårt arbete för ett Sverige där alla har jobb, kankänna frihet och framtidstro. Den 1 oktober 2012 antog partistyrelsen ”Socialdemokraternasmanifest för en öppen folkkyrka med framtidstro”, som ligger till grund för kyrkovalet. Socialdemokraternas manifest FÖR EN ÖPPEN FOLKKYRKA MED FRAMTIDSTRO inför kyrkovalet den 15 september 2013 Socialdemokraterna vill att Svenska kyrkan utvecklas som öppen och demokratisk folkkyrka. Som landets största ideella organisation med nära 7 miljoner medlemmar och över 20 000 anställda, är Svenska kyrkan en viktig resurs både i enskilda människors liv och för samhällen runt om i Sverige. Som en del av den världsvida kyrkan bidrar Svenska kyrkan till internationell solidaritet med demokrati, mänskliga rättigheter och fred som självklara mål. Socialdemokraterna fortsätter att bidra med sina idéer och sitt engagemang till Svenska kyrkan genom de tusentals medlemmar som är förtroendevalda i församlingar, stift och kyrkomöte. I ett Sverige där klyftorna mellan befolkningsgrupper och landsändar växer, vill vi peka på vägar framåt. Tillsammans med andra goda krafter kan Svenska kyrkan bidra till utveckling och trygghet – ett Sverige där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro! I detta manifest inför kyrkovalet 2013 lyfter Socialdemokraterna fram tolv viktiga punkter för att Svenska kyrkan ska nå framgång som öppen folkkyrka på 2010-talet. Svenska kyrkan ska sätta människornas behov i centrum 1. Visa lyhördhet och omsorg vid dop, konfirmation, vigslar och begravningar! 2. Förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig delaktiga! 3. Håll Sveriges kyrkobyggnader och kyrkogårdar öppna och välvårdade! Svenska kyrkan ska stå upp för allas lika rätt och värde 4. Visa att kvinnoprästmotstånd och homofobi inte hör hemma i folkkyrkan! 5. Arbeta för internationell solidaritet, social rättvisa och hållbar utveckling! 6. Var drivande i religionsdialog och i arbetet mot mobbning och rasism! Svenska kyrkan ska bekämpa de växande klassklyftorna 7. Slå larm när kommun, landsting och stat inte tar sitt ansvar för välfärden! 8. Avskaffa alla avgifter i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet! 9. Skapa fler sommarjobb åt ungdomar i samverkan med kommunerna! Svenska kyrkan ska bidra till gemenskap och utveckling 10. Ta vara på församlingshemmen som öppna mötesplatser i lokalsamhället! 11. Skapa en god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för alla anställda! 12. Bedriv diakonal verksamhet som bryter ensamhet och utanförskap! 5
    • Tanken med det kyrkovalsmanifest som partistyrelsen har antagit, är att det ska vara till hjälp förs-föreningar och arbetarekommuner som tar fram lokala kyrkovalprogram för sina församlingaroch pastorat. Det är viktigt att välja ut punkter som engagerar S-sympatisörerna på orten.Svenska kyrkan har beslutat att alla medlemmar som är 16 år eller äldre ska ha rösträtt ikyrkovalet, vilket innebär att tiotusentals av Sveriges gymnasieungdomar har chans att rösta förförsta gången i livet den 15 september 2013.För att vara valbar måste man dock ha fyllt 18 år. Svenska kyrkan tillämpar dessutom begränsadvalbarhet för vissa yrkeskategorier på olika nivåer. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval.I kyrkovalet 2009 ställde Socialdemokraterna upp med egen lista i drygt 900 församlingar, vilketinnebar en täckningsgrad på ungefär 50 %. Av våra cirka 8 000 kandidater var det över 6 600 somblev valda till ett förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan.Den strukturförändring som sker 2013 innebär att antalet lokala direktval minskar från ca 1 800till mindre än 850. Därmed är det en realistisk ambition för Socialdemokraterna att ställa uppmed en egen S-lista nästan överallt. Och även denna gång behöver vi cirka 8 000 kandidater.Att ställa upp med en egen S-lista på lokal nivå, är den mest avgörande faktorn förSocialdemokraternas förmåga att mobilisera S-sympatisörer att rösta i kyrkovalet.Andra viktiga framgångsfaktorer är att S-listorna i kyrkovalet är:  långa (så att så många av väljarna som möjligt känner igen någon av kandidaterna)  varvade (kvinnor/män)  åldersblandade (på valbar plats ska, enligt gällande kongressbeslut, minst 25 % vara yngre än 35 år – åtminstone på listorna till kyrkomötet och stiftsfullmäktige)  erfarenhetsblandade (både ”aktiva” och ”passiva” kyrkomedlemmar, personer från andra delar av föreningslivet, kommunalpolitiker, fackligt förtroendevalda etc.)  geografiskt representativa (alltså innehålla kandidater som bor i olika delar av församlingen, pastoratet eller stiftet, så att man kan kryssa någon ”hemifrån”)DEADLINE för att skicka in listorna, tillsammans med underskrivna kandidatförsäkringar, tillansvarigt stift är måndag 15 april. Denna deadline är definitiv.Processerna kring nomineringar, valberedningsarbetet och fastställande av S-listor i kyrkovaletregleras av Socialdemokraternas partistadgar. Beroende på hur Svenska kyrkans församlings- ochstiftsgränser går blir det mer eller mindre komplicerat. Men vi har väl fungerande rutiner.Varje partidistrikt ska ha en företrädare (försteombudsmannen eller annan medarbetare somdenne har delegerat uppgiften till) som rapporterar in stifts- och kyrkomöteslistorna.Partidistrikten har också ansvar för att kvalitetssäkra alla kyrkofullmäktigelistor som fastställs avarbetarekommuner och s-föreningar. Vår erfarenhet från kyrkovalet 2005 och 2009 är att detbästa är om partidistrikten hanterar alla listor.Socialdemokraternas nationella ombud är Caroline Waldheim med Ulla Löfven som ersättareoch korresponderande person. Ulla nås på ulla.lofven@socialdemokraterna.se eller 08-791 11 00. 6
    • Målet för kyrkovalet 2013 är att Socialdemokraterna går framåt i samtliga valkretsar.Våra delmål är att:  Socialdemokraterna ökar från 71 till minst 75 mandat i kyrkomötet  Socialdemokraterna ökar med minst ett mandat i samtliga stiftsfullmäktige  Socialdemokraterna ökar med minst ett mandat i samtliga kyrkofullmäktige  Socialdemokraterna har egna S-listor i en ännu högre andel av församlingarna än 2009  Det råder jämn könsfördelning och god åldersspridning på alla S-listor i kyrkovalet  Av valbara kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är minst 25 % yngre än 35 årDelmål 1, att öka i kyrkomötet från 71 till 75, kräver sannolikt inte mer än 12 000 nya S-röster,förutsatt att alla andra nomineringsgrupper presterar som 2009. Det klarar vi, bara vi vill!I kyrkovalet 2009 var valdeltagandet bland S-sympatisörer drygt 13 %, alltså snäppet bättre ängenomsnittet. Om vi kunde öka denna siffra, som vi har valt att kalla mobiliseringsgrad, till 15 %skulle Socialdemokraterna vinna stort. Inte minst handlar det om att hitta vita fläckar på kartan.Partistyrelsen förespråkar att vi bedriver kyrkovalrörelse under tre veckor med tydlig inriktning påatt mobilisera S-sympatisörer. Startskottet skulle därmed gå i slutet av augusti 2013.Period KYRKOVALRÖRELSEN 2013Andra halvan av Regionala valupptakterAUGUSTI Partidistrikten går igenom metoderna för S-mobilisering repeterar ansvarsfördelningen mellan organisationsnivåer och personer.VECKA 34–35 Lokala valupptakter Arbetarekommunerna sätter fart på effektiva och roliga metoder för mobilisering av medlemmar och S-sympatisörer på orten.VECKA 35–37 Kyrkovalskampanj med fokus på S-mobilisering Vi genomför de planerade aktiviteterna för mobilisering av partimedlemmar och S-sympatisörer.Lördagen den Push för kyrkovalet på ev. arrangemang av typen ”Ett år kvar14 SEPTEMBER till valet!”Söndagen den KYRKOVAL15 SEPTEMBER Mobiliseringsaktiviteter in i det sista!Måndagen den Vi kommunicerar framgång16 SEPTEMBER Kontakta media och visa hur kartan blev ännu rödare i kyrkovalet!Ja, partistyrelsen har tagit fram en planeringshjälp för arbetarekommunernas styrelser, somkomplement till de valplaner som respektive partidistrikt tar fram.Besök www.socialdemokraterna.se/svenskakyrkan. Och gör det ofta! 7
    • Kyrkovalet äger rum söndagen den 15 september 2013 med möjlighet till förtidsröstning i allapastorat den 2-11 september. Då har 5,5 miljoner människor – alla Svenska kyrkans medlemmarsom är 16 år eller äldre – rösträtt. Efter den strukturförändring som sker från och med kyrkovalet2013 är det tre direktval som äger rum samtidigt, nämligen till:  kyrkomötet (nationell nivå)  stiftsfullmäktige (13 st. på regional nivå)  kyrkofullmäktige (uppemot 850 på lokal nivå, dvs. i församling eller pastorat)Strukturförändringen på lokal nivå gör att antalet direktval minskar från cirka 1 800 till mindre än850. Skälet är att det bara blir ett direktval i pastorat som omfattar två eller flera församlingar,nämligen till kyrkofullmäktige som är gemensamt för alla.Det kommer i framtiden alltså att finnas två varianter av kyrkofullmäktige: A. Kyrkofullmäktige i församling, som har egen ekonomi och ett eget kyrkoråd. B. Kyrkofullmäktige i pastorat som omfattar flera församlingar och som därmed har ett högsta beslutande organ som är gemensamt för hela pastoratet och som utser ett kyrkoråd som ska svara för att den grundläggande uppgiften blir utförd i alla ingående församlingar. Pastoratets kyrkofullmäktige utser också för var och en av församlingarna ett församlingsråd, som ska bestå av minst fyra förtroendevalda och en präst.Därmed kan vi glömma gamla begrepp som ”samfällda kyrkofullmäktige”, ”kyrkonämnden”,”pastoratsnämnden” och ”direktvalda kyrkorådet”. Svenska kyrkans organisation på lokal nivåblir enklare att förstå och därmed lättare att påverka för medlemmarna.I dagsläget är det cirka 8 000 socialdemokratiska partimedlemmar som har förtroendeuppdraginom Svenska kyrkan runt om i landet. Därmed är vårt parti den största nomineringsgruppen. Stefan Löfven på Kyrkopolitiskt forum i Stockholm den 18 augusti 2012 8
    • Stiftsfullmäktige är det högsta beslutande organet i stiftet.Varje stift utgör också valkrets 1. LULEÅ STIFTi valet till kyrkomötet med Norrbottens PDsina 251 ledamöter, varav Västerbottens PDtvå är vikta för Visby 2. HÄRNÖSANDS STIFTstift och två för Västernorrlands PDutlandskyrkan. För Jämtlands läns PDSocialdemokraterna 3. UPPSALA STIFTinnebär det att de Uppsala läns PDflesta listor till Gävleborgs PDkyrkomötet är Stockholms läns PDen gemensam 4. VÄSTERÅS STIFTangelägenhet 1 Västmanlands PDför två eller Dalarnas PD Örebro läns PDflera parti-distrikt, som 5. KARLSTADS STIFTi sin tur kan Värmlands PD Norra Älvsborgs PDha intressen Örebro läns PDi flerastift. 6. STOCKHOLMS STIFT Stockholms AK Stockholms läns PD 2 7. STRÄNGNÄS STIFT Sörmlands PD Örebro läns PD Stockholms läns PD 8. VISBY STIFT 3 Partidistriktet med samordningsansvar Gotlands PD inom stiftet är markerat med fetstil 9. LINKÖPINGS STIFT Östergötlands PD Kalmar läns PD 4 Jönköpings läns PD 10. SKARA STIFT Skaraborgs PD Södra Älvsborgs PD 5 6 Norra Älvsborgs PD 7 Jönköpings läns PD 11. VÄXJÖ STIFT Kronobergs PD 10 9 Jönköpings läns PD Kalmar läns PD Hallands PD 12 8 12. GÖTEBORGS STIFT 11 Göteborgs PD Bohusläns PD Södra Älvsborgs PD Norra Älvsborgs PD 13 Hallands PD 13. LUNDS STIFT Skånes PD Blekinge PD 9
    • Det kyrkopolitiska landskapet skiljer sig från det allmänpolitiska genom att inte bara de välkändariksdagspartierna och deras avnämare deltar, utan också nomineringsgrupper som har bildats avandra rörelser inom Svenska kyrkan. Den första och största är POSK, vilket betyder Partipolitisktobundna i Svenska kyrkan. Ur den har sedan Öppen kyrka – en kyrka för alla och Frimodig kyrkauppkommit. Dessutom har Sverigedemokraterna växt stadigt sedan kyrkovalet 2001, liksomMiljöpartister i Svenska kyrkan sedan kyrkovalet 2005.I det senaste kyrkovalet, år 2009, höll Socialdemokraterna ställningarna som kyrkomötets avgjortstörsta nomineringsgrupp med 71 av 251 mandat och många presidieposter i både kyrkomötetsutskott och kyrkostyrelsen, som är Svenska kyrkans styrelse på nationell nivå.Kyrkomötets sammansättning 2009-2013Nomineringsgrupp Procent Röster MandatArbetarepartiet – Socialdemokraterna 28,3 186 234 71Moderata Samlingspartiet 16,2 106 383 41Centerpartiet 13,8 90 620 34Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan 13,2 86 567 33Kristdemokrater i Svenska kyrkan 7 45 991 18Folkpartister i Svenska kyrkan 5,3 34 580 13Frimodig kyrka 5,1 33 425 13Miljöpartister i Svenska kyrkan 3,2 20 764 8Öppen kyrka – en kyrka för alla 3,3 21 568 8Sverigedemokraterna 2,9 18 815 7Vänstern i Svenska Kyrkan 1,3 8 218 3Kyrklig samverkan i Visby stift 0,2 1 090 1SPI Seniorpartiet 0,4 2 872 1Kyrkomötet sammanträder i universitetshuset i Uppsala under två sessioner varje höst 10
    • Den utan tvekan mest omdebatterade och viktiga kyrkopolitiska frågan under innevarandemandatperiod är den om Svenska kyrkans vigselrätt och äktenskap för alla. I kyrkovalet 2009 varSocialdemokraterna mycket tydliga med att vi skulle kämpa för att kyrkomötet samma höst skullefatta beslut om att alla par ska välkomnas att gifta sig i Svenska kyrkan. Frågan om HBT-personers likaberättigande hade varit aktuell under lång tid och vårt parti hade varit drivandebakom alla viktiga reformer på området, till exempel införandet av en välsignelseakt förhomosexuella par för mindre än tio år sedan.Inför och efter kyrkovalet 2009 stod det klart att Socialdemokraterna hade stöd för sin linje avÖppen kyrka och Miljöpartister respektive Vänstern i Svenska kyrkan samt av stora delar avCenterpartiet och Folkpartister i Svenska kyrkan. Moderaterna och POSK var betydligt mersplittrade, vilket sedan också visade sig i den slutliga omröstningen i kyrkomötet. Vi kan stoltkonstatera att Socialdemokraterna var en av få nomineringsgrupper som höll ihop och uppvisadetotal enighet i sitt ja till detta historiska steg förSvenska kyrkan och även den världsvida kyrkan.Kristdemokrater i Svenska kyrkan och den kyrkligtkonservativa gruppen Frimodig kyrka var dehårdaste motståndarna. I den slutliga omröstningenfick de stöd av bland annat Sverigedemokraternaoch en handfull ledamöter från andranomineringsgrupper.Konservativa åsiktsgemenskaper har uppstått ocksåkring frågor som har rört till exempel hur Svenskakyrkan ska förhålla sig det kvinnoprästmotståndsom förekommer på flera håll. Abortfrågan ochsynen på religionsdialog är också en vattendelare.Socialdemokraternas huvudmotståndare i kyrkopolitiken är främst de nomineringsgrupper somrepresenteras av ledamöter med högerkristna åsikter samt Sverigedemokraterna.När det gäller organisatoriska frågor i Svenska kyrkan har Socialdemokraterna ofta samsyn medCenterpartiet och Moderaterna, som tillsammans med vårt parti lotsade igenom den stora kyrka-statreformen inför år 2000 i både riksdag och kyrkomöte. Viktiga skiljefrågor är dock den omförsamlingstillhörighet, där Socialdemokraterna förespråkar ett bibehållet bostadsband medanModeraterna, i nyliberal anda, vill att man ska kunna välja församling. Med Centern är vi oensenär det gäller frågan om hur kyrkomöte och stiftsfullmäktige ska utses. Socialdemokraterna villvärna medlemmarnas rätt att vara med och utse sina företrädare till kyrkans alla tre nivåer direktmedan Centern vill återgå till elektorsval som det var förr i tiden.Inför kyrkovalet 2013 har Moderaterna beslutat att byta namn till Borgerligt alternativ. Dennomineringsgruppen kommer dock sannolikt att fortsätta få stöd både praktiskt och ekonomisktav sitt moderparti, åtminstone på vissa håll i landet Även Folkpartister i Svenska kyrkan bytergruppbeteckning. FiSK ska i fortsättningen vara förkortning för Fria liberaler i Svenska kyrkan.De nomineringsgrupper som kan förväntas expandera är Öppen kyrka och Miljöpartister iSvenska kyrkan, som båda är ganska nya som nomineringsgrupper och inte har hunnit etablerasig överallt. Även Vänstern i Svenska kyrkan borde ha en outnyttjad väljarpotential. POSKriskerar att tappa ytterligare till såväl Öppen kyrka som Frimodig kyrka. 11
    • I likhet med alla andra politikområden, utgår den socialdemokratiska kyrkopolitiken från vårgemensamma övertygelse om alla människors lika värde, rätt och ansvar och partiprogrammetsbeskrivning av hur vi som politisk folkrörelse vill skapa ett välfärdssamhälle som präglas av frihet,jämlikhet och solidaritet.Det grundläggande motivet till Socialdemokraternas kyrkopolitiska engagemang utvecklas iprogrammet Öppna kyrkan, som är antaget av partistyrelsen. Under rubriken ”Därför ärSvenska kyrkan viktig för socialdemokratin” står det bland annat: ”En öppen folkkyrka ska ha plats för alla, oavsett var man befinner sig på trons väg. I Svenska kyrkan finns plats för både troende, sökande och dem som av andra skäl vill stödja kyrkan. Det centrala i kyrkans budskap om människovärdet sammanfaller med socialdemokratins grundsyn. Med sina värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet ser socialdemokratin det naturligt att vara en ideologisk plattform och aktiv partner för en demokratisk folkkyrka. Svenska kyrkan måste vara en angelägenhet för de många, inte enbart för de få.”Detta är motivet till att kring 8 000 av Socialdemokraternas partimedlemmar är kyrkopolitiker.Inför kyrkovalet 2013 har partistyrelsen, på förslag av kyrkomötesgruppens styrelse och efteravstämning på Kyrkopolitiskt forum den 18 augusti 2012, antagit ett manifest i tolv punkter, somvårt löfte om vad Socialdemokraterna tänker verka för inom Svenska kyrkan i hela landet:___________________________________________________________________________ Socialdemokraternas manifest FÖR EN ÖPPEN FOLKKYRKA MED FRAMTIDSTRO inför kyrkovalet den 15 september 2013Socialdemokraterna vill att Svenska kyrkan utvecklas som öppen och demokratisk folkkyrka. Somlandets största ideella organisation med nära 7 miljoner medlemmar och över 20 000 anställda, ärSvenska kyrkan en viktig resurs både i enskilda människors liv och för samhällen runt om iSverige. Som en del av den världsvida kyrkan bidrar Svenska kyrkan till internationell solidaritetmed demokrati, mänskliga rättigheter och fred som självklara mål.Socialdemokraterna fortsätter att bidra med sina idéer och sitt engagemang till Svenska kyrkangenom de tusentals medlemmar som är förtroendevalda i församlingar, stift och kyrkomöte. I ettSverige där klyftorna mellan befolkningsgrupper och landsändar växer, vill vi peka på vägarframåt. Tillsammans med andra goda krafter kan Svenska kyrkan bidra till utveckling ochtrygghet – ett Sverige där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro!I detta manifest inför kyrkovalet 2013 lyfter Socialdemokraterna fram tolv viktiga punkter för attSvenska kyrkan ska nå framgång som öppen folkkyrka på 2010-talet. 12
    • Svenska kyrkan ska sätta människornas behov i centrum 1. Visa lyhördhet och omsorg vid dop, konfirmation, vigslar och begravningar! 2. Förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig delaktiga! 3. Håll Sveriges kyrkobyggnader och kyrkogårdar öppna och välvårdade! Svenska kyrkan ska stå upp för allas lika rätt och värde 4. Visa att kvinnoprästmotstånd och homofobi inte hör hemma i folkkyrkan! 5. Arbeta för internationell solidaritet, social rättvisa och hållbar utveckling! 6. Var drivande i religionsdialog och i arbetet mot mobbning och rasism! Svenska kyrkan ska bekämpa de växande klassklyftorna 7. Slå larm när kommun, landsting och stat inte tar sitt ansvar för välfärden! 8. Avskaffa alla avgifter i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet! 9. Skapa fler sommarjobb åt ungdomar i samverkan med kommunerna! Svenska kyrkan ska bidra till gemenskap och utveckling 10. Ta vara på församlingshemmen som öppna mötesplatser i lokalsamhället! 11. Skapa en god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter för alla anställda! 12. Bedriv diakonal verksamhet som bryter ensamhet och utanförskap!___________________________________________________________________________Kyrkovalet kan sägas vara det mest lokala valet av alla, vilket bevisas bara av det faktum att det år2009 ägde rum 1 800 val på församlingsnivå att jämföra med att de svenska väljarna år 2010 hadeatt rösta i ett av 290 kommunfullmäktigeval. Även med cirka 850 församlingar och pastorat medkyrkofullmäktige, som blir fallet 2013, kommer de kyrkopolitiska frågorna nära människor.Tanken med det kyrkovalsmanifest som partistyrelsen har antagit, är att det ska vara till hjälp förs-föreningar och arbetarekommuner som tar fram lokala kyrkovalprogram för sina församlingaroch pastorat. Det är här partiet kan fånga upp människors drömmar, oro, behov och önskemåloch omsätta dem i konkreta socialdemokratiska förslag för att Svenska kyrkans verksamhet påorten ska bli ännu bättre. Här finns också kopplingen till lokal samhällsgemenskap.I kombination med att ställa upp med en egen S-lista – alltså att inte gå med på en samlingslistaeller, ännu värre, helt avstå från att ställa upp i kyrkofullmäktigevalet – är lokala valprogram medfrågor som engagerar S-sympatisörerna på orten en av de viktigaste framgångsfaktorerna.I det förra kyrkovalet valde kyrkomötesgruppen och partistyrelsen att redan ett år i förvägfastställa ett 12-punktsmanifest, som spreds i partiorganisationen. Detta visade sig vara en lyckadinsats, eftersom s-föreningar, arbetarekommuner och partidistrikt kunde plocka ut de punktersom var aktuella i deras del av landet. En del tog valmanifestet rakt av, medan andra valde attutveckla en handfull punkter i mer eller mindre fylliga valprogram.Arbetet med att ta fram partiets lokala kyrkovalsprogram, erbjuder ett tillfälle att engagera flermedlemmar kyrkopolitiskt, men även att värva nya medlemmar till partiet.Att fatta beslut om kyrkovalprogrammet på s-föreningens eller arbetarekommunens möte ärockså ett bra sätt att involvera så många som möjligt i denna del av Socialdemokraternas arbete. Iflera partidistrikt är stiftsprogrammet föremål för diskussion och beslut på distriktsstyrelsen ellerdistriktskongressens möte. 13
    • Rösträtt i kyrkovalet har allaSvenska kyrkans medlemmarsom har fyllt 16 år. Värt attkomma ihåg, är att över 30 000ungdomar konfirmerar sig iSvenska kyrkan varje år och attkyrkovalet är det första tillfälletför massor av ungdomar iSverige att ta politisk ställninggenom att rösta i ett riktigt val.Grundkriterierna för att varavalbar i kyrkovalet är att manska ha fyllt 18 år på valdagen(alltså vara myndig), tillhöraSvenska kyrkan och vara döpteller tidigare förtroendevald.Dessutom ska den som väljs vara folkbokförd i:  församlingen, om det gäller val till kyrkofullmäktige i en församling,  en församling som ingår i pastoratet, om det gäller val till kyrkofullmäktige i ett pastorat (vilket också kommer gälla för indirekta val till församlingsråden), eller  en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftet.I vissa fall är valbarheten också inskränkt till valkretsen, så kallad inskränkt valbarhet, vilketfrämst berör anställda i Svenska kyrkan. Som kyrkvaktmästare får du till exempel sitta ikyrkofullmäktige i den församling eller pastorat som du tillhör, men inte i kyrkorådet. Den somhar ledande ställning (kyrkoherde i församling eller pastorat, biskop i stiftet etc.) är inte hellervalbar på sin nivå i Svenska kyrkan. Nationellt anställda kan inte sitta i kyrkomötet.På www.svenskakyrkan.se/kyrkovalfinns det ständigt aktuellt material attläsa och ladda ner.Missa inte att gå in under fliken”Valhandbok” där du hittarnyhetsbrev och handböcker av olikaslag. Sprid gärna till kamraterna!Under perioden 2-11 september pågårförtidsröstningen. Det ska gå att röstai alla pastorat och församlingar i helalandet, oavsett var man själv ärmedlem. Men kom ihåg S-valsedlar! 14
    • I kyrkovalet 2009 ställde Socialdemokraterna upp med egen lista i drygt 900 församlingar, vilketinnebar en täckningsgrad på ungefär 50 %. Av våra cirka 8 000 kandidater var det över 6 600 somblev valda till ett förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan.Den strukturförändring som sker 2013 innebär att antalet lokala direktval minskar från ca 1 800till mindre än 850. Därmed är det en realistisk ambition för Socialdemokraterna att ställa uppmed en egen S-lista nästan överallt. Och även denna gång behöver vi cirka 8 000 kandidater.Att ställa upp med en egen S-lista på lokal nivå, är den mest avgörande faktorn förSocialdemokraternas förmåga att mobilisera S-sympatisörer att rösta i kyrkovalet.Andra viktiga framgångsfaktorer är att S-listorna i kyrkovalet är:  långa (så att så många av väljarna som möjligt känner igen någon av kandidaterna)  varvade (kvinnor/män)  åldersblandade (på valbar plats ska, enligt gällande kongressbeslut, minst 25 % vara yngre än 35 år – åtminstone på listorna till kyrkomötet och stiftsfullmäktige)  erfarenhetsblandade (både ”aktiva” och ”passiva” kyrkomedlemmar, folk från andra delar av föreningslivet, kommunalpolitiker, fackligt förtroendevalda etc.)  geografiskt representativa (alltså innehålla kandidater som bor i olika delar av församlingen, pastoratet eller stiftet, så att man kan kryssa någon ”hemifrån”)DEADLINE för att skicka in listorna, tillsammans med underskrivna kandidatförsäkringar, tillansvarigt stift är måndag 15 april. Denna deadline är definitiv.För Socialdemokraterna innebär nyordningen följande:  Det blir färre men längre S-listor att sätta samman, när många församlingar som i dag har eget kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd framöver tillhör ett pastorat med gemensamt kyrkofullmäktige för alla ingående församlingar.  Det blir å andra sidan lika många S-kandidater som ska tas fram, för att partiet ska kunna utse representanter i alla församlingsråd, som pastoratens kyrkofullmäktige ska utse vid sidan av kyrkorådet månaderna efter kyrkovalet.  Alla arbetarekommuner bör kunna ta fram minst en S-lista i kyrkovalet, eftersom strukturförändringen innebär att de flesta kommuner i Sverige kommer att innehålla minst ett pastorat som är så stort att det finns S-kandidater att tillgå.  Det blir mer motiverat och naturligt med lokala krysskampanjer, eftersom man får kryssa tre kandidater på varje lista och kan koppla det till församlingarna i pastorat.Den 15 september är det dags att gå till val i Svenska kyrkan. Då ska nästan lika många postertillsättas som i samband med allmänna val till kommun, landsting och riksdag 2014.Inledningsvis vill vi påminna om partikongressens beslut om att vi på alla valsedlar ska ha flerunga, närmare bestämt 25 % under 35 år. En stor och viktig uppgift för oss alla. 15
    • I kyrkovalet 2009 kandiderade över 1 350 personer på socialdemokratiska listor i Luleå stift.Under hösten 2012 koncentreras partiets krafter till att nominera förtroendevalda till listor iförsamlingar, samfälligheter, stiftet och kyrkomötet. Då många av våra förtroendevalda i dag ärtill åren komna, har vi ett stort arbete framför oss att fylla listorna.Detta planerar vi göra på tre sätt:1. Våra förtroendevalda i stiftet rekryterarFörtroendevalda i kyrkomötet och stiftsfullmäktige får personligen ansvaret att nominera enperson under 35 år och en person under 50 år till en kyrkopolitisk lista.2. Rekrytera kyrkoaktiva till kyrkopolitikenDe som idag är aktiva i kyrkan, till exempel i barnverksamheten, i kyrkokören, bland kyrkansvolontärer eller anställda, kontaktas för att erbjudas medlemskap i Socialdemokraterna, och efterutbildning även möjlighet att kandidera på listor hos oss.Detta arbete bör i första hand genomföras av dem som idag är aktiva i kyrkopolitiken.3. Rekrytera partimedlemmar till kyrkopolitikenDe som idag är aktiva i partiet rekryteras till kyrkopolitiska uppdrag. Det kan handla ommedlemmar som idag har uppdrag i partiet eller kommunen, men som tänker lämna sinauppdrag. Deras kunskap om ledarskap och styrning behövs i kyrkopolitiken.Det kan även handla om dem som tidigare haft uppdrag i partiet, men idag inte är aktiva. De kanerbjudas en väg tillbaka till ett aktivt partimedlemskap genom kyrkopolitiken. Och så klart ska desom idag är aktiva medlemmar erbjudas att kandidera i kyrkan.Partidistrikten åtar sig att utbilda dem som ska vara valledare i sin arbetarekommun. Vi ser gärnaatt man håller ihop valledningen för de olika valen, eller att både den som är valledare förallmänna val och kyrkoval deltar i partidistriktets utbildningar.Arbetarekommunerna behöver erbjuda nyrekryterade kyrkopolitiker utbildning, innan detillträder sina uppdrag i Svenska kyrkan. 16
    • De personer som på olika nivåer har rätt att för Socialdemokraternas räkning rapportera in listorsamt beställa valsedlar etc. från Svenska kyrkan, kallas ombud, företrädare respektivekontaktpersoner. Funktionen är densamma, men titeln varierar mellan nivåerna:Partiorgan Kyrkligt organ TitelPartistyrelsen Kyrkokansliet i Uppsala OmbudPartidistrikt (med stiftsstad) Stiftskansliet (som ska ha alla listor) FöreträdareArbetarekommun Församling/pastorat KontaktpersonSocialdemokraternas nationella ombud är Caroline Waldheim med Ulla Löfven som ersättareoch korresponderande person. Ulla nås på ulla.lofven@socialdemokraterna.se eller 08-791 11 00.Varje partidistrikt ska alltså ha en företrädare (försteombudsmannen eller annan medarbetaresom denne har delegerat uppgiften till) som rapporterar in stifts- och kyrkomöteslistorna.Partidistrikten har också ansvar för att kvalitetssäkra alla kyrkofullmäktigelistor som tas avarbetarekommuner och s-föreningar. Vår erfarenhet från kyrkovalet 2005 och 2009 är att detbästa är om partidistrikten hanterar alla listor. De ska ju till samma stiftskansli.Varje arbetarekommun bör också utse en kontaktperson, som kan rapportera in kandidater tillval i församlingar och pastorat samt beställa valsedlar, om partidistriktet så har beslutat.Listor till den lokala nivån – kyrkofullmäktige i pastorat eller församling – fastställs avrespektive arbetarekommun. Detta skall ske senast under mars månad 2013, så att alla uppgifterär respektive partidistrikt tillhanda senast den 1 april 2013. Vi återkommer med detaljeradinformation om vilka uppgifter som skall finnas med, fullmaktslistor osv. Men det är viktigt attnomineringsarbetet ute i föreningarna startar nu.Huvudansvariga för att förbereda och genomföra valrörelsen och för att fastställa de lokalavalsedlarna, är arbetarekommunen och dess styrelse. Styrelsen utgör valberedning och det ärlämpligt att man fastställer listorna i samband med arbetarekommunernas årsmöten.Listor till stiftsfullmäktige fastställs vid en valkonferens i Tierp den 16 mars 2013. Antaletombud vid konferensen är 40 för Gävleborg samt 40 för Uppsala län, inklusive Norrtälje, Sigtunaoch Upplands-Bro. De fördelas mellan arbetarekommunerna utifrån medlemstal. Kallelse tillkonferensen sker genom partidistriktens försorg och nomineringar skall vara partidistriktettillhanda senast den 10 januari 2013. Nominering ska åtföljas av fullmakt.Inom stiftsområdet kommer det att finnas fem valkretsar: Hälsingland, Gästrikland, Upplandnordväst, Uppsala och Uppsala sydöst. Övergången till färre valkretsar leder till att S (liksomandra stora nomineringsgrupper) får färre mandat, samtidigt som det gynnar de mindre.Dessutom kommer sannolikt stiftsfullmäktige att ha 67 ledamöter jämfört med dagens 75.Diskussion pågår kring hur många valsedlar vi ska ha till stiftsfullmäktige. Eventuellt kan det bliså att vi har en enda gemensam lista för alla valkretsarna, alternativt en för vardera länet(Gävleborg samt Uppsala län inklusive Stockholms läns-kommunerna).Lista till kyrkomötet fastställs på valkonferensen i Tierp den 16 mars (se ovan.). 17
    • Målet för kyrkovalet 2013 är att Socialdemokraterna går framåt i samtliga valkretsar.Våra delmål är att:  Socialdemokraterna ökar från 71 till minst 75 mandat i kyrkomötet  Socialdemokraterna ökar med minst ett mandat i samtliga stiftsfullmäktige  Socialdemokraterna ökar med minst ett mandat i samtliga kyrkofullmäktige  Socialdemokraterna har egna S-listor i en ännu högre andel av församlingarna än 2009  Det råder jämn könsfördelning och god åldersspridning på alla S-listor i kyrkovalet  Av valbara kandidater till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är minst 25 % yngre än 35 årMålet är att Socialdemokraternas organisatoriska arbete och kampanj inför kyrkovalet skakännetecknas av följande:  Hela partiet – s-föreningar, arbetarekommuner, partidistrikt och partistyrelsen – arbetar aktivt och systematiskt för att Socialdemokraterna ska vinna kyrkovalet.  Kyrkovalrörelsen används som tillfälle att utveckla Socialdemokraternas metoder för mobilisering av S-sympatisörer inför europaparlamentsvalet den 8 juni 2014.  Kyrkovalrörelsen bedrivs som folkrörelsearbete, där alla som vill bidra till partiets kampanj uppmuntras.  Socialdemokraternas kampanj inför kyrkovalet visar människor – såväl de som tillhör Svenska kyrkan som de som inte är medlemmar – att vårt parti står för kompetens, engagemang och öppenhet.  Facklig-politisk samverkan med Kommunal prioriteras och SSU:s engagemang i kyrkovalet tas tillvara. Som present till Kyrkopolitiskt forum den 18 augusti 2012, då förbundsordföranden Annelie Nordström medverkade, lät Kommunal tecknaren Robert Nyberg ta fram en bild där han gör en association till Svenska kyrkan och arbetsmiljön. Inför kyrkovalet 2013 tar Socialdemokraterna och Kommunal gemensamt fram riktlinjer kopplade till valmanifestets punkt 12. 18
    • För att Socialdemokraterna ska öka från 71 till 75 mandat i kyrkomötet krävs sannolikt inte merän knappt 12 000 nya S-röster, utifrån antagandet att de andra nomineringsgrupperna får likamånga röster som i kyrkovalet 2009.Med hänsyn tagen till mobiliseringsgrad 2009 och därmed outnyttjad S-väljarpotential serfördelningen av beting per partidistrikt ut enligt följande: Valresultat Valresultat Mobili- Antal S- Mål: antal SkillnadPARTI- 2005 i 2009 i serings- röster S-röster 2009 jfrDISTRIKT procent procent gr. 2009 2009 2013 mål 2013Blekinge 33,5 34,6 13,5 4 095 4 251 156Bohuslän 22,3 24,0 11,9 5 609 6 266 657Dalarna 35,1 35,9 14,2 8 355 8 644 289Gotland 0,0 15,7 6,6 723 814 91Gävleborg 39,1 34,8 12,7 7 669 7 857 188Göteborg 19,2 19,1 8,6 4 426 4 982 556Halland 18,1 20,6 9,8 4 125 4 643 518Jämtlands län 31,9 38,1 13,5 4 097 4 161 64Jönköpings län 24,0 23,3 12,2 6 538 7 308 770Kalmar län 20,9 23,5 8,2 3 942 4 349 407Kronoberg 22,1 22,4 10,6 3 099 3 454 355Norra Älvsborg 26,9 26,6 11,4 5 216 5 613 397Norrbotten 48,0 52,6 15,7 11 947 11 947 0Skaraborg 19,3 21,9 9,0 4 429 4 917 488Skåne 24,5 23,3 11,9 17 743 19 476 1 733Stockholms län 26,1 23,5 15,2 16 524 17 849 1 325Stockholm 26,0 23,2 17,0 11 552 13 002 1 450Södermanland 35,4 33,7 13,9 6 461 6 561 100Uppsala län 25,8 23,2 13,9 6 186 6 690 504Värmland 37,5 38,6 15,9 9 523 9 656 133Västerbotten 34,7 40,2 14,7 9 211 9 211 0Västernorrland 37,4 41,8 15,2 9 431 9 464 33Västmanland 28,8 30,4 10,9 5 060 5 428 368Älvsborgs södra 24,9 27,2 12,6 3 818 3 907 89Örebro län 32,0 35,2 11,8 6 758 7 139 381Östergötland 25,7 28,3 11,7 8 682 9 193 511TOTALT 27,9 28,3 13,2 186 234 197 798 11 564Socialdemokraternas mål om 197 798 röster i kyrkomötesvalet 2013 kan jämföras med resultatetde föregående tre kyrkovalen. År 2001 – alltså ett år före S-segern i riksdagsvalet 2002 – fick vi246 172 röster. År 2005 – ett år före S-förlusten i riksdagsvalet 2006 – fick vi 190 955 röster. Ochi det senaste kyrkovalet fick vi alltså 186 234 röster och behöll våra 71 kyrkomötesmandat, vilketska sättas i relation till att partiet ett år senare, 2010, gjorde ett historiskt dåligt val och backadefrån 130 till 112 riksdagsmandat.Det sammanlagda antalet S-sympatisörer med rösträtt i kyrkovalet beräknar vi till 1,45 miljoner,baserat på riksdagsvalsresultatet 2010. Sedan dess har stödet för Socialdemokraterna ökat, vilketbetyder att även S-potentialen i kyrkovalet bör vara högre.Om det nuvarande opinionsläget i svensk politik håller i sig, och partiet dessutom stärker sinorganisation och kommunikation kring kyrkovalet, är det uppsatta målet helt klart realistiskt. 19
    • Som bilaga till denna valhandbok finns en tabell som upptar alla våra 26 partidistrikt och 290arbetarekommuner och anger för var och en av dessa ett ”prio-tal”. Det är ett slags index sombygger på en sammanvägning av två faktorer: dels hur många S-sympatisörer med rösträtt iSvenska kyrkan som beräknas bo i kommunen (S-potential), dels hur hög andel av S-sympatisörerna som partiet lyckades få till kyrkovalurnorna 2009 (mobiliseringsgrad).För att förklara hur S-potentialen är framräknad tar vi Göteborg som exempel. Där bor det enhalv miljon människor, varav 389 821 var röstberättigade i riksdagsvalet 2010. Av dessa röstade322 458, varav 80 543 på Socialdemokraterna. Denna siffra har i sin tur minskats med hänsyn tillatt endast 63 % av göteborgarna tillhör Svenska kyrkan. Därför står det 51 424 i spalten ”S-potential” för Göteborgs partidistrikt.Tabellen kan tjäna som utgångspunkt för den fördjupade analysen av mobiliseringsgrad ochväljarpotential i de olika arbetarekommunerna. Likaså är den till hjälp när partistyrelsen ochkyrkomötesgruppen måste göra prioriteringar kring extra stöd till vissa, central medverkan ivalrörelsen etc. Nedan följer ett utdrag, som visar de två arbetarekommuner som har högst prio-tal i respektive partidistrikt, vilket innebär totalt 49 stycken.OBS! Ju högre prio-tal, desto högre angelägenhetsgrad. Med andra ord har Göteborg 33 för attdet finns över 50 000 potentiella S-väljare i kyrkovalet samtidigt som mobiliseringsgraden 2009var så låg som 8,2. Om partiet jobbade upp den siffran till 10, skulle utväxlingen bli stor.Partidistrikt Arbetarekommun Mob.grad Valresultat S-potential Prio-talBlekinge Karlshamn 7,9 29,0% 6 644 3Blekinge Karlskrona 13,7 36,5% 11 506 2Bohuslän Mölndal 8,4 21,1% 7 351 4Bohuslän Uddevalla 12,2 26,9% 8 945 3Dalarna Falun 13,0 28,4% 9 755 3Dalarna Borlänge 13,2 42,0% 9 964 2Gävleborg Gävle 12,9 32,9% 17 589 4Gävleborg Hudiksvall 11,7 29,8% 7 844 2Göteborg Göteborg 8,2 19,1% 51 424 33Gotland Gotland 6,8 15,7% 10 887 10Halland Kungsbacka 4,9 9,0% 6 276 14Halland Varberg 9,1 21,4% 9 169 5Jämtlands län Östersund 12,3 35,2% 13 183 3Jämtlands län Krokom 11,2 23,8% 3 013 1Jönköpings län Jönköping 12,3 25,3% 18 521 6Jönköpings län Gislaved 9,4 19,4% 5 027 3Kalmar län Kalmar 6,1 20,5% 11 394 9Kalmar län Oskarshamn 5,6 23,7% 5 600 4Kronoberg Växjö 8,4 19,7% 11 762 7Kronoberg Ljungby 7,9 19,1% 4 339 3Norra Älvsborg Trollhättan 8,6 36,8% 12 404 4Norra Älvsborg Vänersborg 9,5 24,5% 6 980 3Norrbotten Luleå 14,8 47,5% 19 213 3Norrbotten Piteå 17,5 51,3% 14 634 2Skåne Malmö 9,6 26,1% 28 073 11Skåne Kristianstad 8,6 21,1% 11 666 6Skaraborg Lidköping 6,8 18,3% 7 774 6Skaraborg Skövde 8,7 22,8% 8 270 4 20
    • Stockholm Stockholm 17,0 23,2% 68 021 17Stockholms län Södertälje 10,9 27,3% 9 681 3Stockholms län Norrtälje 12,2 24,9% 7 938 3Uppsala län Uppsala 13,0 17,8% 21 376 9Uppsala län Enköping 11,4 22,0% 5 989 2Värmland Karlstad 14,4 32,5% 15 472 3Värmland Kristinehamn 11,7 37,3% 5 511 1Västerbotten Umeå 14,0 37,1% 21 303 4Västerbotten Skellefteå 13,3 39,4% 21 430 4Västernorrland Sundsvall 15,9 40,7% 20 438 3Västernorrland Örnsköldsvik 14,9 43,4% 15 906 2Älvsborgs södra Borås 11,8 30,6% 15 462 4Älvsborgs södra Ulricehamn 7,8 13,7% 3 309 3Örebro län Örebro 10,8 29,6% 22 059 7Örebro län Karlskoga 10,8 47,3% 7 924 2Östergötland Linköping 11,7 23,8% 20 215 7Östergötland Norrköping 10,4 31,4% 20 255 6Inte mindre än 44 % av de potentiella 1,45 miljoner S-väljarna i kyrkovalet bor i någon av dessa49 kommuner med höga prio-tal. Samtidigt ska vi inte glömma att vi förstås måste säkra de redanstarka S-fästena även 2013. Många arbetarekommuner genomförda ambitiösa kyrkovalrörelser2009 och vi kan inte ta en enda S-röst för given. Till exempel är Skellefteå av stor betydelse.En bra hjälp för att påminna sig om i vilka delar av Sverige som Socialdemokraterna har sinasympatisörer är Statistiska centralbyråns interaktiva valstatistikkarta, som återfinns på:http://www.scb.se/grupp/eXplorer/valstatistik2010/riksdag.html#. Sådana generella analyser ärockså värdefulla när man ska identifiera var utåtriktade aktiviteter i kyrkovalet är lämpliga.Exempel) Riksdagsvalet 2010, med rödmarkering av de valdistrikt i Sörmland där S hade över 30 %markerade 21
    • I det senaste kyrkovalet 2009 var valdeltagandet 12 %. Av de 657 000 röstande var det 186 000som gav sitt förtroende till Socialdemokraterna. Det motsvarade cirka 25 % av S-rösterna ieuropaparlamentsvalet 2009 och 10 % S-rösterna i riksdagsvalet ett år senare.För att bättre kunna prioritera sina insatser för att uppnå målsättningarna 2013, rekommenderasalla arbetarekommuner och partidistrikt att ta hjälp av det siffermaterial som partistyrelsen harlåtit ta fram. Detta visar nämligen var Socialdemokraterna har störst potential att gå framåt ikyrkovalet genom att öka mobiliseringen av S-sympatisörer med rösträtt i Svenska kyrkan.Vi har räknat ut en mobiliseringsgrad genom att jämföra S-resultatet i kyrkovalet 2009 med S-resultatet i riksdagsvalet 2010, med hänsyn tagen till hur hög andelen kyrkotillhöriga är irespektive kommun. I klartext betyder det att om mobiliseringsgraden är 20,2 var det mer än varfemte svenskkyrklig S-sympatisör som röstade i kyrkovalet.Den genomsnittliga mobiliseringsgraden för Socialdemokraterna i kyrkovalet 2009 var 13,2. Somframgår av tabellen var det elva partidistrikt som drog upp resultatet och 15 som drog ner det.Högst var mobiliseringsgraden i Stockholmsregionen och alla partidistrikt norr om Dalälven samti Blekinge, där kyrkopolitiken av tradition har en förhållandevis stark ställning.Sämre gick det i majoriteten av de partidistrikt som ligger i Götaland. Göteborg hade blott 8,2.Återigen ska betonas att diagrammet inte visar hur starka Socialdemokraterna är generellt i olikadelar av landet, utan hur många av de socialdemokrater som finns där som mobiliserades ikyrkovalet 2009. Därför är analys av mobiliseringsgraden ett användbart redskap.Socialdemokraternas 26 partidistrikt, varav 11 hade en mobiliseringsgrad som låg över medel i kyrkovalet 2009 22
    • Statistiken visar att skillnaderna även inom ett partidistrikt kan vara stora. Nedan ser vi enjämförelse mellan de 15 arbetarekommunerna i Dalarnas partidistrikt, som får tjäna som exempelpå detta. Här ser vi också hur mobiliseringsgraden förändrades mellan kyrkovalet 2005 (blåstaplar) och kyrkovalet 2009 (röda staplar).I likhet med skillnaderna mellan partidistriktens mobiliseringsgrad visar erfarenheten att debakomliggande orsakerna till varför det går bra i en arbetarekommun och dåligt i en annan kanvariera. Ibland handlar det om var man lägger ambitionen organisatoriskt. Ibland har det häntnågot i den lokala allmänpolitiken eller kyrkopolitiken som påverkar mycket.Den arbetarekommun som tar sig tid har mycket att vinna på att bryta ner siffrorna från valen2009/2010 ytterligare. Beroende på lokala förhållanden kan nämligen valresultatet skilja sigmycket mellan församlingar som ligger i samma kommun. Återigen är det mest intressant attstudera mobiliseringsgraden, det vill säga uppskatta hur många av partiets sympatisörer medrösträtt i området som faktiskt gick och röstade i kyrkovalet.Genom att studera siffrorna över Socialdemokraternas mobiliseringsgrad i de senaste kyrkovalenkan man alltså lära sig en hel del. Ännu bättre är att intervjua personer som har lokalkännedomoch be dem resonera kring varför det gick särskilt bra eller särskilt dåligt i just deras område.Från Norrbotten kan vi hämta ett exempel på hur kommunalpolitiken påverkar kyrkovalet. IÄlvsbyn var mobiliseringsgraden 12,1, vilket var lägst i Norrbotten. Enligt S-kamraterna där stårförklaringen att finna i att det kring år 2009 var strid om huruvida den kommunala musikskolanskulle läggas ner eller inte. Socialdemokraterna hade behövt gå på nedläggningslinjen, vilket deannars trogna S-väljarna i Älvsbyn straffade dem för. 23
    • Från Norrbotten kan vi också hämta exempel på förklaringar till en hög mobiliseringsgrad. IÖverkalix låg siffran år 2009 på inte mindre än 21,8. När man frågar arbetarekommunensordförande och partidistriktets försteombudsman säger de bägge att orsaken måste vara att manpå arbetarekommunens medlemsmöten nästan alltid har med en rapport från kyrkan på sammasätt som rapporter från kommun och landsting. Medlemmarna är alltså välinformerade.Erfarenheten från tidigare kyrkoval talar sitt tydliga språk. De mest avgörande faktorerna förSocialdemokraternas förmåga att mobilisera S-sympatisörer att rösta i kyrkovalet är följande.  Vi ställer upp med en egen S-lista på lokal nivå, tar fram många kandidater med skiftande bakgrund, gärna några kända kommunalpolitiker.  Våra ledande företrädare på partiets olika nivåer framhåller vikten av att aktivt arbete i kyrkovalet och ser till att insatserna planeras väl.  Vi använder våra interna kanaler för kommunikation med de egna medlemmarna och tar vara på våra nätverk inom arbetarrörelsen.  Vi inriktar våra utåtriktade kampanjinsatser i kyrkovalet på de kommundelar och bostadsområden där de många S-sympatisörerna finns.  Våra kandidater i kyrkovalet får stöd av partikamraterna och återgäldar det genom att ta ett stort personligt ansvar för att få folk att gå och rösta.  Vi fortsätter mobiliseringsinsatserna ända in i mål, det vill säga även den söndag då det är kyrkoval, eftersom många helt enkelt glömmer bort det.Den centrala frågan när det gälleratt mobilisera S-sympatisörernaatt rösta i kyrkovalet är ”Hur?”.De arbetarekommuner som i sinlokala miljö finner svaret ochomsätter det i handling gör ocksåett mycket bra resultat.Nomineringsgrupperna med mereller mindre tydliga kopplingar tillde borgerliga riksdagspartiernaförlorar många röster i kyrkovalettill grupper som är, eller kallar sig,”partipolitiskt obundna”. Det skavårt parti inte göra.Om Socialdemokraternasmobiliseringsgrad ökade medbara en procentenhet skulle detbetyda enormt mycket, eftersomså många av Svenska kyrkansväljare är S-sympatisörer. Kyrkovalrörelsen handlar om att öka mobiliseringen av S-sympatisörer 24
    • Målsättningen för väljare går att bryta ner på cirka två gånger antalet medlemmar i partiet, utom ide största arbetarekommunerna. Vi vet att inte alla partimedlemmar är medlemmar i Svenskakyrkan, men det borde vara fullt rimligt att bestämma att alla partiets medlemmar ser till att tvåpersoner går till vallokalerna i kyrkovalet, för att rösta på Socialdemokraterna.Utöver det behöver en utåtriktad valrörelse ske, då väljarna ser att Socialdemokraterna kandiderari kyrkovalet, och motiveras att gå och rösta på oss.De fem största arbetarekommunerna – Umeå, Skellefteå, Luleå, Piteå och Boden – behöverkomma upp i cirka tre gånger antalet medlemmar och behöver då ha en mer utåtriktad valrörelseän övriga länet. Valresultat Antal S- Antal S-röster iARBETARE- 2009 i röster partimedlemmar kyrkovalet 2009 perKOMMUN procent 2009 den 1 januari 2009 partimedlemArjeplog 60,5 124 108 115 %Arvidsjaur 58,1 335 351 95 %Boden 58,4 1 561 564 277 %Gällivare 53,6 711 349 204 %Haparanda 42,7 344 174 198 %Jokkmokk 57,7 301 210 143 %Kalix 62,2 1 048 567 185 %Kiruna 59,5 1 019 472 216 %Luleå 47,5 2 729 1 057 258 %Pajala 49,1 372 197 189 %Piteå 51,3 2 438 1 063 229 %Älvsbyn 46,6 359 242 148 %Överkalix 66,0 338 247 137 %Övertorneå 40,1 268 118 227 %Norrbotten 11 947 5 719 209 %Siffrorna från kyrkovalet 2009 visar alltså hur många S-röster till kyrkomötet det gick på varjesocialdemokratisk partimedlem i samma kommun. Högst låg Boden, där 2,7 gånger så mångaröstade S i kyrkovalet som var medlemmar i arbetarekommunen. Lägst låg Arvidsjaur, där partiethade fler medlemmar än S-röster i kyrkovalet 2009.Siffrorna ger oss vägledning när vi höjer ambitionsnivån i kyrkovalet 2013.Modellen från Norrbottens partidistrikt skulle faktiskt gå att tillämpa rakt av på nationell nivå.Socialdemokraterna har kring 100 000 medlemmar och vårt mål i kyrkovalet 2013 är att vinnaknappt 200 000 röster. ”Dubbelt så många” kan vara en enkel tumregel för arbetarekommunen.Därmed inte sagt att det räcker att alla partimedlemmar och lika många till går och röstar. Dettaeftersom andelen kyrkotillhöriga bland Socialdemokraternas partimedlemmar sannolikt är ungefärsom bland Sveriges befolkning i övrigt, det vill säga från cirka 50 % i Stockholmsregionen tillnästan 80 % i de norra delarna av landet. Vi måste alltså mobilisera fler S-sympatisörer än så. 25
    • I s-föreningar, arbetarekommuner och partidistrikt pågår nu förberedelserna för fullt. Med ettvaldeltagande på cirka 12 % är kyrkovalet ett utpräglat mobiliseringsval. För att lyckas väl den 15september 2013, lägger Socialdemokraterna kraften på att:  ta fram lokala kyrkovalsprogram som engagerar  rekrytera kandidater som våra väljare har förtroende för  analysera partiets mobiliseringsgrad och planera noggrant  använda effektiva metoder för att mobilisera S-sympatisörernaTIDSPLAN 2012 2013Månad Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug SepA. PROGRAMARBETEPS fastställer det nationella valmanifestetPD genomför regionalt programarbeteAK genomför lokalt programarbetePS tar fram utkast till standardbroschyrDe regionala valprogrammen fastställsDe lokala valprogrammen fastställsSamordnat valmaterial produceras lokaltB. KANDIDATER OCH LISTORPD och AK påminner om stoppdatumNomineringar kommer in till PD och AKKyrkofullmäktigelistor fastställs lokaltStiftsfullmäktige- och KM-listor fastställsDEADLINE FÖR ALLA LISTOR 15/4Kandidaterna utbildas lokalt och regionaltKandidaterna får ”Fakta och argument”C. KAMPANJFÖRBEREDELSERPS skickar ut siffermaterial till PD på nyttPD och AK fastställer sina kyrkovalplanerPS tar fram särskild kommunikationsplanPD och AK analyserar mobiliseringsgradenAK och s-föreningar planerar sina insatser”Kyrkoval 2013” onlineD. KYRKOVALRÖRELSENIntensiv och effektiv mobiliseringskampanjNedan följer mer detaljerade tidsplaner, där det framgår vilken organisatorisk nivå inom partietsom ansvarar för vad.De valplaner som partidistrikt och arbetarekommuner tar fram är det som egentligen beskriverSocialdemokraternas kyrkovalrörelse, eftersom det är lokalt som mobiliseringen av S-sympatisörer i huvudsak måste ske.Partistyrelsen och kyrkomötesgruppen har en stödjande, samordnande och kompletterande roll.Nationell nivå tar också ansvar för att under kyrkovalrörelsen identifiera brännande frågor ochhantera dem i enlighet med gällande kommunikationsstrategi. 26
    • Period Partistyrelse Partidistrikt ArbetarekommunHÖSTEN 2012 Valmanifest antas Arbetet startar på Arbetet startar på av partistyrelsen regional nivå lokal nivå PS fattar beslut om Partidistrikten Arbetarekommuner Socialdemokraternas påbörjar tillsammans och s-föreningar manifest ”För en inom respektive stift påbörjar utarbetandet öppen folkkyrka med utarbetandet av av lokala valprogram framtidstro” inför regionala valprogram för pastorat och kyrkovalet den 15 gällande valet till församlingar, gärna i september 2013 stiftsfullmäktige på dialog med dem som (se Bilaga A) den regionala nivån. bor i området.VÅREN 2013 Standardmaterial Stiftsprogram antas Lokala program tas fram av PS av PD i samverkan antas av AK/S-för. På nationell nivå De regionala Kommunvisa, utarbetas en broschyr stiftsprogrammen pastoratsvisa eller för kyrkovalet, vilken fastställs och punkter församlingsvisa är utformad så att de ur det inarbetas i det program fastställs AK som vill kan fylla samordnade material och inarbetas också i på med sina lokala som behöver tas fram det samordnade delar och punkter ur och tryckas före valmaterialet (samma stiftsprogrammet sommaren för att som stiftsprogram). (som 2005 och 2009). kunna distribueras.VALRÖRELSEN Valbudskap kan komma att spetsas till beroende på vilka frågor som visar sig vara mest aktuella och intresseväckande i valrörelsen.Period Partistyrelse Partidistrikt ArbetarekommunHÖSTEN 2012 Kyrkans tidsplaner Tidsplaner/regler Tidsplaner/regler sprids till PD/AK betr. listorna går ut betr. listorna går ut Påminnelse går ut om PD meddelar AK vad AK meddelar s-för. vilka datum som som gäller för val av och medlemmarna gäller för fastställande valberedningar, tider vad som gäller för och inrapportering av för nomineringar och nomineringar och S-listor till stiften. fastställande av listor fastställande av listor OBS! Svenska kyrkan till stiftsfullmäktige till kyrkofullmäktige har kortat processen och kyrkomötet. (och samfällda KF) och satt deadline för OBS! I stift som OBS! I pastorat som listorna redan till 15 berör två eller fler berör två eller fler APRIL vilket betyder partidistrikt är det arbetarekommuner är att valberedningar försteombudsmannen det partidistriktet måste utses tidigare i det partidistrikt där som meddelar vilken än vad som gällt stiftsstaden ligger arbetarekommun tidigare kyrkoval (och som bär det yttersta som bär det yttersta ev. står i stadgarna). samordningsansvaret. samordningsansvaret. (Se exempel Bilaga B) 27
    • HÖSTEN 2012 & Förmå medlemmar Förmå medlemmar Förmå medlemmarVÅREN 2013 att kandidera att kandidera att kandidera I partiets nationella I partidistriktens AK och S-föreningar internkommunikation internkommunikation uppmuntrar sina påminns om vikten påminns om vikten medlemmar att ställa av att få så många av att få rekrytera upp på S-listorna i som möjligt av de både medlemmar och kyrkovalet och talar egna medlemmarna värva nya till partiet om vem man kan att ställa upp på S- för att kandidera. vända sig till för att få listor i kyrkovalet. (Se Bilaga C) mer information.VÅREN 2013 Långa, varvade och Stiftsfullmäktige- Kyrkofullmäktige- föryngrade listor och KM-listorna tas listorna tas Partistyrelsen främjar Partidistrikten antar AK och S-föreningar arbetet med att få S-listorna gällande söker kandidater in i ihop de cirka 8 000 regional och nationell det sista, för att få till kandidater, varav fler nivå i enlighet med långa, egna S-listor i yngre, som behövs överenskommelser alla församlingar och till våra S-listor. inbördes. Valmöten. pastorat. Valmöten.Måndagen den OBS! Skarp DEADLINE för alla listor och kandidatförsäkringar15 APRIL till ansvarigt stift, utan någon möjlighet till dispens.Period Partistyrelse Partidistrikt ArbetarekommunHÖSTEN 2012 Underlag för analys Valplaner tas fram Valplaner tas fram av väljarpotential på regional nivå på lokal nivå PS skickar på nytt ut Partidistrikten ger Arbetarekommuner siffermaterialet om AK och S-föreningar och S-föreningar tar mobiliseringsgraden vägledning kring hur del av siffrorna över på regional och lokal de på ett effektivt och mobiliseringsgraden nivå samt annat bra resurssnålt sätt ska 2009/2010 och gör underlag för analys av lyckas mobilisera S- enkla analyser över Socialdemokraternas sympatisörer med var S-sympatisörerna väljarpotential. rösträtt i kyrkovalet. finns någonstans. AK Hemsidan tillförs PD säkerställer att samordnar planering fakta och argument det finns valledare för av kyrkovalet med de om kyrkovalet 2013. kyrkovalet i alla AK. val som väntar 2014.VINTERN 2012/13 Kommunikations- Fortsatt planering Fortsatt planering plan för kyrkovalet av kyrkovalrörelsen av kyrkovalrörelsen Partistyrelsen tar Enligt prioriteringar Arbetarekommuner fram en övergripande som utgår från analys och S-föreningar kommunikationsplan av mobiliseringsgrad funderar på vilka för kyrkovalet, med och väljarpotential metoder som är mest fokus på metoder planlägger PD sitt användbara för att få och kanaler som kan stöd till AK och S- partimedlemmar, användas av enskilda föreningar för att LO-medlemmar och kyrkovalskandidater åstadkomma egna S- S-sympatisörer att och medlemmar. listor i kyrkovalet. rösta i kyrkovalet. 28
    • VÅREN 2013 Kyrkovalshemsida Fortsatt planering Fortsatt planering och sociala medier av kyrkovalrörelsen av kyrkovalrörelsen Socialdemokraternas Partidistrikten gör Se ovan. nationella hemsida upp en plan för hur och Facebooksida för och när kyrkovalet Första maj KYRKOVAL 2013 ska börja synas på Kyrkovalet nämns går online i samband regionala hemsidor och uppmärksammas med Första maj. och Facebooksidor på förstamajfirandet.EFTER Central utbildning Regional utbildning Ansvarstagande påFÖRSTA MAJ av KM-kandidater av nyckelpersoner församlingsnivå2013 Vid tidpunkt som Partidistrikten tar Arbetarekommunen fastställs i samråd ansvar för utbildning utbildar kandidaterna med PD, genomför av kandidaterna (om och ställer tydliga PS och KM-gruppen inte delegerat till krav på den som står en utbildningshelg AK). Särskilt fokus etta på varje lista att för KM-kandidater på list-ettorna och ta stort ansvar för på valbar plats plus unga kandidater. stöd och coachning ytterligare två platser. (Se exempel Bilaga C) till övriga kandidater.SOMMAREN 2013 Kyrkovalet uppmärksammas i den interna medlemsinformationen.Period Samordnat mellan alla nivåerAndra halvan av Regionala valupptakterAUGUSTI Partidistrikten går igenom metoderna för S-mobilisering repeterar ansvarsfördelningen mellan organisationsnivåer och personer.VECKA 34–35 Lokala valupptakter Arbetarekommunerna sätter igång effektiva och roliga metoder för mobilisering av medlemmar och S-sympatisörer på orten.VECKA 35–37 Kyrkovalskampanj med fokus på S-mobilisering Vi genomför de planerade aktiviteterna för mobilisering av S- sympatisörer, till exempel dörrknackning hos partiets egna medlemmar och goda grannar till dessa, hjälp med förtidsröstning, bokning av valskjuts på valdagen, påminnelser via medlemsbrev, e- post, SMS och telefonsamtal, artiklar/annonser i fackföreningarnas medlemsblad, krysskampanjer för lokala kandidater, SSU:are, kommunalare eller andra som presenterar sig tre och tre. En avgörande betydelse har också Facebook, där partiets medlemmar och förtroendevalda i kommuner, landsting och riksdag hjälper till att sprida röstuppmaningar i sina nätverk. Kandidaterna skildrar sina kampanjinsatser i bild och text, sprider foton och artiklar.Lördagen den SMS-påminnelse Push för kyrkovalet på ev. arrangemang14 SEPTEMBER till alla medlemmar av typen ”Ett år kvar till valet!”Söndagen den SMS-påminnelse KYRKOVAL15 SEPTEMBER till alla medlemmar Mobiliseringsaktiviteter in i det sista!Måndagen den Vi kommunicerar framgång16 SEPTEMBER Kontakta media och visa hur kartan blev ännu rödare i kyrkovalet! 29
    • Utifrån Svenska kyrkans regelverk för kyrkovalet samt de av partistyrelsen samordnadeprocesserna, utformar partidistrikten sina valplaner. Där anges bland annat ansvarsfördelningenmellan partidistrikten och arbetarekommunerna, vilket i sin tur är utgångspunkten för respektivearbetarekommuns aktivitetsplan för kyrkovalet 2013.Nedan följer en planeringshjälp för arbetarekommunerna, grundad på partistyrelsens erfarenhetfrån tidigare kyrkoval. Detta ska ses som goda råd. Om det egna partidistriktet har valt ett annatupplägg i sin valplan går detta naturligtvis före.Det viktigaste som arbetarekommunens styrelse kan göra för att lyckas i kyrkovalet är att: 1. låta ta fram lokala kyrkovalsprogram som engagerar 2. rekrytera kandidater som våra väljare har förtroende för 3. analysera partiets lokala väljarpotential och planera noggrant 4. använda effektiva metoder för att mobilisera S-sympatisörernaVad? Vem? När?Sätt igång programarbetet på lokal nivå Namn DatumArbetarekommuner och S-föreningar påbörjar,utifrån Socialdemokraternas nationella manifest,utarbetandet av lokala valprogram för pastoratoch församlingar, gärna i dialog med dem sombor i området.Anta kyrkovalsprogram på partimöten Namn DatumKommunvisa/pastoratsvisa/församlingsvisakyrkovalsprogram fastställs och inarbetas i detsamordnade valmaterialet som nationell nivåerbjuder alla att använda sig av. Alternativt attman gör ett helt eget.Steg på vägen  Ta del av Socialdemokraternas manifest i kyrkovalet 2013, som antogs av partistyrelsen den 1 oktober 2012, och vars 12 punkter kan användas lokalt och göras konkreta.  Ta del av partidistriktets valplan och se vad som gäller för programarbetet på stiftsnivå.  Leta fram broschyrer och artiklar från kyrkovalet 2009 och se om det finns texter som ni kan återanvända när ni tar fram ert lokala kyrkovalsprogram för 2013.  Besök www.socialdemokraterna.se/svenskakyrkan och klicka runt bland materialet där. 30
    • Vad? Vem? När?Utse en kontaktperson gällande listorna Namn DatumBestäm vem som är kontaktperson gällande delokala S-listorna i förhållande till partidistriktetoch ansvarigt stiftskansli.Skicka ut tidsplan/regler för nomineringar Namn DatumArbetarekommunen meddelar S-föreningar ochmedlemmar vad som gäller för nomineringaroch fastställande av listor till kyrkofullmäktigesamt till stiftsfullmäktige och kyrkomötet.Uppmuntra medlemmarna att kandidera Namn DatumArbetarekommunen och S-föreningarnauppmuntrar sina medlemmar att ställa upp på S-listorna i kyrkovalet och talar om vem man kanvända sig till för att få mer information.Nominera till stiftsfullmäktige/kyrkomöte Namn DatumArbetarekommunen skickar in nomineringargällande stiftsfullmäktige och kyrkomötet tillansvarigt partidistrikt, gärna tillsammans meden kort kandidatpresentation.Utarbeta kyrkofullmäktigelistorna Namn DatumArbetarekommunens valberedning fortsätter attleta efter kandidater in i det sista, för att få tilllånga, varvade, ålders- och erfarenhetsblandadeoch geografiskt representativa S-listor i allaförsamlingar och pastorat inom kommunen.Fastställ kyrkofullmäktigelistorna Namn DatumArbetarekommunen/S-föreningen fastställerpartiets lokala lista/listor.Rapportera in kyrkofullmäktigelistorna Namn DatumArbetarekommunen rapporterar in S-listornatillsammans med kandidatförsäkringar för allakandidater till ansvarigt partidistrikt (eller direkttill ansvarigt stift, om partidistriktet har beslutatatt det ska gå till på det viset).Steg på vägen  Ta del av partidistriktets valplan för att få koll på vilka datum som gäller för nomineringar gällande stiftsfullmäktige och kyrkomötet samt inrapportering av kyrkofullmäktigelistor.  Ha en ordentlig diskussion om hur det lokala valberedningsarbetet ska gå till för att åstadkomma långa och väl sammansatta S-listor i alla församlingar och pastorat.  Var uppfinningsrika när det gäller metoder för att få de egna medlemmarna att ställa upp som kandidater i kyrkovalet – och glöm inte att kontakta Kommunal och SSU! 31
    •  Kom gärna överens om att stoppdatumet för lokala nomineringar inte ska ses som en absolut deadline utan som en avstämningspunkt. Valberedningen bör ges möjlighet att fortsätta rekryteringen av kandidater så länge det är möjligt att fylla på S-listorna.  Planera mötet då arbetarekommunen/s-föreningen fastställer listorna till kyrkovalet som ett tillfälle att sprida kunskap kring socialdemokratisk kyrkopolitik och kyrkovalet 2013 – och glöm inte att försöka få lokaltidningen att rapportera om S-listorna!  Besök www.svenskakyrkan.se/kyrkoval och läs mer om vad som gäller för valbarhet, kandidatförsäkringar etc. Ladda ner nyhetsbrevet Kyrkoval 2013.Vad? Vem? När?Utse en valledare för kyrkovalet Namn DatumBestäm er för om arbetarekommunen ska hasamma valledare för kyrkovalet som för deandra valen eller om ni ska utse en särskild.Skaffa er koll på var S-sympatisörerna finns Namn DatumArbetarekommuner och S-föreningar tar del avsiffrorna över mobiliseringsgraden 2009/2010och gör enkla analyser över var de många S-sympatisörerna finns.Utveckla metoderna för S-mobilisering Namn DatumArbetarekommuner och S-föreningar funderarpå vilka metoder som är mest användbara föratt få partimedlemmar, LO-medlemmar ochandra S-sympatisörer att rösta i kyrkovalet.Använd förstamajfirandet Namn DatumKyrkovalet nämns och uppmärksammas påförstamajfirandet, där en stor andel av alla S-sympatisörerna deltar varje år. Kandidaterna ikyrkovalet uppmanas särskilt att vara synliga.Utbilda alla kyrkovalskandidater Namn DatumArbetarekommunen utbildar kandidaterna ochställer tydliga krav på den som står etta på varjelista att ta stort ansvar för stöd och coachningtill övriga kandidater.Grunda för kyrkovalet bland medlemmarna Namn DatumEftersom kyrkovalet handlar om att mobiliserade egna medlemmarna i första hand, utnyttjararbetarekommunen och S-föreningarna varjelämpligt tillfälle att informera om kyrkovalet.Ta fram en konkret aktivitetsplan Namn DatumIngen förväntar sig att arbetarekommunerna skaskriva långa dokument. För att vinna kyrkovaletbehövs det en konkret aktivitetsplan med tydligansvarsfördelning. Använd gärna mallen nedan! 32
    • Steg på vägen  Ta del av partidistriktets valplan och se vad som gäller för kyrkovalskampanjen, vilket stöd ni kan få på arbetarekommunnivå och vem ni ska vända er till med frågor och idéer.  Ta del av den nationella valhandboken för att få tips och inspiration kring hur man kan lära sig av erfarenheterna från tidigare kyrkoval för att skapa en effektiv kampanj 2013.  Ta vara på alla erbjudanden från partidistriktet om utbildning av valledare och kandidater – i en valrörelse med så små ekonomiska resurser är antalet engagerade det viktigaste.  Besök www.socialdemokraterna.se/svenskakyrkan och klicka runt bland materialet där.  Delta i Kyrkoval 2013-kampanjen online – Socialdemokraternas nationella insats för att öka mobiliseringen av S-sympatisörer genom Facebook och andra sociala medier.  Utnyttja era kontakter med andra arbetarekommuner, Kommunal, SSU och övriga delar av arbetarrörelsen för att få råd och hjälp att utveckla mobiliseringsmetoder.Vad? Vem? När?Delta i den regionala valupptakten Namn DatumPartidistrikten går igenom metoderna för S-mobilisering och repeterar ansvarsfördelningenmellan organisationsnivåer och personer. Deltamed så många representanter som möjligt.Anordna lokala valupptakter Namn DatumSätt fart på effektiva och roliga metoder förmobilisering av medlemmar och S-sympatisörerpå orten genom att anordna en lokal valupptakti arbetarekommunen (och i S-föreningen).Bedriv en effektiv mobiliseringsvalrörelse Namn DatumEngagera så många partimedlemmar sommöjligt i arbetet med att vinna kyrkovalet den15 september – en skjuts framåt för helasocialdemokratin inför de val som väntar 2014.Steg på vägen  Gå loss på tabellen på nästa sida och se om det är några av exemplen som ni tycker verkar intressanta och vilka fler idéer ni får.  Besök regelbundet vår kyrkovalshemsida och på Facebook där vi ska sprida goda metoder mellan partidistrikt och arbetarekommuner. 33
    • Medlemsinformation Namn DatumUppmana till deltagande i kyrkovalet i all internmedlemsinformation via e-post etc.Sociala medier Namn DatumAnvänd Facebook och Twitter för att skapa enkänsla av att S är på gång i kyrkovaletFörtidsröstning Namn DatumSprid generöst med information om exakt varoch när man kan förtidsrösta i kyrkovaletBrevröstningspaket Namn DatumTa med brevröstningspaket på S-möten, tillKommunals expedition, SSU-lokalen etc.Dörrknackning hos S-medlemmar Namn DatumKnacka dörr hos våra egna partimedlemmaroch lämna en röd ros med röstuppmaningSkaffa lokalkännedom Namn DatumBe partimedlemmarna om råd när det gällervilka grannar som skulle uppskatta kontaktMaterial- och rosutdelning Namn DatumDela ut material/rosor med röstuppmaning därdet bor eller arbetar många S-sympatisörerSamarbeta med facket Namn DatumBe Kommunal och andra LO-förbund attinformera sina medlemmar om kyrkovaletBedriv krysskampanjer Namn DatumUppmuntra S-föreningar, SSU, Kommunal ochandra att bedriva egna krysskampanjerAktivera kandidaterna Namn DatumBegär att varje kandidat ska sätta upp ett egetmål för hur många väljare som ska mobiliserasRing partimedlemmarna Namn DatumRing runt till medlemmarna när det närmar sigkyrkovalet och erbjud valskjuts eller annan hjälpSkicka e-post när det närmar sig Namn DatumMejla en röstuppmaning till medlemmar medtydlig information om var och hur man röstarFortsätt att mobilisera ända in i mål Namn DatumOrdna ringkedjor, SMS-kedjor och andra enklamobiliseringsaktiviteter på själva valdagen 34
    • Namn Datum Namn Datum Namn Datum Namn Datum Namn Datum Namn Datum Namn Datum Namn Datum Namn Datum Namn Datum Namn Datum Namn Datum Namn Datum35
    • 36